Detta är en Tome af Assessoren i K. Commerce Collegii Kalmeters observationer under sina utrikes resor, som påstodo ifrån 1712 till 1727. Då Bergs- och Commerce Collegierne trodde hwardera hafwa rättighet att äga honom, men Kongl. maj:t deciderade i Faveur af det senare. NB. Han war upfinnare af Cobolt Bruket, som sedermera upphört. Som Neder Hessen ok det Casselska Landgrefskapet är mera ruggogt ok bergogt än Österhessen ok det Darmstadiska, så är det ock fast mera med Bergwärk försedt. Hwilka så af de forna Landgrefwar som i synnerhet af hans nu Regerande Durchleuchtigkeit blifwit så wida bragta ok befrämjade, at, när man undantager Qwicksilfwer, Bly ok tenn, de andre Metaller alle här i landet tilwärkas; Ok om icke Antimonium ok Wispmuth här gräfwas, hwilket senare torde til äfwentyrs följa på Cobolten wid Rigelsdorff; Asenicum ok Swafwel ej eller der göras, så är den bristen nog ärsatt igenom de ansenliga Alun- ok Vitriol-, Saltsamt Stenkolswärk, så wäl som igenom den nytta af åtskilliga Jordarter ok dylikt årligen hämtas. Man går förbi de många

fossilia, petrefacta ok dylika Curiosa som fundna finnes härd i landet, ok hwilka Hof Rådet ok Professoren Wolfarth i des Prodrorio Historia naturalis Hassia inferiores upteknat ok anfördt, ok hwaraf en ansenlig samling är at se i Konsthuset i Cassell, hwilket förutan Academien, Anatomie-Kammaren, ok åtskilliga Rum upfylte med allahanda klockwärk, kostbare Optiska ok Mathematiska instrumenter, ok Modeller af Machiner; Medailler ok Schilderie Kammaren, jämwäl innehåller det ej för så lång tid sedan anlagde furstliga Mineral Cabinettet. Förutan de åtskillige Stenbrott för bygningsten, så brännes på flera ställen djupt af Marmor Alabaster; ok Ack Ackat ok Jaspis poleras på Polerqwarnarna wid Cassell ok Franckenberg, til hwilken ända hans Durchleüchtigkeit Landgrefwen skaffat folk från Zweijbrüken. NB. Wid Wid Krijffe en by 4 stunder ifrån Cassell emot Gotensbourg sidan brytes god sten, hwilken mäst brukes i Cassell at bygga med. De som brytan, sälja honom til Stenhuggarna för 2 goda groschen hwar fot 4 d i Cassell; Men den röda stenen, som finnes ock deromkring, är hårdare ok ser bätre ut, säljes för 3 gg:n foten. En stund omtrent ifrån Cassell söderom, ok inwid floden Fulda ligger den så kallade Neüe Mühle, hwilken består af et wackert nytt hus, som denne Landgrefwen låtit bygga, ok som skal kostat til 8000 R:dr. Der äro 3:ne qwarnar och En Slip- ok polerqwarn för Agath ok Jaspis, på samma sätt inrättad som den i Franckenberg. Mästaren war kommen if:n Zweijbrücken, ok hade i årlig lön 200 fl., 15 Wiertel Spanmål ok 15 famnar wed. Hans son benämd Johan Otto Tröger hade 40 R:dr ok 8 Wiertel säd. Denne hade lust at gå til Swerige om tilbod giordes. 2.

2. Är der en Qwarn el: rättare Konst at såga Marmor, hwilken består derutinnan, at det stora Wattuhiulet ok des wändstock förde et Kamphiul, ok detta et de Kugghiul öfwer sig. Detta Kugghiul förde ok dref åter et Kugghiul en kort Wändstock ok dermedelst et annat Kugg hiul under sig eller lägre, warande detta endast så anlagt, emedan man ej haft rum diupt nog i marken at drifwa Wärket med Wändstocken af stora wattuhiulet. Wändstocken af det sidstbenämda ok nedra Kugghiul hade i hwar ända en wef, hwilken med sin omgång sköt fram el: drog tilbaka 2:ne stänger som hängde ned ifrån taket ok höllo Sågen så at hon på det sättet drefs af ok an ok arbetades igenom stenen. På andra sidan om stora wändstocken i samma Rum war ock et sådant Wärk, som fördes ok drefs af samma omtalta wefwar. Ok kunde Sågarne lyftas lyftas up eller sänkas ned medelst Rep ok trossor under taket. 3. War här en Miölqwarn, som ej mindre än de andra drifwes af Landgrefwen sielf; Ok ofwanpå hwar qwarn woro Rum ok en wåning för Mästaren, som hörde dertil, ok des familia. Kopparwärken äro egentel:n twå, Rigelsdorf ok Franckenberg, hwilken senare koppar segres; ok ehuruwäl man nedanföre ok wid hwart Wärk i synnerhet skal med mera talas om deras styrka ok den ungefärliga fördel de årl:n bringa, så skal dock här ok förut anföras, hwad som om Hessiska Wärken igemen blif:t wid wordet handen gifwit, då Rigelsdorfer wärket räknat bringa en årlig winst af 9000 R:dr; ok det wid Franckenberg af 5000 d:r. Masugnarne ok Hammarsmidiorne tillika med Messings Wärket ok de twå

Kopparhamrarne skola kasta af sig årl:n 6000 R:dr; Dok som de så kallade forstuntzungen el:r den nytta ok fördel, som Fursten har af des skogar ok Allmänningar, ej inräknade, så at årliga inkomsterne af nu ofwananförda wärk, efter denna berättelse, kommit at stiga til 21000 à 22000 R:dr. Jernwärken bestå af 4 gångbare Masugnar ok 2 Enkla ok 2 dubla Hammarsmidior; af hwilka förra den förnämste ok fördelagtigaste masugnen ligger wid Feckernhagen wid Weserströmen 3 Mil ifrån Cassell; Den andra Hyttan samt en Dubbel hammarsmidia ligger wid staden Homberg 4 Mil if:n Cassell. Den i 3:die Masugn, ok hammare är wid byen Demsberg 5 Mil if:n berörda hufwudstad; Ok den 4:de Masugn ok enkle hammare wid staden Rosenthal 1 1/2 Mil if:n ifrån Franckenberg. En dubbel Hammarsmida ligger särskidt wid byen Lippoltsberg wid Wesern 4 Mil nedan om Cassell. Men som för brist på skog mästadels 3 Masugnar allenast nu förtiden årligen drifwas, så räknes at de gifwa årl:n tilsammans til 5000 Cent:r Tackjern, ok at Stångjerns tilwärkningen stiger til 3000 Cent:r om året, kommande Smalcalder wärken särskilt at omröras. Dessa nu nämnade Koppar- ok Jernwerk drifwas af H:s Durchleüchtighet Landgrefwen sielf ok för egen räkning, så wäl som de följande Stenkols wärk, af hwilka Et ligger i grefskappt Schaumburg wid Oberkirchen, skal gifwa de mästa ok bästa Swarta stenkol, hwilka så kallas, emedan de äro af den färgen egentel:n, ok i öfrigit feta, bitumineuse ok de Engelska lika, ok at skilja

dem ifrån de Bruna stenkol, som gräfwas Hessen. Årlige winsten af detta Wärk sklal stiga til 4000 R:dr. På det höga Meissenerberg äro 2:ne Stenkols Wärk, som med mera komma at omtalas, ok winsten hwaraf räknades til 20000 R:dr om året, ok det emedan 15 Saltpannor wid Allendorff drifwas altstadigt med kol härifrån, då hwad desse pannor kasta af sig, ock bör + De 2 Wärk wid Habichts wald ok Hoff eij långt ifrån Cassell 3000 R:dr. Wid hwilken föregående uträkning det oförgripeligen synes, som hade man icke derwid at befara, det man giordt et eller annat Wärk förnär ok det ringasta för det högsta anfördt. Öfwer de Berg-Inspectorer ok Betiänta, som sitta hwar wid sitt wärk, är i Cassell die Bergstube, hwilken undertiden bestådt af 2 af 2 eller 3 Bergs Råder, men nu allenast af en, nbl: Carl Zumben; En Beg Secreterare ok En Scribend. NB. Denne Zumben äret, som war tilförne på Hartzen, som han ock mig berättat at bemälte samtl: Bergwärk på Hartz bringa Churfursten af Hannover in 180000 R:dr hwart 1/4 dels år; ok at der förbrukades årl: til 36000 fuder kol, deremot han talte om at gifwa in et förslag, huru at bygga ugnar på så fördelagtigt sätt, at 12000 fuder kol skulle uträtta så mycket som den förr sagda quantiteten. Men jag tror detta bestod til en stor del i bara orden /: deraf denne Mannen hade mycket :/ så wäl som hans andra förslag at nederslå ☽t i går♀ren, så at de understa skifwor allenast skulle behöfwa segras. Det 3:die war desto likt, ok löp derpå ut, at maturera liksom ♄t i Drifningen, el:r at skaffa några qv:r ☽ mer af hwar Drefhärd ok det insatta ♄:t, än härtils skedt. Hans måg Fulda är Berg-Betiänt

wid de nya Keijserliga Kopparwärken #, i det äröfrade Panath, det är Gebietet Temesvar; ok som dessutan bemälte Bergs Råd Zumben, som samma Wärk besedt, så berättade han, at det woro nu 7 år, sedan de blif:t af Keijsaren å nyo uptagna, skolande under den tiden, Turkarne dem besuto, warit drefna af Greker ok med Slafwar. Ty woro ock Schachten i Medanibeck til 40 famnar diupa ok de i Orovitz någor mer; ok stollen wid den förra orten til 400 f:r lång. Arbetskarlarnes antal i bägge wärken besteg sig til 600. En del af Malmen rostades; en del, såsom den rikare, intet. Wid Medanibeck skola til 12000 Cent:r Malm, blif:t wundna om månaden ok wid Orowitz til 1000 Cent:r, ok i 3/4 år af 1725, 6000 Cent:r Rå Koppar blif:t wid bägge wärken utbragta, hwilken Cent:r Rå♀ der galt 45 keijserl: fI. à 40 styf:r. Andr: Andreas Hildebrand ifrån Illmenau, nu för tiden finerare wid Wielberg i Hertigdömet Bergen, hwarom förr är talt, hade ock för tu år sedan warit i Orowitz 12 Mil bortom Temesvar, dit Keijsaren låtit honom komma ok gif:t honom R:dr 6 om weckan ok alt fritt, men warande resan, som han nöt fri på posten, hade han til förtäring En Gülden om dagen. Han berättade at Grufdrängarne, som arbetade wid dessa Wärk, woro wid 600, ok at ♀ tilwärkningen steg til 60 á 70 Cent:r om weckan, hwilken dock ej war segerwärdig, ok altså för honom intet arbete dersammastädes. I öfrigit woro der et godt land ok för ringa pris at lefwa, ok öfwerflöd på matwaror, men på penningar stor brist. Som Keijsaren har gif:t allahanda encouragement för främmande at sätta sig ned i dessa äröfrade länder, så hafwa ock wärkel:n en myckenhet begif:t sig dit utur Tyskland, som if:n Maijntz, Trier, Fulda etc.

sad Ber ordningar angar i Hessen så skoll för 100 år sedan en blifwit utgifwan men Nort ok helt generale. Ie öfriga bestå Patenter ok Bref, som wordet utfärdoda wid hwar ny Pegering til bekiaftande el: förnagwordet förngada ej beträftade en el:r annarn Bergsfrdhet angående; Ej eller äro de på något satt omständeliga, utan beröpa sig i Spenalibu. på de Surfurstl:r Sacksiga ok Brunschwig Duunburgisa Brenpoiriingar Af Myntordningar år ock intet förhanden, wa rande goten en gång af Öfwerheten fastastaltf, efter hwilken utmyntiningen börrsle, ok i anledning hwaraf man i de senare tider slagit följande sorter ok inga andra, ut/ i Fyra Cassell-Albas- stycken el:r 1/8 Cf:r Skwarat marken Priutto håller 8 kot fint ok 4:r fin kommer at utmyntas til 12 1/2 bl:r En albur-stycken hålla 6 1 ok6 gy: i Hud i fint, ok Me:r fin år utmyntad til 13 2 Sp:r. En half- Albus-stycken el:r 6 heller af lika halt ok wärde med En albus stycken, figra tre ok twå heller stycken hålla 3lod ol 1 grån; 1:/2 fin utmyntes tl 14 1/2 Ö:ur En heller stycken af bera koppar, waande Et pund 2 til 18 Alberutmyntat. Litet eller intet arbete göres i Cassell aft Suld, et eller annat smått undantagit. Fördenskull ock icke så noga upsigt hålles på des hält ok wärde; Dock är detta guld mäst den Shenska halten likt, til 18 Garuts 6 grän. Guldsmeds filfret börrhålla 13 lod i fåtEn följer at särskilt tala om de, förenämda ok andra Berglärk efter om de hwart efter annat kommit at beIå

ses ok besaras, då man först går til demsom ligga ktester ut ifrån Caselljucbland hwilna straxt förekommer Steckolwärket wid Habichtswälde, beläget til en par stunders ifrån Staden, ok på det haga berget, hwar hans Durcdhkenhtighet den nu Pegerande Land Grefwen upwätta, låtit bygga den ofanteliga bygnad Tiuter lasten med en träftlng Canase derhos 152 steg i hogden ofwan beragets topp, ok ämn derofwanpå en Heriules at Kopparbleck sammanslagen 30 fot hög Straxt här bortom år de mälta wärk, hwilket gifwer af de Stenlol, som kallas har i ländet Boina kol emedan de äro mera lika et förmolmat trå än dem man egentel:r kallas Stenkor som ock undertiden ansenliga stycken finnas, deribland, hwilka man ej hwark an doma wara öfwerlefwor af någon öfwerwällad sog i2. eller timmer. Dock skal ock wid winterkast af de rätta swarta Stenkolen tilförne någet blifwit gräfwit, men närmare emot dagen än de bruna. Dessa ligga på somliga ställen. til 5, 6, 8 à 10 fot dåupt i deras lag, ok hafwa ofwer sig et tak af Ler eller Drefsand, eller ock bägge. Man går in igenom en Stoll den de indrifwit til 200 f:r i längden, ok sedermera gatt med andra tämmor hit ok det et tryta kolen, som ligga widt ok bredk i fältet. De woro nu i wärket at sänka et wädersckakt ned på Stollorten ifrån hönden af berget, hwilket stiger altfort ifrån början af bemälta stoll; Warande man för öfrigit ej mindre i detta Wärk med elak ok swar luf ok skadeliga Dinster befwärad än i de öfriga. wärken af denna art. Des arretade nu 6 Grufdrängar, hwilke niuta för hwart Mått el:r som de säga, hund kol, som de lefwern

prå wid dagen 8 heller, detrar galbur, Ok håller detta kolmått 4 Engelske fot i längde mindre 4 tum; 20 1/2 tum i diupet. 18 tun i bredden bak til ok 17 tum främäntil. Et sådant mått kol försäljes wid warlåt för 3albu ok 1 heller, ok ger Wäsket gemenl 165 à 18000 Matt om året. Förkimringen i stollen är ock förbingad, då at sätta in en Thurstock / stämpel, med Grundlade, som ligger på botnen i stollen ok kalles ank annars en Stahl ej Aupfahl, emedan thuljstocken foges derin ok Klappn /: år det tra, som ligger twarts of stollen ok håller inp taket, warande sumorerat af 3 hurstockerna, retales med 2 albg, men så mästa stigas, gren först hugga dem til rätta. De, som talla ok hugga dem i skogen, niuta för en schock kyurstocke el:r 2i0 styllen 7 albeun, for för en schock Koppen el:r 40 stycken 5 alouför en chock Stahle til. 60 stycken 5 albuat hägga dem til i sklogen. Forlonnn betalar Landgrefwen, som sielf drifwer wärket, Härbortom äro nu på detta höga terg stora slåtter, angar ok bets märk, ok har Bergdespectoren fwer detta Wärk ej långt derifrån en wälbelägen Lacuuy lattrent en stund längre bort ligger det andra Stenkolwäsket kallat Hofs, hwilket sades wära af sama art ok besäfenhet som det förra arbetande der nu 5 Grufdrängar. Ifrån Cassell räknas 7 stunder til den lilla Maynet eusla staden Pittlar belägen i wagen Le Jrrnefart ok in wid floden e ded hwilken ppringer uy i grefskopet Witgenstein, flyter, så igenom furstendomet Waldeck ok 4 Mil rägs igenom det Hessiska, ok faller anteln ofwan om Cassell i fuldaströmen. Omtrent

eu stund nedonom dennapted ok pa essgl grund, så wäl som ofwanom ståden ok i det Waldeckiska, förer bemalte flod Guld, folande efter saga i det sidstnämda land wara en eller annan gång el:r streck, hwarifrån man menar detta guld skoljas af ok släpas fort. Landgrefwen har förtingat Guldwaskwärket, sedan det af ofwanrörda Berttad Jumben blifwit på bonen bragt, til wistea Eösworna personer af Landsfolket, hwilka arbeuta ok wäska der om sömaren, niutande efter slutet förting mett af hs Duödlenstighet 5 br för hwart lod guld de kunna lefwerera, alla omkostnader inräknade komer et leds at tå fursten i 7 1/2 2:dr; Ok som det är guld af 22 Karah ok 2grån, hwilket innorn 2grän. är finheten af Duaterne, som de nu slal, så är det i sig til 10 2hr wärdt. Men det gåt dermed smått til; 300 Cent:r sand, ubn den grofwe ok owastade, gifwa et quintin guld guld, ok när han är så waskad at det grofsta är borta, kommer af 900 Cent, et guintin der arbetes dock alla somrar, ok hwad der bluft samlat af guld, har lupet ifrån 4 ok 6 up til 12 24 0d på et ArN. 5 Jumben mente at den gremenmethoden at probera guldsand med ell: kis med et Amalgana af I wore icke den säkraste, enmedan man ej kunde förekoma det ju nånot gingo bort med igenom lädret, ok at något föriorades ur 5 an med Dt; Derföre wore bäst at proberat på scherbel, som man på scherbel proberar en MMalm. När man komit öf:r den långa bryggan wid friteslarlämnar man ffurber wägen til wänster, ok reser så långst Ederin först igenom det Mayntriska, hwilket på denna wästra sida sträcker sig 1 timas wäx, men på den Östra ok Caslene sida 1/2 stund; Sedan kommer man in i fluersten, dömet Waldeck, ok reser igenom en

täml: frngtbar dal en timas wöp til Mil dlngln. Denne gör en af de 9 stader 3 Äudtes ej fogderier i Waldeck, ok är en rykttar ork för des Mineral watn el:r Surbrinsom ligper 1/2 stund ifrån staden, skal mäst hålla Swäfwel ok Sitriol, kk hwaraf watnet drickes i myckenhet dels har på stället, dels i landet wida omfringg med ok utan win, som der koma en hop folk an, hwilka fylla deras känkor ok 2 tilhe 5 föra dem landet omkringst Men så måste de for hwar kruke, betola de fylla, betala 2Trenk, rrer, hwilka gå til Barhuset i Wildungen Muder detta namn gå 2ne stader, bägge slätte nog som de andre i detta landsok fnelwa landat med å denna sida / ok belägne på 2 högar eller berg, ok skilda ifrån hwarannan edelst en dirup dål. Ofwan om den gamla Cadna ligger på toppen af et hot berg et pemält slott färsten tilhörigt 1 1/2 15 stund härifrån i sama fnstendone är et litet oqpaswärk, kallat anst der frenheit det sal af gåmalt hafwa warit bearbetat, men å nyo uptagit denna sommar, då man funnt enläortel af tömel:n rik Malm, hwaraf ännu intet war smår Gyfrån Wildingen komer man dels igenom et skarpt, bergastigt ok afwrungtbart land dels igenom stora sköna slogar, som sträcka sig så långt man kan se ut itn de höga bergen, til byn Leelbock, 33 stund. 1/5 stund förr än man komer hit, tager det Casselste gelietet återwid, ok har man straxt wid wägen i en skog et Brott af rod Aclat ok Jaspin med hwita rändes ok fläckar inblandad, hwilket i stenbrott denne Ländgrefwe låtit oppna, men åter lämnat. Dock ser man der en mäyckenhet af dena stenen. 1/4 stund härif:n wänstes som landswägen är grunden din Beruerd, hwarest ok sådan röd sten boytes, ok ju däpare ju bätre, ty hon wijar sig i ymnohet up i dagen. I öfrigit är riundt har omkring sådan sten at se, swart, hwit

gron, gul ok flackag, hwaraf åtskilliga ansen/:å stycken blif:n slipada ok golerade wid Lwarnen wid anckenberg Omkrins byen Leelback är stor ymnondget af son sog, som hörer klöstret Heryna til, belågit en stund härifrån. Det har af gamalt warit et Munbeklöster af Cestencer orden, ok en stiftad ok riker begafwat af forna Landgrefwar. Efter Reformatimen har det blif: förbyft i et Rospital, hwarest til 300 personer, gamla, bräckliga, arma ok galma, underhållat. Det hörer bägge husen Cassell ok Carmstad i gemensag til, ok har store inkomster, warande en klagan i hela landet af Wönderna at de äro öfwerbördade med Dagswärken derlied. I wägen ifrån Leelbock til Granckenberg är der Perdsber 1/2 stund if:n sagda by, ok der i skogen at se Ackat af swart, lefwes- ok anan färg. 2 st: lngre fram eser man forri enby Hallmern e4, hwarest efter sägn man af gåmalt arbeta. ok sokt efter Guld. Bergh:. Dumben hade ock latit öpna en graf ändolångt i fältet ok waska ut sanden, men det lämnades snart af. Här omkring wäxer nu åter korIfrån Leclback til franckenberzräknas 3 i stunde, ok ifrån Cessell 14 St:r ej Mil 8 Kantenbeg har iu litet el:r intet öfrigit af des förra härlighet, då det warit sätef ok Pesidenfen af de Markgrefwar, som de fromkiste Konnnggar har satt at förswara landet emol baiparna ok andra grännar, som ock staden af de Franiker blif:r andlagd ok fätt sitt nämn; Sedermera allo åtskillige förne Landgrefwar sitt hot här ok äntel:n war här Stapelen ok Nederlagdt af alla de waror, som fördes if:n thurt om Marn til Saxen, westphalen ok de angräntzande länder, ehwilket alt hielpt til at göra orten stor, förmogen ok folkreit. Anu är han ej så

liten, men slatt bypgd ok ej så särdeles rid på Irwånare. Han ligger dels på et hogt berg, der ock Kyrkan står, ok så bergryggen utrore; delt på twäran af beret ok längst foten deraf, flytande Ederströmen Norr om, ok böder om är der en lites insid. Juwänarne äro dels Lutherfte del Heformerte, som gå alternatwely i bemasta lyrka. Dock sole de förste wara de särkaste, de andre hafwa ock en Kyrke uton stadan. Des ärnog beror på Akerbruk, ok annan Borgerlig handel at wandel; Så äro der ock emo 100 mästare Klademalare, hwilke dock icke alle hafwa egna stolar; ok äro de blladen, som här wäfwas, sådana som brukas af Land folket er til Wegementernes beklädnin, som de ock shar nu ftått defalning af Öfwerheten at detta året leffwerera 8000 aluas laden med de dertil höriga Borjer il fodes. Omtrent 15 à 16 Mastare äro der ock, som wäfwa grofwa Stof er såsan Närsder, Kasker et. Allen, som de förbruka kr6 fäller i landet järomkring, men är grof ok en så god som den if:n Rodenberg ok Srangenberg. Den wid Aivenfelst räknes fast för den bästa, men hon forbrukes mäst der landet, så at hon ej så lätt står at brkomma. Wid Wästra ändan af staden, der berget är helt hört ok brant, äro någre Öfwnvinwor, at se af et 3 annmalt sloft, ok litet längre bort på slätten nedanföra är et stort hus ok Såtegård Landgrefwen tilhörigt, hwar Ämtmannen bor Ej längt härifrån w en Tam af floden Eederär en POldr Hwaru, hwarest den Ackat, ok Jarpis, som finnnes i landet omkring, bliksbpad ok polerad. Hon lades än 11:r 1699 af en benamd Geiyer ifrån Hwerbruken dok på LandGrefwens omkostnad Men sedan en anan blift wid Cassll upbygd, står denne öde ok förfeller. Der äro 2 i Slipstenar, af hwlka hwartera har sitt särsita wattilhul 1k,

hwilkets wändstock har på andra endan et Kampwiul 12 / ok detta har 60 kuggar, den ena en twar hand ifrån den andra; dock sitta ej kuggarne i kanten af hiulet utan på sidan, ok drifwa twanne Kngghiul Clanthorne 33, :, hwilka ligga tordzontelt, ok af hwilka det ena forer förer Slp stnunc sx/ som sitter på Jernarulen af Kugg hulet fast; det andra sätter til gångs medelst et tog /65 :/ en trissa el rundt träblock som dock är smalare mitt uppå, der toget löper än på ändorne. Detta block sitter fastskrufwat i en bänk äfwen som en slupstens bänk, ok på andarna af blocket, som bägge gå utom bäcken, äras pa säma blo el:r så til sägande, på ändarna af blocklets axul är en Jeruring fastslagen, hwar en leten rund eller conver sten slias in, hwarpånman slipar de sna styken ägatt el:r arbeten som man kill göra, ok särdeles el: egentel:n de Goega el:r coneave. O stenen serlf, som jag hafwer hwilken ock wisas arten af den stende bruka at slipa med; Jan komer hit ifrån Marnurg sidan, hwar han brytes ok är en röd sandsten. Den store Slipstenen är helt stor ok bred ok står framänför honom en låg bänk, el: äten el:r stol

el:r stol, som slutler up at litet emot den sdan, som wettar emot stenen, ok är han stoppad ok fordrad med läder ofwänpa, at kärlen kan lagga sig med, brostet derpå, sättande Ägathstycket han kull slipp, emot slipstenen, ok håller det fast deremot need en träkätling, som han sätter emellan Ägathstycket ok bänken den han ligger på. Ifrån watturännan gar in i huset en liten ränna som förer watn in på stenen, ok at det ej må kastas ok stäckas omwing, lägges öfwer slipstenen en 9o af trå Om man will slipa smäla rander ok furor Ägathen ej ånan sten, som lätes sig polera, så sättes man, i stället för det runda Block man omtalte, i en bänkjäfwen som den som hörer til blocket, el:r som en bönk der man hos oss sätteren slipsten uti, dock så af framantil är han oppen ok hag inock twärträ:/ en smal sten el:r gufwa, ok slipar deremot Ägattstycket, at det fär en sådan rand el:r stura, som, til enjempel, bet träwerke man brukar til prydning, ok kallar Vanelnng. I andra Kumnmet är ock en Slifsten sten, som drifwes på sama sätt som den förre hafwande sitt egit wattududl, hwars wändstock har et Kuggwiul, Som drifi lyttan. Wändstocken af denna lanterne är en fyrkantig Jernstock, derpå slip, stenen sitter;, ok längre bort sitta på samma Jernstor 2ne skifwor derpå trossar löpe ok så derifrån omwinng et Block, som står i en Bank framanföre. På detta Block ligger en rund skifwa af hönst enm fot i diametre, hwilken är så giord at under ligger en gåten rand Jernplat wid pass 1/2 finger tiock hwilken längges i sändmått, ok giutes så ofwanpå en skifwa af 4 ok 1/5, 1/4 del af det fögra ok 3/4 af det senare, ok på det at denna slifwa mo fastna i Järmplten, äro igenom denna åtskilliga hol lämnade der godset anner in igenom ok fäster sig som med fyrkar. Denna skifwa liuggger unhorizontelk ok står öfwer en fyrkandtng bytta. er kar, samt på et Block, som drifwes omkring medelst de ifwansagda Tag; Ok som den stora Slipsenen ok den lilles runde stenen på bloc

ket i bänken brukas först at gifwa hwad skapnad må keill til Ägathstyket, ok at sppa af det grofwa ok skrofligasta, så brukes denna skifwa at slätta ok polero Ayatten. Den första Poleringen sker med Smergel, somår fuller malen små, men dock ej af den finnastax ok håller Käden Ägathstycket of:r skifwan ok tätt trykt intil, då denna läpgd altfort omkrnns. hålunda poleres det 3 gångor med Pain5 gol, den ena finara än den andra, ok den i gången med den finesta, som flyfter i watnet swergehee. när man låter honoc ligga ok botas deri ok rordt har, on enun år. Ägatnie ej nog polerad, utan ster det på en annan blyskifwa äfwen som den förra ok på sama satt, dolk allenast med watn ok Trippel helt Ein ok ränsad ok wafat ifrån all dtl orenlighot ok minsta stenas ej grurs De Ägättstycken, som är så slipada, at som sades de äro Krusade som en pänelign undet et tok polerar ras ock på sama satt, allenast at skifwan då är giood af tra, med 24 ok / öfwerguten i anterna, ok går han ej horizontelt utan på kant, warande den ene ändan af des Anpul infastad i ett block, äfwen som den runde stenen, dermed man gor concave stycken, ok defwes derme, delst skifwan o ok Ägatren polerre derpå i del rändes ok skuror. Ibland de Berwärk, som flötswärt skallas af deras flota liggande ok strykande fork i Marten, så at man gemenl:r säger det deinke falla öfwer en famn i tijo, har det wed Craniwenberg Det besynnerligit, at det ej består af någon 1 cpinfser eller hård sten ok malm, utan af en las Lntten eller fet Jord ok der, hwilket förer med sig allahanda främmande Koppar, som hålla dels Korpns delss Silfiter, deraf man ock tagit anledning at sluta, det

de må wara så många öfwerlefwor ok tekn af en allmann, eller besynnerlig wattutlod, som lästat dessa Koppar tilsamman här i fälten eller med rättare spridt dem omkring war ok der i ok den lösa jorden. Ok kan det ej bbemårkt lätas, at detta med de följande Wärk wid Carlenberig, Gottelsheim, Nordenbeck, Eentzenol Itterl, på de som längre from förekomma i det Waldeckisa k ligga i böra sand, ok äntel:n wid Stadberg i Colniyta Westphalen, förutan at deras art ok beskaffenhet i många stycken kommer öfwerens ligga som i et streck ok ifrån Söder til Norswarande i neigden af alla desta orter ännu för, modeligen många flötwer ok fält, som ännu ej blifwit utfundna, som de ock dogel sölas ok finnas, eller solta. Men hwad de omtalte dyger kropper, ware sig figurata eller petrefarte ssså äro de idtranckenbergerwärket endast ok fornämligast til seende Detta Detta Wärk skal först wid år 1600 blifwit bekantok dels af Landtfursten dels af Interessenter, drifwit til år 1616 ifrån hwilken tid det stadigt på Land3 furstens omkostnad ok för des räkningg. wordet beabbetat. Det består af åtskillige fält elles flötzen belägna til 1/2 ok en god timas. rag ifrån staden Sudiost ut. En del af dessa tält ok flötre ligga diupare, då man gemenl: wid sänkandet af Shakten finner 12 famnar. diupt en hwiti eller gulangtig sten, hwilken när Grufdrängarne finna, weita de der ligga en flotlMalm under omsont man ej kan döma om des art okk styrka. Denne gule sten sträcker sig på diupet til 7 fot, ok följer sedan et wildk berg af åtskillig art, tils man komit 6 famnar iuupare, ub j:n derifrån hwar det gula berget böryar, då man utel, gemenl:n räknar 6 famnar ned på botnen ok solan af flötzen, hwilken mästadels täckes af en Kalbsten, af hwilken art den ofwansagde gde

gäle ock synes wara, men gielfwa taket af tlötten består af en icke mycket tiock sciefer. el swart sten. Dock trärar icke alt detta så alla stollen in, ty at en del falt ligga på mycket mindre diup, så at de öfta wisa sig up emol dagen, i hwilka den dule stenen ock ej är til finnande. men så hafwes Man ingen annan utwäj. at upfäna ok sola en sådan totz än med sänkninaf et el annat schakt til försolngn. Dessa fält ok flötre ligga alla i et frngtbart ok esädt land ok Kornökrar, ok komnna mästa dels ifrån Söder ok gå ut emot Nordost allenast at det så kallade Cou fellt löper twärk emot; ok stryka de widt ok bredt i Märken, tils de antingen af en dal eller inyuggande berg afskäras. Alla äro af den art at de bestå, som Juti p sagt är af en hörs blåagtig Jord eller Ler, HhwilMazginngr slighe ken i få fullt inte kallell nå t. 2 telhlw sadjels som de ftämande Kooppar, som finnas deribland, antippn Widka. tingen det äro SeolfGråmpen, sond så kallas emedan de äro eller Lafwa al anseende af petrefuerade kol; Sängengrämpen, så som stycken, ok små stänger af ritrifierat trå; Covaaip retrifuerad med mera; Flingeufituyns Så kallade deraf at de ligga i eran somd intryckta wingar af flugor ok dylika insecter, eller som ma orter, med mera, hwilka alla hålla 5 ok d, på det senare ofta wäxit ok gedieget Det första ok närmästa faltet emot staden är Das menn gnadenthalesfeld, som ock warit det rikasta, men står nu stilla för wattusilika skull; Fördenskull en Stoll der indefwes, som redan war 240 famnar låigg, men if: schäktet ok /: Lichtloch, hwar förtimringen borjar, 174 fl:r; ok återstödo ännuu til 200 f:r innan man med arbetet ok stollen kände komma in i fältet, om hwilket mycket godt hopp hafwes. Dess störta diup ned på solan af flotjen

ok hwas stollen kommer inrås 27 famnar, ok des Schakt 6 i antalet, ut, Printzessin Wilelmina Landgrast Carl; Marinuschacht; Das erwästende gliuck; din wunschende hulften ok Printz Mavimilian, nu alla fulla medwatnDen waskade Malmen ifrån detta fält hölt af Centneren 10, 13, 14, 16, 20 ok wäl flera skålpund wok 1/2, 314, 1, 1 1/2 à 2lod D. I Concentrations år betet, hwarom nedanföre, wär derpå så stor afgång ok deremot så stor tilskning i hälten, som af wid de andra slags Mallmer kon domat, de rikaste Gräupen af kol ok stengenngrompen funnos ock i detta fält, ok höllo 1, 1 1/2, 2 à 3 lod 3 pe:r, ok 12, 13, 14, 15 til 20 ok undertiden öf:r 30 ppl:r Det Ddra falt klles Cronfeld ligger 2. på andra sidan om dalen Norr ut, år 11 f:r duupp ok star nu stilla förwatn3. Der alte gnadenthal är utarbetad ok stås stilla. Des högsta diup wad 15 f:r. 46 I 4 schaltet Pondty Villiam besågs en wetterlotte, ej windfang, som är bygd af brädes en fot ej mer i 2d, hwars öfwerste del, giord som en upa ej waf foppen af en sorsten kon wändas emot wädret at fånga det samma ok bringat ned i grufwon. Denne Lotte gåd ned til Schacktbotnen 15 f:r diupf, ok dermedelst ledes wädret ditned ok så widarm igenom en trumma, som går rundt omkrinngg Orten, hwarest arbetes, ok hwilken trnna löpesr ändolångt äggarna ok är igenmurad, men niuti så wid at en lärl kan krppa derm, när behöfwes. Ok går trumman, som saden, rundt omkring, orten, så at wädret kommer in på en sida af schaktet el:r fyllorten, ok gas åted ut på den andra sidan iggenom samma Igueciuio Det 4 de fältet är der frendenthal, ok nu det bästa ok rkästapsedan der nenn gnaden, thal står stilla. Dupet Haräro 3 u schakt sänkna, ut Printz Leopold, är 24 f:r diupt, ok betales arbetet har med 27 albu. famnen, hwarom nedanfori

1 3 Sbaktet die Hofning år 30 t:r diupt. Gruftolket niuta har 2albar 8 hel:r 9 famn. 3. Din Anun Hoffinung, 27 f:r diupt, famnen i betales här med 2 albe. Här finnas nu atSkiceul. skilliga figarata som flingenfitgrk StängenGrämpen ok baoruaip, hwidka senare hålla til 3 à 4 : st 3 ok 16 1à 18 p:r Dr ja ofta hålla häts. geleret D. Den wäjlade Malcminn ifrån detta folt håller ungefär 13 à 17 skålpund 9 ok 1/2n 3 à 1 lod 3 rikligt. Hyfter Concentrationen då omtrent 44 à 45 kåpund gå bort i oart på hwar Cent:r waslad malm, håller Cent, 25 à 26s8lpnd/. Ok 1, 1 1/2, 1 1/2 1 1/4 lod D. 5. fältet Rosenberg står filla, emedan watnet tagit öfwerhanden, wgarande i öfrigit et nyl: uptagt fält. 6 fältet Huhnsland är det Ändra, som nu bearbeites, har 2 schakt. Prntz Caderucar 29. 24 f:r diupt, ok är arbetet des förtinget til 24 albun famnen. Des Nöthige Durchsdlag. 23 1/5 famnas diupt; arbetet på flotgen betaltes med 23 albn, 8 heller. I detta fält brytat den ärmaste Malmen, ok derbbland de figurata, som stihenskallas flingenfintignls. Den waslade Malmen håller 3 à 3 1/2 pl:t 9 ok 1 giet. S knapf. Den Conienbrerade Malmen hål: 4 à 5 skålpund 7 gående til 35 à 36 skålpund boct af oart p Cent:r waslåd malm; I I helles han 1 à 1 1/2 quntinDet 9de fältet, men det 3die ok aflägnaste, som nu är i arbete, kalles koppelybielerteld. Det har 2ne schakt til 4 à 4 1/2 famnar diupa. Det 3 dia är nedslaget på fallet af flötzen, at watnet må draga sig det ok i sumpen ok blir detta schakts diup när färdist, af 6 ft à£. Durdslaget emellan de 2 förra schakten är 33 1/2 sämnod, ok giufwoarbetet förtingot för 20 albinfomnen. Hör finnas jämwäl kohl, ok

Stanenkränpen, samt et slags rinda blå kulor ok gron sandMalm, hwilka dock äro arma af halt. Ty at den wastade Malmen af detto fält haller 3 öfwer 6 ok 78 9 ok 15 1 1/2 quit. D. J conien, trationen går ungefärbort oat af en Cend: Waslad malm til 29 ok 30 skålpund, ok håller sedan en eslent 9 te 9 1/2 £ 9 ok 1/2 til 3/4 lod 2. Grufwoarbetet förrättes på det sättet, at et schakt först sänkes ned på solan af flötsen, hwilken de sedermera efterfölja hartt ok twärtt, antingen det med Durch sihlag ok op, ning emot et annat schacht, ellet med andra trummorevills ok i fältet, dem de källa Länkstreck, såsom i hwilka framfordringen sler ifrån fälk til fyllorten. Sielfwe flotsen eller laget af leran, i hwillen Mallmen ligger är på intet ställe öfwer 10 eller 12 tum hög; Men hwart Lurchschlagok Länststreck tör af Grufdrängarna higgas gas 63 tum bredt ok 26 à 28 tum högt, etter som flotsens högd är til eller tyumante långt. Fördenkull i Koppelbielerfeld, til nepnunpel, hwar Durih schlaget är en så långt ok ej facts 30 famnar arbetard up nedrigare en god del än i Frendentzalerifelt, hwar Länststrechek nu war öfwer 150 f:r långt, ok hwar i hwilka långe trnor man finner taket sätta ok sänka sig. ehuru med tumringg, hwar som beöfwes, undeistödt. I dessa trnnor, der man en utan mode på händer ok fötter kan draga sig fram, sitter karlen med fottren i kors ok hälsen på sied hwilket ock gifwit dem så gar som anorstades namn af keumhäljers ok deras arbete, Cyiimhälser- arbeck, af den wanan de få at låta hufwudet hånga på en sida, ok hägger så med kulhackan lös jorden ok Mallmen, eller ock, om några wacken, i o hånke stenar ok Klyft inkomma, med fnssen und

dlägel. Men framfordringen sker allenast al seia gossar, som finta hunden el:r Karrantil fyllorten. Som flötsen sträcker sig widt ok bredt i fältet, så arbeta de först et streck ända fram, så långt de kunna ok Malmen gar, gån de Sedan gå de tilbaka, fylla iny ok formura det förra arbetet ok trinnan, ok boga åter at annat, det de drifwa til samma längd som det förra, foitfarande sålunda tils de hela fältet igenombrutit. I botnen af hwart Schakt gemen:n lämnes en smmp af 7 fot diup, hwilken täckes til med brader, ok hwar det tilflytande watnet sig samlar, ok windes sedan up i tunnor wid borjan af hwarje Schicht En sådan schiht är af 12 timar ifrån kja 4 om Morgonen til Ed 4 om afonendock en tima friräknad wid, Middngen 8 är hwarje Grufdräng ålagt at i den tiden tryta et wist stycke fält, såsom i koppelbieler bieler feltet 1/2 fann i schikten; I frendenthäl5 famnar i 11 schckt, ok så gort, Men bredden äro ofwanföre anmärkta. Famnen räknes af 7 fot hwarefter grufwrängarne igugta, sådan kon, som sagf redan wid hwart falt är wordet, ok måste deraf betala det ofaga arbetsfolket, ubl:r en Ansdläger, 39l som fyller kupeln ej timan i schakten, ok niuter 3 1/2 albus om schikten; Twå haspelers, som winda up Malmen, ok fa 4albus hwartera om schickten; ok gossarna, som sliuta pram Malmen til fyllorten, hwilkas lön år 2n albus om schikten, ok deromlring. Grufdrängarnes antal besteg sig nu i frendenthaler feltet tl 28, I hulusland til 16; I Koppelbieler. 20 ok i Stollen 6; Drängar ok gossar öfwer hwelka alla äro 2ne Stigare som Grufbygna, den ok arbetet böra bewäka ok ordna, ok af hwilka den äldste niuter 1 3/4 Dpd:r den andre 1 /2 2D:r om weckan. 32 albux el:r

ecop fenninge göra en Ö:r. När Mallmen är nyfordwed ur Grufwen,:/: då han är miuk som et watt Der antingen han består af en Blanbertz, hwilken ligger i en tum skalla emellan leret, som i der alfe hossnung, eller af Schalen, det är tunna på hwar annan liggande skölar ok fder scheefer. eller ock af Sanderts, som i Koppelbielr felt, eller af en Tetten ok ler, så måste han ligga en god tid i lufosen at förwittras, sok det jå längra ju bätre, til ti eller 3 år, alt som des är förråd til; då leret eller oarten mollmar ok smöhlnar bort ok faller til stoft, men de inblanMal dade ioru, op ok dylikt, hårdna ok warda tyngre, så at de under waskninggen ej så lätt kunna flyta fort. När detta så ligat entid föres det til Houstwasket, som ligger straxt ofwan om den Nya Hyttan, ok hwarest äro 2 mar til 21/5 à 3 fot diupå ok af 8 à 10 fot i diametelr. ter, af starka Ekbräder sammanslagna. Mallmen skiutes sin med skottkärror igrån högen, som lågger utanfor huset, ok up i den andra wånnngen, så at säga, hwarest han slås in i en Lårafwen som i en Hwarn, wid foten af hwilken ok 2 rå psute nedantil är et lok eller bräde, hwilket, när det drages up, rinner Mallmen ned i karet, hwarest han står i watn i 12 timas at lösas upp ok göras miuk. Igenom botnen af karet går nedanifrån up den wändstock, som wid des nedersta ända ok fot har et Kugghiul Clanttorn hwilket i et annat rim under der karet står, drifwes omkring af et kamphiul, som sittes på wändstocken af stora wottuhudet. Stocken, som går up igenom karet, är igenom, slagen med twa andra stockar i Norswils wilko ligga hordzontelt rått öfwer bräddorna af karet, ok dessa 4 stockar hafwa en hop träpinas igenomslagna, hwilka pinnar gå ned i watnet, ok när först den

erpendiculavie kändstocken går omkring ok dermedelst de 4 hwärstockar, rora dessa pinnar om Mallmen i karet alt fort, så at wret ok slammet kommer at losssas ok gå af. På en se,da om karet ok i brödden deraf, något ofwan om botnen år et fyrkantigt hål, hwarest den lätte årenligheten ok slämmet rinner med watnet bort igenom en stor ränna, ok ut ur häset in i en snimp, hwarutur det sedan sämdes i en hög ok förwares, tils, när tid gifwes ok annat wask ej förehafwet, det waflas i slamkistorir ok antej på Clanharden, at det hörgående godset må så hämtas åter. Brede wid detta förra hål är et annat wid botnen af karet, hwarest, när man så will eller at mall,men är nog waskad, man låter honom ut i en bred ok diup ränna af bräder hwaruti han sigtes igenom 2ne sigt giooda af Messingstråd. Det giofsta är så at et stort finger snapt går igenom, så at det grofsta allena af Challun Malem. Mallmen blr liggande i sigtet, hwilket, är egentes af det slaget, der de omtalta flingenEttichens, finnas påtryckta, ok kästes han så bodt i warp ok högar, åter at förwittras i länften, bokers sedan söndes, ok waxas i slämkistogna ok på Planhärden, tils alla de swarta kornen, som dock då äro sonderbokada til stoft, äro samndada. Den mallm eller det wäsk, som går igenom faller det grofwa sigbet ok rimer ned i rännan, sigtes åter igenom et finare sigt af Messingstråd des et litet finges ej går igenom, ok här sökas ut ok samlas mästadels de berörda kozlGrän, pen, Kornaij ok blommor, som äro rena ok rikare stycken, ok ej komma at bokas utan sättas så hela up på Smältugnen. Wid konstwafket äro 6 arhetskarlar, hwilka niuta tilsäman för hwar Centner de sämda af desa rena stycken 6 albiuMan för den sma wäskada Mallmen 3 all p Centner: Man sade waskad Mallm :/: dnwäsihene ertzen kå källes egentel: ben

sarre ok funax Clalleu, som gåt igenan det andra sigt ok blir liggande på botnen af rännan, dok närmare up emot karet, ok hwilken föres sedan til Hyttan, hwarest han tilförne så smältes, men nu conientreres Det som flyter ned tiländan af rännan med watnet, ok har ännu mycken oart med sig, bokes, slammet ok waskes på Planhärdeni. Den wasbade Mallmen sades tilförne blifwit som han då war, på smältugnen up satt, men nu conientreras; Ty som det fants at hon ännu hölt en stärk bark ok i synnerhet Jernbindan så har Bergtadet ok Tumben inrättat det så Conientrotions arbete, hwarmedelst mallmen ränses widare ifrån des oart, så at då gemenligen til 3600 Centner waskad Mallm årligen fallck wid Wärket, de igenom denna Concentration blifwit reducerade til 2000 Ceet:r, Ok som til smältnings af hwarj1o Cen högst10 Cenr mallm rätnes in Rris kol a 4 RD:r. så här denna besparing i längden af tiden ej något ransenligit inbrägt. Detta arbete består derutinnan at die Geweschenn ertze, som komma ifrån konstwasket botas här åter, men torra ok utan watn, på det de må sedan desto bätre kunna sigtas, tyat ner de äro bobäde, de sigtas igenom et trunmel: fint Messingssigs, ok de som falla der igenom, wosas forst i en snuup tils de äro rene, som skonjes af watnets klarhet, men Sammet, som rinner bort med wotnet, slanmes åter i 3 confcintire Kstor upå, hwar 5okrt9 annan följande Kistor, ok antel:npå länhärden efter wanligheten. De som ej gå igenom sigtet, bokas åter torra, slammas sok waskads. Det kan derwid astas at sama sigtande ej sker med hand som wid konstwarket, utan sålunda at wandstocken af wättuljuler

let, som drifwer Bokwarket, har et komphiul med 8 à 10 kammar, emot hwilka slär en lång kngge, som går ut ifrån ok twärk igenom en liten stock uprest i hörnet, ok hwilken stock Dermedelst wwider sig ok med andra Knggan drager eller skiutet from en stång, som går längst wäggen af hiuset ok på andra ändan är fästat, til en Lwarstock, den samma sålundo Ugridest. at rore af ok an. Denne dwärstock år åtet på et eller annat sätt fästad til sigten, hwiken ligger på et bord öfwer en Lår, föres på bema ta sätt up ok ned ok släkes, så at Mallm en kan falla ned i låren. 1 2. år wändstoden, som drifwer bokwkket, ok Tamphiulet. 2 2 är den ene långe Kuggen i den lilla stocken ok hladken lugge, då han lyftes el:r rättare tryckes fram af en af kämarna, wrider sig 335. den lille stocken, ok den 4. 4. den andre Kuggen på andra sidan i stocken, komer at arbeta. 5. 5 55 wisa resningen, som uppelhaller den lilla stocken 3. 3., gårg, ok 90 6 6 år stången, som längst wäggen, är fastat til Kuggen 4 4. med den ena ändan, ok med den andra ändan til 7 7. Hwärstocken; sålunda at när kuggen 12 5/ trykes af kamphiulet, wedes stocken 1t 3/ ok Knggen 14. 7.I drager med sig stängens6. 6 / ok denne åter woder dwarstockenl :7: 7/ af ok an fast ej, som man lått kan tänla, ruindt om uten Åtet emot den ena ok andra sidan. När kammen släpper Kuggen 14. 2:/ faller altsammonl af sig sielft tiltala, hwlket förer stangea 16 k.

ok stocken 77, twartt emot, som de drogos tilförne. 8. 8. betekna en frigf widia eller boga, som gar neder ifrån Awörstocken 17 7/ år fästad til ofra ändan af 9. 9. Sigten, ok altså förer henne fram ok til baka, görande ryckningan i wärket at sema sigt nog kommer at skalas. Honn ligger på et bors ö en lar, der Mallmen falles ned. I öfrigit kan man på detta satt arbeta flera sigt, efter som Lwarstocken är lång til. Botstigaren eller den, som här upsigten wid Conientrations arbetet, niuter 1 1/4 DD:r om weckan, stadig lon, antingen han arbetar eller en, men wäskgossarne få 20 heller om ok Schickten; ok är Mallmen, när han sålunda ås conientrerad, färdig at sättas ing på hyttengnen, hwaraf har äro 3ne En twa i den Nya Hyttan, belägen straxt nenuCreug. dan för frendent håler filtet ok en gor stund ifrån staden, ok En i den gamla Hyttan, som ligger 1/4 stund ifrån den förra, ok närmare emot staden ok Edeflod en; Dock sker uinnera sällan at alle ugnarne gå. Han är af det slaget, som man kallar emen wummen Ocna, om hwilkens bygnad at något utförligare må tälas, det först kommer at nämnas at i marken göras 32e gannor ok canalon, rätt under der 1 delz ugnen kommer at stå, ok det ak gifwa wäder til ugnen, hwilken, som bekandt är, en annars kunde godset smälta ok arbeta, dels til afloppaf den fingtighet, som kan samla sig derinnnden. Ten förste af dessa Canaler, hwilke alle äro af i enahanda bredd ok diup, näm:n 8 tum köppr längst effter under ugnen, ok sträcker sig fram om härdelaget in i baktie golfwet, men går baktil ut under bäljorna, hwar han har sin öpning. Den andre Canal går twärkas igenom den förra, ok ligger rätt under Smelt, härden, eller det man kallar din Spänhre

Den 3die skär jämwäl i korswos af den förstbemälta rannan, ok ligger rott under Framhärden, eller det man här kallar den Tinlgel. Ok som dessa 2 sidstberorda rännor ock böra hafwa deras öpning ok utgång at minstonn å en ända, så kand det ska dermedelst at de gå under golfwet ut om hyttan, eller som här fants at dessa twärksrännor emot båda. ändar ok på båda sidor om smältugnen böja sig småningom up, stigande up i muren af Uugnen, hwar de hafwa deras ingång i et fyrkantigt wäderhål eller en med de förra kol å wid ronna ok öpning i Muren eller wäggen, ok således hafwa fritt wäderdrag. E skal wesa den förstomtalte rannan, som går längst under uynen, ok ut under bäljorna 2. 2. betekna tiartbrännorna, som böja sig up at ok andas i 3 3. den fyrkantiga öpning i waggen el:r iuren af ugnen, hwilken, omsant det ej har lunnat utryckas, man dod kan tönda at hon är. en god del högre än de andre rännorne ok of:r et stycke up i Muren ok ifrån golfwet Desse Rannor ok Canaler muras först ok tackas sedan öfwer med tegel, hwarofwanpå fylles med slagg til et qwarter el:r 1/3 fot härk Dock agtes at slaggen ej fylles så in at botnen blir jamn ok Corezontel, utan stiges härden ok botnen småningom ok efter hand up emot ok under forman, dock mycket litet, tils stykbet kommer at slås in. Slaggen fylles derföre i härden, at luften må desto batre, kunna, spela derigenom ok fugtigheten drifwrass ut, när hon af hetton ok elden borpar ka

Jefieras, tig slås ock fuller slaggen sma, dock e til stoy utan i smärre stycken. Ofwanpå slaggen slas in en god tr hondrtlert 1/ ifoterhog Les sola en god twarr hand eller 1/2 fot hög, ok derofwanpå Stybbet, hwelket är af twäggeljande slag. Det första, ok unndersta består af En rkottkärra Ler ok twå slottkärror kolstybbe wäl samman blandada. Här af slås in ofwanpå lersolan 2ne lagok til hwartera gås, som nu sades, 2ne lärror stytte ok en närra ler, ok göra dessa 2ne lay, i härden ungetår 1/5 fots högd. Härofwanpå kommer at Det andra stybbe at slåss in, hwilket består af 3 skottlärror kolstybbe ok gi skottkärra ler i hwart lag, ok det slås in tils härden är nog hog ok stybbet kommer anda up under forinan, antingen der gå 3 Gepock eller Lag, eller 4 dertil. Coruau är af Jera ok i des öpning afwlong långt rind, näml:n efter des hordgontele lägen är hon 3 finger lång, ok har i hogden 2 filngerHon ligger ofwan om taket af förrbemälta ranna ol Canal/:. Der Abrng.1 3 fok högt, ok fuller ucte just hordzonterlt, men så felar ock ina stoct, stupande, hon mycket lytet, emedan mär Dnuaf hon Masen, kommer at sätta sig, tryckes af den okwanliggande tynngd af det upsatta Wärk neder, så at blästen dymedelst drifwes ned emot härden. Men wid dårhärden åter bor forman ligga mera stupa, på det at blästen kan falla som mitt in i härdet, ok godsed. Egenteligen agtes wirid formans insättande i Hyttugnen, at man måter ifwån formans mynning iged et snore eller twraspiaeka fram ofwer härdeslarng sterot Trittstenen, som de säga hwilken ligger frommanför Angeleu el:r Framhärden, ok gör den öfwersta trappan af de twå eller tre, som Smältaren stiger up när han will sätta up på ugnen, ok när man håller

samma snore horizontelt med forman, så finnes at hon ligger ok bör ligga 13 1/2 tum högre än bemälte brittsten eller Surfacen at främhärden. Widare at finnla formans rätta läger, så giuter man ltet watn derm baktil wid bäljan, ok om det rinner helt sagta ok småningom at före liksom droppewis så ligger hon wäl ok altså mydet litet under en ratt hodzontel Liha linea. Hon går intet längre in i ugnen än wäggen eller bakmuren, ok gör Nasen, som man han galles på Jarinan at hon kyles okbocksmältes. Denna nas, som dermedelst förmeras ok wid mågt hålles at man sätter up Malm på förman, bör altid wara et qwarter lång på forman ok in i ugnen, ok jn Gorigarm hon är hon batre, på det et blästen, som går i kordwias ifrån bägge Bäljorna, må syridas kering i härden ok dock ej komma alt för kall derm, Blåsbäljorne funnos wara i det så kallada Stinlwärck eller undwa delen 9 1/2 fot låuga, ok tättorin 2 1/5 fot ar f. Nu är härden sfull, omkont något högre bäk til emot forman an framemot bröstet, ok strybbet inslagit ok stämpat kommar mitt, deruti at flaras ut de så kallada Pulge ok Tengel, eller siellfwe Smälthäleden Den förreär egentel:nt det fall, stupande eller den ränna, som går ifrån forman under bröstet af ugnen of hwar godset rinner ned i framhärden el:r Ingelen. Hon skares ut med et Sgulynessen som är en wrokot kinf nästan rund sålunda at hon under forman, hwar hon börjar ej är öfwer 2 tum bred ok helt grund el:r låg tagande så i bredden som diupet ismåningom ok estger hand til, alt som hon stapar slutt utföre, tils hon blir under bröstet af ugnen ök hwar son kommer at göra et med Angelnn eller

harden, det är mitt emot Stickholet, 10 tum för. bred ok 12 tum diup, ok, som sades, mindre i proportion upföre. Ingelen eller sielfwe härden är Cckdlrund ok bygt utom ugnen ok i sadan belägenhet, at då die Spndre gör med fitt fallande som en typothenuCam så ligger härden rätt, ok des surface gör som en lineam rectam horizontallem, hwilken skär af den förra. Igenteligen är den ytterste brädten ok länten af denna Degel eller, som man honom härofwanföre kallat, framhärd En fot utom brostet af ugnen det är wid titt, stenen, ok är des diup, som redan år sagt, 12à tum. Man kan straxt, ok innan stigbbet bör par slås in, måta af, ifrån öfwersta kanten af brttstenen nedanemot dessa 12 tum, ok der sätta in en liten sten tid mäskes at så diupt måste ok bör härden utskäras. Närundelst sker nu at godset, alt som det smältess ok öker, så faller det in i der blguhwran, ruert oksknl 1£ e Geuan or rinmes derbnedelss in i härden, til hwilken ända den förra ej allenast stupar ifrån forman framemot, som sagt är, utan ock stytbet är så inslagit i ugnen at det faller ok lutar litet ok småningom ifrån wäggarna el sidorca til mitt uti eller ok emot samma synhra. På sidan af härden är Stickholet, hwilket når denne är full, som sler gemen wid Schidtens slut, det är efter 11 eller 12 timar, öpnet ok godset löper ut i en rund Sump ok Stickhärd slagen af ler ok stybbe i marken i icner p ok omtrent 12 fot wid ofwantil, ok spat sigas. emot nedan som en garhärd. Stickkolet slas igen med stybbe af det andra slaget man omtalt, ok ofwan om holet lägges en sten ok slås til med Ler, på det at när har let öpnes, stybbet ej må rasa ned ok stoppa igen; det sacun Ngrnu fants wara 8 fot hög ifrån Ransnan nederst til si dem abzng.I eller botnen

den up til det öfwersta af Bröstet eller så kalla, Nda Tachsten, I med hwilken förstås wäggen ofwan om brästet på båda sidor, hwiltien wäggar slutta up at ok falla bakwarts på det at det fina Schlick, som kan gå up med roken ok falla derpå, må åter rulla ned i ugnen igen, eller at minstona ej färloras. B den här brukelt Ioten håller 11 ok en god fierde dels tum Swansk eller Engelsk, ok o0r eller här, man här öfweralt fölgt denn jen esessigla Ugnens bredd ofwantil wid bröstet war 2 fot En tun ok nedantil wid bröstet 2 fot 2 tum. Längden, det är at räkna ifrån formwäggen til bröstet war af 3 fot 3 tum, ofwantil wid bröstet ok nedantil wid foten saf bröstet 3 fot ok Etum. I öfrigit oui Foviuau sad ftta a Eot uit ok Car gunoannan, så blir ugnens högd ofwan om för, man 5 fot. Dock må Gärutinnan finnat wid en ok annan ugn någon åtskilnad, emedan emedan en sådan ugns afmatning på et annat ställe blifwat upgifwen til 7 1/2 fot i högden ok ifrån uti ifrån Kännan til forman 3 fot Ti tum ok ifrån forman til bröstets topp 4 fo 4 tum. Des Bredd nedantil sades wara 2 fot ok längden 3 fot 2 tulm; Men ofwantid bör han ej wara så bred ok lång på En tunnnar å Hwarje sida, at elden ok heftanma slätas ok hållas inne MNuren, som ugnen står emellan/: Das futter är å hwar sida om biöstet 2 fot tiock, ok som bröstet är ock ungefar 2 fot bredt, så blir hela bretden af 6 fot, ok derutan om kommer sedan sielfwa Muren ok ofwonpå skorstenen som är tämme:n wäg Brästet 1. Din Borwand. Sbestår af 4 stycken. Det öfwersta är en sten, som altid bllir sittande; det understa, som sittes straxt ofwanom syngran, är ock en sten, hwilken dock som öftast mäste sättas in ny. Emellan dessa

twa komma 2ne Stycken at sättas in gorda af ler med halm beblendat ok slagna i mått af Murmästaren, ok sedan torlada ok brändaNär ugnen sedan kommer at tändas an, brinnet halmen boct ok laret blir sittande emellan wäggarna af ugnen; Dock måste dessa stycken ofta sättas in nyajokar Bröstet tiockwek til 4 finger tiockt Om ugnen ok härden är ny, måste han med wed wäl upeldas i 12 tilnar, ok åter när stybbet är inslagit, koles derpå i 12 andra timar; Men när han är redan brukad, kolar man allenag på stybbet, tils det är wäl torrt, det är i 3 ej 4 stunder. På en sådan ugn ser nu en alnast både Suln- ok Rostbruket, utan kanman ock derpå smälta allahanda slagsMalm ok den samma aldrabest twinga :/: som här förmenes at minstonn aldrabast winga på denna krummen Öften. Will mansmälta Bly, så agtes allenast at man görngar. ugnen ej så bred ok lång på en tum när ofwan ok nedan, ok at förman kommer at stå 1/2 tum högre, det är 14 tum högre an trittstenen eller främhärden. Så kan man ok då slå oftare ut, al: så snart härden är fullet När man nu will börga smälta ok ugnen är upfyld til bröstets högd sätter man sedan up efter som man finner nodigt ok man här wärket til; Så gör ock mer eller mindre öfwerflöd af watn en åtskilnad härutinnan, då at til 24, 26, à 28 upsätningar kunna sie i en schiult af 12 tiumar; först sättas up 2ne Dutfat Malm ok derpå Et fyllfat kol, ok det 3 gångor efter hwar annan, då det heter En Latz, hHwilken sålunda består af 3 fat kol ok 6 fat mallm, dock kolen emellan som nu saded. Med utslaget går ock en lika til; Gemenl:n sler det efter en Sciukt af 12 ständer, eller som man har ele arnare

eller rikare Mallm; ok wid slutet af fdikten, maste de Jernnasar som satt sig i Spugran ok härden, brytas ut med Jernstången, så mycket man kan utan at slada Stybbet. Man räknar at man smälter här i en schikt 12 Cent:r Malm, hwartil man tager 12 à 14 Cent:r fluss af kalksten el:r Spat eller ok Slagg, ok det sålunda at för,sta at til fluss för den ärmare mallm tages slaggen af den rikare. Men af Koppareller frdskslagg tages ej mer än 1 à 2 CentAf 2Spat eller Kalksten likaledes 2 Cent:r, så at den måste fluss består af slagg, som faller wid Mallmsmältningen el:r Sulmbruket. Polen beräknas här sålunda. 60 mälter rkog eller wed kosta alt inräknat som går til skogwagdaren, säljaren et CD:r 13 En Mälter wed håller 5 deros fot i fyt kant. 60 malter wed göra 12 Dris kol. En Reis håller 12 Mass. En Mass år 2 fot 5 tum hog ok 2 fot bred i fyrkant nedantil, ok 3 fot ofwantil, Swenskt mått, En Rens kol kostar i kolarelön 14 albur, hwaraf man sade 32 göra fn D:r Men när man köper kolen redan brända, ger man jär wid Hyttan 4 à 4 1/4 ::r för En Hens à 12 Mass, ok en sådan Aeis tiller ock wäl 13 mass räknas gå up i en schikt, gemene En Mass om timan . Til hwar dhickt höra 2ne smältare i så at til hwar ugn äro de tilsammans 14 ut:r 2 mästare, som niuta hwartera 9albu9 albun 7 heller om schikten. Des fyssla är at sköta ugnen, sätta up Wärket ok taga af Slaggen. Twa Worlänsteras hwartern à 5 albes ok 4 heller om schikten. Hans göra är at gå Mästaren tilhanda, sätta up kolen ok sliuta in wärket. En Rostwändare, som

har i lon 2 albur för hwar Cent:r wandrost, wärk. För Spurstens Wärk har han En albur p entylwigten, som här brukes, är den Cowrigwa, Centnvren af 108 8. Skärstenen, hwilken falles wid denna smältning, röstes ok wändes i wanliga rostBrn atz murar, dnadenthaler Mallmen på6 eldar, ustärslenen af frendenthåler mallm på 8; Nappelbieler på 9. Juhusländer på 10 eldar. Denne kärsten om han ej är wäl rostad, lämnar åter i Kostbruket en hop Spnhersten, som i utslaget ok stickhärden stär emellan koppparen ok slaggen. Denna Spuhersten, när deraf blifwit samlada 40 à 0 Cent,:r rostes åter på 6 eldar, gifwande sedan i smältningen 1 Cert 8 af 2Cent: Spntrstenswärk. wändroskwärket, som fallet wid af Sulubruket, det då det sättes up andra gången ok på Postbruket, smältas deraf 60 Cent, mer eller mindre. 2nie sdikter, ok Påkopparen, som deraf faller, går til Seger hyttan. At wäga iu ok ut den waskada ok Concentrerada mallmen, skärstenen, spueestenen ok tändeo stwärket med hwad mera, är der en Sikt mästare, som niuter 2 1/2 De:r om weckan, ok bör derhos göra alla profwen, hwarwid kan ågbas, at Crankenberger Mallmen e9 probere, på E men på dallena; Men så slår som Spuhrstenen proberas på bade på koppar ok Silf:n. Det hyttarbete, som wär är wordet omtalt, drexs nu för tiden ej för mera än en ugn i nya hyttan; I den ganda för ugnen i gomla Hyttan ftalte de ock un, ok började der et annat arbete, emeden Öfter Berg He

spectoren ok Berår et Jumben hade föreslagit at åter omsmälta den slagg, som fallit wid kåtzugnen wid den forra ok forna koppar. ok. Blysmdältningen, ok hwilken slagg fants hålla en god del 5 7 ok D:; Fordenskull ock Crintz Mavimlian hade sig af Des Jerrsoder Landgrefwens DTurlenhtig, het de gamla slaggwärp ok hogar utbedit ok erhållit, på at denna smältning för hogbemte Preintses räkning drefs kom at inrätas. ok drifwas. Dock war ej allenast afseendet på berörda slagg, utan ock at söka nytta ok til godo bruka de ganda Nasar ok ugns brott, som Hystabruket wid smltinngen fätta sig i gärden, ok ngentel:r hålla en stark Jernbinda men ok der hos en god del Koppar, Påsom jämwäl af deras färg kan dömas, ok hwilka ugnsbrott härtils blifwit bortkastade. At nu få d rätt derpå, war först en tilsats af Swafwel nödig, wåklet jernet måtte angripa ok lämna Cren, ok slor ok hwalket swafwel bestör af en Marcagt eller kis, som hält litet eller intet koppar, häller han En är så mycket bätre emedan han så wida ökar god set under smältningen. Denna kas låt man föra til hyttan utilr Colniska Bestphalen, som nedanföre skal anmårkas, då heleomkostnaden ej kom ofwer 4 goda groschen på Cent:r. Han bör först rostas, at des wild het må förgå, hwilken rostning sker i ugnar, bygda som wara wändrostminrar, med et lag eller tå af ed derinunder. Han bor ej rostas för härdt ok ej för lindrigt, utan så at han får en hwit färg ok som man kan tänka fördras Widare som i den ofwansagda Blyslaggen är en del koppar, så sättes up nåhot Jernslagg ifrån Hammarsmidian, ok det eg til Kopparens bätre nederslag, emedan det derwid hängande swafwel griper straxt än ok förenar sig med Jernet ok låter fära Iren

Westod altså hela Beskikningen för en Schickt af följande slag ok myckenhet. 20 skottbärror, hwarje skott kärra räknad til. 2 Cent:r wigt, gör 40 Cent: Blyslagg 5 Skottkärror eller 10 Cent: Jernslagg el:r 5 Cert: 4 Rids 2 1/2 d:o 2 Centz uynsbrott eller jernbindiga Nasar. Dock är ej utan at man härutinnan har at göra en andring, efter som man har förrad af et eller annat slag, eller som bruket gifwer anledning. Dessa anförda delar blandas tilsamman på Hytt golfwet, ok sor upsätningen derefter til 20 à 21 gångor om schckten af 12 stunder, då utslaget gemenl sker. Hwar upsätning består af Et fat kol, 2 lutfat wärk ok åter Et fyllfat kol ofwanpå, hwarmed åter fortfares så snart man ser det ugnen smält ned seno bröstet. Slaggen, som som man kan lätt tänka, flyter här i mynkenhet, ok drages ok lyftes af degelen ellerhärden som oftast. Den som straxt stelnar ok låter lätt kasta sag bort, är ren ok håller intets mera; Men den slagg, som legat emot bröstet, ok under desmå kolen, hwilka taga til någof siga af godset, är seg, dripper af forken, ok håller ännu något, fordenskull han ock smälten on igen, ok sattes up med den förra. Eå sådan Berlickning, som nu sagt är, gaf Ti den första schikt. 2 Cent: 12 skålpund skärsten, hwaraf hwar Centz gaf efter profwet 28 skålpund 2 2 Cent: 4 skålpund Bly, hwaraf Cent, e efter profwet gaf 2 1/2 lod D:n I andra Schitten föllo ock 2 Cent: 1 skålpund 2 Men 130 skålpund Wly. nar utslaget sker i snngen, sätter sig tlyet

underst ok skärstenen ofwanpa, hwilken drages af i tunna skifwor som en dår kopparok 7t öses derpå ut med Slefwar i gutna ok runda Jernmath. Som man sade at all frankenberger Jakopparen segras, så är i Segerhyttan först at agtas Friskugnen, hwarest Meskiut, ningen sler til de stycken, som segras eldla; ok är denne ugn bygd af wanlig gemen sten, men brästet af tegel, warande han en Hnssigk fot ok, 10 tum bred, ok 3 fot lång ifrån bröstet ifrån forman til bröstet i öfriget lika ofwan ok nedan. Den högd ifrån Wännan/ der abng1 til öfwerst af brästet är 6 fit 4 tum, ok ifrån samma ränna til forman 2 fot 90 tum. Bäljorne så wid denna som wid wåruugnen liggan snast sägt, horezontelt ok äro unaf sammalångd som wid Smältugnen ärfaftt hyttan. Da utiågar ugnen är här ingen Spägre eller härd, utan är botnen jämn ok slagen med wanliget stybbe. wid Iorten af bröstes ärs i tegelstenen et rinet hål, som altstedigt hålles oppet, ok hwarigenom godset utrinner i härden frammdanföre, hwilken ock är rund ok bbygd af samma slans stybbe samt af den storlek at han kan hålla Ek Sngerstycke. När han är full, öpnes stickhålet inunder, ok godset löpes ned i sumpen eller stiulhärden äfwen af sama stybbe slagen, ok får Segerstycket hår egentel:n sis runda skopnad ok den storlek, som beskickningen är giord til. När ugnen år fall upeldat ok nu full med kol, ok at med dpsättandet bör begynnas,, så sättes först Kopparen up, nämligen så mycket, som til wit Segerstycke är bestickat, ok derpå Et fyllfat kol. Sedan den besickade del af hwad man kallar herd, ok som faller wid drefugnen, der Silfret afrifwes i åter fit fat kol, Så blyafettet i des proportion; Et fet kok

kol derofwonpå, ok sidst friskblyet, hwilket i des nedersmältande drifwer ok nederbengar det öfriga af upsätningen med sig. 15. Hwad Beskickningen angar til bemälta Segerstycken, så är den samma åtskillig, efterd sma hisom en på Silfwer arnare eller ritare Koppar är för handen. Wid Muzen i Naksou Sriegen, til exempel, hwar man har en rik koppar at segra, göres beskukningen sålmida, at til Et ok hwarje Segerstycke tagas 70 skålpund Koppar, hwaraf Cent:r håller 5ind- Silf:n; gör i 70 skålpund 9e 52lod2. Widare til des försegrande tagas 1 Cent: 70 skålpund frkbly 1 1/4 Centi:r gletst, derutinnan är 1 Centn, klpnd 4 Härutaf faller wark, som håller pår ACent, à 18 lod T:e Ok deremot blr håller den segrade Iren ännu 10 lod D: E Cent, E, så at han ännu en gång mäste bestiutads på frifugnen ok segrat. 8 åt de de Beskutningen sålunda til Et ok hwarje Segerstyke. 70 skålpund 9 à 10 löd, derutinnan 6 1/5 lod. Detil Wärkbliyg à 5 lod 60 skålpund derutinan 23/4 lod Frifblly 36 skålpund. glekt 108 skålpund. 81 sklpund blig herd 54 skålpund 2760 bl. t2 204 skålpund bly på Ek Segerstycke. Haraf fäller wärkbly, som håller 1 til 8 lod Silfwer p Cent:n, Sol hwilket på drefugnen eller Desten kommer at afdrifwalI Frankenberg säftes följande bestickningnp, nämligen på Atin koppar ok til Eot ok hwarje Oegedstycke 82 skålpund Ral, Cent:r à 6 1/2 lödig, derutinan 191/5 quretnr 25 skålpund d:o uti 50 skålpund 4lödiga Krinmbelnfeller Ugne, brott af fridugnen:/ derutinan 7 1/2 quet. 1 Cent:r 4 uti CCent, 36 skålpund glett 18 skålpund do utr 36 skålpund, herd 90 skåpund fristbly. 100 skålpnd tål. 1 Cent, 30skpund 3, derutinan 27 guindt.

