FOXANXANVFEde Srufre Ritrungar wid 44 CH3J Sne, NAXSZFSRE om W3EX5il AERsseRR. 1691.

Insinuerad d 22 Junie 1691. Högwälllorer Grekire, ok ongl. May: Rådh och President Så och Högwällborn, Edle och Wällborne Herrar Höglofl. Kongl. Jergz Collegij Adressorer. Blade Gunstige Herrar Den för fdrn Harggrafwoch Excellonce och igerf: Koml: Tergz Collgio Snederlägger Jagh en tenderdåhn Ödmiuk tack särelese för dhen höga Nädh uigl. weierfaren är, I det igenom Eders höggrefeeel: Ercellences och Höglofl. Kongl. Collegi högtgiällande Irtenission bus Hand Kungl. May:t Nar alldranådigst Konungh och err, Jagh fålr tillstånd uppå högstbem:te Hans Koml. May:ts bekostwadh wijdh Tydska Korgzlagen och inerstädes migh een tych Oppehålla till atr Informera låta uthi det som tiänar till Marchscheidi Könsten och Bergz handtheringen Och såsom Jach mitt arbete och företagande intet mindre under påstående Rersa, än hemma warande, Eders Höggrefwel. Excells och Höglofl. Kongl. Collegio, skylldig är ödmiuknigt atr Convecrera; förd enskull, till betygande af sådan underdånig skylldighertz Plicht, framsäär Iagl el lijtet arbetr om Tydska Grufworees byggningh kradl the Innantill för anseende, sampt Landl och Lärgfästen hafwa, hom min Function, jämpte hwad mehra som till dess oprätthållande nödigt fordras, mig Obligerat att annotera. Ddernäst, såsom desse Gruftweor för dheras trånga och olijka beskaffenheet, ett annat Rytandr och måtande änn wara Swänske wehn äro, hafwer Jugh een och annan Tydst Gruftar Rkytning i lyjka l demuthent

att offercra, uthi dhen meerdåhn till försicht, det Eders Höggrafwel. Exrelle och Höglofl. Kongl. Collegium med Nådigt behong tächtes låta sådant ringa arbete sich förrkomma. Eders Höggrefterl. Excellences Föglofl: Konl: ing Collegij Öminteste och Fosangt koohnor ökh ån defät Jchan Kanie urie Värg, Handtseringar och i fynnerheet siältiva Tydska Brufwe ByggSnaden Eders Höggrefwel: Exccllinct och Höglofl: Taml. BerggCollegij Assessorer mina Nådgunstige Herrar bätter lärer bekandt wara, änn för hener gången enfaldigt ohn måhlas och beskrifwas kan; Doch såsom stjderne äro förunderlige, och handa kunde, en annat brukeligt Brancer af byggiande i förrtyden warit, som ifrån Närwarande Tydh något diferera thorde; hwilken förandringh och frambdehles af Efterkommandom äfwen, om nödigt ehrfordras, kan i acht tages och esserocras: Fördenskullsåwäl i anseende till detta, som och att örmiukeligt wych handengifwa, det Edrrs Höggreflerl. Excell och Höglafl. Kongl. Colleg. Jogh underdåhn- och Ringaste Tiunaer min kortta cerbetijck intet försimeligen emplojerat, hafwer billigt pröfweat mindtofepion Convenabelt wara, Then så noga Jogh kunde efterfråga och migh tilllåtit blef att upteckna, hwad Tyska Gruft weornes 1: dee strykande Ådrors :/ förnämbsta och nu förtijden brukeligast Wärgfästen ware månd och Tom uthi Thenne fortta Deduction författa: Huru alla Gruhivor I Gemeen, efter Differenein af under sänder warande Mallmadror till bästa beständigheet medh Landh och Bärgfästen skohla för sedde wara, Andandrager Jogh migh ödmiukeligen Eders Höpgrefeerl. Excell och höglofl. Kyl. Collegio acr föreställa, Som Siälefwa dhr Tyska och Swänske Bergzortherar omständeligar beseedt och nogare bekandt hafwa: Tijkwähl för åtskillnadens och nodsordningh skull, Taret Mann alt the Swänska Grufworen uthi hwillka mdh tillmäkning af fleds allt Bärget lööt wunnit, och såsom omständigherten fordrar aft skällfwa fasta bärget, Bands och Pelare till Wärgfäste obrändt. qwarlembnade Ober, 3. 4. 5 mass Hohenbirga 6. Mlonchskride ober sa ladsun ocbe mess Wärslage. 5 Soamuge omaearigen tiga Hermscher Stolln sstolln til redre ortien. Sank eråe den Pagscraste och hondipul. 6: n 8 mass 1 små ortren öfwer Twar änora Ftår ligga Sapmscher och diupa stolln Sperpendiniilurt öfwver hwar andra Snå sänerningar ifrån diupa star Sinhytle mede wallu Henstrer och diupa Custen stolln. DFiygra 1/4 At 2 åro wwerne fetedroctier under diupa fursten stolln, hwillcka falla annsöls, wieder: Sinurs emoth ådran rätta fallande Cerirslags, Tren dupa Sterwaer srala till Hermscher thrumb. och nia fur Seracke ifrån dipa stolle till sten stolln. Feldt orthernas. deLachs. Ober: 6: 7: 8 mass Konenbirga. haet Ober d:g maf Konstorkadh Rasckscheide ober 2: 8 mass D Bagschaclt handespeel och wacke ruus ober 9: 10 pass. 5 Sehacke till diupeste Strofen Bese ochui, äco belagne under Hlokenbirgs ober 12: 12: mag Castwindt så många fambrar, som recretatlet Guctquet handspacl. utlöjdar. Desescrache ifrån Slexnrcker till scköpsckacltet och går neder till Fursten stolln. CSigter Srapuilis ladpal Orchcera reda igrisvan, bekomna närge eflen som dhe emoth dagen, Cöyre och lägre belägne äro. Bawer Larpell enchand pel såsom signa 5 kallas vierdte zeug strecke 100 6 5 Zeug strecxe 10 f orther in der erb: teisse. Pauss Lagpill. Hermscher Htolln. Mittle bremer. Dallse orther, äro diupart beläge Bagscracke och hästwinde eber ve 12 Mass teisse, och diupeste strofoy. Hohenbirga. Rcecrer Senags Lagen wachear: Luus. Ett stoort Lonstschacht, som upodraser watenct ihr Diupeste strotsernas. Hermscber stolln sörer watty, som igenom lottenschacht Gsaten: värnelen tign: g Sign tär umbruch, uthi tiefser fuerter, Erb:teife alles t dhe cher till giorde wattarunnor, Prifwer zonstkiulet Stolln, för wallrats frija atslopps subd. Fietfste zeug Strect Lötterschackt. Frdtorte Reser stollas. Råde schacht 8 Sign. Exste zeügstrecre 843 nraus schachl. brurp 2 4 andere reug. strecnesbe drise zeng. strecze, 124 & vierdte zeugstreckeslt 5 Zeugstrecre 157 1/2 * 6 Zeugstrecxe. Fer nedan före år Erble om i kängande berges och diupesse stroforna eber 1:12 mass hohenbirg. weberle der kalpel p Stote-oct vollfi schacht. orh ocbvästags at donmagfter eja mederaden Fieffster LLugskeer Alla ort her och twärslag på dhenne 9dan grufvan xallas belägne i liggande bergess. bkreffwan Pues urder Holerbigs der ne ng lätaredh Drite syshånga faplnae diupare beligne som mimnern Sehlencrer gesinde. uthwijrar ett Hacht Schacht Swårslagi på Trinm sijdan grufwan råk Prost Bråce. sallas octrer ider rängiande berget. Eribergsdee Caclaer 2 Lemrs: ♀ åöer 5o

