THOMAS CLETSCHERS Berättelse om DE EUROPÄISKE BERGVERKEN ÅR 1696.

insin: uthi K. BergsCollegio d 14 Octob: 1701. Högwälborne H:r Grefwe, Kongl. May:s Råd och Praesident; Så och samptel. H:r Assessorer, Högwälborne, wälborne, Edle och Högaktade Råd- och gunstige Herrar. Wijd min återkomst till Swergie ifrån dee utländske bärgwärken, och andre orter som iag besedt och genomreest, har iag funnit min ödmiuke pligt likmätigt at gifwa Eders Höggrefwel. Excellence och höglofl: Kongl: Colligio een underdånödmiuk berät

telse, om Det som iag i warande reesa har kunnat observera och i acht taga, på det att Eders Höggrefwel. Excellence och höglof Kongl. Colligium må see, huru wijda iag samma resa efter Eder Höggrefwel. Excellences och höglof: Kongl: Collegij mig gifwe nådgunstige Instruction och Memorial af den 18. Septemb. åhr 1696, så wäll som den förrättning i Frankerijke och Engeland mig A:o 1698 d. 9. April blef andefallet, har kunnat efter orternas och tijdernes beskaffenheet efterlefwa och fullgiöra, som och ther medt underdånigst wijsa, huruledes den af Hans Kongl. May:t allernådigt, genom Eders Höggrefwel Excellences och Höglof. Kongl: Collegij intercession, mig förundte resepenningar och underhåld medel äro anwände wordne; ty har iag uti efterfölliande Kortta Relation sådant författat, uti den ordning, som Eders höggrefwel. Excellence och Höglofl. Kongl. Collegij förbemelte undfångar Instructioner mig anledning gifwit reesan att anställa; hafwendes iag till den ändan welat undfly alt wijdlyftigt skrifwande, emädan icke allenast om dee utländske bärgwärcken, wackre och fullkomblige Relationer i Kongl. Collegio för detta äro inkombne, uthan och om dee andre Länder och Städer der iag passerat, hwarest inga berghandteringar idkade warde, både onödigt och otienligit skulle sygnas sådant att relatera, som eem resande gemenl. Observerar, ödmiukl:n bediandes at hwad iag således i Pennan fattat, måtte hoos Eders Höggrefel. Excell: och

Kongl. Collig: finna ett gunstigt behag. Kårt deruppå, då hans Kongl. May:t allernådigste Reesepass, sampt förromnämbde Eder Höggrefel. Excell: och höglof: Kongl. Colligij gunstige första Instruction, iag ärhållit hade, begaf iag mig i Herrans nampn på reesan den 23. Septemb: A:o 1696 och stälte Den samma igenom Rijket Landtwägen till Ystedt, och sedan der ifrån igenom Stralsund Hissmar och Lybeck till Hamburg, hwarest iag eij längre drögde, än till dess iag giordt anstalt om mina tillkommande wäxlars och brefz richtige undfångende, uthan förfogade Luneburgiske Salt mig så der ifrån till Luneburg, ther iag besåg Saltwärcket, som för många hundrade åhr sedan på ett underligit sätt är opfunnit wordet. Wattnet, hwar af Saltet kokas, är uti een Brunn allenast, hwilcken som han är mycket diuup, warder det af 40 st. karlar uppumpat, som dag ock natt wxellwijs arbeta. måste, och består hwardera twå marck Lybs om weckan, när wattnet opkommer, hafwer dhet straxt sitt aflopp till Siudhuusen igenom så många rännor, som kotorne äro till /nembl: 54 st:, hwarest det i stoora kaar sänkas, ock sedan efter arbetetz nödwändigheet i Pannorne öst; I hwardera koota äro Fyra tunnor uth med hwar andra inmurade, fyrkantige giorde af bly, wägandes 3 Cent: stycket. Desse Pannor warda fylte med ungefehr een halftunna wattn

ock något der utöfwer, som siuder med tämmelig starck Eld i tree tijmar, till dess Saltkornen begynna formera sig, sedan dämpas hettan, och när fullkokat är, warder Saltet uttagit, och i Kårgar lagt at tårkas. Detta continuerar således natt och dag, uthan att Elden utsläckes, så frampt icke något skulle wara att repareras. Wattnet är rijkt till 31 a 32 pr. Cento, så att man af 100 tunnor wattn, kan bekomma 31. a 32. Tunnor Salt. Till hwar koota eller 4. Pannor äro 3 st: Siudare, som hafwa i Löhn 22 gute groschen om weckan, och blifwer om dygnet 5 tunnor Salt i hwart huus kokat, hwar till åtgår een kleffer weedh, som då för tijden kostade 3 D:r. Utj Fyra St:, kootor eldar 16. Pannor låter Härskapet för sin egen räkning siuda; dee öfrige äro förlänte åth wisse Saltherrar, som inger åhrl. Contingint wijdare än Tullen till Fursten betala, emedan der wijd tillträdet gifwa en wiss Summa penningar recognition. Åhrl. Tillwärkningen är in alles 98000 och några hundrade Tunnor; Prijset på Saltet war 5 marck Lubs pr tunnan, dem sielfwe kommer det ungefehr för 3 maker Lubs och några groshon tillståendes fritt med all omkostnadh. thet är märkwärdigt och een serdels gudz wällsignelse; at uthi hela den långa tijden, som Saltwärcket har warit inrättat, man intet någon

afsaknad på wattnet funnit, eij heller att det i begynnelsen har warit rijkare än det nu för tijden är. Här ifrån reste iag till Cell Hannover, Brounswick, Wollfenbuttel och till Goslar. Een Fierdedels mijhl Sydwäst ifrån Staden, är det öfwer 900 åhr bearbRamnesberget belägit, Brunsswikske och Hannoverske huusen i Communion tillhörigt; Detta som är ett Ståckwärk bestående af koppar och Silfwermalm, har i forna tijder gifwit godt utbyte, men begynner nu att aftaga, serdeles som den inga nya Skiärpninger och försökningzorter hafwa, som något hopp om dess tilltagande i Längden gifwa kunna; arbetet är merendels på någon tijd i fält fortsatt, emädan malmen i diupet sig eij wijsat; Malmen som måst med tillmakande, och under tijden med skiutande köörwinnor, warder med påstwind i små tunnor upfordrat, emädan schachten äro små, och tätt brede wijd hwar andra. nedslagne; Alla Wattukonsterne äro neder i Grufwan, och warda medl dhet wattnet drefne, som stållwijs under jorden från wissa orter fördt warder, och äfwen på samma sätt sitt aflopp hafwer; I grufwan finner man een stoor ymnoghet af blå ock hwijt Victril, som weed taken och wäggarne fasthänger; hwilcken som den är mycket godt och bergiärlig warder han samkat och till särskaplg nytta försåld. Gemena arbetare äro här 300 st. hwilcke hwardera sin dag löhn bekomma nemb: 5 gute groshen;

Öfwer betiente äro, Een Bärghaupt man, 1. Bärgfogde och 2. Geshworner Smältwärcket ligger ett lijtet styke från grufwan wed Ocker, och består af 6. Smältugnar och een hwelfd dreef härd; Och som malmen är mycket oartig och Swafwelfull, warder wijd thetta wärck åthskillige råstningar och Smältningar bruukade Wis första råstningen är att observera, det Swafwel- eller röökfång som af bräder giordt är, hwar uti det swaflet samkas, som ymmogt från malmen rööker, och således myckt swafwel conservera, som elliest utom denne invention förswinna skulle. Sielfwa Smältprocessen att beskrifwa skulle wara alt för wijdlyftigt, altså går iag den förbij i hast som iag wed andra wärk, derest han nättare och bättre finnes inrättad, mig mera ombeflijtat een nogare Relation ath giöra. Silfwertillwärkningen kan quartaliter eij högre bringas, än till 600 i marker; kåppartillwärkningen är myckt owiss, helst som den warder wid åhretz sluut med den Cellerfeltske tillsammans räknat, kåmmandes åhrl:r ungefehr af begge wärken 800 Cent:r tillwärckas. Här brede wijd är och ett Mässingwärk, bestående af 6 ugnar, hwilckt hafwer alla dee beqwämligheter och förmonner, som till ett slijkt wärk ärfordras kunna. Såsom 1. Leer till ugnarnes och diglarnes förfärdigande, finnes 1 mihl der ifrån, så godt och dugligit,

att der af annat och främmande serg sig aldrig betiena; Det är een hwijt och feetachtig lehra, brukandes dee wijd dess grafwande ingen annan Konst än att taga den feetaste och tätaste som dee finna kunde; dess tillredande skeer fuller på ett särdeles sätt, derföre det och hoos dem så hemligit hålles, att Mästaren som det praeparerar är beedigat at intet communicera någon främmende dhenne wettenskapen. 2. Gallmeijan warder wid hyttan praeparerat af ugns brått och slagg således; När desse begge om lång tijd tillsammans Legat under baar himmer, ock genom rägn och Solskin wähl ihoopbakade, warder det Löösbrutit, och sedan brändt i een ther till särskilt giorder ugn sidst som annan gallmeija bokad eller malen, då hon är dugelig och bruukl: 3 Hiulstenar hafwa der och i neigden giör god effect och tillökning. Stoora och Dourable, dock lijkwäll så goda, för tämligit godt kiöp, fast än eij serdeles att der i brist af bättre sig der af betie4. Kopparen tillwärcka dee sielfwa, at och na kunna. dhenne delen till Mässing förfärdigande dom när till hands är, der han icke wore något skiör, så att han uthan tillsattz af annan Koppar ey bruukas kan. Wijd dhetta wärck warder åhrl: Consummerat 7. 8. a 900 Cent: koppar. Mässingen kostar i orten 24 a 25 r:dr proCent. Victril warder i Staden Goslar i stoor ymnoghet tillwärkad, emä

dan dee dher med ei hafwa större möda, än att allenast hempta det wattnet som ifrån grufwan igenom Staden rinner, och der af Kooke låten; Denne warder näst den Ungerska hållen för den bästa, som i Tyskland tillwärkas, kostar 2 1/2 r:dr Cent: i orten. bergwerken Här ifrån reed iag till Claustal, är allenast widh Claus Thal 2 mihl, och som desse grufwor äro dhe förnembesta och rijkaste af Silfwer i Tysklandh, fant iag icke allnast nödigt dhem noga att besee, uthan och någon tijd wijd dee samma mig at uppehålla; dee äro Churfursten af Hannover allena tillhörige, bestående af åtskillige mächtige ock ringare gångar. Ibland dem är den förnembste och rijkaste Anna Eleonora: Denna war 60 Lachter diup seeger och malmstrykandt Längden wed samma bredd till 18. 2 1/2 Lachter mestigt, continuerandes i a 10 Lachter: malmen bestod i meddelmåttig glantz ifrån 15 Lod till 20 rijk uthi een löös Liuus grå bergart med spaat beblandat; Sielfwe arbetet anbelangande, så skeer det med bårande och sprängande öfwer alt i thenna districten, hwilket åter således är inrättat, att arbetaren efter giordt beting med Geschwornern eller öfwerstijgaren, efter bergetz hårdheet eller Lööshet shräma måste, ock af bärget så mycket med handfrisseln undanarbeta, att skiutningen desto bättre effect hafwa må, kunnandes undertijden een sådan arbetare förtiena till 36 mariangroshen unge fehr om weckan, när således är undan

huggit med handkraft, giöras anstalt at winna den ännu fast stående malmen medl skiutande, på det sättet nemb:l att båret blifwer 30 toll ellr tunnor diuupt, som sedan fylles till helften med kruut och förladningen der åfwenpå, i hwilken een smaal röör Lämnas, hwar igenom Löpare Elden med sielfwa skåttet communication hefwer: Widh detta skiutande är serdeles här wedh Claustahl att observera, hwilket der och som een nyttig wettenskap mycket æstimera, att i stället för det dee tillförende laddat med träflockar, nu giöra det med Letten /: som dee det kalla :/ eliest grufwegruus, hwilcket een gång så god effect giör, emädan det med all kraft heel compact understötes, och her med gifwer krutet bättre wärkan at undanspränae bärget, än dee för detta bruukel. träflockare; hwilka altijd tillijka med skåttet hela utsprungit, emedan der intet så wäll kunna fästas, och esomoftast tillfoget arbetarena skada; Åtskildnaden äro denne, att der dee tillförne med flockskiutande eij wunnit meer än 10 a 12. tunnos malm högt, nu undertijden på ren gång Lööskiutes 20 tunnor, när rätt phrämt blifwer ocheij flötzwijs bårat: När malmen nu således är Löösrunnen, warder han opfordrat i dagen antingen medh hästwind eller ochpå wattuspelet /: dem der keräder kalla :/ och warder sedan af wissa dher till förordnade Förmän till Book- och waskwärken förder. Dhenne och der flere i samma tract angränssande grufwor gifwa

anseenligit utbyte, så som S:ta Margareta Kranich Phillippina Wise Ress Englishe frau Landes herr Haus Israel etc. Sidsta quartalet af åhr 696. hafwa desse med Andres berget gifwit 19370 Rikz tahl. utbyte. Ther näst foor iag på Rosenhofer Zug, hwilket är den diupeste byggning och grufva som dee här hafwe, nemb:n 150 klafter fallande. Detta drifwes allena med Churfurstons medl uthan några Participanter, och föruthan dee åtskillge försökningorter, som här och dher i dhenne grufwa bearbetas, hafwa dee eij mechtigare gång än högst spaus breda, som af ringhaltig malm består a 6 och 7. Lod och mycket föränderlige. Dee andra grufworne i gemeen anblangande, så warda dee mehr till att meintinera arbetarena, och på försökning, än till gewärkens serdeles fördehl drefne, derföre warder och merendels den ringhaltige malmen af gewärken, som i dee rijka grufwor deelar hafwa, med den sammanblandat och således till god giord. Malm- och bergarten öfwer heela Clausthalske arbetet består i glantz med spaat och mycket blyrijk, derföre till smältningen beqwäm och lindrig. Till wattukonsternes drifwande och wijd macht hållande, gifwer herrskapet ett anseenligit åhrl:n emädan wattudrächten är kostbahr, ock een lång wäg dijt bracht blifwer; Stålldrifningar och hwad omkostningar der wijd fordras, består Churfursten äfwen wäll

grufwbyggninger och förtimbringar måste årwärcken sielfwe giöra, och warda der med den försichtigheet till grufwans säkerhert anlagde, med tiocka stämplar efter hwar annan, som strecket är långt ock bredt till, der ofwan uppå fylt medh berg, hårdt i hwart annat drifwit, alt hängnande och liggande wäggen nästan omöyelien kunna tillsammans falla. Det willia fuller Betienterne här å orten berätta, Dett wisse grufwedelar, obearbetade Lembnade warda, till then ändan att om någonthera af der nu för tijden bruukelige grufwor skulle märckel:n aftaga eller och aldeles förfalla, der då måge hafwa andra i förråd att tillgå, och således förmoda at detta bergwärck om långan tijd i jämn gång och anseenlig tillwerckning hållas kan; Denne opbrachte malmen warder bokad och öfwer Plaan 3 à 4. gångor waskad, och äro Den medl book- och Wask wärk så mycket ymnigere försedde, som all deras malm ware sig rijk eller ringhaltig, sträng eller mild måste bokas och waskas, sedan warder han i stoora hwalfda Ugnar råstad, och inwägit till 30 Cent: i hwardera Ugnen, hwar till 4. klafter weed åtgår; Under råstandet måste han wäll och ofta omröras, så att om någon arcenicalsk oart dher wid sitter, then så myckt bättre sig der ifrån skillia kan; När malmen är fullråstad, warder han åter wägen emädan då Probe dher af tagit warder, som i små der till giorde askar lägges, förseglas och till Guardien skickas, hwilcket det probera och i

burguuptet hwar Lordan sind prober zodlar effer Numiorne der öfworsinlefwerera småste i här wärda inge sticks ober tägne, ey heller warer wijdare 7ro beral än den ena gången, undenta handes hwrad orändta och olick Silfwer Piober äro, som af Hytten Rrijter förrättas. smältningen är har irttad med små och nefrige stickugnar stl i hwar hytta, emedan esen waskade och wäll råstade malmen, som dess uthan är myckt blyrijt och slusdig, är heel lutsmälter, så att wijd kiläctprocessen /: som är enahande och på Adinarle sätz förrättas, oy något wijdare är att obervera. drefningen skeer har i hwalfda härdar 23 al:r höga och 5 al. Diameter, hwaref 70 à 86 qv:r Silfwer på een gång kumna afdrifwas. Fineringit eller Pbrenningen för rättas under mufflar, och som alt Silfret blifwor heil fijnt brändt till 16 2odl, äro den med suttet och maneret at fynera ey så homllige som på andra orter. Hlt ugns orutt eller entzer giörs igenom Sibwraskning till goda för härskapete räkning, nän det som wwid Silfwerbränngen från Mufhlarne och i refungen från Sestin ey så noga utbringas, oansodt det anska ringa är, blifwer lytwäll sådant wijdare utsmält, och till Kyrkian mosh dee fattige Retribrierat. Tillwärkningen som wijd hwart och ett quartale siut warder calccileiad och så bergamptet ingifwen sampst wid åhrotz slmit general bergräkning för öfwer hållit, orfant sig wijd antt anwarande för quartalet Lucia hafwa wart af Clausthel, And

wera och Atlina nembl Utaf 7727 p glett blifwit 6429 oly Blicksilfwer- 9200 qv:r Noy dessutan försåldt wordet 468 rl. glette sögsta tillwärkningen i 18 åhrs tijd " wed ärnombde fwark har warit tt quactal 13000 D. Sief och 2000 4 Bly. Aet det Silfwor som har tillwärkas warder af Churfursten inlöst för 10 à 12 fl. Fögst H markon och upmyntet till 20000 :dr Specie; det öfrige i Corant och Skillirmynt såsom 1/3 stl. och 24. Mariongroha stl. saml:t Marinngrophen och dreror /: modan här niga gitte grophon brunklige äro at slås :/ till 12 22 Courant så morken utmyntet, uthan någon orshickning, så att 18 1/ st. gå på enn mark. sklyet är för actorderat till wissa Köpmont Htamburg, som widt åfree börgneh ock prigsat öfwornns komma, och hwart halft åhr der8 förr Penningar årlagga Cetterfeldsk Narrten anbllängande, som straxt ther in till gruntze, så wärda r äfwen som det Poslarske i communion drefne, hwar af Hannoverske fuuset 4 orkar och Hollffenbuttel 3 Derlur hafwer; desse warda på samma sätt ärarbetade som widl Clandthal, derföre iag ingen brskrifmig wijdare dör om sammansattt an allenast att förmäla dheras tillwärkning, som förledit guartal har aret en semot 400 s qvkr Silfwer med Soslar och alt det som i comminion barbtas, thor in innord räcknat. Indresberg Brucworne 1 migl frun Clauistarl behägne, hafwa förmedees gewärdsas oförwoginheet

nen tijd bart åth Lognt i Lägerwäll, hwilcket genom Grufwornes tilltagande dumphet skodt ar; Och som desse grufwor tillförende wart mycket ryka, af godiogen Silfwor kkoot und wiss guldenErt, sampt annan god Silfwer- och i opparmalm i Så har man alt hopp om döt utor upkomst ey welet plutt afslå, uthan hafwer Churfursten till arbetet dersammastädes fortsätthiande ansornlig handrächning giordt, at sålades remelte grufor nu utor med all flyst culsfvera Wattukonstorne äro li nyo bygde, Sehasten förtumbrade, och Stalldrifningen fortsakt wordet Malmen wijsar sig fuller i smala fallande och mycket föränderlige gångar, och mäst i mpet, dock dhero hors rijt och god, men med den oartige Föbolken och annan oduglig sträng bberg art så sammanblandat, att åhrst Wid smältande een stoor omkostnad och een Lång propess förorsaker; doh som den soarten hwarcken igenom såfrande eller råstande iock ifrån malmen skillias, uthan måste sådant wijd irfwa smältandet sker, fördenskull samma smält Process så mycket mera meriterar att betrachte, derförr har iag och den iorttel:n som föllier Annoterat Eftor iullråstandet warder först altsammans upsätt nembl:n Silfwer och iopparmalmen att bringes till Kahrfren, då Tilfret med blyet som tillsatt är, så myckt som sig i frun oarten i första Smältningen skillia ninnat, till bottn faller, det öfrige som medl iobolten och iaxparon alt för starckt warit samtnanblandet, sätter sig ofwan uppå tillyta moc den samma. H dena koppares

Kärsteen, som ännu största derlen Siefwer i sig hafwor, warder 3a 4. gan gor råstad, till dess kobolten, som dher uthi skicker, hel moör och matt ölifwer. lodan S:t blifwor godget satt på derofhärden, hwilcken är hwalfder, och som annat wwärk dher med förfares, allonast att starkare helga gifwas; då kobolton /: som den dör lättast är :/ wardor af dlen starka och twingande Etlan åldeles Polverad och lyt stumn ofwan på dhet andra wärket flytor, och som slagg eller Glette efter handon afkragen till desss alssintet möra ther afskiönjas kan Swad som 4:n på Sesten öfrigit blifwer är ilfwor och Koppar i thwart annat llandet, hwilket efter örukeligit manerr smältes och till godo giöres. 5:to Den afdragne kobolten som ännu något Koppar hoos sig ärhållit hafwer ifrurder åter råstad och omsmält, till dess Kopparen aldeles der ifrån såfrad finnes: Den Kopparen som ännu för Segorwärdig hålles, wurder wijd detstar nyligen Ceparerade tilla fgerwärckt Zögrad. Denne iobolt fåller hwarckan från orgynnelsom och mycket mifre sodan någon ole förSilfwertillwärkning är inräknad ga som förlönar moden. Dras ibland Clauisthalch, uoppar wardere åhrl Tillwärkkad ungr frle 200 Semt:r Lär ag nu således mig någon tydt thunna Bactent om wärcken nnnna giordt, fortsatte iag Wijdare rersen öfwer Coslar tillssakars orh Halberstaf till Htall: Kpen hwarest iag i anbödning af mun undfånger Spezuiction först Saltwärcket besag; dess förstå början örrättes bafwe wart förs

800 åhr odan, och tillskrifwos den samma et Swin, på hwars oörst ren gång några Taltkorn skola hafwa funnitz, hwar i igenom dhe fådt tillfälle at eftrötanka at i wigden Salt worr till finnandes och sodan hafwa der wijdare det oftersökt och upfunnit; Fär äro Fyre skl. altbrunnar, uhr hwilcka rättnet med hand Praft windass, och af wisse der till utletade starka arbetare der i från till alt kotorne bares; desst brunnär gifwa nu dögl:n så ymnogt och ryjtt wattn, att ingen afsaknad emnat Then stoore. Tillwärcknngen der åhrl skrer förspörjas. Till getta wärk orfrämiande har Churfurstan af Beandenburg /: hwilken dhet och allena tillhörigt är i wissr godförbant ock anslagit till Lee försonor, som Saltwärcket jompte godzens adminc hafwa at drifwa, beenlandes der wijd Stration och Kläntornes opbärande lust anträdet om Summa Penningars eftor godons och dhor till hörige Saltkotors " taffonhet, och mnna åhrl:ne sådan all afgift räknad är, hafwa 1 prCento för /a apital. herfursten lutora för sin egon räkning arheta: 150 Pannor, som äro fyrkantige giorde af blyy, hwar fanna håller ungrfehr 1 kunna wattn efter Twanskt mått. Till kaltetz siudande i desse Färstl. Soterne warder oruuket steenkohl, omådan Churfursten dem ifrån Settin hafwe kan, som allonest ett lytet stycke wägs ifrån Itall olagit är och worden desss uthan har å orton är myckt dyyr, giörandes desse iohle fuller intet den effect som worden, ty så stoor quantitet Salt som med wordi fers dagar

sindas ran, dher till fordras kop dagar medh stronkohlen, uthan twifwel för den orsaken skull, att desse kohl äro mecket mågra, och Pannorne mycket smärre än dhe worgerlige, dhor som worden ormikas; drak fannor Curfurston sin räkning der wijd omoden Sehlen äro i urdrigt pprik, och Grufworne honom tillhörige. Ut: 8 stl. af desss Pannor kan tillwärckas om öckan 200 höfse salte, hwar till blifwor innutit 10 bober eller Såår wattn om dygnet, som wäga 18 :r à 100 skålpund po ther till Canvummera 60 höffre ternkohl till hwar A:ne fanmor är ren arbetare. som har dt grophen om wecken eller och 6 dr f för hwar phöfhl kalt han sinder. De 2 dorgerlige ller förlänte kotorne äro 99 f. hwardera modl om Panna allenass, om hwilcken orn Ehenwer /:som der der kallas: foller kaltjunker rår Dieponera och ägor inkomsten der af: Desse kannor äro af och äro så stoora som 4 af Der Churjärn giorde, kosta 10 Rdr stykt, I hwardera tan om dagen siudas 60 forfurstl, ninna hålla mörendels ett åhr uti stunnan Ern fänna afkookar 6 gan gar eler Stycken salt, a 3 stycken på ger om Dagen, giör tillsammans om Brckan i de 5 dägar som dem är efterlutit att arbeta, wöd sandtel. Kotorne 8000 Largar Salt, hwar till ut gar in alles 600 klafter werd o 2 1/2 RDH Gr klaft:r, till hwar körto 1. Klofter om dagen; Till hwar fanna blifwor delt 6: kober eller Saar wättnn om dygnet som wäger 9 r:n Nätta maneret att siuda Salt, hålles hors them mycket Secret, dock har iig så

mycket runnat fatta, att det på efterfölliande sätt skier, Nembl:n, snar Pannan först är fyld med rattn slåst några stenblad oprblod der till och gifwas ern mycket starck hetta, hwar af skeer att godzet i fannan warder mycket reent, ock då så snart som det begynner at ooka, optastar dhet ett mechta strort skumen öfwer sig, hwilket noga måste aftagas. till des det heel iart blifwer, at man kan see rottn på fannan; Nardhet Lookat ungefehr een tijme, drager sig een skyjnande hinna der öfwrer; och små hwijta skifwor Lastas upp, som kallas till salt bringas, då fåter man hen starcka Elden falla efter handen, och sätter bräder på alla sydor om pannan ock öfwer, på dhot wadret ey skall romma till att förhindra Siudningen, sedan hwar utaf det stoorkormt blifwer, slåss straxt 1 1/2 M. sel Drocko ther ut; her upppå luter man godget lytet hwijka, då det af sig half till Salt sormerae, hwilkt Salt man sedans med een träå sleef uphöser 2 den der hoos stående forgar, och låter dhet lyfet stå, till dess wattnet är wäll afremnit. Nar något fett i fonnan kommer, nän man intet bru ga rättnet till Salt, derföre wärda en hwar tedie dag på oottn rernniorde. Arbetare widl desse borgerl. fannorne äro wid hwardrra 3 st., nembl:n 1. Mästorr med 2ne Sandtlångarr som bekomma 6 gute gröshen om dagen tillsammans fösse warda allade Hallorum och hafwa dheräs fordler llådedragt för sig

som dem ifrån andra åtskillier, dhe förmena sig och wara af förnam att och stämma härkomme, derföre ock äfmu i dag är dem den såhran kemnad, att så ofde ren ny Churfurste huldass, rijder een af der uliste Halloctim på Churfurstens såst /: med alla såfs-tienterne i wing sig: / till alla Fyra brunnarne, hållandes dersammastädes ett tahl till Churfurstens Kykonsam de hafwa och fordeles Privilegier och storra förmoner, hwilcke Docionenter i eft dher till förordnat hwalfStoora Kyrkian förwarade Ligga, som allenast or gång om åhret yrnas; Dax när dee medl någon i sewistigheet råka; Tan hat dher å orten ey orlagt eller afdämbt wärda uthan är dheras fotum midh Tryferl gå kammaren Telik. Högtsel: kommg Frietaf Aolptr, glöörwyrdigt Ammese, hafwer hoos dem mycket warit afhållen, rmmodan hans KKongl. May då werande Tyske ofrerd icke allenast förmidt dhem satt olifwa wid thöras gambla Privileyier, uthan och der ofwan uppå gifwit dem den frihet att dhe på alla wägar sakort reesa mnde, ock hwola wijgtijden för paquartering frija waict hafwa. Af detta Saltwärck wafwörr Churfursten åhrl. efterfölliande inkomster; swart qrantal ortukes 12. R för hwars siröta, af hwart stycke salt 6 d, och för hwar Påst, hwar med saltet bortföres 1 grophen. Khrl. Tillwärkningen är in alles 200000 kunnor, som gäller nu för tyjden i Hall 4 fl. prr. tunnan, och i Berlign eller på andra bijder afläger orter 5 a6 fl.

