118.
talt om Jernwärken i England, följer at i lika öd-
miukhet beskrifwa Tenn- ok Kopparwärken,
hwilka til at bese en resa företogs wid slutet af
October månad år 1724. Ok finner man i wägen
ifrån London staden Salisbury i Wiltshire,
hwarest arbetes allahanda Knifsmedsarbete, såsom
knifwar ok gafflar i foder, trägårds knifwar, penn-
Lancetter,
ok andra Knifwar, Rakeknifwar, Saxar, för hwilka
senare orten jämwäl är til et ordspråk bekant.
Der woro 10 Mästare förutan deras Lärogossar, som
arbeta ej annat än Swenskt jern, mäst af 1 3/4 tum
bredt, ok det af det bästa de kunna få, omskönt de
ej särdeles känna åtskilliga märken. Stålet hafwa
de ifrån Tyskland, som galt nu til 48 Sk:r p
Centner, när det köptes i smått; Jernet betaltes
efter 22 à 23 £. Sterl: p ton i små poster.
Widare finner man i wägen eller på denna
sidan inga Bergwärk eller Märkwärdigt af den
arten förr än man kommer 30 Mil bort om
Exeter i landskapet Devonshire, hwarest
3 Mil på Östra sidan om staden Tavistock är
först Blackdowns Blygrufwa, som skal
warit, om man må tro arbetsfolket, bekant i drott-
ning
ning Elizabeth's tid. Gången stryker Norr ok Söder,
eller rättare litet emot Nordost, ok ehuruwäl Strecket
är et ok det samma, så äro här dock 2ne Wärk, hwil-
ka skiljas medelst en liten bäck ofwan dag. Det
ena hörer det så kallade Welsh Company til, ok har
mer än 200 famnar i längden; det andra drifwes
af Ägaren af grunden, hwilken såsom sådan niuter af
det förra Wärket 1/7 del fri. Detta går 120 famnar
långt, ehuruwäl ingentera blifwit bearbetat til den
längden, eller synes wara af särdeles anseende. Det
senare wärket, som war det Norra hade stått stilla öf:r
4 månader; det Södra bearbetades af 4 karlar, som
woro begrepne at bringa up watnet medelst en liten
konst, til hwilken man kunde åka neder 14 famnar,
ok är den samma af dem, som här kallas Rack-
engines, ok längre fram komma at beskrifwas.
Grufwan ligger ändalångs emellan foten af et berg
ok en förbilöpande liten ström. De hade med stol-
lar ok åtskilliga trummor öfwer hwar andra sökt at
följa Malmgången, som der han nu syntes, ej war öfwer
3 tum bred, men bredare längre ned, hwar de ärnade
söka honom, när watnet skulle wara utdragit, ok med
Mundick eller Swafwelkis beblandad. Arbetarne
119.