qwaarlembnade, Een Magnitig- och Härligh Byggningl prasentera, Som främmande och Inländske till admiration betaga kann: Ferenoot de Tyska som alldramäst i strykande ådror sigh förhålla een oanseenlig och tarfweligh Byggningh hafwa, som af fast klyft ineet brukeligt är att inrättas: Doch ehuru dess medl kylltor och Stämplar understödde, tyckes oss som annat wahne äro, något olijkt förekomma, gura er doch lemd:e Stämplar den tiänst, att Ehr lijka säkert Terget sin behörige styrckia och understödh gifwa; Som wijdarr af Efterfölliande Figurer förmärkiadkan. etall Erdro bekomma silr Nampn efter som dh uthi Pärget åth skillige Structurer befinnes hafwa; de som i Längd och diupheet foort framfara, och såsom een tunn Skyfwa Bärget, igenom stryka, warda kallad Strykande Erdror, och blifen nämbde uthi Frecberg Berg laagh när hoon in plano considereras, så som i hoosfogade Tyska grufwelkyfningh ifrån Signo pr till § hwillket är hon uthgräfne 2allmådrens rätta förestullningh, som hoon i Grundryfningen på kopperet sigh prasenterar: efter Stunderne i Compasten; Men när Doon på ägg Convidererie, efter dess stående och fallande. Feremort de ådror som i längd; bredd och diupheet med Malem och Bärgh blandl igh förhålla, kallas Stockhwarandre wärck, och kunna medh så många Variationer af Naturin byggde och med hwarandre Mixtie wara, som Kan sigh någon sin inbilla kan. Lådane Metallådror att igenfinna och Oplerta, äro dheras åt skillig uthwärtes kiännetecke många Skrifter uth gångne som i wissa Runne och tydConsidererade, kunna wara säkre nogh, fast & undertiden frrhla i dimonstration. Der Man på sådaner uth wärtes teckn minder Eftecterer upleetas Metall adrorue medh Virgula divinatoria, Till hwillken ända Tachssen lands så skickelige Ruthen giängar hafwre, att d sakert noogl angifwa kunna ådran och dess strykande medh så många omständigheeterman snart sagdt begiera ten Förefter och i Dess Bergzlangh, emedan ingom Trögrat blifwer i Wärgwärck att byggia, alla grufworoptagne och arbetade blifa

När ådran således är angifwen, skiärpes och uptages Toon nodh sänkiande ett Schacht något fram för ådran i diupet, till dess Schachtet drabbar Iom i ådran; Om nusom under tyden skiee plägar, hwon intet låter sigh finna, opröyes i samma åders strykand andra Schacht till förhoppning Hrom Tyska Härgz erterne exempel nogh föreställa, huruledes i ådrors Oplertande then Eena fordhrymningen wdh den andra Ockastat är, och af hroo fogade Freiberg Rradz Topographiske Charta, Löydar kan wara att eftersee När d nu Mallm funnit, så att Intertpenterne af Wärket Creiberg Tlad: Sepographiske A Rytningh

ten swägen, till Leyigk. En wattn: damm Heela Thenna platzen är full mech trägårdar, och Staden til hörige gårdz- comptar. E äro uligorer itkath dthe Eer Trin due upprartat Freiberos stads tragårdar, sampt Hlar dhe Freibergs Stadh Anno 16rs belagrat iaf gia ro ferdrymninoar till förhypnings upptagne. Uther onn, och exellar ducht sordigningar är öfver allt årrur och enoia dehadet till Hlermscher stollan å andswägen till Hallsbryck grufworna och smällthyttan. 5 edt. grufwe 10 Omgrings Kuela Sunra district. warda dagligen Musnisdre Bor Ferdrymningar och octber till förkoppnings Emn Säd an 3 upptagne och arbeetade 1 öffter schackt. Augistus jordigmring Stora landswägen till Augustus böre 3 ewier xring Presse Soedrymningar öfwer allt, åtrar och engiar all 2 Li Er urd ing t slifa förhoppnings jordrymingar Nanenfusse af grufesti 5 Sanct. Peete " 6. killo undrer Exisrirags Crone ärgar Kopgee iefer FFursten stolln hafver sina begynnelle I Ober 11112 mass Hohenbirga, och emedan has doon diupast är af alla stollar, församblas dit allt Thet watenet, sef Hermocher stolla, Jau Stolls t Flert: Augustus Johan Georgner, och Spaat stollr, ihra, befordrardes dhet igenom Heen till Ren the Nicdaus, D: Peter; Churmhoff, Reiche zeche. Exasius och Bircken grufworna, til Rimmersdorsher bryggian, cher han sin yttersta mynning rafwer, och watnet aff sig sielf Uthiur Serna danmer; faller endecl Cortflyter. fölljandes dhet uippdämbda Müllda wattnet till Ha sbryck hyttan och grufworna. Lian och Endrwvägen till Staden frauen strins. digna på affrijtningen. NI Ar Churfurstliga Stollhuret fi aden. N: 2 Erbische Portn och jer Hohen Freiberosra lachter a 3 12 a lacka Erbische gatan. N: 3 Plottet. Nr. Petters Peort. N5 S: Eters Ryrcria. 46 Meissnische Poer N: 7 Donats pvort. 8 Stotts portn. 9 Doomzirerian. 10. Janet N'edlaus 11 D: Joharnis Kyreria, 12 Berg Fresvertoren edar och sckecke. e batg smälle hyla utte Andreas. kär nedan före ampt huset. 12. Stads råd: huret. 14 Börssn- och Kiöpmarens hilret. 15 Stoca torget. 16 Cyg: Luset.

Bnade Bottes Biut Rytnings

Brey einigreit och handsprel s 11 er scollng Störkoper ortayne ide b. indere mo aff Marcksere Chijta onade Gottes fundte I Frejbergs bergslagr, Hohen birgs reisier, och Churfurk k stolln härg 1. Dachsen Med d hess distinet annoterade March scheide tecnn, orther nedre i quufwan, Effter en acurat på E E charta till att omständigheet effter Chyore Marckschejde mancs a ett tillopr dritte n och watenet uthur diup ile diupa Crursten stolln uppdrager, driswit war ter Set sedun igenem samma diupa stoll wi ste mass march:s ronn så många huss bönder och Ge agt, som obere massen å ch medh Marckschejde tecta så wäl i dagen, i grufwan distinqverade are, att huart Gewerckschasst niuta sitt arbecte och gods till goda borthflyter och såsom dhet andra Flohenbirgs revien Phesse orthex och handspeel, så wäl uppe som redre i grufwas ten, wid Kymmersdorprher byggian uthiflyter äre belägne under dritte mass handspeet, så många skidan år till att observera på affrytningen, att emedan bergsve fam bnar, som, uppsatte nummer åthwisar. nemb Gnade Gottes grufiva, stycrewijs och på så åthsxtt: Sauestolln: 28 1/4 S. Offre felldtortnen 36 f. Her rna mutad är, hahr Nedre feldt ortherna 44:4 Emellan dign 2 1/2 ligga Feenscher- och Saustolln mit öfwer fursten sto rar ändi encirlenn Diupa stolle i dhenra linia 100 fambnar Dumifrån har sedan Sceijbergsnea åter igeno Hertzog Augustus grufwan. 6 chter wexslaghiffian Stermscher ste sign: pd wänder och xastar sigh metallådians strixande, till anaisols, obere massen, hafwer wurit hängiande vägg nedre § der ifrån bemällte signo liggi Menn Gaustolln continuerar i Norr 2000 fambn. som tillföende warit giufwa Hermscher stolle wärder sig i Öster, ock stujxei igenom Hertzog Rugur: grusa wärsl Thacke och handspeck Sordrininsar tillförlypnings upplagne Gamblg Sau- stolln ver atike legat öde, mot warder åter upplagen och arbietad Excelliga små förhopmningt twäxslagn I Sau: Stolln Dber 5: 6: ma Handspeil schache till Taustall 7 Obecx Chürgte mass Socr: 5: 6. mas Marchscheide. Så ks Marchscheide Schachtet, Se delfwil neder till Jaust 16. harseride 7 Eon Caur geings grufwan, och Shesse jord rynningar äro allestaves londerirar ock ensian 1/ Lregberge daner s