Af detta slag wägas 18 Segerstycken före, detar at besiälningen sker dertil på en gång, då man altsså tager dertil öfwer hufwud 1Dr Ok. 13 Cent, 72 skålpund 9 à 61/5 lödg, derutinan 5 9 2 56 skålpund krumpeln älödiga, deruti 2 2 18 Cent, 7 uti 24 Cent:r dlett, deruti 3 Cent 8 bly uti 6 Cent herd, 3 36 skålpund fwir bly72k:r 7 lok. 46 Cent, 56 skålpund 9 ok 1, derutinan Häraf faller war toly, som håller 4 1/à 4 1/5 lod pl:r. Bi Cent:r, hwarefter man så här som ofwan wid Munen sig rättat, håller 108 skålpund. Sum rend frischen eller til Besickning på rik Koppar toger man för et ok hwarje Btycke 67 skålpund 5 à 8 lödig, Jerntinan 19 1/4 gmiet. 31 skålpund 2 à 9 1/2 lodyr demtinnan. 105 guss. 1 Cent:r 46l0d wärkbly à 3 3/4 ödig. Dernt. 21 /opint 9 gid. 54k d4 à 4 1/2 bdg. derit e Widare 24 skålpund 4 i 32 skålpund glett, derutina 34 skålpund frifbly, sana 90 skålpund9 ok 2 Cent: 5 0skålund 3, droutnan 60 3/4 qjiet. I Af detta slag skola 28 Segerstyken göras pål en gång, då öfwer hufwud tagas dertl BDr löd Cent, 40 skålpund 5 à 8 lödig derutinan 8 10/ 8 48 9 à 9 1/4 lödig, derut. 4 12 1/4 39 100 skålpund wärkbly à 3 3/4 löiga, derut. 9 3 1/2 wälk à 4 1/4 lödig. Derut. 3 15 14 6 Centz 24 skålpund bly uti 8 Cents 32 skålpund Ohett 8 88k firifbly, Trrctin4 Cent: 2 ok t 16 £p 9 210d3. Dessa 28 stycken försegrada på 7 ugnar haf wa åtit falla 52 Cent, wärkbly à 6 lödigt. derutinan 19 et 8 lod Silftr; Äro altså i d så kallada tenhn eller segrada stycken ok i SSwätze blefna qwar à 42 Cent:n 40 skålpund.

dermera hwartera med en Jernhäll, lutande så Jernhällen som muren något emd öpmingen :/: à b% på det Högden af maren i Jrnarna eller mider Jernhällen år 2 fot 3 tum, men hwartera Jernhåll är 4 fot 9 tum långsohwilket ock gör murens längd1 1 fot 8 tum bred, som tikaledes år iiurens bredd, ok 3 tum tiock. På desta 2ne Murar el:r Jernplåtar af Iegerugnen, härars ene ande står emo Hyttewäggen, sattas de Segerstyckenen, altid til 4 i antalet på hwar ugn, ok rätt twärts mitt öf:r öpningen, Murerna emellani Sedan fylles med trekol nemellai ok öfwer minalta stycken, ok sättas längst yttersta konten at Murarua p2 alla sidor, stora hoga Wirbleck, hwilka dels sindra at kolen j rasa neder, dels hettan desso mera innesläta. När kolen äro antända ok de afta sägda Segeestycken igenomwarma, borjar blyet, med hwdkret Silfwet, som war Iren, sig redan förenat, at likasom swettas ok drypa ut, fallande så igenom öpningen Murarie emellan neder på botnen el:r mar ken, til hndken, ändan murarne sades slutta litet emot samma öpning, ok så ginner det fram uti Förhärden /e/ der det står täkt med kol ok i smältning, tils segringen är förbe, ok alt blyet, så mycket möjelågit, är ute; okantingen war hortad et lata 32 då det Mälna i Förhärdanp elwer, men öser det ut med Lall f 17 2 7; ok daf. igwar i mårt, på för det der sin runda form, ok kalles sedan Tref wärkblig som kommer at afdrifwas på Drefugnen eller Tisten. Kopparen, som under segringen ej får hetta nog at smäldas, stor qwar på ugnen i Swämpiga, hoyläga, ok dopfallaa stycken, som sedan kallas KRuhnstucken.

Wid detta Wärk, hwar tilwärkningen är ej så ansenleg, går ej mer än en Segerugn, omskont en karl kan arbeta af ok siöta til 3 à 4 ugnar på tillika. Sällan kan man göra öfwer 2 segriungar på en ugn ok på en dag, emedan Cernhallarin annars blefwoo så heta, at sielfwa Iren kunde. smältas ok falla med 4t neder, til så mycken för inst ok slada. Arbetskarlen har 2 13 albus för hwar ugn han segrar, ok roknar man at til hwar segring gå i det aldränunsta 1 1/2 Masskol, sådana som ofwanföre äro omtalta, hwarwid ock ej bör gås föroi den förbränning, som ker på blig, hwilken berolknes til 44 skålpund 2 på hwar Cext, i gårloppar à 108 skålpund el:r Men huru Iegerkrätsen el: affallet, som de källa Forslenes eller bnigesdorunt, ok består mäst af et slagt dlett, som sätter sätter sig så ofwan wid begerhörden som undre på botnen, åter godgores, täner här nedanföre wid Rrätzugnen at omtanat Dresugnen är 6 fot hög ifrån Afloppskannorna, tida Blästen som går under botnen af hela ugnen ok maren, till Hwalfwet eller Hätten ; Ifrån afloppsRannan tili Vlaisten år 3 ffot, ub::n der tättore ligga meng Ok öfwer Kannan fylles först med lag En fot i högden, sedan slås en Härd in af Der 1 fot hag. Blir altså ännu en fot öfwer till blästen, der en Har åter flor in af Tränska. Uganas widd i diametee år 8 fot men Merrends tiocklek, som deruti begaipe, äro 1 fot 6 tum ofwantide men starlare emot botnen ok grunden, utl:r till en aln. Murens högs

ofwan om grunden är 2 fot 8 tilen. Mitt i Härden, som sades wara giogd af Aska, är en gröp eller så kallad Spnhr dock litet närmare eot bå Blästen, har BlickSilfret stadnar. På en sida af Muren gårdt öfwer Gattorna, är de glöthgasse eler en Spning, der dlettet yter eller drages af. Dessutan äro i Merren 4 Schurlöcher, 2 på hwar sida, der drefweden lägges in twart öfwer. Bäljorne ligga med tättorna nästan horTzontelt, men bägge till en fot ifrån hwar aicnan, utan, forina ok på bara Murnfråm för Tåttan hänger et Jern kallat eller lock, kollat Schurpppar dermed man regerar Blästen medelst en Vhrautz eller Jernsopes, så at han först faller till höger om tättan, sedan när Blyet mäst är borte ta ok litet i härden wrides detta Jern så at Blästen af bägge tättorna går i Norswos, ok liksom stryker rundt om Blecktackan. Man drifwer af på en sådan Härd tile ifrån 50, 60 till 66 à 68 Cent, wärkbly, ok när så 66 Cent: 9 afdrifwa, dräknar man at 28 till 29 à 30 Cent:r gå bort i Rök ok afbräningD. Huru länge pastar ok worar en så, dan afdrifning I K. Bese längre ned wid arbetarnes afloningor. Nam: at honom bestås ok beräknas 3 Schikt, a36 timar, at slå härden ok drifwa honom af, till 60 à 70 Cenh:r Om drafignen med des Ritning. ok afmätningor kan jämföras hwad nedanföre wid Freybey, skall änfwöras.

Silfret, som sålunda är afdrifwit, går sendan till den Brennosten eller finerngaen Wilken är en leten windugn giord af trä ok Benaska. Botnen halln af ugnen halles up af Jernstänger, ok på haor sida af ugnen wid botnen deraf åär et drag eller wäderhål. Testen sattes in i en Jerntest eller Potta på ugns botnen, ok öfwer testen kommer Muffelen, ok derofwanpå slås kolen. Häre får Silfret siån rätta halt ok Enhet. Se wid Cray borg. De så De så kalade Kuhastucken, som blifwa igen, sedan opparen är segråd, ok annu halla något Silfwer ok Bly, som under Segringen icke så noga kunnat utdrifwas, sättas åter in på Larr- el:r TarrOgnen. Denne behöfwer ingen Aflopaskänna, ok är en fyrtantig aflång ugn emellan 2ne sidsnungar, ok hwalfd ofwantilli Des hösd ifrån der Sohla eller Botnen till taket eller hwalfwet är 7 fot; Längden 9 fot. Längs efter ugnen äro 4 så kallade Gassen eller öpningar, åtskilda ifrån hwarandra med smala Tepelnrar hwilkan droh Miuror ärot 3 fot 4 tum hoga ifrån botnen, ok ifrån dessa muror till halfwet årr 3 fot 10 tum. Hwar gåta eller Öpning årt 1 tum bred. Emellan ok under dessa

Gator lgga Jernstänger hworpa Weden lagpes Godsk in sa laey uguen ar dock så at un år der under, så wäl som under deljomnrorna gator na emellan, at eskan ind Blyet kon falla derned, aldelen som wid Segerugnen sker, Stak till i wäggen eller muren åre förr hwar gata eller öpning et fyrkantigt hål af en tirärr hand för bätre wäderdrgg skull I hwalfwet ok taket äro likoledes 3 sådona wårderhål, et mitt i takat ok at på hor sida När nu Kuhustyckene äro insätta som ock sker till 4 på en gång ok på hwar samt par gasse, på framaf lant öfwer gåtan, mures ugnen igen framantel med Tegel, ok gifwes först en lindrig hetta, tills kopparen kunnat fästa sig, at han med Blyet ej cnderfaller, ok tilr han likasom börjar swattas ok blyet drypa ned, då när då kopparen sätt sig, som man sager, gifwes frörkom. kare eld. Ok stå Kuhastiuken hörinne 36 tinnar, då de tagos så heta ut ok kastar htrart i kolt wotn, at slaggen ok annan orenlighet må springa af. Med detta Albete fares gemenjn fort i 3 à 4 dagar, alt som man hår koppor i förrad et darra, Den öfwerblefne skroflinga Kopparen gårgöres sedan, ok Blyet drifwes af med des öfriga Wärkbly på Dreflugnen. Sidst kommer Kratyugnen at omtalas hwarest å nyo smältes den affall eller toatz, som faller wid Segerugnen eller Seygerträta. tarrkrätze, som falla efter dårrningen; finktschiefter, som springa ok hackas af Kuhueller darstycken, sedan de äro aftylta i watnsunpens, ok äntel:å den swarte bwatz, som faller wid Dresugnen.

Wratzugnens widd ofwan till år 2 fot. Ifrån Alopparännan till forman år 3 fot. Ifrån Afloppa rännan till toppen af Bröstet /: die Worwändt/ åre 7fot 6 tum. Dängden ifrån forman till Bröstet 3 fot 4 tim. I öfrigit är han lik en Krinmoften till Roharbent eller för Skärstens, ok Sulubruk, som ock härden i denna batzugnen med des Spuder slås på samma sätt som i den förra. den ofran sagde Kratz ok affall waskes först ok beskickes, det är blandes under hwar annan i behörig proportiop. Ofwanpå denna Schacht eller Ctropa Bländning fls på Hyttgolfwet Blyslagg. sådan som faller wid denna Kratzugn, ok så mrerket man tycker sig behofwa, hwilken slagg här tianar för fluss När ugnen är upwårnd, fylles han först med Blyslagg, ok sedan sottes up en Satz eller 2 af Tratz, hwarom wid malmsmältningen frammanfoe manföre kan sör, ok anten 82 skålpund Härdbly af Drefugnen /i Hert:/ ok sedan slås ut til det första stocket. Man märker härwid at tili hwart stycke de wilja göra, sättes 81 skålpund sådan Herd up, men det sker intet förr än Härden äro full ok de se sig hafwa i ugnen omtrent 2 1/2 Cent:r gods til et stycke, ok då de sla ut. Rätt i det de öpna Stickhålet, sättas dessa 84 skålpund Herd till, på det blyet må i smältningen desto, båtre bringa nedet ok förblya Krätzen. dessa stycken göras ock runda, ok sättas Cedan på Segerugnen lika med de förromtalte, ok handteras i öfrigit på samma sätt En Rratz schicht göres eentel:n, som följer. 8 Kottbärror. Färrkrafa 10 glottkärrar. Segerkratz. 6 potlärror Piclschieffent. 4 Särror Swart drefwatn, ok sedan wid utslget

utslaget sättas de 81 skålpund Härdbly tit Mt. En Cent:r glett gif: 801 skålpud ly. 2 Cent:r Herk el:r hordbly ger 56 skålpund bly Äutal:r hwad arbetsfolkets aflöning angår, så här Hyttefogdenl: så kalles härt den som fwer gör ok sworar för arbetet i Seygerhyttan :/ 1 1/2 2Dr i weckan, när han intet arbete har. När han arbetar, måste han deraf lämna 1/4 DD:r ok får dessutan efter arbetet eller Schichten som följer. Näre han står för friskugnen, niuter han förr en Schicht aff 12 timar 9 albus 7 heller. Nar han arbetar wid Kratzugnen, lkaledes 9 albir 7 heller. Wid drefugnen niuteri han 1 albur ok 4 heller of hållel:s hurpdinr slirlyf för hwar Centr wärkoly, ok bas Pll:r 2 drängar el:r Sorlanskers, som gå honom tilsandeberäknande beräknande man, som forr är sagt, 3 schacht till at bygga ugnen el:r härden ok at drif af den samma. Drängen niuter 6 2 D:r om Schichter wid drafugnen. Före gärmakarelön niuter han 3 albus 6 helter p Cent:r, ok betaler då sielf drängen Der därrer, eller den som står för Tarr ugnen, har 1/4 £D:r ok drängen 1/4 gulden om Schihten, hörande till denna ugn 2ne darrers ok 2ne Vorlanfters, emedan arbetet warot gemen 7:n i 3 à 4 dager. Inspectoren wid wärket, hwars namn nu war Tennart Hildebrand, hor 350 D:r om året. Schahtmästaren wot en Meyer, hor 2 1/4 D:r om weckanHyttefögden Schäfhel war en förståndig son förr är sägt. Esmältare. Hrad hela Tdwörkningen wid franckenber anbelängar, så är fulier denne agkillig, men

stiger inu för tiden gemenlun i Koppar till 580 Cent:r Råkoppar, el:r till omtret500 Cent:r garkoppar. ggenom Segerarbetet bringas myrförrn ut till 260 n:r Sal f:n årl:n Om man må tro Berättelse, så skall wid dettaene wärk det, årat med det andra, i synnerhet när nåjon tilgång är på Rikhaltiga Malmer, falla et öfwergtott el:r utbyte af 5500 el:r 6000 skålpund då ala omkostningar äro afdragna, som årl:n bestiga sig till 8000 R:rr . år 1725 har franKenberger Wärket bragt in 5400 D:D:r ren winst. Man lämnar in åter de Casselska Wärken, ok efter den ordning af tiden, som hwilken man kommit at bese de följande i Waldeck ok Nestphalen, skola desse först omtalas, ok sedan fortfaras med de andra I: Ifrån Franckenberg til Gottelsheem äro 4 stunder 1 1/2 stund ifrån den Förra orten kommer man in i grefskap t Waldeck, ok har till wänster ok wäster 2n skön skar, som ärHessikt ok kalles hinter der Nuhn, hwilket är nämnet af en smäll flad, som der löper from. Landet är med larn bewäxt, men bergngt. Twra stunder ifrån frankenberg ok hol fwägt till Gobtalsheim kommer man igenom en litrig stad Sassenberg i Grefskapet Waldeck harest de liun nyligen hade suumut et flots werck sadant som wid Gottelshiem, ok warigi lae Markas det fai ock an ar acug fördt, at prankenbery, sassenbery, Lottalsthieim Nordenbeix, Entzen ok Ither äro så många Flötqwarl, ok ligga åta i et streck if:r

Söder til Norr warande deromkruf ok emellan ännu många falt ok flotner, som ingen tagit up, el:r faf forbehållitfast Mut zeSotCelsheim, som annar är en oansenlig by, är sedan år 1709 bekant, då Grefwen af Cantstein fått Mutsedidl på detta wärk ok det anlagt. År 1719, när hen afled med döden, lämnade han allå inkomster deraf till Barnhuset i Hall i saren, till hwilket Betiänterne wid Wärket okk nu måste göra deras Kakningor. Grufworne ligga 1/2 stund söder om Byjen, i åtskilliga Kornfält. Det äro egentese 5 sadana falt ok griufwor, men 2 stods nu skilla, ok ibland de 3, som woro gängse, wor Des alte gliuck det ansenligaste, skönt af samma beskaffenhet som de andra. Monerat Weneret at söka ok finna dessa flötzer är endast med sänkande af Schakt, ty ehurromwäl de må döma af Kalkstenen, som ligger i dagen at der äro flötger under dock är sänkningen det endaste Medlet at göra sig försäkred deran. De ligga aldeles intet diupt, som ock nr det diupaste schakt ej war of: 6 fl:r, ok de andra till 5 ok 6 f:r. När de begynna arbeta, sänka de först så diupt som flötgen går eller till die Sohle deraf, ok som fotgen på somliga ställen år 5 à 6 fot diup i des fält, på andra 8 à 70 fot ok mer, så på de in med trummor ändalångs i fält till 1/9 del af. Flötsens högd ok följa honom i folt så långt han går; Sedan gå de tilbaka, fylla up det nedra rinnet med Gråberg ok fortmra, ok arbeta så ofwan om det gamla el:r förra ok nedra arbetet, tilos

hele flotgen är utarbetad. På detta satt fara de fram både i längden ok bredden, horigunom et wärk komer at undergå så många förändringar, at man innom en kort tid det icke kanigenkänna i Näst öfwer Malmflötzen ligger en kalk, klyft, tant und wild, ok under olan af flotgen ock en täus gesten, ok derm men emellan de tirå Malmflötgen, allenast at näst in till denna ofwanpå ligger en flatt stenschiefter eller skalla, hwilken stundom år 2 à 3 finger tiock, stundom mindre eller ock mycket met. Under denna ligger en trnmer eller et Stratiem med malm, som består af blå ok gröna korn ok ginstror liggande i et blåagtigt eller rödagtigt Ler. På följer åter en flötge af sten, derpå åter en trummet Malm, ok således ifrån ofton till nedan Här ok Här ok der kommer en Kluft in, som hugger af flotzen ok kastor honom 15 2 à 3 fot i högden, ok gemenl:n gor honom arn ok Oaddl, tilet han åtet förbätrar sig I dessa omtelta 3 Grufwornalml:n denBruns thål, das alte gliuk, ok dat Menn glicck med den Naun woro till 90 Grufdrängar som niuta 2 Mariengrosehen p Centner malm, betala deraf fram- ok upfordringen, ok mäste derhos förmura de gamla ok uthugna arbeten. De hade i de sidsta 17 dagar brutit 1225 Cent:r Malm.I I öfrigit falla desse flötjer mäst ut emot Öster ok ligga egenten i stora körtlar, om man må så säga, högst 100 f:r i längden. Desse Malmarter, som de ligga i Lerbu hwilket, som wid Frankenberg är sagt, förwittror ok Mollmas bort i luften, så wä

skal de ock i et konstwask äfwan som å berorda ort, ok sättos så up på ugnen; Men waskarene få här ej mer än 4 Krentser p Cent:r. De grofwa stycken, som ej gå igenom den grofwa sigten, kastos bort, ty at har ingen Malm bokes. Ok är denne Malm så lätt at smälta, at han uton Rostning gif:n Råkoppor i första smältningen. 5 Hyttan lugget i en dol nedan för Grufwon, ok består af 2ne så kallade ungerska el:r Höhen Öften, hworom mera nedanföre, ok en gårhard. Omkostningarne wid detta Iottelsheimerok Nordenbecks wärket, som ligger 1 stund deriE:n Nordost ut ok hörer tilsamman med det förra, löpa till 10000 D:rr om året. Ar Cent 1725 hade de tilwärkat 440 skeppund koppar ok hot 4500 R:r utbyte. Kopparen försäljos säljes dels till pranefurt om Mayn dels till stollberg lad Axen, ok hade förr gullit 33 D:r p Cent:r, men war nu fallen till 30 1/4 d:. Afgiterne til färsten af Waldeck bestå i 10 delen af garkopparen, hutten zuse 50 R£:r ok grubenhinse 4 D:r hwart wärk, som gör wid Gottelsterm 12 ok wid Nordenbeck Grufer4 P:r årligen. I Gottelshem falla ock Ryaupeni, som sökas ut wid wasknningen ok sättas så up tall smältnings; Ctem Schiefter, som hålla bek koppar ok Slfwort; Men ingen koppar segres har, omskönt den finnes som hållet tile 6 lod Silf: p Cent:r. En stund, som förr sagt är, ifrån Iottelsheim ligget wärkot Nordenbeck, hwilket särer samma Ägare till, ok är likåledes et flotwork ok af samma art som det förra, alle

nast at flotserne äro här mycket tiockore ok starkare, ok at Malmen ligger deremellan d en Schiefter, hwilken är af en swartagtig art ok ej förwittres så i luften, ty sättes Dan Swäskar på ugnen, ok allenast blandad med Schlichtret ifrån Pottelsheim. Jär arbetade 30 Grufdrängar, som knapt samlade 200 Cent:r Malm i 14 dagar uro bäggen Schakten, hwilka äro en pår famnar denpare än de i Sttelsheim Ifrån Nordenbeck förbi Stiftet Schaken til Nieder Entzen 1/2 stund. Här är åter et flötqwar af samma art ok beskaffenehet med det wid Htter, ty skall ej mer derom röras på detta ställe. Det ligger på en högd i en skog, der de andra ligpa i Akrartor 9 år sedan war det först uptagit, men sradnade åter. För 2 1/2 år sedan begyntes det å ngo ok rättel: at dafwas, fordenskull ock ännu ingen tijande deraf betaltes. Det wort fördelt ibland Interessenter i 128 Kudsen, Haribland war fursten af Waldeck sielf en. Der äro 2ne schakt för upfordringen ok i 2ne andra arbetades; Ibland alla war det diupaste 9 famnar. Grufdrängarne woro 70 til antalet, som niuta weckolön, 30, 32 2l 34 MarengrosigDe sämlade til 250 Cent: malm om weckon hwilken holt dels 2, dels 3, 4 à 5 se:t såsom i synnerhet de Schiefer, som äro tått igenom med grönt ok blatt i sprängda. Men det båsta är at malmen ej behöfwer waskas, utan kan straxt sättas up på ugnen ok bli till R:à £. Sidsta året 1725 hade de smält med 2ne ugnar hela året om kring på S weckor sen nediimy närt räknande man at de tilwärka 10 Cent,:r JorKoppot om weckan för bägge ugnarna, till

warande en garhård straxt derhos. Smältugnen är af det slaget, som de kalla Ungersk eller hohen Östen, ok hor ifrån forr afloppsrannan till förman 3 fot, ok derif:n till ofwon 3 à 3 1/2 fot. Längden ifrån förman, af Reeve till Bröstet år 3 fot; Bredden 2 fot; I öfriget är han lika wid of: alt. Forman sättes in efter som Malmen år till, 9. Om malmen är mycket lindig, lutar hon litet ofwer sif få at när man slår der, rinner dett ut baktel Men är malmen icke alt för lattflussigsättes forman stupa utföre ok det gemenl:n myickat litet, så at watnet knapt kan rinna derut. Stybbet slås in up under forman, ok går stupa utföre fram emot Bröstet. Jeigen kpnhr år göres här, men mitt froman för Bröstet ligger en lång sten, ok på hwar sida om stenen är en härd. Godset blir intet stoende stående i ugnen, utan rinner alt fort ut, Hwad som smältes under den ena Shyikten, unftrå unner d den ena härden, ok hwad 6 den andra, i den andra härden. Ty at när de wlja sticka, som de säga, det är när schikten är ute, slas sålet igen på den ma sidon om stenen ok wid foten af bröstet, hwilket bröst går neder till stybbet lämnande altså ingen framhärd, ok stakhålet öpnes straxt efter på den andra sidon. Rådopparen sedan slaggen är afdragen, drages ut i skifwor ok kyles i watn åfwen som garkoppar. Till fluss wid delma smältning brukes ej annat än slagg af Rå koppar smältningen i hwilken på Hyttlaget strös of:r Sdekten. Hwar Mif Smältare Skrifwer på en tafla up Juru mycket han satt up i hwar Schikt i malm ok kol, ok hwad hon fått i

sfrån Entren går man et berg utföre igenom kornfält, ok kommer så i en god 1/4 dels tima till DahlStter en liten Byj wid en bäck af samma nann, belägen i et anit bestående af 24 Bar, hwelket hörer Landgrefwen af Hessensarm, stad till. Denne ort har har i landet blifwit särdeles ryktbar för det rila Sorparwärk hwilket R:r 1709 der blif: upfunnit, ok 1 1å 1912 först gifwet utbyta. Det består af 2ne Wärk, grufwor eller fält, el:n Rosengarten äller din gute des Herru. Det senare är det aldsta. Den der nu warande OberBerg Inspetor Lndirig Baltzar Miller, hwars son sabastuan har huriswancen af samma bestälning war Myntmästare i Hanau, ok kom först het i landet at söka inrätta et guldwäskwärk, wid Edern, ok som det ej wille lyckas, så soll han på den tanka at låta sänka i et fält i Jält wid dorst Hter på Norra sidan om bänken af det namnet, mästadels dertill föranlåten af den witterung ok de kalkstenar, som sköbo sig up i dagen, warande detta det förnämsta tekn af de här besinteliga flötqwärk, hwilka man för öfrigit med sänkande måste igenfinna. Ok woro de cke komme långt på diupet, förr än de hade wärkel: flötsen. Derefter hafwa de ock sänkt på Södra sidan om den lilla Byn DahlIber ok omd bäcken Ither 1/4 timas wag eller mer ifrån den förra flotgen, hwilket i wärk nu war det förnämsta. Detta senare wärk, som ligger mitt i kornfält ok pat en högd kallad Rosengarten ok 1/4 stund ifrån Entren Schiefter el:r flotzwärk, består egentel:n af 3 upfordrinngs schakt; det första är das himlisihe Hehr, som är fundgrufolran, ok höd således gifwit samma namn till

hela detta Wärket, ok är det 22 f:r diupt ned på wattustollen. Det andra år Des wäster, schacht, 20 f:r diupt ned till botnen af stollen. Här far man bäst neder på Stegarna 16 f:. ok ned på Solan af flotzen, warande 4 f:r derif:n ned på stollbotnen. Det 3 de schacht är das Mererschacht 15 f:r diupt. I sänkningen finner man först et löst berg atf allahanda art ok slag, men mäst kalkagtigan tils man kommer ned på flotzen, hwilken på många ställen är till 4 f:3 diup ok mer, på andra stället mycket mindre, omskönt han ej just alt igenom är ådel ok gifwer Malm, itan stundom mitt uti, stundom ner emot botnen ok Solan. När de räkat på flötzen sänka de ned på Solan deraf, ok tils de falla på den hårda, swarta ok wilda Klyften inyrunder, ok börja så at gå in med orter ok tnnor brummor at hämta Malmen. On flotzen är så hog at en kark ej när hugga honom ut en högd, så följa de flotsen efter i sangden, rlänra så långt de kunna, ok fylla så åter up detta rum ok med stenarna, som ligga emellan Malmen flotqwis, förkimrande dem med gropwed ok stämplar, tils de gå widare ifrån detta ställe, då de taga bort weden ok åter mura med stenar, der det kunnat skiuta el:r sänka sy, på det at weden, om han skidle koma dee stå 6t. stå qwår ok skäutan sig, ej måtte med samma skiuta ut muren, förutan at härmedelst mycken wed bespares, som kan brukas i en annan förtinring. Sedan de så murat ok tylt up orten, börja de at bryta den Malmsom sitter ofwanföre tills de hela flötgennedbrutit. På detta sätt gå de långs ok twärts igenom wärkat, ok som detta Wärk ar

så wida åtskilligt ifrån de förra, som man omtalt, at det har mycket starkare flötger, af sten ok malm ol:r Schiefter, så arbetes här på det sattet at de forst göra en finbrug. med Kihlhackan, häggande bort stenschurfern, som ligger öfwer ok under flötgen, ok slå sedåa ned flötgen med knostret el:r Jtrnet äfwen som man arbetar i et Stnce brokt Flätgen faller ock här ut emot NordÖst så til sågande, ok har Söder till en Bergrygg, som löper igenom kornfaltet, ok Ntar aldeles af flotsen. Underst wid Solan ok öfwerst wid taket ligger altså ok i anledning aft hwad förr år sogt, en flotn, som är en gråagtig ok hård skol, ok deruides en Schiefer, som består af en lös Detten el:r Der ok jord, dals blå ok swart ugtig, dels brun ok liusare, i hwilken den gan gröne eller blan Kopparmalmen lägger i små korn inblandad el:r ock i Scharferwis, ok ända efter stenskolen. Sälunda ligger flötgen ok Sdiefern, det är Ber Sten- ok malam skolarne S. S. K. öfwer ok om hwar annan, warande begge på alla otter af åtskillig högd de förre ifrån 2 till 12 tum: ok mera i högden de senare ifrån en tiocklek af et Knifs blad till en twärr hand ok mer, hwilka om de wid brottet se gröna ut alt igenom, gifwa desto öningare Koppar. I öfrigit händes okk här ok der, at en wild ok härd Klyft hugger in, hwilken kästar skolen el: flotzen up i högden mer eller mindre, wid hwilket Sprang. sån ofta blir dlare, men fast otaree oädlare ok swagare. Till watnets aflopp hafwa de drifwit in en Stoll, hwilken kommer in 4 f:r under Solan af flötgen ej:r skolen, så

at de af watn ej hafwa någon nod. En eller är detta Wärk så beswärligit som i grankenbery, emedan flötgens högd här tillater at drifwa på de mästa ställen hoga ok beqwämliga rum ok osteg. I denna nu omtalte grufwa das Gimlasche Hehr woro 70 Grufdrängar i arbete, at deribland räkna den Bberdtniger, som har i län 3 fl: ok der inter stenger 2 fl: om weckan, hwilkas sössla är at på Grufbygnaden at folket arbete gif: agt. de gamlare Grufdrängar niuta 1 £:r, de yngre 4 kopf,stiuck om weckan. Die Haspelers el:r som winda up Malmen, niuta likaledes 4 kopp:r stuck; Men af denen Parreulaufters el:r de gossar, som skiuta fram Malmen i Dottärron till Fyllorten, niuta de större 1 gulden, de smärra 2 1/2 kopf stuck om weckan, Der. Det andra Wärket ligger, som sade, Norr ut ifrån det förra, ej långt ifrån Byen ItterDat är det åldsta, ok i öfrigit af samma art ok beskoffenhet som det nu omtalta i anseende till des flötg ok Schiefer, hwilka i synnerhet i början hafwa funnits af en fast ansenlif hagd ok styrka. Hit höra 7 lipfordrings chacht, som nu äro i gång, ul:n 2. din gute del Herrn, som är fundgrufwanok har gifwit namn till hela wärkat, or 1 f:r diuipt i 2. die Bergman Hofinuing; 14 famnad. 3. Aie Enngsteit. 2 f:r 4. der Reun trost. 24 f:r I denna grufwa arbetade nu 30 Grufdrängar, hwilka sades lefwerera till 300 Cent:r Malm om weckan. Men uctur den andra Grufwon dad Humlischa Heht sades in

till 500 Cent:r Malm om weckan upfordrasn, hwaremot grufweomkostnaderne i bägge wärken till 160, 170, 100 ok högst 200 fl:r om weckan. Wärket år fördelt i 130 kndsen el:r delar, hwaraf den Landgrefl: Sarmstedtiske Bber Berg hänstiman Baron von furst Menster hat 40, Ober Berg Inppetaren 40, En Öfwerste, som war den 3 die HufwudJeteresssent, 40. Landgrefwen af Darmstad har 4 namn Iria, hwaremot han består weden, som fordres till Grufwearbetet. till Arfwrintzen skänktes 2 Mannstraxt i början; till kyrkan ok Skolan likaledes 2ne; de öfriga 2 drifwos af en annan Cateres, sent. Ok har hwarpå del ok namn gif: till 10, 80, à 100 f:r utbyte om året. Wid början af Wärket hade de smält i 4 ugnar, at 2 gårhårdar, hwilka ligga i den diupa danen emellan bägge wärken wid Sahlstter, men 2 nu gingo allenast 2 Smältugnar ok 1 gårugn, så at i stället de tilförne häfwa tillwärkat till 12, 15 ok 1600 Cent:r 9 om året, hade de år 1795 uke kommit längt öf:r 800 Cenl:r de hafwa den förtrafteliga fformon, at de kunna sätta iup Malmen så som han kommer ur grufwan ok Swaskad, då han ock straxt ok wid första smältningen gif:n Rål. Ugnarne äro af den arten som wid Entecnok smulto de wid under den Schiuckten af minNärwäru wid den ena ugnen 79 skålpund I af 13 skott, kärror malm, räknande man ungefar at 2 lärror gona 3 Cent:r, ok dertill gingo 66 Ris kol. N 6 Risp göra här 2 Mass ok 12 Mass 1 Rens el:r futter.; Wid den andra ugnen hade de 72 skålpund 2 af 14 skottkärror malm, hwartil hade gått 65 Rissp el:r fat kol. Dock sades detta wara af det ringaste ok miinsta de haft

emedan de ofta tilwärka 80 à 100 ok mer skålpund Rax om schikten. Smältaren ok förlöparen, niuta i lön hwartera 1 D:Drom weckan. Gårhärden är här så wäl som på de förr omtalte ställen icke storre än at de kunna gåra till 1 1/2, 2 à 3 Cent:r på en gång ok det i 2 à 3 timars, tid, då 8 à 9 fat kol gå dertil, ok räknar man högst 10 à 12 skålpund afbränninng på Centrl. Gårmar karen har 5 kopfstiuk el:r 66 3/3 skif:r om weckon, drängen En D:r el:r 60 styf:r Hyttesinkostnaderne stego if:n 32 till 40 f:r högst om weckan, kolen undantagna, hwilka de köpa landet omkrinn ok som här falla dyra, räknande man en Reis el:r fuder af 12 Mass till 5 P:r wid Hytton. Fag tror intet jag bedrager ung mycket, om jag räknar et sådant fuder lika emot en Swand S torstag. Ok skola de, når wärket gik som stärkast ok med 4 ugnar, emot 200od 20000 f: gatt up i kol om året el:r 2400 Rei:r. Underbetiänterne wid grufwan ok Hyttan såsom der Schihtmenster, Huttenrenter ok hutten meister niuta hwar smna 3 t2 el:r 2 b:r om weckon. Afgiften till Landgrefwen destår i tyonden af gårkopparen, ok försäljes denne til kopmån i francfurt ok Colln, som dermed förse Messingbruken wid Stollbergy, warande denne Koppar för des godhet der någ begårlig, sälst som ingen deraf segres, ehuru han år letet Silfwerhaltig. In wid Hyttan ligger et stort wackert hus hwilket OberBergdespectoren Muller löpt af Landgrefwen med de tilhörande ågor af omtrent 300 Morgenland för 13000 f: ok kostat seden derpå 6000 fl: i reparation, hwilket alt med de öftiga ansenliga förmögenhet har haft

ur denna Iters grufwa. Ham dref ock nu et annat Bergwärk wid Broubach 2 stunder ifrån Ems wid Romnströmen, som ger , /3 ok 2. det år et gammald Wärk å nyo uptagit, men wille annn icke rätt lykas, ok hade de der ej tilwärkat ofr 50 Cent:r E i långt derifrån wid Oberkoff hade han ock et nytt Swärk. Ifrån Stter till Corbach 1 1/2 stund. Man går då förbi grufwan die gute des Jerrn, ok kommer så straxt in i det Waldeckiska landot, hwilket här är et flatt ok rikt körnland, sträckan de sig wida ok ända ut emot Stadtberg i Colniska Westphalen. Widare ser man under wa gen til wäster et högt berg kallat Cisenbery, hwarest af gammalt mycket arbete skall warit gordt, ok det så aldeles för Gluld, om man ena i må tro berättelse, emedan den tackan gått som skulle der gångar ok streck wara af det slags metall, hwarifrån den förbi löpande Wäck ok sedan Eerfloden finge det gull, som hon funnits föra. Corbach är en tämel:n wid ok stor Landstäd, men slätt bygd ok som et torg. Des Närupår åkerbruk. Ifrån Corboch till Berendorff en By Nordost ut år 1 stund wogs. Wid denna byår ock et besynnerligit Pwärk, emedan malmen der ej brytes ok finnes i gångat el:r Sreck, körtlar el:r flötwär, utan öfwar alt i Jorden ok i små gröna korn eller hagel, som sitta i en hwit fin Sand. För 8 à 9 år sedan började de forst at sänka in wid byen, sedan Malmen wist sig up i dagen ok wid Landswägen. Men det wärk lämnades sedan af,

antingen at Malmen guk at hwilken ej skall ligga öfwer 12 f:r diupt, hwaremot andre sagt at under sanden skall ligga en Letten el:r fet jord som håller EMalm, eller at warket mycket lamt befordrades af Entreprenneurerne, som äro furstinnan af Waldeck. ok åtskillige af igeringen ok Cammarkaden in i detta år hade åter Bönderne i byen Berendorft börjat högre up i kornfaltet sänka et schakt tila 4 f:r, ok der straxt funmt E Malm, hwilken de nu hade till 1/4 fan. hög ok of alt i sanden. De hade slagit in N orter i fältet, i hwilka Malmen fants så på wäggarna som på botnen, hwilka begge ej besså af annat än af den föresagda sand, som dock ligger tämmel:n fast, at man härtils ej sarbeles förtimring haft af nöden. Bönderne hafwa med de ofwansägda Interessenter et sådant Coas. Contract, at för hwar Cent, gårkoppar, som Deraf tilwärkes, böra de niuta 15, dD:r aat ken som betalningen faller slätt, så går har ock helt laut till, warande dock ej utan at detta Work, som fordrar så liten omkostnad förtiänte at med större eftertryck fortsättas Malmen föres til Byen at waskas med it konstwäst, som i frankenberg ok Gottelsheen sker, ok måste Bönderne under samma köpunderhålla Grufwon ok lefwerera Malmen ren wid wasket. Men de öfriga omkostningar af försel ok smältning år för Interessetternes räkning. Nu wäro wid wärket 20 Personer i arbete, waskare ok Hyttefolket inräknade. 8 Cent; Sandmalm gifwa gemenl:n 1 Cent:r Schlick ok 21 Cent:r Sdlåch 1 Cent: Rat, lefwererande Mon

iderne mästadels 42 Cent: Sdlich om wenkan. I detta året hade de haft 40 Cent:r af wärket. Hyttan ligger 2 stunder harifrån wid Eblerichhaugen, ok är ej uton at denne SandMalm är något swår at smälta, hwilket de med tilsats af rostad kalksten söla hielpa, dock gifwer han wid första smält, nningen RahWid Staden Roden ok Tuuist 2 à 3 stunder ifrån Berndorft skall ock denne Sandmalm finnas Norr ut ifrån Berndorff ok likasom i et streck fork år Berndosten ok de öfriga. Kopparwärk, som wid Stadbery i Colnnse destphalen sku omtalats; Nu följer man ordningen af tiden efter. P:r Ifrån Berndorft fortsattes resan wäster ut öfwer berg ok dalar till byn Gebrinck, haupen 4 stunder. ok ser man under. wägen till höger Byn Adorff, wid hwilken lägger det här i landet berända Berget Martensberg, hwarifrån Masugnarne i Waldeex föres med Cruthaleu. Wid Gebrinckheyen lat nu fursten af Waldeck, skärpa förr Bly ok Silfwer, som det war angifewit före, men stenen wista ej annat ut än Jern. Det synes som det Waldeckiska landet minehölio en god del underjordisk 2 dedom, men anstälterne äro der slätte ok ringa Widare till Byen Buinthirchen, 1 stark stund. Här äro 2ne Masugnar, den nedre Görer Waldeck tidl; den öfre til Colnyyla Bestphalen. Man sade at Höttorne hör

omkring förses med Malm ifrån Martensherg, hwarest han kostar 1/2 DD:r hwarje förder Malm, derom ses kon längre ned, ok 22. Mariengrosch,: i i forlön till Buntkiry cken. Kolen somma här at kosta 3 R:r. 1 Rers. Masugnarne i Waldeck äro 6, hwar ok en med sin hamarsmidia. Nämtn 1. Cy lhänsen. 2. Mullhanssen. T. Ellrchhanssen. 4. Beyrich. E5 Buntkwrihen. 6. Jin Striche. De sättas alla til gångs wid Jacobsmast dagen, ok böra efter förordning icke blåsa of:r 28 weckor, räknande man at de göra till 2 korren om dygnet el:r ock mer. En Narre håller 12 Cent:r à 108sk Til Till Bizrlol i Colnigka Nestphalen öfwer 2 göunna berg ok stot skog, 2 stunder Brilohin är en stad stor någ, men bygd efter det Särländ skå maneret. Der är en krrka ok et klöster, ok röknas der 2000 Comminccanter. Han ligger förträftel:n högt ok har dock rundt om sif kornfält ok ldrar. få ok fårskotsel gör folkets mästa måring Om Vallen, som der faller, ok den handelen se wid Stadberg. Hwad som mäst gör denna Orten bekant, är det der Resideriande Chur Collniska Bergsnintet ok de om kringliggande Gallmejwärk. Det förra består af en 1. BergHäuptman, hwilken im war Ämtsi drosten, Ghurfärstl:r gehenne Radet ok Öwerhag mästaren Frent:r Otto Von WeulsJer i Cor 200 Sk:r.

2. En Berglerwälter hor 100 D:r ok 40 Scheffel hafwa 3. En BergMenster har 50 £:r ok 40 scheffel, hafra k Eer Adrry Vaaneto poiee ock an 2lasroehar 56 D:r otk 40 scheffel hofra. 5i Grschworner. Sådane äro har i landet 3. fEn i Brilohe; En i Berinexhaugen ok En i Öepe. hwartera har 25 D:r om året. 6. En BergBrthe. Som den Collniske Bergordningen utgifwen ok trrckt i Pronn Nr 1669 under namn af Bergordnung Sempt emer Nenen Bergfreyhect des Hodw. Durhl. HerrnNalimilian Henrick shurfarst u Colln, åre mycket berömd ok bekant, Så skall wid detta tilfalle aptas, at när der talas om Marcket, så förstås at En marck håller 17 D:r P:r 13 ok 24. Mariengroshen, 1/2 Marck är 6 P:r 24 Mariengl:n Hwad gallmejan angor, så kan man straxt in wid staden ok upp i dagen se en wittering el:rn Nänning deraf i en röd sand eller Jord men wärken ligga 4 dels ok 1/2 timas wag söder ut ifrån staden. I Det ena kalles ant dem Vorwärcke ok består aff 3ne schacht, hwaraf det ena hörer Gurfursten allena till; de andra tidl Staden ok Interessenter. dessa Schacht äro 28 à 30 f::r diupa, men hofw hade nu of:r et År stått stilla ok 14 fp:r under wätn, så at den lille gammeja, som der blifwit samlat, warit bruten har ok der på wäggarna; Ej eller loner Modo wärket modan at drifwa der in en Stoll. I öfrigit skall gallmejan. ligga på botnen i et falt ok så hård at ho

hon måste brännas ok malas till derpå. Hon är egentel:r ok kalles Drusen eller Rachengallmej, fallande i stora Strycken ok lörblar dels af den hwita arten ok helt fet, dels af blå gallmeja, som är fuller ock rik ok tet ok gifwer mäst i Kowaxt, men Messingen blir sprad ok kan ej dragas till tråd, ty är hon bäst till Areo. 5 detta Wärk finnes ock här ok der litet Blymalm. Det andra Wärket Posslänst ligger längre bort i Äkern, ok hörer Han. Durihl: Landgrefwen af Hessen Cassell till med andra Interessenter. Der äro 2ne schakt sänkta af 6 fl:r diup ok äfwen så många widerschakt, emedan de i de förra ej längre kunde arbeta för brist af woderwäxling. Doch woro de icke nnm Durch sihlagige, ty stord ock bet arbetet stilla. Här hafwa de gallmejan i ortlar allenast, så på wäggen som i botn, men han är af det röda slaget, ok ger den bästa Messing. Den miindre el:r smärre gallmega wäskes ok sigtes, då orenligheten, sanden ok jorden flygter bort, men gallmejon faller till botnenok som finare gar igenom sigtet i Den gröfre brännes i en ugn, som år 6 à 7 fot hög ok lika wid i fyrkant. I hwaret horn går et Fyrkantigt hål af en tärr hand neder igenom maren ofrån ofwan till nedan. I Kostan lägges först en fot högt med wed ok sedan kol derpå, ok åter så högt eller mer med gallmya, ok så fortfares S. S. S. tils Rosten är full. De fyrkantiga holen i maren fyllas med gloggada kol, dermed elden tändes i weden unit

under Rosten, hilken sedan brinner i 8 dagar. Dock agtes at han ej brännes för starkt, hwilket man ser af röken ok elder,ok derefter lagas wäderdraget ok luften i Rosten. En Roste håller 400 kupels. Lavciee Dalleepr. Ea faaer aloy Lipoil Jac 14 Engelska tum i diupet, 15 i längden, ok 11 tum i bredden, warande aflång ok rund. Han brukes ock wid Jeruwärken. Agt dessa Rostar har man förer brändt til 10 ok flera om året, nu sedermera ej of:r 2, ok i detta år altzingen. Till Cassell är arlà 40, 50 à 80 Cent:r gallmeja worden försand. En Meyer i Breynen war ock en stark afnamare deraf, den han mäst sändt till Swnrige, ok fyntes hon wara der bäste den ifrån dem Gorwercke försäljes för 1 R:r 4 mar grafl: pp benlden den ifrån dem Possländt för 1 2D:r 13 1/2 Mariengrosch:r p Cent:r à 11 skålpund; ty 6 skålpund gesok bestas för aska ok orenlighet, som kan följa med. Omkostningor derpå äro som följer. Hsnggeld el:r Ams till staden för et fat gallmeja af 10, 4 à 12 Cent:r 2 Mar Grosc, iforlön till Beverungen wid Wesern, är 9 Mil, ok ges för 2 fät à 20 Cent:r 7 à 8 202. Tull wid Billinghugen i Waldeck betalas för en waga med 2 hästar el:r 2 fat, 12 penningar el:r 1 1/2 hessigk albusTill Spidar i faton 1 à 2 Mar. Dyu Mag bekant här i orten är Iohan Mathajur Don Steinen Hesrisher S Gicht Mnister. Hand addresse är i Brilohn p Cassell onf Stadtlerg eler fustenbeg hor 3 Gener.

Omkring Brilon äro 3 à 4 ställen, hwar de skärpå ok finna litet Blymalm /: Sspingel Eot9 el:r grof Glanty:/ men det går lamt till. Omtrent en stund ifrån staden är ock en liten ESmalthytta för BlyWid Astinghaupen 3 stunder härifrån bröts 4 kas, som fördes till franckenbrerg at brukas wid smältningen af den gämla slaggen ok Nasarna. Jernwärk, som ligga i det Colnika Westpherlen, ok höra under Brickon, äro fölpande samt förses med Malm ifrån det Briloniska så källade Egsenberg, äro följande, 2. din Brielische hutte. 2. Ein waldthamer; stångjerns hammare. 3. En Masugn wid oksberg4. En waldthammer uti Byen Hoppishe. 5 En wäldthamer i byn M Testing hansen i. 6. En Masugn dersämastädes. 1 nnter dorst en hammare. 8. 7 2:ne hamnnare wid Aluen. 10. En Masugn wid Bundtkwichen, som höner till det Colnga. I1. Kinninher Masugn12. En waldthammer dersämmastades 13. En wius tyssenhammer, Kinp hammare. 14. Bermal huser Masugn. 5 kloster Bridelar hammare. 6. Klaster Bridelar Masungn Dessa Wärk ligga dla wid floden Hoppis, som wid Stadbeyy faller i Dinrimelfloden. I det Hadtbergiska äro 2ne Masugnar, ok 4 Jammare; I af hwilka de förre försas med Malm ifrån Adorff 3 stundrn i derif:n. Andre mente at talet af Jernwwärken lestege sig till 30, belogna dels

wid ofwansagda flod, dels wid Siderfloden, som springer up wid Winterburg ok faller sedan in i Lipgafladen. I det Paderborniska wid altenbenhen år ock en Masugn, Wid frechlgen i det Paderbornuka war ock förrr i en 2 hyttn, men den stod nu stilla. 3 stunder ifrån Badonn ligger ock en E hotta Brrenviagpell; Madmen brytes dels straxt derhod, dels wid girshagen wid Hadtberg. Men om 2 Hytborma potl balas wid Stadbery lange ned. 7n stunder ifrån Brilon är ock en 9 hammare; En wid Lotninghiaupen; En wid Efsloch. De förses med I mäst ifrån Sstadbery Hwar denne omtalte I Lytta er Brunnappell äre belägen, halfwägs ifrån Briilon till Cradlerg ok wid P adbery, der de ännu wesa det så kallada Golde. Crus haus år Co 1696 ok 97, da de skarpet förtwert9. Jernmalm, under dämjorden guld wordet funnet af 3 skålpund ok 1 loth i wigten. Men i stollen, den de der indreifwit, äre war intet annat on en körtel af Jern malm. Sedon åre watnet inkomit. Had Jern malmen angar, så håller et kopes Fuder 18 kupel i gruf:, men på becken 16 kupel denne håller 14 tum i diupet, 15 1. i längden ok 11 tum i bredden. Et fodet o Malm kostar 16 Mariengl:n el: 2 Kopppstiuk. Ifrån Brilohn till Stadberg år 4 stund: Man har först Kornfält, sedan 2 à 3 stund: igenom en stor ok tröstelig Ekskog, som hörer klöstres Breydelaers kill, ok sträkere sig widt emot det Paderborniska. Hälfwäns har man till höger 2adbety ok holdhans, som nu omtaltes.

tadberg är delt i 2ne städer, den ene kalles Din allke stadt, ok ligger på et grufligt högt berg. Man har der at se en kyrka ok et klöster el:r Stift, men i synnerhet det så kallade Templu, Martis. Det äro Pudera ok stora murar af et afgnde, Vempel, der i forma dagar den bekande Irmengeul warit dyrkad. Den andra kalles die mene stadt, ligger wid foten af berget wid Dincuelflor den, ok är en god del större än den förre. Des handtering består dels i ull, hwilken har galt 121 S:th 12 Kygl. p Sack. En Säcd håller 52. gluthe; en dlatse 22. P. Om kostningarne äro som foljer. Audr för en Säck 1bgl:n waggeld. 12gy: Säcken betalor köparen. Tullen betalas förmanr1 Petermäntzen för hwar hast. Förlönen ifn Hadbery til Beveungen är för för 20 wagen Jern, hwarje wagen à 120/, 3 1/2 Ctr ok deremot räknar man 2 säckor utl. Ok kunna här årl:r 30 Säckor lefwereras. Den bäste ullen faller omkring stadbery, Bdreloln, ok hos yr Con allmen, hwilken uti är lång ok fin. Wid Wardborg, der jordmonen är handige, faller fin ue men kor. Hon sorteres hår intet, utan twättes ok sändes så till Lenmepwald Nor der Path i Baryslaled D köpnnan Aohan Anttre Poelman : Stadberg är n Bestphalon är uig, bekant Dels beror deras nåring på de omkoing liggande Bergwärk. Först äro der 2ne Masugnar; den 3diustår öde. Sedan äro der 4 Eytror, hwilka förses med malm ifrån de omliggande wärk ok hade året förut tilwärkat till 500 Cent:r

En men tilforne wäl 600 Cent:r hiillen kopppar i Jerr Rechlinghaugen i Colin dels koper, dels går till iopparhammaren, som loggar 3 stinde ofkom Brilohin. Den första Hyttan är anlagd C. 1724, ok hade första quartalet C:à 1726, ab:r for Martz, Aprde ok Moj månades, tilwärkat 22 1/2 Cent: ok 1360 går Denne hytta förer en Rowland till, ok förses med malm ifrån Berndosten, Rursihhagen ok Beilstein wärken. Den 2 3/a hyttan harer rnteressenterhle, har malm ifrån Kerschhagen ok Coollete2. Berndosten, äro anlagd är 1716, ok hade i toresagda qpartal gioodt. 36 Centz 18 8l £ Den 3die Hyttan. år Ingrectoren Fragenn, som drifwer wärket wid Berndostan, ak henne dermed förser; hon är gammal ok hor i sama quantel tilwärkat. Ieert, 1314 den Nå Den 4 de hyttan ligger 1/2 ftind if:r stod belhörr / Todt til, ok är byg2 P 1720. Gon förstes med malm ifrån Maltzgrufwan i det Paderboteiska, hwilken malm är af sömma art som den Wid Beredosten, ubru en Thonfotz. Så hafwa de ock wid hyttan en wagkmäln. Des tilwärunse i sama quartal wat 31 Cent: 78 9. alla 4 tilsämans 123 Cent:. 51 skld. N. En Cent, håller 108 skålpund. I det föhande qnartalet förmodade de 2 kinna. binga til wärkningen högre, emedan de i det förra pnantalot haft brist på kol, hwilka har gålla 3 24 5 1 Reus. Gurfursten niuter af alt sin tigonde, den de betala med peningar, ubl:r tilförne En Cent: 2 till 22 kp:r, men för de 13 sidsta åren war det bemedlat til 17 2:r p 3. Gndginste

betala Phyttorin intet Masugnarne wid Stadbery betala i tijonde i et för alt 2 Cent: tackjern om weckan; Cent:t räknad til. En Kp:r i peningor. Stangjerns hammarne betala 2 24 à flussgeld årl:n, ok till staden äfwen så myckt. ok kan her sileuaa lleuds Les1 à à00 warauu deuz pen om året, en wagen t 120 skålpund. Mad Hgrufworne angar, så äro först in wid staden BelCtein, et flotswärk, i hwilket en Letten el:r ler ligger emellan Bo flotgen. Denne letten, näre han leget i läften et år el:r trr sätta sif derpå Tenne lotten hugges af walssa gossar med Knifwar af, ok waskes, ok nan han sedan leget et är ej tu i läften, skiuter sig ut el: hårdnar derpå en grom färg, hwilken åter åter af Gofsarna afsugges, ok smältes. Men i den friska letten, som kolmer ur Grufwan, ligger en hop gront slag, hwilket är det som gif:n C. Arbetsfolket få 8 k:r för fin Nästen nålad Malm, som håller 24 Centn:3, ok en sådan klasten ger 1/2, 1/4 à 1 Cent, Kal. Ägaren Todt betalar weden til fortiming i gruf:r. 1 1/2 stund ifrån Stadbery ligger der kalte Biuhl el:r knrsihhagen feld, ok straxt på andra sidan om dalen det Lectmariska faltet. I det förra woro än 9 schadt i arp rbete; I det senare woro 6 otskilliga wark, som drifwas af så många särkilta Compagnier. 15 chakt woro der i gång ok många sta ode. det öfwersta el:r Berndosten wärket, som åre dresenu, år 16 famnar diupt ok det diuupaste, emedan det ligger högt. I de sidsta 10 år hade dessa wärk sterkt wart drefna

Malmen ligger i grona ginstror i en fet jord eller Letten, ej öfwer en fot högt igenom hela stora fältet, i hwilket hwart Compagnie sif en wiss del el:r stycke til miutat, wäskes sedan ok smältes. Din Knapschaftt Grufdrängarne få i arbets län, 6 D::r för en Kasten schlah à 24 Centk:, då Jerren betalar all omkostnaden. Waskaren får 1 1/2 St: r för 1 kasten siglif; för en kasten Ahter, el:r det han kaslar om igen, 2 Etrr ok ga 11 à 12 foder, hwarje af 11 skotblärror, at göra en kasten schlickArbetföllet i Beredasten gruf: få 6 2h:r för en Kasten schlif à 26 skäppor el:r Cent:r, ok det Eckältedes wid wasket; En kasten ger en Cent:r harf mer eller mindre. Till en Centz Fräsnas wid Hyttan 3 fider kol, hwärjå fuder à 3 kh:r el:r mer; ok gå 4 weckor om, man de fa 2 ut. horell:r Hörifrån liggen byen Barndosten 2 st: emot soders Men emot Norr äro ingåkgruftor belant uton Beilstein ok die Maltzgrube, rått på gräntsen af det Paderborniyka, ok så långt straka sig än de omtilta flotz- ok Schinferwärk, det ena efter det andra. Ifrån dessa grufwor toge wägen igenom lyen Litlymar, du man straxet komer in i det Waldecki ska, ok så til staden Mengerrerkhanjen 2 stå ok 1/2 stund if:r Asholtzen, hwar fursten af Valdeck bygger et uytt gragtigt slott, plagande sma underfatare nog. De äro ock härrätt armxIfrån Mengarnickhausen till Cassell 5 Mil el:r 10 stunder, år mäst aler ok koonfalt så i det Baldeckifla som fessihn.