Jag reste från Htall till Manefelot och islebin, dersammastädes, att bese det Zenomerade shieffer öörgwärket, nu för tyden hursapen tillhörigt, thenna flögzorl ieffen strukor morondels genom herla grefwrrskapet, och är till att anträffa få åtskillige orter, stundom diupare uoder och kmner tyden högre opp Degen, eftor som rackarne äro höga till ock jordomohn Liockare, till 18. 20. och några 20 Lachterjarda fördenskull små förtimbrade Jordeharht nedslagne till hiffern, och som the mycket noga 36 Seivera alla jordoch bergartor, som dem å sänkandet möta, på thet att der så mycket bättes mu ortka huru när in till, ller långt der äro ifrån shifforn, hwilcken silt wissa strykunde hafwerAltså har iag eij tyckt omödigt dem härd att Specifitera, som der i tyska Spräket warda kallade, Nembl H:r 1. Erde Foder 4 Lagtör hoch oder dicke 2. Ziinon 3odor 4 Lachtor hoch oder dicke 3. Rother Thon 3 £:r 4. 2 Slaner Thon 2 oder 3 L:r 5. i hrlsand 1 1/2 S:r 6. Sothrirfoligt arburg 3 D:r 7. Shrinmende grbunge 12 D:r hocz oder dicke men är intet på salla orter tillfinnandes. 8. geröll 3 L:r 9. Dir axhe biss anf den Strin 3 Er Hödan wijdare sielfwe rorgartorne innan man till rätta shieffforn iommor war då tallade. 1. Der mauf 1 1/2 lachtor hoch oder dicke 2. der Zogstrin 1 Ellr dicke 3. der oberranchstein 1 1/4 o 4. der unter anhtin 1 1/4 e:r 5. Schlitter strin 1 elle 6. Mittel stoin 1/4 ler 7. oberfank 1 ellr

8. unterfänke 1 olle 9. dasss doch 1/2 elle lodan kommer det som är wardt att smältas Nembl 2 10 dass Hohborg mnd Löcsschiöffer 1/2 elle 11. sielfwa hieffor eller strackt, der under är rattn och grunden, börstående af fasta Sallborger, hwar på der intet försöök giordt, huru disupt det miutr shieffer är, synes och onödigt till att urfara rmådan der der igenom ingen nytta hafra nnnat. Okan detta wärck A:o 674 blef frijgifwit, och hwar orh orn tillåtit ett wist stycke foldt att uptaga, och ther till nödige Smälthyttor att oygga, så hafwa sig till Dcclo Fyra gewärckshaftor infunnit, hwilcka hwardrrra 1 1/20 delar eller inyar hafwa, dem der ännu warckel:n bygga och brarbeta letas Thet wardert och dhella bergwärk af warn mycket förhindrat, som sig öfwere alt förran man till och på flötzen iomnar finna låtor, orförr måste grwärken med stoor omkostnad långa Stållar underhålle, som äro nu för tijden 3 styckon Bombl:r 1 fankor kernstollen, 1/2. Dör Skeissdorffer stollen, och 3. dero Virderstodhore Skyka omkostningar bestå samptel. grwarcken allena, hållandes der ren asa som tallas inteum dem wiss Strijero förräthe, i hwilken hwar wecka så e:r genant lagt wäll Stållarne, som Luft-ller dag-hånken ollfwe, och wärda /: Lichtlöcher :/ hwar igenom dess opfordringar och wäderfräplingar sker, mod allehande träwärcke fålar, Stäcklaro och bielkar underheldno; hafwandes der utom desse Stallar inga wattukonster åfan dag, så wäll för orsparingsirlfwa omkostnaden, som och i man gol af digwettn. Grufw-arkeetet antlangande, så för

rättas det med så mycken storre moda som sielfwa och ie fern ry är mechtigare än 2 och högst 13/4 aln, hwar igrnom händer, att arbetarena på sydo llers bicken måste ligga, när han dhet Fööshackar, som Tikwäll efter lågon tillmäkning skiör; Del så fort ssom med malmbrytandet fortfaras, måste efter hansen tiocka Stämplar insättas, att upphålla takt, wij elliest skulle dhet icko långt bestand hafwa, för den stora tyngd skull som thet tryckord, När något långt ifrån ett hacht arbetet förrättas och shirfsom undanbrusten swaror, så framskaffas den sam ma till Lorgestaden på sådant sätt, att nen eller fllere små Piltar, som kallas Täcktiingens tillförordnas, hwilka af arbetaren Malmen taga ockden fram till hachten på fundar släpa som äro igiörde af kunna bräder medl 4. små jarnhinik, och framman till med bwomf wampor eller tingar, i hwardera ren slenne af twerfingers brodd satt, hwilcka desse gossar wed oernen rindas och där wyjpandes Det efter sig slapa måste till siärgstaden Srdan wägdor samma chieffrr Kårgen ärr sordeles dher till giordor, rom iarg upwindad på handsprlet, af Grshworen märkter och justeras rmeden 36 sådanne påsatt stort foder räknade blifwa; Thiefför som elliest är hel swart, så wäll Den goda som den odugrlige, warder straxt på grufwebackon såfrad, hwar öfwor nöga infrende af schhirffer grschworar hafes, att all oergart träll frånskild blifwor /som oon okiunning och främmande mycket swart swälle falla, emedan dhet

altsammans är nåstan lijka spå thet wijd syttorne eij onödigr smältemkostningar med orrgtz genomsättande som må see oekänte och tillförende i schirffern funder Mansfrlste Fiskarne, och andra / waxter af orter och gråäs, warda nu för eiden sällan santräffade, så att ern rörsande har swart dem at börkomma. lodan warder den såfrade hirfforn till Syttorne fördor, hwarest han först råstas till 200 Cent: i hwar låsta, emedan han någon oart af bwafwel hoos sig förr, hwar till 6. weckors wijd fordras. 6 Påsten tilltäppas åfwan mycket wäll och äro ey fieer än S:t Lufhoal på sydorne till rökens afdrifwande kombnade Nlär den råstade hirffre till råsteen smält är, warder den samma sprijtad och Drages 100 Cent: till hwar wanråste då han öfwor 8 elder wändas måste, och ren wecka på hwar Eldligga, sådan är han örqwam till iöfarbruukoch wardser Sårkopparen äfven wull sprijtad, på det den sanmar till högrande så smycket kienligare wara småtill 10 r:r Swart kuppars utsmältende utgår Sopton foder kohl. Pid detta wärck äro in alles 14 ugnare nya och hambla, men warder mora nu för tyden än i 7 st. orbetat om wockan, safwandes the för 6:r åhr sedan nödigt funnit att andra Kynarne Twenne syttor, mombl:n sin dör weisenhytte och Errutzhytte, som närmast in till Eisslrbrk örlågen är: I den förra äro 2:ne st. Ugner på ett sordeles, dock nåsture efter het ungorske mnor upfynde, 1/4 al:r i quadiat åfwan till wijda ock fallande utför at

Wydare till 1 1/2 quaster med 2 1/2 alns högt bröst och störänne förhärdar, på dhet att när den ena upfyld swardor, Den andra färdig hållas må at rindttaga, Då stickhållet på den förre igrnktipprs, till dess godzet uttagit är, ty så snart som godzet i Ugnen smälter, flytor dhet i förhordon. Af desse Eignar hafra der den för smännen 1. att kohlen till ren stror Dehl örspares, och 2:o att arbetet skyndsammare fortsättias ian, omeden der I runna hållas i stadig gång 1 a 16 dygn, och smälta 40 el: St rästen om wockand, Eher der hämble ther emot hwar L:r Dagaro skulle brytas uth, och er merr an 3 á 26 r:r om weckan genomsattas ninna. f dhen senare nemb:n Frrutzhyttan äro or 2:r Ugnar aft Pentnaren Zehentnärn Joctels invintion rygde, något högre och Wydare än dee andra, med trom Trappa emot bröstet, hwar medelst Smältaren sina opsättningar giöräfwen oeh mådl E förhårdars Dock giöra den olijka efftect i smältanDe och kohls besparing imot den förre, och i anseense till der gämble finnes allenast den förmånon wid desse sonare, att der heela weckan i stadig gång hållas nnna, och således Nrinna den tiden som widl r förre till utbrytande och tillredande anwändas måste; het war fuller Centnarens mening at desse skulle öfwerga dre- Kreifmhyttan upbyde Klonarne, emadan der worr större, ochhåledes mera godz kunde genomsättas, men utgången och effecerl wijste, atdet intat är någono

Convequence. Tillwärkonigen Wijdsesse wärk förrgifwes wäll aff Betienterne nu åhrl:n wara 2000 lr Koppar oeg 500 mrker Rifwer men kommner dock sällan. så högt, Kopparen håller mäst 8, 2 10. 11. Lodl Silfwor och sällan 16, som wid wriderstedt utogras Tumman på all Tillwärkningen hwart qufutal för sig ifrån quart: Prinsitatis 1672 till Sinit: (1695 inclusire, har warit wid herla wärcket inalles, Cent: räknad till 114 å. E 532 Cent: 4 skålpund. 152 qv:r 12 £. 627 D23. 224 12 464 57. 146 8 1372 48. 506 11. 707 5 242 2. 332 47 84 4 578 47 54 4 Cent. 4763. 113 skålpund. £ 1411. 5 £. Såsom i denne Ecicten tämmel: swart är om Kohlhandeln efter Tohl; Altså warder åhrl:e ett Förslag giordt, huru mycket hwar och ren dytta till sine Eldar nödigt hafwa an, oc om ett rist qilantum Grwärcken ruullan öfwererif rommit hwilcket sedan af Tohlhandlare kiöpes, och på Ampthunset af HytteföfstånDafren hwar och ren tilldelt efter uuträkningen, och kommer ett föder att lustg wid Hyttorne 100: och 24 a 30 fl. wilcken Siemma prnninger tillren wiss termin sammanbract blifwer af hwart hyttlag på Aiusthuuset och efter handen iohl Peditoreine, som merendels i förskått ståder af betalte. Såsom mäst all then oppar, som har tillwärckas, är högrroerdig. altså äro och griarken obligerade at låte föra ten samma tll Högerhyttan

Winderstert, dersammastädes att Zegras och gårgiöras, emot 8 Lobl Silfwer arbetslön för hwar Cent: Prad Silfwer öfrigt- oppare befinnes frara, blifwer grifwarcken e/ natura tillstält, och af 1 l. Sååkoppar à 111 skålpund warder dem 112 skålpund går- öfterlefwerorat, Cont: kåstar i orten 20 D. satta wärck hålles af den dhor iu warande Inspectoren Sparman så hembligit, att ingen främmande som af bergwärk giör profession medl hans willla tillåtes sig i Hyttan att ansor, så frampt thet icke skerr genom practiquer, förrgifwänses sig detta måhl hafwa stränge Metuictioner, som et försinda, omhodt Det ey på något sordrlön satt är inrättat; Drsom iag dess uthan i kapen bättra Läganheet shade att besen dheras högerhytta; adtså fant iag tugen afsaknndt dher af. Här ifrån rrgte iag öfwer Leipsiy till Dkesdin, hwarost iag orsag Myntet, att ther sammastades förfraga mig om heras dglar, huru och hwarrst dhe warda gtorde, och har iag den uinskapen allenast unmat ihrmpsta, att dee på Myntet förfärdigas af endher till förordnad digelunkare; Leret eller jorden ther till hrmptas 4 mihl från Deidin wid een ort som kullas Belgern, orh som den samma er ymnogare funnen warder, än der sielfwe till ägligit bruuk för nöden hafwa altså kunna wij hwarkan der af komme oss att retiena, mindre den för ättra nij bafwe, än den dglark

hwilcka oss nu för tijden från wijdare aflägn orter tillskickade wärda förken är een blåachtig, smidig och täät era, warder funnen 5 a 6 fambnare edmupt, merendels i högland märck dess berödande skier på ett sordeles sått, och warder nfyckt Slaret hullit Derföre ei heller så lätteligen stod at arfare dock har ug af digelmakaren förstådt, att till Riglarnes ford fördigunde tages 1 derk brändt och 2 deelar obrändt Leer, sampt sönder stötte gambla diglar, detta medh hwart annat warder fiorton dagaro i Liumt wattn mykt och ofta tillsammans bruket, då dhot sedan till Liglars giörande skall wara dugligit Det det Silfwer som i Reiberg ors wörgiebietet tillwerkas, warker härd ofmynket uti 16 :å 2. 1 grefen sbyckon à 12 R:dr Corunt på rån marcken; af Gyrecie mynt wanor mycket lytet slagit. Pedan fortsatte iag rorsam wijdare till Feeiberg, hwaraft så wull i anledning af Eders Höggrofwel. Socell: och Kongl. Regj gunstige Momorial och befallad, som stielfwa ortens örskaffenhet iag fant nödigt mig någon tijd att upålla. Detta wijdlyftige örrgwärk Sträffande, så fast än man intet dess första början och opkomst egentl:n an wotta, dock lykwäll är af der många ock Dumpa byggningar lättel:r. att aftaga, det den i några hundru De åhr warit örarbetade, ey der fammastädes finnos uti eru lijken Rstrict flero grufwor med åtskillige orrgartor, om på någon annan ort Sccopa, som och warder arbetet i der samma mycket natt förrättat

och drifwit, och malmen, som är mångehanda merendels mycket sträng ock fattig, på ett ärsynnertigit mawor handteran och smält: minsta denlen af desser grufwor gifwa något utbyte, ean stoor deel under hålla sigt sielfwe, men största denlan arbeta medl förskått eller hubusse, bestående Skuller alla af strykande gänger, man hwar ådra för sig, merendets af ser skilt art, den rijkare äro smaka, men den af fattigare och ringare halt, äro mechtigare dheras gångar. Sielfwe oergarten i geneen är icke myckt hård, uthan mäst Spat- och koboltachtig, som wid smältandet så mycket swarare förrkom wesde grufwor warda egentligen fördlade i Hyra Rivierer så som först i wing och för Staden hwarest gångerne rijsa sig mykt obeständige den för tijden, och stard 1 almen har och där i drumlar, bestående i sia glantz medh mycke Ktirss arblandet, och under tijden något Roth mud ProissgyldenErt; Den Stuprste grufwa här i Practen och Frrlafteibergske grbirtet är die hoho Birke som nu räknas rara in emot 80 strgar dip, hwar strya à 12 al:r, hwilken försmalmens ringa halt, som or meer än högst 2 Lod håller sampt Grufwans Diuuphrot, och i mångel af wäderwärking, en med någt flit oearbetat olifwes, å att hon mäste med tijden af sig sielf afstadne freun Dierier är or någon af gångarne mectigere än högst 3 spann, och i oorgarten mycken hornstern: 175:n anfn Brande och tank om Erbissdorf. här äro gångarne ungeföhr 1/4 Dichtor rijde, och kialmin som bestar af

blygkantz, är rijt till 7 a 8 Lord i Centnern undertyden med några Lirssflukor i spränge een qwartzachtig bergart, den rytaste grufifrå och bäste i denna Reerier är, bryschorpor unter weehster maast, ock består af rijkhaltig glantz till 12 a 15. Koil. 3. An Dor Salssbrucke, har orl hängarne myckt knatige, men malmon ringhaltig i orn kobolt och sorg horn- orrgart, som kallas gewss, och är ren mycket fast stren morkgron eller och swartachtig till färgan i Een deel som kallas thwartzErtz, orstår deen dunkl swartachtig blyfurga är den ijskuste; fen deel är glantzErtz, oy rijtara n 3: at Lod; Det wedee slaget llas BrissErt, hwijtechtig till färgen och den ringhaltigaste; desse warda alle oookade och reskade för den myckna och stränga bergarte, som der hoös sig rafwe: 4:/ er answortig Eercer, som ock består af strykande gångor, gifwer merendels Kopparmalm a 2 procento med mycken Trafwelkiess ahlijtet silfdorr i Arbetet i dessr omnämsde grufwor warder förrättat först näch berget undenhuggonde med handtfruskoln och sedan wannes malmen med bärande och skiutande, mycket Tyet af gråberget wardor opfordret i dagen, hwilkt icke allenast för god mesage skullskoor uthan och derfört att der ortiona sig der af wid grufwornes förbyggande, Då dhet på ustorne lägges, hwar igenom huggande ochläggnende från hwart annat upprätthålles; Särskapet består fuller Fråa till förtimbringar, men grwrärken måste det långt bårt widl dom 4 Fömiske gruntzen sielfwe hugga och homföre liåta. Fattukonsktome äro af lite art som der har i Serge,

allinnst att den höge atzor mycket här brunkelige äro. Dessuthen wärda och kostsamme ställer till 2 3 tyrka mihl drefn och underhåldne, till grufrornes så myckt rättre rörnhaltande från wittn. Spfordringen skror har merendels med Såstwund, och på några ortor med handkraft ller handwind samlst woradere. Aee den malm som uhr drsse grufwor kommer, warder till sine wesse Hyttor förder, hwilka äro på fyra åkskillige Minzbacher stallen belugne, såssom först, Myntz Bechne afyttorne E stycken med 3 uqnar hwardera 2 Ertzkurflyttorne ärs stycken mod I Kynar hwardera. 2:o Dir Maosthytt1. mod 4. Ugnar. 4:o der Halfsbrycke 1. med 6. Kynar; Frijd hwarera af desse Ryttorne är een unner eller fytten Dioberare, som Probon så wäll af malmen som sehlicsten förrätta måste: All malnans warder har råstad eller snarare sagt Råstan Skifwor hwarken med flyfClagdere allenast något lytet moor bränder, ty eij heller åfwan till täpt, som hoos oss ock på andre orter är bruukligit, uthan aflenast öfwer werden stielfter och rökers ey längre än sielfwa werden brinnor, den rotkade och wasaade malman råstas i hwalfda Ugnari Smältrarbetet är hur åtskilligt, och andras merendels så ofta, som den finna malmen dhet fordra, tock är det ogentligen twegarhande; och allas hoos dem Damr-anwuhor-ödere Beryarbrit, hwilket för malnans ringa halt och strunghet skull ifword der så hallade höge Klynarne sker måste, som äro 14 quarter höga till stickhalt, med eenstreppa oaak om, hwar på ppsittninggarna förrättas,

Wijde innan till på Längden 7 quarter på twaren 6/ quarer; Purdsmn ellr spåret till raarbetet warder slagen af stybboch Leer 9 quarter Låugt ry 3qilarter oreot, till Bly-eller Änmmiche arbetet 8 quarter Lång och 3 quart: brord, dump 2 1/2 quarter. Dest så kallade rååarbbetet består ther uthi, att den ringhaltige malmen à 1/2: 1. högst 2 a 13 Lood mal tillsatt Trafwelkirst och frishel blyslagg igenom sättes, då flussen till sig drager all den oart som widl malmen sitter, såsom missprkel, blunde, kobolt etc., och skillier dhet ifrån sielfwa goget; Detta arbetet måtte hafwa mycket naass för foman, och warda Uynarne heil täpte åfwan till håldar, lett hettan så myckt som morligit är in i ugnen förblifwers, ochhafwa 2 upsättniinger om kyman eller 16 om chiestet, först sättes 2 faat Siohl, sodan 3 fant wärk, noch 2 fant kohl och sidst 2 fant wärk, när således första gången genom smältill ränstern, warder den samma råstad, och håller ibland 5. a 6. Lod Silfwer, sodan warder then samma wijdare orschicket och tillsatt af rijkhaltig glant eller annan waskad Silfwermalm till 8. 12. 16. a 20 Lod rijt, ooh med wricheslacken genom satt på anröuher eller blyarbete, och warder det utkommande kallas blystern; Blyarbetet måste äfwen gå mycket mörkt, och slåss derförr esoftast -rattn åfwan på upsättningarne, har 18 upsättningar om hichtet, då och kopparen, som i mmalmen warit befintlig, ssätter sig i skärstern på oottn, dock blifwer altid någon blandning qwarr i hwartera, Derförr Det och så an een gång genomsättas och smältas måstt, till att så mycket

Tydeligare wijsa, huru smält Proiessen är inrättat och beshickningarne till hwart arbete för sig giorde wrarda, så föllia har wijd några uephickning- och lenalt Zodlar

Limma Zu diesen Bomelgen uud 2tbtici 450. Cent grbrand Erig, helt 1. Lent: 2 1/2 Lot ben ist vorgelaufsen, wir folget, als 6. E gbrander kopstom à. 4. Lötig, thut thut 70. m:dr 5. Loth 102. Larn Frisch. Schlacken, äuth somo Shlacken 1. qv:r. 8. Loth Chutg. 156. Lentz Darinnen 71 v: 13 kot und Gephuör der anf weränderten 3. E 4bstrich 7 1/2 E: glothe 25. Z: horden md Daraier ist vorgesislagen 43 1/4 Tent: als: 7 1/4 Lent: Korg en 32. st: dernnan 6 p: 1. G. Summa: 77: m:r 14 Loth 55 1/4 Z:r Verg om 224. st. dermnnon 76 s: 10. Loth Giervon wieder ausbranht 40 3/8 Tent. Porg än 165 st. darinnen Vom Dar vort getrieben worden Silber 5840r Ddr 7. lothen omshriken.

Bar Hicthilber 61. m 14. Lots Römec sr örandt 58 qv:r 7 1/4. Lothund atgesigt; 15 1/8 Tent: werk an 57 st darinne 18 m:r 1. Loth 10 3/4 E: Httein à 2: Kötig d: 11 . 5 1/2 K Bom Lreiben verwogen; 22. Z: Glottz. Deron 11. Z: Töpffrr Särtze ringeohlagen 21. Kp:r Jerdt, 2. : Asstrich 45. Tent Juttenckosten Crinitatis 1695. No 10. 100: 108. Schichten i 6 gl. 3 d. £: 32 f. 3 gl. Abtreiborlohn a 40. H:r Vorg 1 f. 15 gl. 63. Shrahen Flösthådz à 3 1/3 pd 11 f Hhr mu hol4 f. 10 gl: 42. Rågon _ kohlen d: 80 f. Rimma-129 7 8 gl: " A. Donath ober 3. 4. 5:t maa N:o 8. Foch, Dien tag ubern Stichofen. Sinitatio et:o 1696. 4. Tent. Rahgehoden gutt frr hält 1. K. Landceas Brissler, hhmgor10. Jern wrihr: mud frjcho behlacken, 14 qv:r 14 6: ohut 87. qv 8 tp aluh die sorston wiederkommanden Schlacken mud oleyftein där anff Voigesislagen. Wrrändort 2 3/4 E Frich oleij 4. E. Blette 5 1/2 Ehertz 7 1/8 G tergl. an 29 R derima 40 m:dr Fieder Aupbrasst 9. both. 12. Jern veränderte Eri Schlacken, wirdernins MiEworte Item. reymåhl weranders mit den olristrin und 2. Jarn Frischon Thlacken 5te mans Schlacken, andz obigen ofren

rråchenp 1 1/4 Z. Frich Ferij 3 1/2. Lent. Blette 2. Ep. Horth Vorgesihlagen 4. E. Borgt än 16. st. Darinno 6 f. 1. E Afieder Rupbracht. 3/4 Tentl. blrystnng darinne Silbfr-9. Lth E 4. Cmit. Kohgohoden gutt Erig hält 1 Z. 14 qavker Komma verer Arbeit 14. G. hut 57. mr 8. Koth. D. 6. ierurönhe: St: Farentzor, eti mnd 6 Tem Frifhe Schlacken Van der 5:te maas hulden mnd dir behlacken där auf werändert, Nimma Ferse Daraug isk vorgeshlagen 4. Tent. Trph bloy 7 1/2 Z. Bletto und 7 1/2 K. Gorth. 11 1/8 Trut, Vorgt än 4. St. derines än Silbere Sarvon wierer ausbracht Paar olick. Silber 65 mv:r 10 Loth niu 54 q:r 10. Loth in frinphrriben 10. Lodz. koner, ist förandt 61 as. 1 litz Wrr abgesant. bliben 3/4 Tentl. blrijstoin darnina 2. Loth Siller 5 1/4 r. Beettr 6 3/4 rl. Hertl Vort abtreiben vermögen, But 12 1/2 Crut abstrich 6. Schlichten zu 6 gl: 3 d. thut 1 f. 16 gl 6 dy N:o 10. Noiseastrirker kohn 11 d q thut 19 g. 6 d dche mid hol thut 2f. 10 gl. 6 d 2. tragen 4. karke kohl-thut 4f. 7 gl. 4 d. Kinna 9f. 13 al: 103

setta oestrefne arbetet rärder, som förmält är, förandrat esom oftast ansornde till malmens stränghert klor halt, som och warda Doberne straxt wid första utstickninngen tagne då der hor af så myckt bättre ärfara Trunna, huru mycket tillsattz i nästa smält ningen af det ena eller andra slaget höfwas kan. Drefningen skerr här undor färnhattar, och warder på een hång upsatt 40 Centner wärk bestående ungefohr 150 små runda stycken, påstår i 12. tymar, hwar till utgån 1 1/2 skåck werdl à 9 el:r Lång. Sillfwer bränningen eller fineringin keer för blåston /: Färnpannor som uti ren hord insatte äro :/ mäst för den brsaken skull, rmodan Silfrot i Drefningen eij så noga frun alla oarter rornas och ränsats kan erföro måsto den lamnn wijdhängende oreenligheeten i finzingin genom blåsten iingas der ifrån; o brännes eij högre fynt än 13 skod 3 quint. Fort hwart marcker Silfwer ortahle grwärcken brunnar Togn 69, orstående Churfursten ill omkostnad, såsom kåhl, fannor, ock arbete folcket underhållankyrk iommers Freige ärskäpet till radotr get Silfret som wijd Detta wärk utbringes, wardefr af Churfursten inlöft så wäll som det som utsegras Wijd gryndehl emot 8 ctioant p marcken och högst 9 r:r af den fattige Participanter, som hwarken forma att gifwa tyjonde eller iugunde delen af dheras tillwärkniig, som elliest är gewärcken på lagt att betahla till Churfursten min dir som rijkare grufwedelars

hafwa brkomma ey mera än 10 f. för narken Silfwer: Tillwärcknningen af Sifret wijd Freiberg war A:r 11971 quar falet Thinitatis wrijd midt anwarande Nemd 4403 f. 11. £. d. 2. quint: grwarcken Silfwert 49 6 Letzkauff Silfwer 143 6 i Puternhöfpho 201. 6: utsogret wid gryndahl af 1r Cent: 67 1/4: råkoppar 4794 d 14 C: 1. 9. frankenberg Förparmalmen som wijd Frankenbeig tagas i mihl från Feiberg, warder wid Brel berg till nodo giord, och lan åhrl:r er era an 500 60 Cent: tillwärkas en iureneels segerwärdig silfwer at hoos sig hafwer, fördenskull blifi wijd utsticknigarne pobl af all rekopraren igde, som i iernart iöders och till Swardien lefweroras, som med Mopectoren wijd gryndehl consaprober heller, så wäll på Silfwerhelten som huru fijn hanstommort goars. Gårkopparen iöstar 28 f terne den samma betahle, wwarda jkr. Cent: i Sorten, och när Contrahen9 f. afdragne för zegringen och gåriörningrn sammpt utstiudande i flåter: Dess uthan hafwor Churfursten 4:te parten af all Kopparen epatica som antingen widl Freiberg eller i bberg-berget tillwärckas: Laussgels-Wärcket här wid Freiberg war rijd min wid icke i gntig, omådan af denne förgen ett ansernkigit förråd war. hoon warder giordt af Sörafwelslagg och misspiekel eller så kallad arsenicalsk Tist till lyka derlar samman blandet, och kan åhrl:n en stoord

quantitet tillwärkas, om afnämare Ther till finnas. Elliest jrmpte grufwornes och Smältwärkons båtrachtande, tillbrachte iag nijden har å orten medl Prober -onstens öfrande, så wäll angående minersal som myntwäsrndet, sampt hwad andra wettenskapor rore, hwilka berghandteringar angå, hwar öfwer ock så H:r Ahmider mig s:4n attestatum wod ifresan meddrlade. Såsom obergibirget är ett adharent till dhetta wärck, jamwäll många cicieust saker ther att obvervira. Altså före tog iag een rerså till Det sammar, och aldraförst uphölt mig wid SögerhytSegerwärket widf tan Gryndahl, hwarest iag eilg så mytet nogare om alt mnde informera, som uth: H:r Eberberg hauptmans Von Sihonberg recmnmendalion till herld Närglagen i genaen, den han mig ndgaf Sempstrl. Hrwarcken uti herka Churfurstl. i synnerhert- Segerhyttan war näukker geebiktet så wäll Ereiberg som öborgobiräro förbundne attt Lefwerora wid wijgot /: hwilcka någon Koppar tillwerka gerhytten gryndehl dhöras Silfwerhaltige swart-eller räkoppar, och oanLod qw. Centrern dyst förd blifwer, sodt mycket ringhaltigt godz till 3 a 4. nan dett Gitwäll med god nytta utsegras, ty der emot rommor ifrån Reiberg så mycket rijtheltigare à 20 och 30 kod under tyden ristare, så att när således det ringa mikl et rystare förblandas, altijd öfwer der 8 od som till begerkåstnad räknade warda, ren ansronlig pofijt öfworskiuters dhet hafwor och Dactoren den frij hortan, att ifrån andra orter inkiöpa

