56.
Leran, som vid meisniska Porcellains Fabriquen
skall nyttjas, förefaller i mägtiga Lager vid
Mähren och Seilitz, hvaraf vid mehren
först skall träffas ett hvarf från 8 till
20 fots tjocklek, bestående af Lera, blandad
med nog Sand, så ett jordhvarf med så kal-
lade Braunkohlen och någon gång Bernsten
samt derunder sluteligen det rätta Lerlagret
om 20 á 30 fots tjocklek. Leran utbrytes
genom Schachter och Orter på vanligt Bergs-
vis. Den Lera, som fås vid Seilits, anses
nästan för eldfastare, men faller ej öfver
15 á 20 fot mägtig, och är tillika något
Sandblandad. Gneisen skall ock på några
ställen i denna krets vara synlig.
Ulti Ertzgeburgiska kretsen, och i Berg-
sträckningarne emellan de här förut nämn-
de vattudragen, är hufwud sakeliga Bergarten
den så kallade Gneus, eller Gneisen, som består
af en skifrig blandning af Fältspat, Qvarts
57.
och Glimmer, jämte någon förstenad Lera och
späcksten, till färgen grå eller gröngrå; och
som dependerar af Glimmern eller Leran,
hälst Qvartsen och Fältspaten gemenligen äro
hvita. Hårdheten är ofta betydlig och an-
kommer på den olika proportion af före-
nämnde ämnen, som deruti ingår, och
hvilken på några famnar kan så variera,
att Gneisen får ett utseende och likhet med
en lös Lerskiffer. Vanligen händer detta i
Granskapet af Gångar, då man ock lofvar
sig goda anbrott. Af främmande inbland-
ningar förefalla Granater och Skörl, såsom
vid Braunsdorf ej långt ifrån Freijberg,
hvarest isynnerhet mörka, ogenomskinliga
och stundom Grönacktiga Granater finnas
hårdt därmed inmängde. Skörlen före-
faller mera sällan, och förtager då dess an-
nars vanliga skiffring. Gneusens läge är
föränderligt och i tvära branter nära nå-