När man reser Östernt ifrån Cassel, har man 1/2 stund till Messings bruket, som er det endafte i landet, ok hörer D:/ LurchDancht till, hwilken det till Interessenter förarlenderat. Det liggerr wid byen Betbenhraujen, ok består af 2 Bränugnar, 2ne hammare ok et Dragwärk. Kopparen komer if:n Criegessdorft ok gallmean if:r Blohe ok Aken. De göra tile 2 à 300 Cent:r om året i Lattun, Kätlar, ok wad, ok förse dermed landet, warande förbudit at föra gamal 9 ok arberad Messing at el:r My in. Litet längre bort ligger, en Koppersqwarn, om ock hörer Landfupsten ell, men är ock förpalkad. Anu litet fram ligga 2ne KoppparhamNe Iren såldes nu för 31 29:r p Cent:r à 100 kå: Den Osegrade 2 halles för bätre at göra Messnaf än den Segrade, emedan den förretager mer hallnega kel sig ok görd mer toåx8; Men den senare går smidigare Mesting, ok ger inted samycket glrot eller afsol.

mare, hwar kätlor göras af Cragelsorffer ok pranxenberger JrenHärifrån är En Mil tila byen Oberkänpuingen, bekant för et Stiff eller klöster nen ganda dagor, som in hörer- Siddergkap 2t till, ok skall bringga ar: till 4000 Sö:r en. byn. straxt utan för staden är et Alembrokt, som af gomält skall waret bearbetat, men war förr 3 år sedan ödelagt, emedan watnet tagit af i hand. 9 stund på andra sidan af byn år et annat Alimbruk, som för 30 år sedon äruptagit ok drifwes af 2ne Interassenter hwilka Landsbetala I tyonden af all blug till färsten. Naterian år intet lik en wanlig Alom malm, utan har snarare anseende af et kol eller förwittrat trä impragnerat med Alun, wi

sande sig der en myckenhet af de herta stiermot ok ginstror, som gemenl: sörnes på Almmalnmen. Gruffolket göra ingen annan åt, skilnd emellan kolen, som der brybas, ok Materian, än at de förra, dem de kalla Brämkohlen, falla i större stycken, ok den senare i smärre, ok at denne år swartare, ok kolen blaagtigare, acskont detta sidsta gör ingen så wiss kejel, emedan Matterian ock ser ofta bla ut. När de komit igenom dagleran ok dangorden, finna de gemen i först Aluntalmen, som ligger 2, 3 à 4 fot diup, ok så komma kolen 4 à 5 fot mågtign, ok åter Materia, hilken huru diupt hon går, man intet wet emedan watnet hindrar dem at gå diupare, warande materia öf:r alt på botnen. De hafwa drif: in en stoll ifrån Bergfoten, ok som Berget sriger, så ligger malmen diupare, nb:n till 10 à 20 famnar if:n dag. Inga schakt sänkas de, hwoks här ok gifwa fore ojaken wara d om i sänkandet Malmen faller el:r räsar ok komer at få luft, så tänder han sig straxt än ok briner. 06 år dessuton så elad dunst i grufwan, at alla orter ej kunna bearbetas, ok at linset icke kan brina, som nödgar dem at som oftast gå med dwer- ok durdslag igenom Fordenskull det skulle tyckas, at de hade giordt bätre at if:n borgan taga bort altsamans ok arbeta fritet för sig i dagen, som wid enda Alunbrott hanligit är, i stället de har drifwa trinmot ok stollor härks ok twärts, dem de för klyftens los het alla måste förtimra. Der arbetade 10 Larlar

i grufwan, som ninto 1 D::r om weckan, ok arbeta if:r 5 à 1/26 om Morgonen 2 B. 4 om aftonen, warande derses förbundne at rosta Malmen. Materian rostes sålunda at som hon håller en myckenhet Swafwel, så bedhöfwes ingen wed el:r kös under, utan lägga de henne idt på markan, 4 à 5 fot högt, ok lägga så glödande kol ofwanpå, da det tänder sch alt meran, brinande ända itföre, tils elden går ut, ok materian är röd. Men så agta de dock, at det ej brmer för starkt, hwilket man skonjer när höpen fallet in ok der bli laksom hål derute, el:r at han anner ihop som en suhle. Om dese at det brmer för starkt, kasta de deröf:r ok emot sidan med rod Malm eller den, som redan warit utlutad, ok dämpa fålunde elden, kunnande de många gångo bbruka en ok sama malm, emedan de säga han bager okför

bätrar, sig i luften. Gutkaren äro 10 fot långa, 6 fot breda ok 20 tum diupa, slagna af Ler ok med bräder. tätt beslagna upå den nedersta botnen. När den nederste botnen är inslagen, läggas ändalångs karet på bäda sidor stockar 1/2 fot höga ok twärts of:r karet i hwarända äfwen så, ok på dem komma åter at läggar bräder till en par finger tiocka, ok så långt ifrån hwar andra, som en fobakspin är tiock tl görande de den andra ok öfwersta botnen Slammen, som rinner ifrån Materian, faller ned på den understa botnen ej mindre än luten men på det denne må rinna ren ut, föriton at karet lutar en god del fram at, sitter targhålet ratt öf:r den öfwersta brotnen, ok at ingen slam må följa med, mures omkring ok förr tapphålet med orostad Malm. Men

ser man at luten börjar komma oren, är tid A laga Karet. N. På somliga ställen ok wid de följande nunbruk är ingen dubbel botn, utan är tapp hålet öf:r bygt med bruder, som gå slutt utföre in at Karet, ok hwilka hålla ute slamen, anskont luten kan rina igenom Ny eller obrukad malm lutes ej mer än 6 stinder eller så, emedan denne sten är lor, ok låter sitt salt lätt ifrån sif. Men äre han hård, bör han sta längre i karer. Ok är denne luten stak ok god nog At koka. Det watn, som lätes på samma en gång liutade materia andra gången, står der i 12 timor, tappas ut i en Sunp, då hon kallas Spihlwasser, ok öses åter på ty Matelea at få sin styrla, ok är det denne 2 gångor dragna Åt ellerr Spihlwasser, som, när wärket är i gång, brukes at fylla ipanan. Till de 2. Almpannor, som här äro, är 4 lutkar Lutkor; Det 5te brukes i gemenskap en wenka af hwartera påna el:r hytta. til hwarje 2 lutNär är ock en karl at fylla ok töma den, hwelken niuter 4 albus för hwart karNår matercan tlf:r lutad andra gången ok gifwit Spuflwässer, tages han ur karet, lägges i högor ok när han är torr, brukes han åter at lägpa på Kosten med den nya malmen a at dämpa elden ok äfwen at hindra at den nge, som äre helt lätt at har ingerd5, ej må, när han är bänd ok rostatflyga bort med wädret; det än des salt el: 2kunSuten, när hon altså är stork någ, ok tappes är karen, rinner igenom Kännor ned till hyttan. Men mntt i wägen ok backen är en leten rund Sump, der luten liksom litet qwarhålles, ok kan lämna en del af des hobgående slam. Dessutan är rätt utan för Hyttwäggen en stor, täckt ok af bräder giord Slaiusnmp, der luten står at slamen må sätta sig at botnen ok ej loma en i pannan, till hwilken ända ock topptiålet,

derigenon liten enmner in i paeian, är nagot ifrån botnen, ok lutande sumpen in at hyttan. Här står Luten, tils man efter hand behöfwere Jenne. I hwarje af dessa 2 Hyttor är En Panna för Alunsndnngen, ok en för fineringen deraf samt för Cetriol sindningen. De förra äro 6 fot långg, 2 fot breda ok 2 fot 4 tuäm diupa. bägge af bly, ok stupande litet framåtJannan fylles först up till brödden med Lut ifrån Berget, ok när det inkokat till 1 1/2 fot, eller ej så mycket om elden år stark ok panan lunde brännas, fylles hon åter med Lut ifrån berget eller egentel:n utär Glamsiuiuren, derpå nå han är åter inkokad, sylles hon med Starcker Såruhe /: Mutterlutn, / ok det sedan alt fort, så ofta hon bör fyllas, som sker in alled 6 à 2 gångor i 24 timar, som Mutterwatnet el:r Luten är stork ok god til. ok derpå beror det ock, om mon kan draga fagsta losta pånan i 24, 30 à 48 timar, som gemenln kyen. Nlär pånan är lossod, ok koktin löper kokningen in i en så kallad KihlCrutticdd el:r et lylkar, af bräder, stom är 8 fot långt, 5 1/2 à 6 fot bredt ok 3 fot diupt omtrent Här står kökningen ok kyles i 6 timar nen om wintren ej så länga, emedan nor kalt år, sätter alunen sif snarare. Dette kylkar är utom huset, ok derifrån låtes kolningen in i en annan Sump kallad det Sidrkasten, som är af sämma storled som den förre ungeför, omsönt dessa alla kor kunna byggas så stora man wetl, ok ju större jå batre emedan Alunen då desto bätre ok snarare sattes ö. Denne Kuhrkasten kalled så emedan der ligger et trå öfwer, som har 2 à 3 kuggar, 7 7 7, hwilka hånga ned i kokningen, at man den samma kan dermed omrora, ok tår luten här, tils man ser at der börjar

jafwa sg något gront eller Sitrioligkt på dessa knggar eller på skoflen, dermed man wrer om med til botnen af karet. Men förr årg kokningen låtes ut är kylkaret in uti euhrkasten, tager man et prof således, at man tager litet i en Ler, ykal, ok rörer den om alt fort. Sätter han sig straxt helt hård, är hon för starkt kolad, Meen sätter hon sig som en tiok grot, är så rätt Så ser man ock i Kylkaret, när kokningen komer det urpånan, om der salter sif till botnen et skum eller fett, är icke eller rätt tilgånget, emedan detrett get ej annat än Mutterwotn el:r bruh i Litter eller finrranater detta piof röttar man sit i Pidftklasten med Arinens tilsättande Sbå snart kokningen komer är kylkaret i Sidskosten, slås straxt Mine till, mer eller lceuude mindre, ok 1 6 ämbare, om koningon är rätt efter grofwet, som nu sades. Ju stakare kokningen år, ju mera bcripe mäste sättas tillok ju snagare den förre, på nindre af den senare, emedan denne måste tringa wärket ok flå f ned Alunen N Man brukar ock wil at fatta Arine nartill Kokningen i penan. Näml:r atlofwanpå kokningen sätter sif i pånan en kos af fett ellerk det de klölla Schmant / grädda år tekna at hon blir Går eller färdig, ok då tager man prof på sätt som sades, i en skäl ok rörer om. Om hor ej bler så hård, at man knaxt kan trycka in fingret, så måste man åter en gång fylla panan med Mutteratn ok åter löta inkoka, ok åter toga prof, tiles han i skälen blir så hårid som iu södes, at fingret kenapt kon intorekas. då oser man in Arene, till omtrent 10 ambare,

et ambare här 7 Mass ok låter så koka med Kokningen en tuna, då det pånan loftes ok kokningen löper i Kylkaret, som nu sades Men skulle Profwet ej falla så härdt, så sätedes nundre Arine tll i pånan. N det säjes at man måste noga agta, at kokningen är wäl går elj:r kolad, man lurinen slas till, ty at annars altsämmans springer i wädret. I uhrkasten sätter sig åunen till botnsmå korn som sand, ok när man ser at något grönt eller Sitrioligkt wasor sig deribland sålund som songt ör, är tid at sträxt låta den ofwanstående Starcke Briche eller Mutterlratn in i Mutterwatn finnpen, som sedan brukes at fylla panan de 4 à 5 sidsta gångorna. Denne grån ok grofwe Alum, som sätter sig i Kuhekosten, sämles i et fat 2. eller tunna, tils de hafwa nog ut fnera ok littra på en gång. Detta sker sålmnda, at samma påna fylles med denna alun, sedan man dock först slagit derin 8 ämbare watn, af samma storlek som de förra. Hör bör almen smälta ok litet koka, ämtrent 1/9 tima, emedon jpylängre han kolar, ju hårdare blire hon ok bätre. ok tappes lokningen sedan ut i en sump, som är giord i marken af bäder, ok hwar han ok ninde. kan sta i 4 à 5 dagor el:r mer, medlertid alnnen sätter sig straxt tile botnen så wil som på genstarna ok Pisåt, som hänga i snimpen. Nor Vitrolen åter borjar här at wisa sigår tid at ofk af luten ok bryta ut Klänen ok wesor sag det gröna ofta på 3tii dagen Aliuen tåttes då åter i en bybta nr rent watn, ok slår så i en Lår at

forwaras, tils de hafwa nog iförråd at luttra Litterpannan, då man öser derin. först 4 ambore watn ok sedon alunen, hwilken måste der kokn 1/2 tima omtren, då han fölles in i stora träkaret, som betant ok wank:t år. En längre hon kolar, jo hördare han wärder. Om Vitriolens studande skall bala här undauföre. S d. Itrån Bberdänfungen går man iganom en son skog, som hörer Landsfursten till, 2 stund. til byen Eltzen Ok är här mäst berg med fruktlara dalor. till Wickerode en liten by 1/2 stind Omtrent 1/2 stund fi hjen ligger et Alumbruk, som består af 4 Cannor ok en Nund Lutteganna. Materian brytr Ntem: Straxt derses i et oppat brott ok i dagen, hwar hon lipper S. S S. ok betäckt med utskilliga lag af jord, den först måste föras undan. Hon är af en unld ok lor art, ok foreinga kol med sig. Men litet fryde derifrån emot berget är 2t Kolwärk, drifndt med stollar ok trunnor emot berget äfwen som wid konftungen. Kolen äro ock af sama art intet egente:n Stenkol, utan Brund ok, hwilka tilforne sgnas afwa waert tra som af Profwen med mera är at se. Detba Alunwärk kalles auft der interste Bergkuhle, at hiljas ifrån det på andra sidon om högden liggande Alumnbyuk, kallat änf der bberste kuhle, hälket ock bestod af 4 fannor ok en Lutterpanna. Dessa 2ne wärk äro af Ägoria bortavenderade till wissa Persöner, hwilka betala ärn för hwarpe 2panor 120 D:r i arrande,

ok dessutan tyonden til färsten. Deremtt haf:n de af Landsfarsten weden fritt, den de må behöfwa till förtimring i grufwon, samt till Gwor påua 10 famna wed futt årligen. Detta andra ärk kallat Nhus berg el:r som sagt är, anI der Öberste nhle, drifwes lagger in dem gelster grund Nor dem Harsigberg 1/2 stund ef:r Grossallmerode, ok drif af en Elias Ruelberg. Det är det bost inyrättade, ok för 8 à 9 år sedon å nyo upbygt, emedan der af gamalt wart et wärk Mollmen ligger up i dagen ok har öfwer sig en Sond ok Ler, hwilken de först föra af ok sedar hämta materian efter. Hon år har af en god, mild ok rik art, ok nederst ligger en Lefwedbrun alänsten, som är den bäste. 15 il watnetas afopp hafwa de framman för brobtet giordt en lang grof, hwilken förer watnet neder til till stollen. Huru diup Malmen ligger wet mon intel, allenast at han sänker sig ok blir på diupet stagare. Men hwad som år at märka, är at ofwanför Malmen, dock i de gämla wärken, hwar denne är uthugen, ligger et kohlwerd på twaran af bergå, hiilket likaledes ej ger annat om bruna kol, som dock ej hålla alän. Här ligger näst öfwer kolen, dadk under fasta Kliften el:r Gechstenen, at köst berg, samt sand ok jord. Kolnu sta 4 à 5 fot niågtiga mer eller mindre, ok fordras ut igenom Stollen ifrån de åtskilliga trummor, ok orter der de brytas, warande några famnar öfwer denna stoll en annan inslagen för wäderwäxlig. Ty förutan at de i dessa kokwärk mycket ansättas af elakt wäder ok nocka dunster, så händer wäl ock at en Ort tänder sig än, då de i störstu hast ok med all magt måste ge sig tl at minra gen den orten med en tiock, stork ok tät Lerwägg, at dermedelst Edden må dermedelst gwofes

ok dämpas. Med dessa kol drifwes mäst Alunbruket. Ok som jaf id en annan resa uppahål,, alit ndg wid detta wärket i några dagar at desto batre inhämta den der ofliga processen, så skall ock har följa derom en utförlif berättelse, Hwad Kostningen af Materien angas, så är om den samma här intet at anföra, emedon den år redas, på flera ställen omntalt, allenast agtes at om hon så brännes at han ännu år swart, är hon icke nog ok rätt rostad, ok gif: i kolningen mera Vitriol; men är hon fulkrostad at hon är hwit, så gif:. hon ltet eller intet Gront. Åter än malmen rostes för starkt, så flyger ok branes alunen bort, så at luten, fost hon synes rod ok stork, är dock intet rik ok wäragtig, utan gif: en myckenhet slannn i kokningen Augaende Lutkaren, så laggas de görna än högt uppe på berget, på det at luten ej må af Kagnet förskrägas, fördenskul karen och ock här äro betakta ok sta under tak, Till de 4 Pannor, som har äro, äro 10 Lut, kar, 12 fot långa, 5 1/2 à 6 fot breda ok 22 à 23 tum diupa. Watnet eller Luten låteds ofta at ifrån Materian ok in i Brunen, som är främanförbaret ok kalles Sychllock, ok öes eller pumpes åter in på samma eller annan Materia, tils det bler så starkt at man känner på tingan at det har en stärk smal af Alun. Man kan ok göra luiten för stark, hwilket i kokningen deraf skonjer ok i pånan, om hon ger en hop pett skum ok slamn, som sig ej wllskelja ok Sepalela, da man en annan gång tager swagare lut. Utan förs hyttan är en stor tig Claiusump, hwar luten samles ifrån berget til bhof. Denne smg göre 1:r

storre jå batre, emedan man då altid har luten, 5 forrad, ok ju längre här får sta i denna SSumpen, ju klarare warder hon ok slämre såtter ig at botnen. Man kan ock göra flej nernsy ga sumpar, hidka alla borasta under takBlykannorne äro 6 fot 4 tum, långa, 2 fot beda ok äfwen så diupå. De giutas Le gångor nya om året, ok lappas eller layas 22 gångor. Ok skall man, efter pe många unstälta prof med större ok nundre pannor, funnit dessa wära de bästa. Orsåken är dells at de mena om pånan giordes stärre, så kunde af den starka elden Järnstängerne inunder boga sig, ok panan snagare få fel; dels ok förnämligast at wid en större ok bredare panna, hwar Superfiriex år. des storla. större, så mycket mera af alumligenom atduknstningen går tillika förlorat, 2. Sanrnor stå tilsamans i en Mur, dock så at de ej de ej äro på sidorna iinrade, at ej logan kan spela på alla sidor omkring, utan är rundt om pannon et Spatium emellan muren, ok pannan 4 finger bredt, på det, som sades, elden kan spela öfwer at ckog den senare, Men wid bräddarna ofwantell är auren igenninrad ok töpt, allenast at i herartern af de 4 sidorna ej i bräddarna äro 2 windhal, som gå up ifrån Elden ok it ofgantil i Maren, runda ok wida som en ärm är tiock, igenom hrilka elden ok logan få luft at dernedelst dragas 24 utantell deg rundt ikrigg pånan, I ka at logan pelar på pannan, är hen beslagen med Der, at han ej må förbränas. Men at pannan ejf nia skiuta el:r böga sig på sidorna, stå i hornen deraf ok i sycnnerhet osidprikantt på, ok emellan waderhalen stenar satte eller en smal mur up från eldstaden

1 Muren. ok eld staden till brådden af pånan, hwilken mur står emot pannan ok den yttersta maren, at den förre ej kan, som sagt or, böja saf ut fannan stor har snorratt ok lutarotl ingen sida, emedan hon wid lossningen icke toppes, utan öses ut Ugnbot, som går på ala sidor rundt om de 2 pannor, ok derpå Pannemuren sig hwilar, som på en fot, år 28 tum hög öfwer golfwet, i hwilket dessutan måste nödwändigt ligga högre än dennöfrigr sielfwe Morkan, ok det för ugnen skull. Tioutleken af Muren drug panorna år 9 à 10 tum, det toma Spatium njadnat der logan spelar ip; Mieren emellan bägge penorna är 2 fot tiocks. sldstaden eller doren, der brännet lagges in, år 12 1/2 tum hög ok 14 tum bred; Men innan fördören år Eld staden något högre, noml:n euiot 15 tim, emedan ratt öfwer dorodören sitter en sten, som är litet diupare än botnen af pånan, ok det på det at hattan må desta bätre inneslutas Vär wed brännes, låter man denna dör oppen; Men när de elda med bruna kol ok dessa gått till glök låtes hon igen at hettan hålles inne B. Om dagen bränna de wed, ok om natten kol, emedan när dessa äro en gång inkostade, man behöfwer i 5 timar intet at se derefter, deremo weden måste alt fort ok standigt agtots ok stiutas in. Till 2e Sanor går i 24 timar upp 1 fam wed, som hallen 6 fot i högden, 6 fot i bredden ok längden Hter pånanas längd. När Pannan nu bör fyllas första gången, sker det med Lut utur Worrathas kasten ejr Clacusninpen, ok det till 22 finger under brädden, emedan om hon wore full, hon skulle O suda öfwer, när det börjar koka ok ehnewäl

när pånan ok låten är en gång op hattad, den senare icke mera stiger, så bör hon dock ej fyllas högre än som nu sades. Ok kan märkas at en panna, när hon första gången fylles ok är kall ok ny insatt, wäl fordhar 4 à 5 stunder, innan hankokar up; Men när hon är het en gång, ok komer at å nyo fyllansedan han är lössad, bör hon åter sinda p i 3 ok wäl i 2 2. tilnas tid, om weden annars är god; I annat fatl man måste tro, at ugnen ok iuren ej äro rätt beskaftade. Huru diupt pannan bör inkoka, innan hon åter bör fyllad, kan ej så noga sagas, emedan det är en åtskilnad i anseende till bränet, som man hafwer. Egenteligen låter man henne kola in så länge man ser, at der är ingen fara för at han kan brännas ofwantl; Hwilket at förelamma, om man bränner wed, man låter el den på nes ga ned emot slutet, at logan ej må skåda pannan ofwantill. Således har jag sedt henne insiudas tili 7 1/2 à 8 tum, då man eldode med wed; ok det bör warn det högsta; Men om man eldor med de Bruna kol, må son inkoka ltet diupare, emedan logan då ej pelar så up igenom windsolen, ok kan vraina pannan. Gnår hon nu är så diupt inkokad, bör hon å nyo fyllas med Lut utur förråds snimpen. el:r ifrån berget. Men häru många gångor det sker, är åtskilligt, ok degpå beror den otsklnad, som är emellan den procass, hwilken är brukelig wid Kaufungen ok wid detbe wärk, samt den, som äri i bruket wid Almerode ok Biekerode wärken, brukande desse senare ock enahända nethode, räml:r at de icke fylla pånan med Let ifrån berget mer än en gåg, ok sedermera alt fort med starke

bruha eller Mutterwatn, kokande pannan af i 27 stunder. Men här wid Hirsihberg fylla de panan med Lt ifrån berget i 24 timar, ok med Kutterwatn i andra 24 tinmar, kolande pannan af i 48 stunder Detta senare Maneret hålla de ock för det bästa, emedan alunen blr tyngre, starkare ok gifwer mera, samt at man på detta sätt San bätre göra sig Malmen till nytta, ok luta honon oftare, i stället de andre, som måste hafwa stark lut, ej kunna luta Malmen så ofta. Ok bära de förra dessutan i 48 tiimar göra 2 gångor så mycken Alu som de andre i 24 timar. Huru ofta pånan i de första 24 timar kolles med Lut, dan ej eller egentel:r sagasOm panan är ny, drager hon som starkat ok kokar snarare in. Om hon är gamal, at holen i Muren at: stoppas igen, ok mycket skämslam satt sig i pånan, drager hon mindre. år han mitt uti sitt bruk, är han bäst i Bräner man wed, så drager ock panan starekare än om hon går med Bruna kol, så att sag sedt henne fyllas först en gång med Dut ifrån botnen up, ok sedan gångor fyljdas a nyo med söma let iter forrod sampen, ok dertill gingo 26 timor omtrent, Men när de hetta med bruna kok, kokes han in ha ok folles ej mer än 4 gångor, då en sedan borjar at fylla med Mätterratn så länge panian kolar, ok tils tid blerr at gonhkall lossas. da rattarman sig ock i pauans fyllande etter den tid man hor i Hyttan, ty påsnarare man wllhafwa panan afkokad su snarare man börgar at fylla med Malerwatn; Men har man ed ok man wedz plada

siuda i 48 timareller deromkong, fyller man längre ok oftare med Lutsa an man ock ogta at när Wergläten år swag, så måste ock qtare fyllas dermed, på det a panan må fa sin rätta styrka, ty adet är denne lat, som ger grunden till Alemen omskädt utan Nutterwetn det Ddlln gå förlang samt ok stagt til, ok utan Ulevens tilsats, åt inunstone som de hår mena, god set napt silja sig. sår sålunda, som sagt är, tenan wart först fyld med Lut if:n borjan, ok sådon inkokad ok åter fyld 4 gångörel: om man då tager prof på sätt, som ne ddanföre dallanföra, fines han ännu swog, så at droparne af läten stå tunne ok ike kinna hårdna : följer at lora sylla Canan med fwiest so starcke bruha ol:r Mutterwatn, ok det2 gångo eter hwar anan. Första gången kokar pånan y så diupt in som förr sledde, emedan de emot emot natten elde med deras bruna kol, ok hwarmpedel, 1t det dessa länge ligga d tändas om, såskule dragas för långt ut, om pånan skdie insiudas så diupt som lunde ska, der de dod för ordningen phull altid laga så, at en pona är afkolad i 48 timar. Den 2da gången kokar, pånan desto diupare in, ok wäl 2 9 tum, dock de 2 tum altid inröknade som pånan ej fylles up emot brädden. Den 3die gången, när panan efter den 2d fyllningan är nog inkolad ok bör åter fyllas med Mufberigetn, år 1id at börja sätta Arine tlFördenskul innan panan fölles, toges prof ok ses en, huru swag eller stark kokningen ärganan, det är hnan mycket Mline hanr forrar. Detta prof tages på sådant sätt, at kar en har en rund lanst trästiudla, den han rörer wil än i kokninge, tagen henne så at ok före henne jämt ellrshoczonbelt för sig

nen stupar Jenne sedan ok rullar el: wånder om i handen, så at det ltet stelnar, låter så kokningen snåningon falla af i droppod på et span, af hilka dranpar son dömer om koln, gens art ok styrka. Nänl:, i stållet at de så långa det koles med Wergkut, blifwa fly tan, de ok tunna ok icke härdna, så her är igenom Moderluten, at de 3 Lort Id mer ok mer sätta sig, ok få först of:r sug en hanna ok sedan en harhat. Man anneri darpa med fingret ok rifwrer af skorpan, finner mandå at der äro lilsom små korn eller sand, är teln at pandn el: lolningen or sturk, ok gu snorare droppar hordian ok je grofre kornen tännas, ju stärkare arppenan. Om han ör giord för stark, löper man hara at kokningen siuders el:r kastas sig ö:r, eller at at Staiu. Mel sätter sig till botnen, hwilket ser na nare är det farlgeste, emedan det straxt för däfwer sielfwa pånan. Dock kan man se, när ten Miolet borgar sätta stg till botnen dermedelst at stora bladdror stiga up, kola ok bädra untt uti äfwen som en stärk wottnadea hwälfwer ok kastor sig, ok inga bladror synasi hornen af pånan, då man straxt måste satta Aine tn, ok ofta strapt lossa pånan, at ej altssaman na förlons. om Man kan ock annar af kolningen se, ahpannan år swar eller stork; år det förra, så koekor altad kokningen så at bublorne kola ok så ända gått upot; Men är pånan stark, går hon så at kokningen lik som hwälfwer ok kastor sig ifrån brädden ok ändan af pånan. t ok emot Mett uti, liänande oltsa Näctter, Latne at störka pånan, om hon är för stog, ok Alenex at förslaga henne, om

Mutteratnet el:r Luten giordt henne förr stork. Så sättes ock Arinen till på det at Jer afkokningen Sitrolen må desto bätre skilja sig if:n Alinen, ok sker denne tilsats, som sagt or, gemen si nar panan fylles Dd:s gången med Mutterwatn. Egentel:n kan man af föresagda prof sernar Arine fordres i pånan, näm:t om droppan es will falla af, utan bler hangande, då är td at sätta tl Aline. Sama herockpaen Slofwel af Jern, när hon blifwit litet warin, ok åter litet kall, at mon der ses droppan art ok beskaffenhet Finnes på Profwet at droppan ej håller korn, som man kanner emellan fingren, utan at det är glatt ok fett, måste ock meraArinc sättas till, emedan detta fett gifwer intet utan sätter, sig i Pholasten omdring brudora darna som et fett el:r hwitt pkamNär man 2 resan fyller pånan med Måtterliot, ser man gemenji stiernor ellej Mlonor sätta sig ofranpa kolningen; Men i synnerhet är 3de gången derpå at gifwa agt,; om då et brunt skum satt sig ofwer helapånan, är ej så wäl, utan pånan swag, Men har Koseu sätt sig, det or at skunnet gott ihop i enklning, så är podt telz ok då 1d at fotba up rinen. Nörpantn hkall fyllas ok Avinen då först upsätbas, bör noga marks at man ej förr slar en Aliren, uton först ok förd et Anbare med Mutterwatn, at kökningen ål:r pånan må non stillas, i annat fall mäste befära at winen ned alfsämas fluga bort, derpa sättes brenen up, ok sidst Mutterwätnet så mycket son fordres at fylla pännan till des

wenlige hogd. Ambaret, som de bruka, håller 11 tum i diupar ok 12 tum i diametre inno bödderna ofionte ok Btum i diamete innon brudderna wid botnen Om Luten ok kokningen kon man ok mar, ka, at om måolet i Suhekasten, hwarom mera Ofers unanforn, sig ej wäl sättro, eller Matterwatnet al derifrån, så måste man efterseom det icke deraf Järrörer, at Luten warit Skiljer sig af i för stork eller elök, som sker i synnerhet om hon jorr förstark eller står för långe på ny malm, då hon första gången toger en hog slamn till sig, warande den andre lutningen. den bäste. bfter 6 timar omtrent, när pannan är 33de gången inkokad, tages åter prof på satt som sagt är, ok efter som pånan är stark eller fet tll, så sättes ok mer eller mindre Arine till, näml:n som förr, 5, 6, V anbwre el:r nans rr, ok folles de pannan 4 de gången. Ntär nu fannan äro 4de resan inko od tiges ster Prof som förr, ok alt som det hårdnar nart, då det stått ltet, ok som det warder hördt tl, så tages od Arine at derefter näml:r 9 Ambare mer eller mindre, ok 3 Anbare Mutterwrat, eller mer eller mindre som Arine sättes up tl, emedan man altid tager 3 ambare mätterwratn til Vambare. Crine, agtande, som förr ärpannint, at först sätta up et ombare Kutterwatn, sedan rinen, ok idst det öfriga af Mutterwatnet. Sedan detta är wäl upkokat ok siudit tilsaman, som kan ska i 1/2 timas td el:r Ketet mer, är tid at Cosra paccuan ok bringa kokningen ut i Ruhlbuttihen. Dock toges först prof at se om pånan åter komuit till sin stycka. år hon för slag, låter man koka litet längre, år hon för stark, slår man at anbare Arne trejer e

ee ige 6ar Sn, at Lanen of molt etos 2o e sästa sin, som i förradblaste wr brign; I Leslois, PCyrlaste ok sa dare, lile a sag u rt filges e: de trol Om de hafpa en fan Saft

sa, ok lossar straxt pannon. Men at de i Kanstungen bruka d satt Aine tl kolningen i Tylkaret, det hålla de har ej godt, i synnerhet om sommaren; Menom wintern, då igenom bälden Alunmidlet snart börjar sätta sig, slår man wäl öf:å, kokningen, när han stått ok hielot något, et pår ombare Aine, som haller hänne wärnHwad Arinen angar, så hålles han hör aungangelg, om man wil göra god alan, men at Maberian inclinerar til Sitriol det hålla de för på mycket bätre, emedan den samma hiehper till at twinga ut alönen, ok man då ej behöf:r så mycken 1rine Wid Allmerode- ok ulelode Wärken faller ingen BtrolMan säger at till 4 almpanor förbrukes mer än för 300 D:r Arine om året, hwilken köpes af Landsfolket, som den måste lringa, för 1 för En albus el:r wensspfening hwart fat af 12 Mass el:r lännor, de fatet gifes den dertil. I stora hus är detta pigorne omdentrer At probera om lanen år ren ok god eller förfalslad med watn, tager man något deraf, alt som han bringes, i en trähopa ok slar in i dengne 2 påuan, som kokar; Antingen bavr är är starkeller swagare, så är at märka, at nar man slår sägta eh winen, om han löper fort Cokungge bort öfwer Lutes, froses ok går et gny, ok läinnar stora bladror öf:r kokningen, är klart at san är utmångd med watn; Men om han skiuter sig längsamt öfwer kökiningen i et fint hiutt jlunnn, äfwen som på hodt ol, är teke at Arinen år ren ok god. Bar inn pannan är någ lokad ok bor lofras, ster det i den sa kallade Rhlbettif el:r Tyl sninp, hwart Kolningen ledes

ur pauan geno ell vanna. Inccun sump el:r Nar står längst ifrån pånan på sidan, ok är som alle andre, de man omtalet eller skell ombala bygd af bräder ok slagen bakom bräderna men godt Der, at intet af Luten må förlona. Ok är han sa stor ok duup, at han at nämstoce. må hålla 63 inbare lät, eller dt han år 3 fot ok 20 tum bred i fyrkart ok 2 fot 3 tum duup. I denna sump, sätter sig til botne et Skanun, hwilket man sedan låter böra på Lätkaren ibland Malmen, at det må ut dragas, som ännu kan sticka deruti Härstoaltsa kokningen at kylas ok sätta fih, i 7 a 8 timar, eller egentel:n tils man ser at ofwanpa kokninger sätter if en huinar, hilken när nion känner, med fingren at han sått sig i Lorn, ok ser at alunen börjar sätta sig i korn rundt omkring sumpen wid brädterna el:r sidarna, möste tappen wd botue, botnen opnas, ok kokningen låtas dt i Euhrkasten, som star närmare emot pånan. Denne fmp är hög 2 fot, ok 4 1/2 fot bred i förkant, ok måste lökningen har alt fört ok som oftast omroras, til hwilken ända der lägger of:r sningen en öwärstod, hwarfrån Hänga ded i örsumpen 2ne träpsadar, ok ofwantill är i twärstaden fästar en lång stång, harmed man kan omrora kotningen. I8 så står kolningen ok röres som otast om, i 8 à 9 timar eller ejentel:, tils man sel på Jernskoflen, hwarmed man tager inp något af det Midl, som satt sig till botnen, om något grönt miöl börgor sätta sig deribland eller ofwanpå, halket ej annat är än Bitriolen Så siart man märke, at det borgar worda grönt på skoflen, eller at die Spitsen börja sasa ok sätta sig på Miölet, mäste kolningen

Priosvens Dem er medar Nere N Oer

80 mma Pypaunern Fows hugiet Snafvaren, so wanhas af och af Qleenccnnr o ote anteligeu sers i 3 tom de wr Cin cekungen bran Ober. Laufengen teglen lastel 1 162 el: d wid Wink warr

åter osas ut i den egentel: så kallada diuup, som ster emot ändon ok ej mycket långt ifrån punnan. De så kallade Sptsen äro små hwita fina strinor el:r spntjad öfwen som frosten sätter sig om winter på trorn ok bugkar, hwilka om de På sätta sig på det goda miölet i Kuhrkaförswaga det samma. Men som de sätta sig egentel:r i Sungen på det gröna Mlolen ok på sidorna af sumpen, så böra de tilleka med den gröna Litter drifwas af i Lit ferpannan med watn ok Aine at bring således till ratta. De komma derag i Hyttan 2 Malmen wart för starkt bränd ok rostad; äfwen som om han är swart ok ej norbränd, har ger mer Vtriol; Om han är hwit ok rätt rostad, men bäres så straxt på sutlardt, ger har gemenl:n forriylet set oe pånan, hwilket då man finner, man ej bör spara Arinr at rätta ok dämpa det samma Denne nu omtalte Ciuiuy je större han r ju bätre, at man der må samla et förråd ok ma at minstone hålla 100 anbare. Luten, som folles med ambare utur Pihykäten in i denna Jump, kalles starcte Säda el:r Butterlånge, hwared pannan Hylles först 2 gångor aliena i de senare 24 imar, ok de 3 senare gångor kllika med Mine, hwilken mutterlåliga, som sast är, gor pannan stårk. Af denna Mutterlänge härrörer det så kallade Grona Miol, som sätter sig tl botnen i Snmpen, ok så kallek emedan det äro gront, af hwilket Btrionlen sedan bör utdragas, hållande dessutan ock en stor del godt Miol, som äfwen bör luttras at bringa ut alunen, De

Den så kallade Lutt- eller Ditter Ifan år hår ej af Bly, ok guten som de andre umpannor, omskont lkett mindre, som wnd de andra Wärken år hogt, i synnerhet wid Rk anfungen är sagt, utan är hon här af Gerurund som en lättel ok något stör,naml:n at han häller i diametre 2 fot 18 tum, ok i diupet mitt uti 2 fot 9 tum de halla före denna wara bätre än den af Bly, emedan hon ej så lätt kan taga skeda af elden, hälst som hon icke fylles så aldeles up med watn, ok logg hår jämwäl kommer at spela rundt omkring sidorna äfwen som brid Alungnnorna, warande emellan Kättelen ok Muren en öpning rund omkring, ok i mären ofwentill windhol, der logan kan spela up, ok står denne Kättel för sg sielf ok i siån egen maro i Hyttan, på 3 strnfe stenfotter, har 4 windhol ok Sosten eller Eldstaden inunder. Duttpfanne kallas han derföre at så wäl det goda eller 260t5 Mrölet som dad Gruhne Mehl der luttres ok fineres. Det första förra eller Det Miol, som fallen i Kuhrkasten, samled å en sida i Kasten, sedan Luten är iudte, på det At den lit, som ännu kan wara derwid, må onna af; sedan tages Miolet up med skoflor ok lagges i en rund stor tiua, som står emellan Kuhrlasten ok Litterpånan, dock så dt en del af botnen af tinan stär öfwer en annan Sidyrkasten, ullj den i hwilken dat gridne lutter, hwarom nedenföre, samles; Ok jler det på Det at låten, som ännu är i Miölet, må rinna ut igenom topphalet ned i Kuhrkasten. Nar Miolet år torrt /:i hwawrid man agtar at

at om det äro af den art at det skiljer sig wäl i handen, ok ej fastnar hop som Deg, nå det krännes, är det godt/ ok bör luttrak, då det fär namn af Din Schwache Lutter slås först rent watn in i Kättelen, då om Miolet är godt, 10 anbore watn äro nog; Mer en det inclinerar tille grönt, tager man 11, 12 à 13 ambare. Aateet öses in antingen alt på en gång garit, eft eller efter hand tilldi med Miolet; Dock bör elden wara så swag, at det ej lökor förr än alt miölet år inne ok smält, ok bör kättelen wara full med Miol ok watn. Fördenskidl om man har en nog Miol. timän, tager man nr Ruhrkasten Sothinhe dertill, på det at tunnan el:r fatet, der aliner skall sätta sig uti på plutet må warda fullt När denne swaga schhahe lutter ej Miolet år smält ok har kökot wäl up, dock så at de at det ec bör stå långe ok loka, at minstone ingen half tima, låter man det löpa at igenom en wänna neder i et kar, som står nedanföre ok kan man, an man will göra större quants, tet alun på en gång, töma ut et ambar eller 2 à 3, ok så sla in friskt Sothmehl, ok när det sedan låtes ut i karet, åter slå de sämma Ambare dertetl. I synnerhet altor man at elden en år för stork wid Kokningen, då alt kan lätt frasa ok doda uro körtelen, på hwilken handelse man slår lkes friskt watn til. ok om man ser at Luttern år för stark, eller at man i början e will sätta, eller en satt alt det behöriga hatn tilll, så kan man, när luttern bopet löpa i karet, slå dertill 2 à 3 Ämbare friskt watn, som hindrar at alungn, ej wärder förr hård. Skummet, som står ofwanpå, skummes af ok bäste sedon på

Dutkaren på berget. Öfwer detba kar, som nu är omtalt ok har wäl 4 1/2 fot i diamete ok 19 à 20 tum 3 duupet, läggas 3 koppar, öfwer hwilka hänga Plofsnor af gwistar, hwilka gwristår ok klufsnar sattas in til den ändan, at alimen må fästas sig derwid ok hållas iuppe. Om kognen el:r Alnnen sätter sig för snart derwid, är en godtutan teka at elokt Miol är deribland. Men om små fläckar eller bruna knottror synads på Alunen, när hon stelnat, är godt tekn I detta Kär star Luttern i fulla 5 dyg el:r 6 on somaren, men 4 om winteren, under härdken tid en hinna sätter sig deröfwer, ok åter deröfwer en skorpa af alun, i hwilken, när man tror det är tid, man bryter hol med fingret ok tager up de sina spitsar af Alun som sätt sig. Så långe man ser at der grack intet gröt sätter sätter sig i ändan af dessa spitsar, må Littern stå; Men så snart det grona sig wisar, mäste Te Brukje eller Luten ösas af, hwilken blles in i Sumpen ibland din Butterlänge at fölla pannorna med, ok alinen eller Soffianen Dus wachasmehl, som det egentel: kalles hwilket satt sig, måste läggas i en tinma ok häl thuttar med rent hatn ok omröras, or slås såda in i det ena hörnet eller den ena ändan af et aflångt kar eller en tima Et et Badkar, så at watnet kan rinna af gedi den andra ändan. Ok står Miolet har tillor det blir torrt, warende nu alunen tämel:n hwit ok i gröfre korn, återstående allenast at gifwa Jenne Des wäxt, eller bringa henne i stora ok fina stycken Detta Jer på följande sätt, hwarwd kan närkas at som till alumens Skärande ok satfand

tande Arine e bor sparas, så bör wid det swaga Lutter- ok waxxgorningen watn ej sparas; ty ju mera witn man brukar, ju klarare warder Alunen, men od lättare, fördenskul den rätte proporhion böraktas. at bringa WaxMiolet tl grå eller hafflian tille grof alun, fyles Jerckåttelen, sedan han är wäl rengiord ok twåttad, med så många Aabare wotn, som der äro Centner miol eller haffian, i synerhet om der äro 1 7 à 8 Cent:r; Men om man har allenost 3 à 4 Cent:r, täger man en of 2 à 3 andare watn, ok när det år litet warndt ret så at man knappt kan hålla watnt der, slås safsianen en. När alt är smält ok har litet smdit ok kolat, låter man det rina en i Garet eller den stora tiunnan. Kännnan, som det löper igenom, är sluten på ändan, at Luten rinmer ut under sig, ok en gosse haller en Krast före före, der liåten loperigenom, at hon ej må skoda karet. När alt är infyllt, lägges i läten några smala Käppor fått tell hwar annan, der almen fäster ok hanger sif wid under de sta 8 dagar, som hon bör stå i detta ker el:r tunna, stående luten, som öf blifwer, mitt i karet. Man an låtat stå längre än i 7 à 8 dagar, om intet gront wisar, sig, men om winteren mindre. Ok bör detba kar stå helt jämt ok stilla, at det ej röres eller mibbers När alunen bår tagas ut, slås banden af karet ntt på; Men ofwantill blir et band qwar ok 3 nedantell; Sedan lätar man karet, at luten kan rinna ut, hialken kommer ibland Bätterwatnet, ok dereter tages karet sönder ok Alunen At, warandte då färdp.

ran sade at i Sningen, der Mutter watnet står, en hop grönt Miol sätter sig, ok som det en allenast häller Sitriol utan ock en stor del godt Miol, deraf Alumn kan göras så måste bägge på fäljande sätt till rätta bringas. Men fyler in i Jerckättelen 16 ämbare, waschlånge el:r af det watn, deri das Wachsmehl el:r safsianen blifwit tättat, el:r om man det el högwer; 14 antare rent watemedan det säma, om det tages i större qnartt aleuar Cortraxar SRolae ok eccur 1 Aa der kokar, slår man in et ambar eller 3 à 4 af Gröna Midlet, på det at Arinen, när den komer dertil, en må stiga, ok straxt efter gröna Miolet et ämbare Arine, ok sedan 3 ambare Arin ok grönt Miöl, et om hwast annat, tagande altså till hela Kättelen 4 ambare Mrine, men så myck grönt Miol, at hele Kättelen blår full; under hwillen De neda det är stärkt nog ok som sig bör ok då är iförn de

ok söår der ok hwilar, äfwen som kokningen el:r din Sothbruhe ifrån pännan, i 7 /à 8 timar kommer sedan in i Pihrkasten, ok står der som förr år sagt, i några timar, då det goda Aluntriolet sätter saf til botnen. Men så snart det grona miolet börjar wisa sig ofwanpå, tappes liten af, ok fylles in i starak gna tunnor ok fat, der koppar ligga öf:r med Mufsnor ok qwistar ppa, på hwilka 1 /triolen så wäl som på sidorna af faten sugf sätter ok anglinterg ok kunna dessa fet stå i 9 à 10 dagar, då all Vtriolen är ute, eller ock längre, om man så latl. Din Briha eller Lut, som blir stående i dese fat, slås in i Sumpen ibland Mätter tn at sedan kokad i pannorna Iitriolen twättes i rent watn, ok lägges i timor öfwer äfwer en liten Kasten, at Luten 8 en rinna in i denna senare igenom et hål i N:r Frofwet på die- grihne Lutter i littret ok låter så drypa på et span, ok så klar ok en tiock eller hård, utan at han, snärt agt, rinner, år det wäl ok Läten ei förstark, hwilket om hon wore, måste et anbar eller tu sätta in, ty annars bler intet

Wid detta Ruelbergs Alimbruk woro 36 arbetare, hwaraf Grufarbetarne, nots 1/4 f:r eller 4 ggy: om schochten af 10 tmar, eller Doken Kosom weckan. De som arbeta wid Lutkaren, få för et kar at fylla ok böma, 7 albus. De som höra till hyttan, äro 1. 2 Schörer el:r foyrbytare à 1 1/2 DDsom weckan hwartera, De andra 2ne niuta en 8:r om weckan hwar för sif. Den som arbetar el:r littrar die Lot- ok de gruhue Litter, har 2. Dl:r om weckan. I förpaltning, gifk. H. Aualberg, som sagt år 120 D::r om året for hwarje 2 pannor, besta till färsten, hwarennat han mitter weden friok måste, betde atl omkostnaden, betala tigonden till stollen i gruf:r, ok 10 famnar wed tili hwar påna årligen. Ok går deraf, när de bräna wad red allena, 1 famn til 2 pannor än d gudt, men när de bruka kol derpämta, en fann till 4 pannor.. Nig bekant wid detta wärk, förutan 5 i Ruelberg sielf, är Christian Reichard Sihörers beg gruskallmerode, som sades förstå Alumwärket helt hål, ok utlat sig at wilja gå öf: til Swerige, än så pafordrades Så är ung ock bekant Peter Noll anst dem Bricd soft bey der Änos sihlag beyBenterode, almindare, hwilken har wart SSwerge, ok ännu wora huga dt gå detI Hessen äro altså 14 Pannor. för Alans tilwärkande. De låd Käntungen; o wd Nickerode. 4 ant dem Hirschberg 4 ed Allmerode.

itet längre borton detta Cuelberqs Alunbenk är åter et annat i Kohlwerck af samma art ok beskaffenhet, som det förra ok samma falt belagit, allenast at det är afdelt til Mlunbruket in wid Byen Gross Mmerodt, hlelket ligger 1/2 timas wag ifrån det förra, ok består lckaledes af 4 pannor ok en Litterpanna. Det drifwes jämwäl af dena Kuelberg samt des Swärfader, som det arlenrderat, ok har det sitt egit Alunbrott ok bergstraxt derhos, men Malmen eller Materian äro der swagare ok kalles ThonErtz, emedon det är wärkeligen et Alm hållande Ler, som af Lofwer kan ses. Der äro 2ne brott el:r wärk, hwarest de hämta Leret i Schacht, fyllande dem åter up, når Malmen är all; ok rostes ok lutes denne Dermalm öfwen som en annan. P Enordwad boggohheles 8 Dry ylare bwingraie diogos, riler särder dar Dhl: dir hrig Mer Er korrifte Tahro als dorklit 2 fat grosse g rr fok, å sot nats thet gatt Lgzat 6 rr fot à 1 at 3 C: 8244. 6 fot 5 öri sät da brig 6 f4 dekol. à 12 6 2. 5 st:. Vondr Cchreelleigol Don 1/2 Wåfol: à f1 8 l. 2a. 9uyel. 1/. tukar 2e 6ft2 grosste Eu 18 Sk: gwrohmot allo Lehawrrg Sichact. Hut 10a. . 1 Wrffor Moes 3 trickschorlen dalrg Cor 10 1/5 % /efsolkaedel årss Kuk dakor Kiftt Cr sor Fworra. 2 D: hwaräst habr bor dl:. Emcfsangen 3. aldo Ertamer nok 16 a10. Bolho äh åhe Krigrare dohla Word DeEo dl:. hur kurruftig wass Mehors walangon salto idroder allket dant diurand, fo Eiden Berr. Lorg Was Lacwll arnst das mard falle solto- bodr deo Ehar Rrhme dl:du hur C0rohy.

Jonsons orred tans allooe Sundelic furr Masronas fgerhr, ldovmit dars har Diiss Massa fe allr kylr befrhls Mgk E2 dir Ehot gottad 8 belseEngrlerster Fol. fast grerdela Bresdallmrrode Ihmolls Maifes 29. födig 1226 6 B Pir SCiends, 2r d 15 9152327, 70972846 pl I5 37 d. 82210221207. Lrd D6de Dr3Jer, Wl 105 172, 1i Der Rer rl Sadd 8ee W 16503 Dler i micl Bemd0 10ren, 1/208 Mlrrm, Såld74 2d. Dd 18 1/ 8 nevrn 205. 207, 5200 1/4l 1 34 : 'armr 24à 801 8 kålpund 107à 1/4 åtr 4 28. 9 8 0à4 80 Cite Cr064 Wlen widt dells 22 8s 24 2. 4 2lr 8: Då 1/5 18 Spnds Piv12l0. T: à Cilex. 5 Als. 3Grette Dt 5 åt 92 2Dl M:r Clnr D: Ta0s M: Er:0 1ade ped tl926726.

a0 1281 92. 4 221 waclard d, för deslål 12 4 222. 2st 1 527 2 9. föt sästar 12. & 27

8r0050 de8 5ypr Gerrrfht aaf bd aas or 2 P: Göfr rm upraxop urrerk 5. mmerind Byen gross allmerode, 4 stunder ifrån Cassell Öster ut, är icke så särdeles stor, belägen i et bergagtigt land, ok hwar liten kornwäxt är; Men är särdeles bekent för de arbeten der göras af Der, ok i synnerhet des Deglar, hwilke näst de swarta ifrån Ens wid Donan strömen, äro fast de endaste man hafte Der äro 13 à 14 Miästare som gåra Stenkarits, men allenast 4, som göra Inglar, ibland hwilke uih är bekant Johan Jost Gundlach. De hawa leret ifrån Alterode ok Romerode 1/7 timas wag ifrån Byen, hwelket ler ligger 5 à 6 famnar, ok mer, diupt i jorden, ok efterhämtes i schakter. Det första de göwra dertill, är at de taga stora stycken deraf. ok skara dem med Krökota knifwar 1 i tunna skifwor, ok det på det de må seom

Der ligges någon sten eller orenlighet i leret, ok kunna tapa den sama bort, hwilka Skifwor kastas i en tmå eller 4t kar, at fultas med wat ok arbetas om. Sedan lägges leret på rena golfwet, trådes ut med fotterna i et funt Lag, hwarpå sigtes en rödagtig sändsom bör wara helt ren ok wäl sigtad, åter Ler ok åter Sand, hwilket alt blandes ok trädes wäl tilsåman, tagande man 2 delar ler ok 1 del sand. Sbe Profwen. Deglarun göras sedan på sätt som andra S tenkäril swarfwas, sättas at torkas i luften, ok sedermera at brännas i ugnen, hwilken ng kan göras så lång man will, 8, 10 à 12 fot, är hwälst som en Bakugn ok så hög at en kark kan wäl stå derine. På den ena andan mures han igen, allenast at en liten öpt öpning der är der, der elden ok logan kan styke stryka at ok in i skorstenen ifrån den andra ändan, hwar muren af ugnen har åtskilliga fyrkantiga hål liksom et gåller, derigenom lögan spelar in, komande irån weden, hwilken ligger i et em frammanföre, ok består af stora grofwa tråen. Härsta Deglanen i 48 timor at torkas ok bänna. I Allmerode göras ock en myckenhet af de runda knackar, större ok mindre, hwaraf årligen sändas til holland 150 à 200 f at. Derkill tages et annat slags Der ok en finare Sand än till Teglarca. Desse tnackar ruklas ok göras först emellan händerna, ok sköras sedan i et rundt hal i en hwass Jernplit sämna ok slöte. Tobakespep Jord gräfwes ock här wid byen ok som denne mycket föres nr landet, så är

Grunden, der han finnes, af h:r durhl. / Landgrefwen forpaktad emot 250 f: om året, ok Leret säljes för 2 1/2 à 2 sSk:pr p säder. En stund ifrån Grgssallmerode ligger en Bly kallad Tranpenhanssen, hwarest ugrs brännes af en hwitagtis sten, sam finnes egentel:n wid Stundelshängen 1/2 stund derifrån. Denne sten rostes ok bränners först i en kosta, som är aldeles lik en kallrosta, men en el så stor, ok lägges tili den ändon en fot, elled med, wed under ok stenen ofwanpå, slagen i små stycken som en hand ungefar, à 4 à 5 fot högs. När elden är antand i weden, böri Kostan brinna i 12 timar, då stenen blir helt hwit ok mor, slås sedan sonder till Miol med trälubbor, af denna skäpnad omtrent i synnerhet golf i husen, warande förtreften När de wilja bricka Miolet eller gupsen

fal det straxt härdnar ihop till sten. Desregolf berömmas särdeles i kornbodar, emedon ingen ohyra låttel:n derwid kommer tl Säden. fortsattes Besan ifrån Allmerode till Rid1/2 stund, då man ungerode der wägen såg en hop giprsten, som der grafwes ok bännes. Kudgarode är et gamalt furstligit Slorhwar de förrte är sedan sankt för Pesom man ock ännu fant här ok der litet SamMalm; Men det lämnader åter straxt. 1/2 stund härifrån nedan för Berget ok wid byen Hundelshaciejen är et Fwerck pån sidan af et berg, hwar de gande skärpat här ok der, ok hwar de åter nyligen börjat, finande har ok der ginstror, ok stundon smaPörtlod kortlar af god kilsagtig Malm, i Spotz ok LTwarty inblandad. Malmen låta de först ränga ok sofra med hanhhammare, sedan boka ok waska; Dock hade de ännu icke smält någon 2, utan förmente sig hafwa 24 Cent:r Schlich i förrad. De hade skärpt här ok der i berget, ok öfwer alt funnit Malmginstror ok anledning; men egiutel:n drifwit in en stoll af 15 à 20 f:r, ok sedan sänkt et schakt 7 à 8 f:r diupt, ok nnder wägen slagit in orter här ok der, utan at Malmen härtilr sig okt Klyften är sård ok spränges med krutGrufdrängerne få / RD:r om weckan. De sänkte ock ännu på botnen, sprängande som sades, med krut, ok som de der hade et tarkt tillopp af watn, hwilket maste alt förd pumpar ut, så på det wid skiutningen ingen skåda måtte ske, så hade de i ställer

för en Pumpstock nedatti Schaktet et LäderLör giordt af 3dubbelt läder ok fordrar niuti med Messingbleck, så at det en sig kunde böja, ok dock lätt ok utan möda tagas up, hwar gång de willa skuta Omktningarne wid detta Wärk besteg. sig till 50 Dthr alla 14 dager Pttan, der de ärnade smälta, war l 8 Reckershagen 3 stunder härif: af gon malt der upbygd, ok borde malmen föras på Werre strömen, som flyter, 1/3 stund if:n grufwan, Jriturenhansen förbi, af hwilkesenare lilla stad wärket ock har sits namn Sedan faller Werrefloden wid Munden 5 stunder nedan om Cassell hop med fulda floden, ok göra de sedan Beserströmen i D: D ifrån Grufwon wid Bit Lenhaugen, til AllenderMlendorff räknas 2 goda stunder Denne är en lten stod wid Berra floden men särdeles bekant för Des stora Paltwärk, som ärpå andra sidan om floden, ok kalles egentel:n Woden, förseende hela Jessen med Salt. Dandgrefwen defwer det sielfhwilkom det hall bringa in til 70, 80 à 90000 RD:r om året. Ban går ned til Saltbrunnen, hwilken jag som främmande ut e kunde komma att ser, på 12 traxepsteg, ok är der en konst at häfwa up watnet, gående med hästar. ok som der äro 2ne zattnådrar in wid Har andra, den ene salt, den andre sot, så står i hwartera en Pnunp, som häfwerhwart slags watn särskilt n; Dock likwäl ok emedan den föte brunnen eller ådran ligger litet högre än den sälte, så at en kan hindrar det ju något af det förra watnet mäste löma

ibland det senare, så måste ock detta graderas at luttras ifrån det wilda wata, som de häre kallat eller det söta, hwilket sker på wanlsätt i Deckwerck el:r Teckhus, el:r Gradishwilka äro här Atsldiga hus 1. Det är alt et / stora ok wäl bygda. Watnet leder ifrån brunnen in i stora Cisternen i Leckhuset, at piumpas derfrån up i annor, som ligge hogt ugo i Leckhuset, derifrån det drpper igen tappar neder, till hwilken ända i tappen ärp en liten skura, at watnet kan småningom gå de t, drypande sså igenom härd halmkunpporna neder, ok åter i Cisternen, hwilket sker wäl 2 à 3 gångor, alt som de hafwa watn ok tid till, ty s längre det arbetes ok graderes i Leckhuset, jå starkare bler det ok bör mindre koka. Callan är af wanlh storbek ok diup, till 9 à 10 fot bred ok 14 à 15 fot lång; Menwad hwad derwid år at märka, är at han ej fyles mer än en gång innan hon lösses, noml:n Hon fylles först helt full, ok så låter man Jenne Noka tills sältet satt sig pannan haf full, då man drager ut sältet, ok åter foller pannan, E eller brikes här något at praupitera eller Jigera saltet, utan eldens kaft allena. Hidare år i synnerhet at alta Maueret at torka sältet, ok til den ändan Murens bygnad hwilket deesaga en främmande ickegårna wisas, görande en Jemlighet af et intet Sältet tages ur pannan i träskoflor, breda k framäntil litet uphogda, i hwilken upsogning så wäl som i botnen af skoflan äro hål, der Saltwotnet rinner ut igenom ied i pannan igen, sättande man dessa köflor på muren endalångs panman, så at något Sältet af den upstigande hettan tan torkas da

Tå det sedan lägges i en lår, tillör de samlat en myckenhet. Bak om Jkorstenen af Pannemuren är et särskilt Kum, ok lägges der Saltet emot Muren af tannan ok skorstenen i en lar, som på de sidor, hwilka witta ifrån Muren, är giord af bräder, ok bred till godat 10 goda tum, hwarest salte ligger ok torkes i 24 timar. Ok på det munen må desto bätre hetar, så är at akta ötsom elden pelar under pannan ut genom Skorstenen på den ena ändan, så äro på hwar sida eller i hwart hörn af Panne, muren på den ändan der skorstenen år, ok rätt öfwer Eldrummet, et rundt hål som en half hattkull, hwarifrån går en öpna in i Muren af skorstenen bak til eller i Des yttersta wägg, der logan ok hettan sperlar in ok wärmer Mauren alt igenom, at sältet saltet, som ligger deremot, kan sa mycket bätre torkas. Ok på det at hettan må bännu bätre hållas inne, ok warma den yttrwäggen af muren eller den, emot hwilken salt ligger, så är i skorstenen, 3 à 4 fot högre dsse en pannan står, en så kallad Sadel, det är en sten eller twar- Mur, bygd twärts öfwen i Skorstenen, hwilken twärmur är spitigare oswantil ok bredare nedan, som en Sädel, deraf han ock fått sitt namn. På boda sidor dera spelar fller Köken ok logan up i skorstenen, men hettan dämpes dock derigenom neder, k hålles inne at hetta Muren igenom, ok Härr äro i allo 16 tannor ok Mästares hwaraf 14 kallar Stennkohl5rot:r Meisters, emedan de koka allenast med Sten kol ifrån Menssenerberget, ok hwilker Nästore ofta ok i synnerse om winteren kola

koka saltwatnet så som det kommer ur brunnen, utan at det gatt igenom Teckhusen. De andre äro dels Noltanisters, som koka allenast med wed ok bruka desslikes hatnet ofta som det kommer urbrunnan; Dels Lech Mnistens, som en sunda annat saltwatn än det som blifwit drifwit igenom Lenkwercken, hwilket at första kan märkas at Saltbrunnen icke är alta lika stork eller lika mägtig, fördenskull ock prof tages alla fredagar deraf i ValtInper nens, Saltskrifwarens ok Brunnemästarens närwarn, ok dereftes förordnes hwar Nästare eller Saltsiudare, häru mycket watn han förr den weckan får, ok huru mycket salt han bör deraf lefwerera, hwilket prof ock straxt sändes till Käntkammaren i Cassell,, sägande sägande man at sältwatnet eller Cofen äro så ok så lödigt. Profwet sker på det sättet, at man har hälhen af et Sandufr el:r timeglas af en stund, hwilket fullt med sött eller gement watn wäger så mycket, men fulls med Saltwatn el:r Sohle wäger så mycår så mycket tyngre, hwartil de hafwa små wigter af Bly, af hwilka hwartera swarar emot et sades korn eler et gran, ok räknare gan at om watnet år fwagt, håller det 2 i 3 gran, men än det är starkare, säges det wäre 6 à Plödigt. Om höst ok war är brunnen e allenast ymnogare utan ock starkare, omskönt han i de senare är i anseende till det förra mycket skall hafwa aftagit, så at I då han förr gifwit til 15 fiderwatn om tinån, en fäder à 6 dhin, så ger han in e mer än 7 fuder, fördenskull ock en Mästaren

som förr, när Prunnen gaf 15 fuder om timan, giorde 3 wWercke til. Pannor en weckan, gör nu för tiden allenast et werck eller en fanna salt, el:r som är det samma, 8 Achtel, ok hwärje achtel salt räknes li1 1/2. 2f:r, eller hela pannan tl 12 D::r, hwaraf 4 2th:r sagas gå til mästaren eller Saltsiudaren, hwilken derof måste betala dräd gen, kolen ok dylika omkostningar, de öfrige 8 A:thr äro för Landsfurstrn. De så kallade Holty- ok Leck mensters hafwa i propontion mera. Saltet försäljes till förbönder eller Köpman, som komma dit at köpot ok åter föryttrat i landet, ok antingen Brunrgifwer mycket eller litet Saltwotr så blurdock samma prir stöende. I Saltstugan är en Lucka för fönstret, hwar den som waköpa sält, sticker in en hand med en punP9o penningar för ja mycket salt som han will hafwa, ok får deremot en Gedul, hwilken han bår til Saltskrifwaren at contrasignenas, ok så til Saltmätaren at få sältet, Sidst betalar förmannen i tull twrå heller för et Bärrlass sält i til, når han det bortFörer.

F. d. Ifrån Arendorft öfwer Berg ok ater kornfalt till en slått ok ringa by FraneNershäugen 1 12 stund. Et högt beg upföre til Stenkolwärket Schwal1 stund. benthal Detta sten kolbrott ligger på södra sidan ok snarsagt emot toppen af det så kallade Messener berg, som är et af de högsta i wessen, ok hwar ufrtan man här en trefelif utsigt öfwer det flackka landet ok högderna omkring. Ok som detta Wärk är af den samma art ok beskaffenhet med det foljande, Betiänten dessutan icke wilgifwa tilstand det at befara, så skot nu allenast anföras at Stolen, som härs är inslagen, är til 400 famnar lång ok har sin wöderstoll för wädeswäxkingen skull, emedan i dessa wär en hop elaka dinster- ok Käse wetter sig pppa esom qftafs, till hwilkas skingrande deförr förre brukade at gora eld rätt der det elaka wädret sif wiste, men hade nu nyligen inrättelt en Blas bälg, hwilken står i stollen, der fri ok god luft, är ok altid är betes af en eller tipa karlar, gående des fnpa in i långa LäderLör, som föra wädret in 2 tältorten, ok med det samma drifwa ut des tiocka ok elaka wädret. Detta wärk ger ocke så mycket kol som det följande, emedan De häricke ligga så mägtige, ok de swarte Sten kolen en öfwer 2 fot högt. Itrån Sckwalbenthal reser man öfwer Sögden af Mrisener berget, ok ser der åtskilliga stora slätter med grås ok betsmark, hwarifrån man har en tröftelig, utsigt ända ti staden Cassell ok tinterkasten ok kommer så till Brandsrode, Det andre kolwärket på Borra sidan om

berget, ok 1/4 stunds wag ifrån det förra warande at gammalt wärk, som af de manga stora arbeten är at döma. Det är bearbeta Skollwias, så at man först slagit in en hufwunstoll, hwarifrån gå sedan många andra trummor ok stollar twärts ok längs igenom bergekolen a efterhämta, hwilka finnar nästan öfwer alt i berget, som man ock af belagensåten af dessa twå wärk tyckes kunna dom at hela berget en af annat består än af kol at minstone wid denna högden. Stollen emot fältorten är 800 famnar lång, ok som berget alt fort stiger, är han dersemmastades 86 famnar diuup under dag. Öfwerst ligger allahanda slags Sand, jord eller hwad man koanlar Daiu-Erde, ok ofwanpå kolen en hard grå eller hintagtig Klyft af art en kallsten, den de kalla Jenhsten, som är så håd härd at intet Jern eller stal kan den samma twinga, fordenskull od ingn schakt här kunna sänkas. Ok emellan delna Jechstem ok kolen ligger en tumn skol af en swartz. wild ok dum Klyft, hwilken betacker kolen. under denna skol ligga nu de stenkol, som här kallas Scharfte Kohlen, hwilka äro helt fina, brytas utan möda, ok när de händteras ok klämmnas i handen, frasa som salt, hwilket de som et tekn af kolens godhet anse. Dessa kol ligga 2 à 3 fot eller mer magtige i deras låg under dem följer 2 annat Lag af de kolman här kallar Ench-kohlen, ok hwilka falla i större ok hela stycken, ok ligga ofta el fot mer eller mindre högt. Deswa 2ne slags kol äro egentel: Sten kol; men det 3 de ok understa slaget, som ock ligger 2 à 3 fot diupt eller mer, så wida man dem bearbetet, emeda

emedan de finnas öfwer alt på botnen, der watnet hndrar at dem efterhänta, är af dett slag man kallar Bränne kohlen, emedan de äro en af så fet ok brtumineus art som de andre, en eller brinna så wäl, utan se ut som en förmollmad wed ok ofta som träkol, finnande man här store stycken ok Lwistan, som synas wisa det warit träen eller wed eller ock derbland träkol; Fördenskull ock man ge döma detta hafwa ifrån Syndafloden sits urspring, ty omskönt den hårde echstenen dem nn betacker, så är dock denne af en kalkragtif art, som nu sades, ok at kalkstenen ofta här Loiciuar, af nr ka ellar accuiau fast L150 hwilken till en otrolig fasthet samman härdnar, det är i åtskilliga Stenbrott at märka, ok är ofornekeligit. Så finner man ock här atenrliga petrefacta, hwilka af qwistar ok tråen föra en fullkomli liknelse. Stollarne. Stollarne äro wäl ok beqwam: anlagde ok starkt förtimrade, emedan des mäst på ala sidor hafwa lämnat kol efter sig, ok fordras til 200 styckenr tråen alla weckor till bägge Wärkens förtimrring. 11 famnar högre emot berget än den förr omtalte uitfordrings stollen går en wäderstoll, hwilken för wäderwänslingen skull är med den förra Durihshlägig Utfordringen sker i Smidar, det är ttärror som hålla et Mass el:r 2 Kärrlass, ok drigaes sådant som kan dragas af en häst, ok mäste hwar Lanfer bringa ut 8, 10 à 11 sådona kärror i hwar sichnht, alt som stollen är lång till, ok mäste ock Grufdrängen lefwerera kol noj dertil, innan han har sin schicht. Men de som arbeta wid förtimringen, måste insätta 5 par Stämplar eller som de här kallas, thurstäcke med deras Kappen, innan hän far schikk. De niuta alle 1 2tD:r lön

om weckan. Wid bägge wärken äro emot 70 Grufdrängar,, wid Schwallenthal 40, hwarest ock är en nu1 fertpaiar ok en By Desrictre. ok loid Edand, ade någre ok 20, hwarest ock en Öber Stenger bor, som nu war Christoph Brehmert fnrstl:. Jessischer. Ober. Stener bey dem Meissunmisihen kohlen Bergwercke in Brandrrode, uny bekant Det förra Wärket gaf nu högst 300 Mass à 250 Mass kol om weckan ok Brandsrode D 1000 mass, görande, som sagt är 2 mass et kärrlass. Ok som de swarte eller Stenkolen äro mycket lätre än de bruna, så lassa de gemen till 3/3 delar af de förra 3 af de senare; Men om af stenkolen ei finnes så mycket som behöfwer så lassers wäl halfpartten af hwartera flag at. Inga kol försäljes härifrån tihe Landsfrltet, utan somt wärken befras af Landsfurstnden d Om kostningarne wed bägga 1 Kthl SSiast kan aktas att wid Wärket ligger fara. Til förelomande deraf hade de grefwis

en grop rundt omkring wärpdt ned ti £ erbotnelatande watnet, som komer urgrufwan, köpa derin, Hmedlertid deck warpat brinner alt fort. S. D. Härifrån berget atföre til byen Ingste rode ok så till amerode 1 1/2 Stund. Widare tilbaka tin Cassell 44 starka ftunder Igren Cassell till Spangenbery 3 Mil forst kommer man igenom et flackt land till Byen Grumbach, ok sedan 2 stund, ok sedan öfwer 2 hagt berg ok igenom en stor sion skog,, untt uti hwilken ligger byen Ectershagen, ok hwilken skog sträcker sig ända till TpangenberDenne är en lten Lalidstad med et gämatt gammelt Slott på et ganska hogt berg. Jär boer nu för tiden en Burggrefwe, ok kan en Besande der låta berätta sig Kistorian om fligorna, som skur på en wiss dag får om året samla sif, til en otrolig myckenhett i skorstenet. Denne staden är ock derföre at märka, at alle Guder, som bo i Hessiska landet, ok hwilkat antal skall bestiga sig til 1000 famlier, äro skyldige at komda här tilsamman en gång i 3 år, då de fastställa ok regulera de bäkor ok utlagor, som de böra gifwa tile Landsfursten, hwar ok en efter des förmogenhet ok händtering, wälja deras Porstehers, ok Rabbe, afgöra deras trätor ok desputer, ok ordna deras andra affaurer, ok sänder då Landgrefwen en Ceputeras at pragidera i deras Land taj. Wid Spangenber, ok på landet deromwising faller en mycktehet all, som är illand de bästa sorter i Westen.

Straxt utan för staden ok nedan för berget Hebrrenber, på t ställe der wätne floda rinner fram när det år högt, finnas Asmocter, Srocheta eller Asteria, hwilka petrefacte som bekant år, Supponeras wara små stycken af de så kanada Stellis marins eller deras echinis. De Profwen. Ifrån Spangenbery igenom skog ok af:r berg til en slätt ok ringa by Karenberg 2 Maln till Nentershaugen en tämlig ansenlig byhwar BergInspectoren Arend bodde, som hår upskendet ofr dert 1/2 stund härif:n liggande 1mil Swärkt Wid denna by så wäl som i landet rundt ombiugst är en slatt torn men stark Ludraxt, hwaraf spinnes en fast stor myckenhet gårn, hwilket köpes up af köpmannen i Eschwegenok desse drifwa åter dermed en ansenlif handet til Celberfottelberfolt ok Holland, så at der äro de som räkna at en par tunnor guld dragas dymedelst in i Westen årligen. En half stund ifrån Nentershäugen wid en gård kallad das Bbänhanor ok i en slätt omgifwen med berg ok skag, ligger det så kallade Rieygolsdorfser Kopparwärk, hwilket är at flotnaeller chieferwärk af urgämda tider bearbetat, tils det i Tyska briget ok som berrättades, As 1623 ödelades, men blef för omtrent 50 år sedan å nyo uptagit, ok i början drifwit af Inter, essenter, tils Landtfursten det änteligen indraget, hwilken ock nu förregen räkigg samma Wärk drifwer. När man kommer berget upföre ifrån Nentershängen, kan man se hwar floken ok Schferne wesa sig i dagen, hwilket ock gifwit de gämla uledung åt säntta på flera ställen i skagen,

tils de änteligen kommit in på sielfwa faltet Så ser man ock en gamal wattustoll, som åtskillige Nurnbergare ok Stras burgarle, hwilke då förtiden drefwo wärket, inslagit, men så är han nu förfallen, ok war man i wärket at drifwa in en annan, hwilken går 12 famn diuppare än de förre, ok war redan till 500 f: lång, warande der 16 Wwäder schacht, ok sades ännu 200 famnar dterstå, innan de kommo in rätba falket. Narman atit ned igenom de 15 de wäderschaktet, finner man 3 de likes från längre fram i S ttollen först träskat än Schanfthwilken är der tämel:r mägtig ok emot en fot hög, men helt arm, allenast at här ok des finnae i Klyften små körtlar af helt rik Malm ok KupJerglars, i synnerhet i taket ok i den så kallade Jechstem. De behöfwa intet 4 för timra stollen, om icke på några få ortes, emedan berget är öfwermåttan härdt, ok mäste ned King sprängande winnas. Arbetsfolket niuta deras efter betalning efter famnetalet, ok det alt som det berget är hårdt ok arbetet mödosand. Wid arbetet emellan det 15 de ok 16de woderschakt hade de 18 Pte: famnen; På andra stälen hade de haftt mindre, ok på andra med, såsom tt 20 ok sogst 30 Athe, men måste sielfwe skasta sif Luas, kreut, ok låta laga wärktygen, allenast at fursten gifwer dem nyå. Omkostningarne af denna stoll kommo härtlr till 9000 tr. Schieterns ok flotsens strykande är ifrån wäster till Öster, hwar han har sitt utgående, men de faller ut emoo Norr ok ejenteligen på strecket emellan klockan 10 ok 11 ok woro nu wid Wärket 5 Schakt i gång, hwar Schiefer fordrades, såsom Maria Amalia, 34 famnar diupt ned på schiefern, Elesnora, 34 f:r Marimdian, 36 famnar; Federiesschanht, 32 fl:r, ok flederuafhaecht, 27 f:r

hwarje famnräknad, som här öfwer alt är brukeliga tidl I fot. At en nämna om Dangorden ok den åtskilliga slags sten, ok i synnerhet Kalk, som de mäte slå sig igenom, innan de komma på Schietern, så är allenast at marlå det den så kalade Gechstem, som ligger näst öfwer S cheffern ok är ejentel: en kälksten, hwilken dock är träffeligen hård, ligger altid 4 famnar högt, undder hwilken komer en tumm Öödel schiefes, ok derunder åter den Ihaltige sidtefer, hwilket senare är ei öfwer 3, 4 ok högst 6 tum mågtig emellan flotsen, ok sielfwe orten ei of:r 18 tum hög, som i Maria amalca schakt lefants, så at dessa Wärk e äro utan moda at befara. Arbetet förrättes på det sattet, at grufdränge först med Schlagel ok Cysten hugger undan Kliften i taket at göra sig Kum, sedan hugger han med Kilhäckan en diup skurra untSkieffern, ok slår så der efter den ofwa ok undra undra skiefern lös utfordringen till fyllorten sker med en lag tärra eller hund, den han binder sig wid foten, släpande sig ut på e pår bräden, et under den ena åslen, ok et under Grufrängarne Låret, emeda Kligga allenpå en sida ok äro aldel helt ok hålit af det slagd, man kanar Krunhälser för den wana de få at bära en bögd ok krokot håls. De niuta olika kon efter arbetets swarhet ok efter som Schieftern står mägtig till, såsom ifrån 6 til högst 9 k:th:r för hwarje fider Schiefer, som de lfwerera på Grufbeckan, då de mäste håla sig Liuds at wärktyg. Et sådant sider består af 24 Schinwer Mass, hwart mass à 2 Centner, ok är detta et Swalt Matt, som haller 2 fot 9 tum i en diametre, 2 fot 2 tum i den andra, ok 13 tum i diupet Swänet mått. 4 sådane SchieferMasss göra Ett KohlMass, ok räknar man ungegärligen at ets fuder Schiefer

ger En Centner E, ok at till smältande deraf gå Ek fnder, ok 4 Mass kol, hallande, som förrr är sägt, et kolfoder 12 Mas. Det beråttades at de haft till 1000 föder Schierk er om året ok Dodomkrug. förutan de 5 ofwanrorda Schiefferschast är hår Cobolk schaht, näm :i Wilhelns na, som är 33 famnar, ok Corothea 330 f diupt. Det är en öfwer 6 à 7 år, at man här börjat at sanda kobolten, hwilken brytes fuller i sama flots- ok 6 cieferwärk ok fält, men under Schirfern ok på de så kalada Tucken, det är en wild ok hård Klyft, som kommer in på flera stället i fältet, ok kastar då Schieffern i högden på somliga ställen till 3 famnar mer eller mindre, strykande så Schiefern fort, tils han åter af en sådan Krögg ok Klyft kastes neder tida samma diup ok Lag som det förra fältet, I dessa Bogger ok Klifter lgger Kobolths ok det ok det i en rätt strykande dång af Spat, Hwelken gång är mästadels helt smäl, ok sanlen sig alt fort på botnen. Arbetet förrättes här med sprängande, ok grufdrängarne niuta dagr pelnigg, uby 1/4 fl:. el:r 4 ggr: om skiften, då han mäste böra ok skiuta 2 skott, hwartera af 25 tum i diup, d. Pobolten är af 2e slag; Den derbe ok rene som saldels nu för 18 D:tl:r p 8; Den andre kalle gememer Kytolt, ok är med Spat ok bergarot beblandad, fördenskull han af gossar måste sofras ok knäckas ren, hwilke ninta 8 heller ej:r 1/allm för hwart skålpund sofrad Lobolt. Priset hwaraf är 9 St p Cent:r han försåljes till fårg Qwarnarn a wid Strasbiry, saklfelt, ok nu sedermera till den nyst anlagda Harnen, wid Sriegburg eller Carlshafe n i hessen. Htar berätrelse ske wid detta Krägalodorfar wärk sämlas til 300 Cent: Cobolt om åred.