Klifwerhaltige råå- och åtor försällia gur-kopparen, så mycket som han nödigt finner och modl nytta sig giöra låtor. Utj Thenne lgorhytta äro tror stickugnar och ♀å trunnugnar, hwilka efter arbetat åtskildutd till frischstyckens smältande brunkade wärda, är förra äro 7 quarter höga 3. quacter oreda framman till på sidan 8 quarter er sonare äro 11. quarter höga, 1 1/2 quarter brorda frammantill, och på sydan 7 quarten legerhärdar äro Kr styken, hwilcke af fölljande stoorlerk befunnes; upmurade från marcken sithöden 5. quacter hög, nga 7 1/2 quarter med 2t järnhellar af liske Längd, hwarderse brord 1 al:r 3 tum; falka in och slutt 1. quacler, yrningen mullen brgge hållarne är 2 ium, hwar igenom wärkt, som uti frischstyckerne finnes up act Silfret med sig förr, igenom drypar och rinner genom sparet till een lysten frammnanföre giorder hurdi der sandDe Järnwägaarne, sock ofwan på begerHärden satte äro, hwar emellan kahlen lägges, äro nedl små Lufhåhl inrättade; till anksrende som fisksumbrader inan till bestrukeas med kror, äro höge een aln, sampt långa och brede i proportion efter Kgrrhärden. Darrugnen som är hwass åfwan restare innan till af 6. wägger eler bänkar hwardera m nu Jernhull åfwan på förselt. År ifrån galfwet till hwalfwet 1/4 alnar häg och breed in alles 6. alnar, hwardera Bunken är 1 1/2 aln hog och 2 quarter omillan hwarest weeden lägges; framman till moch om Järnlucka, som Tan opp och neder skappas, och rras tillsmä latt rörk fåhl /

Sielfwa Seger processen är efterfölliande så snart som Sååkopparen ankommer till syttan, warder han rägen, probe uthuggit och proberat hwad han Silfwer haller, hwilcket måste komma öfwereens nod det som Freiberg mtamoanaommre förrättet är af var dien, sedan glögges hecla styckerne öfwer nen starck skild, och warda på Järnhållar i smärrr styken slager, till att så mycket beqrämligare inwägas till frich arhetet, och urchickat efter som Skopparen är rijt till af Silfwer som af efterskrefne beshickning godlarne nogare sees ian Kopparen wärder på stickugnen först upsett, och emot det han oegynnar att smälte, tillsättes det förordnade oly och gletter då den på 12 / tymna sig, med hwar andra Ugnen föreena, seden steer utrun guten Fampanna 1 oln L. 2 um stickningen - eon för ugnen warande Diameter loch 5. tum hög, hwilket och är gundes gemeenligen 3 Centner, proportionen af ett frichstycke wäwad i klaggen afgår, blifwes borket en genom kiebet wiskat, så wall som ugns orätt och hwad af Tijhastycken sackas, sedan omsmält och kallas dörnarbete, undertijden med Tijs tillsatt som slaggen finnes wara serg till Sagasen blifwer merendes 6 gånger genomsatt, innan han rätt purificerat är i storsta achtsamheeten hur wijd roor wara, att frichstycken blifwa af lyta halt, hwilket igenom ei jamn gifwen hetta skeer, ell: est om bhet ena är rijtare eller ringaro än dhel andra, så blifword

et Silfret qwar i kopparen, och således gårkopparen till högre halt finnes än den oror wara, som år 1. Ledh och högst 5 qwintin; Desse frichstrken warda sidan på bygrrilgnon på Lant satto 4 st. hwar gung med kogl rmillock och på alla sidor, modh orn sådan proportionerad Cetta, att Tyhnstycket blif wor på härden qwarliggunde, och blyet mer Silfret smälstor och nödordrippor rel i Förden samblas, hwilket i små fannor sedan gutit blifwer, ock i drerfhuuset på Peston till 80 Centner hwar gång afdrifwit Kopparen eller nhnstycken warda Narngnen på Bankarne raatals sätte, järnluckan mnedslaxt, och lågom hetta gifwit, så att det wärck som eij så nogn - sögrunde har Smernas från desse stuflen skillias, Der ifrån lyka som swattas måstt, påstårn Des 36. tymard Acmpes på Bxchickningar Det warder urchickat på 75 . Silfwer, som befinnrs uti 3/4 Cemt: Koppar, der till tages 3. C. ber till ett frickskycke, utaf hwilka 4. skifwor på rris Kgn warda räknade såsom 12. P. 3 Cent: 20 skålpund ♀ äfwen och stall reef das 75 Lod . på 72 g ut: 3 C. råkoppar och 2 3/4 Coiy kommer på ren ugn el. 4 skifror 3. Cent: ♀ 11. P. Ksom på 759 uti åoppn 72 kod 5 wen som föllier af R:o 115 50gd af N:o 1: ♀ 89 A:o 12: 55: 689. a 3 lödig dörner bly 50 skålpund: 6 N:o 2 30 skålpund 1 1/29 frich bly 100 skålpund, 119 a2/2l tillsattbly 50 skålpund 5 200 skålpundherdt gå 100skåpund ♄ glett ochherdt 100 skålpund a1 lödig frichbly 100 skålpund 4 1. C. 2 skålpund gklett 100 skålpund 3 Cent. £ 20 skålpund 3 75 3 Cent: ♀ Eol. 7779 desse Päster N . 2. 11. 12. skolal: lögerhyttan sogras, och äro af den halt som upsatt finna, sampt beskickade som hofwanskrifwit är.

Till een Ugnkommero1. C. 2 af N2 1 och 2. C. 20 skålpund af N:o 12: Dito tilleen annan Ugn 2. Cent: af N:o 11 och 1 C. 20 skålpund af 72 2 Del är wijd örchickningarne att observera hwad Silfwerhelt som tillsattz bey uth sig hafwor ock gemeinl:r warder räknat på 1. Centner frih beny 1. Lod Silfwer, Dörnor fr håller merendes 3 Lod prCent: och nu dertijden 4 £ tillsatz blyra /2 as 2 d: Glette om intet Silfwer hålles, warder föreslagit a 120 skålpund: till 100 skålpund: po Cent: frih bly el. och een Cent: glette à 100 skålpund giöro 87 1/3 skålpundi frichbly; Herdt K. regusbrått wårdor 100 skålpund räknad för 50 skålpund reent ly. rydare reschickas af 7:o 11 50 sålpund ♀ à 50 9 N:o 1 35 1112 Der till tagas tillsatt 1. 10 skålpund 147 Glette och hårdt utäknata 100 skålpund bly frish bly 100 skålpund 19 Biy. 3 Cent £. 854. D. 70y. Till een tan af Råkopparen A:o 11: 2 Cent: orf af N21. 1. Cert: 40 skålpund: På sådant sätt warder fortfarit så länge som den ringhaltige iopparon räckor, men när der äro uparktade, så måste man af der rijthalstige giöra rijtare frichstycken, rel med oesehickningen poroiedera, som det sig giöra låter 1:e mopoition af der ringhaltigare; 1 Tom och måste man noga för uth wretza och öfwerligga, hwad föörråd af Silfwerheltig ioppar finnes om der äro således oeskaffade, at man Man den rijkare medl der ringhaltige sammanblande, eller ock om efter Lägenheeten man hwartera för sia miuste frichgiöra ther till med är nödigt att rlya, hurutunda med Silfwerhecten uti blyet är beskaffat om Der med är tienligit ringhaltia eölger att frifriska ; När med dor

Sifwerhältige kupparen således är proiederal att alt Silfret är frånskilt, ochmär han utur Därrugnen tages, blifwor han uthi rattn släctor, sedan hwad som af blyy eller annan slagg ryj så nogå Dareugnen har mitat åfrinna, blifwer med små spctigr sambrar afslagit, och giöres så raen som möyligit är Då blifwer af den samma 40 Cent: hwar gång afwagit som till gårhuuset föres att gårgiöras; Gerhärden är hwelf, af fölliande proportion och stoorleek; battn /: förutan weedrummet :/ är Tiameter 6 alnar från batn till hwalfwet eller högden är dalnar på Ugnen äro 4 t. Tahl dhet ena har henom Kopparen insattes, som sedan igensmuras, 2 st. p: Khåhl, med hwar sin förhärd och Iok fierde är enn foor epning reedrummet indrifwer på Kopparen; på Eldsijdan, hwar igenom hettan ifrån keer tillsammanblandet 1/2 ehn tiock härden blifwer slagen af stybb- oh wall nederstamppat, der ifwan uppå ägges halm till den ändan, att fapparen, som är uti iantiga ock spitziggo stycken, ey skall skada särden, och giö ra honom gröputor, uti hwlika groper den smälter Kopparen sig sedan törde sättiandes, och omoyligen utbekommas före än Lärden uprefwes. Uppå salmen sättes upparen på ända emedan styckenan äro ånge det en stycket efter det andra till 40 Cent. /: åth stickhåls sijdan :/ dyt Hettan stärkast rifwer, sedan gifwos efter handen nödig hetta, nembl: orgynnelsen lytet, hwar wid i 4 tinnar ContincceTas, uthan någon oläst, till dess

T. Kåpparen oegynner att Crettas eller bika sig tillsammans, södan sättes än med blästen, och weed eftor handon tillmåkat, så starkt som kan skir i 4 timar, till dess wärcket olifwer klart, sedan sachtas hettan, och Warder slaggen eftor hund afdragen, som glette fred Brefningarne, till dess Kopparblommorno orhynna rasta sig och lums röda blådror sywas, då warder probe några ginger taget, ock hettan wijdare in såld; Piobet tages på det sättet, att een Tråstoör, som tillförende är dåppad i wattn, föres uti flytande E upparen, hwar af kåpparen i högden springer, och då i somma momint hålles een järnstång der öfwere hwar wijd Kopparen fassnar, som sedan uttages ock afslass, och af fören eller doss siarheet kommes om han är nog gurader eller intet. Elliest räknes wara ett wrist teckn till tiock. När Kopparen är fullkommen går, när slaggen böriar blifwa sorg och blifwer han ider twranne förhårdaro utstucken, och sedan på odinarie maner sprijtadt; Kåpparnif kommer hög i går 96. a 77. 7oCent:, och efter desse insatte 40. Cent. Lyhnstycken bekommas 74 35. Cent: gårkoppar, hwad som mera Silfwer walt i går Kopparen finnas än 1. Lodl är orichtigt, för hwilken skade Factoren måste swara och af sitt ogit godt giöra, Till een gårgiörning utgur enn shragen word etler d. ilafter 1 al:r lång detta wärk räkning blifwer allenast een gång hwart tredie åhr slutit då alla Dioberne efter numterne i Förkerne opskrefne confereras mort hwar andre, hwar efter det utbragte silf

" war caliuterus, och eftersers om Pactoren rich högrande warit achtsam eller intet, ty Freiberger Proberne äro har uthinnan rättesnoret; här äro några kopperhämbrer, hwaräst Kopparen blifwer utsmidd, ock i hwarfandhunsgörad förarbetadt, på dhet han så mycket bättre må unma försällias, något warder och e 2 a 3 alnärs långa pllutar utsmidt, som till Kåpparsmader försällits. Ströpt uth med Seygerhyttan samma dalen är Dotendare behägit, hwarost ernsskillige manifacturer förfärdigas såsom förteenta Plåtar, och stahltrå af hwarrhende art; Trahyttan orstår af 16 nan ller ränkar, warandes widl den tiden stoort förrad af allehande arbete, emodan Hamburg dijt Tillwärckningen föres, ag serdke afgång der på war; Ett lytet foat bläckflåtar, som wägor 2 Cent: och håller 450. skifwor, Påstade £. 2 Rr E Stahltrån af den gröfre 8 à 9 r:drr Cent:, den fijnare 12 13 r:r pCent. Pär i migden far ock 1 Manssugn or 4. sambrar, som åhrl:e tillwärka 4 5000 Cent: stång ärn Låstar Frer pCent. walmen prytes och har straxt tidt med. desse wärck hafwa stror brist på låhl så att månge hambrar Sapiske gebietet äro wordna instälte. Meden man merandes i heela oberg birInsihtten get åtskillige Kriften werck ansträffar, wärk. altså har iag widl det som här i wigDen orlagit, såsom det första sol iag besedt, dheras natur och egenskap som Lorttast welat införa, fwarandes dhe ey annat än seen wiss löös jord hwilcken dels sichtbarlige såsom undortyjden Ptorra teen prefgan, dels op

sielfwa landen teen malm af naturen sönderbekad med sig förer; Dox som Desse wärck mäst i Dinnpr dahlar finnes adtså har man ingen annan orsak till dess ursprung uinmet finna, än att wid Syndafldens aflöpande, hwilken i den 2" Den då hon heila wörlden öfwerhölgde uthan lrifwel fördt af och ann then lösa jord, som på åtskillige höger legnt, och som kyngden gemeraligen dinet söker, har Tten wid brrörde flodz aflöpande stadnat i Diupa dohlar, hwilket och så mycket trfligere syns, som öfwer alt mäst i Saren fram för sandre orter Tystkndil Söor och Tengrufwor finnas litz med slijto D: oerg och diunpa dahlar, och dor emot i England fast än det af Teens öfwerflodar, ey sådanna diupa dehlar ock grunder äro, hwar uthlijt jord i så stoor quanlitet sig sambla nundt. Utur renna jorden nar hon är upfunnen, blifwor först hhet som sichtbart är, såsom stoora Frittor stycken eller hungroppen utletade synes något leen med sig föra, olifwer dhet andra, som för ögonen n 1:o telliska med jorden wesket 3 4 gänger, det som af det haltige såsledes qwarblifwer, warder L: oroket. 3:o öfwer flan wasket. 4:o korkat, på det att oarten så myckt rätter i sidsta waskningen må kunna frunskillias D:r Ooch sidst der med procederat på sätt och wijs som annan teenmalm, hwilket frå beskrifningen öfwer Altenberg närmare anteehnadt finners. Af desse Cristenwärken har Churfurste 11. RDr för hwar Cent: Jeen som ut smälkasnär han der till gifwer kohl, men när Gewercken med sine ranr ahl arbete, artala ry durrusa

1f eller 16. gute grophen för hwar Cent. hwilkeet öfwor att i kopen sålnada mactiteras Wid detta wärck giöras ley nara on 200 Cent: Tan åhrl:r. Thet är hwarom och enok frigifwit så wäll fattige som rijke sliste wärk / att uptage ock bearbeta, derförr finer man dem ock merendes öfwer alt påta och gräfwa i Särffen hwareft det någorlunde will löna mödan, Een half myhl har ifrån ligger die thegruben, hwiket är tatt Switter ståckwärk, ock har- forna tydee wardt ryjkt på malm, men nu är gruf wan således utparbetad, att den er högre ninna bringa sin tillwärklien den förra, hållandes och örghe hen hytta tillsammans.1 Söblit. År 1. mihl ifrån Seygerhyftan belagit, hwarest den wall oekackte Lerpentins Sternaro brytas, hwilcket brätt så swall i dagen som i Dinnet sig wijdlyftel:r rijser, blifwandes och denne steen i så myckt större ymnoghort orten, som han udian stror moda Körsbrkommes, emedan han är skirör och fran sin gråachtige oorgart Lättel skillias ian, och Der Tilll med hwrar och ern mästare, som ther medl ret at ningas, fritt står att på sin egen orkostnad luta orysta och den sämma swärfwa till allehande Tarl såsom iuppar, kåhlar et båst han Läm och gitter, hwilcket icke allenast Tyskland nehen ocs andre frem mande orter wing fördt blifwor Af detta wärk hafwer Churfursten 1. rDr af hwar ock een som öllifwor Mästade ther till med alla der sternar som wärda orutnr 1/4 aln quadiat

eller och större /: hwilket mycket sällan Kier, emodan der merendels sökia att få stoora runda stycken, hwilcke ors till dhöras arbete äro mycket tienligare :/ höra Churfursten till, som han antingen för sindrgen couriesitet låtor förarbeta eller och till Pandtwärekarena. försällia, så wäll som den medl röa ådror i sprängde. Martenberg. här fant iag förr än iag till Staden ankom hyttorne, hwarest alt arbetet och Smältande war instält, förnedelst grufworars fattordoms som uedertijden något lijtet och stundom alssingen Silfwermalm nare gifwra, emodan der äro alde utparbtade, dher till mod hafra lact arbefrlcket om komma ren den frijheeten till att så mycket rättre -uina winna föran, att låta leija sig på åckor och ang, ty ellerst kunde der intet af grufwrarbete, som allenast wittren öfwer warar, olifwa Försörgde; Dessuthan hafwa göwärken offja wart i dhe tänckar, samma wärck aldeles att inställa, hwilcket af sig sirf i Längden lärer fulla. Det måsta som der nu på lågra åhr tillwärket har warit 200 q Silfwer åhrligen, men Teen tilfwärkningen af Seifen och Switter har i WVacten conlinicerar ännu i Wacker ymnoghe. Seler. Swafwel och Victriol tillwärkningen är har större än på någon annan ort Sopen, eisådan i heela denne tracten fimnes nglig och god Tiss her till, ooh är i några tihre så

mycket tillwärcket wordet, att nu, i man gil af afgung på desär waror, arbetet een runs tydsterligen instält wordet särdeles Swefwelhyan, som der oss n wid mtt anwarande tr blef arbetat. Tillwärkningens är myckt owiss sordeles som den efter warans convumption Kämpas gfthygan, som een Tisten mil här från örlagen är, war i Wanlig ging, hwarest och inrendes arbetet eij på dhet starkaste fortsättes, ty ther der elliest till 1000 Cent: hafwa tillwärka ninnat, olifwer nu erj mera än 700 Cent: giorde, som förfällies à 8 r:dr PrrCent: maserien hwar af detta förgift moras, är n art af giftig hwilter- ellero koammalm från Suengudrichderf, hwilken ther tillförne rookad och waskat blifwer, och sedan till Hyttan förder, och i wisse der Till giordrgnar med gutne jämnpannor belagde, hwar ut Mateciot lägges och haltar der öfwer af smidde plåtar sammansättr, innan med Leer örstruckne, nödan till så wijde som pannan är, ock åfwan sputzige med ren yfning, hwar igenom tröken utdrifwer, 4 desse warder godzet åskillige gänger genom een Lågom hetta smält, till dess det på sidstono heel hwitt och lart blifwor, dessutan fångas myket arcenicum i röken medelst det långa röökfång som der till rygt är, oeh fossnar wid raggarne och taket, som dådan ränsas och sodan öfwer Eldensamma pannor såfras; detta få smälte arfenitum warder utgutit meden det änu liquid är, orssodan när dhet är ialnat, blifwor det sönder

malit fijnt som miöhl, eller ock i stycken förwarat. set tillföresde här wearbtade Seiften Annaberg och Saflor wärcket, är aldles ödrlagt, öden eij någon sördles nytta dher wijd fant. Silfwergrufworne äro mnärckligit aftagande, och skeer mä st. Tillwärkningen i the angräntzan de ortor Bernetein Sieiberg och Buckholtz; Den kobolt, som här utmede Silfwernkalmen brytes, Lefwereras till Schneserg moot 2 f. Cent: kan ry eller högre utbringes ock försällias meden den samma mycket lytet farga gifwor, derföre och ey ensam uthan med annan rytare tillsatt stmältas mäste. Thernwärktt är ännu i godt Pund, och hålles näst det Albenberg: skr och Li benotokiste för det basta i Kapen; Sifwergrufworne har i tracten häfwa i forna tyder ei heller warit oland der Lingest uthan snarare der rijkaste i heela Sapen, emadan den gifwit utroligit utsyte nan sedermora då gewärken sins emilkan äro oranse worder, och den ena den andra prapdicera elat, är wällsigwlson lyska som förswunnen or utblefwen Nu för wden oringe dör det ey bögre än till 800 markr åhrligen och sällan dero utöfwer: Shenhagt. Ifrån Annuberg reste iag till Tihneberg att beser d renommerade blåfargeWärcket sampt iobolt och Wissuinth grufworn:Den förra finnes i skrytan e gänger, omellan sina richtige Tehl bänder eler wäggars, uti ore Liunsgrå och nård bergaet; Et; Marquiete grufwen war strocket om aln brrdt

på rättn, ock gaf mycket god Lobolt med något alntEet bllenant, warandes fångarne fillor icke öfwor alt så mocht ge, uthan på somblige orter till holften och mindre i Arbtet i desse grufwor, skeor som allestädes i kopen med skiutande. Wissumten som jempte Lobolten i samma grufwor brytas, finnes intet som den andra i några wisse gånger, uthan star fläck- och murerijs i iobolten, han gifwer och öfwerntutton god blå farga, men som han med större plofijt in atura nan försählias, warder den samma apraclé utsmält ock till godo giör, som skier med mykt ringa omkostnad rå grufwesacken på fölltande sätt thet warker denne wissamt malmen flagd i järnkruckor, hwilcka åfwan eller på den sydan som in i Ugnen retter, äro breda, och nödan till smala em hwalfd Ugn inmurade; Dessom wrissmiuthen or flussig, warder han således med oen lagnas hetta, uthen någon wijdere tillsattt smälter, och flyter igenom ör på tille ändan af irukorne Giörde hålen, uti små frammanföre statte järn skålar, hwar med han är fullkommen att försällias ock bruckas Centnem tåstar 60 à 70 RDr, och af hwar Cent. som tillwärckas hafwer Curfursten 1 f Prad som öfrgit i wukorne blifwor tages iet och sluckes i datttn, förwaras och bruukas Wijdare wid olåfärg-ärckt. Dansedt man här wid Schheberg in emot 6000 Cent: iobolt brytor, föruthan harad som från Johan Siuginsters och Annaberg ommer, må dock åhrl:r ey meer en 8000 Cent: widh alla wärken förarbtas, på det medest alt för starkt tilfwärkande waran

ey i prijsat falla, ock således eij så örgiärlig bölifwa som elliest, eller oh onf foll malmen det ena åhret skulle tryta / meer än det andra, då warder af förråDet tagit att Supplera bristen med Blåfärgwärcken i kopen äro 1. stycken der förwensste, såsom 1. Det Churfurstl. wred Schneberg. 2:o det Scrnderiste straxt der edan förr. 3:e det Schindliske ron muhl ther ifrån 4:o det Schopiske wed Seyer desse tyra wärck pacticipera lyta i den urbolt, som på utskilligge stullen i obergrbirgret bekommes, ock mågr sampstel: meer än 5000 sent: åhrligen förarbetas som sagt är; Det öfrige som åhrligon nara brytes, förwaras wid Sihmeberg fast än det skier med kobolt brufwegewärckens marckel. skada, ej der dre denne samma till der Berimiske war ken mnde stoor profijt sällia kund för rade Penningar, är det dem förbudit och orfallat, att han hemma i Landet skall förbrunkas, fast än den måste ränta eftor ortikningen, till dess löbolten eftter handen förarbetet blifwer och furnan försålder, och det emot ett wist satt prijs å hwarie ort efter ioboltens godheet, oagtadt att grwärken åhrligen måste ortala tyjonden till Curfurston i rörda penningar iffer Zerdie, så wäll af dheras sålde som gålde och i förrad liggende kobolt, undertiden s: 4 5 D:r prCent: nu för tijden fans wid Inneberg i förrå 12000 Cent: Tobolten blifwor till godo giord på fölliande satt orwijs Brenh:r först warder han torrbokad, 2. calcinerad eller råstad i Ugnen, hwrar wid ett långt röökfång af breder är bygt, att fargsa det arfenciutsar oartan

som gemeenligen med kobolten fölljor 3:o Bolifwer han i stoora runda Deglar lagd att smältas, som i hwalfdalignare insättas till 6. stl i hwardera; Eldden eller Dreedrummet är mitt ut; Ugnen ock diglarne sätta på sidorne, för hwar tigel ett haul, hwar igenom godzet in lägges ock uttages; denna Smältningen skeer uthan blast: Desse deglar som der orn mycket starck hatta måste int stå, så warda den ock sordeles prearerade af ett wist slag hwijst Leera, som wid Sochimsthal: Bomen tages Til denne culcinerade och till smältan de beredde iobolten tages till Slus Pååtaske ock wäll fijn orkad hwijst nirsilskren ller qwartz. 4:o När detta Efer 8 och stundom 12. tymars för kopp finns wara nogsamst genom betet och smält widl re mykt stark gifwen hetta medl weed, warder wärcket med järnslofwor uutyntit och i Liunt rttn släckt, och är till anseende som olått glaas, Llart och durch sictigt, och kallas äfwen af arbetarne glaas: På båtn i digfarne sättor sig ron Hård hwijtagtig slagg, keer uth som Teen, och kallas af dem synse, hwilket ifwen wäll på samma gång utta ges, och kan de antingen böokas och så nyo omsmältas, eller ock /: som mycket Ba kier :/ förfallies till liäckgiutare. 5. södan warder dettad claas eller Rystallicerade olå-färgan åter korrbokadt och fijnsinstet. 6:o blifwer det melit emillan ett påar steenar, som i eti stoort mar /: med rättu opfyldt :/ satte äro, ock mod Euggehmihl som rrs annan qware änningut af ratta ller fästar öfwr