Wärket tyckes allfwarligen med arbete begynna willia, warder alldraförst hoos BergtHauptmann kärget nu tat till kundt grufwan sampt öfwerr och under Massen, så många som begiäras kan, och aft Bnade Bottes Brufwe Rytningh betygasi derest alla Urafen, emedan d Divirse Patroner till föra, modh besynnerligt Marchschede tackus Toch heem:1 såwäl i Dagen som nedre i Gruffean distinquerade warda. Hwillken Ofwanberörde JundtGrufwa lärde Haure och Eehrdjaner, Som medh Slägel och Fisen hugga Strofer Eree qvarteer Diupa och breeda, sampt grufwan. IBrade Doler Brutverlistningh medh Mahen Intertpenterne för Ägendomb tillräknas, det dt som annat wählfångit Godz abalienera och behålla kunna, nodh afgift till Popepori fundi utaf allt som till wärkas d: 10. pro Cento. NärGrufsörija d sedan siällfwe för dess Srat och arbeetz ean således Interipenterne är i händer gifween, follk, och dem som uppå arbetandet upseende hafwa skola. Serbetet nedere i Grufwan förrättas af d ForticeMalm ådrar stoorleex twärt öfver Region ingen Regnad inggan Sprängrings och oziuth Kohlen Siupeste Perossorna. Den ahl:

En ah:r i längdl; Warandes ec på yymss Kyckor om det Diupesta till uthseende såsom af sältningar och Trappor hwar höger mnn annan, på det, när många till lijka arbreta, ingen then andra till Finders wara må: Detta Strässhuggande är det skeårest arbete, så alt om all mallmen på det sättet lööstat skulle woro bek ostnaden fast större änn Godstet lösas kunde: men emedan Kruntz och Skringen på detta sättet allena appliceras kan, Trarder jämpte detta arbete därget tilllika bohradt, och wijdh ändan af Weckan lööst brutit, det öfriga onyttigeärget, så mykket möyeligt är, orördt hwarr lembnadt Do detta sättet avanceras I längd och diupheet, som Mallmen silt strykande och fallande hafwer, Imrdler tijdh försumma sigh intet Patronerne af wärcket att förrser och skaffa hwadh frambdehles till dess Nytta och befordring tiäna kan, saalt igenom dheras förwällande Wärcket intet Ophöra eller stadna maf Churu Man Hener begynnellss giärna debiterar Gruffwors och Bergz ådrors opfinnande, tilldrager sigh doch efter Landortens besynnerlige Egenskapor, att under tijden hwarken Winstellekuuta eller andra teckn nyttige äro; Så Gåa och alla krärck i beyymellsten giärna tröge, hällst när Mallmådran som fundamentet måste wara till alla Grufwor intet är Rijk och mächtigh nogh; Ty tillskriflers förnämbligt lyckan Man genom Gudz wällstignelse så medelest winna kan, mehra nen hwariehanda bekanttr Teckn: Men en Godh och wäl begyndt Grufwa Höych macht att hålla så alt hoon eymå samman tryckas, brukas öfwerr allt i Tyska Berglagen Träggarn af Grufwan medh Tockan och kumplar aht emoot stödia så tätt och när intill hwarandrar som Bärgetz tryck iande tycket betarfwe, sampt Bergmästare och Grufstygare sådant förordna, och som Sigaren utläg sar medh elt

Hååhl och Skiärpningh i liggiande Wärget infogot, men ennot Värgetz hängiande, på ett styck bråde fast inslagne, och så snart dhe förrättna, mrdh andra Syca omwäxlade wrarda. Tiäna altså desse tödiere och Stämplarnäst det Hr Kärget sin styrckia och oppehålldt gifwa 1 atr knallet och Rystandet i Färget, som af Kruute sprängningen förorsakas intet hafwer then fahran att det bärgfåsten kanskada: 2. När dhe medh Cräder eller Wärk öfwer lagde blifwa, tiäna dr till Träch och PaSagiessampt att hängia handspeehl uppå: 3 Emedan uthi twrängningen mycket onyttigt bärghtillkijka mdh Mallmen warder lörst kastat, det bekostnade, och andra orsaker intet tilllåta allt att opfordra Ty warder uppå sådanen Stämplan medh wärck öfwerlagdt detta Grånberoh således i Steenkistor försalt, att det så wäl som siälfwa kämplarna hiällpa bödia berget; 1/4. Eliflen Fr och brukade atr ställa Wratten rännor uppå till Wattnety afförande och toorthiällpande: 5 alt dherwijdh häfta Stergar till Op- och neder ifrån. Claper reduceradi warda; Den 1 när mallmådran Nederfarande i Grufwan: 6. och så som drädret cket Diupeste af Grufwan intet medh lyka forct igenom stryker, som närmare i dagen belägne erterar; Fördenskull wädert till det Liupeste i Grufwan promoreras, när Stämplarnr uithi ordning i diupet såtte blifwe i at Man öfwerst kan balcka och stängia i Grufwan, pådet wådret intet annorstädes änn igenom Teist thertill gurde Porttar sitt uthrynner hafwakan Wyden, såsomdeste Mallmadrar intet wist street efter Compastin gifne äro, Ihör uthi dhe meehro eller mindre tillkala kunna, så hafwer samma natur till diupherten åtskilligt fallande beskiärdt, att underryden på 8 eller 10. fampnars diup heet, åtskillige Variationer förelöpa, men ehuru sådant declinerandi warakan, fordra dr doch till byggning och bärgfäste Eenehanda Mancer af Stödie Stämplar och kunna efter Dos fogade Sigurer till Fyrahanda

Edir Lara de der Leim Rother then. ahhe, kn Roh rieselicht gebug Riesel sand Sviernende gebirg. Ferutle die Rschedex Stein. ArGrauf. 2. Abr rechlein. 3. Ober Zanck. Stiin. Undter Rauch: stein. 5. Schlitter: Stein. 6. Mittel- stein. 4:7 Ober unde- UndterCaule. E dah Dach. 9. Nobergh. 10 Loberg: Ham: Edet Lochschiffer 11 Schifern. ståår på ägg, gåendes i diupe perpendiculart uth före, derest och alla stämp lar Forizon talt sättias skohla: Then andre är, när Foon eer notabelt fallande hafwer, Uthi hwillken stämplare Ad angulum rectum emoot Värgetz hängiande och liggiande sättias måste, under hwilken Claste komma att Considereras mäst alla Grufworer i Sachstiske och Tunneburgiske Bergzlagen; Den 3: är mehra Swäfwande, uthi hwillken, emedan alla Stämlarna wästan perpindicularter säwias, giöra Fråå bergzkistorne som uppå kämplarne försätte blifwen godh tiänst till Grufwans under stödh, och finnas der slagz ådror i Höhmen, Ruttenbergh, Greplitz och annorstädes; Ton t: är alldehles Korizontal, uthi hwilkken Endra, Stämplarner äfwen ättias perpendiculanter, och giöra grååbergkistorne samma Tiänst, så att wijdt sådanne Grufwor Stämplar och Stockar intet nödige äro, såsom af Maasfeldtz och Eislebens Grufwee Charter wijdar kan wara alt eftersee. Uppå sådant Mancer warda alla Tyska Grufworne byggde och understödl, så att, när Man reeseer i d Terg orterne hwarest man hällstbehapar, skall samycket siellfwa Grufwans Berghfästen wijdkommer, föga difference finnas Såsom

♂ Här är till att see, huru Gruhvorne i Manresfälldt och Eissleben arbetade och dryfne warda sampt, siällfwa Bärget allt neder till Tingeta Styfwen huru det sin Structur och skapnad lifwer ara ön der Leim Fulb- Sanet Bawer thon Fates stun Gesüller Rocter sl die Ascke Daf Pac. X1 Der Grico. 1/2 der ebér Rauer Stun: 5 der Zech: Stein. 4 der undrer Raucholum 5 die Oberfiele oe faule 6 die Mittel. fiele. v. die undterfiele, ued wo des Dach 8 Hoberg-xena ied lochschisfer. 9 Loberg 10 Schiffer: und nach dem der feste gestein

