442.
deuren at gå tilbaka til England. I öf-
rigit drefs werket med Engelska Sten-
kohl och med Swänskt Järn.
Så tilwärkas ock i Siöstaden Dieppe en
ansenl: myckenhet Jernredskap som
afskeppas til Öijarna i America, och går
under åtskil: namn och former, men
bestå förnämligast af de 4 föliands slag:
Yyxor större ock mindre;
Hackor at uprifwa jorden, af 3 slag, näml:
för manfolk, Quinfolk och barn.
Huggknifwar för Sockerrör, större och mindre.
Skäror, som brukas at skära Indigo,
och så wäl som de förre packas up i tun-
nor och sändes dels härifrån, dels i-
från andre hamnar för Colonierne.
Til denna Manufacture betjente de
sig tilförende af Swänskt Jern, men
som det nu, då det galt 28 livres
p Cent:r, föll för dyrt, så wäl som
deres besta Franska Järn, hwilket
de
443.
de hade ifrån Conche och galt 26 Livres,
så brukade de ju det gemena slaget, som
de kunde Kiöpa för 22 Livres p centner,
warande härwid i öfrigt at märka, at när
Swenska Jernet faller 2 a 2 1/2 livre
pr. Centner dyrare än deras Egit ifrån
Conche, så blifwer litet ell:r intet der-
af förbrukat, såsom det der då faller
för dyrt. Af ståhl är ock i fölie en
stark afgång i denna ort, hwilket är
af det Tyska och Steijer-Markiska, och be-
taltes nu år 1723 med 68 Livres p:r
100 skålpund. Men af det Swenska sades Smeder-
na sig icke kunna betjena emedan
det woro för qwickt och sprungo un-
der Hammaren.
Provincen Piccardie har sielf inga
Jernwärk, men förses med Järn
ifrån de omliggande bruk i Cham-
pagne och Franska Flandern. I
staden Abbeville äro omtrent 20
mäster