784.
receveur sig rättar och Bruks-
föreståndaren sällan kan
wiss stat giöra hwad han
till Cronan bör contribuera.
Staltrå drages uti Cham-
pagnen och Nivers, men den fi-
naste och begärligste föres
ifrån Hamburg af Saxiske
och från Cöln af de Surländ-
ske wärken, hwilken wara
af Kiöpmännerne nog be-
gärdes, särdeles wid Siö Städer-
ne på wästra sidan och galt
för tiden N: 0. 50 fl. 100 skålpund N. 1/2. 1. 2.
40 fl. 100 skålpund och betales 7 1/2 procent
för dess införsel, men den
grofwa giöres så mycket i
orten at den ey kan Debiteras,
och den fjna skämmes snart
af råst om han ey wäl för-
wares, derföre och främman-
de Kiöpmän den ey gärna
öfwersände
Stålwärk hafwer iag i Frank-
riket intet blifwit warse, och
hwilket
hwilcket dåck berättades wid Forêt
wacker quantité tillredes så-
som ock wid Limoyes, deraf en
gemen sort som ordinairt förbru-
kas, kallas Clamesy eller Limosin,
hwilcken sällies i stycker af en
twär hands Längd och är nästan
ljkt det Stålet som föres utur
lemont och brännes utaf smått
järn med cementerande, i dertil
präparerade krukor eller deglar,
uti hwilka det twenne gån-
ger måste brännas, förr än
det blifwer så godt som begä-
res och brukas mäst till Plog-
bilar och at stållägga Ham-
rar och annor redskap, hwilka
böra tåla starka slag, men
största delen Stål som till al-
lehanda Manufacturier i Frank-
riket förbrukas, kommer i-
från Tyskland så wäl ifrån
Steirmark som Dantzig och fö-
res den Steirmarkiske i fyr-
kantige Kistor af 3 alnars
785.