Såsom nu efter förenämbel Pigurer, Malm ård verne in beskaffenheet medh mehra eller mindre dohnlage fellandehäffa stån och falla alla så wähl Cörst som upfordring Schactten och uthan besynnerligh bekosmnadh uthi Iholuge Berget der Mallmådran ith grafwen är, allestädes byrgad och inrättaskan hwilket förorsakar at Man wijch sådaner strykande ådrar i Tyska Bergzorterne, intet offinner Schachter som perperdiculart i diupet nederslaget är, Emedan heras ådrors fallande säll an gifwer sigh perpendicuiar, och werda ifrån dagen timmbrad så långt lörsa Jorden wahrar, besynnerligen förschachten ter Bälljorne gåå, och sedan till fehrschachtet der arbeetz fällket upp- och Nedergåå; hwillka fåhr Schacht alle städes till lijka medh Opfordring Schachten anläggias plagar; Så warder och under bem:te Timbringl:den öfrige derhlen af Schachtet intet mindrrann siällfwa Grufwan till så mycket större beständigheet meehr och mindre under stamplat, efter som Schachtet fastare och löösarr klyft hafwakan; På och undertijden, när karget intet är fast nogh, Schactet då på åtskillige Platzer timbrad måste i när Pärget tyckes bryta och umfalla; och på det i sådanne liggiande Schacht, Bällgarne intet måtte rijda på Berget, eller Linbringen, Tarder herhla Schachtet medh långa Spiror beklädt Ther Bälljorne i upp- och Nedergående skohla gnida uppå, som tilllijka medh Schactet Stämplar och derhlar uthaf Figuren wijdar kan wara att efterske dernäst

Dernast är alt anmähla, att Stämplar warda och brukade i åtskillig andra tillfällen, och efter åtskillnaden Lapplitation besynnerligt Nampn ärkomma; Man fellar lögdh Tyska Bergzlagare Stollar, som uthur Gruflean bortt föra krättnet, och efter Orthens beskaffenheet undertjden uthur tasta Burget hugga skolla, och kallas Gantz gestein. Men tyden som allt förändrar giör och att fastas teen intet be tändigh nogh wara kan; Dr Wååta och sallta Tigg dunsterne tyckes wähl på ett eller Tje åhrföga kunna uthrätta, Men nar Men will sättia fyra eller Sax Swans Allder, finner Mann att Steen småningo till Stoft försmältes, ah af Bärgz wattnet Corttskiäres; då mäste sådan Gautzstein till Stollens Condervation i Taaket langes midh inhugner roc Wärcke öfwer lagdh, som warder kallads Byggnings in der Furste. Men samma tijden som Taaket i Itollen förändrat, Trinner och änteligen sijderne i samma Stoll att usnart een sijda med Taket lagas skall, kallas Thurstoohl med een såpa, eller och både sydorne mech Eraket, och warder Churstohl med dubbell käpa kalladh, till dess äntel:n Stollen så uthbreder sigh, att hwarcken 3tått eller Pullten stämplar hiälpa kunna uthan then bruch giöras måst /: des är :1 er Gantz gestein Twärslagg, ifrån een sådan förfallen erth i bärget Jun, och så för by fallet i samma Stoll uth igen Och såsom sådanne Stollar gemeenligen drefwr blifwa för Till- och aflopps-Wattnetz skulld, igenom hwillkas källp detomyttige Grufwelrattirt, att derfarbetet intet Hwidras skall, förmedellst inrättade wettakonster upfordrat bliflarr, är det i lijka måtto akt anmälkar att Kattu konster byggas såsom omständigheeten of orthen det kan med gifwa, derhls medh dagherattn och Konst hiuuhl i dagen, som och på åtskillige sätt bygges modh Stånggångh Dubbell och Entell till uthseende såsom wåra Swänska Leedewärk Kkonsthiuhlet immediate styger neder i Pumperöoret, såsom Rijtningen på Hallsbrycken och Frefberg dergz lags uthwi sar, derest föruthan opfordring Schacht, sådanne Sveck och Konsto chacht 4 fl: är att see. Gantz gesein Stull srämgel Putfer Ftänpell Byggningsin der Furke. tudeswrt medsen dåga töutak. atkia delkaga och uthan Stånggångl. ther Korgstången ifrån krumme Jappen och dehls

Umbrus S. Lorentz Dichuerguifiva wijdt Stallsbrugen

fundre mallmådnes dher med att finska på malmadran. gråberg warjs. Sherast tilförende Ronssälle Rådt. af as 57 om Necrste mass mä alnhet aus Laret Serentz fandtgrifvan kägarbrygen Ere lyten Lolldar dher med wattneso Rett uc gnar Tynordauna pafwam a i aflopp Sanct Locentz grufva wijdh Halbbeieger stun Fiejbergs Berglagi och Churfurstende tnet Sachsen. nedre i quiswan dher emoth sin situation och belägenheet Lafver utear Sked puse lyngningar 1 dogen darge Aeni Stejkendeadieng Erddar I Mulda Strömen, attselliga fall harefter annan toft gifwa, Ther utrats medh fördehl sigh ingen, giärna betiahna xann, blifwer upSauct Lorentz 10:o Mass zonstschachtz lafwan inden Renstrja d. 1/ fan pe i Samma Ström widh pass en mihl ifrån Srenna grufwan, en goch deel aff 9: Corentz id mass nedrei quifwan, är diuphucten, under Center Runus. 60f. Mülda vattn ifrån dämmnt dhex effter dhet sedan i wisse dher till giorde Panet Lorentz Jiohste malf Konstschacht lafwar twerna stycken 3 f. cännoe och grafwar, fcamflyter, medt fallande 5 qvarteer på Twar fambes Grufwan under dhenne Ronetschachz lafwan, diupace än Reinische vein 60f. långd. Och såsom dherigenom så mycket möjeligit år Fallet sparandes, bemähtte Men quifisan emellan Shese bägge schachten är alldeeles igenstyrdt så wattn emoth landet effter handen högden winner. Kunna dhe ng Swidh CFiy. att hen intret sydare arbectas xann. uthan Cuikas till vatensump. Sanc Lorent 3 Mafs könst och Spet schacht 4 Erizeus. Ffünsste mass och dhenna Hallsbryck: hyttan, heela åkret Ther Speel schacht lafwan Donct lorent 2 Mass: i.S. mn 5 /8 f. lm3 Sambnar. emoth dhen öfrige berglags Hohenbirges och Brandt nevier, på lågt Litiieradt, att Sanck Corentz Fundt grufwaa anner ta 4 2 4 a aar 5 2 F Tieffer Fursten Stolln utsfore Fljter, i Thesse walengrafwar faller. Neciex Stuffen schacht, xenstspect i parea aea a w eei e 2 Phese spece och Ronstsckachtz lafvar, äro unda Reinisch wein: schacht Mans Stolla en wader octs emellan Refa och 8:t Jacobs grifvor3 sae diapele Scagia sasere sorer. Werifrån år meyer Stuffen schacht widace dinokt, atl dess norgestad nnda Kemn. 42 Hasrésrar mid winstelritkar uppfundne och anngifme Ar Lofrguiten Cenghe alige eti en försörningsfortr, och stoll adlas l ariohe Wågen till Freiberes stackalär ofwan före, äro axrar och enocar anngifne mallte Pådrar. DDammal cymrings och reaer hmusGarbola serdigneingar Foreganinse Krn 3 Mass & lorent Gruf smidia Redsrag bodt Gummalt Slaggwarp Kefersekaert allt hytta Plaan Stolln. 77 Koal kuno Speometuisch delineation uppå Plaan Stollns twärslags myjnen Tlae nedar för dock eiöänna åderr serjaa de, är Danct Börans och D:r Jacob Slagg tögar dgnar Enstön och åh. gelas Meisnische Mülsa berg berglagt, oher aff wijdk 4 Smallthybter bebiähna, då att Krumm hyttan Phess grufwa ammermrn under Reineween . 44f mech drifwas xann tillijka medh che deremellan belägrie koppachambrar, box wast: och andra wärck, som aff dhenna rijtnings, dherest så många xonst ochSammastädes neere i grufwan.X under Rein: Wein 68 f Speclhuus äro, wijdare nunn vara att slutas. Då år och dhanne grufweplatz Sechste mass Danet torent Specl: lafwa n 58 4. Thess grufwa och diupeste Stroffor uinder Rein we a 47 1/2 Meisnische Skulda och shet wattnet, som igenom Satensenst uit hur Thef grufwor uppdrages och sedan Dico grufwa ieammmän mndem lnden Rein w 68 f. caca efer sambnetahlet. Lindzlafwan diupare belägne såsom fölijer