Lagenheeten drefer, 7. Denna möllia warder sedan i åtskillige Låar utur thet ena och det andra höst, då färgen sig till råttn sätter, nombl det som fäst är i förste ock andra Laret, men dhet som sämbrr är ock för låttheeten skull ey så snart till rattn simnkande olifwer åter omgntit i andre Tiärk till dess det sig ock antel:t på ootte som det förra sätter; 8:o htta alt sammans dock hwar Toct för sig sodan wattnet wäll är aftagit, war der onrite torckestufwen /: som är ett hwelfdt rumnu med 3 a 4: Loklugnar försodt, i hwilcka starkt eldes :/ oh platta brude lador lagt, som sätties på der her till bygde fyllorna, hwaros det emnas till des det wäll igenom tort warder. 1:o sedan tages det uth och warder nogl träkefler wällruuket, till dess alla blimpar warde små och lösa. 10: ocp sidst sichtas det genom Floorsicht i wissa skraak elle frumm, på det att den flychtige och fijna färgen ry förflyga och försfillas må; Då hon är färdig och blifwer inpackad i små tiordinger eller fant tihl att försällias hwart slag för sig, ock äro Porterne fyrehunde nombl:n 1: feine frine Karr som märckes åfwan på faatet med F. F. f 2: Jenne slarr, som markas (F: C. 3:o mittrl Tlare, femn märckes med M: C. 4:o ordinarie Clare markt med C. detta såldes då för widen den räste a 17 1/2 den andre à 13: den 3:die i 12: den 4:o 9. RD:r pCent:. Till Thur fursten ortales 1 7 af hwar Cent: föruthan den wonde som af sielfwa Lobolten gifas; Desse wärck warde af Privalis adminitierade, Dock under Berg brambtorne in2speition

wridh hwart och ett när twänne ugnar gång äro, som dock sällan skeer, utgur 5. à 600 hragen werd om åhreti Silfwertillwärckningen är eij högre här Practin än 200 qrv:r åhrl:e, orsmältes på ett quartal then malm, som helad åhret sankas ken. Teen i denne Bärgmästarrns Duzisdiction tillwär kas åhrl:r 300 Cent:; Men den för etta här gångberod gifthyttan är in stäld, förmedelst warans ringe afgång Erbenstock. I dems diiikt är mycket ymnogt Zwitte briffen och järn: Här äro 2:n stl Teen mält hytor, hwilcka merendels herka åhret ninna hållas i stadig gång, omå den Jernmalm orh Tirffrn dom nästan aldrig tryter, och är han i godheten å wijda åtskillig ifrån den öfrige obergbirget /: sordeles som den andre mndels utycket arfenicum hors sig hafwer :/ att Lemet warder mycket segare och smidigere, eyj heller haforn der nödigt Denna malm att råste; Af der gewärcken som inket bekomma uthyte, hafwor Churfurston 1. f. för hwar CentLeen, men der som utbite orkomma, betahla 1 1/2 f. för hwar Cent:; Tillwärck ningen har tecicten styger till in riot 700 Cent: åhrligee. Om Jagahamdrar Järnhambrar äro i demn Reerir 22st. ne som måst i stadig gång hellas, och tunna jmnt smijda 3. Cent: om weckan för hwar Eld, dessehafwa sin järnmalm när ocht rundt omkring sig, hwilken är mycket rijt ochlätt smält gifwandes seast och godt stångjarn Ibland denner järnmalmen finnes mycket af der renomerade och så kallade glaas öfå, hwilket ey annat äro än een art rikhaltig och stuät järn malm, häl slaat och glansende

undertiden med må runda blådrort, blåachtig till härgen som stångjarnet är, hwar illand och ofta blodskernar finns. Af dessr wärcken hafwer Öfrerheten 18 grophon af hwar Centstarn som tillärkas. helit. esse Kåppargrufwor in i BRöhmen orlägne äro H:r Grefwen 5 Ostitz tillhörige, den hafwe tag sordlös strykande ör, för håller malmen sig på ett helt besynnerligit rijs uthi sträfwende gangård, ock äro igemeen migtige 1/2 aln, Malmen är mycket rijk och goden hwrgstachtig löås hornstern oh talkachtig borgnet; och som der har inga Schactet anlägga ninna, skorro dhöras upfordring mast igenom stallarne, dock i sielfwa grufwan mgg haspe elter mand trn, som oc lärande på små Gunder till Stållarne, hwar igenom äfwen ock inforten skiör Wid wärcket äro 4. st. Hyttor, bestående af 10. Ugnar in cillee, läga och på ordinance satz bygda: Kualtphocessen är och allmän, emadan ufalmen är Lindrig och lätt smält; Tillwärkningen är högt 1200 á 1300 Cent: koppar årligen; Kkopparen sällja för tyden à 35 rD prcent:, warder till större dehlen Där wid Mässingwärket consummerad, som on stund ifrån Staden ligger; lla wärk Messings wärket, består af 4. Smältugnar, een Tråhytta th lågra små Mässinghambrar är förarbetäs om weckan 16. a 18. Cent: Kåppar. Tallmeyan bekommes På wull ifrån Nurenberg, Pohln som Engrland, efter tijdernes lågensat, och dhen Cocrespendence

som Factoren lielf inrättar, med Mässin gens och Kåpparrus afnämar, Mässingen warder sågad i det stället han på andra ortor ålippas, hwilcket skrer 1 med strort memsige så wäll till dostna den som tijden, ty här äro först 3. Såg blad tillsammans i ett skaft, som kunna flyttas af och en, efter som der willia hafwa Mässingen oredare ler smalere till, södan lägges 2a 3. skifwor åfwan på hwar andra, så att denne Såg giör 20 ja 30 dubbrl nytta emom klippningen, ey all sågspen warder noga sänkat och fast än den sammad Wid tillsättiande lättare förbrännas kan, än elief då han i större stycken är, så finna der lyjtwäll den afsakna icke så storr, som förmonnen af deum Invontion wara dan; äfwen och brunka he runde staan, som rundt i kring äro stäl-lagds; För den orsaken skuld att der äro mycket Dourable, ty när der på det eno stullet äro utbrukade, warder det omrändt, och således alt om ring till dess der äro utnötta, efter hwilkt sätt, att ståå håller så längr Måssingen gällers 32 rD:r Cent. som 3. a 6. andra rantige giorde i Giutestonarne hamstas ifrån fodygtland i Sapen wid een bry Deebbes grynbenumdd, Låsta faret wid brunket 10 à 12. RD:r, äro tiocka 1/2 am, orrda 3 1/2 quact: långe 1. quarter, hulla 3. 4. 5. a 67 åhr ldrahögst, kunna orkommas i stoor myckenhet och af den stoorkork, som man åstundar, äro intet af så compact groof Sandstern, som dhe Franföfte hwilcka till Benge föras, derförrs icke heller så Boliruble; denne 4 Ty Ligger i Landet örgwijda från

iökanten aflägen, så att uckan har hemna i Riket af desse giutsternars sig en retirna kan, förr den stoora om Postnad skull som årfordras, at låta bringa dene till någon ut med Sid farton belågen Staprlstadl: heras digar görof wid Brunket, af een egen brunko- eller digelmakare, af en Ettt särdeles Qeera som hemptas från Wilostrin på 4 Töhmiste sydan; Desse äro intet af någon rurächtigheet, emedan dee håtla ei Ängre an 4 a 5. Dreikor, och under tijden ei merad än atta dagar derföre der och stägze om kommaren Till ett stoort partie i förråd giöras att Söhltärckas. ohar Duicinstadt sätta är det förnembste wärck i obergo birget, emådan icke allenast Silffer ansörnlig quantitet af mycket rijkzaltig malm här utsmältes, uthan och der wij ett stoort pactie järn, på der 8. st. Char efter hwar amfan flägne Sambrar, i åtskillige mancifactrer förarbetas, hwilka tine eyne Maassugnar hafwa, dess uthan Victrif Swafwel och Leen Ther till med har här tillförende warit ett Saflor wärck som nu är ödrlagt. Silfwer grufworne beträffande, så finnes re nu för tyden i så godt stånd som dhe någonsin warit, icke så mycket anseende till ymnog malm, som mera god orh rijktaltig, såsom glans Ertz, Rort undt wissguldenErtz; desse grufwor äro oc sordelesdinnpa ifrån Skallarne, igenom hwilcke all höras opfordring i dagen skeer, emadan man iugn shagt upp i dagen kan anlägga, för den högge borgens skuld, som grufworne täcka, eth heller äro gungarne

mycket breda och mächtige, i hwilcka sällan någon glantzErtz finnes den kobelt som här mudtijden ymnogt nog brätas, äro gewärcken obligerade att lefwerere till Schnebtrg emot 4a 5 2 D. 7or Cent: och är han laf båsta sllaget. Smält prscessen är på ordinance sättt inrättadt, och derfförr onödigt någon reskrifning der om att giötra Silfwoer Tillwärkningen olifwor meren Des 2000 qr:r afligen, ok en skiönt dee undertijden finna gyldig malm så är det dock så sällan och ganska lystet, att dee eij tycka medan wardt wara inrätta något skode wärk. Jarn Manufuctoliet har nedan förd staden består af Töränne Marssugnart, Blåckhambrar och 3. Stafhambrar som ik allis hafwa Nyo Eldar eller härder. Bångarfet Tfwörr emploijerat till Plutesmidningen, hwilka wwarda giörde merendels öffrer ett moDell nemb:r 3 quacter a 1. aln i quadiat det kan om degen 6 phock som år 120 skifwor förfärfligas, rmedan när Plå tarne äro första och andra gången uträckte, lägges 15 a 20 st, på hwar annan, som på een gång utsmycas. Tackjärnet tifges 1 mihl der ifrån, dels på HBöhmiske gräntzen ock dels på Pepiske sijdan. herle Lanbergwärkst består uthi een mihH. Umberg tig Ståck, sork arder på terennehanda Differente sätt brarbetadt, som och hafwer et twänne slag gewärcken, nembl:n ther Stolk medstollen gewärcken 1o Ståckwärcket anbllangende, så finnes thet så wäll till Dumpet som fet mycket utherbetat, warandes

ifrån dagen till strora öfra stallen 84. fachter, sodan 27. Lachtor nedslagit nu der Stållen till att Konstphast; ooh rämbla follet äro der sinnade En wrijssarr att slå 50 Lachtor neder, till aft så mycket rätter mnna utharbeta rattnet och ett komma arder till den dinupa Erbställen thetta wärck har lykit murckelig saaded genom åtskillige stoore fall, som merendes i mangel af orhörge bergfustons och Plleras Lembtande skedt äri Sexsom nu mera hådare efter största förhopningen är om Stållbygnaden, lärer stoora grufwen upgifträs att arbetas hwarest man 6ästa mikmen finner, antingon i taakfusten ellere och flarr, när man onigångligon sror att intet mera i feldt eler på dnmpet är att Killga; Således torde hon innan rort lyda undergång; dock utwärckes än till Diclo tife 1000 Cent: Teen af Ståckwärcket llena, hållandes merenDels Zwitter efter theras räkning 60 fuder malm, som wäger 13 a 14. Cemt: 5:16. högst 7. Cent: Teen i arbetet i grufwan keer med tillmakande och orännande, och opfordringen med hästwud: Lo Stallarbetet som merendes drifras till hen ändan, att finna på något nytt streck, gifwer och så undertyden någon itter, dock hade man till then niden intet något or ständigt streel funnit, uthan af er flåckar, som man har och där anträffat, är 7 à 800 Cent: Teen utbracht. Pattukönsterne äro neder i grufwan, emådan för örqwämligheetens strull sodan attnet från diupet bracht är, det på Stållarne afföres

När malmen eller hrittorn utur grufran kommer, warder han först råsta på reed, allenast att morrbrännas, till fookningen så mycket beqwämare: 2 warder han bokad, 3:n öfwer flamm waska sedan 4:o brand eller råstad än ren hong een stoor reverberer Uyn, på det den giftige oart om alty wid och i Wittore siker, så mycket lingsammare der ifrån röka kan, han warder råstad wid stå digt omrörande och een, ännu grifwen Letta, till dess han intet mera rökers då han och är nog ock fillråstad, sedan föres han till hyttan att smältas som skerr på fölliande satt, medan Malmen är små rookad, waskad Bråstad, och således mycket flychtig, rförr måste wäll försors, att den miti röken intet bortdrifwer, som skeer her modl, att så wäll Malmen som tåhlen heel ruta upsättes, och ugnen åfwan taxt hellen; Ugnen ärss 1/2 al hög och 1/2 aln i quadat innan med ett röökfång Eller yrstube Cammar, hwilken är tämnlig runijt och hög tilltäxter, och alfenast een ypning för giord i fyrkant, på alla sydor wäll rökens utdrifwande Krinsmat, och efter all röken i thenne sammar samblas, miedl hwilken ofta hen fijna rokade Molmen opstyger, så finnor man samma malm her igon och den i nyo opsätter; om dygnet kan igenomsättas 24. Cent: råstad stren, hwar efter bekommes 12. Cent: Tnen, orl åtgår 12. foder 2åhl Nar utstickninorn är särdd, som förrättas hwar 8 tymar, olifwer det ännu Liquuda godzet öfwergutit i ren ännen för tärd, somt för uti med kahl wwärn

hålles, hwar genom det bättre såfras ooh sodan där dhet wäll skiärt är, på een Koppar skifwa utyntit, i så stoor platt format, som begwämligit, är att sammmanrullas, och i små foat inpackas, i hwilcke thet sedan försändes till Htamburg och flere ortor efter wisse Contacter tad afnamarene at för sällnas; Ett sådant fant wäger merendels 5. Cent:, och låstar 1120 RDr som giör Wr D:r prcent:; af hwar Cent: tillwärcketan bekommer har kopet 1 s:. Tillwärkningen wid Altenberg är åhrl:e 1500 a 1600 Cent: Hala Hbergbirges i gennm bekräffande, så är dhet i märckligit aftagande, sordeles hwad Silfwer- och Kopspargrufror äro, ty Silfwer bringfs nu för lyden åhrl:r ey mera än 4 à 5000 efdr till Crurfunstl. Myntet i Draden, De Kopparen har man ey funnit styga öfwer 1000 Centnex, som dock wart anseenligit prifs, emedan den som Mässingwärcken men Steenet giör god war mycket efterfragades wide det småsta, emödan åhrl: 3000 Cent. och ther utöfwer tillwärkat olifwer, oeh järn något mera 3000 Centner. Nar nu iag sålades lychtat Denna Färglags reesan, orgaf iag mig åtor tillbukars till Freiberg igen, hwareft som ig allaredan ln emot ett halft åhr iig upphållit, att inhriupsta de Wettenskafper, som iag till min profession fant nödige wara; företra iag straxt resan der efter öfwer ipsig oc Bambersar grbietet tige Furonberg, sedan oth Regens big och Wvich Bonaustrommen utföri wägen still Iien waro

att observera, wid Her, huru såsom MynIps, och den der te digtarna warda giorde, hwilka så wäll wid Fucca ox Crmo, som heela denna Practen i kring giöras, af blå och hwijst Done eller Leera, som öfwor alt edh stranden finnes; blifwandes hon igentiand af dess glandt och täntheet, undertyden finnes hon upp i dagen, ors udertyden något lungra nedor i marken, öfierhölgd af een sandachtig swart mylla henna jord ock Leera blifwer af dem Wallad högr, och warda diofarne dehen utskildnad af hwarie Krukomakare giorde, hwilka säije sig intet etta någon Secretesse wdl dess prapuuerande, uthan är forden i stig slef af naturen salun Da qualificerad; id fucia och Ciemo är jorden mycket dugligare tje detta arbetet, larh wäkda der Diglar för fastare håldne, än der som wid pes giöres; Men wid Spo äro dre för rsättre kiöp för werdenn skull, som der ymnogare finnes, fast än der hödan dehan åtskildnad kiöpas af dem som ieet wetta att prceferera et ena slaget för det åtidra; Opo är 18. mihl från Wien Jucca 2miuhl från Sps, och Crems 8 mihl från Wien, det berittades mig och att 2 mihl fram haffner Zell B Assau, wid ren ort som iallas hafner Lell, skola bättre diglar giöras an wid någondera af desse för omnämbde ortor, af een morkblå och Swartachtig Leera, man som iag allaredan war der förby passerat anthan att retta dher utaf, fock iag bemelte Tägenheet intet resee. her ifrån ankom iag till wijserlige Silvwint Staden Itien, hwarost

till att med å mycket oättre nytta kungiöra min förrsatte Uugerske reesa, ad Presserade iag mig till Inrosn Högwälborne H:r grrfwe Sxinstieina Hwilken orh straxt gaf migsett Elcommendations breef med till Sammar grefwen eller öfwer Directeuen öfwor Ungerste wärcken Baion Suvonat, hwar på iag resan företog med påsten uth Sresbing ock der från hyrde oom wagn för sielf, på delt iag så mycket braframligare från den ena orten tihll den andra romma mnde, ock mig efter behag upphållad, or sodan öfwer Sirna, Leopoldstedt Dipian ocs Popolschon till Schmenitz Förr än iag till Staden framkom lågg i drägen för mig 2ne stycken Smalthyttor, dem iag då mig samma örjag; den ena af desse Hyttor war Beisaren, och den andra gowärken tillhörig, hwardera med 2:ne Ugnar och 1. dreefhärd, Ugnarne äro 3 alnar höga, med renjärnluka för bröstet, som wid redningen ypnas, öfwer öget murade med steen sock een förhärd, hwar uthi Gohet efter handen så fort rinner är samblas, som dhet i Ugnon smältes Malmen warder på fölliande sätt tracterad Om måndagarie efter tillredd Vynblifwor anlåtit till smältning p. 3. ol morgonen, ocs förlupit 70 till 80. Cent: oråstad såfrad malm /: det blifwer är malmen aldrig råstad, så frampt han icke skulle finnas emot enan bordeles oartig; dher till slas eftor som malmen är strång till 30 a 40. Cent: j arnnalm, sedan 8 a. 3. Cent. Cemntzer Alh, och bland i man

gel af denne ness som undernijden dock sallan något Silfwer håller, hilken blifwor bokad och fuchtig med malma upsätt; tem 6 a 7. Cent: frishblig or 12 à 16 Cent: glatte orsherdt. Men är att märka, det blyet ock glutte intet warder tillyta med malman psätt, uthan i förhärden lagdt, då först är han blifwor full af det androd gochet, ock sedan omrordt, hwarest blyet således alt Silfret till sig drager, och Lembnar det odugligo åfwen på som efer handen uftages, etta ar een Hod blysrsparing wid stränga ock blyfattiga malmers smältande ty som wirsen är nogsampt flussig att bringe malm till att smälte och bly der emot förlätt smält, at det aldeles förbrännas samlle, innan Thet någon wärcken på malmen giordt; Altsa giöra nu orgge delarne sin wärkan, hwilket Hr så wäll wid Malmen således fullkomblig är genom malme som slaggerbeten brunka; När smält och förhärden full af godz, skiörsteen eller wärkblyj, blifwer oget igen stoppnt, så länge som wärcket uhr förhufrden komes, nemb:n skiärstern med spritande, och wärkslyet igenom utgiutande, och mod stijbbe så nyo allerdd sedan ypnas oget gen; Medan Thetta spåstår warder den untkommande Kiärsteen ooredder till Slaggarbete å tiyo att smältas, hwilket skrer så ofta ock så länge som den finna något kilfwor der uti wara, på Adt sättet nembl till 50. Cet: skiärsteen eller slagg, som der det kulla tages 8. Cent: Järnmalm och nödig Tirf quräskfs hytta tägn den toch

undertyden till Slaggarbetet 8 9. Cent. Schemniter schlich: Detta slaggarbetet urar från Sussdagen till Fredagen eller Täerdag norgon, då instält blifwer, och Ugnen a nyo tillredder illl mändrasen. Seden warder af wärkblyet på drefhärden sätt /: warm des een till hwar hytta :/ till 50 Cent: härden är täckt bned een, ärnhett på Det Feiberske maneret, hwar af emeenligen utkommer 100 till 110 ar:er Silfwer /: har warder mäst Sostars oly bruked, som låstar 9 à 10. Triser f. porcent:, sådan warder silfwortlefwerorat Tiserl. skode Sammaren, För hwar Van ärs 4. Personer, såsom 1. Mustarsmältare, 1. drang, och ern för- ocher slagg-löpare, Mästaren brkommer 2 J drrängen 1 J, Forrlöprarne hwar dera 1 f. till wecko löhn: kope låsta wid, Hyttan em 2oss eller så mycket som een låst kan draga 6. Kriser grophen, Wid hwardera hyttat är emn 4 krifwarr, som måste förstå Prober Lansten och proben förrättar: lodan orgaf iag mig fram till staden att orser grufworne, som straxt der uth Ried belägne äro. Såsocki desse grufwor är mycket dumpa, så är och arbetet aldranederst så fiycket swarare, både för wäderwräxlingens som wattunod skull, tyj der äro rödan så diupt särkte, att ey mera möyrligit är någon Erbställe anlägges på hwilcken grunderattnen afflyta kunna, och huru stror omkostnad der på anwandes, är ända rästan osgiörligit att hålla dem heel wattureena, mådan dee ungn dagwruttn hafwa uthan warda wattukonstorne med

Ptar drefao åfwan dag, och neder i grufwan med handkraft; –id windshacht hufwu handelen äro 8. Konstphacht, till hwar dera bostas 8. pår hästar; Fattukonstorne komma att nåsta 4000 f. om weckan, orh hålles. in alles wed grufwan 800 hästar der Caupsthandel, som är den förnombst Reviien, ligger 4:des mihl från Steden och arbetas för tijden i 6. stl. Åehagt, hwilka alla äro förtimbrude 3 alnar i 9nadrat, och egra neder till malm gungarne 120. 150 och der utöfwer fambwar, sedan föllia der merenels strykandet af malmen efzer Malmen wijsser sig i mechtige gånger gemeen 2 alnar i quarex i oreda något fallande, Dock hålla der 1i Hpund wissa strykande, fast än der nn i ansande moot forna tyder mycket rinegaltig malms gifwe, af swartachtig ytantz ock des graachtig till färgan esomoftast med i sprängd rortgyldenfet funnen; orrgarten är löös och smiwig, och måst så lijt den limsgrå malmen att een främmande har swart före at skillia den uth; Grufwarbetet med bergsprängningen skeer här icke så ciecinat som i Tyskland, uthan waras ibland flötzwijs uthan att hräma; Arbetaria bekomma sin Lohn efter mälmans godheet ock halt, sedan han på Låfwan är skilder; Frarandes wid grufwan ean Förwalter eller Saffare, som der öfwor upsigt hafwor, orf probe tager af malmen, som med Contiapsoberne wid Hyttorne brör öfDrerserns romma Ecopoldehachtet hufwudgång, som hare sitt fallande från afton till morgon omällan den 9:/ orh 121/2 stunder

på Compassin, är den machtigaste, och befant wara 1. Lachter breed med swartachtigt glantzErtz ock spaat orsprängd, hållerd efter Tet Ungersae ufnarret att räkna i gemeen 120 a 30 Lod, then sambro 70 a 80 Lod: här blifwer arbetet med berande och skintande, och ehuru der sig beflysta att opfinna nyo strork, så är sådant ey skedt, herar af kommer, att gewärcken äro nycket af sig iombnr; der som med Zususse arbeta orkomma 8. RD Specie för marcken Silfwor, men der andra, som utbyte orkomma, hafa allenast 12 s All den malm som är fattig på Silfwer, är så mycket rijkhattigare på guld; The Utiena sig orf nu förr tijden af ett slag fattig blyalantz, den den tillförende ei wahlet achta. ag fordringen steer med hwistrrind uti, små Såobror seller lärgar af råst, som wid Kärgstaden lägges i läder säckar eller Spehiedar; Frindarne äro mäst med 4. par hästar försodde, emedan Schagten äro dumpa. Sedan föres malmen till hyttsorne att siättas på det sattet som förr är förmält 11 Sehwärkningen är nu för tiden mycket ringa i anseende till det som förr wart Dock brrättas af gambla betiente, at desse grufwor äfwen tillförende warist i sådant aftagande, men åter för sig iokuint; Här warder om reckan 2ne ohur dagar håldne, om är Lorsdagen nad konststtatins betiente och rattupumparr Om Lögordagen med Brg- och hyttearbetare, omkostningerns styga in Up till 20000 f om wecken

Gemene arbetare äro 2000 st. wid heela Wärcket: öfwerbetiente äro 1. Pein nohmor; Ler Brokhallare, 1. Bergkar starr, 1. Eeten Switer förutgnen gr hworner. Såsom all denna Malmen är gyldig, warder han skodat i Krijsorl. Kammarhofp eller sardhuuhet. f detta Hedehunset äro 6 st. Unar hwardera mådl 12. Kålfwar, 44 st: af esse Ugkar olifwa till det Silfwer haltige serdowättnatz öfwordragande britukade, och 2:ne till Polverande ller skedande: hwardera Ugnen är 6. alnar Lång, 1 1/2 aln breed, sk aknar hög ledin hafwa den omnu 3. Ugnar, hwarest skadrättnet orännas och förfärdigas 2. gängor om weckan, allenast een Uyn och stundom 2. eftor arbetets med myckenheet, äro af lyska län Solrer Tgnarnei Detes agna fort giöras af 2 delar Victriol och een dee baltpetter: Jarnkrukorne, uthi hwilcke thet örändt blifwer, äro 10 på hwar Ugn atte, af den stoorlegk att tijo stidel i hwardora orännas fan, som påstår i 12. tymar. Elliest är och att observera, att så wäletrid skedrättnatz brännande som skodande och sodan det Sifwerhaltige wattnet ofwordragainde på hwar ock eeck Kålf ett lytet Lufthåhl är, hwilcket Converrchar ielfrere från sönder springande, som och måste Saltpettret först såfras, förr en Victriolef dher till slagen blifwer Sielfwa såodande sarrr på det sättot, att - hwar glaas lålf, som på Uignen öfwer sand sätte äro, blifwer legt 12 q:r fyjnt Silfwer och der till gutit 7 till 8. sridel skoderatagn eftor handen

i förstonna det om något swagt ur, och ssedan starkare /: swagt rattn är det som wid Solveringin öfrigit blifwors Det starckare, hwad som wid Silfrets öfwerdragande afkommer, och hhet starkaste som tyligen orändt äro:/ på slutet af det starkaste tillslagit ock med tempererat hetta, ut Kålf wen intet sprickan fortfarit, när det är nog finnes gullet swart på ruttn som uttages och smältas ifrån Massa och Silfret som i skodewattnet qware blifwer, warder icke på odinocce satt eller som i Tilla PProben skters, fult med skoderättart, uthan skode wattnet drages dor ifrån öfwer Elden med een Elfipient frammanförr d:o hwilken 2 sridel ordinaue wattn slagit är, hwar igenom der starkaste Spicituaf Loderättrt rättre attichelas då Slfret allena qwarblifwer på oatnlålfwon, och skedefruttnet, som ell: eft genom fällande warder swagt ock öduge ligit, Conservicas har igenom, så at det än wijdare lan ortickas: Silfret blifwor stilliska med lålfwen orkat orh tillsammans omsmält och med låppar behickat till 15 lödigt, och i samma halt till myntet i Remitz Lefwereret; gullet bekomma grwärken in naluia grn eller ock 172 R:dr för marken fynt gull; Silfret öfror dom ortalt som förr förmält är efter grufornes förskaffenheet, dock sedan skoderomkott ningarne äro afdragne; det olfwor och så wull sillfwer som gulld i samma wict gewärcken i illwägit, som det efter proben ilefworeras, Öfwer Vörtientrene äro här Een öbergoldt pheider och 1. Brokhiktare.

ret guld ock Silfwer om från Cremnitz i skiärsten oract blifwer, warder här och så till godo giordt, ock sedan altsammans tille det der warande Myntet tillbakars fördt, antingen att opmyntas, som mäst skerrr, eller ofh att försällias. är ifrån örgaf iag mig till Krijfogl Ciensohl och reste förrby dee andre Chemnizer Smälthyttorne, hwilka iag besichtigade och fant dem med den förre kijkaJag kom ock när uth med bergstaden Dielen, hwarest orrgwärcket aldels war undergånget, så att der nu ellenast drifra Ersstellen till att maintirera sig wid siå gambla berg Diivilegier När iag till Mrijsehl ankom, begaf iag mig till Förrengrundt ren mihl ifrån staden, hwarest der för detta ymnoge och rijta Koppargrufworne erlugne oro eijsaren allena tillhörige, och eyj uthnagre Dacticipanter ept gewärken utdelte. Här gick iag in gonom dagstallen, till dess iag på malmskrerlet kom, som altijd wijst sig i fallande gånger, och foor södan trappwijs neder till Det rummet, hifwårost Cement wattnet samkas, som utur sielfa borget här flyter, klart till ansrende som ordinarie rattn, och på åtskillige stillen dessuthan fängas, dock det en starkare än det andre, hwilket kommer af sielfwa malmens förhållande ther det paesercir; 2 detta rattn lögges tiklyka 70 80 Centner, wid uthan årskildnad så wäll nytt som gammalt Bookstämplar Laas Nycklar, bästskoor etc. warest det 1/4dels åhrs möredes ligge måstr, ine dat fyllest förtufet blifwer, och

oparen der wijd pracipiterad, som i orh med wattnet förlior; Af dettu Cemint rättnet giöres ungrfehr åhrligen högt 100 Centner Kuppar med intet större omkostnad än en förmält är. Så länge som denna iuppar i rättnet ligger, är han heel omuuka så att han wid uptagande wäll måste achtas, men så snart som han iom ner Luften, steelnar ock starcknar han, san wärder wyserl. rämma ren Lefwererat, ock sodan antingen med then andra Kåpparen olandet, ller och till guldsmeder försåld, som der af åtskilligt arbete förfärdige ock förd gylla, omedan den är sordeles smidia fram för annan ordinarie Kuppårs der brucka at sättia denne insciption på der kurilen som der ufgiföres kison war ich, kufför bin ic, sitter trage ich goldt bodackt smid Sedan förr iag wijdare på samma sätt som tillförende trappwijs till Silssorten, som är ett nytt streck, hwarest god SwartzErtem span tiachtig fantz, elliest här midmen i desse Grfwor eij hållit något Wist strytande, uthan snart i hrigor snart fallande gångar, men intet mera än twrehande malmart funnen nemb: SchwartErtz wid een talckachtig wärgart med isprängd hwijstachtig qwartz som är det rästa slaget, ock håller anseenligit Silfwer och ett slag som allas galf, hwilcken är galachtig till färgen, men icke så god som then andra, och håller sällan något Silfwer. Denna grufwa är mycket uutarbetet. och hafwer 1 mihl i sin omkretz är och på många ställen odrlagd fen Herer eler vurgnian, när han

arbetar på försöök, uthan att hafra någon malm för sig, bekommer 1. Un hersk gylden om weckan. Men har han ett anbruch som kallas tiru far han för hwar 7 fiortes malm som han lefwerrrer een gylden Ifran dag äro allenast E. phacst, som frmikas till opfordringen, hwilcket skeer med urreder eller wattusprel, på samma sätt som i Chemnitz medh Döhhmidar; Grufwen räknas wara upast 166. klaftor ifrån dagen sogor een berg klafter är Scenter aknar, Wilken efter wart måhl är 5 1/2 quarter Af rättn hafwa der ingen nöd emedan der det samma zur Zumpf dhet är på ett stalle samka, bringa runna på några tymar, och södan på Ersställen eller der andre afflytor Fenna stallen är 170 lacter diuupt neder edee öfrige Stållar warda efter nödifrån dagen och 3000 Lachtor lång torften underhåldne, hwilcka öfwer alt med hwijst ock groön Victriol i taket finnas beklådde, som efter handen samblas, och antingen försall jrs eller och föres till Schemnit att bränna skode rattn af Gemene arbetare äro har mid grufwan 700 st:, och består höras köningar intet i något orting, uthan i BeckoCöhn, när han på höpning arbetar men närr han e anbruch giör, blifwer honom efter malman ortalt som sagt är; Öfwer Betiente eller Ofticerare rid dhetta wärck äro Ten ärgmästare, Bergskrifware, heng skrefware och rrn Piobier desse Ppendera af Trijserl. Fitugara I

