66.
När ett nytt werk begynnes,
fylles pannan först med watn eller
lut, som kommer ifrån Sumparna
på berget; men när man kom-
mit så långt, att man tillwer-
kat alun, och man återigen må-
ste fylla pannan, sättes thertill
något af then lut, som redan
blifwit kokad, och hwilken man
pumpar utur the så kallade Bagues
/: Saphians karen :/ hwar le Sablon
eller then grofwa Alunen satt
sig, som nedanföre skall sägas. Af
thenna Lut /: mutterwatn :/ låter
man in i pannan 40 á 50 Sår i sam-
ma tid eller straxt efter, att man
låtit fylla pannan med lut ifrån
berget. NB. Man bör agta, att
then omtalta Lut utur thessa ba-
gues ej bör koka allena, och tager
man theraf mer eller mindre
efter mineralens art och beskaf-
fenhet, såsom undertiden och på
somliga ställen ej öfwer 30 Sår,
men
men här wid Engis tages wäl 80.
Man kan bäst finna, huru mycket
fordres, igenom prof dag ifrån dag, tå
man i början tager mindre theraf, och
ökar sedan på, tills man finner, att
le Sablon, eller gruset och alunen i
samma bagues warder alt för elak,
och att thensamma i fineringen gif-
wer litet Alun eller mindre än
hon annars bör. I öfrigit kan
man ej wara thenna samma tioc-
ka Lut förutan, emedan thet är
then egenteligen som gör wärket.
Pannan fylles icke up till brädden,
utan till 4 finger therunder, och
när hon kokat så länge, att Lu-
ten förminskats till 4 finger mer,
bör hon åter fyllas up igen till
samma högd som förr, på hwilket
sätt man fortfar tils tid blir att
töma pannan, som sker efter 48 ti-
mars förlopp, fyllande man pannan
gemenligen hwar 4:de tima, efter
som elden eller Stenkolen äro go-
de till
67.