wer, som Trattnet till diupa 5tollen Opdrager, bärget uthugges; hwilket mancer crup Tyska Brgzlagerne alldehles mehra briukeligt är, änkostsamma och långa stånggånger. drefne äro, hafwande denne nyttigheeten, att Ir Till Grufamdan mllet för lång stösta igenon n medan så danne Stoller fort i längif skohla igenom Tengas Deehls der Grufftean är högt belägen och Laglratte fatttas, att Könsthiuhlet nedre i grufwan hängt blifoch så wyl till- som aflopps-Stollen uthur fasta mieri Ejkarm hanken Här wryd Observeras, att diupa Ttoller kallas e ertzer, som 4 eller 5 ahl:r höga och 1 ahl. breede i Längd uthi fastfäldt

drefne warda till dess så lågt och nedrigt Landhsighgifwer, att Trattnet, det konsterne updraga af sigh siällft borttflyta kan, fordrar det mycken tijdh ock bekostnad till fullbordan; dheremoot Patronerne ast Stollen äro wahne att opbära uthaf dhe Grufwor sam berörde tiänst af Stollen åthiiuta 3 derl af alltdet som öfwer Störtebänken stiällpes: Sådan Stollen weijdl Alltenbergh Tengrufia i Sachsen, som diupare änn siällfien grufwe Plasten 90. fambnar belägen är och i fast fälldt i längdl 3600 fambl. dryfwen Sammaledes Eilffer Fcollen wijd Attväter i Freiberg Berg logh, sampt Maricnbergh och Arenebergh i Lachhen till man ga hundrade fampnar långa, och mäst wijdh alla Tyska Bergzor Bergorther sedaner diupa Stoller att finna; Så warda och intet mindre H fär 3tåller räknade, som ehuru d i fastfälldt intet Continuerligen drefne äro, uthan der och Twar /: Der Man kan sig af ihohla grufwan betiäna :/ uppå behörig högd satte tämplar Wattnrämurna läggiandes, och Her så woro som Mallmadrorne intet alltijdh jämpt stryka kunna, att något af Bärget kommo i wägen, det då sammaledes Ställewijs blefwee igenomdryfwit. På sådant sätt äro mäst alla Ställar wijdh Fräberg Berg lagh anlagde, uthi hwilka, Hufwud- och Stoll- Patron Churfurstl. Durchl. af Tachseen siällt är, bestående uthi bem:te Bergz lagl när Mandess längd tillsamman lägger, af 20000 fampnar, Grraf 1/4 derhl uhngefähr är Gantz gestein, men dh öfrig 1/4 derhlar i behörig byggning åhrl. underhållas; Sådanne äre och 13. 46 och 19. Lachters Trollare ryjch Clausdaah och Cellerfälldt hwaröfwer annan belägnr för de nedre i grufwan hängiande KKonhiuhlens tilloch aflopps wattn skulld wijch macht hålldne. Så kearda och På Ttållar många städes wijd TyskaRerg. ortserne arbetat, att Gherigenom Oekomma Nyia Malmådrar, när man weet uthi hwadh Kergh dhe igenfinnas kunna och som undertijden skiee flägar att een godh Mallmader utaf een annan föroädlat och uthur sitt rätta SöhlbandsC. Rytningg på Llausdasttx och Cellerfälldeg Bruhvoe & Crart

Bånghenl odor SyJrass schae Dr B Frventar hashilel Kergin 3 Wertin 33olasfren Schacht ohron. Rvina Wennelstlug ochadte orthef Fyldenne Jsonne. iet här miedo ocths shecke Rosina. Haus 13 lachterg of ig, rild. Co yjtor Hlornsbadt Emellan 13 ock 1i9 lachters Lekaste Tent Pronas. 13 och Af lachters Stollarna Rotearna. att dret aff dres dag: vattn uithur gnifwan intret hann uppfordrat blifwa Fordhensauiled Ste Scollng Lombr a ste 13 lachers Stollnr Pfean Srixa rygro senner plachers sedten fuanon edagen Serifrån Sedan walncs Stolen Ambiuch Ber néue willdemann. Sernisclest. Cxyes drrpcracte omeuen Evindshac ute golles glätd Aenstesehfsett son utlon ådår wåde seherna altore woalrer upppfadia. Hlaus Calenberg Calenberg Gulldenne sonne, uppdrages watt tnet ach 3 dher till bygde Ronsthiul dign: 44 Birgstadess nwvice wide Cleusdall Rofwernedu i qrifvan på öfverstodigt vanen sige aff dhe innratlade stollar besiahna, till hwilckas hygd dhe vattnet uteur dhet diupeste upp. Edraga, då, att som tillfälle fogar, och dheras konsthiul meera och mindre Xcasst Lafwer, en dele sitt asslopp bexommer igenom Frianscharn Stollse, som är belägen under Reenstwijn Schachter 22 1/8 Coambn., Det öfrige, som till Thenn högden inthet hinners flyter borl igenom Cellerfelldts grefwan, uthi wissa rännor på Stämplar liggande 16 lackters Scolln, kelägen under Reenct wjn schacth windlafwan 36 Chambns 19 L achters Scolla 5013 f. ok 13 Lachters stolle under samma wandz lafwa 60 13 Fambe Och chet emot en wish pension och Penninge afsgifft om åhiet. bem tirda

genom wattnet faller till Schacks. m berglaoer Moses. Seran Sehadke Gegenkurs. Eiuholgar byggnegd Er Srälleylle boc och wan liuin Engliscke treuwmle Praden Caus dahl Stoln Sradl g Colhseer ste munningen ppå v lackeen osoer Sanet Margssetka. ler igenom staden. Awessscrijde Bergwär def 10 Math. dern hre i far Lerrrknna in sommen nan Breyj bryder allle nigens Rern uoh Boor lind berglagl. dag redtis Furstl: Fluset, af Braunschweig Lüneburgh waot Luneburgs och Braunschwirssa Herrsra 8 och Cibenlagen tillLorigs. (Fhien Rerenles. dig geng och Bürgstadter rewier, med förteckning på staden och resier tilljga medt cheis dher ine till balägne smäll dher nar inn till belägne Småltshytla och Boorwäxen hyttor; och Boogwärck. crgstadten grifwvena ligga Lagn Rlape éns Rensct Blin d k tn Weda och Cronwänk Cellerseldte oerglag rikön Hertzoy Joh: Friederich 3 bamn. Paret Locent 3 Camb Gegentruim 6 14 Cumbra. Eftexsgrefne wendar, äco F siufendakl Lögn 6dagre äm Rinichwen dchaelles Cambrar. Licende scharhlic till Jeanscrarn Seolin. Englisili neu 16 £ Faus Torael 16 1/2 fanbe Anna Eleonera 16 S. Dch Gabueert Rudope Augustus 1 1/ fanba. (Freui Schacht 7 Fanb. Ecioabeth Fuliana. 145. BingfriEdoner Ciularit 14 sensr Otler systag or d beom Conk tonin Sor son, 1et Enonde schafhucb till Cbrunscharn Scolen Schacht 24 S. Windschachtet 30 S. Sechote mag i 80 f. Sa Feorg 16 Fambnar hygre. 2 Men Vogrhuctt Wlderen tygenliga ocht Ocksterda rijenngan licknan 6 Dcenne wagen, löper till dlafee Poslar. skuuo till 80t dwarcx ocf watensonst till grufworna Boog: wasy, hius, och grufworna Schelenbero widå Jaus Herz bergs Ptaden Cetterfendt I Specetianrten Rya Eersk vadier, den å bägge syjsor vatenet år kär Rhog Fiuhl: oc wlopeel noge ock höga bergt erebrunn Cellerfeldt stusers axpar och enciar Sach: sercide och Willdrader ägninga pecel dahlens höne undi exellan Cellerfelldts och Ctausdahls åtida llerfekots vergslagi Prufworna widr Burgstedter Axpar och enviar Feldt, och Clausdahls benelage är nedan före, åt otaden Tildeman bem Rerest Cellerfeld stadens Smallehyteer xufwer ärotill att see Ardra Serachtet till FFranscrarn stolln Bock och wass mus. Lwänne dag schacht till 13 lachars Se drufworna Stuffendarlrs, höra neder Aro gambla jord rymn witdema Selerfelldes båglage hörande till Cellerfelldt binglag. Suidie Schacheet till Franscharn rolln En Stoer Skogs backe. ildeman. emetlan Neiia Wildeman och Haus Dachien Stusa. Dads Wagendle Clausdall staden. Daskeran oach 1 slie Korkhof, lydande till Oän Ccometrisch afryjtningh Geometrisch aftyj Sillfwer- grufwan widr Crausdahl. Han tiuhd BGrifwre igh Clleselde. fänbe schackter pen till: Lörige. Ptuffendall och Spegeldahler Hatta cannel, flyter fuuma uträr syagen Wasx. och bovusinert Siätte Stoll- scracuer Stamonar. ir Srvareken vaen