Kensol; det gråberg som på grufwebacken Lembnas, sedan Malmen är såfrad, blifwor än een gång ränsad, ock det gruns som af shrämmande eller arbetande grufwan utkommer, afflytor om Wåhren i räcken som straxt nedanföre i Dahlr är, hwarest det sämblas i der der till bygde askhuuson, och warder till godo giordt: Utur Mathei Stållen kommer ett slag grönt wattn, hwilket i 16 st. der till giorde färge i stor ledt blifwer thetr af sig 1:e samma uistor rrn här lig gröön farga sätter, som efter dess fyngort samblat ock tarkad warder, uthan nydare moda och omkostnad nor fargan är tarr, är hon duglia H ortinka och försällias, wardtr åhrligen eij mera än 40 à 50 Cent: giordt, det rästa slaget kåstar 20 rD:r oc that sambro rr Cent. Tensoler Smälthytta ligger straxt uth mid Staden, wed Floden Dicin, hwar på mycken word till orrqwärcket behof utföre flattas ifrån kongrytare orter. syst till hyttan warder malmen ifrån Förren grund förd att till godo giöras ock som han är 2eggehande, nombl: Guhl ock swart, den förra uthan Silfwor halt, och den sonare Silfwerhaltig, altså blifwer hwar för sig serskilt smält fär äro 8 st. Smältugnar 3 1/2 aln höga med järnluckor för oröstet; För 4 åhr sodan äro först träåbälgor inrättade wordne, tillförende hafwa der sig af Läderbälljor oetirnt, som woro låstsammarr och intet giorde så god effeck Smältningen sarer på fölliande wijs; På ett weckowärk blifwer räknadt 100 Lärror malm, och 100 korror fluss, som rij långt der ifrån homstas

och är ey annat än Tieselsteen; etta sammanblandat olifwer i 4 chicht förr luppit och hwar 3 1/ ea utstuckit, slsaggen förwaras noga, emådan han wij därre brunkas till smältande denne skärseen warder lagd i wandråstan N. malmen råstäl intet :/ Råston äro 20. fort lång ock 9. frot brord, på hwar råste lägges 180 Cent:, hwar till fordras 10 llafter word oh 24. Lärror Lahl warder 8. gångor wand, ock hållas ♀ 4:de wackan förr att wara fullråstad, sodan wardor enne fullråstad. skärstren med slaggen, som förwaradt wärdt genomsmnält, då af 150 Cent: skärstorn 60. till 70 80 Cent: råkoppar utkommer Slaggen som wid låpparsnältningen af här, blifwer med det samblade ugnsbrttet quartalitet förarbetadt ti af 200 Cif:r slift goch E. Cent: gog uppar utbringas; För hwar Ugn är 1. Måstarr och 1. dräng, hwilcka hwar 6. lijmar hwar annan aflfösa, Mästaren rrkommer 1. RD:r om weckan och drängen Ögrophon Et F. der låhl Påstar 2. ungersko f orpblifwor åhrl:n 18. till 20000 chrågen werd förkulnt; När frommande i Denna hytta arbeta willia bekominer wijsaron dör af 1:/ deelen åhrl. Tillwärkningen af Kåppar wid Nöusol är nu för eijen ey iöra än 8000 Cent. har för några åhr sedan wart 12000 Ordinarce gårkoppar ååster 25 Rr pl:t emont Kåpparon 28 r:dr porcent. Kåpparen gårgiöras wod Teyoba 1/4 mihl från Städen på den syden och grufworne, hware/ äro S. gårhordars hwelfdr som der gryndelske, och skall orn såDan Ugn hålla 20 à 30 åhr efsers arbftarenas orrättelse, på hwalkdera blifwer 40 Cent: uhetst till gårgiö

rande, och påstår gemeenl:r 8 tymar; Saggen som afkommar sättes igenom stickugnen allena, efter som man altijd frunit, att i Denne slagarn någon slåppar funniit. Närt 40. Cent rå koppar på gurhärden satto äro, orh der afgynt at smälta, blifwor efter handen något bly tillsatt 20 skålpund tillijska, hwar af Det sages iupparen skola olifwe smidia till wijdare förarbetande; laggen som afgår fid gårslaggens genomsättinn dr blifwer åter genom stickugnend smältor, ock det utkommande för såldt till Presburg till Råckanh Styckgiutare Till ien härgiörning utgår 1 1/2 hra gen weed; aArbetarena wid garmaterijet äro 2. Mäskare orh 14. Drunger som orkomma för hwar Gurgförning Mistern. 8 wisorgenphen, och hwardera drängen 8 grggon Straxt der wijd ligger 1. Kapparhamma hwartst Herkopparen till flåtar och andre manufactiurer förarbetet orh utsmidt olifwer, der är ocs ren gumtherd, 5. ärärm- och 2 ausszir Ulgnar: E Auss trufhombrer; Een lyten och 2ne storre nussplatthambrr: Låpparen warder förtenat på ett Douabell maneer, som skier ssåledes; 1:o blifwer upparen nar han smidder är till hwass som han förnikas ooor, imnan till med salt orh atticka wäll 2 ättad, sodan laga der beck rr smoria öfwer det på kijten Ell liggande iåpparkiwrilet, som förtrnas skall, der snäst gintas herta Teenet her åfwan uppå, och warder öfwer alt wull omkring rifwit, sedan af swalat, så är Det wull förtemat, Ern Centner smidd iuppar gåller 33 r:r Lornet låppar köster 28 r:dr med

olifwer i Myntet wrijsaren för 22 RDr allenast räknad. Nosternityer segerhyttan ligger 1 1/2 mihl frunSergerwärket Köusogl, warandes nu för tijden en brunkelig, ey hellor hafwa der heela den för flutnr kommaren ther uthi arbetat emodan der myket lijstet af den swarte Silfwerhaltige uåpparmalmen orkommit, och dess uthanden fordrel hafwa, att nar samma uppar niörnad. Myntet Lefweroret oliffrår, warder Silfret lefter Rroben dem ortalt, hwar nä ligeromkostnaden orspares; Dock reste iag dyt att orser bygnaden, och af betienterne ting underrätta luta, huruden dheras process war, emädan iag ther till god anledning hade af H:r Cammar Grefwens recommendation: ♀ denna hytta äro 8 st Kogorhärdar hwardera 3. alnar lång och 2 aln hög, blifwers på nen härd hwar gång 6 frisch stycken satte räga hwardera 1 1/2 Centner, och giöras 20 st ett chicht; wid hwarsård är om bgrare och een dräng, hafwandes hwardträd 20 st. att sogra, hwilket alt skerr i 9 tymer, blifwer mäst arbetat om nätterne och om morgonen K. 8. chicht giordt med utguftandet olifwer poiederat som i Sapen: Här till äro 6. st. Stickugnar, i hwicke dorne arbetet föörehafwas, och twänne frich Ugnard widh hwardere een frishpanna något Wijdare och flackarr, än sden der som ikpen brunkas, wid Dom-styckernes giörande ortiena den sig af frich pannorne, emedan ugnarne hwar om annan rygde äro, och skror all dhöras örskickning på enhandad mämer, mmedan1 hwart inpparn

i gemeen ey håller öfwer 10 12 fod Exempel 1/4. Cent: Puppar håller 8. kod giör 6 sod 1. f Rpsiagg 2 gr 1/2 lod 1 1/4 frichbly 1 gr 1 3 1/2 H. Kwrerkörper oc kig tilsam 6lo 3gr Sil etta legerbly blifwor föreslagit till dess det 5 1/2 eller 6. kod högst håller pCent hwilket först skeer i 3:n förblyningen då det rijkt nog till afdrifningbly pröfwas 7 denna hytta är ock een därrugn med 8. ator, hwilcka äro 2 1/2 aln höge, ock 5. alnar bänge, blifwer hwar ång 150 Cent Könstycken upsatt, och warar ett Lärrande 38 40 tymar, hwar ifrån sedan desse tonstycken till Secoba föras at gårgöras Silfret blifwor wid afdrifwande legerat till 15 lödigt, som dhet i Myntet öfwer alt i Ungere lefwereras boore När någre Private gewärcker i denna hytta sin upparwillia sogra låta blifwer dest dem efterllåtit, när der gifa Leysaren 17:de dellen af dheras kapper, man Silfret olifwer den ifr nacura återlefwereret. Tubethen som är den aldste bergstaden i Tugern, ock för detta gifwt ymnogt upper, har märckel:n aftagit på någon tid, allenast dergwärket är något i gång, men Cemmt rättnet som fer tillförende urit, är aldeles utgåtgit Som iag ingen wijd lyftig rersa. Anjern torde giöra för säkerhreten skull på Wägarne för der månge okring ströfwande Lcsstier och fastlige mord, som de i wygtijdon dagligen skodde, orgaf ig småallenast att besor det nödigaste

som åtorstod wid Cremnit och dess till Oremnitz hörigherter, som är) Tuuhl från Wön soll när iag dist tom, Bresinterade iag uti kammar Directeuren dhet Lecommendations brerf, som H Tammar grefwen mig undgaf, så wäll som det till H:r Johan Seorg Peis Sin goldt must handsung Por räkter, hwilka ärtodde mig all höflighert, och giorde anstalt att iag dagen der på fölliande frik föra i grufworne, som ligga 4. mihl från Staden, på den sijdan uth Piejburg Jag fror 100 sfambnar nod frger in der goldt musthandlung och Matheihachtet Malmens förhållande war försam måstades mycket slätt, i ern hwijst och hård lätte, oes är i den samma så osynlig, att orn främmandeen från bergartens ey gorna skillia tan gångarnst äro myckst mahtige till oom fambns öreede, men ther emot är malmen så mycket ringhaltigare, blifwer och under tijden förtinget åt arbetarena, dock ey län gre än på 8 dagars tijd tillijke, emadan malmon är mycket föränderl. snart rijt ock snart fattig; Utom detta beting orkommer fen arbetare för ett schigt à 12. tmar 20. Ungeri, som är unge fehr 4. Tryser grohen, antingen han på häppning eller malm arbetar; Ten Karlöpare 18 ungeri ock orn ränse-gåsse 14 /:den bäste gångerne hålles före wara dör som flacht ock ifrån lödoro till norr stryska, fast ock der understyden uittarkas ock aftaga, så utt wara elyften på försöök arbetet fortsattias måste. 2 henn Levir rorest shagt, hwilka allenast med ett kånsk Puhl och 2. wattugöplar försodde wore; Legpold schachtet är 140 Lägter till

Stullen och 80 under den samma, i hwilket äro 2. rattngaplar or 2:n Lonst stänger hwardera med 8. höga och 4 nödrige sättrd försodde: 2 detta så wält som 2 dör andre äro 2:n Läder säckar till opfordringen, som windas opp med jarnkediörd all nalnan warder i dagen såfrad och skodder, och sedan den säensta /: som må sta bergarten hoos sig hafwer :/ till Book werken förd i stoora hundar på wäbänkar, som unde till rookwärken ifrån Grufwan med flist oygde äro, så att een såst kan släpa 15. a 16. Centner HBookwärcken äro 10 st: hwar efter annan belägur, hwardera med 24. stämplar, warandes ett raskhuus wedh hwart rookwärk; hlammen blifwero The Där till giorde kumpar slagen, hwarest han sig sätter, sodan uutor uttagen oghöfwer plaan wasaad, till dess han aldeles reen är, hwad öfrigit blifwer och för rnga är att räska, warder i hyttan Lefwerernt: Den rijkaste Schligten, som för sig särskilt samblas, warder igenom angtickningarbete hwar Tredag till godo giord, som skror på föll jandr sätg: Det warder denno chlichsten, sodan den är wäll waskad, och så mycket som möyrligt är från dess bergart skildor, i ett träkarile med ricksilfwor och reent wattn samman blandut, och med een träästamp starkt ock wäll sammanrort, till dess man förmödar at 1/2 alt gullet och Siefret till sig tagit, som i Schlighten brfantz, hwilket förspörjas der af, när hwicksilfret sin flyctigheet förlorat och warder Compait af det insugade gullet ock Silfret, sedan blifwer förla Masshn i dy läder eller rem

täät diut lagd, att ifrån sijla ♀, ohwilcket och straxt aflöper, ock lembnar gullet med Silfret efter sig i diucken eller Lådret, nar nu eij mora qricksilfwor utbringas kan, tages denna Massen, hwar wrijd ännu något ♀ år /:emådan thrt Eldrig så noga i sylande kan ifrån skilllias :/ och läggas på ett instrumint likt ett Såll, hwar under ern degrl eller krünka med wattn sätter är och åfwan wäll igentärt och förluttrat ledan slåss glödande kahl rundt ikring och gifwas orn medkmättig hetta, så att rrgynnor willia flyta, då det straxt wed gullet sig skillier, och Lemnär dhet samma på Instiuimentet eftor sig: Efter 1/2 tymas förläxp giöres det epp, de gullet reent orh wäll Separerat på Sållet finnes, men owidsilfwet wrder diglen gullet blifwor sedan omsmält, och ♀ warDer till slykt arbete wijdare brunkat. Fremniter Smälthyttoree ligga straxt brede ijd Saden, hwarest äro 6. st. Ugnaro 2: höga och 4. stickugnar, med een Lyten dreefhärd, hwilken allenast wäsrder brinkad till eretres afdrifwande, som ifrån Myntet kommer; arbetet i hyttan skrer på fölliande wijs: 1. warder alt de t ringgaltiga Slihtet råstad i ströra höger på wröd ller kahl, Råsten lägges på marcken med bräder öfwortuct: af thenna Schlighten blifwor förkuppt till hwar smältning för ron hön Ugn 140 Centner, dhor till lages fluss 44 à 5. foder kalckstern /: efter som schlichten är strång till:/ ock nödig slagg, setta olifwer på 3 dagar genomsatt, den har af kommande Eogen eller skiärsteen warder sodan med den skodde rog såfrade rijtare malman

anrijtat, hwrar widh således proiederas Först blifwor altsammans råstadt så wäll malm som räåstren, på hwar låste 12 Cent: skiärstoen och 6. Cent: såfrad maken, när det tillfyllest om hwart annat med iåhl rej wrd rå stadt är, warder det igenom stickugnen satt /: det warder orhaltijd af der förrgr arbeten, Ungrrätten utsåfrade om med till schliften tagne :/ uutaf dhetta arbetet ock gensm stickugnen smältegodzet, kommer utor ren råstren tilll 30. Centrier, hwilkan olifwor åter örand och der ifrån Till Schemnit till blyarbete skiokad ortälningen för det der unti brfintef gullest och Silfret skeer efter än gifwit probe, så att legen eller skiär stron efter wichten ty betalas, som Gewärckens hytte skoer, och warder dhrt för dhon orsaken skuld ortalt /: fart än dhet uhr den rna wersörliga hyttan i den andra fores:/ Schemnit utkommande Silfwer och på det att orgge wärkens Cemnitz och gule särskilt må nnna räknas, att ser hwad profit hwart och ett wärck af sig fastar. ör hwar Ugn äro 4. st. arbetare, hwilka hwrar 12:te tyma hwar annan aflösa; för 3dagars arbete, som består af 140 Cent. schligt, bekommer een mästersmäl tare 20 wijser grophen, och 1 dräng 14 grophon det är och at marka medan malmen för tyden mycket fattig och blyet dyrt warit, at ingen malm på blyarbete försmält worden, uthen i Dht stället angrickningarbetet brunkat, hwar af grwärken een stoor hirlp orhltijsa i omkofsningarne funnit

Räst uth med den weiserlige Hyttan hafwa gewärcken fen med 2:ne ugnar, hwarest på lijka hätt proiessera Dock är med betakningen för dheras skärsten den utskildnaden, at gul let ock Silfret som i Råsteen är them intet efter proben betalas a utian der rokoa 3 f. för hwar Centner rååsteen, antingen han mera eller mindre guld ock Silfwer håller, hwilken äfwen ock srdan till Schemnitz föres, för wijsarens egen räkning att till godo giöras. Siast örsah iag och wijserlige Nyntet hwarest 11. frogwärk äro still åtskillige mynte Sorter od Koppärck, Tenarne warda har gutef i jurn fonnar, som på een sijda allenast utgrefwe äro, omådan der äro giorde mnds ett gångjor wid sock Teensen uttafas: Tyna marken ypnas när giutningen är skodsor, ndan, att der iuna orqramligen blifwer här utifyntat : Specie Rr till ☽ rDr 8 prohon ock 6 d hålla fynt 14. Lod, går på rååmarken 8 32 st: Krrå drittels stl. blifwa utmyntade till 12 r:drr 10 gr / 9. äro 14 lödige på raam. Hår 16 1/8 st. Ten drittel stycken warda utmyntade till 12 rDr 13 gr 8 d. äro 14. lödige ock går på råå marken 33 st. 5 Flär utmyntas till 13 r:dr 4 g:r 4 1, 67 /r dels d, äro 8 lä dige går 38 1/2 st. på råa marcken Dubbla och tickla grophen till 12 r:dr 19 gr 10 d. går 135 st. påd qv:r och äro 5: 11 gr lödiisk. 6 Ungarr utmyntas till 17 rr 5 g:r äro 2 Fig. 14.:r Lödige. Ten mark fynte gull blifwer utmyntet till 173 Ducater, hålla i fijnt S: Cacut 3 gren

Wid reensiudandet så wäll af Silfwer som gullmynt, öruckes wynstern och salt. till 100 qv:r Silfwer nagos 5 skålpund: salt och 4 1/2 skålpund rynsteen; wad guldmyckt proportion af hwardera halfpurten Prijet på Silfwert är 8 r:dr fför fijna marken, och huld 172 rfr har är ingen myntmässare, uthan måste intagåron om alt sådant örsälla, men ren Svaidin och een Cchridtmästare Een Mynt dräng brkommer 5. Uugari för hwar mar som myntas, uuthan åtskildnad på guld och Silfwer Gul till hwarckningen wid detta wärck och Schennitz är in alles för niden något öfwor 2000 rrkr har tillförende warit mycket mora, när gruf worne woro (i bättre ståndt. Silfwortillwärkningen wid Pemnitz och Schemrit tiflsammans är 100000 q:r, hwilket äfwen wäll är Lijtet emot forna tyder, ock om wattnet wid Schemnit tagor öfwerhanden, som det orgynner, warder tillwärkningen amne mindre. är ifrån bgaf iag mig tillbakars uth Wien igen, hwarest iag mig något upphölt lödan dher ifrån företog iag f herrans nampn den Stalienska resan, och fast an så wäll i sielfwa resandet, som äfFönwäll i Italien mycket lystet förekom, som orrgwäsendet angår, will iag lijtwälls som orttast införe, hwad i warande tijd remarcabelt förrföll att observera; Jag passerade den ordinarie rågen, som Victouni eller er Italienste Fehrmannorne brunka genom Srecermarck och Leenten till Venedig: I någon till mordt zuschleg wore åtskillige Järnhambrur blagne, som åfel:r et fsamligit quastum

Stångjarn tillwärka in emot 10 12000 Centnar, bekommandes der sitt stalkejarn ifrån Foidemberg 3 1/2 f. prient:), detta Järnet sades wara mycket begiärligit emedan det för rodt och smidigt hållas och låstade 5 f. Cent:, det warder märenDes skickat till Könstadt, hwarest det des till ölemsmader försällies, som åtskilligt manufactier arbete der af smyde, såsom korstar, fannor, iflär et och dels wijdare in i Landet tranSportera; Af thetta stångjern bekommar Krijsaren ingen rättig heet wid sambrarne, enedan thet honom Fordernberg af malmen eller tackjernet sgifwit blifwer. I Bragen till Rimberg fölgde wij Flodens Mict alt till Etick, hwarest och så åtskillige Jarnhambrar roro. Ifrån Lrick på sydan ligger FocHerrberg 2 fihl or idenich 1 uige, och om desse wärck nreriterade wäll att ser, iog iag Påsten wid Luceson och reste till remelte orter; Wid intomsten till Fordernberg gick iag straxt till Amptmannen H. Baron Mat, allenast mad nen hälssning ifrån Cammargrefwen Ungern, hwar på han genast gaf mia een bruukbeteente, som mig öfwer akt kringförde. Här äro nu för tyden 14 st Maassugnar a 7 fambnar höga ifrån stullet och 12 alnar Rijda neden till, ock åfwan 5 quarteer, hwilcka hwardera umna smälta 40. Centner tackjern om dygnet, giör om Bockan 280. sentrier, och åfrl:r 14000 sent: för een ugn, så frampt det stadigt uthan förhinder skulle arbetat blifwahwar 15 tymar skeer utstickningen af ett stycke som rägor 26. à 28. Cent. för orqwämbligheeten skull; Wid bårt föramset warde dessa stycken i Lu hugne Till 20. Centner malms smältande

åtgar 20 fant kohl, som Låsta 3 grophon aatast: 1. Centner Tackjarr kåstar på platzen K. RRD:r à st prohen Till Koysarrn orteles 8 groshen för hwrar Centner Lackjärn. Afnämare till datka Järnet äro theras Förläggare hwilcka merendels sitt uederlag i Lüebin hafwa, ock dersammastädes thet i Nagen förställia. är ifrån till winartz är 1. mihl hwarest sielfwa malmbrättet är Malmen förhåller sig i några när hwar andra brlägne strytande han ger chifförachtig talck och ornn böorgart, lmen är till anseende swarttachtig, mycket rijt och god, warder dels med sprängande des med brännande efter som berget är hårdt till, Looswunnen, som ock är grufwan med rand och fåsten wäll försedd Arbetfrå äro har 108stl., som komma dage- eller Decko Lögn; EenSeior hafwer 1 f. om weckan, och de andre 2 proportion dor efter; Upfordringen skster genom Stållar, or undere tyden warder malmen utföre kastad i som oråttet är oppdagen i högaorget, är den samma så mycket lindrigarr, ey hellor hafa der några wattukonstor nödige, emodan wattnet af sig sielf bärtrenner; Dr Eisenarter warken hafwar iuuberget på dinnort, och der wid Fowernberg det främre, hwarest Upfordringen är Lndrigast, hwilcket dem ock till godo räknas, emot den långa och swara malmförsslen som der hafwe. sär wid Lisenartz äro så många Manssugnar som wid Bowdeinberg, och warEder malmen så wäll hur som wid It andra wärcket råstad, emedan han är mycket Sreflagtig och sedan uthan tillsaltz smält, tilhan

är Låttflytande; Een Måstarsmältare får 1 RDr, Undersmältaren 1. f rer kohldragaren 10 phil. om weckan 1 shil: är 7. Ceutzer och 2 d 3 fror detiente äro 1. Kimmehmer be 1 Bärgmästarr. Skogarne äro på alla syjdar ltödde, så at den hafwa kiget om kohl. dhet orrättades mig af Betienterne att i det höga rarget, som ligger på ränstra handen om Fordeanberg, skall någre Sulienare wara tCelutit at arbeta, som förmana dersammastädes finna guldl- ock Sifwormalm, men D hella det så Secret, att ingen i orten rän urfara, på hwad sätt Ehe makmen igenkienna, utsmälta till gode giöra; Datte EirenartZer oc Bordemberget tackjaren blifwor största deelen i Dirolen, något3ter Tijkas och något i Stiumarck försmidt, och sedan stångjärnot öfwer alt i Tyland och mycket till Stalien försålat; Åhr. Tillwärckningen af Lackjernet wid desse wärk är ungefohr 60000 Centner. Sedan reste iag häd ifrån med samma Påsshästar att anträffa mitt sällskap som skedde andra dagen wid mnitteleldt körsan fortsattes wijdare med stoor orswarlighiet för set myckna regntz skuld som fallit hade, hwilket giorde passin dumpa och farliga. tid Tirnfeldt, som ligger i Rentin passerade iag några stångjarns hambrar, hwarast mycket fynt och wackfet jäm smiddes, och blifwer sammsankiippet 5 stänger i hwar bundt, som sedan ifycket biqwrämliget är, at föra ffästryggen

Tillach och des När wij till Willach ankomma i gowijd om een eftor mnddag, till att nhersammastädek hwijka öfwer natten, reste iag från Staden att orsor blig rargwärket, som 3 stunder dero ifrån ligger på högra handen; Malmen wrehr till anseende som annan stoor turing blygantz, men hållre elssintet Silfwer, derföre och etta bly så mycket mera begiärligit är till Srober bey, emodan man sakert nan ther mnd 7robera uthen att räkna bly kornet: grufworne äro mycket utarbetade och på någon tijd lystet malm gifwit, hwarigenom gewärken äro utermade wordne, ther till nad har afgiften till neisaren warit stoor, oc nu ortala dee ey mindre till Churfursten af Meintz som detta wärk tillika med staden förpactadt hafwor för 30000 f åhrligen. dhet warder för inden en öfwers 3000 Centrer tillwärkat, som guller 8 1/2 Kons. f. Cent Järnwärken har omkring äro utskilllige och olifwer största deelen af järnet till Henedig fördt emot allehande talienske wyn, sampt andra Tykland oogarlige råror: fag feck mig har icke långe uphålla att någon närmare mestap om detta wärkket inhempta, emaden warr Dictorini wore obenägne att ränta öfwer ethen wahnliga tyden. Erda pasierade try Apei orh kommo

in ut Stalien till Chiusa, detta är den första ort och Histning Iralien på denna sijdan, Derretianern tillhörig, och ran man här intet pasera, om man icke hafwer Sestishoncum Suritates med sig från Tyrklandl ör ifrån till Digiano Tavile Gonlian Serriso o Maistio, hwarf ryj quitterade wara Victorini, sätta of 2 på een Gondole och rödde ther med fram till Venedig: har fördrogde iag i några weckor, och begaf mig sedan iag sodt hwad som Courceusst war, öfwer 1/2 adira, Derrara, Bolognen ror Loretto till Boom; huru myckt denne Staden ken förnöija ron rersande som till Architectuser oc Atiopiiteterne lust hafwers hwad nytta een Suderande af der många orgraror här bef iel Bibliotecken hafwa dan, är ey obekant hwilket både otienligit och wijdlyftigt rore att beskrifwa. Men som wid Neapel åtskilligt war att observera på swäll thet stadigt rökande oergot VeSurius, som Brefwel orl alund till wärkande med flere mnerliga ock owahne Expalationer, som der sammastädes utur jorden npstiga. företog iag mig dhet samma att orser, orpar denne Staden 4 1/2 dagrersa ifrån Broom belågen; derget Els suvius som strax uth med Staden liggor, är mykt Remarquabelt så wäll för dess fructberheet skult som för den fassliga El som det tijd efter annan uptastade och huru wäll dhet altstadigt rökor och brinnor, att man wijd nattetyd lågon ser kan, så har det dock i 2 ut

sillige gånger mycket förskräckt dem i Sraden ock på Lendet boende, ema den det med ett starckt eny och buller sprutat Eld och stoora åtödande stenar att dher igenom stoor skade skodd ur och andet på många mihl i trina mig asta öfwerhölgt wordet, och hwela ticcten dessuthan så därrat, att stoora suns omkull föllo: Att slijtt häftigt brinnande hafwa folcket altijd hållit för ett elackt omen, hälst som det dem ofta rebådat wyijg, Destilencia os Tyyr tijd, sampt hwal Konngars frånfulle tid mitt enwarande war det emot ranan i starck lega råde dag och natt, Det Recpolitanerne med strar ordrof welse ansågo, och spådde sig sielfwa nen snort tillstundande olyke. Lummet, hwar utur såden uptastinna skeer, är een rund ypning mitt uppå bärget, stoort till ansornde som ett Cnjchsteatium, hwar ikring ocs så äro nsågra sina Spiraccila, uur hwilka eeaf Conliniferlig hetta upstijger, som ock är Seela förestullen såhent, att man intet på etthundrade orl under tyden Fråhundrade fambnar när tan romma till största ypningen Naturlige ordsakorne elf detta äro lättel:n utgrundade, när man wert at i heela Denna tracten i Pring. Neapel den underjordiske Elden rit starskt climen tum hafwor af Swafwel, Bock och andra Combustisla materier, och derföre på een eller annan ort utbrista måsto. " Tip Porpoli, som legger att lyto1 tticka wäg från Staden Meapel, är £a Pofatera & monte di &tlume, hwareft krafwel och aluinet giöras; Här

upstijga der Swafwelachtige Dunster sichtbarligen ock så starckt, att der förturdt marcken och giordt een concaritet så stoor ock duutup, som den med flist wore räfwen, hwilken är 1246 fort lång oc 1000 fort breed: Heela dhenne plutint är med Brafel, Eblun och Victiiol upfyld, hwar af röken medelsteen unturlig Letta upstyger åhr många större och smärre håhlf: åfwan på stenara som wrigd håhlen ligge /: orspa sielfwa marken :/ finnos hehl fyjnt Brafwel i myckenheet, som af röken samblas så wall som Dal armoniacum, hwilkt mnedici hålla före wara mycket Eresosampst och tienligit att courera frossan Denna upstygande röken lar han genom sienliget insticimint, warder applicerad till sonen Cronen siller andre kemmar saies han gifwa god Syn ock förssel, som och atl betaga wärk i den andre bemmar, ne, och ränssa Proppen från skabl och skiörbiigg. Wid ändan på denne gropmn på östra sidan är esen lysten hygel, hwarest kwaflet, Dictriol-s Alunet warder iordt, hwilkt S:r 1687. blef i nrätstat af Tignor Alexandio Dlazza Longa da Bergumo Hlunet warder iorkat af den jor och Der stenar, som på denna flan tages: Bar Luten af fullkokad, blifwor hon utynten i trunkaar, som nodra i jorden grafne äro, wijd hwilcka sig Alfin sättor på oottn ock ofrädderne mycket fijn or kaär och hålles för så god, som den som giöres wijd Polfo och Bumiere, fast än ickestå stoor quantitet: Dock om detta wärk skulle cultiveras, mnde tillwärckningen blifwe myckt ansemlig

