232.
tända och the oftasagda Segerstycken
igenomwarma, börjar blyet, med
hwilket Silfret, som war i Kopparen, sig
redan förenat, att lika som swettas
och drypa ut, fallande så igenom öpningen
murarna mellan neder på botnen
eller marken, till hwilken ända
murarne sades slutta litet emot
samma öpning, och så rinner thet
fram uti förhärden / C / ther thet
står täckt med kol och i smältning, tils
segringen är förbi, och alt blyet, så myc-
ket mögeligit, ute, tå thet öses ut
med slefwar i Jernmått, och thet
får ther sin runda form, och kallas
sedan wärkbly, som kommer att
afdrifwas på drefugnen eller Te-
sten. Kopparen, som under
segringen ej får hetta nog att smäl-
tas, står qwar på ugnen i swam-
puga, holuga och ihopfallna stycken.
som sedan kallas Kühnstücken.
Wid thetta Werk, hwar tillwerk-
ningen är ej så ansenlig, går ej mer
än en Segerugn, omskönt en karl Kan-
arbeta
arbeta af och skötta till 3 à 4 ugnar tilli-
ka. Sällan kan man göra öfwer
2 Segringar på en ugn och på en dag,
emedan jernhällarne annars blefwa
så heta, att sielfwa ♀ren kunde
smältas och falla med ♄:t neder, till
så mycken förlust och skada. Arbets-
karlen har 2 2/3 albus för hwar ugn
han segrar, och räknar man, att
till hwar segring gå i thet aldra-
minsta 1 1/2 mass kol, sådane, som
ofwanföre äro omtalte, hwarwid ock
ej bör gås förbi then förbränning,
som sker på bly, hwilken beräknas
åtminstone till 44 skålpund ♄ på hwar Centr
gårkoppar á 100 skålpund. Men huru-
egerkrätsen eller affallet, som the
kalla Vörrleins eller Seigerdörner,
och består mäst af ett slags glett,
som sätter sig så ofwan wid Seger-
härden, som nedre på botnen, å-
ter godgöras, kommer här nedanföre,
wid Krätzugnen att omtalas.
Drefugnen är 6 fot hög.
ifrån aflopps Rännorna, som gå
under
233.
Dref-
testen el:r
ugnen.