orisides utaf itins. och hörer till Lausdahls berglags. Bergz och okbate Boek och Wistmas Clausdaris berglag tillhörige Rosträdz Sll kunde allthylla med 10 ugnar ut Li. El Precs: Kyttor. Rökstigar byggningh. Probeer- Stuga Flkuus.

Swoatadt 2 demn Reinisehe weie. Selber sckrän bunskaaks Seren Cerstill Srandc harn Stolln. Ur

Trost. 2t Ro Sisren Rolsdon å:o bo 6 ige 32 R. Ahe Baren 3. sutthege Lång. Robsören. Srugar: at Laga Zelsar. Tungarer al siga setoar 2 Brig : Scsralt Lint I Hantz. Lttere Kotas Er öbarn dt Särager och Higar Lohdar. renlile Riy: Luen Msan Thwelina M Eerderna 21155.

ohlbandh fördryfwen, hoon då igenom Itoll och Twarslagl uy sok ias och igenfinnas måste. Sidst plägar och Stållar byggias, för wäderwäxling skulldl; och ehuru wähl på en eller annan erth Diverse Machiner kunna wara att see, dermed frisk Luft i Diupest af Grufworer indryfwes, kan doch igenom Btollar och fortar Wädret bättre Commenderas, änn medh hwarie hända Andra Inoentioner och medell Lumparne som till Wvattnet uptagande brukas äro Tivänne Klangl med låge och höge Patzar, och warda appliceradiefter som Gruffwan af meehra eller mindre weatte öfwerflödar; Ther mycket Wattn är eller och det nedh Hast hafwas skall, brukas laga Battzar af kompar der Lolfwen af Järn Guten är 5. 6 eller mehra Sohrigh, och i 3 sättningar Ryslen förnedanförr 5. eller t bohrigh, hållandes längden grintenligen 16. ahlnar när han perpendiculariter ståår, hwilcken art af Kompar, emedan Contrition så storr är, fordrar Ktarkaree dref af Konsthiuhlen; Men uthi d Grufwor som mindre Spatte är och småigom efter handen allenast behöfwes opdragas, sättes de Pumpar medh Hrge Patzar, uth hwillken Kolfwen och Ryslen lijka är medl dhe förbem:te Men öfieer Stalfwen sättes andra 3. eller 1. sättningar af Tolftroör 2 eller 3. Cohriga, hwilcka, emedan wattnet så mycket mindre är, sampt mindre Contrition, fordra hallfwa dehlen alle nast af Then kraft, hwar höge Pattzar skohla Treenewarda, som medh sina egentel. och uth Tyska Bergz ortherir brukelige derhlar och Nampn af bos föngad Rytningh omständeligare ees Kag Såsom nu wijs Strykande Ordror, så tramrt bägge 1ydornl att Grufwan skohla behålldne blifwa, med Gtodickämplar, eller och omså behagas, af siällfwa fästa Bärget, Ter och hwar någon qwaarlembnadt, det Man Gands kallar emoot stödias, och och efter d nu Opwijste Figurer emoot Wärgetz häng iande och Liggiande opdineras som ståå skohla i Så fordra är ådror som uthi Stockwärck sigh förehålla, icke allenast denne Bygpningh emort Sijdornes tryckiande, uthan och der Mallmådran är så mächtigh, eller i diupbeeten något flettar och wrijder sigh, ett lyka högnödigt stödiande emoot Taaket och grundendet Mann Reelare kallar, som ifrån Den Eena Cotil till then andra, uprätt öfwer warandra, af stälikkra fasta bärget öbrände hwarrlembnade, oordinerat àtt stååskohla, medh lihwig distance. Men ehuru wij de Tyska Bergortherne sådange och andra Conviderationer wäl bekante warit, wijsas doch af åtskillige Grufwar, de gambla Tyskar medh bättre förståndh strykande årderrne kunat bractera, änn Stockwärck, dom f mindre under händer haft: Oarstadt en d gambla som Stockewärcken begynt att arbeta, som uthi det tillståndh bracht, att d det Eenafallet efter det andra uthståå och tähla måste; Så hafwa doch Närwrarand tijder deen ett Gott expediont lärdt medh tängl ej pålerssättiande, herigenom d den dagelige mallmen uthur fallet kunna uthsökia, eärstran sigh först i fallet 3. eller t fampnar i Innarbetar, och således rundt Heromkringh Godsket woga uthleetar till dess uthi Sen quadratura ingen mehra Mallm är att finna, Ther efterknan samma 1/ fampnar md Stämplar i Sydoride och Taket bygger på sätt och Teis som Jorde trummar arbetas plägar, och dennr figur wejdar wineräjsning gifwer, Ferefter Avancerar Mann andra 2 eller 3. fampnar i fallet, och sedan Man them således igenom sofrat, för bygger Man Them äfteen som dhe förra, till dess Man i längd och twär

Cortinuerandes, någor ledes Godsket uthleetet hafwer så att fastän fallet alldrig så stoort Troro, d sigh doch hafwa att hugna öfwer ten Mallm de igenom sådamen handellssee öfwerrkomma och till hodo åtpiuta kunna Hwwäröfwer ur arr luta, dått sådant byggiande skaffa icke allenast ten tiänst, att I orther som reedan behoffrade äfro, intet medh bekostnadl frambdehles skohla undersökias, uthan och gifweer een pasagie och Wägh, som till alla arbetens befrämjande högnödigh är, och ett fälllet som arbetet förrätta, om sigh skällf, och sur Teeke arbete säkren, hwarom Attenberg Grufckitningh wijdar anledningh gifwer; Jtämpte huru Schachten i fallet byggas och muras plägar. så ön eft evads Tyska Marchscheiderie anbelängar eker dhe nu Opiay sor Charter, intet mindre änn Siälfwa Gruffere arletet differerit ifrån Wårt Swänska so wähl till måtande som Rytande, uthi det, när Hän wåra Swänska Gruffwor aftenna på wisse Colier öfterrste Grufwer platzeen medh dess Ryggningh och omständigheet besynnerligen, och sedan alla Orther Pand och Peclare nedre i grufleen icke allenase huru the emort hwarandra och öfwerste Grufwr flasten belögne äro att Mann dess ahnotation och all dimensioa distinet judicera, uthan och Ther GrufTaan medh sänkningar och Schacht till Hr underbelägne orther dryfleen är; Man det och medh lika igenom lrytningh i Papperet till längdh och Bredd åfwa kan och uthan beskäärligheet remarquera hwilcka ortter i Taghen och hwilka diuparrundes härget belägne äro; Ty Stockwurck intet annrledes, oförgrypeligen, kunna på Papperet annoteradi wara; Som Eders Höggrefwel: Excelloch höglofl. Kongl. Collegium utaf de åtskillige tyckh efter annan, inlefwererade Siäänska grufrykningar nogsampt bekant är: Ther emont är af d Spwijste Tyske Grufwe Charter att förmärkia huruledes uthan åtskillnadh till Altenberg Giuhiver Lytrimnos