Warder af targare muckt brunkad, är säyes giöra god efftet Låstar i orten 4 1/2 R:r Centriern. Safler som samkas tillijta mede Jorden och stenarne rmäden. dhet på marken liggande eij så noga tan ränsas, warder södan öfwer Tilden fijnorat ock såfrat i Trickor, hwilcka sålades äro sätte Ugnen, att så snart som Traflet smälter flytor det eftor handen uth i der der hoos setta Lärisom då han dermed är fin, och Sustar 3 23. Cent: ictriolen warder äfwen wäll Erlad af forden, som der oikring samblas, oc kåstar 1 1/2 SRDr Cent:; märkwärdigast är det, att den naturliga settan, som uhe jorden urstijger, är starck nog både till Lutens Pörkande sampst wafltz fijnerande, eij äro ock Alun fannorne så will som Trafwel ugnen bygde på der ställen, wer hetttan sstartast opkommor Jal Arreriaeuta sal armoniarum warder sålades fångat att man allenest sätter wikor öfwer or kalen dör det upstyger, då man wid wi fornes upstagande ester 2. tijmars förlåpp finner kaltot wing Räddorne fassnast f Octob: oc Sancary munader skall än finna Bönfren soptals gå här or samka Srefwel etc och culthvera det ke som det wroro oem Trägar, hwart wijd der lijkwäll förtiena trn wacker penfing: Tillwärckningen af dess förnemode prineralier är mycket twiss medan den samma kan lumpas efter njden, prijset och afgången pf wehran ey när Tägenhesten så fordrar kunna der arbeta så mycket som örhöfwes " är ifrån förfogade ig mig till Dazzol tillsakars or till Ghotta del cane, med derdher wid elagne randen H:r Sudatoria Denne Prottan är intet mycket diuup in killer stoor allenest 4 3 1/2 al lång

och 2 1/2 alnrorred, dock uptyga sådanne förgiftige dunstor, att ware hwad Platun dot will, som lunge der inno förtöfwar nåste der af dö; När man i detta håhl 2att ut till marcken håller ett blåss ller Tackla, så slåcknar thet straxt, äfren så tär desse Spiritus få råd rum att inlifwa sig med något Crratne, taga för som der starkaste genast öfwerhandon och utsläcka för swahare, och förqwäfwa der sammta; Hon kallas Protta di Cane för den ordsaken skuld att man alte på Hunder wijst probe af dess wärkan. Men underligare är det, att om hunden straxt halfdod uttages och duppas i den der it meerande fyten, som kallas lago 2 ugnano, okifwor han uter Lefwendes tog nommor sig förr, men hanom he nbnus herare på marcken, är han steen dods, orsason tyckes wara denna aet rattnet Cenoverar och swalkar det som ännu tan waraslefandes i honom, och förtager den warkan som eilliest den giftige röken orexhallation ninde hofwa öffwer honom, orelses winna öfwerhanden der den ny skulle sbäckas å åtskilligo kärra Swafwelsaden som här i myckenheet finnas, komma öfren af een uederjördsk hella; deras brunkande sk ettas smycket helfsampst emot allehande så wäll uuwartes som utwartes Siuukdommar Lederne or fast rättre än der warma rattuseden. Ifrån Neupel resto iag till Proomgen att wijdare fortsättia rersan uth S anikeryte, som iag och kart der ofter giorde, de som iag i resan från Venedig toa rägen atl Doretto altfå Badseralde ig från Room till JCorence, 9 rägen smid Russilione wore 8st feniere eller Järnhambrar, hwilka ifrån

Septomb. Månad till Luinyj ac tijd i stådig ing hallas Krintteren öfwer, men Sommartiden warder arbetet inståldt för den starcka hetten skull, som talien är ordinair; der uima den tyden ungefohr tillwärke alla tillsammans 2400 a 3000 Cent: stångjarnd, som råstar orten 30. Büli feller 3. Scudi La Tomma som år 100 skålpund Stångjarnet är illa ock owuligt smidt efterf det hemma Laifdert warder förbruket ock genast till sandtwär. kare såldt, som det nijdare förarbeta Derföre gora den eyj så stoor flist der mijd i Ibland desär war efhr hammare, wid hwilcken Spador gor /. förfärdigades; der bekomwag silt täckjarn ifrån een grufwad wid Canino flagen i Stato di Castro hwares är een Maassugn /: kallas på Drulienske forsto fel Jerro91 Senna låg mig så långt utur rägen, at iag intet mnde romma dt beser hen samma. Ifrån Hlorence reste iag till Disa, tuca oeh Livorno, Denma senare är näst Penedig ock Senoa den råste handelstad I talien, tyj åtskillige fremmande af Frantzoser, Engel- och Callandarr hafwa sighär nedsatt att ska handele, sordels mral ryn, iläden, Sydentyjg orh järn. Alla dee kiöpman som dee opp Landet reslägne Städerne handla, hafra har sett underlag, hwilcket jempte Gullen af inkommande oc utgående frarorne, bringa Stoorfurstan ttt anseenligit in åhrligen dee fremmande hafwa här sin frijad Seligione öfning, som och insage den handla huru och när den willia hwilcket i denna orten promoverar negotien. Här ifrån fölgde iag stamma Victorishi tillboka ath

Horence, c der ifrån med Pästen till Bolognien å egen wid Hiorenzola finnas dhen rinnande Dietia Gi bologna, som den warder kallar eller oeh il foco di quetia maca och fast än denne steenen finnes intet långt ifrån Staden Bo logne, så får man dock der å orten myken lysten underrättelse der om så frumft man icke pan hagard än träffar någon som ser om kunskap hafwer: Denna steen är Tystef näst graachtig till färgan, öfmn nung ock skoorswaflagtig och stij nande, så att men ken ser den hamma lysa så snart som skumt warder, Dock lyser det mindre slaget mera än den större, man tan intet werna finna dem utian efter stoort rägne hwar igenom der warda reenträttade af den oreenligheet eller jord, som efter een långsam karska på den fassnat, så att man dem wijd dagen ifrån andra steenar så nfrckt Fättre skillia och Rienna kan; Ibland dess stenar finnor man ofta marcusiter stosor ymnoghert af utskiklige tiqui ter; Bärget der denne bteen finnes är nedan till helt Steriet och ofruchtbart, men öfwerst uppå, hwaref nlga sådannie stenar äro, äfr det fruchtbart af tren och gråas. Han warder ock på aiddra ortor i Itulien funnen, oen denne omnambde hållas före wara den räste. Ut S:r Adrorundi Cabinet 30 lognen nommes een till raritet ssom räger tire er ett halft skås mid; som ock i Boom hoos Cellio såg iag ein som wog 5. skålp:r När man af desse strnar Chis micce wilt giöre Proopohodin

hålles der smärska för der rästa, som wäga 5. à 6. Löd. Detta allenast obs ter som bemelte Stenar och dess igenfinnande Sedan reste wij öfwer den höga montes epenini, och kommo så fram till Bolognien, hwilket man måste passe Ta tåde i fram ock återresan fråm Bom, ansingen man rerser åtl Flocen ce eller Koretto. Ifrån Bologni en till Milan är Orssinarie ugen genom modena, Sarna, Tiacensa or Lodi, som och det wäckra Lombardie, hwilket är det härligeste och fruchtbaroste Land, som man ken sor keela wägen måst prlunterad ner frugtbarn träen på arkrarne och tigarne, hwar semillan wym ränkor hängie, så att man sett Ggonsicht: sror een wägar, en Fyngard sampst ucker och ding Milan finnes ådskillige nåtta handtwärkare i Stallarbetet, som är mångahanda såsom mappar, dosor Wäyor K. orsällia Det för ett willigt prijst och mycket bättre Tiör n den Etigelske den oetiena sia af Thet Beyfermarsa Stålet. Ifrån Milan tog iag rägen öfwer encia och så till Sourin; rih Vourin släpto wij der Iralienskr Victorini, tmaden stragen emillan Tion och Sourin är mukt elak och farlog, så att man på somblige stallen möpst ren rijda fram med een åssna, uthen måste undertij den gå oh undertiden Lute wara sig lär wij - Sourin hade antagit anra Vistorizi, oegåfo wij och 3 på reesan till Lion, som räknas wura 60. franska mihl igenom det för störde Tarojn; Wid een lysten fläck som henter la novalese begyrdie

Aperne att möte oss, och är passa, in nen heel dagreesaf, den man med knän gahande aktyg måste giöra; mitt på Bärgen är så mycket Smo, att om een Påst eller een man wrader det minta fint miste, faller han in så dumpt som i een Siöö, och är det större moda att hempta den fallande wädan on uthur wattnet, derföre och nången på denna wägen hafwa satt Byfret till; undertyken när det ä töcknit och muhlit weder, för drista sig intet den ther å orten bekackte med egen at gifwa ig uth, i fruchtan ett fara willer man måstr åter på somblige ställen rafsa sig fram- oränra berget, och hafwa ånpaste pracipicer på den a sedan; Wrid Fransösta gräntzen backef sintet af Aperne tont Senipe der man med rälkar låter sig nederföra, nunno, gudi låf lyckligen öfwer och 6:te dagen woro frammr Lion f dregen wid Eybifle orsag iag der 5 Jernwärk ther warande Järuhambrer och een Manssugn, hwilken hafwer sin malm ifrån grufwan wid 7: Jun Morean sår temlig god ort, men fattig till Falten; uthetta Järnet blifwer här Pacten Consummerat warder ymera än Ungefehr 1800 Centner tillwärcket, och som orten är afflag sen, skulle Oubyggarena utom detta hafwa wårt förr att blifwa fourneLade med nödigt jern till dugeligit behof i Ifrån Lion föfgde iag med ordinaice Diligencen till Paris, som går dero willan på 6 dagar om Prutter tyden oss om kommaren 4 dagar rräknas för 100. franska migl.

Medan iag war- Sario, tog, iag iblan andra Exercitier mig före, att hoos mons: Einmneri giöra mig något infoime rad i Chymien, som denna mäncken re är Lan endeste i Paris, hwilken heller Collegia Prumica han hade mån ea Desckplar af allehande nationer härdels äfro Engelländern stor Lirbhabran af detta Aluum. wid mitt amwarande har i Staden mndfick iag ders grefwel. xcell: ec dhrt Höglofl. Kongl. Collegy gunstige befallning er Memorial angående någre förrättninger i Trankrijte och Engrlland som woro 1:o att inquirera om giute stenarne, som wid Måssing wärken Kruukas och wid St: Malosbrytas. 2:o om Jorden som ifrån Rouan Kolmer, hwarför den samme på några åhrs är worden dyraro. 3:o om Kåppartillwärkningens förökande i Engelfånd, hwad hpp om den samma Tgden wara Pen. 4:o Om Mässing wärckens orstaffenhet i Tegeltand. 5 om Intontionin att oringa Järnwar ken i rätter stånd. 6:o om Jördsbocket siudande; detta alt förrsatte iag mig med forderligaste försammligen at efterlefwa, och fordenskull Lart der efter giorde anstalt om rerfan. Hoos Hr Palmguist sökta iag bddresse till Bouandet han mig och gaf till Kons: le Sendre altså förfogade iag mig Specte till Roclan, hwarast iag några degar drögde, att inhimpta noge Lunskap om den dersammastades befintlige jordens orkaffenheet, som till dikkars förfärdigens widl Mässingwärken hoos osss brunkas; enne järe pgrafwer ungeföhr i mgl fråm

Rouan wid ern ort som kallas St: aubin jordman der omkring är högländt och med Liketrän Corbre brwäxt; uth een wihls Caxcumference warder hon funnen märknirls hwaras der graf n willia, står 6 7. a 8. fambnar och derryden diupare /: öfwerst uppå är jordman san och kera, sodon fisn Sand, ock närmast in till denn gode, orden är gröfre sand, hon warden af Dem genkiandt på smydigheeten täntheeten och färgan, som är wenn handa, den ena grablå, och den andra hwijt med rödleftta strymor bemångn et är fattigt Bondefolck, som dher genom sökia förtisena een penning hwar ock ien dytar och grafwtre på små ägor, dher han lytligast tycker wara henne att igen finna Dock det sakraste iämmert äfwan dag är andmylla och tarrachtig jordponsCon, som är ungefehr 1000 qr Tricht an; som warder orten såld efter Nar man niöper henne på platen låstar hon 60 Fold) pronson, men om röndren sielfwa skol skaffa henna fram till skopbetalar man 70 Sold: hon har för 3. at, hwar om de ock aldrehälst accondera, a 4. åhr sodan ei åstat meer än 40 à 45. sok pr. porkson, men sedermeraKrigtijden, när Lefwornes medlon ergynta blifra dyrare, är hon stegrad worden berättanndes der ther hoos, att när der räknade tiden od omaket rr wid så hade dör mapt måten retalt, ste hon måste sökas. Sulj, Augusti och September Månader, då ufwern mäst arbetet på Landzbygden förefaller, hwar wid Bonden det ena eller det andra förfumma orh eftersättiad

måste, eller ock Leija arbetare, ock det war endaste ordsaken till stograndre af den samma kigtiden, or intet jordens sparsammare anträffande, tiy non han intet märka, att i längden någon orist dhor på blifwe swall, som det och oy heller har till warit hafwor, fast hon myckt warder efterfrågad på andra orter, så wäll som ue i ryket wid Såckerbruuken; Tullen är 4. Sold förd hwar Donion och le Poit Promani som then allas är 5 Sold för een skoppskostning, antingen den är mindreeller storre. Denne är den ninskap som iag i orten mnde inhempsta som jordens örskaffenheet än utersto för mig i Tramkeriste att örsr SSteenbruttet wid St: Malo, hwaref ing blef Addresserat af Mons:r le Pendre till mons: Se iu cande Tan Mfgyon i St: Malo Jag reste dijst med Ordinarie Landtlut en, entädan der emillan ingen Pust är ierattat, och passerade desse Städer Baucacher, haen, Fillidien och Pontorson.; Ten mihl ifrån Eaen wid S:t aurtaur är ett nyck Kopparstreck utäckt, hwilket iag orsåg, och befant detta streck allenast L. fambnars dinnest wara arbetat, ungefehr 3 1/2 fambn Långt, af 2 quarters bredd Malmen war af det gahlachtige slaget med någon ties åbländat efter ansiende byrstes den rusta hålla 20. p:to or fäst än onrässningen war tänilig god, så war lyjttwäll ännu ingen Resulerad nstalt om dess driffrande giord, förr än som de från Lacis få ijdare Odes, Dyjseder och skikat een probe stuff Om dhrläga i längeen lärr kunma

Continuera, är mycket owist, enlädan här Somkwring aldeles ingen skog är, så frampt Der ike skulle intendera att förföra mälmen på andre skogrytare orter att smältas och till godo giöras, hwar om in gen wiste gifa mig någon under rättelse; Tll Dalo war ännu intet något af renne malmen smält, wijdare an det som i små prober skirdt warc Ifrån Caen Conlinueade iag resan andra dagen Doch i Wägen wid Bront: S:t Iiche på andra sydan om Pontorson war till att see huru som kalt blef giordt af stun och den sälta som hafet Lennär efter sig på stranden wid Todens aflöpande: När wattnet är afluppit ifrån stränden, som är opfykmed heell fyjn hwöijst sand, warder den öfwerst båliggande sanden samblad oc öpskrapad med öreder på kunt sätte lijta som i enn skackta, hwar ut; een Hust Warder spånd ock således landen opsläpar undertijden seer man 20 håstar tillista wijd detta arbetet när sanden orhoopa samblad i så stoor myckenheet, tt Hher med något kan utprättas, blifwor han Lögd i stoorn träkarlen, som på bottn äfro fulle med håhl, ock der såfwan öfwor groof duuk, sedan när iarlen äro fylte, warder friskt wattn åfwan på landen slagit, som Lakar igenom i Wissr her till giorde rännor, som en atl undhuusett rättade äro, ock drager den sälta med sig, som wid handen fassnat thet continueras med wattnt påhösande så lumge som man kan finna någon sölta i den utkommande Laakan, sedan tages denna sand uth or åter ny islagen, så continiceras alt oärt uth ; henset äro 12 st

lyfannor platta på ordinarie måmer giorda, som der tru andra altwärckt Lunesurg orunkas, desse warder Taekan kolkad, till dess Saltet sätter på båttni Pannorne, då det sedan efter handen uttages, och anna wattn åtor myntit;Detta wattnet är järdes slätt iökande, så att myckt lijstet wered åtgår, och wan det - högst 3. tymar GBringas till Salt, det är fullan ket myckt ryjkt, men så äro oe om tostningerne djer emot ringa. På henna platzen tillwärkas in emot 4. à 5000 iunnor Salt, som råstar orten 10r. tunnan 1 1/2 RD:r 260, sol af hwar tunna oetalas 10. dol till koniyen, thetta wärck förhafwas af fattige 2 Fonder, hwilcka öfwer heeten den frijheeten Linbunt, at icka dhetta läriigmedlet. fenna Sanden ian semblas hwar gång och så ofta som hafwet aflögero. kar iag till St Malo sedan framkom öfworgaf iag min addiesse till åfwan bemt:e npmen, hwilcken gaf mig wid handen, att Steenbråttet wer 12 muhl ifrån Staden, men så unerlat iag lyfwäll intet at fraga efer ett or annat, som Saken undehifwa uplyskning, emedan man intet af Den gemsene arbetare alt så noga kun ärfara, Sodan Ergaf iag mig att franske giutstee, reser sielfwa Steenbrattet, som är beslagit wid een lysten fläck Basouje ornomb; Btordman har omkrina är Sandekor, och ourget der utii ryöfwor een fambn Supt från dagen, men sielfwa bruttot 10 a 12 fambnar till rattn, och widden öfwer 100 famsnar, dlet är mar än 200 åhre

sedan detta wardt först urtagit, och är ingen som ian gifwa någon ninstag huru den det upfunnit hafwa i fäarbetas på bottn öfwer alt uthan åtskildfad; När någon storn skall lörs brytas, wardete han efter måttet som ther till gifwit är, på dess stoorleck först utmärkt, sodan hackas rundt omkring något diuparr o han skall blifwa tiock till, orh emedlertijberget på alla sidor midenrymbt att den med Nöggorne wäll nnna regrra sig, när han skall hörs Tyles, som skeer på thet sättet, att järnkylar mmullan wabijtar wärg rundt omkring Mam sätta ibland 10. 12 a 16 st., som han är stoor till, sedan ställa arbetarena sig brode Rijs eller äfwan på sirlfwa steen, och drifwa till salle elligta hwal sarsta i förstonnr,

yom der giöra ojämna slag, på den ena sydan härdare sån den anddra, sprickor steen straxt, ock således förloras dheras möda och arbeto, som ofte skarr, när der äro omlige, derförr oestår största achtsamhertre ut oostnlandet; Närde nu sålades på alla sijdor gifwa, emna slag, springer han af sig sielff kors alt igenom, eyj wjlarar äro met så långa, att er hinna till haften af stern När steen sålrdes är lööswunnen, blifwor han upprachtor och sedan förder till Siökniften, som är allenast 4 mich från denna platzen; det rästa slagat wardor egefckiandt af den morka muskfärgade grain flir Torn; ten arbetare bekommer 20. Sold om dagen, orh nnna 2. sk på 14 dagar u Pefrckor som steenen är stoor till, brytad att paar stmar; Efte anfrendet

så tyckes detta brätt ännu så många åhro till som det här tills giordt, kunna proDucera slijta steenar, så frampt icke det i dinuert förlorar sig, hwilcket man intet nen wetta. denner stron iallas af Fransssorne Pierre se moule, oc måste man om örskälla förntl och unga hras uöpmännorne som har med handla, ensådan der sällen giöras färdige på niöp; Denne rrhrans kan fullan ofter rehrg så ijda af innehafwaren stegras, om dest willia wara obillige, att dee intet sällia fenna, om den icke få sett rgit på sätte erijs, ty ingen är som ddern Ton stringa att gifwa buttre kiöp an dee sirfwe wwillia, men man har ännu aldrig hördt, att på desse Steenar ett Extraordinaitt prijs är satt wordet, så frampt det säcka af någon ärdels händelse är saedt såsom antingen dyr tidt Landet, ellerd och wijd wyjgtider, att ondt wore efter arbetzfold och sådant mera: Omkostningar på faret är ftzerfölliande 1:o ken arbetare Treikor /: ty 2:ne kunna Den tijden ett paar uthugga :/ rekommer 1 s om dagen, giör för twänna stycken 42: f 2:o Till Fordägunden betalas för " hwar steen större eller mindre 40 Sold, giör för paret 4 f. 23:o för omostningar at bringe den till stranden, är om sommartyden 4 f. men om Posten 6à 7 f för hwar stron, will läga medium à 5 1/2 s. giör paret 19 4:o Wrijdare omkastnad att skaffa dem fram till S:t Mclo der den utskeppas, ock ombord 30 Fold pr. stl giör för parat 3 Kimma 60.

När man detta således sammanräcknar, och hwad den wärda försålde före, jumpte hagardin af sönderbrytandet, så blifwer Thöras prosist ringa; dock äro desse omkostninger på ett påar af största slaget som för 100 f. såldt warda: Der stonar af 5. fort långe, 2 frot 10 tums eller 3 foot breda, och 10 à 11. tumb tiocka, klästa 50 f. stycket: Der smarre at foos långa, Påsta 36 f. styckt i der som nu för tijden i H:t Malo med thenne Dehran handla, äro, M:r De ta Lande Tcin Bagon, M:r Cleris och Mons: Dericot utom desse äro wäll många små kopman, men man handlar altijd efrne med der förmögnare för säkerheten skullt; Jag her Trijdar ingen ap här om runnat inhempstad, onsasar allmäst at det måtte förnöij3ders grefwel. Excellences ör böglofl g: Collery befallming upistenden. Jag reste sedan tillbekars till Stmalo, att sättia mig på inten, emedan iag ärnade mig till PLouem tillbekars igen at embargueras till Eugrlland, efter man altijd på denn sydad åtl Diep snarare finnor lägenhert att öfwerkomma, an wid S:t mralo. Landelen Stmalongående, så är densamma moot ortens stoorlork mycket ansernlig, sordeles hafwa der i sidsta Tryget öfwermåtton richtat sig genom åtskillig uinerstucken handels drifwan de, sampt Färkostars upskringand Siör, medan der hase låf at herntza ock Capia, ännu i dag strer här stoort undersleef mad Engelska Allens införande, som i ngllam är förbuden att uutföras, lfer eenot Frankerijke mykt begärligEar ifrån till Beoicen frrste iag samma wäg tillbakars

emodan medlen ei wille tillåta een wijdlyftigare Soccz Fankerijte at giöra, Ifrån Arouin reste iag till Karre de Praco och sedan till DDiep, hwarost iag ig eburcherade för snglland, föll j ändes samma Furkost alst till Londin semaden beråket war mig rörkant lliest plagar man wid Dover ller Eravesind Landstiga och föllja Landzwägen När iag till Londen arfiveradse, wicka de iag mig straxt att uinna giöra någon progress Sråket, tig fast an man i raden med Fransöskad, fålländste och Tykka tännerligen en hirlpa sig fram, så der emit om man en Landet täcker reesa är det helt ogörligit uthen natioal spräket att komma fort, derest iag slikwräll till ödmiukeste follir af Eders grefwel. Tå och Kongl. Colegij gunstige Dremoilul måste förrätmnidgarne stade. Engelland, som i forna wijder af allehanda etaller oh mineralier öfworflödat, såsom Dallmeja, alun Vo Acill, Antimonium guld, Silfwor, Koppar, Jarn, Lerik, 4lyr rööd och gåål oker sampst kalt, hwilka metuller och mineralier alla dersammastades äro fundnr och cultiverade wordne, har på någon tijd warit i märckligit lägerfwall sordeles hwad Silfwer ock iuppar wijdkommer, Dock hafwa dee sedermere på utskillige Förslig warit ortänkte, där rusta ödelsigde Wärcken åter att uptaga ock årbygga: wr will ieg från första orgynnelsen deras florerande tillstånd, sodan aftagande or dess orsakor som korttast relatera, som och hwad wid min tyd war på ranen bregt, om gamble grufors å mijo upstagande Man finner af humbla Egelska handlin igar, sätt der Romare i dherass wijd så wäll som andre frommande nalioner af hwilcka Landet war upfyldt och brbodt, isket bergbrunk i Engellandl.