Grufdrängarnes antal wid lägge wärken wär till 140, förutan gofwar som sofra Kobolten. Ichiefer malmen, sedan han är ppå grug backen sofrad ok slagen ifrån des hosgående bergår, föres till hyttan hwilken är belägen 1/2 stund längre bart ok wid byen Kegelsdorf hwilken deraf wärket egentel: fatt sitt namnOk kommer man forsst igenom en ansenlif, byDuss benamd, som hörer hartigen af adssen Tysenack tl. Hyttan består af 2 Smältugnar ok EnHarhärd, af hwilka de förre äro af det slaget, man kallar rumma ugnar ok bygde på det sätt, som wid franckenbery är onrördt. Ugnens högd ifrån Förman år 5 fot 3 tumDes längd ifrån Bröstet till Formwäggen nedan till ok wid förmån, år 4 fot, ok ofwantill der Brostet lyktes, 3 fot. Des Bredd nedantid är 3 fot 3 tum ok ofwantill 2 fot 2 tum, at räkna räkna efter den sessiska foten, som håller 1 tum Swenska. Sichieter malmen rostes först, ok det i stora Costar ok högar, hwarest de en lägga annat under än Kör, ok låtat brinna tils elden af sig sielf gatt ut, ok göra de sedan deraf ta några ok tiugu à 30 upsktnuingar om skiften, bestående wid detta Wärk, hwar Sichitstern är så arm at han mästadels el ger mer än 1 à 1 1/2 ok 2 spl:r, all fördelen deruti, al de en så ansenlig, myckenhet kunna iupsätba ok smälta om piften. I grufwan brytes ock af den så kallade fiss Schiefer, emedan deruti sygnal, figurer af fistor tydeliga nog, som af Frofwen är at je; nen denne år rikare ok gf. Bi 9 à 8 pro Cedt. Utslaget sker 2e gångor om weckan, ubyn hwarje Oms- ok Lördag, då de göra till 10 à 12 Cent:, Skärsten hwar gånghwilken skarsten, som han nu föll, räknades

fuller gifwa af 2 Cent:r en Centner Irmen gar do wärkel: mer, ofta tl mer än 60 skåpund af Cenl:r Wid denna smältning är i synnerhot at märka, at de för hwart utslag slå in en By härd, ok det sålunda i at så snart godset, är utlupit, brytes det gamla stybbet ut tillika med Jern Nasorna, som satt sig i härden, hwilket at det så mycket lättare må låta sig göra, bygga de härden af lögt ok swagt stytte, ok när det är alt utbrutt, föra de under ugnen med stora Mensser ok Sykar, et stort groft wedtra, hwilket fyler hela ugnen inunder, så at iutet gots kan fulla ned i härden, sättande dehås et par fat Col up, at ugnen må wara full ok sålunda draga desto mindre. Om under det samma at den gämle härden brytes ut, wedtradet förbrunut, sätta de in et annat ok börja så slå in framhärder med breda Kopptråen, ok derefter den så kalade Srifain i särde in i härden ok under ugnen, hwilken Spudre de skära ut i stybbet med et trå til den storlek hon bör hafwa. När härden sålunda är åter inslagen, sättas bäljorne till gångs ugen ok fortföres med smältningen. Hrgenom sker at ugnen kan gå 1/4 år ok mer, om iniggen af de 3 stora högtider kommer emellan, ok at en hor wed ok kol bespares wid ugnens ok härdens byggande, till hwilken ända ock Wrästet, det är et eller annat stycke deraf ofta sättes in under sielfwa smältningen Skärstenen wandes gemenligen på 10 eldar Kosthust, til de första hwaraf de en bruka annat än Ris, men til de senare, ok näår Seaflet bör jar förgå, wed ok små kol. Wändrostarne äro tämme l: brede ok deras murar helt höge, hålande de före at dermedelst hindres det med Köten intet af Sielfwa Metallen må förga. Kossminrarne byggar fuler af sten ofwantil,

men nedantill ok så langt som Kosten stiger, äro de bygde af de Jern Basar, som satta sif o härden wid smältningen, ok antingen brytas at för hwar gång de draga ut den gämla härde eller bta sig så in i botnstybbet, at de cke unna bäptas ut, utan når ugnen rifwes ned at byggas å nyo. Desse senare, som de falla held stora, ok swårt låta bryta sig i stycken, så lämnas de en tid långt i luften, då de deraf så wäl som af Kägnrt wittra ok warde liksom skorare, at de sedan kunna slås sönder ok miras in i Kostnngarna eller i botnen af wänd Kossugnen ok frammanför Kosten. Ok som desse Näsar för den orsaken skuda icker sättas nup på Smältugnen, at man skulle branna mera kol derpå up än de äro wärde, ok at de göra går ningen så mycket swarare ok kostsammare, så nugas det in i Kostänuren till den ändan, at kopparen må med tiden liksom wittra sig ut ok Sta in i Prössugnen, hwilket de säga ärfaren, heten Deten wiss, då de haff dem så inteurada i några års tid. Wid Bostbriuket, som sker på samma härd som förr år sagt, slås ut til 50 à 60 skålpund 9 ok mer på en gång; Ok hwad garhärden beträflar, så är den samme större än mästadeles i Tyskland, emedan de här gåra tili 10 à 12 Centner på hwar härd hwilket pastår i 90 timar mer eller uundre. Gårmmakaren bör af en Cent:r Rål à 108 skåpund lefwerera 101 skålpund går9, ok ofta gör han mer, Men af kol bestas honom, 20 fuder till 12 Cent:r 9. Den här wid Hyttan boende Bergförwältare Schhader har så wäl som hant Fader först haft, et Contradt med Landgrefwen om Koppartilwärkningen sålunda, dt Bs durdlet gifwer ok består honom fritt hulrum ok föorr hwar Cent:r går7 1 3/4 2 t:r deremot han måste bestå omkostnaden at rosta Malmenskärstenen det är köpa Dises ok weden dertil, betala Kostwändaren, hwilken niuter i lön 3 D t:r

för hwarje 150 Cent: garf: som tillwwärkas. betala Smältärna, hwaraf Öfwer smältaren niutere6 goda grosser, de 2. Smältare niuta hwartera 5 g:r, ok de 2 Porlänskeras 3 1/2 9gg:n. Hwidken lön dem berälaes förr en schuht af 12 timar, omskönt de sta en för ugnen mer än 6 tij. mar på en gång. Härgörningen förrättes af Bergförwältaren sielf, hwarwid Ofarersmältaren hielpder till, hwilken ock bereder stobbet, som fordres til bägge ugnarna ok gårhärden, ok bor deraf anskaffa hwad stybbe nodigt är i hyttan emot 1/5 f:. om weckan, dock så til forstående at lej ret föres honom tilhanda utan ifrån Så bork ock Bergförwaltaren under dåtta Contradt bestå all 10 parationen på Bäljorna ok skaffa Wärktygen, som äro nödiga i Hytban ok wid smältningen. Hwad Wäljorna angar, så brukas här i stållet för kammar på wändstocken, waltzar till Deras drift, hwilka sitta emellan 2ne täen tråen eller armar fästade i wändstocken, öpande wältsen omkring innder det han trycker med bäljan, ok gifwer detta Wärkeligen en jämnare ok bätre gång af blästen, än det wanliga sättet med kammar. Riegelesdorfter Kopparen håller 4 à 5 lad Sikfwer, men segres dock intet, utan har blif:r försåld dels till franifurt dels til Stollbery, wid Aren ok andra orter. Men nu war han fartingad till en frantsos Martin, som hade för paktat Messingswärket wid Cassell, emot 30 AD:r p Cent:r; En del förbrukes ock wid Landgrefwens E hämare, hwaraf der åren wid hiegalsdorff, ok en pår wid Cassell, hwilka slå Kätlar, ok Bleck, warande förbudit at föra in 2 ok messn ifrån framande orter, eller at före ut äro Jessen gammal Messug ok I. Heln tilwärkningen har bestigit sig till 7 à 800 Cont 2 om året, men i det i det sidsta ärer

pi öfwer 700; ok som alla omkostningarne wid Berg- ok Hyttwärket räknas belöpa sig till 14000 hwaribland äro inslutnde de 1200 fuder, Dher år 1/: kol, som årE:n förbrukas wid hottan, hwarje fuder räknat tie 5 Stl:r, altsa här utbyket hwart år stigit till 7, 8 à 9000 OtD:r, men i tilgde senare åren, då Stollen blif: drifwen snågot mindre. I det näst förledna år 1725, då man hade anwändt på samma stoll till 3000 k: tl:5, har utbyket wart af 4000 S: :r i Ifrån KieglsdorfI til Berckra en lten stad i Sachsten Gothiske landet, hwilket här skiljes ifrån Jessen medelst floden Werr. 1 stud Widare til Marik Ruhl en annan liten städ samma Sadstiha Jus tilhörse; 3 stunder Dandet är här flackt ok Korwrikt Wilre till en by Ettenhausen, 2 stuulEn långt härifrån ligger et Hwärk kallas Din kiupoer Gihler- hutte, hwilket för en 30 Ärr sedan blif anlagt. Grufwan ligger 1 stund hharifrån wid en ort kallad Gerhausen, ok gifwer en swart arnhaltig Schiefter malm, hwdlken jämwäl fiskar ok andra figurate finnas. Efter berättelse skall grufwan wara tli ickes 11 à 12 famnar diup, ok sihwefern eligga of:r 3 à 4 tum mågtig. Nyligen hade ock en Robolt-blithe börjet wisa, men så hindrade watnet at grufwan en tändbearbetas på botnen. Detta Wärk har förr blifwit drifwit af Interensenter ifrån Eisenaks, men så landt at tilwärkningen warit fast ringa kol oansenlig. Nu i detta år hade Jertigen uplåtit hela war et med Hyttan som består af 2 Smältugnar, ok en garhärd, til en Frryss på 3 år- ok emot en fögpantning sihellingg af 300 k dl:r för de Wärtilsaman. Han räknade Des om kostningar wid warket till 150 k: th:r om weckan, emedan kolen

äro här dyra ok gälla til 8 à 9 D:r et fuder, ok mente han at kunna tilwärka 6 Cent:r 9 om weckan. Han hade i 6 weckors tid, som en ugn gått sedan han tog emot wärket, haft 93 Cent:r Skärsten, hwilken sades gifwa liln 35 11 pe:r omtrent Widare kommer man igenom byen Murato Suthero hwarest et gamals hus, der 1 fader warit född, ok igenom en art Compelstådt efter 1 timas wäg till staden Nehwverne i det Sachssen Meinungiska Landet, hwilken ort jämwäl är här i ländes bekant för en korlpar- ok Koboltgrufwa kallad der Gluksrbruin ok belägen 1/4 stund ifrån staden. Der äro 5 Schwefer schacht till 10, 12 à 18 f:r diupa, ok schiefern af samma art som don förreKobolt schaktet, som ligger högst på berget år 30 famnar diupt, hwarest kobolten, hidken ligger under Sihiestern, förss för 11 à 12 år sedar bopat borjat samlas ok göras till godo. Grufdrängar, nes antal wid dessa Wärk, besteg sig 2 80, ok till hyttan, som är in i staden, höra 4 Smält, iungnar, af samma art som de förre, ok en liten garhard, omskont af de förra nu en gick mer än en. Wärket dufwes af en HoffReth Trier ok des hwröder, hwilka gifwa Landshursten en wiss genandt om året, stigande till omtrent 150 k:rk för hwar ugn eller eld. Omkostningarne wid Wärket räknas till något mer ån 100 DD:r om weckan, ok den årlige tilwärkningen til 300 Cent:r 9 Det större wärket berörpå Koboltens uparbetande til Blå farg, hwaraf här göres till 1000 à 1100 Centner om årdt, ok mäst sändes ifrån Wanfriad till wat till Holland. Kobolten är af en of måttn god art, ok Compofstionen til blå Järgen är 2 Cent Cobolt, 7 Cent:r Sand ok 3 Cent:r Pottaska, somt 1/4 Cent: 80

Ifrån Schweine kommer man forbi en Surbrun wid byen Albenese, till din Miusmel, 2 stund, hwarest är en Jerngrufwa, som förser med Malm de åtlilliga omliggande wärk. Malmen är af en swartagtig art ok rk, ok förer Wärket under Schmalcaldiska konmart debietet, warande, som nedanföre at nämnas, i et hug ok streck med Stahlberget wid Selganthal Ifrån der Mumn el har man en god stintil Selgenthal en ansenlig, by, då man unden wägen far förbi et annat Jernwärk kallas din Huhn, ock på samma streck som det förra ok Stålberget, hwilket man har till wäster 1/4 stund if:n bemälta byWrigrifwan, eller som man har sager eftor gammal wåna der Staf berg, ligge i på berget knerbegg ok orret äninnes munnes gammalt wärk, emedan man af Acter et. Widtberömt wärk, ok man för någon tid sedeniicke går på diupet, warande, hwar diupast, en 13 famnar diupare än den förre, så fants dock intet teknstil malm, e mer än dendå de

Ratteligen må wärket sägas bestå af den en Swäfwande gång, emedan Malmgången i stundom stiger, såsom i Simonsberget, wid ändan af hilken digteit han åter faller emot NNeubergerndistcten, stiger åter emot det så kallade Bruder schocht, faller ok åter stiger emot de små gamla Wärken, som kallas die Lagss, löcher, hwar han åsitt utgående i dagen Norr ut. Des styykande är ifrån Södergtl. Norr eller egentel:r ifrån klockan 11 2l l:r 11 ock som af hwad redan år sagt, nän kan finna der wara 3 åtskilliga Tistricter, falt ok arbeten, så är det som ligger mäst emot SoStriykfr der på gången ok der han om emot, berget, ok hwilket fält kallas Vmonsberg, det storsta ok gången der som mägtigast, til 54 p:r bred ok 30 famnar hög, hwärest de öfweralt brutit ok bryta en traffelig rik Jern malm, I Det 2da fältet ok arbetet, som kallet der der Benberg ok är nu durisschläggt med det förra, behåller gången ännu en ansenlig Bbyrka; Men som emot det 3de faltet eller Bruderschachtet utskillige armar ok små streck gå af ifrån stora gången, hwilka wisa Ställen deras utgående på flera ortar i sidan af berget, så förswages han derigenom, ok är en öfwer 20 famnar bred ok mindre, ok till 15 f:r hög hwar som starkast. Han behåller dock sitt hifwudstrykande emot Norden, fördenskull man säger at de förberörda Wärk die Hihn ok die ummel äro i samma zug eller streck. gången, som öfweralt har en stark blandning af Spatl, sages hafwa 2ne liggande ok intet hängande, emedan på hwartera sidan på dywaran af gången är en wild Öädel spath eller oik en wild Klyft af Iraberg, som gör liggandet, /: Das Liegende, emellan hwilka gången stryker, dock så at han emo

emot Solan ok taket tryckes hop, tils han går ut, fördenskull man säger honom ligga såsom i et foder eller som i en förmaå ok Matt. Ok som efter de stora arbeten der bliywit giorda, man nu har för ögonen hwad som återstår af Malmen, så hafwa åtskillige af det wärkets kännare hållit före, at man på des beständighet i långa tider icke kan göra förslag Oce hälst skorn upfordringen skulle hädan efter sken så starkt som härtils, i anledning hwaraf nu wärkeligen en Comrmission mande hållar wid wärket. I öfrigit är hele längden ok distlecten af detba Wärk eller de 3 omrörda. hugwudfalt af något mer än 400 famnar. Balmen, den de dels i stora widlöftega Kundels i trummor ok orter eftersätt, brytes på somliga ställen med sprängande med koutannorstades med Stilande, ok grufdränger, mes antal på hela Stålberget war nu til 90 70 hwilkas lön består af 5 Kopfstuck eller 2 R:D:r 2 gg:r 8 d. för hwarje 6 tunnor Malm, de fordra; Hwar tunna haller 6 sehmalcalderMass ok räknes i wigt ti2 4 Cent:r dock mäste Grufdrängen hålla sig linrs ok lämpor orgar ok fat, men grufInteressenterne bestå krut, KegJern, stål ok annan Grufwebygnad, gifwande Landgrefwen allenast weden till förtimringen i Stollarna i i At förstå Jwrätningen wid detta Wärk, som ärt tämmeligen mork, bär altas at i början har bestad det af det fält, som nu kallas Simoniberg, hwarpå en ok annan först fått mutzedel ok Weläning, så at detta är det äldsta Wärket. Sedan ok med tiden kom en eller flere andre, ok fingo Mutzedel på Neubergars fältet, men rukade deröfwer i strid med dem i Simons boryet hwilke påstode hella berget wara dem förlänt. Äuteligen förliktes de så at de togo delar i hward annars fält efter derad äntal. Sidst

kommo andre ok fingo förlänng på det falt som nu kalles Bruder schacht, men räkade sedermeraock, samt sta ännu i process med dem i Sionsbergat om et smalt fält, som ligger emellan Briderschoktet ok Neuberyger- faltet, hwilket consbergarne pastå wara innom den distlut, som dem blif: först tilniutad ok förlant, beroende trätan egente:t derpå huru långt det berget, som nämnes i förlänungs Instrumentet, har sig sträckt, utom hwilket fuller. Bruderschakket ligger, men om det omtwistade fältet är innom eller utom deras Nå ok gräntsor är nu frågan. Imedlertid bryta de alle bägge der; Men Neubergarne, omskönt de ligga på den ena sidan närast, taga ingen del i den trutan, emedan Den ras fält är dem tydel:n afmätt ok tildelt I förstone har nu hwart ok et af dessa Arbeten at fält berodt på en eller få Gewercken. el:r Interessenter,, hwilkas antal sig sedermerå ökade, til dess i Simons berget woro 8 höswud hafwuddelar ok Interessenter, hwilka kallars Stammar, såsom stämarne af alla de famlier, som nu äga del deruti. I Neubery woro 12 Stammar; I Briderschaktet 3 stammar, Desse stammar hafwa sedermera ok med tiden dels igenom arfskap dels igenom giftermål, så spridt sig ut, ok de förste standelarne så delt sig, at en otrolig ionfigion ok widlöftighet deraf fölgt, warande de som en äga mer än 125 6 del ok wäl mycket mindra i det ena eller andra fältet ok schachtet, hwarefter ock Malmen måste delas dem emellan, ok utgifterne beiräknas, Utur den dishict, som kallas Simonsber, ok har 6 upfordrings schakt, böra efter Jiurätningen ok förlänings Instrumentet alla 2 weckor, ur hwart schakt ok för hwar Stam komnma 6 tunnor Malem, det år ur alla 6 schokten 36 tunor malm, alla 14 dagar, ok gör på de 8 stammar i säma tid 288 tumor ene

men i hela året 9488 tunnor, hwilka i fast otaliga små delar förskingras, emedan detba wärk här lidit de mästa Subedivonerne i Utur Neuberg, som en har mer än et upfor drings schakt, fördras alla 14 dagar 72 tunnor Malm, hwillka måste under de 12 stammar ok deras afdelningar utbytas. Gort om året 1872. tlunnor. Utur Bruderschaktet, som ock har et Schacht allenast, böra alla 14 dagar upfördras 108 timor Malm, ok delas de 3 stammar emellan, så at hwar ok en får 36 tunnor malm. Gör om aret 2008 tumor. Hele summan af upfördringen görältsa om året 12168 tunnor, ok som det händer att det ena året fordres mer ng, så fordres åter mindre et annat år Fförutan denna upfordring, som deles gewercken ok Interessenterna emellan, brytes ok samles en andel malm, som kalles Cassensten nnedda. emedan han går till den allgeiinna Cassan ok anwändes till at underhålla. Bergwärks omkostningarna ok hwad dertill hörer. Ok at härom bätre må kunna dömas, så will man taga 2192f års tilar upfordring til exempel, i hiulket år på Stålberget der Ordinaria gung el:r upfordris wart tiumar 12183, hwarje tima wärd okfor sald ti0 1/2 2 4: Cassensten ur alla Wärken 6280 timor. Tà 1/2 2 4:r p tunna. Widare år utur alla 3 Awreren samma år upfordrat, af samre Malm 3848 tunor. å 2 Kongf steck p tinna; Et koptstick håller 4 batsen, 18 butsen göra 1 DD:rl Utur de små wärken el:r die Tagslöcher, 378 tuno à 7 butsen p tunne Nr Jernwrifwan din Mummel är samma är fordrät. 10224 tumor. Malm à 2 Koptstick p tunna. 2 Summa 33531 tumo.

1. Ri Ståslgewerken lugga i 2woilse med Landgrel:nse leg saren. 1 om kgndafeften af d ok stul, om det 11 el:r 10de Cerzon plett g fl:. 2. om wed en ålten horten 1925 förstas 24 al:r we grefche sgl:r en Comissos i Imalialdin of:r stiljeset, då det tlf: stt til 5 1à 241:à p 5 à 100 t:. Sares1e te sälgjes dock for 6 7 d.

En Bexfopents fl: Perhwrkn. Ansen i stad. Aclmalald. oc arlondord för 60os W: 2 St. Gandtwärtarne få inted arbota ö:r en wifstid ej et wäst antal . Schahhenters 5 à 6 dla manade gå om o V sctera, ha drak mitt okwigt af alla warox Omkostningarne wid Oimonsberg räknas ar, ligen t2 D:r 550. Wid Nenberg 2252 230 Bruderschakt 312 30 Nämligen de som Interessenterne bestå. Hwad grufdrängarne kesta i liur it är der en inräknd.

Nu ehuruwäl denne grufwa kalles ejentel:n der Stahlberg ok Malmen Stahlstem, så tilwärkes dock deraf så Jern som stul, ok af det första det mästa, warande äfwen det senare i godhet e at gorlikna emot det som smides i Surland, hwilket dock en stenen, som är af en träffelig, God art ok grund, bör tilskrifwas utan sielfwa beartetandet, ty at det sidstnämda går 3 gångor igenom elden ok 2 gångor under hammaren, Men det Schrnaldiska smides allenast en gång Ok deraf kommer ak detta kan säljas för bätre kop så wäl som manufactulerne, hwilka deraf förhärdigas, warande bögge delarne ofta slätte n9g. Hyttorne, som förses med Malm ifrån berörda Grufwa, ok hwilke blåsa Stahl-kyssen, som Tackjernet här kalles, äro 3ne ok höra allen under Herrskapet eller amtet Schmalcalden ok Hesst

Brumnenhutte, ligger seraxt utan för staden, ok må blasa efter den giorda inrätningg ok för ordning 4200 Centner stahlfyssen om året. Den 2 eller die Assbaher hutteligenn ger En stund ifrån staden, ok må tilwärka 1600 Cent:r techjern årligen. den 3 de äro die Haippelishe hutte 1 1/2 stund ifrån Schmalcalden, gör alla år 1202 Cank: 3 år. 1200 Cent:r stallfyfsen. Om deras bygnad är icke något at nämna, eme, dan de bestå af en rätt hohen Ofen eller Massugn, allenast at de slå som oftast ut, hwarje Halfannan eller 2 timar, ok då tll En Centner eller mer hwar gång. Förlönen af Malmen til den förstsagda Hytta år 9 gute groshen af 6 tnmori th Assbagher Hyttan 1 fl Till En Centner stahllysten räknes 1 1/2 tuma 18 Malm à à DD:r gor gg:n 2ig. förlön 2 Af följnde holgiende Profsmältnings £ ste kon ses at til 41 Cent:r Stahlfy stens tili wärkande hafwa gatt 31 tunnor stahlstenn, ok 14 karren el:r wägnar kohl. En sådan wagn håller 9 Stuty. En Stuty håller 2 Silmalncalder- Malter, ok har 3 fot 6 tum i diammetre, såsom helt rund, ok 20 tum i diupet. En karrn klol kostar wid hyttan 2 D:r Nasmästaren, den de kalna der Wläser här harr en ansenliyg lön af 5 fl: om weckan, hwar hyttedrång 4 fr. Kostaren har för hwar tunna malm 3 albes à 32 aby p sDålpund. Tackjernet eller det Påa stalet går så till Stalhamrarna, hwilke ock alle ligga i Schmalialler Iebietet, ok har hwar hytta ler Masugn sina wissa Stålhammare at förse, warande ingom fritt at nu mera bygga någon hammare, allenast d Landgref

wen nu sades ärna anlägga en hammare ok för egen räkning upsunda jernet, som faller af Tionde Malmen, hwilket Interessenterne på alt sätt söka afbedia ok disputera. Till wedte brunner hyttan höra altsa 13 stalhammare, som deraf drifwas ok deraf bero, af assbriher-Hyttan 4, ok af den 3 die En hard eller hammare. Stålhärden år 3/4 fot bred ok 2 fot lång ok 12 tum diup, dock bygd ofwantill som wore han bätse rund, at logan ok elden kunnasuriulera under botnen ligger en tiorck Jernhäll; Men innan til är härden bygd på alla sidor med göd sten- ok ler. Forman liggert 8 tum ifrån botnen ok står diupt, emedan det bör gå skarpt. Hon är af denna skapnad E, en tum lång ok en tum hög. Först sätter up på härden 1 1/2 fierdedell 1 32 eller 8 Centner stahlfyssen, ok när det år Gar ok profwet tagit med et Jern äfwen på sanmna sätt ok med sama trofmärke, som ker wid et gärprof af 7, sättes åter up så mycket rätt istål eller mer, hwilket sker efter 1/2 timas tid eller mer längre; Ok när det börjartleben eller blif:n gar, ok profwet är åter tagir, sättes gammalt skräp af smidt Jern eller ock inder upp på härden till en liten skofwel eller 2, hwulket går, som de här säga, din Lage ok liksom binder stalet; ok sedan går härden, tils det blickar, det är at man ser åtskilliga flammor spela öfwer härden ok elden, äfwen som i en blikning af Silfwer, då Bälforne ställas ok smältningen är giord. När godset står rent i härden ok kolen ok slaggen äro afdragne, slås watnpå efterhand at det stelnar ok härdnar, då det barr

beres under hammaren, hwilken här wäger til. En Centt Lar Af et smide eller, som mäst är det somma, af en Centner stalhlfyssen smidas 20, 21 à 24 stänger stal mer eller mindre, men kortal, fordenskull ock stycket, när det äruttagit ur härden, hugges med Menstelen i så manga stycken ok delor. Detta stål som det e räckes ok smides mer in en gång, så är det ock i sig sielft groft, omskont af god ari hike eller beflita fig Ägarne af wärken sig om at göra det finare, emedan de hafwa det,ten qwick nog, det man ser i Silmalcalden, der handtwärkarne rifwas om jernet ok stalet när det komer til torgs; ok hielper det lindriga priset så mycket mera derti2, som afnämandet beror på det mykkna fattiga arbets, folk ok många slags Smeder här i landet, hielka wilke allahande slags Manufactuher iJern ok stål förfärdiga, ok det för e så ringa priat man mäste sig deröf:r förundra, warande tl exempel kenifwar salde til 3 ok 4 dutses ok mer för En 2 D:r, då fuller waran en kan wara särdeles god, men finner dock sin afgongSmeden får 1 1/2 Centner staflfyssen eller Patt stål, hwilket räknes till 2 D:r p Centner, till at göra En Centner stal, ok til 1 1/2 Centner 4 stutn kol, hwar stutg räknad til Et Kopfstink. Hwar Reymester eller ägare af hämareel år måstarsmed, emedan ingen mo äga en hammare, som en lärdt handtwärket ut; men som desse Beichmensters nu mästedels äro stando, personer, Luentiati Iuris, advocater ok sådane så håna de deras Bberknechte ok niuteen sådan 5 batsen ok der uinterkneds 3 betsen p Certer sundt stål, dessuta får

den förste gemenligen i stadgepening eller Liebintz en gång för alla 4 3/4 kDu:dr, den andre 3 2:r; Te Profkistn förut Ingen hammare må smida mer än 8 Centner stal om weckan, så at hwrar hammare gör 1 2 400 Cent:r om åred, om de haf:s wots, Men wid hwartera af de 13 härdar, som höra under lrecte-bruner hytton, göräs 350 Cent:r stål årligen. Hwär stålhammare ger i årlig skatt till Landgrefwen 33 AD:r 6 batsen, deremot har hon 350 tunnor stälsten eller malm fria ifrån ala imxoster årigen, ok då komer det som fursten niuter, till 12 D:r omtrent, ty om en hammare e förbrukar sielf så mycket malm, så må han sälia det öfriga, då det honom lika fullt till gods beräknes. En Cent:r stål gålt nu 5 D:r ok 8, 12 à roke Gherlesor Dy wido böinor sta. Benrkt 2e tle geskoke 197/3 i Dd Den res brid obes an gr låsten ub 6 åhr alle 6 Stndry g stohra ej. 8: 9 Terd; wid d:e sommon in de, ståndon, än Stoll Stom dopk gdtt 3 lorer tl Derädst hot rk on Kogre i oegbon yikond Än Kofen sårdad St ggalr i à 15 lavri: y2 win D e anköstry snd å so gångo I Nor 19 ladre Kohlen ståt, à dr Bdit torr, 5ods bat1/2 Nor 31 Dormr ståll som 6 9 bet, 2t 5 3 9 5at: Bo lol åss der hult tore strin à 12 2 /2 bul. &. Dohlfen Rft. Mister Abal. a eee 1 3 14 bet 3. Dom hutter kohs9 båt. låtes 57 2 8 batr Rdst Smn gr kend Pohes i st ift an stell gomeaht ds 79 Ledi beträgr, omytar 6bes 1àk5 d Dator 9 honM. Hwer Ägare af något namn ok andel i grusa smälted för sin ok hal:r små wärktyg okon så hönder at han ej undsit så dertemycket som på des andel belöper, så är san den första at åter börja smälte, när först det gått om til alla, ok det sålundi tils alle fått lla mynet dol i progortner til dres deld.

bnst Foorn 99 Lend kolhorn riswen ist siafl 9 Rachk-bordeu 15 Trul. bodt an Koften or fordrot, dl anofl 55 karek. ståd, itår lanndeor 1/2 D tät de. 7 Dor obor stahl Ohrnd. Scht gom Land 5 ba nuu d åpn uu drswerkt onitren kend 3 Do P: t D:e sern, 32 2d 9. bal3 Konrygen kond 1/2 bek 82 koht 1kt e 55 à. 4. För ätteiter de lagshonkg i K 6 ballaur af 8 Kibel: Brr Nohrm i ste5 1/5D 8 balCnnndar 9 7 3 3 1/2 balblyit 89 d 4 1/ bd, de lort stogl prehor å5 2916 4ut 224 D:r för 37 Cent:r De lon 94 dast hwrrshaftl an stkott dir 1/8 gorbetz as ötren D:eo hu ääerikl bonökhng5 bå Kosten dass Conrk gå öeder halte 26 1/20 92 13 à ans Dreg ufler härdes på hollbrrc go kardd 97002 Seokhl 17. Drnodsgfte bibras hr o gelastud Liss De er pta mit Tag r åchergrarböck för änfr, ister fordien Nondr kok ej seshabra än r 8 19. Lond stas risten gober à 6 Lond Dristo Likrägn, är gte e D åter à 3 Debet; lit 76 å. Såjå or fondets än kostr 1 Gkonr gårnge dri sta, i stre ston åte torro Nlr 9 Lele Put l 7 Datton kruf dr, hawer Eihaleheå ä 3 3 9 bat 3 D:r D Sms strkere e 1 3 9 Lat Drket å 3End bdel 2 13 6 bå9 3 2 bål. 2 10 d:0 kel.

Proke DGrneirlte Ge stalt: skrin 2s don hollo bomor Lystej harmor att For 3r Ayuft: drk bt biss dr 32. Ddes D. t:r, igt än stahl stån dorh pest bordi 9 tom habrn o oh ristån göbrn 10 Lond: CertSt än ståk rå stoe darikstgnekt, gkond ok /2 gossabekräger än golt Lifter jeder Eend 2d 1512 bet. ldd. 243. De zu hot ry, om käste, om ford ort for 9 kommor stedslston 5 di9 bdt. Es he lohbet Nor 5 Kovrig Si lrdl 1 r butEmeller d Cidoliåg 5 9. 35 båt fria 70 3 33 bd. Pirt ibr 9 5 ds bell: dakon golet as gräst 6aftt Rten dassnerk und9 håltt dan ka 16 gy:r, en Centner räknad til 100 skålpund Surinbäggr wigt, hwlka äro lika med 110 skålpund Lapriger ok, som en del säga, 108 skålpun Hessiska, hwarwid dak dtes, at en Centner i hyttan hålle110 skålpund, men wid hammaren 100 /2 I öfrigit räknar man hamarngandens fortiänst till 2 D:r på hwar Centndr stål. Se trofsmältnings instru Mintet förut. Hhärtilor är talt om Htålsmältningen ok Stålsmidet; Nu fölier om Stångjernt, hwelket jämwäl till en del tilwärkes af samma grufwes Malm, så at skilnaden berort egentel:n på Smidet ok härdens beskaffenhå ok drifwande, dels af andra grufrers malm i Herrskapet, Sckmalcalden, som dertit förskuta, såsom dia Munel ok die Huhu ok flere. I bemälte Herrskap äro 13 Stångjern hammare, ok 10 deraf, som wärkeligen äro i gång, hwilka årle

ok 10000 karren kol. ISsahsten- Cysenack äro inga hyttor, Wachsien Ceinungen äro 2 Blanfener ok 2 Kennfener. I Sanssen Gotha, äro 10 Blanfenen I Sachssen edtz 13 Bläufener. De utländska eller itom temälta Hergsap Silrealidden ok i de nästgräntsande länderbelängna Jernwärk ok hammare, som dock härifrån und få ok köpa Malm, äro i antalet 2ik hwilka årligen bringa ur andtet Silmalcalden 12800 tumor Malm ok 9300 kawren kol, beta, lande wid utförslen en afgift till fursten af 3 pfenninge för hwad fignna malm. sek nalcalgser N. 18 latta d. göra kbatsenr ok 16 gutend. 18 botsen 1 Kp: MoMan har här allenast talt om Stång jerns hammare, emedan hwar hammare här sin sagklta ok ugna smältugn, eller som den hår kalles Maii fener, hwilken är aldeles olk till en Massugn eller den, som de kalla Nohen Oen. Den förre är fast wid alla Wärk af olika högd ok widd efter hwars ok end tycke ok wåna, ok så ofwan som nedan ruind ok af en skapnad som en tunna. Hwar han är högstsades han wara tl 11 fot hög, som wid Itbleborns stångjerns hammare stext nedan för stälberget, ok der stod förman 8 tum ofwan Ran om puran Härden, hwilken har lygger öfwen som i en kauunen. Ofen för Kopparsmälkningen. Ofwantell har han e fot i diamete, ok på et annat ställe fants han hålla 2 fot; ok som han mntt uti år som widast, fast det är icke något 2 ansenligit, så drager han sig nedantel åter ihop, så

et han wid härden ee är öfwer 12 fot starlare. i diametro än ofwantl. Här sls ut mäst alla 6 stunder, ok kan af föregående Profsmältnings Lsta ses huru dermed år beskaffat. Man aktar allenast at när de sätta up af den armare ok hirda eller rättare bruna JernMalm /: ty den anydre ok bäste är swart, så sätta sig framman för Stickhålet Stycken af Jern, som des löpa tilsämmans, af en Centner eller med i wigten hwilka så straxt bäras under hammaren, at smidas ok räckas till stångjern; Men tackosie, som slås ut, glödgas först i Säck, härden De drifwa alla Lördagar, wid dessa ugnars Semältaren :/: Der Bläses1 har 1 1/2 D ok än weckan, ok betalar deraf en gosse, som han haller. Smeddrängen har 4 gl:r p 8 ok betalar sin underdräng. Af hwar inländst betalas Stångjern hamarertill wändgrefwan 6 k:dr för för wattufallet årligen. or stångjern ok stal, som går ur landet, betaless i till 2 gglr p Cent:r, ok för Manufocturer betales ad Calorem 1 Dreger p:r. drejer är 4 slätte ok 3 goda d. Ne En Centner stängjern skall i arbetslön kosta at tlwärka 5 botsen ok 5 d. På dessa nu ontilte Stal- ok Jernwärk bero de många Manufasturer, som af wäldriga tider äro inrättade dels i Schmalcalden, dels i en by die Antil 3 stunder 9 Ceisenack, hwares skola wara 12 600 à 700 kinfr smeder, i byen Byoterade ok Klein Schmalialden, stecnbock, Jell ok Sutl i det Meinungiska, hwarest allahanda geler förfärdiges, ok

Melitz, Vaguingen, Henerph, Malmisig, PFrentzhupen, dckrendefalt, fessert ok Nera andra orter ok byan. Staden Schmalcalden är för andra derföre bekant, hwarest äro folnande anbeten ok sändtwert, som i elden arbeta i mästare 60 Klingen sihmide Bohren schmide 82 74. Dlenschmide. göra tagl as 70. LothsSSchlösser 3. Fenlen haner. 34 Shersismide Sgiutt-messer schmide 8 Frembberger bihlässer, som göra 20 dörrlas Biuchsen manher Loftelschmnide 2 Spnikzadel macher 3 sns Mästorm Hufmnd Waffensihmede Nagelschminde 48. Striegelmaher 6. Samnsigmnede. 4. Ienner Kälsmedef 12. Messerbereter. 130. Klemn- SchlenDer 30. galdschnnede 5. Af andra handtwärk ok finbeten äro föliande. mästar Metgger34. Secker 2 2. Schumacher. 70. Schunider. 34. 22. Schremer. E 1 Strinmetge oder manrer 12 Gmnerleute und 10. Muhlmnusters

Mästan 10 Seicften Sieder. 21. Lohgerbere 18. 5 uch Macher. Demwrebers. 16. Parchemwebers 13. fässbinder, 8 kurschner 5. Becssgerber Nadler und 5 zumknnopf macherd. 3. Horrnknopfmanher 3. Racmenginsser 3. Wäser. 5. Drechssler. 10. Scahlenschmeider 4. Härtner. Hwarje mästare, som arbetar i Jernok Stal, måste sätta sitt egit märke ok stend 22 pel på des arbete, ok hollos i de atsilliga Einbeten foliande märlen nu för de bästa. Ibland Sänxesmederna woro Din fräntsosische Ldin. B K. . d6. Der Pfril. 2 1. Die Kose. Der Sposlandrfilhuggare. 2. 6. Der fisah. Ortsignnede eller Sylsmeder. Der Kogel mit k N. Dos Ross. Der Lören Bårsmeder. die franhögge Llin. F. die Sterne. Hangenschnnede Das Koss. Din Tobaks Weftrr. Din SchuhDer belih. Dåssmeder eller de som göra Brinken-sihlösser und ningehende dörne. Din Eute. Der Raab. Dos Benl.

föras in tlsctmaiaden än tll 40 par för S: wid ionfisintior af warom. Dessutan har deta handtwerck så wäl som de andra dem föreskrifwen en weiss 23 ok stund om Morgonen ok ionen A arbeta på, elieretwist tal af arbete, som de få förfärdiga, på det den ene en må göra den ända förfång hwilket at obseriera så wäl som om arbeten göres hwarlgodt ok etter de Måts, som de hafwa på längden, bredden ok wigtten, som smart stycke börsålna, der äro wisre Schaummensterk förordnade af hwrart Skrå, som hwar mannd. på omkring ok Gisitere i werkäderna. de sades wara 5 eller 6 Stik. Tilförne sålde en hwar arbetare sin wara bagt han tunde til des afnamre ok köpmännen i sehmalcalden, ok desse åter bäst de lunde i Messorna i franufiat äm Megn, än der 0dal i Dergrit, Bresslai el:r annorstades; Men som det befants at den ene stegrade Oaran för för högt. Den andre för lindrijt des Camacater tiln men ok förfang, ty blef 4:à 19 på Öwersetens befällning ok Sämtycko en tara fastståld så för Handtwerkarna som förrköpmännerna hwilken dse senare måsta beswarja, at den intet skola gifwa Gandtwärkarna mindre än sckienlalder taran står, en eller tagn mer i Lahtiiger ok franufueter. Mestan än den så kallade francfinter-talan minhaler, wid wite derhor a9 50 gilden à 21 DD:r Dock äro wäl de, som det ice så noga i alt tega. Desse taxor så wäl som deras ginft tegleiment eller Skåordning folien här nedanforn Smederne köpa sielfwe Jernet ok stalet af dem, som det tdwwärka, ok nåste min förundra sif hwad slep ok ref derom är, när det kammer in i staden til salu ok til acnhe-kannaren. Warorna lefwerera de deremot til köpmännen, som ng weta att twinga dem. Ok som det Plagnde att Stålet war i de senare åres anseln skegeet

så war en Commission deröfwerhalen, ok Priset faststält til 5 1/2 9:r p Centner Murabeuprkuft. Men det galt dod stdermera, såsån år 192 9 ok 30, 6, 6 2 à 7 92. En Centner Murnbeiger à 100kun göri Long 4 110 n:r ISwenk Jeruwigt 120; I Vuturlieigst 133 135 00. Om Kolmåttet är förr sagt, at En Stutz håller 3 fot 6 tum i diameter ok 20 tum i diupet, wiklerfuhin. rande rundt. 8 Stutge göra Et fuder, iftt finStitg kol, näml:n fasta kol, som de kallas, af kpund ok Wol, galt 1929 ok 1930, 3 29 3 ok 8 gD:n tin 4 D:r, eler i stutgros ok sma pärtar 1/2 D:r so sbetz. Weka kol eller af gran ok fure 6 ggp en stuts eler 2 DD:r fulere, wr 629 /2 tid 2272 6 gr: Korn måtzet efter det profret jog med uu fördt til Swerigen, som war 1/4 matge, à 4 på neriedes en Metg. 16 etz göra en Mass, el:r 4 metzen En Mess. 8 Mass en Malter. 1/4 metze är just lka emot 2t Swenlt StogIpecipiealion was falgende Dictualie Pärtzedlan derenhen än Schmälckallden kossen, Crivndh Eihen und loggen Nenblig, kupstrens. 1. Dlell: gut knigpliten 56. 1 Lass Toglen oder klyss 6. 1. Tonr koggen 20. 1. Toein mreets 18 1. Tonma Erbsen 24. 1. Tomne Sritzen 30. 1. Ep. Gruten 4. 16. 1. skålpund. buchwickzengruts 4 1. skpund. Frisch Ochsenfleisk 5. 1. skåskpund. Frisch Sirriuflrisch 1. 16. 1 skålpund. frisch Scheff flrish 6. 1 skåspund Seltz Ochlenssrilch 4. 1. lkpund. S. Schwanfleisch, 6. 1. sålpund d:o Schafsflrich. 5 1 skspund trukken Ochhenflrith 55. 1. skppund. dito Schafflrith 6. 1 kppund d:o Schremflrishoder Sprck 9. 1 lpund D:r 8utter 1. kppund allg 1 Connekellt 12. Mpgifwet af 2ma wid Bedwog 1729 à 78 af en ok annan Silmalelder hadtrerkare, ok egent af Sadelmadaren Psofter i stomholn

Junehållet af det Tyrka kohlmå 224 1604 136 2 fenehållet af en skänsk måhltunna. 56006£. Innehållet af 3ne tunnor D: 168006 £. differencen emellen 3ne tunnor shwänska och det tyska kohlmåttet som dee är min 758 156 t dre sam gör i swänkt mårr Skon:r tor dgs.

Stop. En Mass Kog galt i schmalcalden 7 27 1/2 till 89f:r; En Mass hwate 9 à 109 Drn. Rorn 2 DD:r p Malter, ok milted lita med Nornet. lin nu 16 stop el:r 8 Lannor Swenha kosta 8 gl, så birpåa 56 lannaejr Ern funna Ky 2. Ik Kp:r pl:r 15 S:r 24 :/: högn 1/2 De öfriga Materialier ok fornodenhoter hwilka handwwärkerne bruka ok löpa i minnt has köpmännen i schmalcalilee, pullio 1930 samhär fölier. Jeren 2 DD:r 16 9 à 3 25 p p00 1/2 Nunbeigerwagt, som rägen ok årk tilden är 2n. Stal 6, 6 1/2 à 7 9 D:/5. Lackt dito P: Koppar, 6D:r 3 Tredher p1 el:r 28 2r p5 Ny Koppar 8 gy: 6 k ej 32 à 33 f: p 3. Riargalsdorffar lopparen hade gullit 35 SSk:. Messingg af Miorlelzektnng 10 D:r pt. 4: 4124215 D:r p 3 Skäflen Myting 129 6d. à 11 wichtufr p0 skålpund. Trun 25, 26 à 27 gl:r 16 8. Wissmuth 18 49 s: à

Cmral 1 Df:r à 2 Def:r 3, l. gr s 20. Skildpadd 3 25 2in 42:r p 4. &: p D. Elphenbein 10 til 18 ok 20 . ä Suurerdanholty 72D:r p 8. Pockholtz 6 Di p3 12 Rg. fbenholte. 18 t Nliwren haetu. 16 4 2 £p Centner. Suntighaltn 100 à 16 à 473 12. Basclienhat Vnberga Palmhaltz. 7 79. fölier en Calmletion på filar, som uppafs i Schreclealden. 1 Cent: Käkt stal 2928. 1 1. Aeus 1: 12. 3 Sitten kok Änst suglägerlosn el:r den som 21. sielper sunde fllarna Gomolia, hraraf 1 skål går n 4. 100 VimtorSalt, kall ok harn Dhärda 4 Sh:r 10. 24. Af en at en Centnier stål gor fulsunggaren 100 Dumtar filar, ok far derföre 132 D:r, då alt hans arbete medhugnt ok härdlinsn är derunderFörtekning på de orter ikring Sickmalcalden belägna, hwar likaledes arbetes i Jern ok stål, ok hwilket Herrjlup de tillhörn Oher-Steinbuck Hessiget; Spiksmeder ok Lås smeder för gewärok andra las. Broterode Hassitt; Kinfsmeder ok Solinsmeder. Klen silmalcaden Hetiglt; Slide- ok fut oalmalare; 2d sub 253o. Kutil, hothyft, Eysenachiskr ok uttoradiht; Omtren 700 knf smeder; der göras ock qpor 10 wärktyg för tilnerman a de så kulade Deat enschnede. Saudrsteintacks; Mainungen tilhörigt: 100 knissenede. Basungen Htenneterg ok Meinungon Kinfsmeder. Bösssmeder. tell, Cgotha,1 GelrarSukl, schurjaxen1 hewar i mytenhet, Sleck.

dart ozon denen Sanft Gansterdien Föeblieneer ud Von Semen GevrenRauzleuthen beshuloren iorden96 geshehen D. gten hullj:. Hnre. 7779.£ N5. was in digser tave inot groschen und psninga ist ansgefnhret, ist ju rerstehen ior schlechten dder Sermalcalder gl:r and ddå 13 1/2 d. machon enmen guten groschen ader 12 gute d. 16 gute und 18 schlechbe d. machen llbatsen. 24 gute nad 27 Schlenste grofcen manhen ene Stl:.

Deyd-Larsk Uber i1e di dranckrurtbom Mayn hum Berbkanft habande Såhmälkalder Kislen Manusart.

Färd und blecbet den Meissar Drey Lay und Raht ans dem hanse, så had er sådas handiderde Carlästig gemacht, Derandere Arlieul. Dollem lehejung, der anft diesa huattdilk anggedungen Tderden, der sollSon Soliden Eltere, ans emea värnen nu Srushen Sebetsa gihogen säge, be soll ny mst seyn mmes Mälles öderHhäfders, Soha, ledann är nure solhes kan brybringen, så kan är Son doe hand Derk or Gnd, hen und laden in besseyn beyder handlderks. Neistar und derer Iudolft gesHiornen ansgedsongen und ungeschwieben Werden daeär Bor Wor dem handlderk LinenKrähsthaser und Secs gude GröfhenCre

jurrboreik. Bel3 Tdird wleget haben i Der dritse Articul. Wann der Junra, ånd gelerned hat, solk är sil bär dom handidereks- Meistermelden und sip lasan ledigiftenhen, dabry nn ke arlegan Giled sämmer Gulden. Der Biertbe Artiorl. Narm D:e ledig gesfrochen, så mäss wr anft Dre harbarg hu den Gasällen gehen und mnst siål lasen hu mnea ksolihen Hesälen machen, und nin at denn Woren Gesällen arbeiten, biss dasserrnnft und hwankig faha alt ist, alsdann kan är hu der Meisser,haft, gelången Wdann är das handleberek hustug arlernet hat, und gedenRes drå Swister- Stukno ihnne Norgelnges deoDen

Den, hu derfartigen. Der Tanfte Artienl. Mäss omu Gesäll, Der hu der Misten Hart shaniden Till, brz Dem handtdends Näiser ps melden, und menss ansåhen, Dder Nuthen, sö lelid Dann u Babahwes handlaerk gefordert, med dra Summen äber åhar gegeben, ok nurounder hhaen, der erdas unehelihes anft Selwise; dass er unht hu der Seisten hatt gelången bure; Do solle ros angeho melden, oder soll hernaf s hilla geni Wann solhes geshehen, sommass Der Gesell Dom handidank finln und Enenhalben Hålden irlegen Der Becbte Artuus. Nässder Su-derdenke Meistenwrstlid samen kanft. Fein ans denbirhen Sighund pevmisoron hune

Non dem Lerre Stadt- Schuldsensen bringen, alsdenn ied ihne Ter Eag bestrnnrek, Wdann er diu Mister-Srck anSreBsen solle. Ger Siebende Articul. Nerden ifrne dre Meister-Budt Norgeleget, md Wderden uhna in des handladwasts Seisters haniss Ged- GesIelorne Brifter nebst emen Dläster Mistar BgegebenStann är mun ölhe Seister- bäcke Werfertiged hat, sö lwid das Enbahre handiderk geforderk, und derden solhe Seistens- Sirke Von den Ieseen handaderats Neistare sambt denm 3ölft gesheornen Meissare gershaned, ok siå tiuhtig gerunden Wderdem oder mist, ldarden fin Nor nnSinstig enandt, ss leliid är Pire fass hu ruk gewrejen, dasser 26 besär enneir

neng igt es aber nne Kluinglick, so ird Paunms Lielx, Geley bist Trenhålden gesteaftet, somd såå abea Wor omhbig enland, så wräst Er bry ders hänhmri Maal-Stare, und Wor ane Rox Bricks bläse und Demwela brynagn Abdenn ldird er hu annan MeisexGestrohen Edann är Salor Vers forhen hat, handidawdks bmest hubleckan bis dass nu andevir kouumt, und E3set iha à6, als Tann mnss Dr bny diå Senster- Sikk Bielen-Srifshafer wlegen, und Pieen Cammar gulden dåhsgelit, solhes komm nn Trebixhen, mehro tinln Oets gulden Prilfhwris held enlegen, Darnach mms Er den bryden handldenkt Meistaru un Denen fiölft gerJulornen nine Maslhuk änd wihten dann solhes grSihar, så lawd ks 8d nnnrne Bliken Wå

Säister ehand. Ten Acbte Artieul. Wied dem benn Meisser Norgehalde Wdie Er m sönner Meissarshäft Derhalken bll:r d. Soll nnu jeglicher Sister som Eigen hanhen fåhren, und går brusbige Maare machen, alss, dass knne Rlage Wor denen kanft un handels- beutsen ilansten kanTer Neunle Arbinal. Sokl bme Efoluher Menssår besfugt sege å mid nem Stumhler odensfärher, som der Kacsbaheshaft inSädren und DörrJern unzigen Boehus hägeben mud handel und Mandas, ndom grungsten kenen SockgerGrug, et mog åp Rahuen haben ellr Didelle, as Klingden, haftela, geshri Bushäftta dden Shakm Donur åtr.

berwetsenkDird, 16 soll er gedesmahl umb hdölft sammer hulden geswartes derden, sölhe Bdölt hulDen derden in Drey, hhecke gethlat, Tadon bekommt hellydhacke drehlaehaftt d nå heif dem hand werka Cåi Der debende Atrhienl. Wråd ärds allom Parlegara, klangt und handelslrukhen nngestelt, dass Fräkeina Malerialieu i Allurhuelis Shiltsötten, helftanbam, SchelarzUberholt; pfundholt, hiurhhoraSiken, Olliftenholt, e måg Saharn haben, Sie e idolle, än keura ausländishe Derkanften sollen, sondern olfes dem handldenk åberlasen, po if emer, der solhes uberbretsen hat, kan uberlallisee Wderden, s6 soll 2.

La Wölft sämmer gulden Tmatt äriSegen, we Ferlilfsse Arsieul. Toll ämd kem Kårleger öder danftMann kene blose klingoken oder Gabeln nu das land puhren, und warkanften, ni solher Berbrecher soll jödesahl uns hwöle gulden gestraftet Warden. pis Gerdeuolffse Alrhint. Doll Som Slenfter bepngt sägn, Rrinem Frembden noch hinhunmishen, Pr mäg, säpn, lder er letälle, eann hwunhehon der Jift ist, etedlas hå oSleiften noch polliren, Danet denen böhwern anft denen Gwäntzen und Dlacskbohahaften gestenres und geconhwet Tdende 80 9 emer hiawinnr icbenwetsen lasen urd, s6 sokld for mus gnette lann30.

mer Bulden gesanrtet derden. Der DredGebende Artienl: Soll denn Schahlen Sihwidern ingessellet säge, knner anft das land, eder iu bådtin und Forrter högehen, und denen alda sif befinden Den Suumghern weder häft noh shalen hushänden, abmåg ap Nlasmen haben, lare Tie Soken;, als nehnlih Klftenbein; Ptundsolk hirhhoruöder Quohen, er solle ån in sumen hanss nihts hueiden, und 80 k6 2à n ner ubenbretsen, s6 soll er hedesMask uns fneft gulden gästraftet Werden. Ger Vierdebende Arbieut. Sot kem Derleger Teder kånft noh handels Mane måt beinar änsländift, Marn Weder handeli noch Wtandeln,

Siå måg Slahmen haben, låra rå Taolen, alss nehmlind; Neser, Ohlos:s Shwar bohrer, hangen, Seisel, hirobiel, felen Sihae-ahen, S chuide masn, 6 huster, Idade, kaifta und das derglechen Saare anlånget. 80 s emer hierinne äberideisen läskt, so sokl er jedesmasl ns hiölkt gulden geSraftet Derden. Der SenfBebense Aerbeul. Wird Denen Berlegera fära änch karift meu handels Cruhen anbeföllen, emen jeglihen sämna wiustig dapt hugeren; ldie onp den båckaWderds-lohe, med wist andere aur abuehmlus: Linh, nuldand, CaboneDrumgfta, es måg Mahmen habenDie srå iddollen, än sif su handel und

med durd drå Lanjt om pathiavewer, dee Brauva nu den Absäkt und Rain gabwast dird, u solher ubertietser 60r soll jedesmasl unss härffigthulden guwärtet Dåndenn. Der DecsJebende Arbiwäl Dolem alla dah die brädt. Schunngen Von allen den hänftsen, Diå hand erkSteisser mid hwer Hacsning anft den besömmoden Tag si näft dem Padshanss musinden, ma iwe Rrchning ablegen, alsdann hevnal kaiider anderehandt e Werkks Mistar, ladie ugaf ha Bdorne Mistare Jennahen, anbesohlen aird, ned sollen die jennge, alle fahe anf Tas ena näm Pyd uns sflicht ablegen und grunommen Wderden; Tass srå alla Borgariseiben Artroäl flenssig nu obachturehomemk

und die ilberboetser gesuhwendermasen astraften. Der Ciebenbebonde Artioul. dollen Dirå handiderder oder huuffte allesT vartal på sämwen omnern, undy sig änbar anander ankundigen, obans nugeglider, sma Lag-ändt brukndek2s Cha, ruhtig myfangen hade der mist. DerRebtbebende Arhiäl. Dollen sig drå Menster, Danne TahandTdenk bägsammen ist, gebusrenderman san still undpsits som psag anfsåhren, und Caane Siå Somnma än unen somtäme Ankldor 13 mit Dermeda4 Con pk geden und dom handinbereks Meisten unben den Berhiornen ihwoenRespeet hugeben. Der

2e Ter Devnbevende Arhwäl Dol bvivr dom andien Nor Sel sm und Laden phumsten, åpp knn 3 heldDonts föheen Cassn, 8o mer TenauJern lågen waftes Vor buhsen und Caden, 1o Coll er ms uen Oss halden iu drå brafta Verfallen sign. Der Inanbigse Artiea. Mann emer den ändera in handel mud Dachen, nu Britsigkeiten unen Shalen shelken ird, så solla der jänge, der gesholken had, ofan alla guade amnan Camanmer Gälden Safte arlagen, und Taa Dre Rechning henbas komnat, sollan diu handidercke mechte, Tre Srartgelden nu sordern med Tene handiarel Måstegeliarfens Wderden, und 6 spenier Darllinder legek, Tre Swafta mist Bryrken, 16 sölle ihin der handldardemeister doof Den handideoksbourht Talhand

handiderde bry keln Bälden brasta, Gavuindrs Eegen lasen. DerCiennnd drhanbige Arbreål. 30 ga Muster Den andera nu britsdigleck num Tiebs gesholken håt, somss der gnnnge Meister, Jer gesJolten jst huDom hand lderk-Meisser gehen, mnd hanfobses anhingen, umd än Planbunss Otsen, dässer hinsäsro arbeiken Tarft md sonma bachen mid Recht hians föharen Ran SSomktann rinna må Tied goGoiden ist, kan ha Tas handiaardkr acht abstoaftån, söndere så äenden Nor dir Obrigsei gårainsen und TrrDen solhe Scheltaor Be bry der Oybrigtens abgestiaftetDerörteg und Guantiye Arbienl. Wane om eisser Des gesHolben ist, ä 3ies oder u Sheln, miht hagseng gur

hingdhet på dem hand derdes mrister med medDet dal an, dasser geshölden ist, und bitdes umas Kolänbnäss, dass Ee arbedden TarttSershunged ka fölhes åber dre Racht, so ust er Coclosl idre Safte gefallen, glanhelrr den, der geshölten hatiDerTregund dwanbigse Arbieal. Dosölle sölhes By Jermeidång hwager amwer Gälden brafte Vinbohhan syje, dasslånn om handiderks Shwiss oden ninge bestraftung geshehen, dass Rer ener and dem handldeocke anr den bimbäuckler oder andersledo gar ninhts daSon redea solles

Kinfsmedernes taxa ok Ragslemente tyden tin fölier, hwarwid är 3t alta dt kifwarne med deras aflarräknas tunteles, un så många pårt par pa Vunten ok så många Wuntar för En 2D:r, el:r ock at de Käknas efter hundrade, på ok så många på 100 kun. Hwad nu die zinnerne wälre angor, eller de Knifwar ok hafflar, hwilka hafwa tiäheft med ett tundt stenmplet Tennbleck öfwerk ladt, så får Smeden. Derföre Stiukwerks Ärhan, så mycket af hwart 100de, de må wara 12, 14, 16, 18 el:r 20 på Winten, ok kallas qwalfer, Biyrgehner, Sechsgeheller ner, ohtgehner, Hwantziger, ul:r 3 D:D:r 3 ft:r l sl:r. fö heart 100de, då köpmännen ellei förläggaren gifwer dertil Slippade kinfl ok haftel blader, alt det öfriga, såsom tenn ok mera består Smeden eller der Messerberrter. Men om Kenfsmeden gör waran eldeles färdig ok bestar Näden, får han efter Peglementel för hwarje Bint, der må gå 12. 14. 16, 18 rl:r 20

på sihocken i derifrån falia de til 70, 60, 5, 40 30, 20, 14, 12. 10. 8. 6. 4. 2. 1 på hnar Schock, ok har schock gåller 5 butzen el:o 699 42. Af Mensslar gå 16. 12. 10. 8. 6. 4. 2. på en schock, hwar sichock t2 8 g el Tänger kosta ock 5 Watsen hwar schock i deras sorter; Men Lädertänger kasta 1/2 S:r el:r 71279 Der gå 4. 3. 2. 1 på hwar schock. Caixler kosta ock 12 gr:r de stora; Medelhortaen 2 Kopfstuck el:r 10 botzen, de små 82gr. Bagners werckzeng En Langricht Beil 1 2th:r Ein handbel 8 1895 6 d. tin Stockrnxt 13 d 6 d. Eii felgeuj3 6 lenskt 9 En Schrotbeck En Plyten, brik 9. Geld15. En decksock En Sihlehel Nan 8 biss90. des 8d à goldzchnde holdsigmndts amböste, Horrn dito oder 3 perhaken des 60 à 39::. Plingsmedernas taxa, eller deras somm smida kiifsbladen, hwlka äro af 2ne sorter, Mostacher- ok Spitzanhel klingor. De förra äro af 3 slag; Större, af hwilta 100 pa på ett Tagwerk; Medelhort, 125 st: på e3 tagwerk. Små à 150 st: på ett dagwerk. Priset är enahandn ul:r 492 dt tegwerck. 6 pitzängel, 12D: 100 sk: el:r 125 4:r 150 st:r de så kallade Sechogehner rkosta 1 D/5 C 100 de så kalnade Achtehner 10 gt: Hwantiger 899. Had de bätre kuffsblad angår af stal, så gåla de 12gg:n p dustin. Hurschenklingen el:r tälgok suggnel: Sägtlnnfwar stora 1 Pl:r 284 9:5 p00e de smärre 1 1/2 /4 :r.

straten borde efer föreningen bestå halfJen af hwartera, klagande föröfrigit de Lutbersle at dem i åtskilliga mälker intrang, hwaraf 1730 ok 31 ngclen oro upkom. Man ser ock Husel, hrar de bekanta Atunli Silmalcaldin blifwit förfärdligade, hörande nu en köpman till, ok nke långt derfån undt uti staden nästan hustet ok rinnet, hwar tilförne en hyttan ok masugn ståt, Auisen, som här är inrätrad, bedrager sig ansenl:r ok består i en dreger el:r 4 d. för hear 2D:r wärden, som föres ut el:r in af marufactner ok dylkt; han wår 1: 1726 förpoktad emot 5500 ok 1931 förr 6000D:e. ämtet Sclmalcalden styres af en Öfweramtman gemenli, men nu war der en Lentastore, som giorde systlan ok hade sig tilihielp en AmtSchrecber.. I staden år en Schulthess samt 2. Degerande Borgmästare, hwilka alla år stytas om af 12. På det gamla Slottet, som ligger utan för staden på 2 beg, årren Bughugst

som bår up all Spammal, hwilken faller LandGrefwen till af Landet. Men huru detta Land, Som ligger regenbej:n i Shuringen, Tomit tn Iunset Heten. Cassell, är af Histerien à27 seöfwer Wergwerken åren Bergdepeator; Bergyhrornen, ok Bergsgreber. Så är der ock en Commeriane Rath, som jämte några af de handlande, gör ett så kallat Conericen Colieguin, ok har öga på handelen ok manuafactuarne Euteligen bör Saltwerket en förgätes, som ligger straxt utan för Stadhaorten wästeret. Strunmen är hwärken diup eller stark, ty at 1 skålpund watn, eller som de hår säga, 32 lod kohln en håller mer än 2 lod wigt ok deribland 3 lod Sält. Dock göras här ulla år 3000 Malter 6, Gradier- el:r Leck husen äro wäl bygda ok stora, hwar watnet med en Stanggång puninpes up ifrån de nedra Csternerne tila de 2 Tånomn Tannorna, som äro i bredd ofwantil under staket af husel, ok driyper så åter ned genom halmen, hwilket sker 15 grugor efter har annan pumpande man watnet ifrån den ena Sumpen ok Cisternen in i en annan ranna ofwantll, tilo wätnet är nog gradordt. Hår hade de ock latt inrätta et sådant Graderhus som i Naunheim wid snad beng, el:n oppet ok obetälkt; Men som lätt är att tänka, hwad pada legnet kon göra, så är dettrå maner särt å sido. Här är en mer än en Panna att koka Sohlan, men helt stor, ok wid ändan deeraf en mindre, hwilken derföre blfwit anlagd at en Vrtuoso pratenderat att plämpedtara Saltet medelst en ifirite Strioli/, som ock skall lata f göra, om det ei kostade för mycket, ok til den änden lott häfwa wätnet ur den större ppännan, när det hae sterkt kolet, i den nuindee, der Saltet hullie praciteras, ok en lss Sivrituo inletas genom en macne som en distiapanna. Dock detta må en framande en se, utan beror det pa Beruttelse. Bygnaden af Muren dring pannon lan agtas, emelan der går rundt drigg pannan en

gpning, det logan medelgt wndhol i luuren deurlelar ok dräger sig igenom Bi tak uti muren, hwar han åter förenas i en Kätelugn, ok sedan ledes genom en Canal eller trinna ok pipnaf Jer genom Funnet, der falttt torkes, ok så tilbaka igenom en Canal in i skorstenen, hwarigenom jler att en hopwed bespares. Se wid anändorf. En Malter 8 sålirs för 2 B D:r 9 fl:r 2 d. wid handellmanen werket. Min Corre pondent i sittenlaldan or Cohan Ftenreck Biesoman. Peste jag i folin med kodtor lmld Ribe ifrån srmalcalden förbi flok en by gint öfwer felgenthial ok widare igenom skog ok bery ok elaka wågor liDamback en ansenlag By ok wäcker, Sachfwen hottatidhörig. Han ligger 4 Mlil stunderz el:r 2 Mil ifrån salende nalden ok En stund, förr än menlanen dt, tager Sadhfwinsotta ok wet slåtra Landet wid. Irån Dambactinse reser man igenom en dal, der 4 Blanfener ok hamare ligga, ok så förbi Jurgenthal en lten wacker by i £: hotta, hwar Hertigen hor ett Jagt- ok Somarhäs, till Chrdruff: 2 dtunders Denne är en stor stad, som förer samt, grofwarna af Irohenlohe till, dock att Jertigen af 8 hotta är Styddtherre. Han har 3 kprkor, alna Luttnha, ok är belägen i ett fett flackt land wid floden Ore. Des nåring består af akerbruk ok mycken Boskap, sämt Magugfadtiuner, warande der ibland andra til 800 Paf ok Tygläfrare. Utan för staden ligga åtlilliga swadnar för koapper, harfware, at ok 2 at draga Jenbräd, hwaraf den ena dock nu stod mäst stilla; den andra war yl:n byid af Magi straten, hwilken den säma forpaktat til en David Sulars Lindaner, som hade warit i Kyssland ok berättnde des wara 4 ej:n 5 tradwerk, men tråden sade han wära af skärt, ok elok art, så att de mytt brukat honom at linda måtten i Styckgiuterierna. Denne Mästara hadte Craeun miudtt 4 Kubel om weckan, ok frott, hus el war

Een hesell halsparten mindra, samt alefri resa, ok för hemuresan 3 månaders hage. Dostarne, om Charan sätte att lära ok arbeta wid Twådwärk en niuto 5 Copaler r. G:r t 8 d.: om dagen 2 stunder ifrån Ohedrugg ligger ett ulunwärk wid tyen Muhlbrerg. Wid, hus N:o n:l: Irån Shedrufp tl Ilmenau 6 stunderMan har först sldts land men sedan höga bergok kommer forti Grawvinckol, Graflvode, hwort de bäste Slipstenar brytas ok göras widt ok bredt, ikring i landet, hera ok andra byar, som äro dels hottiglin, dels Sckwartz burgil, ok dels Wimarip. Illmenau är en liten stad Hertigen af Waey mar tlhörig, hwark nårnp förnämligast beror på der så när der in 22 belögna flots eler Sciefler. werk, att det synes enaot Nort stryka under sielfra staden. Det berättes hafwa af urminner 2drwarit bearbetat, dock i de senare åren med förlust, så att det nu stod i snart 100000 D:r bachs. hwilket dock hwilket dock må el en stor del tl skrifwas de stora omkostningar, der warit giorda med BygnaEnder ok i synnerhål den stora Kryserl: Commissionen, som R:r 2720 ok 21 der blef halen öfwen BegInsputocen Keller i anledning af det fel Hän begick wid den stora Stollens anläggande hwarom längre ned. Denne Relier war komen ifrån Hartz, der han wart Ihigare el:r Tdylik manmed ett slatt ok ringa baggage; Men for seden med 6 hästar för ragnen ok dylik ståt, som ock wäl förorsalat Herbanka. Eerhenom Som der Serhehender ok oerEnfahrer E Arenbers, men lökadds honom intet bätre, än 2 han ock Sedermera kom deröfn i arrext. St fölia werkets strykande ok fallande, så Enästsam. byckes det förratara ifrån Öterdel wäster, der Berget ock stager, men des fall emot Nors. Emor österrbestår det af en flachen Vång, som hwall wusa sif i dagen på andra sidanom en stor Ayp, ok hwoppå de rätt i ändom

af staden sänkt elt schakt, som kalles das han Sachften, ok ärs 24 f:r diupt. Härhade de redan falit på Schieffer ok Sandrtz, dock hält Criec, waramt man en namn Lolcuen på rätta diupet med schakket dängre up på berget är det 23a schacht, kallat der Trepen Schacht; Härpår man begwämliggst neder på stefar ok troppor, som ock gifwit namn til Schoktes, tils man kommer 39 f:r ned ok på den diupa rattustollen, hwart latnet lefwereres ifrån Botnen medelst konsten, som står i deraà schakte När man kommit til 6 f:r diupare, finner man att der flache gång, som räcker annun, är på som l:r ställen 1 à 1 1/2 famn bredbehållande sidt hängande ok liggande, dock så atet han falller mer ok mer derifrån, tills han aldels förändrarig i et flotswerk, så aldt det som förr 5 år hängandes blar nu Taket, ok det som kallades förrdes liggande, kalles nu 3ollan, sträckande sig detta Werck bredt ok widt widt i et stort folt, hwilket de med åtskilliga Durch sihlag, orter ok trummor egenom bruts. Det 3die Schachtet, som ligger ännu högre på berget, ok år 67 f:r diupt, kallas die hottes wabe eller der Mittelschaht, ok har jämwäl en ansenlig konst Sill at bringa watnet urde wärken som höra derunder, ok up till den diupa Stollen, warande hwärken med det förra eller det foliande Schachbet durchschlagigt, på det at watnet en indre dermedelst fala in i de diupare wärken, ok der blfwa dem för mägtigt. Så är der ock en konst för upfördringen af Malmen, emedan detta Schäkt är et af de tu, hwar upfordringen nu Jer ur grifwan. Denna S onst består af ett wattchiul emot 30 pot högt, som åre lik som fördelt i 2n afdelningar, sittande skoporne i hwar afdelning twärk emot hwar annan, ok ofwan om hulet åren Sunp, ok på hwarkernsidan deraf ett Dambohl, så at watnet, som falles ur Nämnan in i Suimnpen, kom medelst

dessa Dambords slutande el:r öpnande sloppas på den ena eller andra afdelningen af hiulet; ok som skoporne wända sig der olka, så kan ok hiulet wända sig ok gå på hilken sida man will Detta wärtehiul förer med des wändstock 210 annat ok något mindre hiul, hwilket ärbesla, git med Jerntaggar, deremellan Jernlädian löper, som fordrar Malmtunnan ur grufwan. Det 4 de Schakt i ordningen ok det 2da hwar upfordringan sker, källs Sekel12 Ernst, ligger kåängst emt wäster ok öfwerst på Werget, ok år altså diupst, nel:r ifrån fölior, ten 92 f:r, warende der nedan om en Sänkning af 20 f:r ned på Schieftern ok Malmen-Här. sker upfordringen medelst en konst af samma beskaffenhet som den förra, som ock wattukonsten här täger sin början, bestående af eld stort watuhiul, hwilket med des wefwar förer en dubbel stänggång ok Kolfwarna qpuimparna. Batned, som deffet som drifwer så uupfordrings som wattulkonsten, ledes ifrån de högre berg till en pås timars reg d längden ok sedan det giordt sin tienst wid det ofra elner Wdiltalm Ernet schaktet, sämles det ok faller så på Skonsthiulen i Mibelsichcktet el:r der gotresgebe, derifrån det går 2n Treppen schok 2e, ok sätter der konsterna till gångs. I hwilket sidstnämde Schakt är en dubtel wartukonst, hwaraf den ene är enlagd af En ifrån Hartz, ok består af widare men kortare pungår, den andre är nyligen bygd af En ifrån fiey berg, ok har smalare men högre pnmpar, ok som han dock häfwer en ansenlig myckenhet watn, så ment man hon torde koma dt föredrages den förra, emedan omkostningarne på Läder ok dylikt äro derwid mindre. Härifrån faller watnet Berget utföre tli Nyttan ok drifwer der Maliorna, sätter sedan några dwernar, till gångs, ok entel:r ledes igenom en stör Ang 2li Seger hyttan, hwarest det drifwer flera wärk af Ugnar, Säg- ok harfware qwarnar, ok faller så bort i den förbs löpande ström. Den diupa Stollnu

som blif. indrefwen till watnets aflopp, ok till hwilrken konsterne lefwerera det samma, går således hela Wärket igenom ok kommer inp ifrån Nord. wäst, sträckande sig efter hrundritningen till 1466 f:r i längden, eller till byen Martinrode, hwar des mundlah är, hwilket man räknar en god selfannan tinas 3ag ifrån Ilmeneur, ok der man kan se huru orktel:n han är ninad. Förutan de ofwransagda Schakt, hwilka ligga som i ett streck, är ett änno, hwilket ligger på sidan ok til 30 f:r ifrån Wilkelm Ernot emnot Norr. Det kålnas Gott silt jelriss, ok war nu allenast etr fahrschahht bill 50 f:r diupt ofwan om stollen, men wid detta Wärk särdeles bekant för det fel, som den förra BergJurpartoran, Keller begått i afmätningen af grunden till Stolens indrifwande, ok derigenom brakt Ietaessenterre på ett n nunde kostsamt än Fåfångt arbete, tills det uti Elrenbrg's tid, är wordet fullbrakt ok sådt i stånd. På Östra sidan är ock en Aetustoll, derigenom igenom watnet löper af ifrån de närmgte wärken wid datofans karhwen Treppenshaltet, men I ankedning af ietra är läkt at döma, det detta år etr fast ansenlud ok magtigt werk, hwarest Schiefter sedan man kommet igenom den så kollade Gechstenn, som gör t aket ok är 3 1/23 à 4 f:r mägtig, lifger 1, 1 1/2 à 2 fot diup, ok derunderligger den så kanade Sandortz, hwaraf den öfwersta Schal e rj:r skalla år swartgräagti ok ekast, dernest folier den som de kalla MittelErtz, så i anseende till Des halt som lag, ok derunder den sämste, hwilken år en olik en håsten med en hop Blende uti, ok skulle man knappt ticka der wara E om icke några blå giustror här ok der gogto der elsänna; Ok ligger denne Sendfrtz gemen, itil 3 fot diup el:r mågtih. Han håller ifrån 4 kl:r 16 à 18 jos:r p ok till 2 lod 2, ok sättes, sedan han på grufbäcken är worden fofrad ifrån des bergroloart samt sedan i hyttan torr bokad, orostad på smältungnen up. Men Shiedser- Malmen, som gifDenne brångor kar 450 det diup in som den farre

i halt litet mindre än den förre, rostes i tälta hus, ok får der försin hwärka en rödfterg. Mobetet i grugwan förrättes mäst med Sprängande så på Sand frtzen som ofwan om Schiefern, ok winte Grifdrängarne, hwilkas antal bestige sig el 300, deras lön sålunda, att dem tilimåtes af Stigaren en grund af 6 f:r i fyrkant, ok mäst 1 på diupet, hwilket en karl i 14 dagar borzutarbeita, undfående derföre 3 2se, dock såtbal gemenl:i 6 personer på hwart sådant arbete. Stigarne ärb ne förutan konst. Stigarna, ok niuta dlle 2 2fr om weckan. De som sofra Sandmalmen, niuta H. om deren. Werket war förr delt i 1500 kiuppen eller Namna, hwilka sedermera, då derwid war förlust, ökades ti 3000 delar, hwilket dock gifwit anledning 2l en stark process de gamla ok nya Ietnassenterne emellan. 92 mast Konungen af Poalen drifwer deritinnon en stark ändel, så wäl som de andre ferstar af det Sadska huset, med fleraförnaMama Personer. Grunden, des werkot liggerar egentel:n Hennebrrgiht eller Neemare, men den dtraf belöpande Tianden deles i anledning af en gamil inrätning alla de furstligi fusen emelian af den Dachsenr hrttiska stommen. Den som forlegt ok än förlagper werket, är en wid namn Call Rckter iffrån Leiseug, hwilken wetot förbehalla sig ett så godt Contiat at3 Han in perpetuum har förköpet af ell gren ok Dret, den förra för 22 D:r p Cent:r, det senare för8 D:r in:r, räknande derwid af til Skuldens betalande, som werket hot honom giordt, allenast 1 24 /2 förhwar Centner 9 som tilwärks. Ok som deta Contrant för werket ok Interessenterie warit så sladeligit, at de 5 de senare åren förloret till 9 1à 90 Dg:r på hrar Cent: l, emot hwad han annart gulit, ok 2 e:r pa hwar 1p 5, ok förläggaren hwarken med. Dag eller forlkning statt att bringar det, ufrån, som han ock beräsades stalet hafwa afslagit ett tilbod af 20000 D:r ofwer ok uton