Oesrytniner upfå Tenn-grufwan widh Alltenb. I Meynlandh och Chur furstendokmet Sackhen Såsom honn till alla sina declas Fundtquifwor, massen och andra behörige byggningar, nåhrwarande tydk. a edan Kenne Qwitterstocken Anno 1624, Medr en dett af Rehs vindar och byggningar är innfallen; hafwer mann ian till nåhevalcande tyjch, foga utrifast Glyfft drifwit; uthan medh soffrande i längd och bredd, continueiligen arbeetadt i fallet, hwilcket och ännu, så öfwerflödigt malm gifwer, att dhe eij mehra skiöta kunna, och för Thenn ymnoga tillwärckningen, en grufwedehl för 1000 Rixdl Skattadt blifwer. Participanterne I grufwan, äro twenne slag; Stock- och Stollgewercken, som communt drifwa och nyttia hwar sina deelar, igenom dhe der till förordnade arbetzfolck och betiähnte, hörandes uthaf thenne upprijtade grufweplatzen, Herr massen, Rosencrantz och Joseph och Maria, Stollgevercken till; The öfrige alla, räknas till Stotts gevercken. medh fundtgrufwer och massen. Wijdares warda orturna nedre i berget med eld, såsom i Swerige drefne. Sammaledes soffras och fallet medh eld, doch, att så fortz dhe sigh innedrifwa warder thet med stämplar underbygdt, att thet wijdare inthet innfalla kann. Winderna till Thenna quifwan äro Creutz grufwan, dherert en Kallfwa deelen muchiat och Eialsfob, och halfva declen i fasta eteen innhuggit Fahsschacht år. Öfwer dhetta Creutz Schacktet är dle andra winder ea lögre belägner Gauct Erasmus Lartwindh. 64 f. Kyler schacht et Landspeel 15 fambn. ThepEdoxph Schachte Lästwindl 54 Chambu. Phefer sack Schachts härtwindh 4 fam Saustall schachts håctwind. 52 Eranan, hwars schackt står i fallet, och är bräche fordhensaudd Thet ock ode Råår 7 fambn: De öfrige gambla Fordrymningarna i hwileka tillförende warit schache stå ni for tijden öde, och schachten, igenstiållpte 2enrenes Neue sair. Serlite ach Cvél det Erasmus Ftadering sckacle Slalls veclorrn d lse Patil Sokachet. Daniel D Erciler wag. 8ende Lagkiags stechote mass Maria Låar. 2 Mass Die Greqorius 1/2 def maf reche Cromiscke låg Lognus Lögring 2 Sas. oag fåndge heffnung Bragelan Steckomralf sag Andere mas S: Chomas. Leckoti mass gevulst e Potes gabe Bauer zuche Dutt olüe Bier maul Morgen Stern. Geeullt fundtegrison Sanct Chrrslofer. 8 leciste mass Drej oanse Eusiger giche Det Anna Flütlse gettes Slaber derre Reser- cart Bsi schachen fagell Scolln gewercaen Pakgy Bejoperm Sanot Exasmiis Schache Flerx masen. Lyder till Creuitz fuindlgrifwa Stollen geväcend Tnäl dehacktil über schau Hose: wetter fundtgrifRechste mag Weltor. Kolle Exödelagit, Schecke Su gewäresens. Berph und itt 4:5 Masl scollen gewercken. Himliscke här. oså dahe Drey wetter önngs sådd imlische Låår schacle. S. Pacilu 3Mlaess Lönliste fundt grube. Dansta Barbara. Länver se lacke byler rechsre fandtgrifwa Bucomeister Gidings Losep Lund Mar Nechote mass Sande grifvas 5 Mass Sechote mass Barba Hechster Cebucr Christi Uber. schar bogada etila roch ppa Flauer zecre. Lilse gorin) 2 Mayj Prifer sara 2 Mass det. Foran. rop Letea Gedirgs zecte. Hlidiger quist. so Preffersacn

Luga gentran in fr lig Rds Lade ok Sesn, mr erde firn ömnogitet malm meddeelas wardet uå fass felds entlel anbeladt. äro mättederls ma i Hl Cag läpån under Ereuitz schacktz lafvan benam Roke gigr Frunmor 1 fallet. Ereüit d lt Feümmor i falles rö 435. up Linarsragennnn L dion ock swugewereren Tekacer e ji under Erutschacht Skypkons scka Santal slat rcerg eleg Segigenon varne tedes till konsthiulet Fegedrage Rat Dressatuummor byagias medt Stämplac som Figura uthujsar: uppå hovilera Itaaxex warcke lägges att inthet fallet skall innstörta. Enoth sjderna sättes äfwen warcke eller och stummils aff Slus odogliga berget. Men Sherest i She afsijdes tuimnve ingen malFernes ej heller wägk och pasagie hindras, mikras och gestar dhe allsäter igen med sådant onydigt ergi, zortsanma uppfordringen Ther medh att bupare

Clla dufa trimmor ligga I Samawicht mcd dinpå Stolle, Som rätras under Crcutz dehachs nestade g en Brsoad 3 a 3 Ererrin grlang Windg lofwan 92 f. ban titt utklops hafwer Fier Doaden Bisig Sheren 21. F. Mer byRörkenr år Löpe beregen än säpe stla 10 Chambnar. 3600 Sambnur. Seumnorna i falles. gaoes krå indan silga verlig Jilner cruit, dchactt. 99 f. uterelr 7 Adaames som drifver Ronshiule doalshr n it ön o darstaa eledes sä rha frglig wen drifwit igenom orbhen Lig: P må lig Larlngsliler 78 barbe uinder Creiitz Sphachlet. 76 fambnur. Föngpang ocs2.

Post ilas äbrönan fallade di Hlohenbirgs Ober a4: 12 Rag. mede för Altenberg GrichveRKytnings tecsningh kuu sigs sanna åder peasente a exille, när hon effter Tysna Ma annan onständighees, befse upp: rytadl. schjde maneeret med sina stiäcser och Sign 80 etr Hernsehue stolle 4 12 fambe diup. reen til ll beståår utki stämplar, ock wallrrännor; Kersfån välnet ah pipesrras feler på Censt: hiilet. Ect von itsår digarde giften Epdegner auken Stenlag der wang Cen till Chiesfer Fursten Solln. Hen Tichtr Fersser, sedls Cerliin, Tr grifven igenom uthi stämplar och wattnrännor. Ente zeug: tuon Redere ding stucerl Bengta hulliden an legne Lerdsanaer gdelakt Dritte zeng shecre Utri duse staccen, sen wåt på er och arnenr octs, i Längiande eller lyggarde baget, malla att ngde anren lyga, snenr fömenbligars Lakas der widk mactt för Landreprel och uppfordrings smulld. ty alla sticcken do Hlermschet Stolln: 78 loth stolle 8 tieffer Seca jan men Keterde bsnig, b geng strecse, bela ådrans strygande igenom, beståår uthi Slämplar. oehok Sekrå ig omon Lendra oercar sinsangn än dirpen Pt som mehr och matr arbetara diupet

Altenberg Grichveskytninge till igenom brytningar sampteder eller Eiver belärne orther alet på ett Papper såsom in uno plano, det öfwerska medh det underste optecknas plägar: Och warder igenom hoos föugade Figur dess rätta förståndh således uth wij sat i När Man en Mallmader som således i diupet arbetat är, ifrån öfwerst i dagen till diupeste Stroherne medh alla dess orter wille opteckna, skulle hoon sigh på Papperet prasent era hwarorth och streek för sigh, såsom här sees. Och ehuru, som doch under tijden skiee plägar, att Ortern jämpt ofwen hwarandra liggia kunde, såsom emilkan Sig. a & 0 & hwilket någon Confusion giörathorde, Emedan & distinet intet kunna bstecknad warda; weeta doch dh som Rytningar sigh till efter rättellsse hafwa böra, emedan dr intet annat Mareheiderie wrahne äro sigh i det fallet af profil- och SegereRifningh att Obrogarpsrerae Hars begra Aeter dyge grifita bigegen Eendgal Ctolle e bsäg oente A Sisser Fursten. Molln. Hlednsoler Stolla. Capfer Layve Paun Laper Harvende. Ooce W t eaaf Selenbergk caneseoled betiäna.

