334.
som äro runda och hålla hwarthera 17 Mark
i wigten, 2 fot i längden, och 3 1/3 Tum
i omkretzen, hwilken Ingot när han är
passerad en Sax at få sin rundhet och
föresagda längd, skäres, skäres ock gnides
at warda ren utan til, och bäres
sedan til den så kallade Arque el:r
Sax, hwarest han, på samma sätt som
en messing tråd, drages til en tiok-
lek af et litet finger, och sedermera
lefwereras til dem, som honom drage
och arbeta til den finhet, som fordres
til Galoner och dylijkt. Om det
är för Gulltråd, belägger dragaren
Silfwer Ingotten, när han är färdig
wid Smidian, med antimonii el:r
snart sagt 24 Karaths guld twå el
tre gångor, alt som han will haf:a
Galonerne el:r Brocaden rike och
starka, giörande 60 blad af detta
guld et untz. Den förgylte Ingo-
ten glödgas åter, poleres och skäres
här och der med en knif, at den
inneslutne luften må drifwa
ut
335.
ut, och Guldet efter ändad polering med
polerstaket, jämt och lika täcka silfret.
Gulldragaren läter derpå arbeta samma
Ingot wid förbem:te Argue el:r sax,
som forma myntet til, och sedan igenom
sina egna arbetare til den frihet han
will, skolande de i denna art wara
widare komne i Guldragare Konsten
än i Paris, så at i anledning af et
giordt prof, en Ingot af föresagde stor-
lek skulle kunna dragas til 1096704
fot i längden. I Lyon är 35
gulddragare, hwilkas barn och up-
födes i samma konst, warande ingen
annan tillåtit at inkomma i
Skrået, eller at antas för lärogosse.
Om Landet Dauphine, förutan
Jern, har litet at wisa af Berg-
werk, så tales der åter om dess
Siu under, ibland hwicka är den
så kallade Brinnande Källa
wid en liten ort la Ferriere
4 mijl ifrån Grenoble, warande
der