Skildens letalningg, så sade Elrenbrerg und, att de nu, då werket gaf ansenlif Malm, sökte at0 göra deraf en så stor sämling ok förråd ok atd brigga Bilwärkningen så högt, att de innan få år måttre kunna afbetala skulden, omplönt den besteg sig til 94000 D:s:rr. Smälthyttan ligger, straxt nedan förr berget ok Grufwan, ok är mycket wäl bygd, bestående af 12 ugnar i en Rad, ok underen mycket hög skorsten for bätre drej kill, hwilke alle, äro en undatagen, äro af det slag man källar Hohe OCnus, af 12 fot i högden ok mer i öfrigit bygda wid särden mdd àn Dubbel spura ok förhård som en Ängerk ugn ok hafwa desse ugnar hår en blif:r införde, foan man Her många giorda prof finnit, det man derind mera Malm kansmälte i längden med inindrekol än wid de så kallade krumma ok låga ugnar Beskukkningen 2l en smältning el:r Schinht 10 Slottlärro. SandErtz. består af 6 förrot Schieter Kopparslagg 4 ditr fluss af kall el:r ånan sten, 2 diter Tilförm Tilförne satte de dertill 4 skottkärror £ las, som kom att kosta 3 gg:n p Cent: emedan det gaf 6 före att Iren blaf deraf skukligare til Segringen eller att Silfret sig desto bätre figerade, tor ock hända för Jern bindan, som 5 i Malmen; Men nu är det mästadels ur bruk, som denne malm ock är litet el:r inted Jernbindef. Kålren gifwer i egrandet ifrån 21 til 24 à 30 lod 5 D 3 ok att man om blwärkningen må kkunna döma, så räknes a af de 12 ugnar, som nu gå, lefwereräs 66 à 70 Cent:r går7 om weckan, så att om man med dem här å orten räknar 45. reckor på året, ok de öfriga för Helgdagarek, blir tilwärkningen of:r 3000 Cert:r årså. Af Slfwer tilwärkades ock tili 70 à 80 n:r om weckan eller Segerhyttan ligger et stycke ifrån hrufran är jämwäl begwaänse, wal ok lassamt bygk, ol består af 2 frislugnar, 3 Segerugnar; En drefngnhwar til 80 Cent:r drfwas af på en gång, 2i Darrugnar, En åren frifugn för P laggens ok

Hletrrtt. 11 herdens el:n härdtllyets förandrande 5 12 omsmäle tande med mera, samt en wåning ok Proberen kammare för den så klliade ämrihter, som gor Beskukningen ok Proflen. arbetet wid Segerhyttan år forpartet 2i BaronGerdorfls ankefrör, som sig förbäundit att lefwerewra gårIren ren ok fri för 1 1/2 S:r p Cent:r, då Don lästår alla om kostnader utom bygnaden Omkostningarne wid detta ansenliga Werk berarzajedes stiga 2ili 1500 Kh:r om weckan, Wetnenternes Konmngaruteslutna, ok äro hår inbegrepne konst, onkostningarne, som löpa öf:r 100 2D:r om reckan, så wäl som kolnan, til hwilka år så forbrukas 20000 f:r wed om hwilken werket har contraberrat med de angrantsande furstar rätt gifwa för hrer samn wed prå stullan 3 fl:r. Hugsterlönen är 3 244:r oarelouen 7 940. ok förlönen, som wägen är till Sidst kan markas att ibland Sigreftern i detta werk finnas yta runde Niurarkeller kortlar körtlar, kallade Schwechlen, större ok mindre hwilke halla i sig, när de slas sönder, figureta af firiskar, men litet el:r intet 9, som ock wid en ort ok by Mane back 1 1/2 st, härifrån i et gamalt Sisiefferwerk af andra figilta af örter ok dylkt finnas. Bå hul Je 79:500. H:r 1726 9. 21 Stugt. 1 Centems reste jag ifrån Ilmenau med Hosslagnen tll Ronegsee en liten ok efter sidsta Wranden tenrl:n wäl up bygd stad i förstendånet Sckwart elirg, Stinder 23. Widare öfwer Ber ok igenonn 20 täml:r pånpt land till en slålt ok ståd Phanckenbirg samema furste tidhörng. stinde 2 Straxt deruton före kamer man of bloden den Schwvartze, som förerhuldpa somliga Orter, hwilket fursten der loter waska; Men wid en ort Brectenbak hafwa de wärken arbåtat på et streck af Qwartz efter huld, men funnit deraf för litet att gorn någon winst Draf. Ei långt ifrån Blenckanting for man wi

wid Landswagen e4 gämalt hwerk med den der. til indrefna attustollen Så mycket hördel derom a21 Malmen ligger i en strykande gång mer körtelyws ok består af en rikhaltig kis. Der tilwärkas högst ec öfwer 20 Cent:r 2 hwart Duartel, ok werket fordrar alla Qnartal uptt förlag. Itrån Blamckenbing til Sahlfeldk öf:r skunde 2. erg I det Schwoartze nturysa Landet biggen ock efter Berättelse Leutenberg 9 grufwa, som sades gifta 200 Cent:r I alla Quantal, lotel diup, men här rika 5 kisar för Malm. Wid Kentz or Sikwort- anbergar Bergaintet ok 9 grufwor. Wid Camsdorf Chursaxngla 2 grufwor. S2 hilfeldt är en Medelmåsig stor ståd, nen tämej:n wäl lygd med wäckra breda hoten ok 27 skönt torg. Han är derföre sändelss belan 2 en Hertig af Sochssen. gortigla hiustet hör rassiuderar i et Slott straxt utan for staden tomeln ältn präktigt ok stort, med flyglar på sidorna. Det niuter en lacker prossonts öfwer floden hahlesom flyter förbi staden, men är en navigable, allegmast att flottar med red gå der ind. En tyrka är i staden, ok den andra stod nu under bygnd. nga särdeles mannfactendr äro der at saga af, om icke man will nämna en hulddragare, som sadt sig det ned ok några räfware. Be D 5930 àk 71. Ty har man fornämligast att märka Bergwer ekken, hwdka ligga dels wäster ut ifrån stadensåsom E houfwan das hanss Sachswen 1/2 stund derifrån, hwilken säd wera 40 fk:r diuup ok bestå af en pulgång med Lartz ok 3 à dl, i hwilken malmen ligger körtelwös ok är ah en kagtng art. Ehuru dermed är, så war denne Grufwa nu fast den endaste, som gaf utbyte el:r 3 £ p:r quxtalat på harortera af de 150 delar, i hwlka Interessenterae sg delt. Dels lupga dessa Wärk Sörer ut ifrån Staden ok wid en ort kallad Becsuitjeh, såsom sl:r Grhannes grufwa, hwilken beättades wara 30

E diup ok i öfrigt af samma årt som den foliande Gott umid Jenning ligger 1/4 timas wag £i staden, ok är el of:r 9 f:r duup, men ifrån Schåktbot, men hafwa de drifwit in en ort till 30 f:r i längse Här wisar sig fuller Grufwan som bestående af en hang, emedon hon her ett rit hängande ok liggande, hwilket senare består af Letten eller Ler; Men så är i hangen ingen malm, utan finines deme i små kortlar ok trune här ok der i berjt hwilket senare är af en Ködagtig Sandart, men hårdt. Malmen är rik, dels gräm dels rik haltif kas. Hår ok der, i synnerhet i börjen funnos storre ok niundre körtlar, som hölla en god Ril5, men det hade litet bestånd. Ok som Malmen nuför fältorten syntes satta i Taket, så woro de sunde As sänka et schakt oftenifrån, dels att hunta denna malm, dels för waderdragat ok upfordringn. af denna malm hade de till 20 à 30 Cent:r i förråd, ok som de härtils en smältså hade de mäst sätta til wid dra werk 16 gl:r på hwärt nämn i hwart qnartal. På det så På det så kollade Rothem berg straxt på endra sidan om floden salle hafwa sama Interessenter åtskilliga skarpningar, men intet af särdeles wigt. ok wårde. Tilforne fants ock här lingon Cobvet Malm, som förbäukades at göra blå färga; Men nu är den åtgången. Pa samma beg år e SchiDsergefwewerk, som En ifrån Bänkif drifwer ok somlar der en årinhaltit malm af 1 à 1 1/2 pel:t, hwilken han smälter wräghhyttan, rostar skärstenen, lutars ok kokor tllsutniol. Desta omtalta Werk höra alla ett sallskap till af 150 Namn ok delor, hwaraf Herrtigen Iohen lernst har 6 fria; Staden, Sadet ok kyrkan 1. Der Nustheler Een; Ochichtmästaren ok Stigoren Enaf de 10 werk, som de difra ok hwilka en äro särdeles ansenliga, är allenast das Hans Tadskenok D:t Iohamis grufwa, som något gifra, de andra drifwas med förlust. Af dessa bägge är som för sadts, ed utlyte fallist af 3 D:r på nämnet wid det sidsta Quxtel. Kopparrtil,

wärkningen stiger till 80 Cent:r om 4 året af bäggwerken, ok onkostningarne till 7 à 800 Df:r om året. Till fursten betalet ingen afgift, så länga werken stå i skuld, förlag el:r förlust. Härennot hor farsten behålidt sig förkopet af att den Malmen. ok det efter 4t wist faststält pras, harnd dock her att under ikenna pratert E Malmen efta gorif:n Ienteressentecne. Fursten har sin Segerhyftta wid Grafenthal 3 st:r ifrån hallfalt, men Smälthysttan är wad sallefloden en långt ifrån ståden, hwarrest äro 3 bruma ugnar ok en gårugn under eft tak. Dock går en nu mer än en ugn, hwar den arme Schieftermalmen smältes för CitriolSmält hytten siudningen Hyften hörer öertigen tili, hodlen niuteraf den som smälter 4 gl: om wecke skiften, ok för Vutriolen, som här göres, 16 gn:r p Cent:r. Till ginna schieftersmältnipkott p tagas på en sihikt 20karror Schefter ok 4 sotekärror kas, förutan Öslaggen, som säthes up. I 1n Sehckt smdta de wil til 500 Cort af der Biefern. här Här göras till 3 à 400 Cen:r Ma siutriol om året Straxt derhos är ock en ugn ok qwarn, hwar Blå Farg blifwot giord af den Cotolk, som wonts anft den Bothem berg; Men nu stod alt stilla. Ugnen fants wara bygd som en båkugn med 2 hol på hwar sida för wöderdrag ock 22 Ponoratt smälta det blå flaget. Ifrån denna uysomar logan igenom 2u hol in i en nyn takom, hwar kololten Postes ok sanden trännes, sandt en annan der weden torkas i 1/2 timas rog ifrån staden wid der mene Michleg är ock 24 sådant werk, hwar de göra til 3 à 400 Cent:r. Mla särg om året; litet eller inted af F. £. C: men mäst af F. C: ok M: C: ok O. C. Berket hörer Hertigen til, men det drifwes lanndt. Cobolten sades köpas ifrån Regels dorft i Jessenförrkan de til största delen kana ef:n scleaberg, Swaxt ha ofwanföre har sätt ett allmwerk, men nör plla ok öde Mif betant i hallfildt war Berg- Kagn

Ctatoren Ceorg Malm Ifrån hallfldt kommer man i en Jtund till en ort hånad in der Ligra, ok reser förb atsklliga grufwor ok schakt, hwarest dels Srufwel. kis brytes, dels någon stag E malm, hwil konk bägge förbrukas i det litet längra bert belugna Sitriolbruk, som hörer en Hesslich till ifrån sakl felt Af kisen, som han har ur det haklfaltyla maste han betala tigenden, men för geltsen, der Bttan star, ok härer. bchwartzberp til, ger han 40 D:e om året. Pgoiest wid Slå Cctnol Siudningen Ägaren köper til werkets duft swag swart SiiefedMalm ur Schwartzlurg, hwilken kormer et kosta honom 1i1/2 3 gg:n wid hyttan, ok smälter hanom, på en lten winnoftenn till Skarstenn, tagande man till en Sck kt 12 Cent, i Schiefter,, som är orästad, att Swaflet en må förga 2 Cent:r Los ok 2 Cent: af den helt swaxa kopuparmalmen, ok detil m liten andel Slagg 2fnst fluss. Skärstenen, som håler 6, 8 à 10 à i Cent:r, wandes först 3 gångor på wändrastar, ok lagges sedan i stora träkar ejn byttor, ok slås watn pa, så mycket säm lan behotwas, hwilket så står i 3 timareller med tilis en Lut komnnt deraf, hwilken lidt tappes ut i små fat nedanföre att der sätta sag ok klatna. Sedan slår man åter feigkt watnpå samma skärsten, ok fortfares dermed, tilsingen lut mer kommer dträg, då stenen åton wostes ok lutes. På detta sätt fortfares så länge stenen gifwer lut, ok sedermera smältes han atr på förbemälta ugn, då derafåter faller en skörpten, hwilken rostes på 16 eldar, ok smältes sedan til E Luten, som häraf samlats, klokes i Blypannor, 2 alnas breda ok 2 alnar långa, somt 10 tun dinga, inhätada i en mur, som erg alumnpanna E nästan När 2 pannor efter hand äro rinkolade, later man luten ut i en lång tråho, hwarest så wäl som i pannon en hop slam säter sig, ok

kokes denna Lut åter i en annan så kallad harpanna af samma serlet som den förra. Här böra likeledes tira pannar inkokas Rinn ok som utriol Luten af sit sielf skulle gif:n en liten del Vtriol, så sätter man, när pånan. börgar bli gor, eler eller rätte3 Dr det sker 3 timarforr än hon löstes, swax Pitriol kadet är af den slätta grona Sitrolon, som de kpa ifrån Grafenthal, ok sker detta på det pannan, ma gifra så myket mera Sitrol. Af den grona Vitriolen tagen sättes mer eler meendra til, elt som Luten är swag eler stark, är han stork, tages mer ok blur tlwäxten så mnycket större; år hoan swag, tol hon ock inn ri gröm 7triol. Kär han är har, toppes honåter ut i en täto at slammen må satta sig, ok närson är der af kyld, låtes han i Kopparletlar, hwot han står i 24 timar,, då den blå Itriolen sätter ok hiten sig Le betnan ok sidorna; Men Moderaiten, som ded blir stående, tienar att fylla harpannan med hte en ster Del. Eliest procadecen ock på folande sott Sa mär Luten i den första pannan är 2 gångån inytin nästan h inbökad, så myk proteres som ell del styrka 6 Gtrjuthad ok swaghet med en dertill förforngod rag; haller hon 4 gred, sättrs 1 Cent:r righeltis grön Utriol til i hela styden håller hon 3 grad, 1 1/2 Cent: 2 grad 2 Cent:r grön Btriol, hwllen kastes i connan ok sinder med Luten 2 tima, då elden släckes sut, pannan löfres, ok luten tappes af i eft ruftot en tråho at der stå ok Caria. Derpa göres äfwen som i bbrjon en kolning ener så lålnad Sihwefel Sud, med att 2 pannor. Lut inkokes, ok när den är efter wigten befinRa. nen stark nog, fylies derkaten Hlara Lrten in, i hwilken den ringa gröna Itriden blifda wit tilsatt, ok siudes så långe tils dluten för sätter sig ett skim el:r pkrynkor, då elden

släckes ut okpannanlywes ok när Luten statt i pannan 1/22 tima, drager man Swaflet af 32 på sidan sbeyin chänhe låter så stå Luten 1 1/2 tima, löstar pännan ok tappar luten stora trog el:r for höer af trå att der ankintas. Sitriolen galt nu har 8, 9 à 10 D:r p 8 men de hade litet tilwärkat, ok wärket war ä of tur är gammalt Härifrån kommer man Berget up före åter ini det Saklfaltska landet, förbi en by Eiba, ok sedan igeno en stor Granskag ok på en hög grund tili byen Reckmans dorff, som att fölia stora Lansszägen, ligger 3 stunderrbidat ifn Sallfolt. Orten är bekant för det arbetesom der blifwit giort efter guld så af gamla tider som annnn af denna Jerttif. Oet sker i en dal nedon för lyen, hwarest hängar af Qwartz sig wässa, förande hild men genska litet. Hår arbetes om winteren, ok Gwartzen somws sämles att bokas ok waskas pa wanligit satt, men Shlicket amalgamerer sedan med I at återämta Ot. Om Sammaren arbetres i bäcken, som löper igenom Dalen med til floden Schwärtge, då 2ne Katlar kasta om sänden ok jorde i bäcken ok daen, hufewa med härkor det groftsta bort, sättande sig. hullet alt fort tl botnen. Den finare sänd sämles sedan ok waskes på en waskhårr, tils kullet kan skonnas ok I plockas ut i korn. Af de 2 karlar, som der arbeta, hade den ene En D:à 6 gy: om weckan med frenwäning ok branare; Dem andre 169D. Sà haller ock Jertigen der en Schiktmästare wid namnLinke, som har derpå upsikt ok bor som en Ecevniter i denna od märk. Som de gämle hafwa sofrat ok vaskåt hela dålen igenom tlguiså att man nug e hode annet at aratn en de gamla war ok arbeten, så fants ock lötet O, stundom intet om året, stundom 2, 4 skoglo

6 lod, hwilket sades halla 15 Rarath, Ifrån Reichmansdorff kommer man 1/2 stund til en by schmiadefalt, en hwilken hörer en Blanhener i dälen nedanföre, der 0 smältes ok smides. Men har ifrån högden kan man se de många höga berg ok stora hranhlgar, som öfwerflöda här i landet. Widare t Wallondorfs 1/ samnd. Uuder wägen kommer man förbi den ansenlige Jerngrufwa, hwarifrån Jernwärken wid Walcendorft ok andra förses med MalmWid den lilia byen Wallendor4 har man först aht märka den der delägna I grufwån, som dreifwes af en Mukol Rock E:n Lopzif, ok för några få år sedan blifwit på det såtrit utfmen, att man fant i den förbilopande bäcken, allahanda smått hersianebe, hwäket gaf anledning att slå inen stoll emot twaran af berget, hwarmedelst men til 20 fannar omtrent ifrån stollmunmen träståde en stehenden hang, som sänker sig àl4 at fort på botnen, ok har på som l:r stallen wantte fot, 1 1/2, mer at mandre mågtis. Han ligger i Hwartz ok Spat, ok förer med sig en hop druser ok Chrystallkations, i hwilka ock Malmen sitter, brdden dels är ders ok renn, men mästadels Wor malm, som bokes ok wäskes ok sedan smältes wid Crafenthal 2 stunder harif:n wid furstens af sallfolt hyptte, hwulkom ock Landet tilhörer.. IIfrån stollbotnen hade de sänkt 22 fye på is diupot, ok hafwa alt fort strecket för sif, på hwilket de ssänkt å flera ställen, ok på ett af 18 fl:r diup inrottat ett tryckwerk, som drif: watnet up til skollen. 3 anledinufn deraf att de imedelst stollen blottat Malmgången, den de nn hade, låt Ägaren förtfara dermed, ok hade nnu drifwit den semma til 136 f:r i längden, ok så hög ok bred att man med stor beqwämlighet ken på derigenom. Hartils hade de haft att sihifterberg för /4, dock uton telan til streck ej Malmgång. Arbetet betalek efter tammen ok bergets är, if:n 18 DD:r ok mindre

pioportion, då ngaren består kwut ok alt annot De som arbeta på Malmgången, miudta wecdkolän if i 30 gr, 3 til 8 ok 6 ggn, det första att räkna för erufdrengerna, det senare för Bokarna, hwakn bägge kesamans giorde tett antal af några ok 9o Jersoner. Tlwärkningen af Pren, hade bestiget sak til 250 à 200 Cent, om året, ok ehuruwäl arbetet lönt sidi anseende til Malmgången, så är dock deriid förlust i anseende till Stollen. Bemälte herr Rochs Swäger eler Guset Hotiman Leugzin är Ägare af Waliend otf, hwarest de hefwa ej e het åtskilliga skaa Jeruwerk, saha höde 1no En Masugn, som dock nu en gatt i tn år, emed on gagna, de wid isidstett isnnpn tilwärkat så mydet Jern, 4t de wid deras wärk, hwarest de det mästa sirlfwe. förbruka, ännu hade ett förrad af mer än 10000 Cent. Tackhern. 30 8 2 år här en så kalad Blan fener, som samma Äyare åhöre men går nu en mer. Br Trå föresihhammers el:n Smicthärdar, hwarrest rest tackjernet färskes, smältes ok hugges i smärre stycken, hidka gå sedan4t till de 2 Mleck- ok Plåtsammare, som samma hare tilkomma ok ligga lites längre ned. Här smides Jernet ut i Fyrkantiga tunna Wleck, som sedan förtennas, ok har smeden sin lön sålunda att han far 1 2 D:r 11532 ggl:r p Cent: Bleck, då hyttan sundian wäl lefwereres honom i godt stånd, men sedan mäste hon hålia den samma wid magt, ok betada kolsärbetllon, tarande ennot färskå ejn stängjernet tili 2 2 4 gar p Cent: Kolen att smida en 3ch ock Bleck räknasbtill Args 33d. Af En Cente Stånggern à 100 skålund Nurel. wigt måste han lefwerera 1 1/2 scock Bleck; En schock år 60 dubla tled. En Icock bör en wara imandre mer, än 48 skålpund lädt ej Leupkiar wigt; Men om Smieden smider Öfwerbleck, som genmen, u sker tili 12, 15 20 à 24 16 p Schock, niuter han derföre betalmifå padt. 6 d. p D:r 112 psenngi göra rnfg Huru blecken gå ifrån hammaren 2n T ennhuftt de att Klyppas, betsas i 3 dagar i 2ey

Betze, doppas i tennet smält med tal, doppas åter på kenten ok rifwars rena, ok lentel:r läggas i fat af 450 stycken hwartera, som sålias för 20 D:r omtrent, kan med mera ses länrre ned wid schenberg i Coren, hwarifrån ock arbetsföl, ket wär wid Balendorfle werkett. 52 her Jerr Bohman här en Jamhammare el:r Kinphammare, hwar det sämre Jern smides ok räckes ut i smela tennar el:r stänger för Spit ok sälies i landet omkring. Smeden far 6 ggnt2. p Cent: à 100 0 uns ok kolen ok wärktygen fria. Fförutan dessa Wärk äro ock hår 23 £lön. tener, af hwilka den ene så wäl som de omtulta wärk ligga i det haklfeltigla landet ok hörer Bönder tl; den andre ligger i Scwartslurgipka hebietet som Ekllres ifrån det förra medelst en lten bäck, som flyter untt igenom byen. Denne ugn facts wara 10 fot hög ok knapt 2 fot i diamtie ofwan til men liket indera nedan, mntt ut som wdest, ok rund öfwer alt. Här sla de intet ut, utan öpna dea 1/2 st. 1/4 stunder ett litet hål, des slaggen rinner ut ok efter 24 stundere rl:r så omtrent, bryta de up härden nedan 12, warande hen allenast igen slagen ok bygd med 2ne Jernhålar öfwerslagna med Ter, ok som då in i härden satt sig et stort stycke elr: en stor huss Jern, så brytes det at, lyftes med storn tånger under hammaen, hugges der i flera styckon, hwalka sedon gå hwar efter annan på Smälthärden att smältas ok räckes til stängjern. Härden i Blonsener ugnen år likaledes rund ok låter mon honom stå i några timor, sedan Jernet är uttagit att kylas, til hwilken ända de slå alt fort watn på, ok när han bör åter hyggas, sker det på intot annut sätt, än att alt skräpet brytes ut så wäl det som satt sig omkring forman som på sidor, na ok wid botnen, då denne slas med lost ok bära kohlstybte, dock til 8 tum ok mer under forman. Stukholet är intet mitt emot forman utopå en sida, hwarest härden stuparlitet som en Söusre i en Ihärd. De smälta här en 5 Cent, om i dögnet el:r i en lunp, På som stälen slå de

wäl ut tackjernet några gångorrom dygnet, men dessa pretenderade detta manen, som här brukodes wara bätre. På jkog war har öfwerflöd. factoren wid Waliendorft hetre sikildback nin bekands. Men om en sådon Blanfener se under år 1730. Ftrån Dalendorht öfwer höga skigar berg ok alt genom stora Granskogar til en By Lantseheststund. Har är gräntsen af det hallfaltigin schwal bidga ok Coburgisla Landet. Hår är ett glas wuck för gröna ok finare flos, ok änni 22e längre ned Se f:r 1730 Härifrån kommer man i en dol til byen stelmack i det Coturgiska, hwarest fön Son uttenTorft har 2 Masugnar, 2 färskhammare ok WWleckhammare samt Tenhus. Den 3 de Mlecksmidian wär under bygnad. Så ligger ock till Österemelrlan Waliendorz ok steinas en ort freedrichsthal, hwarest en Bauman har 2 Masugnar, 2 frischhemers ok 2 Blecksmidiorsmed tenhäs. Fro Ifrån steinas reser man ett grymt berg uyföre ok så i en dal til sonneberg 2 skinder. Här lyktas ente, i der Shuringerswald, til hwilken räknes så Elmenan som de andre här bemälte orter, ok ser man under den omtalta wagen annat än höga berg ok förtraffeliga gnglögar Enheberg är en bekant stad i Coburgga Landet, tämel:r lång ok smal, bygd med korwärks hus, ok belägen mntt emellan höga berg. Des Näring bestar dels af Spilsmide, dels af Stenhuggerier el:r Slipmier, warande hår öfwer 100 faheicliar, hwilka nära sig med huggande ok slipande af Bognen af atnahanda slag för Packknifwar; Jeninok gemena knifwor, för Suldsmeder, gruftlarskulat formor Sliper af sten, hwrilken brytes i bergen rundt omkrinng, hwartill en hwar har sin afdelta ort, betalande tn Landsfärsten en årlig afrft af 45 krentser el:r 9 batsen. Om handelen, som härist n drifwes med allahanda Dockrkrog af trå, se wid P4 1930. I öfrigit äro Sonnebergo Porrnen

derföre mny bekente att de resa mer än andre med egna ok andra warosBormäst Conrad Bbrick, som länge wart i Swerig är ning bäkant. Här ly ktes det wilda, Berjaktiga ok skogrika landeok kommer man seden en i ett flackt ok oppet, i som sträcker, sif ända 2 Nurinbery, En stund ifrån Connebery kommer man forb en liten stad Neuistettel ok 3 stunder widare til Cobug, en tämlig stor stad ok wäl bygd. Han år huhwidorten i Landet afsamma namn, hwilket hördt wertis albrackt saf Sachfwen till, en öpenngoniad Herre af Cothiska famlian; Men som han dödt utan manliga drfwingor, så wär nu en praf proiess emelian Jertigen af Mainungen ok Saalfolt, hwars andre Som Pogias imedtertid bodde på det furtliga 8 lottet i Coleury Näst detta hus kan man se Iegeringen. l:r Cantnelccand; Amts- ok Tyghusen, ad huset ok Lymnasium. Inga Mannfactn dr kunde jaf spörja söneles wara eer, om nde en guldt kogen dragare. Söliesmeder skola ock någre 60 der. Itrån Colurg reste jag med Postwagnen tilNulnberg, som räknes. 15 Mil ej:r 30 stunder. Man kommer genom Pramberg, hufwiuk staden i Stiffet el:r Biskopsdömet af det nämnes som nu hörde Hurfursten af Maynts til. Han ligger wid Redntfloden, ok skal wara taml:n stor, syntels ock wid igenomresan om naszen wara wål Bygd Härifrån räknas 4 Mil 2n forckhoim, en lten men befäst stad ok med sköna, af huggen sten bestående murar omgifren. Han är Bamber, gist; Men straxt der utan före kommer man in i Märkgrufwens af Bareuth land, ok hor ifrån förichacm 2 Mil til Erlangen ej Caristians-erlang, hweken stad deles i 22 delor, den gamla ok nga kaling. Som han för20 år sedan blifwit af wädeld förstörd, så är han nu ok i synnerhet den nyn staden förträftel:n wul ok tält återbygd med breda reguliere gatoet ok mästaels uniforme hus. Wid det stora

forget wisar sig det stora ok kastbara färst, i Palais, ok der bekom den skona tragard med Des Theater ok Labyniett, hwar Crmoedier blifwit spelta under bla hummel. Watrukopjsterne ok Pedouterhuset förtiena ock att beses Igenom de många frantsöska Refugierte Camilien, som sig här nedersatt, är en stark handel ok nårngg hitbragt, warande der til 200 famlier af 8 rnmpnot indra wäfware. Härifrån räknas till Nurnbery 1 1/2 Mil, ok är Landet dels mågert ok sändigt, dels ok emot denna staden starkt bebrickat ok bebrydt med trägerdar, på hwilka dock, som Maroky Grefwen af Barouth har öfwerfurisdutiognen ok Jagten in till Portarna af Nurnberyofta icta ringa skada skerenkom jag i Nurnberg ok logerat Bi Herkold, warande ingen Frecllmande tillåte att bo uti ett piwat här uton Magistraben2 gistratens laf ok renne, ok böra wör1 Torin hwar annon qwäll gifwa in Vayrinnen af thrras goster. Vuvinberg en fri Rryserlig Pikbe Stad är belägen i en SandiMork ok Jordmnoir, hwilken dock rundt ombrngn är mecket inpbrukad ok besodd som oik mycken R 0b ak ther plönteres Gike långt ifrån Stoden är then så blakladt Burnbeigat-wald eller Skog mäst af fron ok kall lestående. 6 Gbaden räknes hålla 8000 steg ellor 2 ysta Mil i Sackretsen, år med en graf af 20 fots wedd ongfwen ok med en dubbel märaf then bredd ott 2e med utstrekta Arinar kunna ga therpa printe hwar annan, samt med 200 Jorn herpå till Efra distance befäst. er äro 5 Större ok 2 nindre stadbe Cortar med ett starkt

rundt forn öfwer, hwartera. Igrnom testa Muror skilirs ock ifrån stoden then så kallode Bärg, ett gomnolt flott ti som hörrre Marckhrefwen af Bareuth bel, med hwilken Ibodn af urgomla t, rdri höt många ok blodiga bester, ok hwilken omn gör spå Stoden pktentionStaden är, förträseligen wäl bygd, med breda habor, ok pioua hus, af hilka thepacabe nast äro af Legrepten Gbland the publigne Bygningor ok hus är i synnerhet Pad husset att bese, med thes inånga kum ok Baar hwar Riksdagar wort holden, ok Patter, ne sitta, Straxt bredewid är thet stora Byeuet är Gonget ok woren. stort försedt med helrar, som thet sögrs, för 15000 Moy ok 300 Canoner. Stora Maga zend af spammol, Brinnor af herilka thet skola vora 133 Smarre men i synnerhet att märka khen DiupsTrunm, hwaram ste Nanbergys Besryningepong. 146. Der Schocn Brinn, hwortt ock K. Ichtaf BJolph säges gifwit peningor, är med Ggement, stora ok oua Mertallstoder utiwrad, giorda af Hold ok en Sihreitzare. The stå uti ett hus, men or ännu nestt, wär Brunnen komer att bygges upp ok göras fördin. Vid. Did. p. 148 På Elatsen der Renn Bon, är ock en Brumn, hwortit hoystbente Hong soges gifwit penninger. Crergor oro khet 11 af sten ok 7 af tra, ok utom thet stera 1 ocdra Fovytroghutet år stort ok präktigt, hworest Kopcouigods kom uloppas soa ledtrlag dock bär thot den under en Borgores Racien, emedon en ficiconde mätesta betala täl. Eå Hölragen wäges

Ehet o, som komar in tile Salu, till förekommande af naderslelt e Kyrkior äro ther 12, ok Herbland rerdele dokt se Domkyrkiog eller Dt. deBvontz, ok die Nenn tarche med Men skoca Malingen under, baket Utom Halers- khor år Hen så kalla2de Hallek nese, thet Pegedtz flodenköper förbi, ok straxt bherhot är then Cublegne Kerkohorden, hwarest ock Mnbergaine göra sig en promenode ok hwarest hhe dupa hwoegdo hrafwor, men smala, äro att sk. Iblond andra Grafwor wises ther en af ett hurhold af 13 Persöner, som dodt alle på en dag therraf, att en Spindel puttit undrt. Taket ok öfwer Koppfatet, som the åto utur ok är kerhos afbddåt. år sledtor 1421. Wid Kirkiogorden är huget, ther Frästen bor, ett annat ther hrafpefwaren bor, ok 2 Capoll, her LPredi lan hallas, På then omtalta Hallnke wiese är Das Ochiesshans, hwarest Borgorne eller the så kallade Schuten, efer the flera förskilta sållskop, bhe dret sig uti skiutta till mals om Sondogor, Manok Ousdogor; I huset ser mon heras beil1 drr ok Kladedragter af genda tider tlbakaPå henna sida uton för stoden äro Czernerrie får Coldakerne, hwdkos ontol Du besteg sif t12 520 Man, föruton Borgeu, i skopped.Thetta er ett stort nytt hurs bestående af flera stora stagar, som här hwartera sitt kol, ok i hwartwaföraf år om dogen ett Comprgnie Soldater, noml: att sbifa åt. 4 göra Chambrea

Spwonpå äro Gallerceine, hwor the sofwa, 2. ok 22 i nu song. Soldoterien icintaregentel:r att söga 4 1/2 fl: om Mouadn, hwadpå åfjar 2 fl: för borod ok 1 fl. för Mondwrieså ott han får i peningor 2 12fl:r i Movuedren ellod 3 rentzer om dagen ok 2 skålpund brodDy Mondurie för han ocla 8r, men om hon will bruka then gämla, ok låta peningor na stånne for then ngo, nå hon. En Mondure beräknes, honom för 12 % I Srigs tidr, tå hon är i folk, har hon 6 fl:. erka i förplägning. Pegndtz floden lopermitt igenom Syölig l 1 stoden, hworpå rötnas 68 Drarnhiul, forutan sligok Polearqfrarearet, hwarog ok en ded oro på then så kallade fisch Pah, som löpet Soder tut i stoden. Sfwet Henförra or en i frnmerhet bekont S tenbrogga, dee Elensig- bruke, dels theraf att hen ei bestor af mer on en Boga, dels aff en huten Ore, som stor thbrjo, Perojan med möräa Mirrbergo Brstrifnnsn pog. 276. Bredelrid är Vagtorhiget. E For öfrigit är ifrån Slottet, hwarest är, som sades, den liyserlade Bärg, ok Hwaresst på en bastin sta under bor Hmnnel ollahonda störa Mabhematieska Inptumenter, som höra Radet Nuinberg till, ok som nu ta ok tå bri kodes af Protessod Follmeide, en god Propnedt öfwr staden, hwilken strecker sig långt ut i 2e flygkar emot Öster ok wästet, men emot Soder är han ocostan rund. Bemotta Burg, som theraf kalles Kroserlaf, att Hensärne i gomla tider ther höfhöras tilhåld, när the wort wid Nuinberg

ok hwarofwer åtskllige, men sidst MarckkGrefwarne af. Boreute worit Warg hafwor ok thet arseligen, har Staden köpt är 1429 af Marckgreflen i Barauth, pastaende Saden att under salma Läp fiesdictionen öfwer then therunder lydande diptridt med mera, hwilket brinte Morikgrefwanr åter bestida, ok hworom med nera kanses Nurinbeigo Bezefnin, som går före then trkta shnkon eller Risto wwissite Nlachidet Doy dem Mejpriunge und ohoEung dr Engrz tåtr drlberz, Ar 1907 ghuset kan thetta tillaggas Öen att thet består af 3 Kum, atla tilsäng, mon 500 steg långa. Dher stå titl 200 Canoner, förutan så många, som äfwen äro på Hallarna; I thed första Kinnet har mon ke swarr stycken, kallade ok stolta 2er Goktafwerna i Alphanstet. I thet andra the större; I fhet 3d rinnet the största. På töggorne or i en dkom Orning smått hewor, gimen i synnerhot i het ötra innet. År 1722 år kenne Ordnunt ok syumetere anlag af then få wäwande StodsÖfwerste, som ock en lät sig, nom betala att resa Typhused. Fromanföre äro Warkpratnoin. Focot esås rik har som . Guptaf Adolph gifwit Staden, tå han inrättat Borgersköpe i 24 Consagnier. Om Landet, som hörer under Nuinrberg ok bestor af 11 Änter, kon ses föri bem:te Beiäfning. Wöhd ok GaStentoff öro förstöder, ok then förre så onsenlin, att han runde passora för sen wocker stad, om cke Niinberg woro terhos. Honghod sin egen Moystlat ok eget i Sådhusst ok är ther i synner2 at se

N. Andes kyrkian, som or kommel:n stor ok serdeles behönd, att bher under ta,ket fram för Altaret hänger en aflånnkista hworuti förwares then så kallade Helg dom, som furst. Personer allena må se. Tkel bestor af Cronan, som Kensären kwönes med, Cciapten ok Äphet, sandt ett considerabelt stycke af Gruste kor, Spit sen af Spintet, som han stocs i sidan med somde en Spik therhos, her Hhay fast med naglade ok Swetteduken, hwarom mad mera se äfwen then omtalta trykta Besrfnning Harhos är Nopritalet nytt ok wälbygt fir gommalt ok siult folk Öen iReligions tilståndet i Nwing berg, som öfwerk olt är Lutherjt, allenast att the Cåttolige i Frjea huset få hålla Mästa, men the Bleferinerte utom Staden; Om Aiademien i 0e Borff, uymnesis ok Scholar i staden, thet sona ok stora Biblirtex, som är i Predikare Clöstret, ok med enånga VSt. Försedt, Den Pegeringen ok Såret, ok hwilka Skägter ok handtwörkore wid lessa blfällen få komma thetill, woro alt för wid löftigt att omrora, utan kan thot altsammon inhemtas af ytaoorda Lsrok Dem af Badt Grrorca oro sätte öfwor reyssen- eller Barchuset, hwauess alla reckor delas ut peningar at te fottiga, warande ingen tillatt att tigiga på, Gåtan Öfwer andtwerfs folket äro ock 5 af the heljerande Htrrar altid förordna de, hwilke kallas ugbeherrn ok en Sugse Schrecker, ok hålla ting eller Hatt 21 gångor i weckan till afgorande af theSträker ok twister, som emellan Hindt

wärkarna upkomma. Emellon Radet ok Borgorskap et har af hammalt worrt ok on är en stör faloik ellrr förbitring, klagonde the senare. att the förre slå ok beholla aft undrr sigeller dioponerra te allmänna Medlen till terok egen nytta. Hwar Borgare wäste orligen betala then så kallade Bärgerlide Losing à 4 ry Berguldeg, ok thet rin kan hor någon handet ok noriugz ellot elr 6dhessuton måste hwor ok en betola efter na förmogens et, hworpå te måste aflagga Ed en gong om 8ret, 1 fl. af 100, som är Enfohe Lung; Iblönd lögges 1 1/2, 13 à 2 fl. af 100 pa. Dhet så kallade Unsseld eller Aceis år få ock ansenligt ok storkt. Ett Mass win, som en är wot 1/2 stop Swenpet, beta ar, 6 trentzer Ett moss Bier 2 D:e. Dock här hhet brång uti hwilket Radet i Niinberg hålet Gond tehandtworkona medelst the storka Volabagor, giordt att månge thrraf gett bort, ok sott sig ned i fokte Fwith Erlangen ok Sckwaboch. Ibland he rättighetergeller Plogter som af gemnalt fölgt ok höugt wid Härggrefskopet, hor ock then wort, att hålla Landswågorna fra ok sökra at the Pesande förralt ströfwande ok thylåkt. Grron thetta år ock kocicnt, ett när Granifwrter Messan börerheller lyckto, gifwa MarckGrefworin af Anspack ok Baraute änun i dag dos helect ellor ledsogo then så kallada Jelnit ägnen ifrån Auinterg till franlfwet eller tilb aika igenom theas Iabiet med en Kougne Bytten, tå then bekanta Bai bestation skrl på sätt som folier hwilket hög höde tlfälle att bese

9 18 29 Enteras. 1726. tinot then sidon af Staden, som wit,torkwäster ut ok emot Byn Shweinoui hwilken bgger, 1/2 stund ifrån Nvinberg, ok hörer Morckhrefwen af tel, är en Blontsok en Stadsport med Krindbrygga utan föeflör nnu Frogttr eller Jelects Gragnen kommer ifrån francfurti Masrom tilbeka Anopockigtabeledsogod af het Morkhrufliga Rytter. wider den Aintion, som ock lädles helactbman, med frombeten af hästen in på byggon, med bakbenen hallrk han på stenorna af hotan stående Nainbergge Soldater med korbgewär i korslekt på bron, att hindra thot han en kan komma wdare, tå 2: Covallicar a Mordhrefwornes sida af Anrpocs ok Bareuth prete pterase, att Pelentet borde nu som förr gå en tll Sadhuset i Ntuinbery, ok hwilket änu påstods. Når theste uplåsa Morkzrafl: tinken, ok tråblod. Berz Wass in Nuinttera, söger en Contlbot af Had et som står gimt emot mit nichten, ok neprobestenae sedon Hremot optime atastencssina qurs farna, utelåtande är Morckgrafwers ktål the ordrn. Bruggra2 ryy Nuvinberg. Jelntslraguen vos redon inne i stoden Lund passogerarne at innon proteston kedre, ok straxt ten wor förbe wed Ielecttannen med thes folk bwertok ten dogen foringen myr kalma in igrrom they Corten, stoden. Thenna Cerenonie prr, att hwod will förbehalla Gög sin förmenta Pätt Aurnbergs-Hoerun drifwa cke allocgst en tork i Handel at Bshmen, Oselen Stgles Angvincet. ned liteles ok freunnande, sosom Engella, Iolländla, fronda, Taptiiget trog ok woroe, uton ok i synnerhättli. hela Bylland, Schwetn, Stollionet, med

Nuvinberger krohin ok wäror, hwilka bero pa the ofwannåttan storka Monufectuier som thed oro, serdeles af Mestunn, hwaraf äro otzlellige så kallade Handliingen ellor fablagade, serdeles en el. Plands Erben tilhörif; åtslilligen Toddzagerier, i synnerhet af then se kellade Lionee zrad, som är drogen af kopar, försilfrad elerr förgy ld uti Cementete Laor hraraf en sådan Cabdragne besågs hos faos Christoph. Lockede en I Jern ok Stalordr brecten strafte. betrs fast ansenl:r af rn otrolaf, mycken, het arbetare. I alabaster orletrs sedeles i Boned, hwarest allahonda utzläres sten, så storn som iiiandre erleten. Docknok SwärfzoeArbete defws icke indre i Mrinber, het förra af Manfolk, thet senare består dels i allehonda trälroror, som höra till Barglekan, dockot ok th likt,, dels. konstigore arbeten af tra ok Wen som dock mäst kommer ifrån Berchtolo1goden i Soctzbignka, on stad ok ort i synnerhet thntore brrönd. Men för fint sworfwat arbete i Elyhenben äro Ango buig, lilm ok Gaiplingne Enkante. alla thesta handszärken, som under mitt wistande i Nurlbery blifwit af me besestämed fleca, soo förwid öfigt att omrora, uton niinna the cane heros orktyg, htodgar ok Sedrongor, theras fördelmaf i Jechenkte und ngesheukte ses uti then så Lallade Nurinbergsches hantwercksd Stuch inp 4D:e trykt fhergtårds. I förstaden Wserd besågos Beck ornosom ligga wid ändon hriaf wid en en af flöden Deget, hwilken seden löper igenom Nivinbey. Dhete Qarnar bestodo 4 af D:nt Mesrings-tradbeg warnar, af hwilka dock en nu stod stlla, ok ted hen andragingo

allenast 3 Sopar. Messingen giutes i Stoden. En arbetare hor Per 3, 78, à 10 R: p Centndr. ok 2. Aro tet 2 i Meoldsarnar 3. En walkegharn, öfwer hwilken är 4. en Sley- ok pllerdsrorn för i lar, hwodke göras, sligas ok förfördigas af en Mästore 5. En Slipeok polergfrorn för hokkenfvor, som ock suidod, slipas ok görot för dige af samma Mostarn. 6. Besogs en Slipe-ok plleradwarn för Spegenhlas. Thessa köpes ifron Brhnenok slippas hör på sätt, som i unna Ane märkningor wid Pared oroufördt, mntande karen i lön 3 fl. förren sats ellor så mönga flas, som han ken sätta i tenen ok slipape en gån. Ofsonpa är Polerngrarnen, hwilken ör, så bygd, att en kark ock kan polera flria hlas billika. Ther är ett wottuhiul, hwilk ets wändstock har ok förer ett komphiul, och thetbo förer en Lanthoin eller Trill hwilken hor en lång wändstock ellrr hierstock, som star pärpandinladet, och görönda uppi polen-kinnet. 3 henne hwertyistock lestar ontingen af, ellod orofan till inslagen med en rund stork Jernstock till hwilken settes en weff, som med then samma degwes onkring, ot har ecuo alla 4 sidöra en Jrnstong fästad med Dåppen af Ryulen Sgla kll wefwen. nlen ellor hiertstocken af drillhiulet, gårjust upp igenom 2 ett Cyrkontigt Marmmor Nond, hworpa Polere trädet löper. Hrorje af the 4 Jernstänger, som äro föstode till wefwen, är ock med en ogla eller ring fästad till ett seiolt trä som e ligger på bordet, utan honger emellon Jenstången ok polcktradet, okt

thet förra kon gå lost ok fritt, ok wid andra sidon ellet ondon af somma träär åter föstad en Jernhake giord på än1d o som ett klo, ok thenne jenhate förer from ok tilbeka polaitradet, som ligger på Margnorbondet, ok gicker af och on på flaset, hwrorpa ket tryckes undrt af en boga, som en MarCloins boga, hwillen iftor taket är föstad beli pocr tradet. Fär em wefwen köres omkringg af Dellstocken, och kommer emot then Norra sidan af hhonna Nockiel eller Word, som år 14 tigt, förer hon fram för sig then Jernstång, som hhrd sittor, ok thenna Jernstänn forråter thet tra, som sitter twärt före, ok forer Jeruhokan from för sig, hwilken sodrs halla Pol Drutna, ddet, som löper sgner thet undrliggande blaset på Charmorbordet, ok halles ellerr tryckes af bogan undrr taket. Nari wefwen komit längre i thes ongon, ock börjor löpa emot Ostrasido skiutes ten jemstången fram, och thymerdelst trodet ok polsctrodet, theremot thet förra emet Narr börjorgå tilbola längre ok långre, nerr och mrd, tils entel:r tå wefwen är kommen längst emotiSödrs, polartrodet emot Norr är longst tilbeka emot Centern af MohinenPå thetta sätt gå 4 bogor eller polerplifwot och trän, thet ena effter thet ondra, och ett på herortera af 1e 4 sidor af bordet. Mhochinen är dort oh god, så ott en korl kan okta på flöra hlas tillika, hwilka ligga föstada eli Marmoiykifwen merdelst hips, 12 hielkrg ända In hafwa i ett serjlilt rum ett bokwork, hwar hupsen bokes. Poleringon Der

med Caepute Morteo aff Skedzatn, stott rent sikbat oc blöndat med watnz, harilket så lögges å flasen, som ju polecas haren, som arbetar, hör sin lön efter stor, leken af Casen, näml:r Fran 10 stilpund 20, 30 R: och morThen Dhn forste fignren wisot Mororen af hilen. Dhen ondre föreställer ungeför, Bordet, hwarest P:o 1 år toppen af aruelen ellor zöndstocken af Drillen, och tll hiudiken år föstad Jernwefnen M:r 2 år samma wref, til hwdben tha 4 Jronstöger, äro föstade hwar med sin Syla. W:r 3 är stället, 5 nor Jronstången år fostod till warträdet, som liggor ni på bordet, utan hönger, okt bhet blan gå löst. S 4 förestäler poletiädet, som föres from och til bata, och ligget på Marmor, Noret, gindande af ock on på glaset, hnoppa ced thed tryckes af bogon N:r 3 ifrån teket. Öen Megietet i Nuinberg är att opta, att 15 sihlechte Batsen 12 gute katsen 9 gora En Kryfwr60 Kentzer gåldrg I

3 R: gora en sihlehten Groschen 3 R:r 3 Ssennnige göra en guten 9: 4 d. C efennagei göra en Re. 24 Land mutze göra en fl 2 R: 2 D. göra ett Landrnntz, eller 1/2 guten botsen. 1 1/2 fl. göra en BD:t. 2. fl. gva en hpeue de. n Niurinberger fot är delt i 12 tum ok en SAly fonts alla 26 tum etrrfngelk Mnåtstock. 24 à 94 1/2 skålpund Nurinberpps wigt gra En Centner à 100 skåpund i Amstedam; andre såga akt 96 skålpund i Nuinlrery göra 100 skålpund i Iolland; Neyermariker Ostvoiccks och Sactbuviyerwigt år 10 pol:r stortore on ten i Nuinbery. Men frägon är, om 90 skålpund af the förragöra 100 skålpund i Muinboy, ellor o 100 skålpund stegdpk wigt göra 110 skålpund Noinbergde, som e or så wigtt. Woxden ifrol. Nuinbery på Arestergdom är sölunda, att förr 100 S:pr 67o i 8m

stadain gifwas e Nuinbery 137 Kpdr Conant à 90 R:r p p:r dock plarcblan til 1/4 à 1/2 pr: s:t. På Pambirig gifwos för 100 D:r D:ro therståres 135 BD:r Ceribrant i Nwinbery ned 1/4 à 1/2 :il:r skilnad. erogten ifrån Nioinbery ti Hambry år 7 à 7 1/2 R:D:r Car. p 9ktp0 à 3 Centndr, Öen Nogorstarr, äro Cebinetter af Rllafonda siurfitetae att bese, så arhetiefht i Nwinko, af hwilka jog haft 2lffälle föbonde att taga i OgnasifteFörst sögs hos ary Von Sandroit, then bekante Arckitectens ocf Malorens Sandratts som utgifwit din Trutshe Acndernie infirtio Acnka ett Karutetre Cabinets, som hon som lat i små 38 Ankelr. Oet hod rågot af altman kan tönka, och or i sig sielft considerabelt 1. Menvalide, som dock eå göra ut någrt sendeles. 2. En tämlig somlning af Conehilears 3. Sköna delsactai 4. En trästelig Collection af allahonda rora och fina Orbeten i Elyfen

ben, Fra, ock i synnerhel Ogemena stycken af fruentimbers arbeten i Silke och wog; Serdes aff Stycken giorda af Vilke lågs på Elyhenten. 5. En stor ämlangz af allasonda kladedrogtor, inländska och frenande. 6i allasanda slagt Trå. Malningar och Kopparst ycken atVidst skrfwr man i hennes stombok, hwor och en fremnande på sitt Nodrsstal I H:r Beygels hus, som nu war dod besapos thes sköia Koptarstycken. Hör then brrömda 9tensindaren Grort som sticked eller skär i Adla stenor, Agather et. Förlikneligen, them han med en Machine swarfwor ut ndnest Diamantee Pulfweroch blia, besågs en stor Vandach, af allahonda skurna stenor, och heribland aftryck af alla Pafwar, Koungar i fronkhiket. Harfär stor i Socsten et then hon utskurit. Dessa stenor skär och försäler, hon, och arbetade bäst, när han war full. Glettapaciemer me några Cerser, som jog påett ställe nådor thenna resan sedt på en Spis-skärn. nd ermana fider i Duacaszen der tasitrumg Drtra Eidem Htabelit, constabiltg Merurm. Hos then bekanta Homan, som dodk nu wor dod 3 år fört, men hans kon, som har Catr Vhediuina, centinuerade afbetet, bejagos thes Gcograchiska Chartor, som tå woro 197 och söldes à 10 R:. stocket, samt tes Geoplaphiska nlr, hwilket ibland omat wiste hwad lockan wor pa alla ortet i weelden, och sades wordas 2li 2000 fl:. Doch kommo tå en sop Sifwer5 bildet trorgo 1l I Coitor Poledremners tragern i förstraden 50ste 2 Lofl Obesegs en Oloesom blonade. Hon wor 26 fot hon, och hade i 3 Månader skutit sig så högt nup ifrån Blåden, som goro 73 storken, sämt

blämmat i 6 weckor; Doch war nu thet mäst förbi. Trägarden är skön att se, ock has ett skönt Grangerie, teribland wor etr Ovanietra af ogemen tiocklek. I Lusthuget wåo Optiska molningar, och herbland en barisom tyktes wenda sig och kasta en sten trli hegad ort man stäkte sig på at. Så sermon Her ock en Belesde, bryd efter och på som å art som hen i Constantinnpel. Widare 5 Geographiska Cijlindrer ellrr höga Enlarejs hwarpå the 4 werldenes Delor med teras förämsta Orter öjo åtsette efter heras proportionerligo belögenhede Härhode ock hontor Iolekzugnmer sitt Eviusitets Cobrinefr men het war nu ei i hen Ordnig, att ket Kunde beses os Mediuna Coctoren Freund sögs ett Cebinett af en skön Samling af Mineralen, och Conchelide så tämlgen; I synnerhet köstbara Malningor af Crubern i Rubens at. B esynnerE en Wok af Albreckt Dirars oförlikneliga arbeten dels stukna i Koppar, dels i trå af honorsielf, stoeles hans egna Hand Risse at oförlikne, i sköna. Henne Junar was fadd i Nivinbery, ock lefse i Krys: Warinelianc 1/5 tid; Spå ådhuset ses med undranhen store fälen molad af horom, och bentekrysores tilimshokWiure besågs thet brrönda ReriesLetsiCabiett hos 5: Braune, 65 af ble så kallada hesislechtern eller Badsfamiliar. Ihet har blifwit sämlot för snart 150 år tilbeka ifrån then tiden ag En af then Slänten, som ock giordt then förordning, att thet ickekan skingras, utan kommer altid till t en Aldsta Jon af familien. Tlet bestar af De Rum, i thet första hwaraf man ser åtskilliga toca Daflor och Vehelder1, sasom Coper af Basano t. En liten

samlugn af Meneralier ok Conchelrer Bemälte Griffares tläder, Så hon warit Pilgrum tl Dr fogo de Compsstella, och thesdragt såsom Siddare aff ferusalom, bägge på sitt sätt progtiga. Men i thet h Hinnet hor man rätt ott förlusta och förundra sia öfwer the Nostbara Kareteter her finnor, påsom ett Skåp besatt ifrån nedan til ofwan med små Metalla Stodrr öfwerinatta, täcka och wäl gutne; Ekt Bord besatt med sna StoBdri af Jord eller hips, giodda efter GeantigleStodrr, som finnas i Kon; ostbara Schldenot, ibland hwilka ett af KRayhoel Arbine, och ett af Stuhoel Angelo, flera af Tctiane atMen i srinerhet ett raprasenterandn it David, när Abigoel mötte honom. Dhet ärg gioodt af Giovanno, ock som hons Stycken äro så få som skona, så skal thetta af en stor annare i Malwrekonsten /:. motte ock säga en Linshaber :/ blifwit wörderät för 100000 900000 fl:. som ock en fransk Ambassadeu Chall tilbitdit ått, om hon fingo blöpat, beläggot med Pistoler, ther thet dock är 4 1/2 ifot långt och snart så högt. Hwad hronäst gör thetta Cabnett Kotbart, äjo the Adle Stenad som ther finnas, i otrolas myckenhet, och thet af the skurna of Antigue, såsom ällahonda Anuleta, och aln goule Clrysares Wilder med mera. Sidst koma Neddocllsine i huld, Silfwer och koppar alle af then hända så hwekiska som Romeiska hestaraen, och ibland the senare 3 Othoner af kopppot. dhe ffinnad ther alle i mongfaldighet, så att af somliga äro ther till 10, 20, 30 och 40 stecken; Att ee något nomna om the Ponststycken och Aybeten af Elyhenten och trä, som ther finnas. Hor D:r Gecpel besags ets

rort Cavinett och en stot somlingg af Meytaller, Mhinerelier petrefactis, figuratis Steguor, och therbland ett stork stycke Lapes Bnbnienps, Medailler til 7000 och mer, alla aftryck i 8ty, Koppar och Wax; Chartor och kopparstycken af Lörda och ondra berönda Män med mena till 20000 stycken samlade i Träfoder giorda som ett format af en Bot in folo, och således plocaiade i ett Cnblotel; Skät lacyuerad arbete blostbora Vasa Måjorica atHos en Nautich besågos nogra Rebynisa af ett Cabinett, bestående af minraliar Stodrd och Weldrt, och theribland en Uten bill håss af Cdenthipr Metall, som hölts fol for 100 Cuictrr; Malungan Globerathwilket olt holts till saly men drat. OHenne är then Houtsh, som har Rrysserligid Grevileyium att allena göra the the så kallada folea, hwilka löggas under Adla stenar och Oadla och brukas oktså af Coevelervare; heroraf Profwen, som soy hafwer, kuunna ses

I Kuf bekante i Nuinben waro hon tiden Caiob Blumorit, som handlompå Wien med Brviaderet, och gor öfvonomtalte oru Sandraits Slager Gevrg friadrick Phellnvi in der Ledrigaste, tilwärkode Stol och Synolar, på 06 p0, hwlka senore hog upgaf Foleande Marblen ock pris.. Fergel, som hode Cabinettet, som ärantalt Johan Christoph Lochner drathginher an des bredten Strosse. Atndieas Sikmidt fornschneder om sidenen höftlrin D. 123 ertemb:s 926. reste jaf ifrån Nurinberg till 1n 27. terdorft, tå man en liten half stund ifrån och wid D: Coters kyrkia Koiurt in i Nurnbergori wald som ården star skon, hwilken hoiri S tordra til, och then thekopt af Marckgrefwen af Baieuth; Men som hon förbehålldt sig grunden och ÖfworgåtJiss den Sfanister,s ander Rodeere Genorbrcken Raden Rias. à 2045. 2r a 12 à 205. 2. Smindzohan brangan. Rtas. à 305 Ki a12 à 385. 23. Tmur kom kdt därss. Arasa30 5 2ak2 à 330 adlor frunRorfaos monkre 1 / a6 à 367 423 à 2 à 33 adta. Son dran mister B0. 2805. D5 dex. 534 53., Frino 8e2 Srhit i 220. à335 2de2. à 323 Ormenr ordinari k 0. à 305. V:r de. at8 auss skiuss. t. /a6. à 70 343ax. à £0. Dipiss oom Lang öhridte, 3 rnd öhrigte ist gkrinf 2. Larkkr dir fradt dåring ompodide, sbiaill di Radel in ste9 pörust. Froroo naåher hamburg Siofdors, un allas midid b fankite Srorg Pendrk kallg trin in Stunbrrg.

otighoten, så hafwa the ingen Jagt elrr thöolkt, utan Marik refwen hogor, när han så will, in till Stodsporten. Gordmonen om Cring Nurnbeig årpe alla sidor, som sagt år torr och består ef bara sand, ty bär han ock intet annot än Bobak. HolfGogs tll Al Bdorff hor man en By wid nämn fakback, och åtet somma skog in till Altdorft, som ligger 3 korta Milifrån Nrnber. Thenne hlog sträker sig ock widas i läng en Alfdorff, hwarest år Aniversetes, besags Colleuium med thes Läse- ock MatHalar. Thes Torn för Ostronomien hwwanfråg är en siön prospert, om hwrilket alt så wäl som Nlädens bygnad, Htorto Nadies med mera kon jes then tockta Beskrfningen. Hos Stor Cuchaneis Sottlieb Kines, Gotar och Erdfestor Jures, besags ett pönt Priblio

tek, i synnerhet in historices ommum sentiun, om hon ock hode the räraste Köder i Swenska tistorien. Historia Byzanitina wor ther, och hode kostat 1o00 f. Se Gevres Historin Gallem à 300 fl: Så woro ther och sköna Scheldmer och figganata. Hons somling Lor hof sedon förokt ued en Toppbriccnma Hor ptor Bajar hwar ock ett stort Cabenått att se, men hon wor nu e heca. P. D. reste jog ifrån 2e Borft förbe en sård och Byj Chonsberg eller Grulerbengoch hrfrån till en By med ett Il okt Buightan, 1 1/2 stund. Ghetta hörer Wärckhrefwen af Anspack til Widore igrnom stor Gronskog, som dels år Marckt Grefisk dels Neuburyisk, 22 Bierbaum 1 1/2 stund. Biviboum är en liten wäl bygd Marcktflek, ned ett flott, hörande en Riks Grefwe till, som år Evängelgt, och omårs prifwen 1I Gefwe af Colffstein. Han har här 2:nie Sjar, thesrutan ock hultzbuig, som hörer Locoin till. Folkets nöring beor mäst på skogen, ty ther är ett slätt Okruland. 3he hade nyligen fott ett ord sprak härom att bygga ett Jorn uton, grund och en Lrorn utan watn, ty bogge hade har skert. Bidore igenom en stor skog af Gron och dall, som dels hörrr klostret Seligenpforben 1e, dels Bber ffalte, dels Boyern, till Allersbeig, 1 stund Thenne är en liten stad i Bberfältemen att märka för then starka Tradfabrigne ther är, pa af häldak 28 glrn, men i synneret af ten Lionipa

Hon drifwes af fohan Georg IleekelGel: Erben und Sclarde, som woro mig beyblänta. Te hade ther bygt ett skönt Hus hwarest frocnantel emot hoton vad onhuget, och bak till i 3 flygharwärkstäderne, kundian, förrår huten, Cermentere Binet, Stollen. Thrshölkas tli 26 Pluttes, Plätters och 200 Häraralt Cathopersonrd att droga t ådrn. liskt. Gilardi hode lofwot att skofta mifStufter hror Trolen 6Drå Mil längre bort ligger stadin Freeystadt, hwar drad ock droges, nöms: af then Lionisa, som i Allaisbig; Gör hade haf addilsse af 50ooy Adam Carel in ferystadt, som hade fabrignon C. £. reste hog ifrån Allars berg tilbaka til Nurnberg, igenom bera sond och slöp, 4 Mil. Besags Staden Scrwabak, som är Anspoirisk, 2 Mil ifrån Nwenbery och Neprpock. 4 til ifrån Steinbug; Han orhuog stor, och hor therrigenom mycket tltogit, okt till 400 frantsyska fomilrer, af Rafgiarine sig ther nedersätt. Hon har en wäckri Luthersk kyrkia jemte en annan för toGefonerta, samd en wäcktr BrnngFornämligast om henne Ort att bees får eb Cattunsffabrugne, som Morck1 grefwen kld fr några år ther hade ankagt, och nn war förpartod af en frontsos Wid namnLardiag. Bomullen koyupes dell ifrån Nurnbery dels ifrån niågs, birg, i hwilken senore Ört then finaste Bomut tå köptes tl 56 à 60 fl. p100 skålpund Hon år mäst af 3ne slag. 1. Then yripta, som sodes wara then bösta, och golt B12 30, 36 à 40 fl:: p 100 skålpund. k2 28. Pptesm. 560r 9726.

