52.
tider hafwa i denna forest warit åtskilliga Jern-
bruk eler som de kallas bloomeries ok smälte-
härdar, sådana som brukas ännu i södra delen
af Frankriket, ok antingen det härröredt af dessa
Wärks ofullkomlighet eller folkets okunnoghet,
så har sedermera funnits at slaggen, eller hwad
de en gång smält ok så förkastat, är ännu helt
rik af jern, ok åt minstone bätre än malmen,
fördenskull så wäl som til at spara denna senare
ok förslen deraf, hwar han ej är i ymnoghet
eller när wid handen, eller som andra sagt, at
malmen ifrån dean, som är af en blåagtig färg,
wigtig ok med hwita gnistror iblandat, gör af
sig sielf Kallbräkt jern, de blanda denna slagg
ok Cinder med malm, ok sätta up i Masugnen.
Ok som wid dessa Wärk gemenligen gå 2
eller 2 1/2 dussin af deras bushels eller säckar
at göra en ton tackjern, så sker blandningen
sålunda, at de taga til hwarje 2 dussin säc-
kar Cinders 5 säckar Malm.
Fyra Mil nedan om Monmouth wid en ort kallad
Whitebrook war tilförene det äldsta ståltrå-
Wärk i England, upbygt i drottning Elizabeths
tid, men har dessa 8 eller 9 år stått öde.
Det
Det bestod af 30 säten, hwilka arbetskarlarne
plägade köpa som för sin ägendom ok betalte derföre
30 £ Sterl. Ok kalles et sådant säte platsen
hwar karlen sitter ok drager tråden.
Några Mil längre ned på floden Wye har Herti-
gen af Beanfort en Masugn, 2 hammar-
smidior ok et ståltråwärk af 30 säten.
Ifrån Wärken i Glocester shire kommer man
til dem i Worcesterprovincen, hwarest wid staden
Bewdley ok på floden Stour upföre åtskilliga
Jernwärk äro belägna. Det första är Milton
hammarsmidia af en hammare ok 3 härdar, hwarest
smidas omtrent 150 ton stångjern om året, köpan-
de Ägaren tackjernet ifrån Masugnarna i landet.
Straxt derhos är en annan Hammarsmidia, som
likaledes smider emellan 11 à 1200 skeppund om
året, ok hörer dessutan et Skärwärk dertil.
Det största Wärk häromkring är Wil-
den, som hörer Mylord Fowley til, ok består af
2 hammare ok 4 härdar med et Smidwärk
för Knippjern. Wid de förra tilwärkas 300 ton
stångjern om året, ok undertiden 350 ton, när
watn ej tryter, som gemenligen sker om sommaren.
53.