24.
cerande i Swerige, hälst emedan
icke alla tjder om åhret torde wara
beqwäme till sådan Koppars till-
wärkande, omkostnaden kunde fal-
la för stor, tjden för lång drages
ut, och ännu aldrig wore er-
wist om Kopparen under det lång-
samma Råstandet wore in na-
tura ymnigare tillwuxen eler
om profwen allenast igenom
bergartens bortbrännande sig
rjkare anlåtit, ställande dåck H:r
Öfwersten fritt om han till så
mycket större försäkring i et så
wigtigt ärende behagade i Sweri-
ge det samma personligen erfara,
då icke allenast Eders Kongl. Maj:t
med särdeles nöje lärde hugna sig
öfwer Contractets fullbordan, utan
ock de som Directionen öfwer Berg-
wärken är anförtrodt med ifer
befordra hwad som till deras upp-
komst kunde tiena, och H:r Öfwer-
sten ock alla anhörige niuta o-
twifwelaktig Contentement. Här-
om lemnades H:r Öfwersten flera
dagars
dagars tid, med sig sielf och andra at
öfwerlägga och hwad så wäl hans e-
git goda namn som annor där-
wid infallande Hazard wore till
drägeligast efter godtfinnande
at wällia, då han kort derefter
förklarade sig ännu hafwa nå-
got förslag om processens märke-
lige besparande, det han hemma
hos sig sielf närmare wille för-
söka, och då Eders Kongl. Maj:t i
längden sådant blefwe medelt
underdånigast anhålla om Eders
Kongl. Maj:ts Allernådigste ihug-
kommelse betygande sig i god me-
ning och fast inbillning om proces-
sens nytta sådant wärk hos Eders
Kongl. Maj:ts nådige behag, at hem-
ma i Rjket widare låta undersö-
ka och förbättra wid hwilket slut
han nu wore Resolwerad at låta be-
ro, och förfogade sig till sitt hemwist
tillbakars.
Sedan iag nu således ifrån Öfwerste
Thul war ändtledigad och H:r won Knipen-
hausen ey fan något derwid stå till at
giöra, berättade iag Kongl. Bergs Col-
legio min Expedition, och böriade om min
resas widare fortsättiande fatta nå-
gon friare tanka, och efter iag icke
25.