såsom förnembligast i Provincierne af Neles, Devonstire, TSomnortetshire och Comwäl, hwar öfwer rr luttit fatta wisse regler ock Läger, hwilcke myckt öfwererns komma mod der ordningar or Privi legier, som Eugrske Tofningarne södan å dhrras tijk hafwa låtit utgå och gifwit 7 Konung Edwardz den 1:r, 23 åh 3dies tijd hafwa guld ors Silfwerwärken mycket floerat, så wäll som Koppar, steen orf Blyy, som och i der fölliande Konungars Kogemontz tijd sordeles Konug Henridi den siunde, hwilken een stoor skatt igenom berqwärckens flytige drifwande samblat: Emedlortijd Konung Hencici den 8/t orkionan Dward den 6:tes Rogemente rora berg wärcken eij så flytigt drefwe in tall drättning Blivubeth dom till Kge nintet, då hon med all flijt sökta at bringa dem ett fullkombligare ståndl ty der forne konungars tijder hafwa Inwänarena så ringa minskap om malmens till godo giörande haftf, att man sodan den slaggen som de bartkastadt ock fylt Landwägarne med har kunnat omsmälte, ock der af god profist ora. Drottning SCisubeth lät fördenskfull icke allenast fatta nyr ordninger ock gifwa nye Privitegier sampt förskref förfarne Man ifrån der Tyske bergwärken, ibland hwilcke war Principalen een wid namrn Houghsetter, hwars fanilia Salis or Cardiganshire ännu är till, som dersackniastädes och i Lumberland rijka Silfwor- och Koppargrufwor opfant och lunge brukade, uithue och förorduade att ett wist bergs Collegium Collegicim skulle uppättas, som öfwer alla wärken i Klyket skulle Disponera ooh råda, som och ett annat mmneral Collegium, emoden den af forna rydrre finnit, hwad skada Rijtet der igrnond

tagit, att inge wisse Porsonor wore tillsattta, som öfwor wärcken hude att säyjn Detta förre Colldgium blef kallat i dheras Språås Adcietis of the mines Piöyale ock bestod af een Diceses, som altijd war een af der högn Derrarna, wisse förordnade Assissenter som der kallades Ten Registrator eller notarius, or nen Bfattmästare. Det senare kallades Royul Societij for the mineral and Bät rerj Works, hafwandes äfwen or sin reeses e brhörige Csistenter, dess blefwe stadfästade med Instructioner hivilegiet ock Tigiller eller Bapn rtte omnämtde BurzCollogusm hade som förmält är, dioposition så ill öfwor Privatouim som Konggrufwornes drifwande Kongl. grufwor woro der iallade, som Silfwer och guld hollo till orn sådan quantitet som kunde löna moden saen stränga upsicht som hades på Segcle grufworne, och der Privilegier, som åtskillige from mande woro föruidtr at öfwer alt henla Tlytet få låf att söka der efter dock så att hördeganden på hwars sgrund der lågo, blef för all orwijsslig skada retalte, giorde Undersåtarne så troga och Ledzna wijd detta otrawasendet, att der på sidstonne som rista grufwor af Koppar eller olyy så wäll som järn på deras des Entenderan de finnes Skaägor hade, wore owilskige dem et ach gifwa, sordeles som dest een gång war på förslag, huru man skuller giöra emene men wijs, att all målm höllo kilfrer ock gulk; Såsom uppars skulle gulr och Sifwer finnat; Järn Teen och Beyy skulle före Silfwer med sig. af hwilket Jundamint alla grufworne i Ryket förklarades för regule, hwilcket giörde rrn

sådan consternation att nåstan ingen rahlade sig om ett eller annat Dock blef detta sedermera nedtystat, nådan doss skadelige convegiience mycken afsaknad giorde mnd åtskilli gr grufwors ödrläggande; der strora herrar i Tiket somn bycka sig sielfwe ningar, woro missnogde der med at på theras egor skulle för Konungens räkning orrbetas, derför lagade der så 41 försbragt blefet nen eller annan grufwa redan war utgången, hwar igenom arbetet eftor handen wardt instält ock grfworne ödrlagde, som och effectire är skodt, att der råste fwer- och roppargrufworne. nijket ligga röde, hwarest ännu ett rijkt för rud och stoorn skatter förbärgade ro; Nu medan detta så aftog, för föll och efter handen den starka 72 a tontion som forna könunger på gulld- och Silfwer grufworna giorke så atst wid denne iörningens Hilliams wd altrintet der om här olifwit mentionerat, man är hwar och en som något lijtat begynt utt arbeta, Lemonad sin frijheet, antingen han rykare eller armare Sifwer målm upfunnit, hwar af är kommit, att nu för tyden så många Förslag äro på benen, der gambla oeh rika Silfwergrufworne at upstaga så wäll som uåppargrufworne, som äfwen Silfwer ymnogt tillförne gifwit. Tile att wijdare orrätte om then Bajale Societetens continuerande eij tilltagande, så olef sedermera A:o 1662. een Corporation inrättade af Konung farl den Etill at under söka om ellla naturalier 9 Rlijket och at giöra dhor wijd nödige Expe

imonta, hwilcken Corporation foi äfen samme nompn afthe Royal Societis hwars Peceses Mylor Munter giordes A:o 1663. wardt ett annat Collogihim för ordnat, som blef kallad Vid Poyjal pagnis, hwilket skulle inrätta Landelen med Suinea Affrica, angude guld och Silfwor, af detta bllef så drarande Dici ofyort Presisont så att nu för tyden äro 4. Collegier, som wafwa samma nämpn af ie Sadal Societys den 2: förre nombl:n för öärgwärken och nineralierne, hålla altijt god Correspon dence med hwar andra, så att botggr ocieteternes Ledamotor i ett Collegio Ea fammankomma i Wed mitt amwarande i Eugelland woro dessr rämn Collegier merendels ett, orh wade Ten Praeves som, war Mystord Chanceller Sommer, oy Nce ouverneur S:r Jonn Paszins. asristenter rora åtskillige. Adelssman, som ingen kohn bekomma; Heela potlogiunf består af muer än 20. Personor. Nar wi någon tijd hade wistutz i e Mden och krråkt någorlunda mechtig wardt, giorde iag ien rersa in i Landet, till ödmiukeste föllie af Eders grefwer cellenck och Kongl. Oegij eenslige Memdrlals första punct, angående Kappar tillwärckningen i figrllam hwarest och på hwad sätt det skeer noga att sundersökia, ock besåg de ortter der som grufworne börlägna wore, sampt huen malmen till hodogiöres Jag tog ägen igenom Tommerset shire till Devonshire och anwal; resandet fant iag - Tommerset det kenome rade Okerholet straxst wid Hellis hwilket är ten dinup mhla neder

marken, den dee der omkring roende alla wara naturligen tillkomman och intet genom fiägra Menniskiors arbete utgrafwen, thon wrijsar sig fullan intet så inyycket i dunnpet, som fldt, emådan der åtskillige stoore run innan för och bröre nijd hwar in ra finnas, till ansernde som ett ut brutt och ödelagt stockwärck: Jar holt fullkommer förr, att det måtte hafwa warit een grufwa för uhrkunnes eyder trarbetadt, ty rattnet som der nne finnes, har icke alle nast een mirferalsk smaak, uthan och Coagicleras ull een urhsichtig steen, till anseende som Crusorne, hwilka i deet tyske bergwärcken hopestals finnas; antingen det är sena håhl stående, så sätter sig denna härda materia wid brädtdarne, eller och der det nederdryper, fassnar det Wäggarne fast, hälst som man af som stoora tankjsar i raken och wd gaenble Histocier är försäkrad, at öfwer alt- denne Provincen rika Grufwor hafwa warit i forna eder, ther till geer mig auldning sådant att troo, den goda beqwämligheeter som har äro till esn sådant wärkinrättande med attn och fordom ymnog skog har omkring warit hetta hålat hålla den för een sordes uderlig inig Ittren, oe äro hemeent folk ther ut med böendes som föra der fremmande en och wijsa hem wagenår ifrån nom iag till Bridywater, enaden iag tillförunde war underrättat att straxt uth med een byy som kallas susTiyton ett slag wattn rinner som

petrificerar träa, Mussa, och hwad elliest af annan löös prateria thor wid tomner, som iag och några stycken förd couriensitet skrull der ifrån log, hwilka till een deal äro petrificerade och dels allenast med någon skurpe an luper. detta attnet fantz in tot någon mineralisk smack, uthan är lart till anseende som annat strömn wattn; Dag håller det förTreligit, att samma wattn små orh gsigtbar fijn Sand med sig förord hwilket småningom och efter handen fassnär, wid hwrad som hälst före kommer, att sådant sedan af wudret ör bolen cougulerae, or at detta allenast är een incuuistation af dess små particuler; hwilket wid brädden af samma räck ikarligare nnn sers medan dhen samfna, hwarest Polen mäst nan hafa sin werckan, är fwen så hård som steen, ock åter på andra stallen, som mera i skuggan ligge, sien man taga denne nusterien och smola den sönder emillan fingren tijdare om lig till Sunstep och Mynread, samma Städer äro H Jacos Bunck tillhörige, som wijd åfresan ifrån ondon önd tig att iag wille beser thet upparstreck, som på hans ägord tilförpede liggers, ock han för någon tyd fortinynt sig arbetare, som det samma upstaga skulle, man den hafa wärtet öfwergifwit, uthan att gifwa nogdt resteed ther om: Dhette war allenast een Tysten malmsköhl, somden nörre raggen stoar, dock myckt rijt ock god, hwilcket gaf mig anledning att troo, det har i neigden uttskillige Kapparmålmdrofres

Larer wara, ock arbetarena uthan twrifwel antingen den rätta intet påfurnit, eller och af oförstånd den förlorat, i der hafwa myckt gråborg dersamma städes undanbrutit i fält, och intet fölgdt malmen efter påsmert; Efter gamble mäns ockruttelse skall tillförende rijta grufwor i denna tracterk hafwa warit, hwilket der stoorn högar af steen ock jord fordom opkastade or mumed gråäs öfwerwarsta orstyrkia, som och hur deck näst relägne Staden sitt namnn af grufwa, ty på Engelste hentero een grufwa mine och Stadenskallas Minread Dock troor iag att Banczen mert Läror ned denna sin grufwa uträtta, emedan strecket är äldels fördålt och förloret, så att dess upsökande ett stoort Capitail urfordrar, hälst som man tar Soesucl hum stoora förskått till några kusende Livres Berling äro samDe, och ändå ry welat förslå, hwilket af manbrachte till andre grufwors uptaganstiöre är kommit, det iag honom och still swars oförfarne i nnsten oss ern lack DieposiLembnade. Här ifrån forr iag till nordt moultoni Devonshire, hwarost den för 4 åhr sedan upstagnne rijte iåppar grufworne belägur ulro; desse hafwa så wäll straxt i ergynnesen som alt sedan wijst sig mykt örständiga, orståendes förnembligest i Imechtige orode wyj hwar andra strykande hängar frånNordost till Sijdwåst warandes ien Änkirfrun tillhörige, som dem ut priwale Participanter för airrenterat i förstonne emot ett wist prijs förhwar Jun malm som utbrachtes, men sodan då hon förmärckte at malmen hwar riskare än man förmödat

och olef till ett anseenligit erijs såld, fant hon rädligare at Luta gifa sig hwar nyjonde then malm in naluia, den hon sief låter afsättia moot det prijs, som ungbart är, hwar om här efter mren Lioneras skall: Här wärde allenast rutiohal arbetzfolk bruukade, hwilcka wid Grufwearbetande så lytet rane äro, at så snart som gungen eller streckt sig för lörar, inskalla där arbetet, uthan at är dare fortfara på försöök eller malm gnnrgen igenkeeta; Dessr arbeta efterthet tiska mereret förrt genom borgnrtens undenhackande och sedan sprängnen Gungarne äro mäst 3 quarter brerda orstående af länt ormachtig malm och mycket Ecisur i sprängd, hållandes dhen gemerna till 30 pl:to ock den lättre 40 och stundoms Ther utöfwer Dok är den odinarie malmen här och der tämmelig järnblandat, derföre han och i smältande så mycket swarare före kommer; 3 ergarten är nen ormachtig Pornstern har ochdär med någon Licaltz sprängd, Schachten äro smala nrdslagner ock förtimbrade, der diupeste ey mora än 30 35 fambnar, gemenr arbetare äro 150 st., som rekomma rckolohn à 7 s 6 d hwardera; Denna grufwa gifwer godt hopp om sig, ty hon tilltäger dagligen, som och hafwa gångdrne alt här tills ey wijst sig föränderlige ock i anseende till grufwans tilltagande warda och så arbetarena föröskte: der hafwa åhr 1678 löösbrutit emillan 4. a 5000 Tunn malm; här äro iige andra Directeurer som warket förstå än Participanterne sielfwe, ei Eller äro ännu några ruttuckonster eller andra byggnnngar inrättade, som wid ern gruffre nödigr äro i defordein

gen skeer med handrind i små wargårdsåsom icke heller uth med grufwen någre Mmältwärck inrättade finnes; warker dhenne molmen försåld till hwar och een som det åstmidarock äro der wissaste afnämare Darticipainterne af Gristols Smältwärkt, som och några ende i Londen, hwilke Ugnar uupprättet hafwa i Förstädeme Pfryset på malmen widl grufwan äro 8. £: 10 s3. Sterling pr Tun den bästa, er Den sämre för 6: a 7 2. H tun lodan drager Koparen försorg at skaffa then samma wijdarr fort till den ort, som han honon hafwa will först måste han föras öfwer am till Barnstuble, som skoer på Pustryggen i Säckar, och betalas för hwar Pin: 2s:, ifrån Barnstable warder han meremels förd på Baöt eller främma till Bedifor som nåstar 6 d jw. tun, emödan iiga så stoore Farkostar till Barnshible finna opkomma, som han Siracte, kan föras ppå till Londin eller eistol undanitagandes der små kohlbåtarne från Betlis, hwilkka sig intet wijdare frachte låta; Wid Bedifoid warder han inskrppat till dee orter, som han då förtingad är, och hafwa den me rendels den commoditetin, att han för värlast warder intagen på den Farkostar, som med pasinemahl oss andra tylika waror löstade äro Fracht för 1. Sun till London är 10 s. till Bristol 2 1/2 à 3 s: Ifrån desse grufror orgaf iag nu Kogparbergdlert till Cornwal, att besör iopperwärket wid Sluro, som fuller för någon tijd sedan har wart uptagit, men aldrig någonsin i så godt stånd, att man sig fullkombligt håpp om

dess märktlige tilltagande orora kunnat malmen sörstår ut; några strytande gångar, i een hård grusachtig oorgart med mycken tirs insprängd, håfllandes en mera än 10 7rr. C rto högst, hwil ket: Englland räknas för lijtet, äro mrendels af det gala slafget, och setter strum- och fläckewijs i grabar get; gångarne äro wähll 1. saln à 6. quarter mächtige, ock wijsa sig mrer i dumpet ans i felt, så ut grufworne äro Pmpa emillan 40 a 501 famnar och orgynna lijda nöd af wattn, till hwwilkt afhielpande ren Stulle äro anlagd, som än intet war helf geondrefwan; Arbetarene solismerendels till Devonshir wärcket öfweryudt warda reckotals lönte med 7 s. 6 d. orfordringen skeer medl handkraft; åhrtigon är wäll till 3000 Dun melen utbracht, min större delen ther ibland mycket swag Participanterne hade för någro ohfr sedan sintet långt der ifrån låtit in rätta Ett Smältwärk, men blefwo af Ferslagmakaren så ordragne, at den woro astade, att läta det samma af stadna; Ellest är denna orten till utförstell och andra requuisita wall blägen; Nu wärdetr malmen håll till andre wärck och must till Beistol hwarost den samma med den rijsko Devonshire malmen till godo giöres Prijhet war 3 a 4. £. Hd högst jor. tun Senwärcken här i neigden äro i rahnligit stånd, och tillwärcka åhrl: 7 8000. Centner äro och der låtn i knalland, Och nåst dem der i Sembrokeshire Sedan reste iag genom Devonshire lilebakars och till Bristol, att betrachte det der inrättade kmältwärcket med windtugnar, hwilcket ehuruwäll

man har wart att få sie, så kom wa lytwäll dyt in igenom een god wans Lecommonsuition i London, som han ng till orten medgaf, jempte ett Eredibire, att der få upstaga någrr prnniDer till rersans wijdare fortsättiande ty som det är mycket osakort på wägarne der i Landet för Skofware, af hwilcka ofta stoor skada den resande tillfogus, altså lager man intet gerna mycket prninegar hoos sig, uthan lefwer heldre så mapst som man kan på rersam Lätta maltwärck är E. småmihl ifrån taden på istra sydan örlagit, bestar af 3. Hyttor, hwardera nad i Smältnäckar; desse Uignar äro alle rygde psu dhet sättet, satt den af wudret drifres, Rinarie proportion är E. alnars höyd från marken, föruthan det som still fundamint nedergrafwit warder af as- eller wudt-kalet kummet

Ther malmen Liggers är 6 quarter quadiat widt, och emn am högt; Patta i dhet samma är under tijden från jorden upmurat med stax, och stundom dess ställe seen tiock guten jernpanna kruckad, som med utfast lifee öfwerstrykas, och kan tagas uth oss in Einllan detta och rummet der lålen laghe warda, är een Communication, hwar igenom Etten i malmrummet inkommer battn på Låhlrummet är giordt af jarnstänger, sålunda lagde, att andret er igenom nen inkomma /: som giör dreften i/ dock ey glesare, om at kahlon wäll nnna blifwa liggandes och askan itfalla; uner detta grillret är ett dimupt askhåhl /:10 ju diupare asthålt är, drsto bättre sprlar undret uppugnen :/ på dest man eij hehlar så offta skall örhöfwa att skrapaladan askan, hwilket är myckt rbegwemligt

för hattan skuld, medan smältningen påstår: Kåhlrmmet är i poroportion stoort föter ugnen, så rångt som uignen är hwerd till och smält holften or af, Dock 3 quacter diupare och med sett lagnin håhl, hwar igenom Låhlen urkastas, Stickhafet är gemeenligen på Then sijdan som ediametro är semot Kohlhalet; dessutan äro på een annan sida Est Jåhl på somblige Ugnar orckas ey möra an ett :/ öfor hwar andra, het ofra lijstet, och det andra större, hwar igenom man godzet omrörer, och wid tillfulle tillsrer, huru med Smältningen lyder/. Ugnen är hwalfder åfwan alt öfwer, ock hur ey wydare sypnng än den pypan, som 2 skårstron gar satt utdrage froken äfwens på fuket i hwalfwret är ett håhl, hwaro igenom goget ilarprå, som södan wäll tilltäppes, men i dör smärre Ugnarär det giordt på sidan, hwilfket r mycket rättre och ööqwämbligare för arbetarena att regfra sig, snar malmen skoll uppsätstias :/ etta är så wijda Stricctufen af Smältugnarnapar af shoosguende Afrytningar närmarr kan sers. Heras Lafiner ligtiar, seller i hwilcke iuppåen ärgorrs, äro efter samma meshode rygdte, men mycket smärre, ocs gurgiöra er ey giörna morn sämor än 1520 Centner: Ohsom der intet hafwa den watstenskapen att råsta deras malm som hoös oss eller i Tyskland ormikeligit är, eller oss om den förmena att detta er skall warra ett fullkom ligit maneer att råsta, altså hafwa dee a parle rygde råstugnar, hwar uti malmen råstas med steen Lohl, dock så att dåhlen för sig ett särpilt rim hafwa, och maknden i aft annat lägges,

Warder gemeenligen ei mera råstad än 8 dagur, allenest, så mycket at han är smoor ock brqwäm till sönderbokanDe, emådan han sheel små upsatt warder, tij der hålla före, att den oart, som ännu öfrig nän olifwa, afgår i sielfwa smältandet, genom den Sarke hättan u den sräkna intet efter huru skadeligit det är, ock huru mycket Ther igenom bartbrännes, som ellirsk nde wara rhallit, om malmen wrore fullrästar, och man intet behöfde i smältandet så starck hetta gifwa. Desse omnämbde mädtugnar äro öpmurade af Ordinarce Fegelstern iuthan till, men inan till fodrade med li annat slag wyk, som af dfart jord giordt ärr, hwilken bekommes ifrån Pindsor sträxt och med ten på god som hon Rågonsig tan wara efer det prbet som dher på ör giordt, är hon rättre nu den Tränska dessutan warder ock på andra stallen Englland, såsom i Coenwul dylijt jord funnan: ntilles äro Ugnarne 3 à 2 1/2 tarl tiocka murade, och öfwer hwalfwet med järn starkf hettan mycket frestar dem: desse moppen och band försedde, rmådan den således bygde Ugnar warder malmen eftero thenne folliande kortta Process smafter 1. ledan malmen är råstad och ugnen nå gorlunda uphergat, så att måsta röken är försunnen, warder han ange till 4. £ Cent. undertijden mera och mindre som han är tung och hod till och ugnen stoor, brukan es der sällan någon fluss eller tillsatt nan skar innertijden kynstern om malmen är myckt sträng, sedan kuppas allad hålen igen och gifwes stark hatta iss tyjmar Om malmen Till den widen ingynner smälta som merendels skeer, warder godzet om rördt, ock åter tilltäpst, till dess man förmodar att det är fullsmält, då hettan minsaas rrkemona godhet mnu något

Ugnen att tättia är swillla sig från oartens seden warder altsammans tillijta uth stuckit, då slaggen stadnar öfwerst, och det goda godzet sätter sig till rattn, hwilket sedan Separeras med sprystande undan dhet är wickt, der efter order Prich mahlm åtor upsatt och procederat på samma satt, tij de särs Ugnar tan man intet med upsättiande offre handen arbeta, uthen måste detpå een gång inlagde godzet förse smeltas och utstuckit wärdn: L:n aht första utkommande är kiärsteen; Denna warder söndorslagen, och uthan rå sande st oo antian tillredder ugn opsatt, ock ohöfwer eij morr ant tijmnars smältande in acles, då dero af warder räkoppar, eller ock om malmen är ofror, olifwor han så fijn nästan som garkoorar; warande smältning warder äfwen omrördt, och sedan altsammans tillijta utstickit så frall slaggen som åupparen; Kynareer warda een gång om wocken afswalade, och arbetet i een ainlan ugn euodlortijd fortsull. 3:o Om Kåpparen eij är så reen or fijn som han boof wara, hwilcket som lag sade skeer utaf een handesr om skiärstern har warit mycket rijt, blifwor handen små Ugnarne, som på samma sätt som den strora bygde äro, gårbränder igenom medelmåttig hetta, ock kunnad der sillan orniga honom högre i gnar än högst 92. 70 Cent:, ty i gärgiörande äro der myckt ofullkomlige och illa muerrättade, emadan der intet wettn der wisse tocknen som der till fordras hwar af oeh -ommer, så will som af den med Kåpparen från orgynnelson ircrporerade Grefwenhtige stenkohls

roken /: ej har wärda eij andre kohl an steenhåhl oruukarr/ att all den luppar, som Deser Ugnar tillwärkas, är stioor och swartächtig, så att han till mässing giörande Engelsk Koppar otränär mycket otienlig, men om Träkahl widz hurandet bruukades, blefwe han ofrel bart rättre, och Kupparsmäderne äfwen hafwa en ilagan, att denna Koppar sig hoas dem sintet giärna warka Eutero Derföre han och altijd gåller 10 a 15 sminDerr pCentnern än den Trunska, och kan man af dhöras låpparmynt ser, att han ei är serdles fijn, emådan det af den dLandet tillwärkade Koppn ren slaget blifwor. Till hwart Smaltning eller 5. Centner malm utigar neu firrdedels Kaldion Steen Sihl, somi Biistol är myrket godt E op, emadan dee hafwa båhlgrufworne. sigg med och rundt omkring Hyttebacken, 2 åstår ey mera än 10 s. chaldion, der derLondon eller på andra orter, hwaresten öfwer kiönsmåste tillföras, kista öfwrr dukbelt, för den höga Contribitions skuld, som på salla der Tåhlen, hwilcke öfwer wattnet forde warda, Lagder är; fen caldion kuhl är efter känskt mått ungefehr 18: tunnorsi Till hwar Ugn äro E:r arbetare, Ten mästare och Ten frång, som skiftwijs omräxta, Mästaren har 12 s. Lohn som weckan, och nen Drang 8 s. Vag-fehrligit Förslag hwad omkostnaSmältfings onkostnad den på een Sunn malms smältande kan wara med inkkopet, oberäknadt Capitalet i sislfwa warket, sampst hwad reparation och Byggning ocksnnder, tijdspillun och andre olägenhorter wara inma Malmens inkiöp är för det råsta slagat 8 £. 10 s pr. tuf, den sambsta fien Corntral

4 L. pr. bun, hwar af medlet blifwer för en Vein malm £, 6. 5 s Onkostnaden till Bediford är in alles med inskrppnnngen 3 dragt till Biietol frrn Bedisoid är s 6 från Cornwal 4 s p. tun, hwar af mediuen blefwer 3: 3 Wrydare omkostnad att bringa den samma till Hytten 1. wid råstande af 1 tun malm utgår 1/4 Chaldron Låhl a 10 s pr. chaldion giör 2. 6 wid första smältninget af 1. tun malm utgår 1. Chaldron fåhl a 10 s 10. Iandra Smältningen till den ut bracste stärsteen 3/4 Chaldion 7:6 Tredio smältningen ekr gargiorin gen /4 halsion giör E:6 köre dagar arbetzkohn för Tnarbetare à 22 s om reckan för brgge giör 8: 6 Scinna L: 7, 14, 39 osito denna malman har wardt rijk den ista 30 posento och den sambrr 10 pCento Venicest i Kåppar af een tain mann giör 20 p:to, hwar efter orlöper sig Do 4 Cept: och 60 Rr Kpser, hwilcken nåstar i 20 pl:to och 22 Cent: på hwar Sun Beistol £: 6. A prsent, blyr altså prijset för den utbrachte kåpparen £. E. Hwar ifrån afdrages inkirget af malmen frsmeltokpstningorne à £ 7, 14. 3 Rester som blifwor gewinston £: 19 5:9 Men här hoos är att considerera, det dristol är den brgämligaste ortheila Rijket, tillsatt inrätta sådanin wärk wijd, ty först hafa den Lahle när till handz ock för godt kiöp, som Hher emot i andra ortor insta sibbelt 2:to när blägne utmed grufworne, och haf wa således eren lätt tilllförsrel. 3 är itt försslen äfwen så boqwand, 4:o finna dee Efnämare nog i Biistol, så att eder sikat ochöfaftra iupparen wijdarr

om den så sielfwa wicka; Ledan den eu gåna hafwa hettat på rätta metroden, Tutma dhe inrätta så många Smältwerck, som nödgo eröfwas, så frummpet grufworne skulle tilltaga huruwäll Deronshir grufworne målkien år tämmlig god, så är han åter i Comwal så mycket suenore, derföre så framptiRike en wijdare dee gurnolr grufworne, som den esamkia up-äga, hwar om straok stall relaterat blifwa, ett desto ansermlägare af sig iasta nän iag intet ser, at desse 8:t nämsde mnna wara of 3 till srajudice, wijdare än att så mnycket kuppar, som de af sig kasta, så mycket mindre kan ther emot af den Swänska i England afsättas; Efter deras utsagn så stall A:o 1698 af Alla wärcken Ei geland 600 tun Kåppar wara utbräcke Janla tillwärknrin hwilcket ag nästan hållars orroligit, måden eftere ren calcrilation som nig för mig siaf giordt häst 400 tun tillwärcket är och en der untifrerehe eende Putor som har orhser Glocestershire finnas, äro ey i det stånd att någon reflesion Her på Wärders giordt; dee wijd Beuntorert äro aldeles utgångne ock är straxt der ut med ettt anseenligit Smältwärck upbygdt som änu werder underhellist, efnar det ei med Kupparmalmifrån DevonsEice och Cormval tillfylerst warder försedt, så blifwor blymaken i samma uignar till godo giordt; Men detta warcket Iennehafware har ett ännat utsiende nämbl: om en omtalte Stalis Grufworne rem gång rommo i stand, de ärnar Ägarne nöpe malm der ifrån och smälta; Msan har till Dato sällan i Engolland funnit några Toppargrufwor som haft Smältwärcken när till handz hwilcket nomnar ther af, ett grufworne oc Smältwärken intet hafwa soen Föro

läggare, tu den som låter oryjta malmen är af ern heel annan tanke, än den som smälter honom, e om malmstrecket sig em gelig förlöre skulle, är han obiagen att giöra någon omkostnad på förrsöök eller nya skerpningar, derföre han allenast gör mofist af det som en srer, uthan att willia wägn något på slyckan, hulst som så månge hafwon blifwit ordragne wid sådanne smältwärck inrästtande, ej att förslag molfen stror omkostna på ryggike. går giordt, sedan muertiden oii för stådt att trcictera malmen, uthan altsammans förbrändt, der näst när han entel:e hindt finna uth ionsten har han behållet heela gewinsten för sin räkning, ock på sidston Teiiet Forlaggatren or ägarren med wärket i sticket, och Ulppit der ifrån så att sällan är skedt, det någom wijd upparsmältningar farit well Dhetta wijd Brixtol är det endaste /: ehuruwäll der intet willia tillstå att Der med någon profist nu arbeta kunå, när dese räkna första utläggningen :/ och lärer det eftor all apperenste hafwa bestånd, emaden Forluggarena sig sielfwe beflysta att fatta och lära detta, hwilket anndra aldrig giordt, undantahandes then nyligen omnemtde mannen Dlocestershie, hwars nampn är mig osekant. 9 fyr mihl från Dristol, på samma sijda som dessa kmaltugna äro, är och ett nyligen inrättat Järn manufactorie, hwarest Panner, Myflar, flutar och ypor etc. warda förfärdigade, som och blifwer der öfwerättore odt Ståhledärk Ståhl sgiordt af Swenskt järn; desse fectes wärda alla Landet consum. erade, och emådan få sedanne

wärk finnes, ien Landet intet med ylitt smijde till 4:de eller 8:te delen blifwa faumerat På andra sijdan om Staden wed den herte allan, är Een kmaltugn, som till blysmältande bryukas, på samma sutt rygder som iuppar ugnarne, allenast mod den utiskildnad, att hettan i denne är moderataré, hwilcket skeer igenom Kåhlrummet sampt Askhålet mindre giörande Blymalmen kommer i från ells har i samma Province, hwarest han utur åtskillige Putor hämptas ty der är ingen Regilier inrättadt grufwe, eij hellar weeta arbetarena huruledes malmen sig förhåller, emodan Der uthan åtskildnat ock malmen finnes hwar den nederslå på heela det sam ena flecka feldtet; Denna malm håller intet Silfwer. Het warder i meer än 16 Provincier om blybergwerk.