De. Ien Anyrniska är grof och kort, galt 30 à 32 f. p 3. 3. Agerullen or ock grof och slätt ällen näppas, slos och kardes, tå terpa afga 2, 3 à 4 lod p skålpund, dock mäste afgången lefwereras in igen. Thetta kkostad 4 à 5 R: p skålpund, som ullen är wliHorfwa 12, 13 tl Hicccamlrim vor ifå 17 K:r, och ufweg 24 K: hknd förthet fwiaste. Jornet, som Laler 2200 tredor på rn harföza, okh penart 159 god somuryka af finut 1å 18 harfwar af ett k0 rr öpo 2ne slags Cattuner, hålfwa och Dubla ellrd Cautge. I the forraar wärpet ellrr, som te söga här der Gettul af Linnetgarn, hwilket köpes ifrån Gefwnoch inslaget af Nomull. Dhe senare hagwa bade horpet och inslege af Enbet Noimullsgoon. Iefalha ahtundr falla i bredden till 40 à 42 Engelpa kun och 19. 19 Nwvinbrergot- alnor i stricket dle dubla el:r hantze Cottuner äro litet smolore, och hålla 24 Brabondsa eleod 25 Swinberger. Aluos i stycket. Att Göfwa holfta Cathiner för en hesell 2 fl. p Stiuck; för PCormesin bfwen sa mycket, och äringen olmon atsikwad emellan thesta bägge, än att Pomesin är tiockore och stortarn slagit. Att wägwa dusla sattunne hod Indellen 1 f:r stocket.renckaren för förr ott teycka halfwa Cattuner 5 5 d stycket; Men söde sig theraid förlora, hälst an tilförne polst haft therföre 1 Dp:t. avr hela Cottuner fit hon nu 1 1. 15 R:r strcket. Blekore Drängen hode 1 R::r om wenkom. Att trycka blatt och hwitt Cattun, hode Tryckaren 1 RD:r skycke, men Klea

gode ok sig hend icke kilnna ut komma. SAn faefwa Caftunde såldes för 5 f:n Mycklet; the dubla till 24 £: allen. M: Larrey gof bili Landtförsten 1000 fl: om örer, och thet på 10 år för Javrigpen och Bletet, som wor stort och wäl onkogt, och sades bringa nn bll 5 à 600 fl. origen, emedon ther blektes en stor myckenhet Linnen af folket i stoden och Cedomkring, ta forialur betoltes 5 d. görolde 4 d. en K i B. Ishan Nenrias Carumerad wäfware, som ok förtad Bleket, wor cantler belant, och sade sig hugad att på Pill Bverige. Cattinerne, som booa tryckas sedon the äro wäfna fördiga, worda först hallerade, thet or man stötor torra hally, öplen som miöl, hwilket pulfwer löggrs i wotn och röres om, och Jerntiron doppos och läggas Cottunerne, liggonde Hrönte en fiina, dock så att te vogra gongor drogos upp och onföros, att the öfwor olt komma med Gotuet att wätas. Pär Cattenet er torrt, låtrr man thet gå igrnom en förgares Moigel, att thed blir platt, tå thet sedon komsueos atr tryckas. will in om hafta 2 ellrr 3 frgor, thropa, så är altid tlen Swartaten förista eller förbrycket ellor rindtig Bhrriast tryckes ten Roda fogre på och thergter then brilna, om won will fafwa 3 förgor Där Cottinet är tork, lägger, man Caltunstcket i en Kopporkättel eller en af Jlenn som är then bösta, och leter sochta koka i en finna i farga giord af

opp, tå hwarje af thesra 3 fårgorbkomgiua at på Cattunet. Men som grundde til förgorna lägnes först pe fordon, som hos en Woktrykore, så lön thet mar kas, att then swarta färgon är en Eyj strnforbe, som sgöres af gollnnalt röstigt jern, heriket j Läugre thet bggrt i Otyticka, jr bätre är tå forgon, göronde folla forgen ellrr watnet, som redan är Cattunet, med Jernfärgon then rätta styorta fäggen. frunden 2l then röda förgen göres alt Alun och Crottasa i Jummi watn sammonlagna; Ecoh. 22 ett Moss lrotn togor mom 1/3 skåpund Alän2 kåpund hammi, 1/4 skpund Pottoska. hämden tl then Bruna förgen är af then sworta Jernhärgen ochf litet tet af then Hoda hrunden, olt som mon witt häfwa förjen hög till. Ock såsom Cättugiet blorrpa the ställen, hwar foncoy är felterat, hhtt åp uthuggen, hwitt, och thotremot förgen tryckes ther på Cattunen hwor korman årlagd med silk eller månlar /: hwwilka Wil Cattun trycktrerna äro af Messniag, en därmon tryckes med olhefärga, af herg ellrs hwar trödet ec 9 d ör uthuggis; så skor föllr att i förgnigen i löktelen then hwite grunden ock fär 13 färg och brimogtigl 3, förthenutl när sartunet efro förningen är todk, twättes tet i rent ocnande watn, och lagges sedan på bleket att blekas, tilo grumden blirzåter hel hwrit. Nör thet ta är tork, återstår att manga Cattinet. Bengelen består alleast af 3 träwaltzar eller Sullar l en god twör

Hand i diametre, satta emellan 2ne stolpar, som stå perpendienlavet i salfwet och sitta Bhre wuller, så nöra på hnor aliuon, att när then medleste weflias omkring, går ock then Ifre och Nedra tillesa omkringa Ggenom stolpen och en i then Medusta wältzen gären Wef, på hwilken äro 4 ricor och 4 wigter i Änddrna, såatt nor wefen en hgång åri swonm teste wigtrr göra, att en karl lätrtelgen kan arbeta Mongelen allena. Emellon theswa wältzar månglas Cotteret, Slåtande man het samma köpa 3/ emellan then medersta och undra Kullon, och åtrr ut emellon then Nedlersta och OfraArbetet att förga, bleka och Mamla Cottenen, kommer med undras Tryckbrens arbete. I öfrigit sker Tryckningre solunda, att färgan, som mon wids söfta på Cattunet, lögges i ett hrsigt öfwer en funna, thet gummtratz storrunder, och vorthe widla trycka, sitter en gosse, och gindrr en borsta i ffärgen i försigtet, och stryket then samna öfwer, fornän, hwrilken altså lagges jemt på Cattnes 8 på bordet, och slas trapa 2 à 3 griyorund en herckula, tå tryckningen ör skedd på tet stället, och mon förtser till ett onnot Strinfolken trycka ock theras Cattu, ner sielfwa, och thet med Oljoforga, som är giord af kiunrok ock dmolja, öfwen som Woktryckarne bruka, i stkllet att 140. sorm trycka i Koppar, bruka för Curök

winSankor Beben/ till att göra then Uj boswarta forgen. När fornan är med nsagda Olinfärg bestruken af satt på Costunet, hafwa the en skriufpräss, som the såtta troper, och hidben räcker, upp undrr daket, skrufwande så formen tili Cattunet, tå aftrycket sstraxt är giordt. Sserad Stå och hirit farg anjor, som ten är then swaråste ett göra, så hor ock tryckaren sgemenl:n therfore nrra lon. Hon tryckes på Cattunet på thet fätlet, att man gör ett Srax ellrr en Compiosition aff war, balg och hartz eller leda hwilken eomposition man lögger på fotriuon å the ställen, ther man wetl att Cattur reat skall blifwa hintt, och trycker så naret pa Caltenet, att thet fastaar therlad. Btrpå låter man Cättinsmiket i en föryklättel el:r Kupp att färgas blått på 5 oal:t mänrr, tå the ställen, som ei äro tölla fälta med roxet, warda blå, och närstycket är fört, rifwi man af waet och Grundt år ta hwit. Witlmon göra 2slögs blå färgor, så kan man trycka och färga stycket 2 gångor, tå thet na bler dunklare elers linsare oj thet andra stallet, alt som the bögge foriuorie wart oloka uthägna. Af Beket sodes förpaktaren hafwa största nyttan. D. D. reste jar tilbaka til Nurnbery Brgof jag uig ifrån Nwinbey med Ep dåfast til Keckarsdorf 2 Mil, ignnon skog och färr sandmark; Detta årr ot Nuinbryet, och Ruakanr orff en liten og4 Jerifrån till Lanff 1 stund Ihenn år en liten stad, som homd vineborg till, och flyter floden Klyndt 2 tlod

Forbe, hwilken hot gifwit onledning tilflera Vytbiga wärks anläggande, såsom 84 Messings hammare att sla it Meswin3gen i tiinena långa skifwor och bleck. flögningen skyr på Jirnstänger, som ligigo fwartsföre och helt tätt. Ther lägges Messings stängen på, och wed under, och kok ofwanpå, och glödgos hon här tillshan blr helt hat, omtrret 2 stunder. Men om hon slälterz ellrs tagrt plode, måste arbetoren wara therföre. Widom äjo har 24 Jernhammare swror allahanda grofwa Wärktyg smidas, En honi- elier Räckhammare, skkniphamomft En Kopparsammare, och entel:n 3 Troddragare Bernar, hwar brad drgges aff Jernoch Fleyermarcker hacktestal. Dolket hor therind stor Arbetslög, Mastom 1 t te andre 32, 26 à 14 R:r om dagen, o och arbeta 4 doyor i weckan. Then 45. Prådywornen ör till en Spngel slpHwary ankagd. Annu war här n Sylals fabrgne som hörde Kellnar i Nunberg 22, 1 Eu Hwarz och 2 Merlqlornar, n kärra kol, som 3 Sas droga, klöstar här 8 f:r I från Riielandorff gorr nagen förbeDöuft 4 1e Alrfettenbock en flack, 1 P ost elerr 2. Mil. Litet förr än mon kommer tlthenna fista Coste, forman förbeNerspruexk, en liten wackrs Stad, ock Nuinberg Alhörif. TTtill Bichetetsfeldt, 1 poste. Man kommer dels igenom Burinbergiskt dels Bareuthset Land; men Postbyn år hultI brckil. Till Sultzback uposte

Landet är of er alt icke serdeles frurtwort, och thet Sultzbachiska tömeligen bergogt. Om Sultzback, som är Stoltzhrafwens af thet nämnet Residence oh Gufwidstad, kan el rogot nänas, emedon ingen firinande wor tllatt ott koma in i staden, om han icke hore ther sendeles ott göra. Irs är ett Jacceccalt Modigt Blott på ett wry, och staden helt liten ock slått bygi Pelegroen orkevängaksk ocf Catholgl, dock the förre the starkoste. Hufwudkyrkan öreLuthags The Cetholse haflia keras Capell sodskilt. Man sade, att finsten, som nu wor i Schweitz, af fortret gett ärraudet, emedan Klagon koit en i Reganse lurg öfwer hans förforonde emot theSongelska undrrsåtare. Utom stodd wor hans drogar, litn de dmen Ennstl Sulhlahisken landr, Stid mog folonde hoch ofte, und hammäko. Nir donFrsteis glöns bry dor Stadd Sulhzbach, ton emor garlke, s6 in Tilhooh edestinad, om hoch ofdo und om hammookank godirbe laiodeeg Jrenar lainde uon den nod fleuss bry mandl, Nor dro Strade Lande oc soch oftn gdtirke, Lais an nu Rrlig anglrgtok hommikar. Fni Srund d. bessar ände sinänss ggrn kökenstade. smide rool läda 3 hama. 1 dio mochkiln hömor grunde Lecke 3 usr smirde. 1 and sblifra machina korliho rim käuftman, fiahiennas grorg frund af. kollnre orböndt, goskiuttr Landde. Siusde bomien hwiddt in unn tog. äns grober dida stongo

50. 60. 3 mko Lanten, 11 kes. Rkis fisslon od od Kille, omp broftar /. Diuko, fan ok monhand lannde. Fnno stunde hiitra der Stadd Lande ist on Strådlön brist floss. Da smid 1/2 hoch ofd2. Pn homr. Der hoch ofte dbro grlen sältor ollo 9. Taaun mide bonkon, et. Stiuckkkingeln rgosde lannde. 1å ghet nur do biy mandel Dam 06Lanhzon noch dll fånoa n Rno Sultlhlt, land Krgs. Ris de kötbachro Hinr stund dro mandel, ekom de Srimfolor hannae, nnr stund ang dra stitr bry mandelCroner 2 stunde besdra inte mandrl. linrgr d/2 heaa. big den dort hulde. Diist honnallo abor, måhr iha risk, anss den Brg. Surfdok hwarnn förure, anst do riing hamra Pustrinfelss, burlok. brich hunded, Jöligrussan plockr, widt hustglåring fist og, und skegndet gudd rist daranss. Dals brg föirde allaökher in landd gryrabe. Dar monste abro brySultboch, nu den Rabrg grlogrne 3 Ana berg Pofwill lålugrns hat ok in dero darkn ebrgrrist Solt sb: kirl homoa. s6 iho rist, anf der 16 grnan kors hord. oc Soooin föiurr glrchanss brg stenig 2. skunnde, Doch stolr in Liclstrebrk s omardt dåan lidd gu 2 hoch ufbr, st far Låglil 9 be karle gån gurtei rusk mkgo karnl dis minera besdr istnborands fwat godoo 2. beoch gofsnind 1 Laorde Omh hod rek noch Rire hame laka, 3, hoch ofbornu de grgrulk.der Stade Covror &. ur Konig rink bohirn. Larlh Di aller bester riste shund. 8 in Kumbrog mhere SCrila Conhurfi Lar

Laguodes koss stohe wotd. aft2. hälerade skolom stolmodd à 10. liten men wåk nog ondagd. Furstens Iukomstrr skola stiga till 200000 fl: årligen, tå ikwäl i ett slätt Lond, som thetta ärp Uindersutorne tämeln måste hålla hörSkog är nog öwerflödigt i Landet, mäst af Tall och gran, worande hord moun söndaf. hwilka Jwriddwärck ther äro så höl som anorstädes therenkrin kon utingeförl:r ses af holgoende 7st opnr Till Nambak Kpsste. år en liten stad, som med thed omliggonde land hörer Beyerin till. Tallskog war hari myckthet, men ett tart och mågert land Till Beyden 2 Poster. Under wögen och 3 Mil ifrån Hombach

sommer man teill en liten prad Mandel, dulty bock tidhörig och belägen wid flodrn Nab. Han är att märkas förte omleggande Jernwerck, som på föregoende forteknning stå upförda. 1 1/2 stund ifrån Mandel liggereKOthenstadt, hwarest nu förr 2 år sedan Ett Skörwerk blifwit anlogs of Suet 5, backiska HofRadet Seeel, och tet på meränande Geory frindr. Kalendrs Nwinbery omifwönde, hilken ifrån Luk, tics fordt en Retning med sig, thedreftod en Darsmed och timmermon ur Sult:zbächska landet förfärdigot. Sidwerket, som skall kostat att bygga 9000 f anskönt Landsförsten gifwit alt fimbred thertl 3fdt sads ock, att ter förbygt 2000 fl. innon the blöhtat konsten rätt. Sanune Lassmed, som nin nu war Mästare therwid, hode 3 fl: om dygnet och fri kost; The andre Byortsi kodar 15 D:r och ok och bröd. Ilen som rättar thet skurna jerne, hadte 9 f:r om daxen och ol och bröd. TDe hadepkurit tl 35 à 36 Centner jern i 24 timorta An hade litet wotn, men kuude anars sköja 50 à 60 Centn. I börson och tå Songjernet, sådant som brukes tileSpik, gölt 5 f:r s Centner, hwilken i hultbockska löndet år 18 skåpund storkoe än then i Nuinberg, såldes Sindjernet förr 6 f. 20 R:r p Centn. men nu wor thet lite stegrat. Hwad slatt wärket hof t2 fursten, eller om någon, knure en efares, men en Hammarmidia ellrt Irrrenfener pet 10 f Just och 40 fl. Steart, och så många gångor som Stenär letales om året, så många

10 f. måste en hamare giftza Åtskillga små dommar och watnäro hor i londet, som gifwa en myckenhet fisk och käffort Negden är en liten stad, Suetzbode Vilhörlz och ompifra med Morast; hon förhoft onsenliga frrstäder, som i Tyska skriget hor blifwit af the Benssa förwrände samt en Skonts, hwiken dock nu ärför, åstond. Stodsens Nöring bestörralt Sädhåxt och wmäst Boskaps honr på Aulnrerg. En Btorgenland aber betalas i stener 20 bötsen à 1t K:r hwargång. Ifrån Beyden til Eger roknas, 6 storka Mil ellrs 3 poster. En stund ifrån Weyden kommer iean genom en nogrt större Landstad Neurstodt, som med thet anliggande Land hohörer färsten af Loloitz 2 3 Mil ifron Beyden hor man en liten stad Falckenberg, som harr hurs fursten af. Beyan till. Londet årmöss flackt och tämel:n friuktbart. 1 Mil wedare tll Middadecch rik liten stad. 1 Mil ladare till Baldsaren en liten stad, ock Beyenn tilhörif, hor ett rikt wålbygr klöstern 1/2 stund flerifrån toger Bohmen wid i en skog, som sträckrosaf 1/2 stund sedan hod man Lorcland tl 29D. Eger är en Bshnisk htad ock Vefäst, harr 1 Votn- och 3 klästertyrkior fudt förnodan ock berätte 2 woro hör inga wärk att bese, utan 2. Mil ifrån skaden lagger en Jerchamare wid AVbon

grey ock lifaledes wid Liebenstein, som bägge öro Jerrenfeners; Wid then sigta bet är ock ett Stolwärk, som år thet emdaste ther i landet. Egd bodde 2 dågsmeddr, som köpte Jern et ifrån Brrianthiska Wärken. pran Äger wäster ut hor man ett godt, flackt, frukbbort ock starkt bebodt Land, het Cgaflode koperngrnom, till Deyha en litra by Grefwen af Nostitztilhörnt, och lelagen wid floden Calkanrus rokaas 3 må Mil. Sedan taga brig och skoparwid 2l 3 stunder. Senlaclenwäld. Hhenne är ock en Bohmisk Stad bestående tå af 550 hus, ock serdeles beränd för thes Fenutiork, som nu sodes gifwa till 400 Centner 4 om året, näml:r Berg Centndr r 140 Dragd 48n på Centnern, hwilken nu thet ärel Cadnsälts för 5 f:r I Grufwan, som bgger 1/2 stund Söder ut om stoden, ok sades wora öfwer 400 år ganrk, bestar egentel:r af ett Stockwärk, hwilket ock är ett af the oresiderableste af thed sloget . Tysbland. Ok som för en infallen the Cätkolyles fästfamt att thet war Bygn, icke tilfälle gofs att befara thet stora wärket, så mäste joflåta mid noga med ten brrättelse, att hwod samma wärk angår, så brytes Malmen öfwer alt som i ett Stockwärk är wansligit, allenast aft här och ther Klyfen huggergen, warande wärket i storo Nund brarbetat, och med fästen och Belare försedt. Ihet Stora wärket innehållr en Grund af 28 Mass, och hwart

Mass larirs, efter ten bekonta Tysta. BergRlödningen, 28 lachter i längdtg och 14 lachtet ellod falnar i bredden, warande e4t sådont Mass eller arbete fördelt i 128 mulssen eller delar. Wörket drifwes af flera Interessenter, ibland hilka Rrysoren tå wor hen storkoste, och södts drifrha försegen räknnng 12 1300 delok ellri en emot 1/3 del af wärket, niutande förfrigit djondd af olt den, som här Wid thetta stora wörket goonu 5 tilwärkes Up fordriings. Schacht, ibl end hwilka thet diupaste wod 3os Aete wässerschocht, som war 56 f:r diupt ifrån dogra ned på Stollen, och 48 f:r under Sollen. Häregavriuan Griuruln uendor. Lonsti schachtet worktle 6 2, somwar war til 3/4 famn diupare, och stor-Housthiulet 40 f:r diupt ned i schachtet, häfwande watnet upp ifrån brturn 2l Stollon, som thet samma afledor. Widore år ther ett Präd er Schacht, som är därchsihlagigt med alla ke andraoch thet Boken och Öset garut. almen håller alt fort emotbetnen, så att om tetta Wärks beständichet ingen twifwel hodes, och winnes han delsmed sprougande dels med bronnande emot Klyfen. Dock drefs arbetet nu en så storkt som tilförne, tå grufdrängor, nas antol stigt tll 2 à 380, ther ta nu ee woro på Sbockwerket öfwier 50, hwwuele möto el mer on 56 R:r om weckan tå the arbeta 8 fimar i dygunt eller schahtre; Men Stigorne mått 1 f. 5 R:

om weckan, ock war här förröfrigit en allomön klagen öfwer slätt och sen betalning. Föruton thet stora Stockwerck. äro på llla sidor theraf Arbeten ondagde på the åtskilliga Sykande henga, och Streck, som gå ut ifrån swilfwa Stocken, och härdka woro af wista hrifdångor forriutade, som them fartheras egen nlinn bearbetade, warande ock thessa Arbeten utmötta i sodoua Mass, som ofwan äro beskrefna. Af thesta om nu att befores Ett, thot schochtet ei war med ön9 f: diupt, och ej Ort indrifwen ifron schoch brtnen 2i 3 à 6 f:r, hwoest the hade 2: helt smala Adrarmed sitt hängon ede och liggande, hilka dock med trras strykande syntes lela förena sig, ochteligen komma in med sielfwa StocRlen. Malmen ellot hwittern hor af af samma art som i stora Grufwan så wel som then Groaktiga Klyften, allenast att thenne senare i wor så hård att twinga, som i thet stora Wärket. Af thera wärk södes wara til 15 eller mer, som til 510 Grufdrrngor sig togsotte, och woro mönge af arbetoria i Stora Grufwan, som harutinnan interesseiadn. Hte boka oh waska firlfwe thenas wundra Malen, men Smältniingen sked på Interessenternos Hyttar, i hästondwärket, tå en hinste betales af 1 W:r för hwar smältning, antingen ten är större ellrs mindre, och kolen betå Malmogorne, ellor ock gifta the thet. Hestube, som sätter sig ofwan om Ugnrn, och gifwet re onsenlif, del Tenn, i hwilket fall the betala inpa peningar, och Cor altid Hyttagaren hölst thetta senare,

9 thet sist forledea Luatal hode ten stora Grufwon gifwit 503 schalt hwitter eller Malm; En schucht räknes tll 10 fuder, och 1 fuder halles 3 kärror, södöna som en hast droger Men wid Cytton måtes Malmen, sedan han är brked och waskad, med ets matlsom är rundt och hodr 14 Engellka tiln diameter och 7 tum i diupet, och räknar mon okt 2e sodoca Mått af stora haufzans Malm gifwa 1 Centn. 4, men af Häwärkens Malm räknedes 2 1/2 Märt att göra 1 Centz. telen, varaudn tetta att första om then Ordinarie Malmen, ty hwad the iebonta Proiiggen omgar, som finnas här och ther i wärket eller ock i te Streck och gångar, sen äro sragtigare, så giöta the fast inna. Iheta bränpen hafwa i Cöm2d e nerhet blifwit fundna i thet warx ket, som ligger något Pll Öberufrån stora grufwan, och kallos HaciuaMen thetta wärk gaf nu ingen Malm emedon thet stod nder lrotz Men som the Enterassenter ifrån Nuinberg, hwrilke i thet stora wärket hofwa del, nu woro begiepne att drifwa in en Stoll tti wategunts aflevoade, så giorde man sig om thetta wärk ett serdelrk Sopp; Och häde beimte interessenter til thnias afbntalande förbehollt sig, i anledning af BergsOrdningarnna, hrar 9d4 timna af all then malm, som ther med Bidrg kunde Gimes Swad Weden öngor, som fordres wid wärket, så fapwa the then somma ifrån Öflerrhetens allmäningar, heromkrinn, dock emot en wiss afhat

af 2 Ri för ett stork trä, betalande sielfwe higster och forlönen. Icke långt bortom thetta stora wärk lagger, Sckonfelet, som är så wol som Slackenwad en Brryg htad, ock egentel:r then äldste, så ett Bergtingen ther böra hallas; Der brytes ock Lreile, men Kärken, som trt brarbetadrs, sodes wara af cte ropst sordeles ansende, och on mon skall Vro berättelse, alla härröra af then stora 8 tocken, Kagt längre bort ligger Dall, cterbacn, then 3de Bergstoden, hwwarest ock D. brytes; Doch Por ther nu litet elips intet arbete. Men om thetta und the flera wärk i Bohinen lay ses i längre med. Myittern elled Molmen, som brytes wid Schlockenwalder ärken pual s smältes i 7 hyttor,, som bigga alla wid en liten bäk ellrr stram emellan sielfwe wärket och staden Siblackenwold, En theraf, som bestor af 2e Ägnar, hörde Pryssaden et, hiukra ther lat snälta Thes egen malm; The andra äro the öfwrige Interessenters hyttar, och harhwar bytta sits egit Sok- och waskwärk, Men inn hode alt stott en rim tid srila fär brist af watn, så att the thremas somlot ett onsenligt förrad af malm. Malmen rostes först i stora Hostar, i jorden, att thes borgart och Kyf må twingas och tasto lättare gå af i Abok- och räskningen. Men som ömn och sedan Malunn år waskal, theri stilkor likwäl en stark och wild Mineral, af Wolftert, Blende af linkrönt, som the tällat, så bruhes, tl. brännes

och rostes han andra gongen i en så kallad Brih- Often, hwilken årt bygd rått som en Babugn, men ansenligen större, och hwarest Schlicket bredes ut på botnen till ett starkt finger tiockt ellrscurr, läggonde the sedan slva och tors wed thed fwänpa, hwilkee briner tills Schlicket er igenom hettat, och blir liksom hwitt af wornan, dock så ett thet el smöltor; Ic når weden aråtbrunnen, later then, som therwid arbetar thet litet kylas, wöres och wender sedan om schlicket i uugnen, och laggeriuria wed thrpa, hwarned han forther, tid6 hon ser all ellor then mästa Mineralen höra för bränd och förrokk, hwilket ofta i 24 finar kan paståi. Glliaoigripn bygges nedon til och wid Gorden af 3 stora Straar, af hwlka hwilka then störste sättes på bant och gör Solan; ther andre tira komua på sidorna. En södan sten kostode bellDe El emedan han bentes el långt ifrån hutkoma, och krinna the på sidorne rocka nog länge, men Solstenen maste alla lr up inottas.. Ugnen fouts wora 6 fugeljka fot hög ifrån Solan; Och ifrån Bakwäggen heror blästen år, till fröndioggen eller maoftet, hrod fromhärden är och tennet rine. ätt, 1 1/2 Ert lång. Grod Bredden angåri så är then olika, nöml:n bak till d blästen är ugnen 1 fot 3 tum bred, och Grocucccoutill 11 tilig eller1 fot ccindre 1 tum. I Sachsen äro 1gnarne en så höge, i en bak till bredare, fordrande thenne Schlackrenwalder Malm, som är wild och hord att smälta, en skoppare eld och mora fwrång, som ock Bälcorne,

hwilka ojo till 7 fot lönga omtrent, sta tämmel:n stupa, och blåsa diupt i härdrn. faricay är allriast begd af strn, ock thes Ögå 2l en twår hand rundt, och bygjes hon af olka hög efter Swöltores tycke och Malmens art. På boda sidor af främliaggen din darwand/ som wittor at hyttPofwet, är Mären letet atbygs til2 fot ellpriurs, så wäl, som öfvontit hwarest han är igenbygt på 3 sidor, och gor ett hwolf, woronde på Hen 4 de2 gägjen ellrr sidan Spningen, ther up sät ningen sket. På thetta hwälf sätter, sig en Rök och daup af tenet, som smältes i ugnen, hwilken Pok tå och ta söpes af, samles ock brukes aft göra theraf en blå färga tetl grinen Malning. E edou wid foten af gromtroggen, som hör egentel: ee kan kalla Swäst, emedor Upsätningen ei sker thertlennes altid ett litet Sticthål oppet, hworigrnom Dennet ouphörligen och så fort thet smöl5trs nnd, rinner, at med Slaggen i Sungen frammanföre, och wör Smöltaren tror sig hofwa en pos Centndrellos mor, öpnar han ett Slickhål från thenna förhärd, att fennet, sedon slog rgen år afdrogen; ken winna i En enrean sump, som är i Hyts holfwel, hwarest thet star och byles Som ugnen sålunda underlerörda hwolf eller öfwer fromwoggen arpluten och gruleugad, så sker, som sades, lysätiningen på en sida aff Ugure och emelrlän Btak och fromlioggen HrrafMen på te andra 3 sidor, ther ugnen

thet ugnen år geninnad ock hwalfd 6teroupa, äro oggorie låget högre och slutta un at, på hwilka sig ock thet öwongomtoeta hestube el:r Rök, som är thot fiwaste af Malmen, sätter ock sedon afsopes. 6bloggen, som faller wid hytton, smälates många gougor om, emedan the under sielosza Swältningen och alt fort, som slaggen falls, böka och waska ten samma och åtrr med Malmen på ugure upsötta räknande the, att the i 24 fimar kunna snalta 20 af the öfwon beskrefna Malm, mott, tå liktöl slaggen, som theraf fallrs, år ock tll godo giörd och ingeknad, eller om sarkt går, att the alla 2e stundro kunna gåa 1 Centn. Iniln Ferad Kolpa onger, så räknas 5 Kapeln gå till en Sisncht af 8 stunder 6 tenpeln göra ett säder, som hårkostode 3 fl:r smestoiSalderen, om han en arbetod ellrr smolter, niuter 1 fl. 5 R:r om weckan; Men när hytton gephor hon 20 R: ellrr 1/3 fl. om schichten, och förrättar sielt Wokoch wäskningen med rget folk Annu är Jennet e fördigt till saly, ty att the stora fyrkantiga Biktn som göras wid hyttan af 2 à 2 1/2 Centnaro wigt hwartera, och ther markas med ken hyttons morke, hwor the åo tilwärkase somt wigten och ontalet af styckena, fö1ras sedermera utan fir staden tillthen så kallade floss, hwaest the lägges öfwer en stor och wid Ouiup eller Grop i sordin, ok på trästockor, hwilke äro stälte korbles emot hwar endra och äro så perporteoneradn, att the ei brägsea ut fort äj telnet ock ärned smolt hwilket när thet skedt, tages bkolen af och tennet giutes med skopor ut i

Matt &l tunna och smala Bleck, som märkas med en Ore och te Benmiska wopn ett Lryon, och rällas sedan hop, sand pädas en i kestor att försendas till thrn Ort, tit the äro försalde elers oruade. 6som Sillackenwalder tennet har för thet bosta, hwilket ock af thes reca forg och goda ann, närkhet är i te stora stycken, kon dömes, så gårth et i myckenhet 2l Nidinbbry att brudas, för foliår och annot fint arbete, samt be Diolen, Sterrixze och endra aflögsnore Örtrr. Ohwad hela tilwärkningen widkommer, som Wärket nu drefs lamare än förr, så wär ock fen mindre, och sten, som förr år ocfrödt, e öfer400 Centner om året, hwarje Centh raknad el 140 skålpund Progde wigs, hwilken Centndi thrta thetta år selts tll 54 fl. wid wörke Afwerygkintet i Scblackenwald består af en AberÄupts- Werlwlter, en Berg mästare, 2. Geschworner, 4 Aldsta och en Berg-Schruber. hwilka BergStäderoch wart tå ungseför l:n wöro i Bohmen, kan af foliande fortekliiy inhomtas som uns hor wid hondru gofs, Schlackenwald, P. Bergstad Schonfeldt, Bergstad, 5f. Lauterbock, Bergstad, 4. Netnu- Sattel, en By, hwrarest Aglun och Swafwel tilwwares i i ngey 5 Kend:e. Gnurichot Gwihn, en lten ståd 2 Mil ifrån Carils bad, gret d 5 tit tilhörig. Ther Gor ett litet nytt

SSilfwerwärk, som sades knopt löna modon, worande Bolluartirin orriin och 4 à 5 löge. Loda en By, hwarest Jern tilwärkes, 3 4 doch hwaromkriign åtslillage Mardlipnar, och hammarwerck äro brlagna, sandt en myckenhet förtent Ess ent göres, ligger icke långt ifrån Benrichs hrichn. Grasplitt, en Bergssad, hwarest Konpar rckwärkes, omtrent 900 Cantn. om året, och thrraf Massiuy, por5 lande thetta wara ett kostbart wärk, som hörde Baron Schmied, legig toll Frubuss, hörer Grefwen af Nostitz tli, och gaf betl 50 à 60 Centner D1 om tget. Neudeck, en liten stad, hwarest 2f göres, år ock ett hommarwärk ter, samt Stel Vad Stoltrad dragas. Blayhtadt, hwarest 5 à 600 Centnee Blly Malm årlagen runms, som wed Pochiinsthol alle upsmälters. 24 Patten en Bergstod wid Soch sigla grontsen, hwgar 30 à 40 Cente. Of tilwärkades årl:n. Hord oyo ock 5 Cobold hyttor på blå förg. Bernigger, 2f Baden 9, 70 à 80 Centn: om Öret. Ioachimsthal, etr stårt wärk, D. sariäbery, 3, som dock lärerb ora thet Sochjeka af soma kaunBottes Cabn 9 omtrent 1ouCenthr om oret. Heugst wid Aberdan, 21, 200 stora BCente: omtrent orl:n, drifs af prawvate interessenter. Jide longt ifrån Corlabad wor ett hom

marwwerct med Mosugn, onf den Bircheuhommer kollat. Iike långt ifrön Elboyon Jernwärk, och Jernmalm i myckenhet Commetau, en liten stad, hworest Alun goies, är bebant för thes figurabu, som finnos i Munsitern. ila, Bergstad, 3 stunder fron Proy ther huld tilwärkes, men nulnye, ka litet Puttenberg, ej Bergsted, hwarest Silföwes tilwärkes, och hwor Myntet år. Malure wiccurs i stor myl rbruhet, men är brinfalt, tri2 1/2 à 2 1/4 . pa Centn:. Gnien, Bergstad, icke långt ifrån Ecla, therfines huldmalm, dock litet. Bry-Rachenstein wid Beyvista gränt åsen, tro guld ok fnines, menuk e mycket. Hockolite Kockoltr, berjstod emot Sihlesiska sidom wid Sesrn-Ieburje. Hohru-Elbe hörer Grefwen af till och gifwrr I och D, omtrent 100 Centhaf ten ftörra och 200 £n:r af krt särcorh ejl GryligeneBern på Bohmista Psiwronthej tilwärkores d, och sodes thetnu komma sig före. talaff hor en Molugn och ett hamrinonrerie. Börunsih Bidwenss wor i gång på tilfwer, men gaf litet uss, en bergstad, hode gifwit Silfwer ellrsrättare en Blygloutz, som hölt litet 5 Clahu, ther göres Vidtriol Prupferberg, en bergstad icke längt

ifrån Presnte, harr under Schlaeyckenwerdt, och göres ther 80 à 90 Centn. 9 om året, samt Blå Victriok af bösta slaget à 8 8 k:r p à Weenberg en Bergstad wid Sochstiga gräntsen, 6 stnder från Jochemoythol. Ther brytos Silfwer Malmrr, som alle måste eferngas til sidst, canda ort ott ther Suoctab, Sebastianberg, en Bergstad 2 Mil ifrån Coemetan, hode gifwit Silfwermalm, som lefernnodd6 brli CoiReres thal Conneberg, ock en Berystad, men in wot ther ingen tilworkeciifn Schmiedbery, 3 stunder ifrån Cochimsthol, hade 2e HommärwärkIfrån Schlacxsenwasd till Carlsbasär 1 stark Mid. Mon kommor igenom en stor allinänng och skog, men möst ung, therechlackenwaldboroun hafwa teias bränne ifrån, och kommer så entedigen, berget utföre til Egerfloden ock på slättesom ledor tile Carsbad. Carlsbad Telers fryser- Cordlstad, som thet blifwit kallat af Ceyfesr Cord 14, som het först uptagit bebygt och brogt i roe är un färr tiden en skön Ort i öuseende till thes hus, hwilke skola wera öfwer 400 och ibland hwilka man finnermånpa stoteliga bygningor, som hondtwärks folket och öndre Borgare till Ein fremmanes behofJer anlagt Ibland the publigne hes är Tyrkian; Rådsuset och entel:å Huset, hwar Asemblacnne håtas och hwrot manspeler, ock straxt herhos är Promonaden.

I öfrigit är tenun Ortens belogenhet cke derdeles fördelogtig, emedon han på alla sidor är omgifwen med höga stninga berg och klippor, så att man på en sida ollelast lan komna thertdl. Ihen lelln strömen Löpe, som kommer ifrån Toplitz, öperntt igen om stodt. De Warina Baddt, hgorpå all tenne Ortres Koriing och rärelse briorär straxt wid benta ström, och kostorthet sif år jorden med en fruträffelig force och gimohhet tll 3 à 4 fot i hordtn, och igårnom en wid Pupstock, som starued på källan. Watuntt år så hett, att man ec kan sticka handen her, förthenkutl thet ock briw stå i 24 timar, att kylas, innon thet lan brukas i Baden, af hwelka ther äro öfwer 100 åtskilliga i flerahus hherin widMen hwrad slags Mhinvalar thedregnra och ero te korkeste, kan ses af ten trykte Beskrifningen terom. Fremmande som rla här allahonda stenar, som woöxa i watnet, ther thet falller urt Hännan så wälsom wid sielfwa gupstocken, her botnet parartut igenom. Prttimakorne, som göra allahonda figuar och Bildrs af Drylägga then en Natt öfwerg i Rännon tå the få en skön rödgul förSå brukes ock hetta 5 atned att driuckas och längre bort i staden or ett annat Badesom skall waro af samma Art som thet wid Soplibr, och ärppå långt lår e så hett som thet förra. 1som stadeas Norung endast och allrngst beror på Bruns hösternas och tefremmondes titkonst, snart sagt, hela året omkring, så har ock thet samma gifwit anledning tll the Marufacturers upkonst, som ther oro gängse, ty att ec naiua om en eller annan Gppskräfware och färgare,

som ther borde, så goro ther omtrent 12 Malmakare, hwilke göra så knappn, som bymålar, och thesra senare saf flera fbrgor samt med 2 ellrs3 Ogon, hwilka synådar, brukas af Grinfoken att schattera thnas som tå the i hwart gåpå kålen föra en trod af Sika förg. 100 af thera Malarskosta 6 kryser grochen, hwarje à 3 d:. Stoltraden köpes ifron Neudectzen och Joechemsthal. Widöre horo hår 18 heljärsmederförutan heeller, hwilke göra allahanda hova helwär, Böslorgos Pistold, och inlägga med huld och Silfwer de köpa Enporma ifrån Sochsten, såsom Baissenthal atoch göra allenat hearran förige och poleda ken, sedan Stocken blifwit önsokt af Stock makorna. Enget på testa helrär ar åtskilligt, som te äro till, och arletaren wet then hos then frennande at anbrinpgå. Sidst roro fär 36 mästare Klinfsmedt n hwilke under, så upråttet ett skrå, ock göra en allenast allohanda slags knufwar med och utan hät or, dels med Messni. och tenin dels med huld och Silfwerzinlog, sda, sant Trögards knifwor, utan ock Dosbr af p tol inlogt med huld och Silfwer kolbostor, hekor, Singar, d kriftyg med Eld och tundrdosa terutinnon, handlinsstokar med Eliförestyg thertil och thylckt samt allalouda acnnat arbete, som hwrar och re kan bäst utsinna att behoga fremnendes läst och tycke. Magistraten i Carlsbed består aff 2e Worj Mästore; 12 Aeten och 12 Dumgen Rathsherrn, Rotha Sgrederet, Ifran Cerlsbad t Schlackenwerdt, ett stort hods MarakGrefwen af BaMil. den tilhörigt Thar är ett stort hammalt Slott

att se, ok en stor Trägård med Srangeriar, ock skona hattukonster, samt fogelhue, hworest allehanda ffremmande foghot förlmios I en stor dan woro en myckechet Schildgoaddor. Så wiges ock har Gudie upstoppad af en Monstreuse Ko och en kolgson hoft fötterppe Rrggen. Stadte uf samna namn, som harerthrdgundeer, år icke stor, men här wacka hus aklla bygda lika och pe hwalf, så att man lan gå harunder. Thes näring betor af litet Akerbruk of Boskop, menarnu slätt ock änge, emedon ppeningorie pingo urLandet, tå Jerrsopet ei wistades ther och tessuton hetta åre wort mest roxt i Buishe. Ihenne MarekGrefwe, som nu besott hodset, ock hade til ätta därstens af Sctwortzenbery Dottr wor en Son af hen brrända Benerial Crntz Louus af Badenhwilkom hödset tilfallt med Thes hemålen boren Jertiginna af Sachsen Lowenbudig till hwilket hus thed kommut först ifrån familien Scklickk. Tlerifr ån til Cochimsthal år 1 Mil, först öfweren stor Aker och Slätt, sedan emedelon bergen och ii en Tål till emata stodSk Gochmsthal ären Brrystad belågen i ett wildt land ock emelen 2h öga berysamt bygd i längden, göronde the 550 Hur, af hwilka Staren sodes lestå, allenast en 9ot åmen wäl 1/2 stund lång. På thet så kollade ESchottenberz, som läggerppå Wästra sidan synas mndorla af ett gammalt Flott, som skall frerdom fördt Gomidlian Schlaur till men ör nu förstört. Städsens Mapeshat består af 4 Bor Mästare, af hwilka BergMästoren ock år eln, 12 Rads hewer, och för Ceuminal Saktet 4 gerihtsr 85 opfen, Sgren

ber etl. Hwad Skadsens friheterrängor, såsom en kunglaf Bohmisk Bergsted, så bestå then egrutelogen Jerutinno, att han ingen onnon kon wara undergifwen än Koiungra i Prohca och sålunda intet annat Hrrskap aff fornom Camidlia, och att Jilenorned ingen Ibener eller skatt betala af teras land och hus, en litran Erkäntslo undantagen för the senore, hwartidl komna the friketer,, som Itadsfölket niuter, såsom Intaressenter i Berywärkel, krarom längre frak. I Staden är att se Radsuset, om man så wik, och thor bek on Byutet, hwor fr, dom the lekante Priklms thäler blifwit sleigun, men hwilket nu storr nd2 Äger altså tene det sin upkomst endast och allenast af thit stora och Wika SilfwerBerg wärk, hwilket förnst N: 1516 somnut i Gong, och samma brennon Pekommid så diupt med arbetet, att the behöft bruka lins eller Bloss, wid Duvitok kuris gifwit uitbyte, och thet af flundhrufCwau, som han ännu källes, och bestårraf en Morgenhång, hwilken had sitt Aitgoende mitt i stadrn. Men så har thetta wärk ock wart så stor förändring underkastot, att thet, so i flora årr gaf åt minstone 100008 Sktp:r utbyte årlegen, nu knopt giötde 1 à 500 u:r Silfwerzoy året, hwarineder ock räknes ten tilwärkning, som sker af Malan, then ther ifrån andra Orter sitföres att smältas, och att grufdrengornes 2j tal, som nu besteg ti4 emedlon 3 och 800 på dla wärkry, cke giorde hälten af Stigornas ontol, som thet tilförie skolot wantBärket har bestått och består af många 100 lälgar och Streck, som dels stryka ifron Norr 212 Soder, dels ifrön

Öster till wöster, dels till andra streck af Composten, och skära sig på åtskilliga ställen af, waraue dock nu el öfwer 28 serpkilta grufhor och Malmstreck, som betarbetodes. Af alla Besta Malmgångor,hor ingenwart serdeles mogtig, nördman undontoher Den Schwetzerhång, som skallwarit eme 2 facun bed; prunte en elerdaciua mod, utan hålla the högst til en twärfand i bredden, och te måsta en goddel inadre, men hagta Jeremot giffwit Malm af en trästeligen wik halt och i stor ymmoghet. Dock hår ock thetta sig sa wida andrät, att tå mon tilgörie eil haf akt pa ouoo on Siltwermmaluen, och antingen intes tande elers e wordade Cobolden, så ären tennin then mägtigaste, ocf hen som uppehåler wärken, bestoende the alla af Silfwerholtigo Coboltestreck, och henne dels ah ner2 en så kallad Sift-elles Arsencaldels af en forben Cobold, som til SkåJarg förbrukes. Iibland the Walenstreck ock hångor, som un wäo hönpse på wästra sidan eller wästra berge om tod, war din flnigSkeit ten fornomste, hwilken hom stryi tter Nors och Bodrs, och bearbetades nu tl nimot 200 famnor diup undrr dagen, men gaf nu litet eller intet annot än oarben, Cobold. Dock som nu i the diupa wärken dåtskilliga små hinstror af hedeget Silfi wer sig började wisa på Coboeten, så N1 grorde mon sig ock om en föradlng så uni ket stätre hopp, som tilförin i terta wärk som ohtostt hedieget D: blifwit Ihetta arbete drifwes allrnast fumant. af Jochimsthaler Borgerskepet i grmren, som består af 200 Man, och af hwilka hwor och n

är indrlt i Grifwon i onseende till ten Somt och haund, som han i staden besitter och flere tapas e on, el ellro må nogon wid förust af hhes borgerliga Kättighet arbetet öfwergifwa Ihe te stare Gaftustollar, som blifit indrefne igenom wärken på thenna si ede om stodn, gå ock igenom hinna grufwa. Then diupeste, som kalles then Kryserlige Stollen, år 4000 fl:r ång, ock war här 100 fl:r diup underddog och 36 fl:r under ten Öga drs Baitara. Stollen, hilken 2r hela lenget igenom, och hor 1000 f:r i längde, waraud2 under thenna 6frå Stollen ett konsthiul, som höfwer watnet upp utur the diupaste Örter 2il then kryserliga Stollen, thor thed utledes. Omkastningarna wid tenna grufwa stego 11 2000 fl:. hwärt Quortal, heremot hon dock nu gar ett nitbyte af 7 P: på tupen. om Rcartalat. Ifrån berorda Grufwa görmon igen om ther diupa Stolln öfwer 100 f:r em ot Söder, dock altid på somma Molmstreck och häng a till then Aifdra hrufwon, som kalles a blebork Hon år, som sodr, på samma streck som then förra; Men som klyfen och berget sig reden öndrad, så ärrock Mineralen en omnan, beståendte hörraf en wid AchenciolCobold, hwilken förermed sig ej rik Roth1 hulden Silfwermalm med en Polgaende hwit Soath och en hälkti och härdtllyft. här arbetedes på flera stollen så ofwan som under Hen diupe stollen och till 150 frt diup uinderBag, men Strecket war ej öfwer 2 à 3 finger bredt. Se ärfär ock en Trafsikast på samma sätt som i then förra rufwa, hwilke har hwar annor day, och then i der finpteit likalades warande mängel af Ofwerfålls watn orsa

ken att the en kunna gå bögge tillika. Stenna konst består af ett Hiul, hwar wandstock föreren trunmn hagfen ellri wef och thernedelst en Stång, hwilken är fostad till en tacieiu i en kort Fwarelles wendstock, och thenne stock hod åter på sidon en ain, som liggerhorzontele och olt som thenne korty Stocken föres medellst Wefwen ock stången af oc an, så häfwes ellrr tryckes then horzonteles Raumen neder, och häfwer eller trycker kumpstången i Punpen upp och nedrr, arbetande så watnet upp til2 then dupa stollen ifrån Boturn. Arbetet förrättes alt med prängande, i fönerhel högre upp paris Mäknstrecket, hwar hwar Klyfen är som hordast ott bryta. Ombostningorna wid thenna grufwa sodrs wara lika med then wid then förra, och Ätbytet hode i bret räst förit warit 17 f:r på hwarje ändel, warande wärket drfwit aff Interessenter, hwilkom allena är i Bohmantilllått att tilwärka hwitt Achenuum af theras hift Cobold, till hwilken ända the hafwa en htta en stum ifrån stoden; Men heremot äro the förbundne att bearbeta en hammal frifwa kalled Elbecky, som ligger straxt wid beinte Arsonccol Hytta, men gaf nu allriast litet farben Coboldsom the ock ther ec höllo öfwer, 3 à 4 hrufdtengar eller hrufarletare. På Östra sion om staden äro ibland the nånga Mallmgongar, som löpa härts och twerts i bergen, krysser Cosech och deie linruhe förnämligost att nämnos, eme

Ödan the nu grfwo utbyte, ocskönt e mod on 4 f: på Andelm om Duvbelet, woronde i öfrest git af samma som thet först omtalta Wärktå the i heet smala streck föra en Silfwer, hallig farbt Cobold. Gåd nu först ongor then Cobold som wid thefra Wärk winnes, ock skigertill 6 à 700 Centner om Duoritalet, så är om heda Luantisteten contrrahera af 6 Personrd, hailke tileärka then Slåfförgen, och af hwilka en hor en Drarg ellr Hytta nedon för Jochimsthal; Tte andre hafwe 3 hyttor i och omkring, stodtn Platten emot Sochssiska hränten. Närr Quartalet är ute, göwes i Vorlroro af en ellrr acon BergsBetient och Contralenternes floctor p e Cobolden dels ett Tegelprof, tå man then somma smälter med samma tilsats af Sandoch Cottaska, som i stort prr, och af thedHla Blå Slasets färg domer om Coboldens hodLet, dels ett prof af 1 Centner eller mor hwilken hondteres i Smälthyttan och 8arnen efter wanligheten; Och efter som Corolden tå befinnes, swag eller stark, så taleras han af Bergsamtet, och försölies therefter till Contralenterne för 19 12, 13 à 9 f. Dendtner och theromkrig. Då drages ock Saff then Andel och afgift, som Bfwrrheten tilkommer, hwarwid dock kan aktas, att sedom Jochimsthalere wärket så t agit af, härthet ock rhhållit åtslilliga Benodngon af Prysaren såsom Kanung i Brhen betalande he wärk, som sta i Kecess rif äro skyldigo, aldeles ingen afgift af Tigönde, Solkrättigh e ellrs thylikt; Dhe som gigza ltbyte, betala Nästadels ee mer än then halga Tijonden; Men hwad ten 9

932 Sd en ongår, som skulle Hryfaren hemfalla för Stollättijl D, sesom Tigonden wor afdrogen, såsom ten ther bygt och än wid mogt hölt stolken, så woo the nu äta therifrån bn2 à friade. Cosenccal eller then här så kallade hifw Cobolden kan, som förr är solgt, alencoset af Interessenterna i Neberts grufwen tell godo göras, emedan the allena må i Biemen tilwärka Arsencum, och hafwa the ell ten ändan theros Hytta en stund ifrån staden afsides i bergen belägen, hwarest he tilwärka 3 à 400 Centner Axsenuium om året mod eleeled uinddre, altsom afgöngen ärr till, hwile ken om then therefter woro, the öfwer1000 Centner skulle sinna tiliroga boiupa. Huru hift Coboeten rostes och brönnes tils hän ec Lurs rölen, och huru efter 120 dygn thet Arsenium, som under then Biden rätt sig i hiftföngel, samles ock lägges Boa sedan i Jernfot ned hattor öfwer och smältes åter, tå thet bler, som till ett Glatmed hwad mera thertil hörer, gos fär förbeemedon thet frriurdeln löngre fran kognurs alt ommöras. Hargörns ne acmot än hwitt Arsencium, som försälirs för, 3 Pth:r p Centner, och letet hult Arsseniriure, hwilket gåes med tilsats af 5 à 6 skåpund Swäfwel till 1 Centn. Achencum, närthet börsnältas i Jronhoten, och thetta galler 5 fl:. p 13. Men rödt Arisencium tilwörkes här intet. Ilen bände och rästade Coboeden wäskes seden will Cchlack ock smältes, tå han gifwer th 14, 5 à 6 lod Silter af Ceatp. J ståledt att, som berättodes, tilförne 14 Iuoetliguar wid Cockmothal wanthängse, thet ken ynnoge Silfwemalem blifwit suvet, så galther can e mor en en Byn hwilken drefs för Krysarens Nälnniing

alleca, ty ott för något urt än 2e år sedan wid HofCammaren i Bray blifwit resolverot, thed all molmen, som föllo så wid thetta som the andra ima omlaggarde wärk, såsom Beinberg, Preondz, Brleyehtadt med flera, skulle efter wiss förfat, tad tala, hwilken med ten Sochsigla mäst öfweren kommer, uplöpas förkleyCoxlufwaht parres Käkning och smoctas, hwonnedrest ken brinare Brogslogen, som ei hot malm, i stort förred, en större nytta och fördel tilfallt så wel som then förnon wid smältningen, att an the förefallande Malmer så kan beskicka, som räst finnes wara; Oh på khetta sätt komma the 4 à 500 d:r Slofwer som berättades årligen hår tiliär tas, af alla thefwa wärk samtl:n att beräknas; Men Blyet, som the bill fripkninbruka, skäftot Bllyhtadt wärket, som liggen ligger 3 à 4 stunder, harifrån, och hwars 24 i Malem hår jendiäl smältes. Hinste delen af then Malm, som härr beytes, om han är af ock halt, rostes emedon then storke Minaral och Coboet, som ärtherhos, i rostandet röfwar, silfret, som ock sielfwa schlicket, när thet år bökat smått och kommrr att ligga en liten tid, hettar sig och brinnor i hogrn, hwargruon ock 1 del silfwer sats fortaras. I öfrigit ärtenna smälkning så stajett en kar, som bör stå sin Schuht forrÄynen af 12 timar, ofpa icke i 4 fallprut. Ael Malm sofres på Grufbackon, och skilies ifrån kes bery och Colroet, och om han lunnat, slår ren therifrån, sättes han straxt upp på sigaen med tilsats af 4 à 5 Centh. Bly tll en schccht af 12 à 15 Centr. Malan, tih på thetta sätt handteres mäst thenMolm

Malm, som kommer ifrån des Enngkeit. Wid litslaget sätter, sig ofwonpå It get, som ta hor Silfret fot sof, en hrit synis, som e äranndt än starke Minararlen ellrs Rogulus Assenen, alereast att han håller 1 1/2 à 2 lod tilfwer, och hwaraf te sålt en del till Mlockgiutorna i Brag fbr 6 fl: Centnerin. Oftänpå thenna sökter sig en Btnin eller skörsten, som håller till 7 à 3 lod Silfwer-af Centn. och rostes sedan om på flyra eldor, fomt sättes aStrs upp, på Ugnen Hrad af thenna fnngketts Malmen el kunnat slas rätt ren ifrån thes Cotold rostes och deles en på schichten med theandra slagen, 2c9. 12 Centner ellrr mer till en situht. Maliu, som äraf arin ock änga halt i Silfwer, och föror Coboet, Qwartz, Schiefsfer och thölikt med sig, röstes först, och 3 smältes så till skärsten med tilsats af 2 à 3 Centner Swafwelkes stillen shelt alt som schichten är, stark till. Skarstenen roster sedan på 1 eldor, och sättes så upp med tlsots af 3 Centn: Bdyj til 12 CantnSkärsten. Arsepecal Cobolden ifrån Nubert hrufwänröstes ock först, och smältes til. Htanhwilken skörsten återrostes och imåstes, sålunde, att till 5 Centner Silfwerhålty gift Cobold togas 2 Centner Hrrd och hlett af Trefhärden. 2. Centn. Jern slagg ifrån Molugnen, holken är en stork fluss Centn. Waskhern, elerr thet jern som bokes och wagkes äre slaggrn wid Masugnen, att Mineralen wahafwanogot att frätapå ock ongripa, släppande så Matallan, som fölrs. 1 1/2 Centner frikbliy.

Rothhulden Ertz rostes en, som förr ärtilkänna gifwit, emedon Cobolden eller Arsennuum röfwartarks, i synnerhet, som grinwäl år ofron onmärls, i te Rika Malmer, utan smältes han sålunda. 15 à 6 Centrer Malm, 3 Centner Herd och Glntt. 1 1/2 Cent: Jeruslagg. 1/2 Centn. Waskjern 10 skottkärror Friskslagg. B. Härräknws Centnarin af 100 skåpund Bragerwigt, som i Laclrg göa 110 skålpund. Wid thetta tilfälle kon ock märkas, aft om man har hård och wild Bly malm. som i smältingen en will gifwa sig, rostes och smältetshan 6, 7 à 8 gongor, med fluss af Jrrnslagg, och i synneret med wärkjern, bdot kot och waskot är slaggen wid Mosugaen 1 1/2 à 2 Centner Jron till 12 Centner Bymalm, eller ock mor, som man finner Molmen orta pig till, kollecnande thetta on på försot. Agnen wid Jocheesthol år af thet:r slag, man kallar iGrunn ofDen, ock drufwes blästen geinenl:r helt lömt och löngsact, dels ott Mineralen ee må rofwa, dels att thet en io gifsa en för stork rök, hwilken utom thess århönst sködeleg för Hyttefolket, förkhenkull te ock en smella öfwer 50 à 60 Centz. Malem Com veckan Greflärden, ther Blyet afdrifwes är, under samma tak med hyttan, ock så stor att man thro len afdrifwa tötl nogra och 20 Centn. Wärkby.

Bergamdtest i Jochims thol dopendend af HofCaramoren i Brag, och bestå af åråg lon 1 BberAuptsVerwältr 1000 f 1 Berg mästare 150 fr 1 Geschrorurt 100 f: förutton theOrdiraire AuiI Berg chretet 78 fr rdentier The öfrige BergsBetienter i Irituesoc Ooutoruos 96 thal med therel Doungar oro, som fölier Hutten Bereter 300 fl om året. 130 f Hutten- Menster 1/2 K t: om wekon. SchechtMeister Stenger 1At:: à 2 fl. om weckon. Uinter Stenger 2 f 15 d: om deboHöner el: Gruffarbetare 1 f:. 6 :re. 45 P:r. Haspelkencht 30 à 36 72. FungDed Röster- niuter, för hwar Rosta à 13 Centner 1 Kryfsergröschen elrr 3 t5. Do Der Schmeltzer för en Sihicht à 12 stän 5 drrs 21 tr der Borlänfter 15 £o för schichten. Öen Smältaren e hor arbete, iniutertå wartzeld 30 f:r om weckan. oiuingorne wid Farnarna, ter then Stå föry göres af Cobold, äro Der farten. Mester för om don 3 der Schwrer, el:r then som möder alt fört elden under ligare och heller ken wid mogt. hor om weckom 1 4:. 45 £:r Der P tuchl Arbeterpellrs then, som arbetae under FargMästoren wid Bwornen, tesrehafta om weckon 1 fl:r 15 K:r. Proch und wastig- Äuben 4525 haffocher ellor then som görAlesenc, ncim, när han rostar, här han för 12 timar 21 In Når han smälter Alharure, har

honr för hiror Centner 28 1:50 3 d. N 60 t:r göra, som förr år sogt, 1t: 90 trontzer 1 SKtju; 4d i göra1 t. Mig bekonte i Fochumsthol goro ledacte. Estan Henrich Dick, och ter Srager, Chrston Becs Schicht meister Fendirond Siek Schunetzer, Berg Nästoras son, wär nu sinad att gå til Sculeen, hwrarest Herjiwaren wär i wärket att uptaga nögra Berghärk, som mon inente jkulle i synnor, hed gifwa huldAnthony Poesal Hutten Menster Ifrån Jochumsbhol till Jonan Geor2 Mil. npenstade. man kommr öfwer höga Berg och igonom ett wildt ohoggeligit lond til Plotten 3 ständer. ifrån Jocvimsthal I Jenne. henne lalle stod BPlotten Cor, som förr är sagt, 5 Blänforbengonger, som ligga wid bocken, hwilkre loper ned till Eston Ceorganstadt. Så oro ock besåtzkilliga Bokwärk, hwarest Tenn Malmen ifrön tle omliggonde Wärk bokes ock woskes. CIfenne bäck skilier Bshnen och Sockssen at, och thet rätt in wid Fotan Crorgenstadt, som söledes lagger wära wid Gräntsen. Pohan Georgenstadt, så kallad Hurfursten Ehan Leorg 1132 t1 ära, i hwilkres tid han blifwit upbygd och wid aor1653 först omlagd, ligger på ett högt berg ee långt ifrån toppen heraf, i ett ergogtigt, wildt och tämnmel: skogrikt land. Han kalles ock Ceulanten Stadt, emedan någre Kalegions klyktingor efrån Bohmen sig Ped först ned sätt, ock Heriblond i syner,

ohet en Lobel, som af brmälta Giussnäste ehållit tilstont att ther bygga nögra hes hwilken ock icke långt therefter, tå he skörpte efer Tennmalm, thet oka Silfljerwärket mande upfinna, förthenkut han ock fått namn af tilfwere Berg Mössa, re. Hhen som nu hetwor, fölg 1/2 hoo och wor nu then andre Berz Mästare, som Sedon then tiden hod Stather warit. den så tiltogit, att han nu bestod af 450 Das och en myckenhet ffolk, hwilket som the end ast bär Bergwärket tilskrifwor, så kon theraff dömas, huru rikt och osenligit thet i börjog wort, ehuru thet dock sedermemå nögot ifrån thes förra flor affollit. Dock goro ther un tli 900 droetskarkar Tskosotte, och thet på 64 Gechen elerr Frufwor och arbeten, af hwilka 5 gofro utbyte, sosom dos Gohn Arun Jålr undlinlkerhfe Gliuk Werrningo feld, hwor120å tera 8 S:r:r på klupen om Quartalad; hiGoryen 5 hpan het:r; Din habe hottes ock 5 K:r, och dos Sengen hottes Dc spene Beth:r om QRwartålet på Nlanet, 14 Wärk bygde och lönte sig sielfwa, The Ffriga fredrode förlott. Af theta kom nu att befaras dos Hohe Crnn höhr und unreiote glint streng feld, så kallat, emedo Interessenterne i beyga eter en lång tröta sig Föreut och slagit sig tilsamman, hilket Wärk ligger på berget Hastenberg wäster om staden, och år 73 f:r diupt ned på then diupa Stollen, som kommod upp ifrån fiten af berget Östernedrn om tadrg och gor igrnom atskillaga grufwor och fält en emot 3os hohe flrin halr, som ligger längst emot äster och öfwert 700 f:r ifrån ollmunen, och harest Stollarbetet ännu fortdrets.

Wärket, dos hohe wnin Johs et lestor af en Ordrutelaf hong, som sor sitt striglande ifrån Öster, toll wästermed sitt liggande eark Nort, och hwilken hodpa Luouga ställen wort tl 1 faun, 1/92 fln 2 à 1 fot mägtig, estående af ett Hornslag, hwilket dels är eldeles Oödelt, dels hållerltet Selffwer tl 8 à 9lod af Centnern; På andra ställen förerthet en Schwartz gläntzaf Malm,, som holler tell4 à 5 lad Kilfwer, och 15 à 16 96:2 By, oh som öast en myckenhet af hedingd tilfwer ellri körtlaraf flatfrtz, som gaffwer 1 /idor Silfwer, ellri ter omHrad som af henna Gorinkring. gå Malmen ligger i gångnn nörinost emot Salbandet, bokes och rahles; Ihed öfriga, som el år af the Ad åre slagen boket tort, wärdtres eftrr prof, och sendes til Rrayberg emo reda betalnuing i peinigor penningan, hwilket Malmköp förr10 åre sedan ellor mor 3år öfwerr oct i IrtonTevgenstadt infört, emedon there Molun som äro rikore, hihpa the bnare i freybeng och the i Freyberg, som föra iuria By and sig, hirpa thesa Malmer, som hafwa mnndre ksty, tl snältnings, hroroi med in172 Wwid fraybeenSom Stollen blifwit på samma streck och hång indefwen och onnu drefs, hworwid Drr B folluer, som wor Londsfursten, miutt och åtnrt dhes rättighet effer BergbOrdingorna af 9d3 delen af all wid Wöret fållande Malmen, samt theros seitt Stollenhies, som är 1/5 famn i högsdn och 4 fånin i bredden, ellrsall then Malm som therinnom kan brytas, så haftwa Hrinot Interessenterne i merlerörda Wärk fölgt Malingöngen iftån Ofwon 12 Nedon, och äfwen tå sönlt til 9 famnnor

undon om skollen, hwor fuller hongen nu ee 40t så mägtit, men forde Adla Medelärsman gorigråom Stollea ut, komurdcaa åtlilliga wär ernom, som på Socmma Malimgång arbeta och sönka, och tröftar jemwöl in eller ondon Oathhång än, som skör af then förra, tilt mon entel:r under sielfra stoden åter Comrt i dagoa ati Ther woo ock andra hrufwor, som gofto Adlare Maluirs, såsom dok friche hlulhwilken i en Cobold förde en Rothgulden, Ertz; Drd wengen Gottes och ondra; Mey Så 5oh thed i mindre andel, och föres aktsom förr sares, tli frayberg att ther smältas tå forlönen betales tund 1/2 D7 f:r p Cantner, stående ilgtierhyttan i Johon Geor,panstadt stilla. Dock berättades af tenren Ortras Moley året förut tili 1200 Lu:r wara tillrärkad2 A Af hänge köthe Malm brött ther en intet. OFörutan Silfwerwärket höra ock in Ishon Georgenstadt åtskilliga Fenngrufwor, och Skärpningor, som lägga till 3/4 à 1 timas wäg och mer ifrån staden så wäster som Österitli, och ibland hwilka E:t Christophen på ther så kallasa Jugel är then störssa, och drifwes af Interessenter, somt gof stort hopp om sig, så fråmt lögened gofwes att benägtiga watnet. Ihe öfwiga alla barbetas af Frufdrengor, och andra brinare Interessenta för egru räkning, görende eta thera wörked Eoh. Geogonstodt 12 60, 70, à 80 Cent:r Teiuy om året. Bokwärken så förr Tenn, som Silfwermalmen ligga at å wid then förr antreta bek nedan förr stodn, och Suäet Hyttorne litet längre upp i Ggrunddn ock Taylen, som skellwo Bderecn och Sadften åt

En för Silfwer, och En för demUgnen i thenna senare fants wara 5 fot 8 tum hog ifrån boturn af härtin till het ställe, hwror lp sätningen skor, och 12 tum lång innantitl att räkna ifrån blästen tli förhärdin; men ofwontill ärhan litet längro. Bredden ofwontill år af 1n fot; Uedantl år han litet trängre. lpsätningen jerr ej på framswan elers thet wi kalln bröstet, och öfwer förhärden, uton på sidan, som förr änommarkk. Faricay sitter 7 tum fört ifrån botnen af härden, hwilken stupår, som en sputre emot forhördn, och slos alervast in af godt Der. Belyorna wro 8 fot länga åton tärtorna, och litet äriän 2 fot wreda. Förhärden, ther tennet riccurs oet fort ned uti igrno ett litet rundt höl i bröstet elerr fraunsog af Ugnen, år 15 tilm lång, 14 täm bred och 7 à 8 tum diup, ock ifrån sidon af henna cörörd går en bäcke utföre, hhrr slaggen drog rå drages af. I holfwet nedan än förhärden år pen Ciiuyg elerr frute 18 tum lang 10 tn bred och 6 à 7 tum diup, i hwikkre Tennet låtes ut ur förhärden igrnom ett Beckhol, när thenne är full. Utär Numpen öes treiun med skopor på ett Jronbord llrr Mott, så att thed fallok hher i funna skfror, tå thet är färdigt till salg. Öfwon om Uynen orrett temmel: högt och geumurat hwalf, och rätt öfwer bröstet ellerfrämsido af ugnen hestitCariiuom till hwilken man kan stöga öfwrugnen ock igenom thet riun,, som hwalwet görskagonde skilt ifrån samma tancnare uednest en Mur ellri nipp, i hwilken är en frrkontisFörr, hwargenom logan och röten af ugnen spelan i Gestutkammaren och så fort ut i genom then höga Skorstenen, som är e taket teraf. Oheme hestubkammare är bygd af brader, och hönger rätt underrtaket i hyttan och frammanför sielpwa lugneg. Gon

år 17 fot lång, 8. 8 1/2 fot bred ock 7 1/2 fot högoch bienar till att samla ket finare af Tenn Malmen, som med Logan och Köken flyged upp; förthenkull ock 9 taden, som thenna hytta förpaktot af shurfursten emot 18 godagul,, gden om året, en hulden à 21 gute hrgchen räx knad, och består therhot alla rasaratins. Omkostnungan, med intet anmnad gör sig betolt än med thetta hestut, pifwande then, som låter smölta, ingen annan hyttolega än qtabemta Jestut och slaggen, som blerböferrd smältningen. Gluvetaien her förthen för, stå Centner Tenn, han smälter, harje gång, 5 gute grychen och flör te andrächg3, sand ten siösta gnngrychen ellri Jerineringen, som sidst blori Sumpen Hartäro ock te, som kopa i dennhusen. hwar Jernblecken förtennas, affallet som flr undtraförtenningen, hwilket golerta4 à 3 D:th:r p Centner, och smälta thet åter på hytten, tå the betoka förrhyttebruket 1/2 Sk f:r p Centner. ioss Didst komma Jeriwärken att nännas hwilka ligga jemwäl stract wd bemälta Bokwärk och dels på Brohmisk del6 på Såhsit hrund. Dhe bestå för tiden af en Molugn som nu stod stillaje En Stångjerns hammare, Pe Friscl hämmers eller Smäcthördan hwar Tackjernet smältes ock smides til fyrkantiga grofwa frisilstycken, hwilka åtres derifrån gå til the 3r Dock-eller Bleck, hammare ther att räckar ut till Blnik och thesta senare förbennos i 2n bhertil wande förtenningse Gusig bekante i Iih. Georgenstadt woro Pöstmästaren Etnan Chrigtia Lobkloch Provisven på lerthekat I Shanfriede Ferdlah. Ifrån Iohanseorgenstadt 2 cchne, i eCreel 205 3 Mil. väire gooet igenom skog och öfwerhöga Berg, och sor man höroch ther under wägre skoppningar, och gaiula grufwar och wärk Bid en By Pockall orbetades nu

för Cobold och Silfwer. Dm Schneberg tales nedonfore. Beste jag ifrån Schneberg til Schonheys d: 9. Otor. 3 stumrt. en Bry Och kommer man igenom cherefelhutte. och Vhäldenhoumer.Hammarwärk. Thet förra, som hörer en Dsttyehalik 2l, Öestår af 1 V2iugn, 1 Stångjerns- och 1 frisi-homnnare, 2. Bleckkeunare och 1 förkenings, hur. 3het senare likaleres af 1 Masug. friskhärd Ach 12. Beckhammare samt för, gtniningohusWid Sihonheyd är ock ett tylikt hammärwerck, som th2 kallas; Och att the hän omkring belägna Moy- och Haunnar,, wärk, som alla hafta förtenings Jus, tod Bleck förtennas må wid thetta tlfaln omföras, så höra undor lintet Schwwars, zenberg, emedan Bergaintet med Jernbruken intet har att skäfsa, föliande werkea 1. Duarhammer, stodstrla. 2. Bractenhoff3 Carolsfeldt, 3 stnde ifrån hahinleyd. . Prila wid Schwartzenberny. 5 KogelVarat. 5. Mhuldenhammer. 7. 6. Bfeiler uud Böhla. 9. Scherefelhutte. 40. Bolfks gruhe eller Oyde laiunthal. V1. lintrs-Vochsenfeldt. Vad. 92e. Lintere Clauenthol . Witticksthol wid Ioh. Ceorpenssart 14. WeldenthalStort om Carolsfaldt ligga wedore 1. Routenrantz hammarwerk. 2. Morgenroth, do 3. SDanberops thol. 4. Fwoda ellerr Plingenthol, som liggedt 3 stunder bort om Tanbergs thal och 6 stimder ifrån Schonhayd, och är thet sidsta emot Barauthiska sidan, hwarest af i synnerhet wd Fichtelber äro jemwäl thylka Wärk I Acmtet Cotendorft bort om ochwwartzenberg ocf omkring Wayenthol

