666.
liggia när wid Tunbridge
till hwilcka Masugnarne
på samma maneer äre
bygde som de förr beskref-
ne ugnar, brukande wid
upsättning och smältning
äfwen samma methode al-
lenast twå pipor på et el-
ler annat ställe äre upbyg-
de hwilka tillförenne haf-
wa warit wid flera stycke
bruk, men sedan de började
bygga större Mas ugnar
och widare Härdar, behiel-
pa de sig nu merendels med
en pipa, uti hwilken för Het-
tan skull, om wintertiden
mäst giutes stycken, och om
Sommaren Tackjärn till
at utsmida.
Ugnarne äre uti Sussex större
än i Kent efter wid denne or-
ten allenast 6 a 8 pundige
af 1100 och 1200 skålpund wigt blifwa
gutne på samma wjs som i
Swerige är öfligit och giöts
wid den ugnen som iag först
besökte twå mil ifrån Tun-
bridge
bridge hwar 16:de tima 2 stycken
af 1500 skålpund wigt, giörande Centnern
112 skålpund.
Formorne giordes efter wanan
af leer med iblandat hår och
dynga, woro bredewid hwar-
andra på ända nedsatte
och updroges med en wind,
men Styckerne borades al-
la horizontalt.
Printz Robert hade wid desse mas-
ugnar giordt åtskillige för-
sökningar at smälta med
stenkol, särdeles de så kallade
Pick-kol och dermed några
weckor fort farit, men stället
hade omsidor igenomgrodt af
orenlighet och järnet af Swaf-
let blifwit så bräckt at där
måste ophöras.
Äfwen hade han ock med en mine-
ral låtit dem under giutnin-
gen blandas, hwarigenom de
för råss 6 a 7 år äre präservera-
de, såsom ock brukat många
inventioner at giöra dem lätta-
re ock dåck så fasta till skiutande
som de ordinair tunga stycken.
Arbetarne berättade mig
at denne orten till Styckgiuteri-
ers inrättande hade merndels
667.