260. i Engelland olymalm funnen, tj Landatt öfwerflöder dår af, och blifwer intet på någon ort i heela Lickopa mera bly tillwärcket än här i Landet, hwilkt är owist att ärfar O Bilstol såg iag een modell, som der wid grufworne särnade nprätta på ren offordring machine med handkraft, hwar edelst een man nan winda sig sielf ueder i grfan och opp igen, sams med samma unfordra maknan, iag tiflar om detta i strort nod nåofon menage låtor sig giöra, dock för Invontion och nättheeten skuld har iag afrijtningen bifogat Ifrån Pacistol begaf iag mig öfwer swrattnet till Hales och landade i Stamor gunshire wid Cardif, att der ifrån wijdare reesa Lendwägen till grufworne Burdiganshire som nu äro på förslag ut ufagas atin wårek är tig

långt belägit från hambnan Hberdorijt och har för långliga wijder warit brar betadt, men sedermera åter instält Dels genom Participanternes oenigheet dels och i mangell af god Disposktion ken Adelsman benemtd Carber Picce tacke wull Dispositionen af detta wärck för någon stijd sodan, men blef som tillförende ille Administrerat, så att på sidstonn attnet tog öfwerhanden, och arbetet öfwergifras. måste; Men sedormera och nu nyligen har een benunkd Hilliam Wuller giordt stoort äsede här om, ock låtit utgå Böcker, hwar uti han wijsar, huru stoor profijt af desse grufwor stode at giöra om den med flijst af någon erfaren man blefwe drefne; emådan denne Hilliam Waller sinef porectinderade att förstå berg-räsendet, hwar igenom han ärner å Ju wijde Krachte, sat att Låttern blef upprättat, så att hwar och een efter orhag skulle få draga sine Pennnnger och grufwan i wisse deelar H:r Humphry mockwort at före Dispofördelas, hwar till han öfwertalte ien sitionen, som och wärkrligen skofde och genom detta Lotleret 12000 £ ster tillsammans bragtes, med hwilka me Dell warket skulle angripas, och hwar och een proportion efter sina deelar och insatte penninger niuta profitin her af i fängden. Förslaget som han gordt, hwar igenom han will wijsa Participanterne den stora profist, som det mad tijden warde af sig iastandes, och att der igenom icke allenast heela Landet uthan och frammande oreer skulle tunnna blifwa med Silfwer, Koppar och Bly till öfwerflöd försodde, sär fölljamd.

förstag på den 7320 fist, som olyj malmin skulle af sig kasta, wer grufrorne från rättn rensade wotro, och wärcket till gång brast Serhåndrade arbetare emploijerade wija det stora wärket, a 8 s. 6 d för hwar Sren eller 7 1/2 skl: malm, Dito malmens waskande ther ibland räknat, så att 2:ne karlaro öfwor en Tiin hwar wecka skaffa måste giör i omkostnad £. Nerl. 6375 Töhrlön till Floden Devey a 5 s pr. tun ror för 15000 Tun 3750 ♀lodz 12 3 pr. Tun att låta förn molmen all Samnen Aberdovey 750 Af 15000 sun malm ian man giöra 10000 Tun bly, hwar på räknas smältning omkostnard, när smält huusen ossygde äro a 15 s: pr. tun 7500 £: 18375. Desse 10000 scin bey räknade allenast à 1 £: 5 tl. pr. Tun kir ifrån afgår rifrannambde iör 90000 Noch för behagtsänlande orh anomkostningar 18375 ra nödwändige grufwe omPostningar åhrl:r riknade till 1125 altså rester åhrl:r gerinsten £St. 70500: Förslag på dhen profijt, som af Dåopparssreeket så samma grufwa II dee tränne ådrar eller gönger kunblefwe fortsatt frl:r inflyte mnde, om arbetet nu innom een lysten tijdt många hun drade arbetare skiftrijs employjera de wära, men maf will allenast taga 100 Man i hwar ådra, och räkna om

kostnaden till 20 Bpr. Tun malm, och måste Desse 100 arbetart skaffa 60 tunt om dreckan, hwilcket a 50. rekor om åhret giör 3000 Jrn och 20 s3. ppr. Sin giör st. 3000 Dessr 3000 Surt malm ninna gifwa 500 tun koppar hwar på mältomkostningarne aflenast räknas al0 £: stl. 104 omn Sun kåppar, emedan malmen är rijt oeh lått smält giör 10000 Fohrlön för 500 Dun tåppar till Hamnen a 6 st 150 Grufwe omkostningar nnd phachtsäillande or Stulldrifningar åhel:n en mera on 150 all omkostnad brlopor till 13900: fembhundrade Sren Koppar a 100 2 stl. Cor: dich rommer tillståendes 50000 Alt så öfwerskuutor ater freyjten till £st: 36100. Ätom dett Förseag har M:r Waller kem i PartiSppasterne den iankard att man /2 Längden nundr fördebbla tillwärkningen och Consequenter profistini wad Stilfworgrufwornf wordo af sig kastan es, har han mirt welet uptäckia, omå Modan iag war wrijd grufworne, woro drr den det skulle öfwergå salles troo och förmodan. fulla med watta, mon dör gamsla shachten syners Tijkwäll, som till gångarne urddrefne wore, som och war arbetet då inrättat på een stalls drifwande till wattrert afförande, då der gönast när drn worr Genomdrefwen och rattnet afluppit är nade arbetet med all flyst i grufwafortsättia, mdl den Nimma fönninger som af Oteressinterne ut Lolleiet Seponerat war. Hher war or ett Bookwärck med raskhuus, som ännu qwar stod, sedan man sidst der arbestadt, som och 2:ne Hyttor, men altsammans förfallit, så att det åt nyo åtore görggas måste. htta wark är

Sisuerat 1. Ligger det ey meer än 3. Engelska mihl från stoora kon. E är der eyj ondt om tåhl, emedan Neusustle Tuhl gruforne på samma östen årlägne äro Dessuchen är ei heller dher Racren sont om skong, hwar med Silfret lon tsmältas. 3:d år ther ohgod lägenhet med Strömonar att inrätta kmult-Brokoch Daskwärk, så att om grufworne äro goda och ymnoge af malm, som Förfla gre nud handeu gifwor, fattas dher inge regricsita, som till ety fullkombligit ergärk höra. Men der emot here ig af em annan saker berättesr then uinskopen, at 1:e grufworne ey äro så goda som der föregifwes wara, uthan mörendels utarbetade och hret utnsta borttagit. 2o således dketta förslig meer på gissningar anspå sälfa insamerfter yrdat: kunna gufworne fässan aldrig hållas frijnA DEs entprxoI of the Silver, Lead and Copper-mines¬ late of Sir Carbery Price, lying in Cardiganshire, within four Miles of the Navigable River Dovey, and from chence a Mile by Water to rhe Pert of Aberdovey, where Vessels of shree or four bun¬ dred Tuns may ride with great Safety. aJte Norch Vein of Sead-oar¬ i The Cross Vein of Brovn Cop¬ three Foot vide. per-oar, sve Foot wide, and yields b The great Lead-vein, eleven Poot five Tun of Copper out of nventy vide. Tun of Oar AVein of Lead-oar six Foot vide. tne frst great shast and Western 8A Vein of Sead-oar three Foor Boundary. vvide. The Fast ferel. 1 m The Pastern Boundary. f AVein of Green Copper-oar, four Foot wide, and yields three Tun t & & The places where the Cross of Copper srom tventy Tun of Veins meet wich the other Veins Oar uonich are called By Miners, the & The Bog-vein, four Foot vide. Nof the Veins, and are account¬ all Porters Dar. ed the richest part of them. b TneCros Veinot tead- oat, ihree oXNe Nek Teret. Foot vride. Note, AI the said Veins are fix d and sexled betwiat firm and Colia Sides, and rise equally near ro the Surface of che Oround; and all sexcept che Cross Veins) lye parallel to che great Vein, descending dornwards like ibe Mine of Potozi; but being mang in Number, and crossing each ocher could not be bessor described rogerher on Paper. The Stale sor the Sength sour hundred Vards in an Inch; and for ihe Fseight of the Mountain eighry Lards in an Inch; and for ite Di¬ bauce betvveen the Veins forty Lards in an Inch¬

frim watte, emådan een stoor wattunder skall stryke nåstan mitt igenom alla gångerne. 4:o fattas dene goda Directeurer, som grufwoarbetet förstå i månget af hwilke man attijd funnit at Silfwor- och Koppargnufworne i Engellan rij testi någast bleståndl 5:o söka der dagel: efter gode smältare emot hederlig Tl corpence, ty der förstå sielfwa intet att skillie Silfwet och blyet från Lappuren, warankes ther nog upparmafm nad glant bblendet, hwad nu här af i Långden komma kan, läror tyj den ut rijsa, hålst som man här om ingen säkrare kundskap kan bekomma nu hwad som af dem sirlfwe örrättas emedan för ettnet, skuld iag eij kunde kommas att fara i grufworns, orj ser huru nijda hoosgående afrytning war samfärdig, som af mr Wallen är projecterat then stijden grufworne ännu iftet worr

fulla med wattn, imedlertijd skall han före Direction öfwer wärkt; Men det är sakert att i denna Provincen Carde gan tillförende många ryta öergwärck erit, som af der gambla Spivilegier sees kan. Koppar bergwerk Kupparwärket wid Reswick Cuunbertard sosm på grefwens af Northumbeklande ägor Ligger, blef i drättning SlistiVetz tijd1 till orn Tyst uplåtit, oahtadt at drottningen tillförrnde hade gifwit grefren frrihret det samma med flerr angränssande wergwärck at barbeta låta, hwilket så mycket förtrödt grefoon af Northumberland, att han sig opponerade emot der förmonner, som enna utlänningen förundtr wore och orgynde ren wijdlyftig procest der om med Drottningen sielf /: hwilket hwar oc orn bivat 1/2 Iugrland fritt star om han förmonad sig urad omk till amnen eller tichil, som dhet något förnur skedt af Öfwerheeten :/ detta förlåpp blef slutit, Då den Prepale Sociepå Engelske kallas, och efter någre åhrs titen resolverade, att rmnådack samma Kupparmalm hölt mycket Silfwer, borda grufwan förklaras för Legul, och sålades Drättningen hafwa fiiheet at förläna den uth hwen hon wille, hwar uppå grufwan för Drättningens egensräkning olef bearbrtad, och enn ansernlig griantitet Kuppar åhrligen tillwärkad så wäll som Silfwer: ledan enne grufwa ei mera wrarbetadt blef hwilket kom Ther af at bem:te grefwor af Horthumberlan på sidstoncke antl rotade wenna lyften, och förmådde att grufwan aldes olef ödrlag föregifwandes att ingen efter honom wore som förstode hetta wärk att Lministiera och har

bemelte grufwa alt sedan legat i Lägerwall som uan och nu för nien eij mera tunsee der af en opkastade högar, och halen som hafwa wafrit phacht, dock mycket igen grödde, och rummet efter Smälthyttorne, hetta är ett Ståckwärck, och skall dhöro min ymmage rijk malm finnas, derföre war ägaren på denna wijden omkunkt att upstaga samma wärck igen, helst som nu mera mtet så noga warder efter fraget, hwilke Legule grufwor äro etler intet, iörandes sig stoor möd att eftorfrage goda Directeurer arbetare, men war wijd min ty en intet arbete påbraynt. Denna grufwa war Den endaste, som längden mnde wara skadelia för dem Swenska iupparhandelen, ty efter Apparence forg orrättelser, så är efer ett stort förrad af g malm, hon är bywell olaggen 1:o intet lungt från stoore fahrwattnet eller hafwet. C tri stoor ström rinner dera straxt uth med som sär boqwem at bygga Crytt och Smältwärk wid, sr är Den na Racten skong öfwerflödigt, så at dhe med träkahl sänlle nnne smälta malmen, Äntet långe från Cardigan i munmohshire hwrftirn äro wackra Järmugel belågne wid Ihil62oo2 och Sintorne, harest så wäll något stångern tillförende har warit tillwerket, som och nu för tiden warder Ståhltråå ler gor, hwilcken tåhltråa mäst orkas att giöra Larder utaf till klåde nanicfuctorierne, menanrs Engellan dwrur at den främmande stuhltråan er skall wara så dnglig till detta brinik som deras ryrn, som nist larer wara Legur till fynherte ly den som här i lundet giöres är myckt fyn, till hwilken ända of så all stahl treas införstill frim frimmande orters

war contiabundo, och deras egen der emot förbuden att utföras, på eet sedan den hemma giorde wore sutomlandz försålder Thr sielfwa rij måtte betinna sig af frem mandes dystförssell, som dock ofte stodde att hullandarne practicerade uti den Engelska Ståhltruen, och oracste annan in igen Ifrån Sulis reste iag till Bristol tillbe furs, der ifrån öfwer Bath och Wind. Sor till ondon dhet war äfwen hen mden wid min återkomst fråm om Träru och bäck Landet, det förslaget i Sarlamintet Jern wärks inrät inlefwererat, att få inrätta ett Berkoch Tiärusindrri i Ryssland, som orh o några sifade att skicka dijt Smedero elidst på Järnwärck förståndige Man, till at cultivera den järnmalm som ymnogs i Tkyssemed finne, hälff som Landet med god ligenhet dess uthan af strömmar och skongur skall försedt wara, till hwilcken ände or att så mycket mera persvadera Paclamen tet till att bifalla denne deras proosition låte den utgå trychte Zedlar, i hwilka månge swarighorter wore andragne som dee Engelske Spediterne i Prerige berättadt thedras Drincipaler, marmena ther utstå måste, och der emot remonstre2ade, huru nyttigt det för Landet skulle wara, om der från någon annan ort, hwares der fryare händer måtte hafwa ut handla, unde blifwa medl slijke waror försodde, som den från Swerige orkomma i Dennedansökning i Parlamintit hafwa der så wijdta öracht, att det dem blef bemilliet, och är allareden sådant i Skysslande wärkstält, hwad Tiernsinderjet angår hwar ifrån Der - Engellaid förfodit åhro warckel:n 100 Luster Tiara bekom nit föruthan det som till Halland fördt blefj för bättrr nog tan dhei

Bränska, som kommer der untaif, emådan hon itet är så god, hwarföre och den Swänska mycket begiärligare ochigodt renome lärer blifwa, som Tastade för eden 13 £. stl. str Lastin och stundom mera, beeket 16 £: P:r Lastin, mön d ärsk Tiaran eij mara än 12 £. Sl. p Lastin, det är fördenskull icke tolt att den Ryska för bättre kiöp me ågon profit kan tillwärckes än then skrunske, så wäll för ortens af lägenheet skuld och den långa wå hen åth crctetngell, som för det at berynneson dyrt läror fulla sådant wärk inrätta på rön frommande ort; Menoacstadt alt detta, så lijda den heldre skadan i begyunlson, en at en på något sätt skulle 7 lfwa teingna. Man har Exempel på Ankarstnideriene, som dhe opp Ankarsmijderijer Landet så wull som allestädes i Kring London inrättadt, hwarast den men hanttraft och läggor smijda Ankare af stångjarn, som skall wara delar Tränskt och een deel kpanskt, så stoora som till hwariehandsa Srop nödigt fordras: desse Ankare Ksta dem fullerd 2. a 3. gänger mera än dee Swänska hade munat blifwa sålde förr, men det achta der mert, allenast den kunna dem hemma i Landet hafwa, på hwad tid och ort den willia, nthan at tillyle frrummende der om. De omtalte Järnwärken: Kysslund är nu lintet inrättadt, så wijda man af berättelsor hordt, men torke dock snart sker, om den Swänska handelen dem intet mera skulle orhäga Jog oesag ock så der iuppar uignar som mitt emot Nestmynster på andra sydan om wattnet rygde äro på samma sutt som der Bristolsko, mat mycket

större och högre från marken, emådan deJärnpannor i ställe för een mu Lud Cänss försedde woro och fannorne för then ordsaken skull högt opstälte itt man hwall mnna sor, huru dho stå emott Pettan, ock om någon olyckaskulle hända, att man då så mycket wrigare kunde hilpa at Valveia godhet. Ee äro innan till med samma, om örstrukna, som Ugnarne äro miuade med 2 desse ugnar warder ock så något ä par utsmält, men med stoor forlust Kåhlen falla ike allenast mycket dyra then och tillförsslen af malmen är war, så wäll som sirlfwra orten oläglig il att sådant förehafwande, derföre warda dee ahlenast på försöök af en eller annan orunkade, som har lust i kånsten sig att exercera, så att intet någon beständigheet med dess rifwande är deste Ugnar brafwa i wygtyden warit ormikade at ginta stycke och Morssare iu, som och wid Tillfälle wärda Den änu ther till omployerade Ticl att wijdare ödmiukeligast efterlefwa den sändra puncten i Memortalet Engrlland ngnende, som är att undrrfökia, huru smed dee mässing bruuk är afluppit, som för några åhr sedan in tet långt från Nondon wore i war tet att wirättas, om antingen thero eller på något annat stalle slykt är sfullkommat, och dher af nu wärtlligen Mässing tillredas, med mera S är ther ock fölliande at börätta, Bemll:n Fembton Engelska mihl från London är det Mässingwärcket å nyo utore ngaltn eflit Wärk upstagit wördet af wisse iöpman som för någre åhr sedan uti med Ringston wid Ginbrm olef inlagt, man då intet fullfölgt, i mangel

af förståndige arbetare: Det war nu för tyden af twanne Tysker, som Såppresse till den änden förskrefne woro fullkombligen inrättat med alt tillbe hoor ochsk. Ugnar efter det sättet som hors osssbruukligit är, så at dee hafra ablaredan i 2. Ugnar begynt att arbeta, och warckel. Mussing gordt. 1. här till hafwa der betient sig af Trunsk Kuppar, hälst som der brraktade at wid profwet råde af den Engelska or Then Tränska, man funnit den senare af bättre ock smidigare art, alt så tänkte den i längden frijdare den samma bruuka, ock fist än här tills iert så stoor Tillwärkinng warit, så förmente den lijtwrist, at åhrligen mid dessa otta ugnar unnta förarbete Een Junskåppar Eo Den Salbneja Jon i Landet finbes antingen wid Anbridge- Somperset, Comval eller och Hottinchamshire warder häfr till brunkar, emädan hon pröfwas wara äfwen så god som den falska eller wijd Aten, ock dessuthan hafwas Den densie för ruttre kiöp, nembl:n ey me ra än £ p: 6 3 honst 4 s 7. Centr S:t Giutsenarne hemetes från Trankrijke emadan i Landet iige sådenne finnes som äro dugelige till detta sörnick 4:o Ugnarne och Diglarne äro giorde af en peere, som wid Sindsor finnes af hwilken och andr smalt- och windtugnar wärda murade, denne jorden är fördeles tidfaster. 87 Warder här inge andre uhl omk steenahl brunkade, hwilke dee intet hafa swårt efter, fast en der komna högt tillstämers nembl:r 2324 s jer. Sicacdion, 16:o År dr na well kläges till af

och tillförstill, hälst som det först och fråmst intet långt från Condon ligger, och derd till medeen man Soden Vames upförut bringa alle ködige muterialier Lifl wär ket spå 1 1/2 Engelst mihl när, ey det wattnet som wijd wärcket framrinners, fast än det i Sames usflyter, så är det intet at, att några nunge Lestade Ferkostar unna er un optomma Eheruwäll rer andre Appertimontier så son jämbwar, walt eufrckst och Tråhyttan ei woro umin fullkomb:t inrättade Så abetilles Ertwäll md all flist dhersuppå, och äo the wijd Lenna widen förmodel färdige; Her till dags äro intet månaröltare employenade wordne, miden en efre handen antagas och inueras, som Förläggerenas pung kan tilllte, att förser wercket med nödiag repue: tiost och bygnad. Utom detta äro inge andre nya Mässing wärck retterl:n sinrättade i Engellank Elliest har för många åhr sedan warst ett stoort Mässingwärk: Nottinghammire opbygdt af Lofd John Bikon till hwilcket ett stoort Capital blef anwändt, hwar af han och sedan som borättas intet mindre profit haft, och war i gung så länge som han lefde, men sedan fans nigen som sig edet antaga wille, uthan afstännade det samma med hans död, altså torde och med drtta nya sker, när der nu warande Directeurer skulle komma att dööhwilket är så nycket mara troligit som man eldra har funnit något Mässingwärk i Engrland hafwa länige orston, ty anungen äro Förlagaarna wid första edtlågan och bygnaden utmättade wordes, så att

der ey länge uthärdat, hälst som Liiblicum mad slijke wärk sig intet befattar eller och är genom Mussarens eller Förstånderes frånfällt, Förlagmannen lembnade ruddlofr. På andra sidan om floden och 3muhl från en samma opp Landet är wid Mitsham det wärck iniu i stånd, som för några ihr sodan blef ifrråttadt med ionnigens tillstånd, till att dersammastädes giöra öpraglade kuppar och skilliemynkt, som i Engellank bruckas, giörandes ETarding ren half penning, och 12 penninger ren Schilling. Detta war gång medan iag Det ursåg, och orstår af efterfölliande 1. liten windtugn, hwarest Kåpparen omsmältes att sedan giutas i Teenar och äro Perticipanterne förbundnr at ingen annan wappar orka, än den som hemmast landet tillwärkas 2:do war dher ett Waltzwärk; 23:tio Tränne stycken Kuttwärk, ett mindre till fierdedels och ett storre till half wa pesnningar, ti heelaspenningar wärda hasr aldrig slägna, der hafifrå ett wist föresätt quantuim, huru mycket Den åhrl: tillwärka skole, nembl:r till 1200 L: Serl. i desse blinda Fierdedels och halfwa oren warda till myntet sedan orachte att pragskas. De twränne sidsta puncter af Eders Föggref. Exiell: och höglof. Kongl. Collegys nådgunstige befallning, som mig an återstode, nembl: att inqieirera om Sörnwärkens in rättnande å Engelland, sampst det opfundna jordbeit, beflijtade iag mig äfwen spå det nogaste, hörsammligen att fillgiöra; Om det förra uindr iag i Staden rättre beifwa underrättont af Kiöpmännerne än på Landet, trj skiöpesiännern äro do samme

som dylika fFörslag på benen bringa och wärkställa, hörar igenom hanskeen kan quomoverad bllifwa, dessuthan äro Jörnwärcken mycket Deparerade af hwilcka iag nyre orsaf, när wd resan genom Landet giorde, kunnandes itet förnumna, att några nyr wärk woro upstagne, eij heller satt dre gamblus tillwärkning woro förökad, hwar om sandtwärkarena ming nogsampt försakrade dhe äro wäll omtänkte at från andra orter /: om det icke i landet kanskir: / med denne metallen blifwa försdde så frumt der der till skulle blifwa förranlåter, såsom 1. hafwa den på Förslag, att inrätta Jarnwärk i Rissland, som nyss förmält är 2:to kåsom Landet ymnogst järnmalm finnas i åtskillige Diovincier, hwar modelst dee anskenlige tillwärkningar kunde åfadtofming, om skongeen allenast woro Srisicient nog det at Sihla, altså woro några den fiening, att man ifrån der Diovincier, som närmast till Dreans eller ellrs itt med Siökenten ligga, hwarest järnmalm finnes såsom Walio Rocester- och Sussexshire etc. skulle den samma till Frland kunna Transportera, hwarest stog öfwerflödigt raper, och det mycket fattige folkt, som dör fåfänge gåsskulle och wara glade at förtiena något, men detta giorde den ei giera om icke nöDen dhem Kingade. 3tic Dorchester intet långt från Haymouth at the point ofthe Saice uppå sirlfwa stranden finnes ett slagSteen i stoor yinogheet /: eller rättan jämmalm :/ som är mycket rijk, hwilcken man intet behöfwer Bigga eller gräfwe efter, ennada han ligger krös mh hafstranden. öfwor Denne steenen giordes stoort förslag, huru den till riqwämbligare orters

för kåhl och andra nödoändigheator, skulle öfwerföras och till godo giöras i Om desse Projecter wardt phibliohiemint talt på B Forsen och anmorstädes, den tudensnär det i Kwerige blef förordent att afskiära Engelsmännerne den frijheet, som der åtnösto att ligga i landet och handla heela åhret igenom, och woro den sinnade sin wärckligen har af att betiena, så framot tillkommande conpincturer skulle giöra någon förändring i handelen Engelske Herr tilla Järntilfwärkningen i Englland är åhrl:rn Wärkningen ungefahr 80000 Centrer, hwilket alt Andet warder Cnsummerat, och förslar ända intet, ty Ankarsmijdoriome raga årligen een stoor quantitetjär Och troor ig att utom Denne tillwärkningen ännu så mycket frammande järn Ther till wärder förfruckat af Skwenskt Spanskt; Boreucer hwarest jämnat i Enylland tillwärckas äro efterfölliande, såsom warest den skarr Derby, Harwijk Buchinram, Dåför tropshice, Conwal, Susser och Hosestershi20, föruthan Det som i Nalis utsmijdas; tordbect Hwad sordbriket anbelängar, som i Engelline finnes, ock i skullet för Täka skill sörmiikas eller den der med ansemnligare utspijsas, hwilket till at så mycket oättre arfura, giorde ig een wersa om Cösten på åhret 1099 oppLandelt, till att befer denna jorden som i Oxfordt- och Fothamtonshire, på åtskilllige stallen finnes, dhetta är ey annet än ett slag mycket löösa steenkåhl, som wara af Bitumine en Swafwel orstår, som och warder den er annorlades än steenkåhl hoos dem kalla Desslykest funnen urder i marken på sammassätt som iåhlen; åtskildnaden är allenast denne, at den härdare stornahlen brytas i stycke eller Klemfwis

mnen de sst lijta med enn ståmde phiffer; Sättet och Maneret att bringa decket hur ifrån, är detta, att sedan man samblat ren anseenlig qilantitet af dess lösa schiffer fihl, göres der in unders een maklig Eld, hwar af den lijka som flyta tillsangmans, och Becket rinner der ifrån, hwilcket utkomman de, som det med mycken oremlighest är arblandat, wariser sedan - stoorn farupannor omsmält, ock oreenlighee ten som skuun aftagen, då det är så dugeligit som dest kan blifwa och närd det alt warder stelnar det lijta som Beck, ock är lytare reck än Liära förhetta kan intet örmickas allena som wara, Dock nn den samma thers med för nöd skull utspijsas, ry hellera har dennee materien, obrblandat, den dygden, att hon wull wid trua fassnare fin re lenge sittande blifwer Der warder unnast iin ringa quantitet det haf Söuderne till huns ochof förbrunär af åhrl:e tillwärcket, som smäst på Lankas, nehan att föras till Sailii nåFyrad iption Engelska elliest lafwe gon kiöpstad. art prapedicera wår Beek- och Karu haöl, medelst styt materias sindende i Pyssiand, har iag redan förmält, och synas af den samma seras Lessein att urnnr nu omwalte materien eller jordbecket dem mere oetirna kan, wij elliest wordo der inter på så aflägsnr ortor ett slykt wärk inrättandes. Hlun och Victicl warder i stoor yinnoghret i England tillwärkat, Det förra i yorckshicech Der smare på åtskillige stallen Up icke allmast sielfwe till öfwerflod äro försedde, etthan ochder med mnna anära orter fournera

Sedan reste iag tillbakars ath London, och för drögde der wintteren öfwer, och begaf mig så om wåhren A:o 1700 i från Euglland Till Hölland, men som inga rärgwrurk der sammastädes äro, fast än stoor handel med dess effecter drifwas i altså fortsatte wg freson der ifrån hennu till Serige hwar med sluter, ock underdånödmiukel nskar, att Fers Höggrefwel. Excell och KKongl. Co llegium måtte nådgunsteln ostage denne kortta öfwer mine freefor sammansatte relatton, som med skyldigste wördnad frambares af Eders wöggrefwrr. Excellence förlof: Kongl. BirCollegi Anderdån-Ödmiukate tirnare KClekter