äro föbande hammarwerk, hworest altså Jernbleck förtennas.. 1. Obrr Mittweyder hamorwerk. 2. Kuchs trose. 3. Rittschiehel1. Schmertzing. 5. Schmidalsche hammar, Jerck. O. linter Mittwregder sadt. 7. Schonheyd. 8. Schlossell9. Fischarische hommärweris. I ämtet Hlgustusbudig äreEtt wid itbersdorft und Warbah, som göra ett wärk bestående af en Mosugn och en stångjerno kamnnare. I Ämpt Louterstein 1/2 stund ifrån Grunthol är RKothenthal-Jernwerck, hörer en Lencke bl, och Setarr af in Masugn, Stabhammer frsihIniei Sinmwerk TrathVenhln for Ståltråd I Riupt Bolckenstein är 1. Abrs- Schuindeberg. 2. Schmeltekruge, 3 Råles hede, ala hammärwerk. I Amtet Dippelswald är Minder, Sihmedeberg, fullt hammörwerk. I Amt Pvina är Oberhutte Jerbruk, men har intet Sleksmnde. En Conradi, som ther Cor ett Messingswerk, här ock en stångperns hammare wid PirnaI ämtet Cogtsberg är ock ett och annot Jronwert. Af the 3 Steckhammare, som wd Ishon Ceoryenstadt äro belögne, ligga 2n på Oreigl grund; Wd Brlystadt i Brhnen är ock ett thylkt 1/3 art och wid Roda 3. Kyligen hode Prysboien låkt komma arbettfold irån Bdemen 22 Angern, hwarest ett thylikt wärk blifwit oulagt. Dill hwart werk förer, som förr är sagt, en Brabugn eller Holer Oken, till hwilken, om Ägoren el har egna Grufwedelor eller Malem, thenne

köpes dels ifrån Kehhubel ock Ey benstoncker Revrar, dets istån Schivort LenbengGrufworna Wid Muldenhornmer. Malugn berättades att the i 24 ticnar gemenligen göra 18 lgsätningor, ock hwärje af En higt Malm, och i tubel kol; Dock är ta under Malmen iuröknad tra steu, som gräfwer i Myroria teamkrring, och brukts till flias, tagande Man heraf 13 del emot Maluen ellr theromkring, ju strengore Malmen är ju mera. Dheciun sten gällerrefro 6 kpund 8 gg:n p fuder, förutan Langrosisin och forldnen. En Gigt håller 2 funnor, Shalire, och tunnan hor 30 1/2 tum, Engelje måtstock, i längtig, 22 1/2 tlen i breddig och 7 tium i diuppet. I sarena tinnor göra ett fuder, hwilket wid RehhubelGrufha gäller, 38 à 35 hute Groschen, Jratjtill kommer en Ladugrochen på hewart. suder samdt forloung, som stiger tikt. I. Grofl:r 9. Iros eller icidre, som zägen är till. En Rubel, thermed kolen mötas, är ej benstoclerRevar 3 fot 4 tum lång, Engeljet mått, 2 Eot 6 tum bred, och 22 1/2 tiunma diup. 6 sadean tilbel gå te En Korrn; 10 karra göruf ch ock, som när kolen koöpas, betales med 12 ptCrGorne af wärken, som ligga wed Malda strömen, såsom SeLonbeydd, Muldenhemmar, Käncnthal och flera köpa Wed utär Konungens och shurfurstenr skogar wid Aavboch och Schoneek, hwilken wed flottas på stromen ned til ärken, och kostor En Schram, thet är 3 famnar flottned wid Muldenhomer 321 t:r 16 gg To och 6 d. hwartill kommer 1 99 u förmätning och sidst kolorelönng. Agletslönen wid Masugnrg är sålunda att Mos Mästaren har 34 gute Groschrun om Geckan, och thessutan 1 kp: rf:r à 2494

som the söga,, fär yunom weckan, så länge then gör och widare niuter han altgintet. Horttdrengen, ellrr som han härkallas, Hesellen har 33 Ggn om veckon. The 2. Opsättare /: Kugs gebers hafgahwrorttn ra 27 9, och Bokoren, som bobar Malmen, emedan fan sallarrostes, niuter24 Eg:, som år 1 kåer ty:r rin Weckan Häremot röknodes att 18 Sigt Malem ellrr, som the säga, Ey Bsnätein gifta 17 1à 18 Centn. Tackjerz swarlåigt ock och wol mer, som thescn hade haft 136 Cente. tackhern om zeckan. I Hegöra 1 Centnar stor tnigt, och 5 Sten göra 1 Centn. lätt wigr. En Sten stark ellrs stan wigt håler 18 skpund, som i lätt wigt göra 22 Lapzegkellrs 20 Nurnleer, perett. En sådan Centnde Tackjern gåltenn Re diutn thaler, herpe Jl af 24 hutte Grofge:n. I suuriun I Gundian får Hammarsmeden 1 Centner Swar wigt, eller 7 sten, erers som thet wid Hommanwärken egeutel:n räknes 3 2e Pagn, som olt är ett och 4h somma hållande således 1 sado Centner 1261 stor Nrigt; Nänlgen hon fårrt sodan Centner Lockjern att göra 2 1/2 wagn Sängern, som görr 90 skålpund swårrkigt eller 110 k6 låkt wrigt, som ock år 1 Centner lätt wigt, görande 36 skålpund ellock 22 Sten swarligt, eller 44 skålpund Lezi, ger- eller Lätt wigt, ellrr 40 skålpund Nwin5beget wigt, som ock alt år ett och thet samma, til Gage. Kortore och eftro teras Manr att räkna; Han får 3 1/2r gge. Gackjern, som är 1 Centner stomwigt, att göra 2be aygn Stångjern, som ock är 1 Centner, men lätt wigt. I Men om Tackjernet berfärskas, och suidas bell Stycken, theraf Blecken

skola slas, så måste han för 9 Centrer ockjern swår wigt, tå hwar Centner faller 7 Sten, lufwerera 10 Centnei förskstycken lätt wigt, tå 5 ten göra I Centner. Tile En zage fandt jern bestar En kup1 bel lol, ok hwad Arbetslonen ongar så är then Salunde, okt Mästarsmeden ninter fär En zage sundt Jerig. 2. 2 gute Gröch:n, terag han gifwer tiliMästorzennen, 12 3 /. Sfenninge sellr 1 gg:r p vagn, och till kolpocken 12 à 18 9g::n om reckan, smidande te till 50, 50, 70 à 80 Tragn om Veckon, och undersändom iurr. aför hwad som förskes förtkecksmindior, ona, ffår Cfimeden 2 1/2 gute Groshen för hworpe Centner, hworof hgellen ellerr thenså kallade lutgiesset förr 6 d. D 8oge. eller ock 21 ppl:r om Teckon Ifrön Ifrån färskhörden eller smokthorden. gå fra ferskstycken eller kumpor, jern, til Jockhörden ellrs röttore Bleck; sumdion, hwilken är lygd äffwen som en annan smölthörd, och hwarest the glodgar och sandas, ut under 19. Jaiieiuom, som Grögjer 2 1/2 Cent. Pill stänger 6 à 7 fot långa och 1 god tum breda i Corkout, hwilke åter glödgas och huggos i små styckte en pod twör handere Luugpn. Thera korta stycken smides jut till sina bleck, och när stycket arnogot uträckt, boges thet hop och smides sedoc Dubwelt, tilo thet bler tiunnare och tunnare, och går fönder i bögnnngen, tå mom sedrinsätter in en hammare aff 5 Centtners wigtlägger, flera bleck hop tl 50 p0r i en tang, ock bringor å en gau under homiwaren til Väcknings. Men på thet att Pyra bleck, när the oro glödgade och

somma sedan att sandas, sicke må fastoa tilsomman, doppas theförst i ett watnsom år ellrs Jahubruhe, och år ppordt. af ler med litel tilblandat klli af korn och fint kolstybbe. På thetta watn ellen Lahatrufe brror mycket, ty om Leret ne or gälrent, wäl arbetat och twrättot ifrån all sand, Jrus och Hylikt, så lägger thetta sigf emellon blecken, hilka samedelst sunder, hammaren blfwa skrofkuga, och cke toga sedo frrtenningr, rött en. Eher förrordingen bora blecken, som tomna att förtennas, i suidio rörkas till 14 1/2 Engelska tum i längd en och 10 1/2 tum i brededen, til hwilken stor ek the sköras med 1n dox och Brr Matstocken. Waid Wlecksmidian betales oet styjcketals. Bleckmeden tager emot färka illet Beckeerirt haf Ägoren för 2249. el:r ellrs 1 D: f:r 4 gl. Erorje Centner af 440 skålpud eller Brotwrige, och af re sodon Centner mäste han lefwrera 72 chock bleck, 1 schak i60 sturtgze ellor dubla rl: 120 rcklableck af räkna, och må tenband ee woramar en 3 sturtze el:r dubla bleck, som till förtenings icke dopa. En sådan fchock bock börkögst waga 18 skålpund, när the komma skurna utur Blecksmidian; men om Wleck mästaren kon1 1t0 kpund gapneciera rigluuda rs eller Laflermra BJwrrbleck, för han af Ägoren förhwort Öfwerbleck 6 3. Tlet som kllyppes af i Blecksmidion, är Nästonens, som tagrr emot Jernet på Käkning, Ghet som blyppes af i Trunhuset, för han efter gammal voca ock behålla, dekbör hon thet &e Ägoren af wörket betola med ee god halden elrs 21/4 ggl:n hwarje Centner lätt wigt el:r à 110 kpn. I Arlets lön

ninter SteckWastaren 1 4t:r 1594: rl:r 39 g g:r för hwar schock i bodubla bleck, hworpa efter fbrordningen BeckMaptaren börrafräknas thet jern och kol, som thektill beholis, som han ok thrraf börrhålla smidiog nd mogt, och löna sitt undersafzonde Folkaf hiruka Der herdshundt, som smider ut förskstyde, 1ea klstänger, hot 29gl för hrörge schak lleck à 60 stortze. Drs lyrweller, som gladgar och hugger stångerna i Norta stycken och hen libet utmides, hor 2 S:th:r om weckan, om hon kog unda, hwar ock nke, hor har 40 995 3 2 Skechers, som smida blrucken, 1 132 9 nelrs 18 D d:r. p, scholl. Drd yrkneht hod 34 ggrsom weckon. Hörttyren ellrr Beskopen höller MheckStostom Mastorn, och hwad koen ongor, sågoka honom 1 sihok af 60 kubel w 12 D:r, och firbrukar han 16 à 17 Mandak kol om weckan, en Mandel af 5 kukel, el:r ock wöl 1 1/2 sigad kolom waeckon, tå hon siire 39,40 à 41 Schock bleck. Iletta år att förstås som sådora bleck, som förtennas; men hwad Stårtz tleck angor ellös sadana, som Låssmedrae bruka, ock göras till 1 à 1 1/4 dln långa och 3/4 ol: breda, eller som the beställas, så hor Mästoren i haföre efer förordningen 3 2t:r 6 3. förr Centnerin, dock att jernet och kolen horppa afräknas;, dock blef muf beröttat, att hon ock therföre hor 39 gl:r i arbetblög för hror schok af 6ö stycken leck, och at han af ej Centner Jeru à 110 skålpund maste leferera 2 schok sadava stora Rek

Konungens ellor Hurhnerstens af saxJukonst och rättighet af hera hammar, wort år utom d gönden af all Jrumaluen, som fölier Af en Centner Wtartzbleck, sodona som 2 Stt: Påssmederne bruka Af en sch ock bleck til för1 1/2 94 Stecuccuf. 1 2 9: Af en woge Jern. schock bös fyjsten93. helken afeft i Schwaitzentaigd och Crotendorfter anten år 1699 brogt in 4258 flr 1 gl:r 9 d. Garoie dock hörutinan alla år en åtskilnad i ousenedn till Gdwörkningen Dhewärk, som ligga wid Muldaströ, men, betala intet förrrättugaleet; Men te som drifwas med watn,, som kommer iftön Malmgångor kyfr, Stollor och Hoclt. Hylckt, måste toga therpaLehu, MutIedelel à Stådga utur thet behöriga BrrgAnttet. Sedan blecken, solunda äro i sundian ferdiga, nägos the ifrån MrckMästom, än i Förtenningse higet, och klyppa thar åtod tll then ang och bred, som zonlig, oh lekont år eller eter så kallade Bonnsiadloumottet.het första, som ud förtenniing igen år ätt i agt tago, or Tin Beitze, i hindken blecken aldrafärst böra bettsas, på thet att rosten må gå af, och att thecma wordarott blacka, tå the taga forteningen bötre on. Stenna bedtye årpioed af shrot el:r tili af Pon, hwäket faller af Bogrn, norten gott en ellor twa ganpor genom Miolqhrornen, och lägges thettokili i

takkunnor och slas wid wot, therpa, och sättes så i bety stugun, hwilken hålles altstadigt helt wärn, t2 hilken onda the S eldr göras Groparpå 2 3 ställen i golfwet Härmediest för Kliet och wotnt, vår ohd stott i 24 timor, n syra och skorpa, hwilken ock Öta thrrned beforderl, att the slå gammal beitze thettill. I thenna bedge läggas sedan blecken i faten, til 150 stydken i e tunna ellrs urd, hwarest hebiöra ligga i 3 deor och Nörter, dock så att the Ryoupo bytas om ifröån 94 ståilun hammalbetse. hommal kodlas ten, som redan blifwit bryklad; Vy år then, som tå först blifwit geord, toiuonde alla 14 dagot ett por friska tunoer 1 fat en i stupun. Mar, som sades, blecken först legod halfwa tiden. Ny betz, läggas the sedon i then homla, oj ärd tenna Lit blywt brukod. 4 i 4 weckot, doges then en mor, utan slas ut ock kastes bort. Sedan blette legot i 3 dppn. i lut, tagas thetäkgoch läggos i andratunore med rent och sitt watn, emedon khe efter hetsningen icke böra torkos, tils the skola förtrunas, förthenkull the ock kunna lennas i wotent, så lanpe man wdl; Och narthe håla förtennars, böra the först rifwas med fin sand ock Kutar att alla the swarta fläckan, sog unna wora therpa, må gabort, the 6krykflognor, som ther äro, oftas bort, och blecket warda blackt och rent. Sed än fölier ratt Föstenna Glecken. till hwilken ända the hafwa en ugn bygd som en Poks spas, i hwilken år en elles 2 Jern7c ock diua paunor, omtrent 2 fot langa och 2 Eot beda, samt på diupse hatt he kunna häla til8, 9 à 10 Centner Tem. Wäggarna Jrrof äjo sätta med storka jermplotar, och under Cror

pouica år en laindign och woderran, ther deden göres, hwormedelsst tennet ippannon smältes. I somliga Tennhas hafwa te se rs ön er pacuiaa, pa audra ställen 23 i hwelket snare fall blecken lyfal dur then nna och doppos atrs i then adra, nando, som nedonföre säges, hwort bleck bör 2ne gongor gåagrnom förtenningen. Nar tenet är smält, öser eller häfwer Mästaren thet upp och under i pannon, hwormedelst thet skärer, sid ifrån all dragag och renligh et,, som öm kog rra thernd, och blir her fant och lart. Förall ting måste i ant tagas, att intet watn eller kalt kommer Jeribland, tå oltsammant säges springa i wädret, till förekommande hwaraf, som thefrregiga, the icke allrnast eftrihand osa puvet tålg öfwror temet i pannan, alt som thet behöfwes att tennet är täckt, uton ock lesnörjer besmärjes och ffwrrstrykes sielfwe uparg n starkke ellrs hele mureg omkring pocnorao hund fett och talg, ehuru thetta synes saorore wara grordt tll de hålla tennet, sol sicg görna iakreinerer, i jrum flist och flytonde. Att tle forteuta bleck ok ma fåthen slants och spegel, som fordres, sättes litet kopportllebland tennet i ponnan, men hurumycket koppor til hwor panna bärinsöttas äräfnen thet, som the hålla förstörta hriulighitea, och kon e såegentel:e märkas, emedan tet beror delsspå tennets ert, som ofta förer Koppor med sig, såsom thet ifion Schlackanwold i Bonmen, omndönt ju wnare och hintore tennet ä jur bätie Glntt thet yfwr, dels bror thåt på Mästorens W rnkap, hwilken Ira samma försig alrae behallrr, och under färteningen sätter,sa mycket Koppor till som han af blecktes glontt och Gläffenht

finner thertill fordras. Then bäste, som härtil brukes, är smidd Koppor, som börswarra fre ifrån all Jrrenblandning och beslan, thelma wora ig hanla farnodz pounor och köblar, eller tylkt, ock löggos thesta stycken in i pannan och smälta så eftrohand af, tilo Mästaren ster att blectt fått sin rätta slarts. Efter berättelse jkall dak i förstoain A en penna af 10 Centn. tenn 25 kåpund Sppor insättas, ehuru ondre saxt om 2 skålpund 2 til 6 Cent: D. Härpå laggas 100 bleck in i pannan, och når te ther legot i tennet omtren 1/8 tilna, togas the storkeles ut af ten hrsell elles derng, som med en t ång sätter,hwart blek på ett både med panmarzute, äfwen som man på en hilla stapsor tallrukod upgi hwart run ett bleck, ock så fort som han såletes arbetor, stårr Mastorm bredoned, och tor tages blecken, hwart försif, af brodet, och doppor thet som snarast i teunndt andra göngen, autingon set sker i sauino paccxa ellrs i en annon strogt therhos, och sätterthen atrs hwart för sop på ett sådoct bröde, som sagt ör, och hwillket stoh rimot radon af muren. Öor en Mästoren att bleckte få en rädoptas för och hög flants, toger hon kopparen ut, som onnn kan ware osmelt, och satter hen åtr the, car han finnere thet behöfwos Så fort som Mästaren stoplor ipp bleckenstor en liten poike therhos och fattor bleckee med en tång, läggonde then på hwarannon i n högframmonfören böderklista eller lafwa, the 2 Qwinfolk sta, och med mosra och sagspanrifwa bleckyg en pod gågapå hwor sida, tå tälgen och thot Eeta, som fastadt Hherpa, guudrs at. Wi forteningen skrr,att nar Mästaren lyfter blecket urpännan, tennet

anner und emot kocten teraf, och lannod småtaggot, som ther stolaa. Ut thesre nae på af, ä thor in ocnan lag lign och sats innas, i hwilken aratrten paciua af geruså lång antrent som te förra, men el öfwern en twärhand bred, och i thenna panna stod jenwäl smält ten af samma leskaffenhed som hhet onra. Nardun Liriufolken gindet blecken, tager en hgell hwart theraff för sig, och doppar som snarast konten tnaf, thed boyparen sikta i Henna slaala pana, tå Poygona suoeta af, och satt blecket iaaorde slött, ginder och rifwer han samma kantmed ren mmossa, som han till en öndon hålrlor i roa handen. Jemenl:r hor Mästaren 200 bleck innei Gainan pa en hång, såott andan het gna 10ode förarbetes och förtenart, ligged thet sistinkagda 1ro:e nederss nd botin, och tager likosom förteningen tll sig, och ror med thet förssta 100:/ är betölt, häfwes thetHet andra 700de upp ösroneust, och ett omat 100 bleck löppes åtri inpankon, grnde arbetet med en strolis skyndsomhod fort ifrån ten eva handen till ten anra Borblecken äro så wida fördige, att te äro forkenta och guidna jenna i konten, återstå thet ot he anna rflar och puidot aff Dwinfolk firå gängor, och thet bägge resorvamed, wit kle, slås threfter jrnna och släta med ee träklubbe på en stock el:r ett stad, och så äro te redo att päckos in i fot af storek, som bekant år, 450 stycken i hwartera, och att för eendos till behbörif 8rk. Sjoon af wärket håller alla wärktyg, och gifwer så tenne som Bogen 1ll betsmiden, Men thetta senore moste färtennaren betala på rn wiss fot, som stor fast i ok och god tilnoml:r 1 8 th:. för 1/4 schepel, thet ma annors gälla i köp hwad som hålft, thernmot han behollod Midet, som fallor hrrofi Malningen.

ra schrotet el:r tilent göres.. widare hod Mästorn 1 Det: 12 gg: / ar, bettlön för hwort fot af 450 St:r bleck och 4 Dt:. forhippakningen brraf, Förta så källade Boder-blech eller fyssen hod han 3 S th:r förr fatet i förtenmorelon ah 89 G:r förinpäckningen, betolande förofwigit sielf sitt undersoflande foll men höbrinniuter Att förtenna 450 beck af Iet ordinoe han frett slag eller Creutzbloch bestor honom erförärdningen 3026 trun, och th rtt fot Boden-blech 54 skålpund alt Nieberger woht. Härain se ytterlagare uinna annarkninSrgor för år 430. Mu. WWiu Thonberyothol, som här orronfon cblaud Jern- och Hacmwarwärken är uygrökoat, är ock ett Messings wäxl rllers göttoe, ter äro Messingshammare, hworest Stässingen förorbetes, som tilerortes wid Ninder Auvibas, ellrs Pobitu, i Coigtland eller Pectziska Londet, hilket land igrian Cardinalens dod af hhed manet, fallit konungen och Gärförstra kl. Rhetta wärk förde en fru ifrån Grosden Conradi tle, som sadn het 5 Sänugnar, hworaf 3 allorast nu gingo, och frrbrukade hon efri brröttele mot 2000 Cent. Kopporom dretoch 437 af ten ifrån Chansfald onp Ecslaben. Messingen förorbetades nu hamrarna wrd Ganbeothol i Lotten och tred. Callanjan kommor dels ifiåån Altribern wid Vuhen öflero Htamburg och Elben upföre,

tå hon kommer ett klosta 4 Dtl:r p Centn. dels ifrån Tarnoitk i Schlesien, ellrd som then annars kallas; Sohlinge hallmja, hwilken förrs ifrån Bresslau, och kostor i sochsren 22 3 Dtl p 8; Men så fall tenna i wöra sågad, goronde psppod Messngikes åt minstones så att hon kan bräkas allrvauton förblockod med then ifrån Altenban. Wo Mesing Muldentammer nogot nedan om Schonhaeyd vor ock en Messinghammare somma Work tilhört, men stod un skillon Wid Coiolsfald går lakaeds ett messmgnwerk med hammare samt ebt hlasbruk, nrvoro nu alla nedlasse. Herrad Dyle och Webe i fareybery Jade ock 2 stund ifron samma stad enlogt ett Messings, bruk med 2 ugnar Lottun hammare och Trädofrorn; Men Fru Conradi hade utwär Lat kat ett förbod, att ingen annon måtte i taxen tillör aMering än hon allona, tå thetta wörk förbods i senlket ställe Sgorinenj hode inrättot ett drogwärk af Ronie Gras. Hifrån Schvuheyd til Ebenstor 12 Midl. SAl: till Ichran Cevryanstad 2 och wtl Schnebery 1/2 mil. Eyjbenhtocxk är ok en Brgstad, hwars Aldrs the sätta til 200 àrtd, boka och mor, men liten och slatt, som ock then therundet förondte Hwernslagen i te senare åren mera af än tiltagit. Heunue beror drls på åtskilliga Trun malmsy hrufwor och kärpningor ther ankring. hwilka dock nke äro af noyon sereles indrägt och diuphet, waronde skorpningot, thet teinmellen brytes, t 2 à 3 famnor under dahwarforutan men nu woti wrket at

drifwa in en Skoll straxt utan för stoden i tauka ot herned öfwerfara och uptäcka. en ellos acnman Maligång, iand helken stoll, som dreft af stadtn och kolnen, the tll 190 f:r i längden fortfört; Dels höra under thenna Trrys lan the åtskilliga Wask- och Syfenwerck, hwilka i synnerhet i tenna begblag äro tili finnande och nu rätaades til 42 i octalet så små som stora. Iblaud the senare ärthet wid bäcken gross Pochour 1/2 stund ifrån staden hwarest ic allrcass the gamle hela dolen grnomfarit, utan ock ännu forbfores sålunda, att theförst och öwersk, hwar theras di, stnet ellrdiuhu börges, göra en Gafhwilkren på ten ela sidon mures med stemar, på the andra wäsar Jandberget efri hand och med regnet nedor, ta the med harkor och höplär först kästa uppp hestörre oih och Gröfre stenor, och sedan ot fort röra omthen underrliggande sanden och jorden,hwilthrnlät2 en af warnet undrufoliro; ta öfen GrinMlalupur soier iact ouaevvr6at Cpariet 1/ 1 och sltlk och stöen förrs ju längre si mrt utföre tils the komma till fikutet af theras Dessellor distiint. På thetta sättet arbetes hela årot omkriing, tils the emot slutet theraf samla malmen, som blifwit waskad utföre, ock smälta then somma, hwart sällskop fror sig, på Stådstashytte, och emet 13 sådan afh, som förr är, sagt. Ahdra Bryfenwärk drifwas af Cygenlöfarrs par heros ejon omkostaad och fara, och hodemön i för edna Aret af sämtl. Eybihtocker Wärke giordt 350 tCentn. Henn, hwilsett såsom af in serdele rin och god art maöstödels 1t blekfortennuing upbrukes.

Såson aff en fundgonbes hwilken efterd Bergsbänningorna hållrit 42 fomnor i längdrn. och 2 fl:r i bredden, sund den nachsten Massen / hallande ett Mtoss 28 f:r i länpeden och 7 i bredden till Gurfursten ärläg ges i Dratember- held ellor 4 gougor om årot, 8 gote hradoen såröknas lka puot 15 sådan fundgeufe med thes räst, liggande Masren 100 fl:r Sryften heturg i längdt och 50 fl: i bredden, och betalas heraf somma Duatemberppenningor. bergs mott göra en Berglachtet eller famn.80 tung ellet 3 1/2 alu: Fran, I theswa Siyfsenwerik finnas nader, fiden he så lällade Rova Mainstevar hweilkas Glants, når te äro slipade, gifwer then namn af hamanter. Så hade ock sonnungen och Gurförsten 1/2 stund ifrån Egs. Cyjbensstock latt ndrifwaen Stoll tå somdande af the Opader, som her finnad, undrutiden 1i2 onsenlig sek. Oheligga i en Ordentelag, goug, hwilken för ofwripit är 0adel; Dock stod nu arbetet skilla. Md thetta tilfälle kog ock färranforas, att på andra ortrt i Sohseen och i synneehöd wid Ctronseradricks dorff åtilliga slags Adle sterar brytas, sosom Amathigte Choleadoner, Calreoler, Copaper och omdre, heilke alln höra Landdförsten 2klker. or fornämsta wärk på E bigstower Kavier or RRenhibel Irriiigrifwa 1 1/2 stund ifrån staden, wilken bestod af en magtig åång 2i 30 à 40 f:r brad och på dupot 1ltagande, och gifwer tenna hrigwa en onsenlig meckech ot Malm, rik, rödagtit of Wlå kopfi, hirormed

je Owannamda Jernharken och Struken til största deen forjtes År0125 hode wid Rellhubel-Grufwa Malam förssälpningen stigit, som föliot. Pà 195. Jes enden Rechning Der; Ihende als nienssen. 24 6 Eidet Inder. 116 Ton St Johanes hasemk om Reh1760 183. 16 rk 38 9:. kubet i42. Von D:r Ishaio Obern Schacht 5415. 19. 11. om Beshubel pt 3 1/5 4:. 1705 Laadegroschen tun 71. 4. 314:. 4. 8 Datus 70 Son Maria Hummel forth fund, 700 grube om Hishabel p 339l. 96. 4 700 Lodngroshen thän 29. 4. Latus 125. 8. ltorr. For hwart fodet Molm betoles 2 Landsförsten utom digondtg en god grohen, som kalles Ladegröchen. Med stenen, som brukes i hytban tili fluss ock brytes på åtskilliga ställen i bergen, förhalles på samma sött, och gallor hwart föder till 6 à 8 ggl:r hwarefer that ock n1talor Tyonden, som altid rrägges i rea heningat. 9 Wufdrengornes antol i thenna Wergslog gräknades nu t något öfwer 200 Personer, Bergamtet bestor af 1 BergMästare, som än wot Chriptian Bleanl; En hachwor ard, som hetbe hottfrad ficke; En Berggudreer och 4 Alosta af nopppkopet hilka senare sitta med på Rådstugin nar Mradetsat. skall tareias. Cehwwartzenbergs Bwerystad, som jend,öl hor sett eget lndt och Hauras,

liggar 2. Mil från Cybenstoitk och 1 2 Md ifrån Schneberg. Thenae Wergblag berodde förnämlgast på Jracgrufworna, hwilka berötbades wara i Strre antal och gifwa mera Malm origrn än ha wid Koh halel finande man ock får Mapneter. Så år ock hår en Silfworgrufwa kallad dri wecsse hirsch, hwilken hör och ther gaf ådla medel, sosom Kotsa och weissgulden Ertn, men stod dock annn uidet Cerse, och het onsenlgen. De härom medmera wd År 730. hifrån Cyjbenstock &e Cehneberg 1 1/2 Ded, tå wagen togs öfwer Mauletthölhammarärk, och så längst Muldaeflodtn, ofwer höpn börg och grnoig stot gion tili Hen Sehindleska farben Måhln, hwar Shå färg tilredes af Cobold, omtrent 3 stundrs ifrån schreber Echneters en berand ock wäcker Ort, lagger dels på en högd, dels på twäranteraf och emot Talen, bartom hwilken år then onsenligen långe förstoden Neustadtel, hwar mäst hriffolket bor. Fär7 år sedan war sielfwe stoden i grund afbrungnen, at ciiustonn then delen, som ligger på berget, tå 317 hus gingo upp i eldMen sedeviuera hade te åtet börjat att bygga then samma upp bätre on förr med stora, ackra och hollpahus, hillet wäl til åften tos Prot oraken att få hartto, runnat beringas i fällkomligit stånd. iiPyrkon war redan fördig gere och wärd att på för tro storek, lins, maling. och stoteliga bygnad. Radhuet årock ansenliget, och wod, ehuru stort, dock nu färdigt Mogesäuten bestar af 2 Borg ästärt,

2. StadtRichters, 8 Ködbherror, Syedins Stargkmptr, som ock hor sidt säte på Wadsstugon, bestkor af 1 Barg Mästare som ock förr wod Cobold Inspertor, hwrdka 2ne bestälningar 3dik nng äro otskilda, 1 Gehender, 2 Gefhworners och 1 Berg. Sigråber. Fomtan att Schneberg är ein Bergstad, och hod af Bergwäsendet och folket en stor nöriug, så djo Irt ock en stor del, som lefwa af Sperb handelen allraaty att el allrnast hor i stodeg, utan ock på landet omkring, såson i Ich. Gavlgostad Eybansstock. Apnabery och flörestöres en myckenhot Snbsar köplas, dels af egen lands- och grifre trad, dels och i synnerhit i Sennebery, hwarest öfger 3500 persourt skola Cormed i ysiksäthas, af Brabande och fin trad, och het i allahada handa så breda som smola spot sär. Så Säöplas hör ock en hopp my kenhat swarta i spotsod så höl som af huld och Silfwer, hwilka allen med ta förra slagan dels beställas aff kopmännen i Laxzigs, dels och mästades af köpmän i Schneberg, som drifwa then honBdeln, och resa sielfre ed petzar ndk och bredt i Tyskland, Ungern, Italien, PonlenMosicu at. hwormed the ock kommat i stand at bygpa så sköna hus. Hwad Arbatslonen ongar, så arten se dcka att ten en så rätt och nöge kon onfrros löpande för te finare spetsor ifrån 1/2 fl: och torunder tl 1 à 1 1/2 f. p Alg och mera. gad Schnebergån Bergslan och Lererongar, som thoet ströcker, sig temnmel:n widt, sså att byen Priexsou, som ligger 1 1/2 stund ifnön staden, och hworst

jenäl CoboldGrufwor bearbetas, hörer, härunder, så 50ro therin 36 zechen elle grufwor i wärkelig gång och i arbete hwrilka alla dels gofwa Cobold alleva, dels kobold och Wissinutz, Dels gondinget herhas, och ligga alla emot södrat sidon Grufdrengornes altol, som af sttadtn. Herwid orbetade, sades betiga sig bfwer 300 Perjorr, och hor en Gridfarbetare 219It: om reckon; en hoghelkeneht 24; En, som fordrod Malmen med skott, karran til fyllorten el: i korpstoden, 1216 à 18 gg:r om weckan. i hey förnämsta iRand theta hrufwor wor nu tan, som kalles din hesell, hat, hwartil föra flera fundgrufwoer och Mhassen. Hon betar så wal som mästa wärkt wid Schneberg af en Werger Morgnugaug, hwilken nu wor till 1 à 1 1/2 f:r mägta, och koed på ett diup af 78 tl:r, Dock woro nu the dupaste wärten så här som i theandra hrufwor undrer wotn, ecmedon för thot torra Gadret konsterna cke kunnat ån. Förutan att thenna grufwa Kkkilte D0 gifwer tlen bösta slags Cobold och i största andel, så att hon alla Davitol gifwer Ofwer, rskott öfwer, hwad thes AaslaptaLuantäm är, hwilket Öwerskott dels förlrares och lögges uppp till brbehhtf, dels omwendes at fylla upp hwad som brister id the andra wärken i trios oslagna Auante, så brytes ock ibland kobolten mor Silfwotmalm än annorstödes, samt ofta Eedinget Silfwrt, hwilket dels sittoi på Hwärtzen i tunna blad, dels skiuter, sig i smalare el:r tiockare trador oh teckaod, och forstendes så wok som Silfwertalmen kil

preyberg ther att smältas. Ibland Coborten brytor ock i flera af thesra grufwor Wisscth Malmsåsom i synnerhot i Ceatharina grufwa, Intlemasren, Ekezåbath, ht. DancckKingensporrn, hesnlshaftrde jåg och flera hwilken malm dels och om har ärraf bästa slaged, försökis, så som har är, att pripaiares och brckas i Mediun, Jels smältes, tå ten teraf fallende Metallen, försålies, men then wärblefwne och utbrände Malmen, som alles Wilskeubhekwänpen, blandes ibland lobolden att rostas, bokas och til Alå förga upparbetas. Sissrecth, smältningen årlätt, och ster nu på thet sättet, att ther år rin Ugn ellot Murr 6 à 7 fot long och 2l 4 fot bred, hwilken unts uti at uphögd och Swalfd som en bakugn, och under hhwilket hwolf ligga 4 Jernkor, sådana som blywit brukode nedan om Pnmnporna wid hattukonsterna, och hilka Hör, när de äro nåstan foruotba, dock äro dugel:n nog til Wispniuthe smältningen. Ihenne ugnen är egentel:r en windugn, warande wid foten heraf en forkantig Öpnung mitt på ugurn och af en Eot ontrent i storlek, hwilken görlångs igenom Miren till wäderzen och ofgon en thenna öpning petta Jronstengenia, på hwdka weden lägges, teraf Slagan spekot ipp under hwälfet och öfwer Poren, och hor sen utgång igenom F i woderhol, som äro i täket af Mareg, warande thetingen annon skorsten. Förbenälta Jern Sor rik:r pipoel, af hwilka 2t 0r0 7 12

tum wida, tha ondra 2 öfwer 14 tum miurgas fast i Maren undrr hwälfwet och till 4 fot hogt ifrån holfwt, sålunda dt theligga, stapa emot ten naaaadon 35e fyllas till hölften ungefär med Wissmuthe Malm, Hiken Ör sslagen i sma bitar och stycken, och innon ntiia borgor hödset att slnölta år strurn, och omner utär Roren and i Jrrupannorna, som sta under then nedrga andan teraf. NarMaleuen el gifwer menr gods, ellor som 4d. i Apoteker kallek, mareagt, tages han ut och brickes sedan, som förr är sagt, ibland kobolten att göra blå forg. Msomu, then, som samles i the 4 pannorna, smältes sedan om alt påm gång i ett af the stärre Höran, och flyter sa i en starre Jergppanna, hwarest slaggen och orenlighoten som annn kan wara therd, drogrs af, hödset höfwes upp och ned, som wid denn smältnin gen skor att thet må thasto bätre skäras ock rensos, och giutes sedan ut med Slefwor i mott el:r formor, tå thet år färdigt, och förrättes Hriicua macteiing af en ellor annan hrufdren ed wärket Wissmuth kalles i ApsterMaruasitock brukes fuller tl en del i Meduinen fönFebrdr, Conovbaa Wiulenta, hwita fluswen at Men mäst gåres theraf ett Coatneticum Sålunda, att nisomubhan Colweres i Agnon, fort, och på hennal on slas okt katn i någon guanttet, ellod 8l. 2 i sott latn, hwarundrest sker att till botnien af Kolfwen sökttor sig ett hwitt pälfwer ellrr en hwit kalk hwilken stricken på honden atl pifod en skon hwid forgg.

Granföre år sogt om fobrlten okt warken wid Cchneberg hafwa ell wisrt Lvantun, som hwartera, så wida hod kanbäreller fer lefwered, och hed i anledning af Contnates, som Ägorna elles Enteressex, terza i Draianer, hwod Vlå färgen göras, reers Slonforben-worken, ed Grufintoessen, fone uppättat, hwarwid ock Cobreten benet under 6 wiste slag, Clatser ellor sorta förd, och prset thöreftos fäststålt, helnet Contnant geurol:r stoees på wista Ar, och sedon Toccciuns att farngas, hela summan, som alla wärken boraletrwernka om orot, stiger 2 naget öfwar 9000 Ceptnex à 10 skålpund p Cactn. och etrr Jen berättelse, jy nu fick, war Prestet på I 2 9 f. 12 24. B à 2 8 12 3 3 1 fl. 18 99 4 7 2 6 e 46 Näruu Quortolet år ute, ochlafwrewringen sker, eller på theros så kallode 10bokd dagor, göras på Bergstugon pröpaf allå slags Cobold, bll hwilken enda te hofwa i försephlade flastdt prof af Wår förg af oleahoeida sleg, ocf som till hwor hor Coibold en wiss til sots gifws af uselstn oc Dottäske, så de the af glasets förg, som herof poleet, till hwilken Clese Coborden bor goflias, ehl eCers hwu ptork oih god hon år, pecuföronde hlasit stott me ten Sila förjen i flaskon, och herefter tolaies höwe Ihet sama strr ock wd Carnmaren i Berden, hwror hemäl

sådona Crosfflaskor storliaras. Öwansagda guonttet Cobold fördelas tila och forbrukes wid 5 Wärk el:r hytbor, hheor 4 lo for göres i Togsien, sosom diå wid Oors-Seclom 1 stunt fion scheasan. hwilba bägge höa Gurfursten k, och hafia förr wort förjoktade af Interessentene the andre worken nmod 27000 Dr om Srotz, uen defwas suig aff Coccuugen och harfwosten sirlf2 hytta bygerwid Ale 1 stund ifrån sercebey, och kalles dia hiunorrisce; then 4de logger, emot Placenthal-sidan, 1 1/2 stum ifrån scherbey, och ho Cheaodleis Orfwingar sta; then 3 u lad Orhopa nioot Ancotergsidan. Hetär icke allenast en fremanda förlägrat, att uten seedele tilstånd bese hesta Workj utan ock ock od 300 B:rs ströss el:r ock kropspekt föra ut urd Loedet oj i forsolea then minsta del Stå Coboed, och ondra gonigen wid liftstigt, som nuap år werättotMon som Grufwrira gifwa iura oy gneumlagrs wid Hyttirna upbrukes, och Cobredan thesiutan utom landet goktet långt eurva on priset gor, hwarrta hytte EnteressonCerre harom ontogo, otra 18 à 20 DD:r p så år el amed, än mycket theraf henju practiceies at, serdeles &e the monge bya hybbor utan 6ibeinen och dacsen, som ingen Coboes sielfwe höswa, skolande ock sa aldalas Entecessanterne sielfre thot bäckat, och barföre most onsen l: plakta, at minstoie wor thecna ekyllning ett tilsätle att bringa bhem 22 at fiönskiuta ej:r skönka 82 2 Dugastus 15 k:

en sunma, om bejätelsen är samm, af 190000 Sr. Huruj Coboeden bokes tiort, Coleineces, bölkes åted, sålles el:r såtes fin, blondes med fin colaneias oh siktad kesresten, hwatl år ett förhelt Kodwark, och med Cottasla til fluss, smöltrs i Brsugnar El Wlott flos, som boles oh molos hät fint Leccees Cetorcod, siles i iotn uti flera kor el:r tunnor, tå then forg, som sidet sötter sig aff hworpa hor förg, krlyoch år blekore, klalls Eschel, samt hwu blå förgen och Eschee torkas i serskalto torkssipor, lod Qwornhuset i smaladot, päckes sedon in i fot af en, 2 el:r 3 Centcer, fotet märket med hyttons stenupel, och så försendes tle soln, woro här för widlöftigt at onföra, höäst hela Brerussen soumnd on pa sia hondgrrg och öfningen sant foll, som hennd Öro Coun1 1/2 stund ifron Schretery besangos 2e Marmorbrott, som höa Lonifursten 71/2, hwanest dels saat dels Nä Manvi brytes. 62het förra hode Konningen klopt får 80 % och hölt ther en Benheggore, som möste bryto, hägga lös och pessare Mormain emot 8ggy:n 7 1/2 fl:r för on fot i Ekont, tå som ock siel holk wörktygen. Okt slipa strnen, som han giorde med hand, fid hon 3 9 l för ien rot. Poleringon skedde i CevdenEsfraxt therse wid fladen Milda år ock en Miory att säga Marmoin, serlken Born bestar af ett wottuhiul med tes wöndstock, som hor ett kugg-el:r Kamphiil, ock tetta drifner, ett detf el:r brikla och thes ptoki.

stock, hwilken ock ligger Lorizontelt ock hor 9t stronthul, ett på hwor endäPå hwar anda af thenna senare zondstor. är en Warf, hward långa stong förer af oh oj en stok, som honger på en Pulla mider toket och till hiilken Stogen är föstad, omtrat initt på stocken, medelsst helken soigen föres fiom ock tilbekar På oeldra ändan om hågen år också en ptok, som hornger ifrån toket und, och medelst en ståång under såg bänken hönger, wi then förra stoden, och lekaledes med honom god af och on, och hollor en ocma af sägen. Som stamen saprs, så cnäste hän höjas sigg emot sägon, hwilken sitler fast. 3. En Cehnebberger- ala, hod 22 1/2 Engelrjka tiun; En Ichan Georyanstädtrre Alag kod 3 12 tiain mes Loguiat ren Holdngen Ma Sing, hnare,t jor blef ekant med Carsriedris Tronlei, som tå wor hinma thom Ifröån Schnebere, reste jag med posten då 11 Hhil eugzzif, som är Ifrån smabeg röknas tl Silbepstryte 2 ptunrs, en Bdelsgord, som sall fotl bhet 6 åpuået trraf, ott aat Silfret förrs Hrnna wä1 9 2k seu Let a fikax kiaro oc d2 xa eckeabugnie krosken wäro då rka, ald man e hont mynta uppp alt Silfret, som thor föllhwilket gof en Euka anledning at bllaga tet man gaf thet rika frlket peninga i tbyte, men the fottige fingo ei omot ön Silfwer tackor. Wd Silbergbesl kours enan ur berjen, och reser så anolångs Meldafloden Al rwickou 2 stunde, som år förste pouftan; Och hor man ifwön Ailbersbras anda

till Leipzig e annat on ett slottflott och godt orlad. Awiczoe belägen wid Muldefloden syndes wid igoromre som om natten wöra en ster ta med elt stort och widt torg, och något litet befäst. Thwifrån räknar, mon til Tesntz, en stor by, 6 st:r ej:r 3 Mil Och therifrån Al Neenbirg MMilhennne br en furestlig Rasidenca stad wid flodriy Olahhas stot men oeeut belagen på en Sigaie oh falloein grund. Hon hörer så göl som het omliggeldde talset, bestbende af 17 ståa but, Hertigen aft Gochssm- Gotha till, som her hod ett Slodt. härtoles mycket an hen besynnellaga ladedrapt, som Boveria brike och af Hu gommas hosna bbehoit. psion Cetenhueg Ne Borna en låten tad i Legkigar Bryste, lod Pleijseflon floden belägen 2 Mil. I från Boixa tle Leeprzif 3 2. andetår, som sodes, öfwer olt jemt, men sögnes enbot Rong 2 wara nöget sondigt, Sock med korg bewägt. Lrelpfes nå kollas en Hlnvod, emedan han årliten, men del och kostbok hor är han intet, emedon thoricke räknas 30 gotor och the medet mottijt breda, och man kon ga staden onkring at nämstone i 7ptecco. Benfäst är hon e ellor, att mon therof kon säja, dock ned en grof och kall anfern. På Gästra sidan betäcker, hoom Plecsseufloden, sok thor drufwad flera Proruor, men ärei nanviyoble, och hor gofwit naun et fästnningen Pleissenburn, helken liger på Södra ondan om stadin, och är taccinl:r stor med beda Grafwor, höga Maras och föstinings KorlHår bor en Coruendant, och hålles en hornsten, Får ör ock här ett Cop:2l för hu Cotholka

Jmom Pin mumy af Stodin äro 958. sus, af hwilka dock en del äro halt stora Wida och mäst olla höga bli 5, 6 à7 Laciegos. Förstadena innehölla e så onga husd D:r 925 woro ther 260 por wigda 940 borm döpta, och 807 persours döde Dlr rend man rätlar, at 5e delr dor alla år af ; Mtedentoines ontel sodt folket i staden. rie intet ptiga Hler1000, om ha waro såoge, oc hablace få el:r inge Irnccecuouds. Mön lan koccecicain i stam igrooin 44 hufwu portor, ibla helka Orbus-Hor ehen onsenligoste, nyligen upbygd af häggon sten och Maimo, och med Coceupros 2a upen hwas. Thesforuton ro hor 3 små stadbpator, hher man kon gå in igonom, 2 wed förstidema oro for Acugear skull 5 han therriwot med många kotbora hutportod aclagde. Ar Leeskiy liten, så är Sprydd, som Crawote prsourt ked bygtibland hilka är i synmegtt thet stora Kpfelska hus, hwor Konnngr altid Coyaras wid torget, hworast ock ligger Nomans här e cccccerh horlagit och stort. Så år ock att De hed klöptböra hås, som worg Mmästaren Ronores, hielkra iu sott pa RRegsteen upfordt nedon wid hoton Kolead des Srinhe. Then bekonte Tractaucen Sckelhabgas helwördshuset Cochemshhrl, upirten una, med nionpa fera, som oro såflänpa Haloes med en fast strt myckenhed ugn, Aternents, hwmilka dridk wed IhBbetdnnia fost ei äro Bröckeliga, och bringa rödtafJers hyra in, voiocin the hes, som för intaessea sig for mrd en 200000 Sk:r De kydtior äro i stoen 5 föruton J ut huskyrkian, och 2i i förstederna. Ihen fornomsta af öldstå rökars St Nicolai kyrkna

wid hwilken är ock supcrientendentuien, seror triccokyrkias Käster 60. St Tho1 marskyrkia prolos und eld nytt oh klostligt bktod, oich kon mon wid thesra kyrkiö wmorka, ok åtskillaga fiörnoican Personrs hala thers egoa Bukor och söten på sidorpea såssom i peua tocurod ej: ricken, hwrotte, the hafwa theros förstlte Foros utria, Rykior el : på honen. Hörvid or ok hkolanin stot cam pocuol bypand, hwor riaa torg arhöllos och lörrs, hedka therrnemosta sninga i Kyrkian och för Dik, orf ga 3 gougos i wiko och siiinpa föör Lörrnco i stoden, tå the alta leskrukas med die nögot för skolon.åhrn E i årPoiilenezkyrkion, ny och fkön, hwor oktid n Prososha predikor för Middogen och ter Nadogon 15 Conddates Whnastere Ceterstyrkion är herföre at så, at Preistolen stå i en oca heog och öwor stora Altont, och som kyrkog är smol,så kan mon, orktåt thes lan, weid doron galt gront hora Srästen. So år Rya Klyrkiån. Guktaet or eytt, stort och wördt okt se, helket eher topon kostor 1/2 2:3 som Lociurs tl huget. Ihet bestor af 3 stora bygningor ej Corps de loyes, som stacrad eun hwor ocnon, och som thet ea, i hwilket flackarina skulle b serskiet för sig, ee onnä nor fördigt, så roro the i etd his med Hossorina, ty ott thetta hus e ollriast wor inrättot fir ett Tukthäs, hwar fongor mäste. abeta ott rospatra och thylikt, och illa brryktoda Twiufvel socicaa,utan o hhet bhet ock et0 Allengehur för Goula ltlefrede

och onna prrsonor, samt Barchus, hwor bricea borgores fborn oh fudlingor upföedos i kösonde och skriflönde, och hostoroa bhorgot hobos s1ålpnd at splmnna åte och, stidda strumpot, flikeorna okt spinna wh sy, och komriars ingen hor at firr o han 1 1/2 Louor försäkrod ok kona i tient hos en houtzorkore oh hylikt, tå thå wid åtgongen få 2 Kya kladningor, en onache och en hwordogtklännung.Therrs klost år bröd och smår om Moryoum, om Medogen soppa aff Midlk, Pttrr, Possor et ty klott fåheallroast 1n gong i wekon, d fogorna1 goug i Chouadin; On öwen Östas Rad oh stäundom Narin sapee Hhetll. I oldra bygcilgen er Mlopkion, som or icecoy ti mile och til bygd. Psidoria äro ock bouker för förlk, som Louviueatt i rygckenhet nr stadtn, dy of zouhe 8e ör Callercer dels för 1hot gamkafrlket, dels firr Gångor, dels for Malanckolade, förthenskull thet ock är med skronck förebygt, ok ingen theraft konkasta sig utfora, som en gong skedt. Undes kyrkiag or ett hwälft storkt fängelse för tha grofra Meswadora, och i golfert, af kyrkiog äro Läckor, som kelna öpaas på hhet okt ec allnast fogona nafoa Kästen, utra ock at woraig klon stiga upn reifwa Ägnen, som gpeldes inundes. Bedore är hör Skolon för Gosiore och flickorna, soch i ocdra Konungen trros bofstagar och sidst korwwinderoa. 3 Ddirhudes är Spinnhustet, the gomlas stägor, Siändsturgieriea ch carraGractioren föres af en RodrHerire, fiär herlken Des Haus Sokter, som bor i huset riy höd upsit herofwenr möste göra Potning,

alla 3 iectbr. Shusfodron hod 200 Skipk lön rin gretIbland ondra Crbligne Bygningot oro ter som höra bli Aaiversitetin, helken Hta 1409 först blifwit hä eland, och äro fornäiuligass theribland the så kollade Collagpa pror Bro, ifessvocne löso i wista Auaitviice, och Stedennarpe ba tll en del somt annat folt. Theta Coleigia Öjo dos Grösre, 2a dok Clecnn Jarsten-Collgium, 3. Oas 26 the CollagiumA. Swaune CCole epicim; I Petrenem, 6 Poulinem, i hwisket senare är odk BeblåstheRat att på, som opars 2 gångor om WeckonThet är icke någdt serdelen, dock sod man then sactr Mhayois i Gpowoes Cudiska Synogega. Hha Mogisaer Wenklde or en BhylåSynagoga att se myckedt Julkomligare dy lyPoronig borore, bestående af thonos klädes, kord med euera, som wed huttirnten brukos led Nadra Pobbyna Biblistehod, som ock öpers 2 gyos i neckon, ok Hodt Bibsogtet:r, tenel:n tort och Rikt af Böckrs. I synnehet rosas här af en Nadlhere, somhos Daactienen thriof, och vos när bhen i Htestorices och Jure Cublaio lerrinde WMoytou, MBberne, som äro ther tll ett godt ontol och Lara, och heiblond Bädareas Hophtoroth och Thora, förrbröster: skrefna af en omland fade, som ich bodde i Lgz och hoft 800 pD:r therfåre. Ihet förra bestor af otskilliga teltar är Genehe, som lösak i Cinogogre wd Gusterusten; 597 Aura är thet stora Datragroumotn skrfwit på ett så konstigt sätt, att man ther hwatkon jod börgon el:r öndan. Ndare wisos

här många sköra Notvaso, såsom in Gnumia, hillken hor wait ten fällkomligoste mion sedd; Dock som igroon wordslöshet, att mon therwid rördt, lästen thod komit in, så fraatri Hen ock nu urd och urt, orktet af8 Mamien od tälk med hlas och tädrn horgöfwer. 3 gaula Medalle är hör rn stork omling, som okrs onun, thratlan naon ster af tle Komoias habferrates D sebdretis at Steatis, som äro hugna i Korten, ott ingen förfalskning kunde skeny son med the förra, Vil. Toutik f Namsmmi Brocteat, at. Audra Antipartete finnas ock hör, såsom Loiupor Mena, Lackiysnelvidee Våladn med Det Thenna konst ott ola med huld, såedor som hag fort zont, tå the ethot glasset och likasom bröndt in D:r, ott thöt p molt. smolt sig in i gloset, ok uu inta depery ditar, ty hwad som nu skri på Ponaellaxspt består then, okt Lock dägges först på kördet, och ett Ifoliotem therrfronpa. 3 Mendraledr ok hot ock en frelf, somling. Iblan Prvrotorun Biblstla är Professor och Stor Menekes in Nistraees stödeles brrocnt. Höru widore Aneureisiteten och the ståedarande äro fördelte i S Nsionr, såsom 1. ten Maumiska, 2 ten Tochssiska 3 thocBeyaiska, och 4. Potlecska, och huru theras furradietis Aeadcmiea är skild och independent ifrön Stodsens, och hwad the hapswa för Prwiuse och Comeilea t kon bäst Des, af ten Bok, som kålas din Beschrebung drd StedtLäu.

Wid stora forget är Radhuset, ee af någon sordele grolk el:r pröl. Macfinnrd wd supgången rå stor Sol och wid söedra tn an tera Radstugon hwor Bodet siltet, som bestor wok af 6 Prosound, teraf dock taore mod än 12fihta oh föra StoddHogeingen; På höra ok Crubland the 3 Bgg Mästore, hwaraf En allenast or Bgengondz alla Or och wäxlos så on. Widare äro thod Broibnsaled, 6 Bolemeisters, som mes Puublegpe Bygnningsfrösendet allras hafwa atd gbra, 5 Stodtelecfters ah Syndiyrcas. Men huri Badet örrs ar delk i flera Stgor kon bost ses aff fföresagda Besköufnin 6p å siden mitt i halen år hrihtk tämaren hwor alea träkor afdömas. Så Norra Ändan är Obrrytzoss hrectet med tes ugpedtions- Stägor, hwilken Sått bestor af 10 Ådeliga och 10 Borpetiga 4 etsoal. som ssom alle äro Coctores furas, om hwilket Ceund the öfriga ste förerända Wol. Men hwad Stadseas forordningor igi Joner ongående thes 3 Meior kladenbrdningod, Söxelstadge ch se Stotuta LipheiEesea trykta in 4 to Srörses är wörd at se, och bygd eftri HedStaliengka Mourret; Dock öars han abooast i Messorua, ty omar höllas i Laptif inge SiarkBayrdWid torget är ock Wadtwägen, ther Amsen betales, som år swor i Laipziy. Så bers ock i staden dras Dulhhons hot odre, som tirva Ai Moyozink i Moruadrrea, och ibland hrras färg ellos Blaces i shurthet thet Auibackska, hwor i Mestorca Hegsbuigarne breda ut hros sköna woror. 4 Kapza är ock thet Gärsapgsyla Hwi Costantet, hillet obå 85 pall

beringa en 150000 kpund Akt nuj el nagh voccnda bin harad nurra Abligt kan hara se så i stadden som förståderna, såsom huson, hwor orgesskopat skiutrs ti mols, khet stora Guset uton för Poten, hwod Posthöstorra höllas et så wil non tocieevate Brr, som hos Crelrate Personer år curieust och wordt dt se, tå man först i förstaden och stropt wid Bliasrsanbarg hod Hen Moua I gogordrir soehörer Copecocnen Hpfckere, och hwidken trågor år stor och ded bredo Sottu gopwor angifwen, ed Storr och Dangarai Seppdd, år höl indeld, och thessätan med en frukta träxord försedd. Hon står altes oppen fär Ceren som wll, och so man wid ingången en log men wäckes bygning, thet derttninggen ocf hurförstinnon oltid bodde, rär hon lång kom till Lauptzug. It södra sidan Hrraf hor man i synnehet atd okta fovnquen, som bewälte Aafil frr16 å abrett anlagt af Driap d ok drapd Aryend Doceast; boicccunt, ot fröst ha mri ett has wed porten then, som draga haldeoch Sifwed- trödrg, och woro nnu tla octolet : Stå bodde ock hörr 1n Stoll, som skedade 9 och D, och wor i sin kont änd. På ondra sidon om Jordr äro ock 1e 3 à 4 Plottoqfiarcar, och i ett förskilkrin Stolar, hwar Brraiaden zagars och sedan noppas; dok wär nnu ne mor än en sttok i goug. I ett obat wllm wäfwes docciast, och uieer then Salen hed Ploktzzariorua woro, funmos 12 stolod, hwad allahoima telor topeter och domåster zägnas, och entel strak thehos 9 stolor för Sommes så skiåk, som 8 kerit.

hwilket snöre slas på riinde brnar, som hofra ingen rritsa el:r skärar Silket, som brukes i Hrmarfobiigna, kopes näst förngt och förgot ifrån Plelen,el:r ock förugås 1het för i ede Stän, sam thettel à105blagt. Om Arbetslören drö thegra brbeeten kon e rogot wisst utsottas tunday Hen somma åär otskillaf, efter bygons Artdör Brocader hos Söfworen 1, 1 31/4 à 1 1/2 D:r. för alnen, men måste så wil som theföliönede löra Gossoria, som hofla okd orbeta id worpet. Fört Kopetrs fos Asbetaren 5, fierrLonast 185 14, 16 D: 2 10 à 12 9 för Sommet 13 gy:e och nurr. I öfngit göra thessra sas stor parede, emenday the djo atla ed laka och theten JulILeepzi, är forg onstrukna. duum en sådon Tobhigre, och 3ne Or öh3:. tråddroyndior. Utan Ntan för dos Grumuisde Hhor år WadtI 1 3 Herree Cocpar Brojes Grogord i sygerhet il o8d förgota. Färst hor man en ptor traghood iund niånga poterrez afdrlk, och Orergerial på båda sidor somt wonhus wd porten Wort om thenna trögord, som är helt stor, Ctouciuns en annan Bloiaustooyord, hworest po en seida äro 3 Crangerier i rad; Po thel andra år först ett hus und Billas, kast thertill ett wanhus, för Sgoren om sowären 1 dip. 6dset 3 annehäller först ei Naturalien- komer, i hwilken set i sperituo cnserverade allasouda Dur, Srnot, foctar atAdare i många lådor en förtröstelig Somirleug af ollasonda ulandska Pnatis, hwilken somling är här stom storkost. Af lnpactin evotieis är ei dagrt serdelrs. Of Minvalibus Wod thet el ellor nagidt seodeles, allavost wistes hör Siolstenar dels af en swårk färg

Dees af en Qwartzaktig ort, så kolade, emdon tha gifwa en lukt ifrån sig som Nolde, serdeles emot någo, onring i wadrdt. Ir bordet lägga 2 Bolster giorda och wofna at bladen af en Alve, som blokent i threa brogord. Mill emot thetta fun år eld ocinat, hwar ett Kals och wöl crasutinaat Biblastens är atd sa, hwidket består först af ett Berbares Vivo i 72 ptorafobontdrcicehållande alla Örter it Trogorden, och sedan af the mäst berämda Austoiibes, som om CagRrobleber och Aninolibes skeffletIandra wänungen är en 8ol, som meholler allahoceda slags goula och Sya SopSidst är i ondon på Breoch Sdwar. gordtn Huset, hworifrån man klan skiuta Ai Shols längst fiagorden. Dennne franJord skoll attra år bringa onsenligit en, euends or:n mycket bherutur, försökes, warande skona stora Orengetron, hörfrn gogna tl hull Harfarstya Gragorden i RerdenFår Kansteutiska Corten är GevreBoses Prägor, e emindre stor, hölst Gom hon har en widlöig Oockord el:r blokstträgare och sköna weildenarket. Hor wor förs dtt så en glas Bistock, som dock än el war i stämStrort härhos är en linflag Stopopark, köllas Rosenhol, Deip ziy borrnas list ok Spotserfart. En i staden gifwes mycket adt så och igrnomfore, som ens sinie kon fornga. HosCacob Leusold, som hode Caractere af BerjoWad och wor Atar Ale Cheatrum Machina, mrim, hwilket tå kom, ut i 24 delotz, 2 om bret, wor ett Rikt och skönt Biblotez af Metallwigiska och Cymista Böcken; Så Lerprds Prodromus Bibliotheax Metallirik. Öhetta Biblestek 5ot till salg

Apdreas Richtre Moterialert i Luprihöde försålt ett Minerar Cobinett ti Irman Criskophe Ricktrr för 2400 D D:/5 och somlade nu ett a n90, i selket han redon wor långt komen. I synnerhet såg manhol socio sköra O oc 2 Maluas utur Bötmen somt ondra Stufer, såsom en hiet Giceitroupe nåstan stor som en oud, brdken kostot 4 W:r, köra hwita och Gruna Bly Malmer, så kolad hedingen Gispmnete samt dalea af alla förgor och slagGrodt, Bädt atz. Af honom hor sög otliliga stafler och Jiqirota utr Bdesnen ok erdeles ConrotouHhos Idhan Cnrustophier Recnter Foricoy Handel Man, hos hwilken war Lägor af Båfong och Rohter, är thet gönsta Minviol Cabinebs ok se, hwilket eystad af 2ne Skop el:r Cabinet, ofwanpa halka äro linnom hlos, som ligge plectt. lutt emd boggrn, allahonda slags druter Gion Hartz ell:. I ladaria i skapen oro sköna och kostbara 8 och 3, stufler, ch ogemend stora stycken af Bothguldeg, gadinger L atje Bdinget Öj hedinged Bad Rr Swänpen hieta, stosta och roda aidornalofoeda Minviala Gedingna och factitio såssom hadingot Vctriol, hadinget Skofwel Bodt och Eintt Antimonium, Alohanda slagt sala Gramaet Ar Pdrlon oh Ferraoch Bergorter, och elltel:r i elt Classkop för sig och i slipade Chrichtol flaskor Prof af olla the Båföror som göras i selneberg så wol som af the war 1:r Loler, som år ec omot an Sotad och fin bokad Cobolund kefneptenn foralt till iurs el:r Liceeiden, agt hidken fårbrökes dels till Storkelhe, dels 2li Nålggt. Derira af ollahaida förg är Saolen så kol som andra

Serra eller förgor, Awepigment; Oseneiure 2 Nast kom Mediuns Coctorens oh Chyminies Prozessorens Adom frnedrik Betzolds Cobinn i 2 Togor ald beres. 8 hed består Alckoledes af olla slags Molimstufter, hworiblod elle wisas hedinget 7, men i syner, ahet af seniMhetalees och Minerollibus, en stork samlång. Han wisteen Galluinsa år Bchnen, hworaf han draget 1n spervriitum, hialket af onon hollunjane gallåta sif göra, och med tlsots af Oenitro gifwer thenna At lecccuande ehher desstla, tionen en Sitaol. Han wiste ock Hutiustevod å kalade af theros skoua foyga Böda forg, hilka sötta sig wio holsen af Reymed någon elsats af l, och höraf kondetoiten, när enog drifwet theröfwer Cobold monstreas brppnuinget af then Mineral som finnes wid Hlabugrufwan wd Foclcxns Lchimsthol i Bidernen, och kolles ther Pothi hulden Släthe af thes röda färg, naml: ok aff Cobredeus blandiicn med nogdt Naturligit l Wäthen och förgen sig sålunda giffwor Af hiitt Arsenccs och Sofwel drejfra öfwer Retorten falla ock sadoca adiny stevod. Af Oyouruglass wistes ock höroch gofs wid handtn Ehin Nyttatherof, att man terapkon stöta ett fint hwitt Pedrtnned hielket om man ginder siorta Silfworhaloner, få the 1 skön hart ffrgg och Glacts Om Nssrenth je wid SchrebeegIhet som i anseende Nie thes stokek, Wibhet och sköna Öodnning öfwergor olla tjeandra Cabinett är Apsheiaien Cchon Nenrick Linsres, hwilket leags i runn n da 2 dopot. Han är Membriun Souep ntots Ciennenhes A hoiet:3 K: Anglcont, och en Man af en bröstelif flt och ArbetsomIet

her. Hoas Calinett är i S:d och öfwersta näningen af huset, och betår af 2ne Kumi thetinnersta hwarof han har 1n stor Brögtngel af trä, giond af Fotner i rerden, hielken på ton ena sidon är Concairesom i Cpeculis Coasteris är lekodt; På then ocdra sidan är hör helt letes coneove, och böukade Järtnr thermed at mia Doedogra, Rheumatis12 och thylk smorta, i thy att han med then limerigafettan upnande Obstrictiineens och Defoedrade CaiulatinenI sama Rag hod han ock allahauda Dius Monstra oh foctur i Glos, hilkas Acurtal alleva ptiger, tl 800 stycken. Bdore en stroles nyckenhet Curopeiska och Indianiygea Vesecter och fligar, widore alla slage Siörkateo Corollx, Mustorf sakor, och mutelà thet, som mon i ondra Cobinets föllan finner, ollahondå slags Coglor apstoppade 9f 3 främsta Summed har conserverade. han ett Btord tolt med Skiflad oh thet han wste sidt, som må kollas lotbärt, liggan 9de ther en Scherffer el:r swort sten, som göger 93 skålpund, i hwilken år silllkoiulege att e Beuroglet el:r Fna dorse af en nng Cocodkyngretel:i ejer som han i Gräcker filnes afwad, som ockan wistes af aveiniar. Ihetta, som är ett oförrlikneligit stycke, är ifrår Oukla i Hene3 Radorica på sibergista Landet. don och emot woggen wiste han alla Ebshilia och Conehilia Potifeacba, i symrhet en stor och skön somling aff Petrifiånadne Frukt af ala slag, som kaluen nunbanFiöoplen, 2e skoca Capeta Medusk A Goraude thetta Cobinelt te öfreatyrs uton lika i hwad Coshelea ongar

På ondra sidon äro Mineraliane och fätergl3t ett el:r onna tycke af hwor Matoll, men i synneret än stork samling aff CeniMetoller; Mineraber oif Saledi, Gedingna och giorda, ford- och Hogortet, foigot och the Jordditer, som therhr finoa; Petelifeacet tra, Moimoruprof Signoch litlöndiaska, Adlastrias, fossilia och Petifåon f hirotta, som finnas somkring Lepnest i hordastrare flente el:r kolkpstenlern finnos Biokplen och ondra Conckibaerauncaet och lryckes mor; siolpstennod ifrån Rieseuberg i chlesien, Lapis Bononiensix atTEr bär ock en förgötas, ok här wisa 3ue Jeruppikor, hwarof 2ne Aa en del blifwit förwandlode i Okhen eun i d, hworpå d:r Leneve syntes ei tnifla, och wiges therhos i en flaska en hwilt finte i Tincter, hwaraf en Tel tingerar 32 delor Tic till fint 3 Ifron om thesta Rödor ståi en drif Ordiceug Glas, som ojo giorda af alla slags Metollsy, so om 3, T, ter. Bter Runedels Beskefning, i soeua siun på in ocnan sida goroalla slags opter i lador, såsom Bottrr, wo, aräktal. Prof och stycken af Traromoto af olla slag och hata at Sidst och i thet 3 e Bmnet ett wäcker Biblectel Klle these förenönde Nerrorhafwa gioot icch bhon non ett toga cuun öddresse, och legordt Stefler ifrån Serige. iNrad för sfongit Leipigs Bau2det ongor, så är etont, att ten sträcken sif til oll werlden; i synnehet har wä5rSondelen her giordt mouga föremögna

The 3 årsMassorna el:r Morknaderna äro the stöpsta och mäst berän-a i Europe, och uton then äro ther Wecko-Morleca, Bden, tå thet år Strolegt hwad emypkenhed ffolk är att se i en så låten Ork. Man klanmörka at Staktarsa ifron Loudet måste alla Loodayos, at cccecustoun n goug i weckan, föra kok en ble foln, i widrigtfole the förlora theras frihet at solåa kott i stöden, hworan ued urrakon ses i förberorda Vreskefning on LechtigNRanufacturar äro ther inga ott, som a a ax ak fpad slRedka 2 0 7 4a dr D Daan, ongor, så poodes then tagaiurs af än tlsedas, thes föoste Uphofban än lags öponen gepiLlodeNokore båro thor 10 hl outelet som äst 80 i förstaderna, så wolsom fförgorna så i Silke som Siden- of Gllatyger, hulkor heilkas ontol bestep sig tl 7. en Cobtentryckore 5od ock ther, men icke stort bewendt theened. Haligionen är, som bekondt, Lutherst, och inpen ocnnan toles i staden, olenast alod oglägen the Refvrimeite fåttof att holla trios Väbtienst i ett hus, och äro the mästaf fornföska flygtnigga; IeCotholee hofwa theras Capall i fastningen, som förtår saxt. Plivorea toloieras icke i stadgn og Nakt öfwer, och under Messan bår hwor och en af them betola her hes handtering och fandel till en mllat an dagen, mer Cleos Ccieceedgn. Bokhandelen är ock ansenlif, wargoee ther 17 Groklador och Chirdegorade Wotförare, iblan hielka wor un i syr

enrhot etent faevs dcnuster och Beidemon hwilken senare hor sin Lada i HboiubrnIbland the Haidlonde wor min Addresse de D:r Mickbel RPock und heberiddern Cbohrnan ett luagta fvriaogit husBöpelen i Laguif emot Ftamburgdre Conis år genruså 12 132 à 133 D:r Sp Lför 100 D:r Gromhrgabroncor:s 31, 32, à 33 p : Peste med Londkutschen ifrån 13 Mil apzig Eu Hesden terföra man betolot 2 f:k 21 99 2. ko Mon reser ut igenom then Srnmska. Porten, och hor the lustiga brägordar oh thet flacka Pruktbora land på sidorna, af then första ptotionen wid Buitzenen lten tad, om hwilken jof e onmoe hörrt sågos, on et hon är brrand för bhes Ok, som i Loykyfhor har god afgång. Mil. Fort än uon Locciiuar in i ptadty, måste man färja öfwrr Maldafloden, som ther delar sigi 3 ddas, och åter litet löngre ned foller hop, gifihande lögenhet 12 wånga Ararcar wid stodrn och en kustig fitootire. Itrön Burtzen tos nyl:r Postwägen inSöttod til Wvermensdorft, men 130t accun beswörlag, och elakigenom shogen 2MeNermonsdorf år ett släkt by med ett soicciuvet Slott, hwor en Riutnay bormen worun komet i röpx, sedan Gur1 Printsen sonn Kolm och lhurfurstef ther lat ockllgga ett pröktigt Slott, hworest Ihan ned åhes Jelnol hols fof, måst thertill föranlåten af then thromkring belåigna skoca jag. Natten llat el atd rätt bese Slottet.