den Tyfa Marschider konsten sårsom hon förnembligast uthi utu Compasso och Resolutione Erianguldrum uctangulorum består och bettre sägias än med nöye beskrifwes och uptecknas kan: mill iagh uppå Etres hög Grefl: Excellender och Höglefl: Kongl. Collegg anforderisampt hwar och ens begiärom i synnerheet, som lust och benägenheet Der till hafwer, emedan der wijd ingen synnerligh swårigheet ähr, giär na upwijsa och till förmodeligit nögie förklara. Och såsom Eder högGrrfl: Excell:s och Höglofl. Kongl. Collegi iagh ödmiul, och Ringaste tienare uppå Höglofl: Kongl. Collegij anordning och befallning /: hwarför iag ömucllelnitacarskenne resa och förrättning giadt; Alt så beder iag Eder hög Grefl: Excell:s och Höglofl: Kongl. Collegium ey onådigt uptaga tälltes att iagh i ställe för den roda och rickenskap för min tijdh Edes Höggrefl: och Höglofl. Kogl. Collegium wij Stylldig lir att upgifwa: här, dessa få Ryjtningar örmiukeligast Anmähler Spplicerandes Eders HögGrofl. Excell och Höglofl. Klongl. Collegium täiktes på minkgålla ett nådigt anfrende draga hwnar emet iag förblifwer Edes Hög Gefl: Excellenas. Tägl. Grilfl: Konl. Kerg Collegy Inderdånigste och örmiukaste Tienare och undndånJohan Ranie

Utraf Ire widhlöftiga Stollar, duem mann, aff chenne affrijtning i hase ver att see, xann mann judicera, Herngrunds grufisa wara mycket gammal; hafwandes honn så wicklöfftiga och långa stollar, hecla 2 Mihl ilängd, att man Shem i en wecka, medh möda skall hiana igenom fahra Menn chunu The ära, warda dhe docn i 6chörig byggning störste deelen widh machx hålldne, så att mann aff Tnem efterfölljande tianst hafwerForst; emedan hiela Thetta landt mindt omkring år mycket bergigt ock fördhen sbuld höst och wåhr öfwerslådigt rägnwattn gifwer, af dhen myckna snion som faller, warder bemählte wattn aff Clasurex och Sandberger Stolln berta foidt, hwilcka och äro dhe högst belägne stollar. Dhernäst warda och Scollan brunade till wägk, allahanda ignufwan nör dige maturialier, på behörig platz- och ställe att fortEispassa, som för v: landig wägh sxcilld, inthet sann till Grufweplatzen och Maximiliani Scracht feam fördt och befordrat wardai till dhen ändan, iämpte dhet att dhe wäder och wattn föra, wande Exbstollner, och Obergestengner felldt nedre i grufwan, med sehdrig Cyooring undder Silldnes, warandes undor Ctucslanad schacht, re alla omticnt e o. 24 Chumbn diupare bekeyna. Så år och, en goch dect acf Hungrunde grufwa, som hälle wijd h macht för he venspeclens scuted, som uthur Siuperte grufwan wattnet utrdraga, upp till diupa stolle, sådana konasspeel äre här 7 Stycken, dber och hwar i grufwan salle. Ness eaten, flyter tillsamman I Miller gestinger felldt. Her ifrån dhet de dan igenom Lostialien felldt frammflyter till diupa Stolle, som på Shenne rijtningn wander kallad, Pheiffer Stolln i fart felldt till 3000 fumbar dif: prefunditar aden. Thess högt år emot Creedinand schacht 80 f omtrent. Awerfore widh Ferngrund rå riycaet uppråg Staller bygdt ock arbeatade blif Desex, sunna wöl ofwanberinde ersaner wara Sufficient nys. så är doch förnembligart dteane dherjumpte, att herigenom wacira metalladrar uppfundne blifwa; och emedan i dhet måhl mästedeels mödan lohnes, är i Uagern redan då i Luuuk Rommit, att alla bergwerda på Stottai bygges, hafwandes till Stollarbeetes så mycket batere befordring alla Keyserlige wnistrer, som widt berg octherna hafwa mackt att giera och låta, förnembligast till Instuuition; till källa- sika bergs karlar, att byggia på Stolle Ferechtigkeit. Wijdan är och att annmähla, att widr Drenna grufwan igga reena Seryka Desädrar, eij heller reent Stochwarck år, utrah aff dhem bägge minta, men sarda dock effter hoosfogade Crigur, såsom stollar bygde så ått, dher naturen haf. leser mällmadran breedare Hygdt, warder malmin uthgrafwen, och dhet som råtta Stef: lars bredd öfwensriuhher gpis seor dt baig uppfylldt och igennartadt. Bergen utu hucla Senne distilt, sörast Så finner mann och wicr Shenne grufwan en jämpte Silffwser och koppar mallmen, och arth skaxpt isatta, bement waten kalladt, Som en acth aff berg: grön, som aff wissa werlin säges pracipitera jarner, och förandra Thet i Koppar. ådrar, småningom utioriahres, och tillijka med hixlctet nattn, nedre i grufwan sign. & i Fistor för wahnet frammflyter, Här nu bemältewalla samblas, som dhet innlagde järnet på en mårnuds U Ska Sher till giorde firp sistor, församblat och stående blifwer. Stadnar färgan på botta tyjd Förtahrer, och i dhest xumen sig Roppar nederlägger och sjdorna, som sedan fönsålldt warder emot då att aff summa Cement koppar, 30 a 60 Centenas 28 rif för Centenerr. Hor naj Mogj hijdaren till räknliyg ifpptager. Exb. stolln Ladber warder widh mackt hållen sån 8 Coll: för walns skelled, ohet kan bortf Heie Stollnplasyrer stalla, atssratfer så mycnet möjeligit är Phefex stottn är diupart i om för wäders Stu dan langt gåtel dagwallnet, och annat naten, uthur Richterg runder aff Aa Thesse stolld och 6oett fö umtikur. gewererscholst Ler dlt Battnet, son uthaf dha dampt Breylings och Gugler felds. i grufwan Längde neik in Ahur diupeste oxthuna war det Uuppdigit Er6. Stoll selldt. Gugler festt Corralle E veylage sade ortef: undJauhrena in Deeylings felldt Lindters tåtan (Deugn st wand alndenaf Lestialien Sesldt. Ab Sellner Skrte mid Guhren. sens Rligo Rike telte r siea Die grore Riher dafas sa 8 H ernorunds ferg: zista nedre Colhede Sweled stollwared i drå swan. tacol xcollward. dilsa nekringge Dobigesteng felldt. Mittleft dastäng Sillsenf felfoe Selfol. Ragstollner ligende ansöm Hollwand. oye dnd CRugren in. Obergestand fellot Saghe Eer Erdstollnex ligende stollvand in Obeegeteng fellde Obergesteng feldt. Dender felldt Sign: 3 Ac Herngrunder Cement Fister nedre i orufwan Seust Oberfestine. Mallaschachter och Cammer felldt. I Raflonde lur at Ger äro the diupast belägne ortser i grufwan Felder Estollst Rendren) RKornheime vurr Mallasclach fetters Anasteldt lirsa Lamnafelle. Eirbstolln unstler den Hallden. Geerg Fudas. Waderot till Marien schacht. Stollwand In tilfste Cammarfelld. Bergmeister Stollwand. m undrer Cammarfat

HAykras på Paneginase Rryargritan I Uugern. Hossa Sten I Friberps Verpslag Sritelis

Fgungn Frer rr 744. på arna sllige Emillsyttoi I Freiberse atirar. Ryttning på En Emelt hytta wijdh Llausdahl. ainat.

Fihing på Rjummingnar P Jarts och Bosslar. Nättning på Adpparhyttan F Mansfalt och Eisslrbera