Om natten fort till Stoubit Lren2Me. litten Ort Derfrå All Meissen. 3 MilEn Mil el:r mos forr än mon komrd in i stadenHomer men A Elbn flod, och har ten somein alt fort 122 Tönste, och tilhöged, höga brocta Kllyppor och berg Land PC-os ocu skon bräxta, hwlket förorokot en bförlunrlu wockrs utsigt och belägenhot. Hiden billåt ein intet att besa hruahtankyrtia, som ligga bögge på ett högt berg ader med thes blott och Docuzus eller Din hursten cheler som är fördelt i 4 Kasser, och hwar förnäma möns hbron upufötras, lilutonde hulriin och Aore fntt Här år ock then kostliga bekouta Sochstiska Ponalloincseffobrgpen onlagd, soy dock ingen obeboat och frelande alyelåtes atd bee, och hworom på et onot ställe ställe merar brodsens Nåriag bejor för örigit på inkräxten, som är ansenlig hår omkring, och gifta the ongastora wän bery och Lusthas, som mon hor på sorcaen förtröftelig utsigt. Norsman resor ifrtMessen, Roicod mon öfwer en stor och lång Tråknigga öfier Elben, hwilken räkarsför en af the konstigaste, warande byygd på NeRacader, ocf dock endast af tre ochk bccccard. Nagen år, som sades, helf liuflig emellan fladen Elbde och winborgon Emot Gesden hor iuog utan för stagBen ett fondfölk, och rökars trma htap3 Mil. gtion ock af nesden är mlnara en det, hwilken så swort, som någon i Teskland för alt hwod Wart år, och kostbart, fortienar nh en Seande atd besökas. Thes belåg

genhot år förträffelig, dels i onseende tl thet fäcktbora och flacka land rundt om kring, hwilket med the widorm aflägna beruoch stogod, i synnerhed emot ten Östra sinidn, hör ett stoct Lonstog och en tock Kitsigl, des i onseene til Clbefloden, hwilken skall af ellofwa Nallori Dvnen egeuter u fofla sitt brgnicing, och soledes rfått sitl mormin såssom filft arstor det ireon och sedon fillbe, salt flytermits ugrörstaen, ellos på atd then skilier AlteCauefdeur Gopreude erdA ifron hod Iret brad, och oktid iund större och smörre fastyg och skepp, försedd, såsom Ben thor åt Vocgolle ee ollenast förifron och 12 tes ätlopp i dofaet, åton ok lälngt upp Redstor den loygrt på i laud B. horra siden af Elben, och. Ren hrden pånhen södra, hielken flra först rälter en Seesande, när hon Toiurs ifiån Lorpki es. Maissen.; Om bögge skall okrgt korthet nällmas, o ottrnast ouföras, hggad hof siell i Sgoosilte tagit, emedon man on widkösigan hrnom läsa uti Jiconydars, el:r som Aiutoisn egeutel Ertor, Stadt Scueteieräs therstudes Chells Bez krifrcucy oen i FrersiNär man oltså komer ifrån Meissen sidon, för man först the tiöelaga och hafwudstarka fästningbetwork ok le tåda, hrill, ka i syinnehod wid och etrr the. Bern ok infasle år 1906 blfwit sendeles fförrbötada oh utwidgoda;M en hwad thon Wateliga Såds Pört ongor, som harblifwit omlagd, så wor han il onnu fördi, som ock sielfre sraden OktMarden sedam then sidste Brrand D:r 1635 en blifwit bragt tå sullbanlighet, 3oronde thed monga tora

Pediga och tomt tomtor och plätsor. Banboren af Weskrfningen om Caxden paper ot i then Gocula stodrgg äro 400 has; Men störste delen äro finaGniivvobygningörz wid trongre Cotor; dok fineoch kotbora,sopom i sycnnerhet thet nu nas wk Choribloud otskilliga omtäliga Lieuer geuad Waraeuin Hus Nördelin go Caeettir, hwalket iiiliupen löt byjha, och hwarestfraccoutde oro toppor på råda sidor ali flora Kouruin för Cterciaix, och thesbokon är hhen store Kidplatsen; Dherbortom orfogk oeh anttfölen, och trophoupa i ett lagt stort hus raierarca frr Cadettineswwor 2 och 2 skule koma a00 Coprasotsa åo ockhär Glloupa paivatefw tur thers progtiga bygoad skull orda att bese. si. Molen. Straxt innon för then Meesnuske htad portetll höger por man thet adtberönnda Cpasniska, el:r som thot egoatel:n kolles, Holle1 diska Balais, hwilket el i Eclopa skoll hofwa sin lika, icke i onseende til hos litwortes byjnad, uton tll thet imorliga bitsäkning oh Meubldr. I he hor blifwit upsbeppt af Milk Morskolken Graf flemmeng vih sedön försålt 1l Kornningen och hurfursten, hiidlen sedan 4a 177 kl:t sade inrältad som thot ny war. Ihet bestor af en Sadot Nyrning oh Corps de Copes med 2 flyglor på sidorna, i huka dock non ingen borz ollnr rast dot Betkmegstas, som gå shaet hofMokon higet år eg liton tos upsilt uieg wöl inröttad och ed Elleg wöl delagen I rögörd, i sulkru stona Mamorstodnr groett så, och terblola en el:r onurg af en Stonhugpare Coudre, som nu bodde i Dasden, def 6ot i then konsten mycket beränd

emot Östra sidon gor iflån huset en Ollce Dels plontrrod med tän dels uthaggen igåmon skogen som lagger bort om stoden, tl rij onsrulig längt och af en hrt behangelig ltsiikegset fförtiroot und rotta nacum af elt Capanskt Palacs, emedon thet nehokor talt herad Chena daf Capan täccna paffr af Wort och klostärt, och föres mon Cengst wid ingongeg och stora Tonom en Grappati höger ned i koksinnen 4 . Cor Coceterhaens, hwarest år 11 stora. utain upfylke med the sköraste, gomla och faiaste Poncallains kork hiön China oif Capan, tll ra del sotta med Silfwot i konterna, hwilka höra till Teffelfereuen, nor Koningen spisor om somore hår ute, ellrr gifwed Rossnakessaments tilll Hofstoten och Damerne. Och kan mon ne to e uton nöe morka then orkning, som or hrowid i okt togen att nongara Ehe större och mindre fot, tolleckad, knuftiot, haftta, skedor som olla äro med Poiellein siöst förseddta, samt hwad till Cofte och Cheaparcrien hoier. Här fieinor man ock i ett stort Stum en kostbor och stor somlång af helt stora och blostbora Cottor ok säkta Arogorok, deh ol Stalla ther Conariantztrå och ondra, som ock till sielgra Saivien höra sadoca Poktor, men iiiindre, i hodka thyleka trå med frult thera sarveras på ordet, oif skell wid lins gifa in förtröstelig utsidt. Iblond the föresage Pittor äro 36 h::t stora och 24 litet eninare, som roicingen i Craussen, sellen n Tede, skänkt hit, och hworföre hör jeelle begottos ot Koungen af ohlen pouet, horoy tilboka eld Begemente Cogonet och pollouock rölaet sig giordt ben gåd Bo R.

landel. Iet lades thet thettde. Poriallninen 1od i Hesden, neem Rayonerine lupo wmäst ole ptropt bort. I ett Kum år ock en Hönstol at märkan som år så giord, ald han med in fiäders lös,rtryckande gor af sig sielll appg af ned ifrån blöket upp i then föösta wonningen, och Srorraundrest Koungen kon lia upp och neduton atd han kon sos af rogon, ellor behöfers göra ig then moda otd gå troppporna nggn, och oed. I Slottet i 4yo Cesdin skoll ock roia en sådan Machire föer then så kolade Considentressrly, hworom kan ses then trykta Beskrifningen Harreuon omit år thelia fum uppp igen, soh man forstäflon nndontll och khen stora Groppau molad eher Ook bediskt Maurd, och besakt med stora Etert och dorly som på ej omån ÖetWok 1 wal skulle kunna låta se sig i Hufwöud skunennot I första Goingrn äro 9 stora Äparitementer sätto ifrån holfwd Ä foket med then kotboaste Chenesight och Japaner Porcellaine, söua peplor och KelCeot af Silferr och Chihtoll, och är ake elt Pum thet ondra kt, ty otd i ett arrolnoo blå och Cint Conballouna, i thet Andra xad och hant, han och hril, med monga wora ok kostbara, stycken af sul Prrallave, therpå rysorres af China Wejg /:i en Drokeår at så. Ett Inan ienetaller ei oooton then fwiajste Prock Ponelloine, som hrinte the ånga oera stycken e lon uiin astiinaias, emedom ten ecuara intet år till ffångs. Chockpoiellapen socurs trof gru, add han är, tröstel:r het, och en dalmot Mäling o Kotning therpa. 3 ett Ai

Rnm wises ok worteknet af thetta Palaspoul: ett Chenesigtt Linfolk med ett för2 synnerhet sollok klade h4et melersta stora fruummt, som är besott med stora kori och Pottor, otla ned uphögt arbote och storkt förgylta, hafwa kbsbek Sonngen öfwer 100000 p. Man sär ock i thassa rinng otskilliga Chinosigte Ofggedanbedot och Pogodde af hal Poniellaine, så porda, att theröra Böde högwud, hönder ögon och fuängon, hworned bet elfoldiga föliket hölles i wedskepelse ocf frukton. £ht 9de Winmot ör Konungens Cahåller sig här uppe, och ser mon ther på Kacliiuarn, åor Han om soceciuore bordet Cra Beticingor af Håus ngrhond, som man ok för se i thesta Niången Modell aff ett prältigt konpl:. Ilottsom ti Ctoiaviac Hugeot sadrs waot byygapa 9. ga på samma stolle, hwor hetta Balah in stor Harifrån kommor man trappan upp, hurlkeär Deetfat fort bepprydd på sott, san förr är daft, uti Andra onungen, hwarest äro lika rledrk 9 stora Jlun utzsotta med tha kopteboiaste Spexelglas; Östtedigta D epeter af Ablast wirket med huld och Silfwt, hwörribland ock är en det arbete giordt i 9pfolska fabayain i Laptig, och rätel:n allasonuda JapansktLockhert, såsom Calwätt e, dysor och thylikk. Ther äro ock Cobinattol rl:r Ekap giorda i Grarden, och så wol kapuanmade, at mon thein knopt skoll skilea efiån he Joponska, om icke af luften, emedon hhe förra luta af Carinisen, men tha senore giffwa en ougenom Rikt iiån sigg otll och d Radoviea gåston fan e17. fockt Ebetra, och thet förmodel:n, emedon te

Gummi, som thertil brukes, äro à 072 adien friska, okh ännnu fofna hos saf horos kräft, so onnors igråan hen lolpar coyr ovoprolar, iemon the samna te uiqlar Wide sstoro Solen antt uti kon thet mörkos ae thenee mera hor hen Molning i toket, som thruwrykta Beskrifiningen förmäler, onslod Oviyreadeine, hwot Misnontainesta, ocllin äro Hod, uton hor Koningen lått then somma öfwersteyka och måe taket efter Jopaanl:s Merd och lika emot toppetrora dih stolorca, som hhos ock sielf otla Sinmen Lsponcest och utsokt i then skåa pandead och Ordning, som krr finnes, efter egit förslag och påffund, hrorwid thet 11 öfwatgrs förtirna att äros, att nnon the fenste Porellansblppot fästat emiot Ggjorna cued spikkibbar rundk om kring Påsidorna, som ten hålla stognoh fosta. Aka fiinninng i tenna Sfre oning äro ock af olka Meuble och oncea Sodnng, och hod thet 9de Nogtt, som till ofwen tyee möra lörer Swarai wedeny Hleffieiuaendn römgn in aley nd thes fiecceurk och förr löngen somt 2 stycktz Poprtot, porda och somconsotta aff bora siadror af Cotoch Säft Vnoiska skoplor, och the af te oldrai skänsta Nlätnliga färgor och aff etlpåk och i hen Sadning; Voet och deliectessa, sam en å lätt kan sig inbilla. Jåg gdingor iang et höla sedt thenna Sälg förr nögra bredan i Poris, ta faplandor, som honne stoodt, sodes begöra therföre 1000000 Lures, men sedan hon rest möst olla Hof i Europa igraan, och ei kännat få sitt pros, hor han möst såkå hen soccciua i Gesdin för 6000 BD:t, hod sonningen lakwäl första gongen kan gord tod, kmit honon 24000 P::r. På löptt skouktes hrom 1000 S:D:r i Wesepenin, got. Och som arbetet så ila lönt moroyfor

sta gougen, och or i sig pielft Srol:n bestarligt, Loioude fiad wirkada elsommnons på lbestrados, så hor Mastorg e welot patoga gig okt forföriga ett stycke windt omkwinng föngen nedon tll, som, en skulle 5 öxa bty wor en dn högt, ehirig ollingen bidthonan herföra 000 p D:r. Mostopn, Gor in egligen blefwi doc, och lomrjet sårat stycke Arbote il så lötl kommaat hos i weNäst utan får thetta Apaireeden mod. 1 nent år ettditet Jemat beått med glos och skta. så shipadts atl ta wissa i parprecture 1 låg ansade af Cportementer, och kommoi moyj 2 åtrs at i förstugun och 1il toppan May skulle täcka, att then nu omtalte. skott, som korderas öfwer, en Million gef:r oro Ci ett has nog; Litköl or i p 1und de kaccingeg nogdt, som en Lecciure foring naos att byrs, noml: hen mycket berouydes de Meveeterr Coust Loiuiuoin, hwilken fort work öfwost epp i Slottet i Sga Mesedie, niem hor sudroiuna blifwit flyttiad hit ut, ock bestodt af 10 förskilta Jum och kanI thry eså bipas ollahonda Gortyg, som fordras och brukos ott draga huld och Gefuirtrad, somt Sroffworen och Snukore börktpp, hiulla alla Churfärst Hagussar, srors keld, stod thorhos, siolf brukot, somt en Bäck att droga tradry på, hwilken stod i holrlercat uton föra. it 2. Semmet. är i synnerhet ett Aptronopylt lrwärk, som wisas koppot aff olla Pleneterne, med omdra Arbeten, som man iblom så stor Varaetet 2e nde anöjeli-kon i iunnet behlola Finnurt låsos ollohonda arbeten malade på slos ellrs på kopod satt under hlas at 3k 4:s Winnet wsor en stor Broienfergel af trå pord of Bee l

woronde HofModellästarng Tartner, then man fört wid Deipkopp omnomt, samt en Sröunspegel med 2ne fls, så ae stralorna sppela igråon ket öfra Claset, ochcolpligelas ac andragolpen igråom atd ninara, och göra så eycktz stårre ohfaat, hwilket Hen bekonte Ty Rvinhrousen, som somma Cynpel förfördigar, äfwen åsat e ollenost på Metolla och strvor, hen hon smält theaund, eato ok pa ocara diar, fiag lo0 k dCr06 som etl stycke af sttrien Asbuste, htilken blifwit trogenom reduara skålpund flos, så säl som aska af kopppr, hworaf är ejj flosA hnina roccciuon o iRla ate atock kösteliga Bord enlapda ned Vafwen, amt för, så wäl som i the fart antocta Stiumen enonga Cobinatter, skop och Skarkäller, hem en enre lennet än arbetet. ocf eldrin görkkostbara of Rorakhen Tan i tämaren mehöller stora Ckoldgaddor, och i synnerhet en widlofteg soccie ling af rära Obeten i Ephenben och Bernsten, och ibland tha förra ett el:r annat, som hen sidste Sror Poter V: sielf groort och Jörfardigot, och entel:n ett Cuglars af 9lbbsamt ett el r anot stycke af CoriellaineHärifrån går man en Koppa upföre i thet 6:de Gunet, hwarest äro allahonde konst och kostloga Automota och Rrswörk i stor myckenhot, oj therbland ett 4:d ociwas, som löpger af och om på borden och pntel:r oiuar da itt förra stalle igruet et:. Elt som driffies af en glas äLa, som kope ipp af und, ned fleraÖfner rwärks finet el:r Nykamanes hode Hofblrnaktren Fichreve upsili ten, Och öfner te aådra en tinst Tauinver.

När går enan en tjoppa utföre till 7 32 j hwarest äro allahondo Kippskoppade Et Diur soch Anemolia, såson en og emrnt, stor hwit hiort, och en artifuel hiort, i bäken hwaraf år ett lpotek ed en Lipsta af alla the Maduamenter, som af hiorten kar Monstensa horn ot nua papoiarar Hwad Minnalienne ongor, så whe nän horsien afsadrade och n atd se ut Degementshuget i Nyå korden, hworomera hörsnedonföre, och koma sölede i 8. Komnen allriast före Propstycken af Silandsk Marmor och Goppeutin sten Eot Sygwärk af tiokk por, laund cua. qpod stor ock i betta Bäänt äro på en sida allahanda thet Perck af CocoKotter och i synehet ett 70rk stycke af en stor Nott, som kalle om jo cines rott, Pallacvre, och fnnret gennes igen i Sappers bhia, dt. På onsdiassan är en goumal Malad Slfwer sarvice, och tollrickarea bouöunde efter Mocadrrua, med cuvraI thet 10d:/e ligga på Bord iånga stycken af pneta at årbete och Wilder på Messing, och therbland i sycmerhet 2ne Mtycken af en Kallvitshaler, som äro förrtröflelige. Sa äro ock herollahonda stycken af åtnot brbete och Kopporstickeningod, och entel:n ett el ociot styke af Albeckt Baex, men i synnerhed begamda stycken och Moleiiugor of Lilpreas Manack, som ståöfwier ororna63het sidsta och 11 Dunet har brtMokoren för sitt arbete of Kopprdet. Cpaue Gaiula tl Rya resden gör man öfwer en Stenbro ötwer, Aben, som är iblaud- te, löngsta trrggon i

Iyskand, och till 700 steg lång, stående på 19 Öerbbogor. Mitt på år ett Blodehus försedt mied stycken på boda sidor, och thodnindor Warbeknet af harden Mathias Fotiug. het första man ficurr, nar mon koinit öfwerbryggan och in igrnom Stodsporten tile Nga Nerden, år thet hhärförstliga flott med thes tilhönga bypnningor 91gången hetill år i then så kallade Skobt. hoton, som är af the skonsta och löngstaHasden; O ehoruwl thetta blott ee gor På serdeles Jegure utan tll, såmneholler, thet ekköl sadova löstbera söer,, som enon nopt omorstädes lärer fillda. Mkommor först en i ett fyrkontigt förhofhwor then ninge Sintsers och . Fridri Dopoods Sonsas Hoffamde bodde, och harfiön goriuar ipreioin en Bork in paste ra Jården, hwwarest e sor sig ok e stor tih Cyrkantig bygnad med etlrundt borghwar hörn. Strapt på könsta sidon om Porten 8rörolhurpöntsens Dun, och näst hes intill i twiärklogelen Drottningens och hurförstinnons skum i första Kanunegen, och thrriegnender dos Jerhun Selrollon, hworoi Longre srain, och bherbakom år 2 Dru Catholska yrkiag.; 2. Caum, grn äro AudantzAiinnn som nämnas härfnendoufore. I Bsygningen nast intl 4 i then som är mnudt enot stora Porten och Printsens Skuna är först och nederst Blotlsklyrkian, och thorofwan om äro the onsenliga Cpartementa, som enom Resende gemenl:n läsas Man föres tt upp igenom en tröpa borcet, som är i horiet emellon tenna och then Våe flygelen af Vlobtet, och kolmor i 2 honngen, och, som sådes, öfwer lyrkian först in i 15 stor Sål

hwad Redouter, Ossemblee och Spel hållas Hhan är klädd med sköna Brussels topeter som neprasentea atskilliga Actiond af Alavan3da then Brora, och pordd ned kostbara dius Crouor. Innom thenna är then så kallade Bussette, ett tecnel:n stort gummen förräftel rikt och klotbart, emedan thet åär uphylt med en otrole myekenhet. af Silfwr- Lärck af ofontlig storek, giorda af Bagobergansilfirr eftrr then gaste facon, så wäl som olt hwrad till en wik och Coriglig sardiie hörer på Spes Confeitoch he Nord at och thot hian holfwet Herinnonföre orthen, till taket. 1a kallade erihsohl, hret lång och progtif ok pryt med sköna tapeter af bemöta slag, på hwilka ses Slaget wid HochStedt med mera. På sidorca stå 9 mord af oförgylt Silfert, och hartera Krger 23 np:r glod och rågra Main. Här planhetgod Koingn gifwa LandStonderna Heedientz:. Så långt gör thenne flygel. Hedon föres man in i andra räningr af ken flygela, hwor derttningras Spartements ro ilunder, och hwor mon gorugriom 2Ptotzten än i Audientz Gfinnet, ther en Alphögd T hron el:r stol står och hwarest Polnuingen pläjodegifta then Kriseriga Menchtern Audiart; the Audrefremonde Minehnez föras 11 Audientz i toieingre nypavicen. Ghe 2i StotsHinmen äro beprydda mied kostbara topeter wirkada med C och D, och Malliingor af Shof Måloren hilvasteaen frontsos, som oik Molat stora bäocksalen i takat. Iblan bheia stycken reprasenteror el tå woronde GhuCriutens öfwesa i fremcande Laudrd, och ett annot hurn hon förr Andrertez af K. Ludevig 210 i fronkg Piteetr. Borde äro olla af Moimor

eller inlonda med Adlastenor. På sidan om sielfwa Andiantz Cunnet är rn prök, tig Pofkaunarn, hwor dängen orbökt med en ril Doiaregioro i LastiIfrån then först omtolta OlsambleeSolen år in dorin i funen, Join äro i then A:de flygelen af flotbet och näst tll stora horten el i angånpen på fögra el: r stra sidan. Härrar then store Billder, Delen, hwor kostbara Molningor, af the bästa Mästorn giorda äro at se, och ther bort om nmd hörnet gro foungens ejua Aportements, hilka som the en idsas erom fremonde, så kan then trykta Beskrifningen ses theom, och i synnets n om Considant: taffeln, nör Konungen ett såssa i stillhot, oh åtan ald oroas af Apwälkning och Beliruterca, På Botden skiutas upp och ned igenom holfj wot. et och Angättningsinnet inundre. Bheta Fouuugas egnastum ribtabok at emd Aeboceu, som är helt lång, och pasidorca hwarof oro Ein Callemeer, hwarat then aom sacmorrg bsåtrtas med Öranpetian, Igraoin blem Aadra kan roucingen på betädt och osadd läligst fela Ridbanen och ofwt Htelles och så en i Blesst Faccciuonei. Ienne gör ett af the stycken i Crosden, som en Besande en görna lennor uton atd bese, ock betåt eher Chaboetdep rner åtsogo af 44 kamror och tora CläinI thet 17e sta 4 gångor 12 Plada brort dusten af olasa farn, grrea, röda heta och bla, som blifiet brökade wid ten prätiga Covaliade 4:o 1219. Ther Andra hinnen äro fulla af otlahouda gamla men wästadels Nostbora Hot

gmesk, och Heribland några af ped Silfwer och af förrräfelt Arbete; el:r af Jelros, som till Lurveig hoio, och till en stor del blifwit lrkoda wid Ehe Luouega kgstiga uptög som omstöltes wid tå woronde GurJinde sens Bdäger H 1719 med Krysoren Johorbi dottor med smångfaldigå pröktiga Hladrbonaded of pugdning. I ondro Srum äro rikt utstöfterode Vadlar och idtyy, Torpor och Joblorat, sokta ed te könsta Ada fteva Ga äro ok trrblon pasanter af tylka fkor ifrån fremande Estentetdr, såsom Konnungen i frresBes Cardirecan, FartarCham, Crroren Boter 1ne, och berblond Haus fott och Varja, som han bigtt med i tolningn i Bohlen wi molep 1 Henas första och förbun, oh hwilka äro besufran htorahulta and stoldiarnoatde, tonen, hiiltens Sarail el: r the Prosons, som so Herkll hora, oro pesserade i wox hstod Naturliga storeken, med 400od:. söled mera. Hola skåp, klistar och skronk äro fidla med Madör, som blifwit böukada wid B e pältiga Margearadar, ta koingen tadian Stagart neprithanterat Tolen, Brnctsen Moian oich så fort, ellor tå the 4 Alemonta blifwit 30 pränsonterade, änd merax Och entel:r, påsen 239 ska Sarbeknet af Kästtomnorm gwoot och skorl skärit på on Coionst af Gafursten Augesto and fele Naturliga sok er. Dan ekt prof af theiene Kolingoas ocf Gurfööstens styrkia wises hör ett Palk stöl hilket hor i fonten åtskilliga diupahkaror att throned pararahuggen af en Gliuga el: oht fottahnn, och som Kingon, hen Hönwid ett föltande herned fottot, el wdat brista, så kokfhere gifet etrr, tils Sielfwa

stole mäst gå itn. Siost rijos här i 2ne Hum otl Rige Moedalla af lott och prägtigohus, som thene 4. tridar Bigert lott ej:r mot Cate bygga, och thed uton för är ett stör Sumhwor Redouter o Bagiaraver plaga höllas, ock hwilket nu stod undrd Reparatun I öfågt går thenna Bygning så långl att hon und then sööra flygen ttor en mt Uga Jorget n i staden. Under Bustkommoren och wid Ridbven är thet hurfurstl:r Stallat, hworest un woro 126 höstor, dels därkar, Sonke och Engellte, dels af oingras eget Sutra, hwrorfrån therhoro ett spom höster af en ogemen Cnreförg. Nlorr ut ifrån Toulingens ngra fun gor, ock en Mur ock herqwonpå en förtält Pårg sug och Jallacee,, som gör ned then Norra flygelen af blottes, thod kyrkon orpett letet förhof el:r hörd, ther fyrwork pläga onstöllak och bok el:r Nvor om thrnna marp7. GolyRaee emo Elbe sidon ar Byutes. Iyeromn thenna holleie kon Konungen gåe ollongst ondring och in i hela Flottet, ueten ock rulnt onkring Slottstrågonden, el:r som han hörr kallas, Swingergärten, hwillen liggrt wi Nordrostra badon af Slottet. Swär porten, thet man andonkl got en på Borteren, åro 2t Bovleons af stort ensern1d2 och fyrkoutiga, men wro aceuu nadrr byglad uton tl, som ock Poterranne ellod worferdig. Ienom Ugrra these 2ne 3 brilloas att ptox Apratement Molot. i toket af Sylvastre, och på seygona nend alecrewt Desconyka Stcken, i hwrilkt Axcrtermenr

Rpartagnent äro inga andra Maubler d såemedon thet tincor ollroast tre en Aseme7 blec, når Hofiet garnan uti el:r touivs utur Geraenset, som är llogt en kl och löngst i wästra enda af Griccastora hwite af Vrygningar el:r af Clottbet. Om här spipes i thetta Aportemket, så ära Gollerier för Mehuanterne, vorreidn i Funnet ett trefteligit acho. Sifrån thenna Sol går en diblel trappa ned på Barterren, och på båda sidot äro thesköna och ofwenåtton wöl försedda Manjemmadr byda i en bogarj i Svolfan,och utontie öndolångst ijggade med Gottukou stot. Annars lan man ock gå ofwonpå rangaruerne, som på en 6etongaielddt ome i ing trogarden. Mitl på Cranyarnt, som galpa wäfta sidön, år aklen PCovillonoch undt emo på Östra sian on Dartery nen mmen wor ok en sodan saxleon, äm then wofåter andoc, emedo brögorde thor skulla åtwidgas sadda emot Skodd grafwen och 4ten ondan åtskilliga hul, hom ther Stodoryceccuas undon. Jyniom Hrua Aeten och Covllen tocckiuod oy eetel:r tl 25 stora Pavlloner, som äro på Norra idon om Pecterren, och swara just emot the2:e omtolta öfwer, porten. Nägga öpo mdade af Sylvestre oh ewrade ed the kostbergte nrigpe och Ugare Bastos, Bord af Mohayet Afbete PCrund strnor inlanda, afsemedo besta bro allrngst Somotsum ned gia Stolat marbta och brodaade med kann gons ain, och golfen logda ed Mormorhwonblan ett stycke af Jaspes år sroderrles kostbartför thes oyemena storlek oc wihet, hollande öfwer 11 alvor i löngden Bal om tera Povllonan nedom tli3

6 Coheade, och ofår en grokkig Grotta el:r. 2d ton bm en Allie ah Duierr, som gor längst. Ber pakolley af föstningen, är en publespromenade, och grd en sion åtsilt, öfwar then thes nedon för belägna breda Staddgrafwen, hara rest äro Alahande fwrinande och wilda AaderSonas et, och Öfwer then thor förbe Clybonde i Elben och the ther brk om belögna jerina 85god, hwaerst Koiingen hade småkehäfer vir oc Stall för or och Boskop, som Han hode lått komaar Hollaud och Pchwetz. I höart af Sallen och wi tesidst omtilta Poinlioner år ele uni Morken, ther för ro af lust fruentiumrot ag rocica tl rings, sitbandte på stolar, som drffwas omkrinp af kodor i ett rinen therundrr. I ht år annars tört med Böder, att man thet ic kan så. I öfrigt wor hanne präktiga och redt kongbyjd Bygnad rätt fördig och i furat stond biågt. iMen att komma tilbaka til het, som i thetta Blott är, thet förnämsta och Clostbaråste, så sae mon oke i Heru 2dr och Wästra klygelen och under drottningens dh Gurfor skinnans Hun år Ds Grihun Jewolbe, hwilket i Pikedom och pokt ölrathe ondra dridt öferogor, och pas På ställen förer hafwa Ghot består af 2ne Aportehes lika. Mente, och god an hher en Firsnayra tropp, steg, san äro i toocet ecmellan then 9ör 2ire flegelen, thor e5 dreng står, som putfor, domet af skonen irnundr5 på then Crrcatande. I färsta fimmmet, som årstemel:stor, finnor knan på wärstra of högra wogorra om Torny och ingongen en tor my-kenhet af stora kostböga Stork af forgnht Gefwen, of alt hrad sam tl en mrd on Kninglyy tohel fervie hörer, sotta och ranyarade i en tröftarlf oökning såpa byta Kåggor, som på Hen

hen, herlken är undt emot och hwar fornsten äro, och ifrån holfwet upp innari hoga taket. På khen 2. Miellanwäggarng à nro i lika roding och höd bara tarilaf Guld af tiöelig stolek och oflaten Så then wänstre öjo otta the körd, foltolrcker, flaskor, knifwor at som höra t Vorid feneien, 34 på ten acldra waggon lnd neus äro ota the lärdsan tl in graktig Confatherxie höre, och öta aff Guld, så att härallona, sticked en stor Rikedien. Mend2 tociecurs can ugrian n drt a Alras Asrotela srcorn wäggen in uti thet h tet, hwilket omnn år kostsommare, och är i haraeg och ret for på Kryparne sott ned the konsta Ggepelhlas iån hofnet ngstan tli takes, ock terenmell on med the kystberaste Otreten af huld el:r sadaca, som i werde Suld öfwierkrösta, och äro Blosen i harien så ortigt inråtbode à att man ifrån hwart hörn kan hofwa en ful shie af hela stax Bunnat På Kuggen wänster om daren sodman ollas treeda toel af Lapude Loanle; Prrtyt, Seyt, Sordonijsat infotlode i Juls oh med Oyad e praars a. Näst härintill wid fönstret stod på en pedeshal en liten stod af ry sk Grran tin häst, giord af jern och med fil alepea af en und i eodan, och or thetta strcke för bhys blonst oi Stroliga dallcatesse i arbetet högst astimarat; therhos laggor n Hyckel af konstigt oh siöat arbete, hwilken är en hufwiud Myckek tlund olla thesra Kiunoch skrock, och rsos som ett prof af hwad4bete i Kerden kon görasd I hornat näst the intill år ett serskiet rundt Cabinekt, som pralos näston mrr än obathe andra ed glas, förgyllning och kostbane Obeten. På högra sidon om dory häniger en Atyt, som är wäl 5 à 6 finger. kan

Lang och 1l 3 fingor bred, Swal och med en herik Ring, som löper rinndt omkring, i strurn. Han hör kostat 40000 De. så andra sidan antt emot hångo förledera Obr Peteer 1e och Thel Vours stile i Emacl. I öfrigit år tummet fullk med kostbara kork ifiån ofran te nedon, och thrrblan sycmerht ett stork Dricks btork af en Pareonyt af stort Cördeår senan solner ur thetta Cabisnet och til ten 3 u wäggen, som för löngndrr af Rilnet, sod mon ander thet första Fönstrut ett start stycke arbete, som ropxasenterar then 2 torn Moguls Hofhtal, och hwu han på thes födelsedoy beskankes och wägrs, med iunia. yhet ar qioodf ofemäillerot Suld af HofJouveleraron Jinglengde, som herpå iäktes orbetat af egil förlag i 10 år och 8 Mauadrt, och thed som sölt til Konungen och Härfnrsten for Dvwroo 85000 D:dr, hwarwid han dock el skolat giordt stor winst. På then ena sidon om bhetta stycke står en Brrgman, som bör okåhonda slags Adla Sodsrutta Maleior soöm Gasoch Potsgulden Ertg; På hon oudra sidon står en Morz, som hollor ett fat, i halket är ett oförlkneligit stycke af berg, orck Modri hwilka Orkätoliska Saragdee haxcsan ock oxement storn sstycke thnof sitta Uindar thet 2del stnuein. fönstret nåst intill stor ldledrsppa eto bord ett stycke Orbete af Marleratt huld Eint wäggen, som är näst inti torach går bredden af Jinmet, äro i Sträck om ollnva Cogra Milleoner horda. I thet första äro bara Mamanter och Brillantdr, hwaraf then storste och then förste, som teiiun Dolicicy och Hurfärsta opt, sta Hacbörjot od göra saculengrg, hod kostat 300000 RD:r. Ther äro åtsillige en stortgncore, 2

i synner3 2e höftade i ett syanne för Hokt Keopp; Er hel Gorntiie af stora Cromanter födr Hock nappar, förutan Örden af then hyllean I Lins, och oiedra hwöter och lösa ptraar. 3 thes 2dra SSränket äro ock Casmante, men mäst bäftel,stenar lagda på fobe af ollåhonda 3:i å pCronketkomIop. I het 5 ma barakostbara Rubindr före, dels löse dels boktade i Widdo Oodens och on, Edra hwarod. Ihet 4de fCroaket wiför Mharogder af Ögemen stodek och skächot, och entej thet 5de seränkedt Noxaet, hgaraf En foller sträxt i Öporen för khes storek giulla. Af hera år här ock en hel Gorinitiue för Bock Saoppor. Ale thesta stenar ligga på kewod, som Ståslukt och äro tölta med hlas, så ökråron strox kon hafwe en full Suetheraf. leud or linder toket och ofwer thessa skronk står etl kostbart stycke af en Maria Mogorilena giordt i mail af bemte Cinglinrgur brödrr, som nnu 6or död. 3 set år ibland he största man må se, och hor 1 1/2 oln i höpden och 1 oly och nogra tilin i breddrg. Härifrån kommer man n then första wäggen tilboka, ellar then, som or påhögre sidon om dåren, och garrlämden af hinmet6Thes står en stor myckanhet af Kostbara arbeten i Elyhonben oh skoldpadd, ah Rlacd ke färra i fynnerhet ett Skepp emot en aln långt med olt til behör af Mastor, tackel och tyg, olt af Elphonben. Rundt ocknng på sweppet stor skrifwen Deneag logien af Sähskita Iuset ifiån GristePödelse alt räkna. På sidorna af Binet en ot Kapgornna äro hör ock ther Nord af Mohoget och fleat

rentinsk arbate, och fär the inlagda ödla fteg0at så wol san sirlfwa arbetet kostbara. Mitt på holfwet längst efter funnet står ock ett longt brad fillk med ollahonda dyrbora Abeten af ollahonda slag; Och enteln marker man at på sidorna i fonstren sta 6 Gurfärstarnas Sildor i Tseras bruada Bländragber ifrån Mouiiho Soufaen af then nu Beynrandi Comiliin til Konungn Aideri Rehat och 8les hörkrints. Hecis Wadet Lange wisadn alex tegnekostborhiter med storhoflighet, men hon wåsta therföre wål betolot så wol som ole ter sam något rnsa at en fieinande tCrer dc 4. Uit. Nya Desdan of 23 så kallnsa Tegnnants- täns år hen Churfurstje RRariteten- Laccciurr akt bese, helken for 4 är sedon wor tit flyttad, och hworest Iineeuxs hene Berg- Secreteraron Lichwne wisade så 1da milnet itland en så stor myckenhed af alla vara sokrt runnot thed behollaga första Jilnet 44 striken Wood giooda af stora Schieserstorar, som innehålla pethiieiade Giostivrueor /:. Steles Moura : i synnerhet et koptbort stycke, hrar boston alla Ramifuationvine synas petrufcenadu3 sma hrun äro i Skog och Lador förgornde allahanda slags Coffilra och Cetltrites 5 69drn Ficnet lkäledes, och serdeles Marina, såsom Stenor med Swäftor, ffiskor och Bylikt uti Wäst hör in till år ett Hulm, hwar Sliccina och Berusten förlaras Jiraföre år thet 3 de Rumet, hworet äro til en stos myckenhet antigpe Arnay uostadels fundna i Sachssen, och några af bröflelig storek. Andra Aetigiutetdr äro eå het så strdeles. häre

Harifrån föres man tilbaka igerom etl låntet Säm, hwor 94:r nu orbetades på degra gomla Bergstader el:r försotba Marrllar och stufser, och toucecos så à å i ett Kin, hwarest på ett bood ligga Profaf otlahouda slags Iu- och ActlöussRe Marmol, Cavpes, Rad, Ent och grön; ÄgathWidom ondra Sockstiske Ödlare stenar, slinpade och oslipode, i stor myckruhot, samtt rn del Öänetolskestenar. Hher oro stycken at Ds baste el:r Amianth, som filnnes i Sochssen, slipade ock polerade, så att ten steure, hwarof tha wmade försöka att göra poppot, dock är så hor, att han låter slupa sög. I thet 6 :te Punet woro flera sstora stycken af försåtra stenar och steflor, ock hhräckland ett tell 200 år gamalt, somt ett annot, som går med Siuk och krwärk, soktonde til grnps olla the bilder, som hår förrrätta 4 3 el:r wisa Arlasanda arbeten, som wid Bergiör en drifwas, och efordros, saket åtsernet af en Gristea ued bhos Schochtor, Ortor och meraIer Er år Minoali Cabinetbet el:r Cunnot, hworest i serskilta skåpg och lågor theruner wisos hworjå slagt Maleu, stuffer, såsom af huld en ansenlig sämling, och ett stycke stort som ett uyp ungeför af hadinget C ifån China. Ibland Stifferra finer mon sköra hedugnaptyden är Borrige, af i fyinerhet 2. ansenliga stycken af hedeget D i fina tkar ifrån Schheberg; Af Clasfity skona stycken och ferdeles ett stort stycke oh then Malm, som kolles Luna Cornea och är hwiloktig och ec ook ett Lor el:r sood, som han ock år sa ik, att han latrr prögla sig som etd Ploberte, warocde jemwäl af held Wilholt och nöstan hedingr D. Soauton hhettas sgde

stycke äro her 2n nindre af samma slagtheraf att år proglot med en stmpal på alla sidor okl wija thet hundighet. Hhenen Bolne skall tilforne brutits wid Anxabrri skronket el:r. 1Koppnm, folia I thet 25 I skufterna, horiblono pbora utur Origern, och ett stycke af LokarEtz med Gednget I ifrån Ordalen i Narrige. Soniast Dp Malmerna af monga slan och en ster hiit Giuiutroyon Mand O Molluorna morktes for alndra frigit en olk en grof Manpespath; Th etde okt stort stycke aff hwit Jerumalm, och i en Gloskopa ifrån Ey benstock af merän 3 Centper i wigtre. Theherita och Göne I Malme är ock worda atd se; Men had Iedinget 8, 4 och douyod, sa uratn -eanterir then ucfroutingorn Gora Glitua styken, som en tid kanvoj utan om the gifwas therfore ut, thet got gat i jorden, och såmedrest fotl ets onseende som tha woro Wxtta, el:r okt the lättflussiga Netoller igenom hetta och eed i Grifwan smält op skutit sig uti i Iblan Siola woro stora stycken utur iebenbuigen och Voria d liter thetta Jun föres mon in i hed D:1e hwarest allahona slgetabdsa äro Dt så, såsom först på d ordet allasoa slags CGraller oh siöwäpter, Pberberix Sivra, och i lador i fönstron ollahenda slngsvemna och frulker, Bdom ablahonda ötter, och entel:n i ett skap i käggen ett Dra Bibletek, thet är, Bof af ellasoa slags Jracuaudz och Indianiska trån, hwilka Prrfstycken koickngen och lhurfursten af ige pofund och giön låtit stora at i formot af Bocker, och sbrifwa bokpa med Förgzylta

Jörnylta bokstäfws en el:r oiuoy Aautors maan, som om sådont brä skrifit, sosom Clusiurs de Belo at led 9 3/2 Binnes inneholer många slags Diur ock Insecter, samt diur irelerverade i Blos; tgg af poghar rt, och entel:r Stenar Jundne i Menmkior el:r Durr, såsom en pobuficerad Jinnea af en Con, som thet willa hogos, ifn sten af 5 kpund i wigten fileurn i en hastble, sa; Underlige, spitsiga af elöke stera andin i Mihliod at ot at. Dock, som forr år segt, iblos en så stor ayphet af Obyectis consseendecas Minet, ad man il len ugentl: behålla Ordanjen och samumdahänget af thestastämoch theros Jinehollad som utom Cesden Jernomligast ok etl bese, och som nu klom ok iokt bogos år som föllar. Bortom förstaden, hwilkrnliggor utom kilsdrufser- Stadporten och Hoster ut, hor non ett stor filt, hirpå oom flytrd bey lalle floden, Waiseriter, hwulken kommos utur the Bofleliska Brrrgpee, och stragt nedan för Carden follar in i Cllen. Ihenne har gifwit onleding til åtskilliga Diarnars inräktonde, såhon först en Koppers Pron, som hörren Oeroot person bll, och helken i stöllet för Stompar arbator och efwer sonder Liccupvoca på somma setl so i Holous Jotdok sker sielfwa Börelsen cke 2es tådor, som i Hollond, uton med wotn sålunda okt Löndstocken af stora wottuhiulet hor ett Loeup- el:r Kugghiul, hwilket oktri till göngs ett dref el:r en Tritla med thes sedpens

serpendunkoue stock, och Jenne åtod drifnVars en annon brella, som Äggod Loidzo teet, och korer onkring Hällan i Paresher Luinporna och Klutaria ligga, wamandeg som ocorstädes arr anfördt, JrrnKenifwor på Rullan ock i botnen af L stan, emellan hwilka Mlitorna fköres och rifwos Dodrt. Ägaren betolor ingen afyeft för henna sin den, men moste efwerna Capptret 2e Collgierne och Pöklnea. stasden til ett wistt pris.Dok som han ee kan lefwernra så nankt, som fordrek, så äro ioug 4 Mil bring Hasder däiigre bort hor stotl en Rioy okt me5 ondra thylcka Drorcas. la söndrt, el:r rättere, skala Jenbmer, åsom Peppotet. Men thenna korinWidare här mon i thenna nengd en 8d2. KOpparhaceuare Aeur adel Itzeng housea tilhorigo Sace drifwes Lund govioskoppor, som löpes upp i stadtn, och. Bheraf silandaes sedin ollahonda kärd, käblor deh Spylikt. Then gömle Kopparn sodrs nnu Kopas för, 29 Drosshon p skpund, och ten Vge sårdeas fir I gi p6kp. Soxt härhos år en etskarg, som hörorCoikningen 1, och Herwid en stor Blots, CiradAatilleriet göra fina grofskott, och sar andra Lustkrässningar hållas Så är hår ok en flotliGaf, hwar aetes en myckelhet wed läggel, som kommnor i flottor på teiaström utftre 57 Ira brrgeen, la hörk watn at Litet, längre bort emot byrn Plauen som räknas 4 Mil ifrån Nasden, stod fliere och Polayworn för Marmoeen kpund lip Javpes och Agoth oclagd af then brerända Kihantoisen; Men som nu thetla Stbete

bete förrättes olt med hand af Stechugor, viea i staden, så oh henna Llorn woadt om drot, och wors nu ett Efleg och Polensusfiär Kpegelglas ther ögligen oalagt yesloria göras iminrra ad then Toigl: of urfärstl:r fabrippon wid Criind rickst hol decnnleon Calnhanbriy af Roland rå lånst ifrån wägrn te Benlin och 6 Me isiån Corgnden, hwarest the stora Glas, som är öfwer 40 tum, giutas; Te mintare blåsas Änrlor på wanligt sätt, och sköras så gp och Pylet förra sker på thet sållbradas uto atl ther år en Machine i taket med en Jrrnt ådia och tång, hwoaned mon sotlär i degelen, nad han är kostad är Ugnen, och förer houvin på etl stor Metollbord, som bör waga träsdel slätt. antera af bordet beesta af Jronssönger mår eller uinare horrga, som man witl hofwa Glastet toet tåaf på och på bhera känter laggot en stor tumg Metall-wulla e:. Plätlwaltz. Malarcen ziutes är Degelen ut på bordet, och walyen goas så småningon for thrufwd, trykonde maruran at, och oltsom wöltzen avonceia, så föres Tegelen emnedelst oionsaga Machins fort Fromot, och Moteran giutes straxt from, monfor koltgrn och efter hon ut, okt hon ma ylla och stela. Och ho thenna Fabryne hörblifwit anlägd, emedon then fiansonden te Compssesinen ock terarp ka flasen faas sedan Ceccuoausn. till Crasden i förberoeda Liary el:r husatl slipas oach polenas, hwilken dporn år ygpa soma sott som thra, halken wd Neil, brrg art omtolad. Wandstocken af stora hatluhiulet hor en uti fuset på sög ett toun 4 : D egg hinl, halbet sotter till gångs ett drof el:r widla, sorm laggpor tolkonteel. Iherfiön gor en händ stock Carpen

parpondiculaik lppp, i hadben stock amtt uppå är fästad en Jerulef öfwn som wefgwen i 2n Bor, och med Fraoudoy ärwefgwen åted fåstod i en anno wandstock,som god upp i audra väcuingen i het. Nör nå fluken, stockn och wafwen gå omking, föras St hronstängrn som äro föstade o wefwen, af och on, och som the äro föstode med ondra ändon till en brad tålgg på hwarje af the 4 sidor af Plipbänken och Woodet, såfföres ock thrnna, stång fioln och tilboka, och än droges ön skiuter fragm candrepst en hernkrek ej:r höka Forinou, som Glaset, hrilket bår slippas vih polecrs, sibtor at i Ofran oh wefwrn wl dig. A på hödgorende Rilleiug tagos, som förr är sogt, åter en annan Somptock wå, som god ondaupp andra wänungen i kuset, och af somma wefs öfradel bkoledes defws omkring of sätter til gongs en låta Machine med the

thon förra, och i hetbenofra rm polaras Plassen olräst. Wi Slyppngen i Medersta Bieuet brukes e andd on Jomsom waskes och siktes ut wid Beeseretzfloyadu, och nät antee thetta filla är ebt anot inre, hwor Cutorna på Raset som tolena mom Hacun, slipas loed saud på en pronskifwa. 3 andra zarningen Bkd Polarengen först under Maj Rinen med Pottal, som är en rod jord ifnån taglaus, och sedan af Qinfoll för som und Flurogel. Jiom thetta nedra Hum or ett anndt, hgor Gwrotmia, som kouina ofnonppa Cngrlen, sötbas til sackans el:r belöggas nund e treeeiytråd, till hwilken ända, aren, som ther orbitod, hod sitt Stöd, haror hag droper tenntiadrg, och sedan Platlosorun okt platta hon saclma. Hore hwator äro dels af hiitt of Ordinadet Sejelglas, dels af blatt.

Slått hlas, tå Hertil säktes i smältnin, gen Cobold, dels af andra fargor. I Adie Soningen är ett Diere, hwar 2ne Karlor sitta och slipa och polaria hhesra hwater, till heken onda ke hafwa etl Swarfrwehiul, som wfwes somkring af en gosaoch hwilket und thes tog drifarr riackring en större el:r ecnnre Byskifwar, som Hen behofwes, thropa the med Amringel poStedet äre undrossta lara glaset. Konungen Kinnet, hwod folerine läggas pa Ggeglorra, hilka fola äro obenast af GwickSilfwer i Ad eferfrågon hon thet swarta folime joms, som finnes på tha Grona ginrna Spreghod, hwilke kkoma utir Bohmen, berättedes, att när Vulaee är blåsen, oh innan hon skores upp ock platkes undrt, ösa the Hrur in uti ltet smält Sly, och skeka se om nilan, tå en del By Fästnor wed Glaset och gorthetta folecimlium, men thet öfwerflödiga bly öses ät gen, warome, så länpe både hlaset och blyet, äro worva, ingen fora ott thet enöre haprdod bhet frvra. Dret Arbetsfolket wid Wäskel niuter Månadtlön af Koiingen. Mästorhliom och Mastarpoleraren niuta 8 W: om mhauaeden; Freuporea 5 1/2 à 6 DD:r, olt som the Sunna arbeta tili; The som poldaa Gweedorva, få 8 D:r och hossen, som wefror hudet 2 W:r 16 gg:r om Moraden; Men foloyi Marbröy 10 Skp:r. hen som sätter ihop hwaterna, hod 8 B:rsoh entejiFerigtolken, som polora sidst med Smerpel, betalas efter tunnekolet, nom:r för Glas 9, 10 à 11 tum höga, få the 6 pfen el:r 12 ge för flas af 12, 13, 14 tum 2 gg:n, dif så fort i priopo dion. Ise måste alen arbeta ifrån klockog 3 dm Morgoury Plkl:r 6 om öftoning

Hod Brociusonghor ongod, så giordes the af en benom Cchirbor in Act Jrax,den anft des klasbedgasre in 6 milkmings sonse. Men then bermade Ischernhoer, i Con, som nu wor dod för 19 år sedan, haide ssin fobrugne och Workstod i Och Eesien, Herifrån hon ock 5r bornng wid sslnings, 1Waedh. Ffwirs then Omkolta Houingens PoldteHworn wor en factoe sart, som ok Glaessen försölier. I öfwiget hode Gref LePevang up silk ock dioposetionon brrofwot, hwilken ock forde filactoräiga Lad Inleryniin BeryCraccinaren i Cas dom, iiner hwilken ella the andra Broyleut i lanndet sortere och byda. Sid intre od colam frejbegGionceare emot Cardex och i Jorssaden Osbia är Konnungens Slas brick hara, prest 2ent korlot arbetade, iniutande 16 D:r om Wånaden, tå the silfne halla harorje en hossa. hosse tl handrökning, och göa ollahonda slags fina Nas så för Sopirts bruk, som för Ciewale Personor, om the bestölaas ellrs köpas utur Magavinet. Skaxt therhos är ett hus, hwor läsen slipas, antingen mon will hafwa them kantige, tå man 12 then ändom gör them todore, och tå the slagos på jriacie forugglat, som lggor rolzonbelt, och drifwes omkning af ett hiul, hålket åtoSwefwes af Qwiufoll ej i gostor; Elerd slapas the med ollahonda Blowwaxt, Nonun, fuguade, wopn at hwilka i khet follet fört inolas på hlaset, ott korlen, som slapor, kon rälta sig therefer. Till thetta senare arbete wro thrr ock flera hiul, som wefwos omkoing och föra så hwortera en Trillan pa ocdan hegaraf e ett ltet hinl ontiugen af By, och tharfwer hångor en bratkutar hielken ricnt alk fort poued ah wotn, eller af Koppor, hiilket önan, or

nndre, och efter behof bestryktes med Hler och blurrgek, emedom sitleing en på niudta hörthapes lön eftrs stycket och arbetat Glesek thanuedetst polares. Arbetsfolkat och som thet toleiar af foctoron. I Förstaden utån för dos Poinesige TPor år then Kong:r Lopetsfabruguen ade se, hwilken drefs af Hot Koped Makoren Maereier en froutsos, som th förskrifwit 10 à 12 Orbetore, hwilke af Louiiugen monto Arblön 12 200, 250 à 300 S:rr The mybeta a bosse lice, och göra sköna Tapeter och dels förgad, dels färges han hör, wid fabrer alt af Tochssisk ull, hwilken köpes spucnen Cquen. Köpeterna gifwa intet ten i Dores och brrusseries stort eltr Gicua uti Nesden bestgs widare for Nof Jouveleraren Cnglinger färst ötskilliga skolla Molningor och förtröfteliga arbeten af amaillerat huld, och i synnehet ett, herar hworutiruan wod en ogneren stor sardonije, och på samt omkring Ahen somma CCerelresOfter af emoillarat huld, hwilbret stycke han wordrrade bör 20000 S:r worocen på brente stycke afbetot sodon år 17029 forutan nogra onra kostbera stycken, them hon blolarrs pårgen 2 bekostaadt och egit förlag förördigåt. Widare sos man år, ett Örtigt Närwark, som består af 3ne wisare och Clåtar;En wisot Diccieuaura; En Dagor och Mouadrr etdhen 5de wisor nandnest n strig, som gör ut på taket af huset och ther in uti etl windfoing hwar Sader blaser, och Juru stork winden 8r. Till ther oa är, som sodes, ett wimdsouy på Vetonen på toket, hwor Kadret konbläsa in emellon flera bräder, ock drifwa win1 govea icnantill, hwilke winget otrt Trifsaomkring en stång, som gorund i weniagen lemnort, hwrot Nijana dror; I örgit Mjstår Sansten thröuti, att her er 12n tug wigt boko

bak om sogoren och blåten, hwilken wgt drifes wmår ellot lndegg, at som wadret är storkt til, och körer wijoren tlthestrek på ploten, som betekaa hwat mad af windeas Hhettahas or waghet pt höftig het. khet första i staden, och 1 wälinngot höglDock hhor mon öfwrost på toket Gottukonste och Gotn nog nerest etl Byckwörk andou ifrån. Thos Hof Modell Mästoren Lortnd war atl se en fost stor Sonling af Modella färt Macliner, Wod, Stolar, Sryggor, husGloberctet et. Och then som l willresa til Ronegstein hhen berända fästiningrn, Mil ifron Cesden, kon här se en full Moqdall theraf. Entel:r må ok e förgötas Mincature Molaren, Con Behn, som wrid i Swverige hos Sax. EödepTrotliiingen, ah år bebrat af öfwen att se förr thes Käxt i Mincatura, men sade Tock stora Dottraralleast att hen yngsta wor ok en Sworg, nu stadd wd Bolffenbetteljka Hofret, cum omor i myeken På fos Coilciig riedric Negurs, then hon dwaterade iblom mid fing goda gost och mykoa Gpickosrad uera kog i Derden hoiaalt samäste nup lenas färtilsens korthed, och medon jog förmodade at ej onon gongklomma t8 til boda Aleen i Chrasden århåka med ten i Deipitig, och hollod 22 tum Engelsa. Som hör erättödes, skulle Berlener- Alurn horar tilan iurra Iywån Gorde, si Treywag or 4 Mid, tå enan först holfwe wäxen, och til Stationen och byn Hrrtzobe kolda, hwar hästor bytos om, hot ett fläckt kanland, men then ofwige wägra år begog och edlok, somt Londet mågrare. 1/2 stun ifrån Creybon

kommer mon öfwer floden mulde och för bi en Silfwerhytta. begynte jog att hos Coctor Irhanfriade, ne Hencxel, som tå wor Piprg- och htadtPrysecres i Bieyberg, samet sadnonmera fick titil tiläckas af Brrepshad, gå igenom Chymiam Metallwigindea, hwarufwer jodetinna sersklka Annstationir förfobtot. Och som bhetta wod egiutel:n and einolet aff nn hitresa, så ockränrt ok mäste tieden therpa, dock okt tå och tå någon Gruf1wa kom ald befforas, som hör undorföre Att finna hwad emed Playtuton kunefolarr. wara atd uträtta och thrag ald diina, lot sop ock en gåug ccers then tiden koecna nögra ttl trefrån en Man, som sades herned wara serdeles hemna, hwilken salors sottrs på prof på vonciaste Grufette, roier Tcoe ptodrz i Gregarias aöriaro, och 11 wöstels gick iötr at CDorlarea äMalauigangyornea oflon dog, nen blände dock tet söga, on höngen wor fundig el:r hade malm, ellrr af hwad slag Med eee ab e pover e NCehetrckt Cora Ari, som tå lefde, besynneliga försok så at Huton dorradn i handen på hrineoch mån kunde se, thed el ske af wiloa och förstölt wos. Sid sirlfwa Staden Grayb anger, thes belagenhet, lyprkior, af Hus samt the hhärförstaga Grafställren på bol som thot thet warniede C brit Berganit, hwarest in tathum Vonwikstådtnu wod Bberken hampf220 Con sittan Begg ompenan ak at so 252.

kon heom ses khen brykta Beskrifningen om ChrybengHad beträffor, lralt Processen, så gås ock then förmwidlöstighoten kuk, rif emedon jo echaftltid at than hår beskriftan nny förbi till ej annan tid till åfwoutyar. Befors Grufwon Hertzog Hugustus, ec egrutelagen har furst Eston Deoyen skeaeednr hauy belägen 1 stund sors ut itan staden och på tlet så kallade Stadl i Kohn Birckleot- Rewier e:r. GuyHhon instod aff en stehenden hralg,, som Nollmet giffwer Barinna, och hiad en hod sitt stry kande Condost och Sudross, mensitt fallaudn ej:r Dohcelugn tocuenl:r stupadch Rlay. Srlfwe Malamgångrn. år, hwwarr år, hwod som starkast, icke öfnor ej twor hand måstig, men wordes på åaga stollen föradled af the Adla heschek och trimmer, som utur hongendet falla n. Han farrs mästades en rik I Glauts, som gifwer 50 te 60 skålpund t och 16 à 20 lo Dt of Cert:, ibland had ten lägg en Pnesgulden Eetz, som holer 20 til 30 lade Di men intet 4, utan maste hofle 4 tle tällsots i smältningen. Bergarten är dels en herit ej:r Gaaktig Speth, hrilken och af hänffolket helles för then Kästa, dels af qwärtz och Qatgiga Trisor, helka sevorn Bryg monen icke gorna ser, emedon henförmenar Malmgången theof förstegas och oadlas. Grufons denpp ned på thet första arbetet Ters 15 stegod, el: som the här på bergbes soga, Sohsten, och en kohrt halrr 4 lachtes 4 12 l:r

Egentel:n år thetta icke Hertyon Hergustus som ock fört år sogt, onhlont 4het naimet. genenl:n giffwes, utan stod ij Hortzoghtagustos skilla, allrnast ot en foltart drefs thernmot, och ligger Rartzoy Auguptus widare emot bodrr omkent 1 1/2 Mass ifion Achan Geonyen Gauy, Bbroude jemwäl en stehonder hong, som bestor af flotsgnmmer, hulka ligga flockt och göra Hufwadgången, fallaude in utur ongondes i liggacint. Ihesre toninner bryeta uti ein Gronaktiy bergart, men i rigit lestår gängen af wartz, Spath, Blende, Cantz, oh nogot Wensgulden Ertz; förthenskull ock Malmen föost skades ened homcoare på häfbocken, och sedan bokes med hand sina, och fwösolis så a hyttan. Hrad ders Clautz år, hlle några och 50 skålpund 4 och 16 Ai 20 lad 3: af 2 af Cent:r. Ders wens pulden Ektz holle niagra och 20 tle 30 lad 2. Fhetta Grufwepfolt el:r Ishan Geoiyenfundhibe hor ett folk af En fundGrube och 4 Massen. En finns grude hod i cnujbalg euor än i Sbrognberget, nom60 lachter el:r famnor, och 1 Mass hor 90 lochtrt samt i thes Vioniug 7 lahtr. En lachter år 3 allen Grufwons diug är ifrån Togen på the gista Nerd Häuttenstollen af 80 fohrten; en föhet år 4 lahter. Iråg thenna ptollen på then Aedra, som klolls Herinserstollen, är 41 fohrten, och emelrlan thera Stollar war ny arbetet, hwar bemälte Molen förorades och bröts olt med pprängande, emedon berget är hårdt. 2 Och SerrItrån then 2e ta then 5 pa skollen äro 6 fåhrten, och emellon

hessa bägge drefs en feldtort emot Norhor frhon Gevgen gång sättes neder på then diupe stolleck digg, och wardet thor af en mägtig föreliggone Södel spoth Cidrad a il sätta diupare. Then diupe stollen Sommer nedon ifrån proyj berg, går nded taden, igrion StadteRavierat An Hohnberkupticzeocde, och så widarn til Breudst-Rlever, och kollps egentel:r der tiefte färstenstollen, hwars Miuldloch ärhwid byn Cianradsdort ndon om frly beng el ecros NorrUndes thenna diupa stollen i Iohonseicorggafeedt abetades ock nu på en stehenden hång, som kalles gotbes krägen macht Hennf, hwers diup uder thenna ptalen 5od 7 2li 8 fahrten. Ilenne Cåug år 1 ell 1/4 lahtar magtig oc iumdre, saant gifwor altså then mästa Molmetn. Han föres med sig LDrastz, Spatt blenndei Mlende, tis, oh något Glautg. Mon mente att then skulle blifwari med Eot-Goorgonre hang, tå hon torde blifwa mästig. På båda gongorna woro tn 250 Prosours i Arbete, hworaf en Grufdrrng hod 27 Gfl:r, en häspelkecht 20 gg5, en borrmeläntor 14 12 16 ggn, en schedePunge 8, 10, 12 gy:n om wäckon. Bensskigomn hor 2 fr:: el:r 3 fl:. Uudrktigoreen 1 D::r 18 gg: om weckon, I thetta feldt öp 2:ne Coustzart och Siulhus del: Redstuben, bögge emelrlan Nrussor och Siuupa tollonia och öfwer hwar annan, hålka höfwa lotnet ifrån botnen på hottes sengen mächtrenh tle then diupa stollen. alla 14 dagad lefwrerades af Besa 2ne Gaugos tl hyttan omtrent 9 50 à 300 Kärtner Molm, så af sked Malm, som 5 elr

waskmalm, ty atl hwad berurgert, som skedes ifrån Molmen i skedstuxan /:. Die Sichen stuibe :/ bokes af woskes otot. Omkostningorna tesomans på konsterna oh olt anmot bestego fig än weckan 22 300 Gulden Wrissanska à 21 90 à p fl: litbytet wot af theva grufwa Luoitole,, ter nn för tidon 6 Wt:r Spacca el:r 12 f:. à 15 9D:r ptt Drottningen och Gutförstillon hor thor 42 drlok. Ala Grufwor räkaas bestå af 128kupn. er:r delor, hwaraff här i henna grufwa staden frayjbare, hör 2 fvia delor/: fren kaxn frun herren, som är SstadsRadet, hor ock En ded fri sosom Ers kuxe. Konningen och Hurförsten hor frost den Stollenhenb, som sträcker sig 9 lachtor högt och 1/2 lachter i bredden, ellor then Malmsom ther klon tröhlas. Men som stollen nu är här förd, så hör Jon therföre intes Widor Widom hor Londbdherren el:r Garfursten af Malefiererigeg 1/70 del för stollen, som på Thes ankostnad drifwes, och themftrd, bor litbytet foststölles och slötes olla Guatol, 130 del af Malmen el:r Piäffwor Bekolningen; Men fas intet litbyte, så för Han ock iågen 20 del. Bomndr, under hyilket thetta hriufor, bete går, är eyrutel:n bnegen. hottesJertzog HAupastas und Gurfust ISton Jevipenflind hwidthIike långt hörfrön och på hottesheadedzup liggor der Calauboiein, som ock bestod af en Stehenden flach follenden Crux, och hot samma heschiaka som te föragde, men en sarika, gof ock än el Uitbyte, uton fordrode Gubuss. e

5 Gdra Lhen se Grifwan, som befors, war wd Vyn Broce Borst 2 Stundor ifrån fragberg emot wäster, horonde inuri thet så bkallade Ausärtige RavielJngen århr egenkel:n en peeheudrs Clessfollendrs Vong, anskält han tå och tå gör Hwerkllockan 3, och norbetes af flera kallskopode Mert uti år die Naun kopdning hottes, som hod ett ffeldt af fundGruben och 14 Massen. N3. En Jundgruse hod, som fort är sogt, 60 lahtet el:r Eltr och ett Mass 40 lachted. somt thet, som ofwon el år oafwodt, i bredden 3 1/2 fl:r i hungondet och 3 2 fl:r i loggandet. Ghesra 3 fölt kkällas die mene Hoftnung hottes, der Nene Sengen hottas Molmgongen. enn Jogon. bestor, består af en Qwartz och swart Tinos, som förer ned sig Wens- och Rothguldeg Ertn, Garwachssen Gilber somt för och thed Antemoniu, så haatt och fiäbrigt som Rodt. Gongen or Ge1/4 2 En fanm magtig. Diupet af GunHössecieig gottes wod af 13 fahrten; Dock afbetars ock i 2i folkortot på 9 fohrters dänp så göl som på 6 fahrters diup el:r, som te säga, på fnrsten ellor i taket, hwor ol I thenna haufreAnternonein Göts waaren Lolst, som höfwor wotnet ifrån Groteen till Dogr, neundou thod årengen stål, leggande Grifwan i en dol, men foigen på berjet einot Östri, och der hin Rergen Pottes emot Coder el:r bästor. Nast in till Corgen på soua Jauyliggor die Perwräglahe Welle sihat, i hrilka bägge Jångot ej:r Streck i synnerhet odt brtimonium finnrl tå och tå

en emot wäster bort om den Neurn Genngen hottes ligger Geqfwiad, som gaf enm årta Medel af Rotzguldes och Godieget D, såwol som the förra, ärn drifwes af oedra Interessenter. Tin Nenn Hoftinning gottes hade un, som sörd är, ingen stole; men Horalroro i wärket att dwifwa en stollenn emod TinWertröglicha heseleschaft och Slingfrind, och niöeto Joedes af bägga Stolek ottigheten, naml: Gerilftare bnIdel af Malom Btolningen. ptado tha till Konungen och Gurfnästen 1/10 del H at aff Malmdefwrreringen hwar 10 à fl:. när uttebyte giftwes; ty wid tha Grufwor, som ei gifwa tbyte uton fordra habass, gifwes olornast 20 drl. Men om en Grufwar som stot i Recess p:r skuld, böyjot gifwa atbyte, så kalles thet Vorlag, tls Interessenterre fåtl sett igen, och så kånge Betoles holfwa tcotden; WärfenCechsen Peressenterne äro skadeblöse, betolrs 1/10 del afkoll MoleuenWill het Austärtige Reuier så wäl somBbergeluget gifwer; Landförsten ingen hare:r Juimed tili förtimring utan emot betolning; Men i the oura Ravianer nuvt Sadeu drifwer han sielf stollercaIfrån thesse 3 grufwor, som höra tilsammanbsafwerniates alla 14 dagor 200 Cent. Malca och theraf föllo 50 u:r D. omtrrat. Maluinn Stades litet och brkes torr, men mäste delrn teraf bokes i Gotn och woskas. Abetornas ontol the 3 wärken belyg sig &å 320 Fersourd, hwilke niuta om wedonsom fölar. 2e Dtl:r Enn Oberstenger 1 1/2 We linterstäiger 4 Bt 18 gy: Eliest hoenger. kinst Arbekter 12D:e Gacurde

Giecimerhtengar 124:t tauge Hacer som slos Fuder he stora stenor, som fol1 Dt::r 14 gnl:. la, når the fkuta dih språnga C 500 1 4. Pyeiceiner Qeckt kr 3 Hänos e:r GrufdrenMen förr än hon för så mngket, moste han i 2 à 2 1/28r asbota fier. 20 gy:r om weckon, och sedon ökes på Groscraloas allakLuartok el:. so, tills thet bhonar 2l 2 B:r tå hon sedog, inoste arbeta färkon löuenm ett helt år Narhan will fer en rätt Grifdorug erkonmeas, moste hän på en ongnchn el:r i en aecuan Gaufa ett wissk Gading Cörbryta, och th siref:r 4:2n5 och närhan tht bunnot göra, i kännes han för en rått Grufdreng, ocf för tå 27 / oi Sweckoy. HosspalHaspelkueht ock 10: 19 à 20. 27 forder Lcecht hwuben junge och Barrenlonfer 1/2 15 Ali 194. Wäscher 1B. 69 BAraarcaryla2 A van di iton 6; emnar ersten Herd Scheidejningras mnd Selgers skiiuta thot somma. Omkostningorna wid thessa3 Wärk bestego sif t 450 Mnisinska gulden om weckon 1 t. à 21 gl:n, efter sulket tok alla theras Käkningas hötlas, och thed med Roust- oh ondra Omkostnaot, och utbytet hedestiget te 2e, 3 à 4 specx W:r hwordt Luertal, För thot sidsta Lecia Quoitol, som nn 30tora, gofs e mor on 2 S::r pa hwor upe af olln I Corlen tesomor.

Grufwa, som befors, klolaas Hen dt Der Voiin HummelsEnosten, liggo 4 Sund bontom then lella Brrystadre Psrandk, som år en god stund öder ut ifrån freybegHör hör wöl af gomolt blifwit skorpat. och en toll Wästrrfiön idrifwen; Men som han hade icke något serdeles diup, och mon e stod ok otd pucpa ut botaet ned handså lades arberet ned, tils nä fier 8 år sedan omtrent ore Cetuessenter sig thet sommo arbete antagt, och el hat orsok sig ett occgra. Hehawa ett stort fölt, erindigre 3 fundgieiben och til hworje 16 Massen, oflon och 8 undoy om fuand Grufwon. 3 d första Wärket källes der Aete Giinmelifärsten, emedon blet af gammald blig, wit beobetod, bestårnde af en Cieheuden hocey aflen som dod Rriin, och jemwäl af saccra Medel och bergort. agdt Något längere bort emot ästerhligger hen De Grufwan kallad Das Gofsner de Sliuk, ock på en Stele1 Goug, dch hoig a Griefwan år 0oCheazoug 1 3. n. fiekta bögpa sevore egrutel: gå nndr nocum don Weuny Hienels förstel ansbrut the ligga bi 3 Massen ifiån hwor rieuoy, Söpandt theneuellan månge Spatloch Morgenhänge, om helka mon grordnesig stort hopp, warnide wöl af samma Caterasseara Mutade, men in ne ay i Obete. Man gårnedrt på stegor på Corotheahoug 10 fahtten diupt, och finr, at, hom sades, han är en rödde stehendas ham, strykande rält ifåån Söder ti Norr. Dock är han af thetslaget, som the kollaen windrosicingen Goln emedan han hor e sitt Dohulngn el:r fallande emot Wäster, som e rott

teludrt fouy, uton emot 9 ster. Ön the 4 nadra Massen el:r emot CöBrs hot wordt en stot Droase, eunde Cremode Ietuassenter ielot logga sig for on, men nåost sedan wita. Gaugeu bestor of en herutaktig Satshrorbloced mon fieneit någdt hadingot 2 och hade härom stör hopp, oormian kommo på diepet. För dolkorten arbetade en rar, hwilken afwe här som ocmorstädes mäst arbetar med Cprocgoiedn, hwatill han huggra en Sehroeu ellet rän faret så bredt som ifrån Srubogen tl Man giuk nup så tilbaka emot Nort och hendrid slut. på Jången okt fort All stollen, som blifrwit tidrifwen ifiån Shllers beegarustolley. 1l ald henna fovore blfwit contiveuad ifrån Byn Ciade igrom Borobheafelll. feldt förti Hen hamla Hennelsfarsten ocf till then Rya, och hhet af Jecceugrn och harferten och Intaressecterne Me halftru, fiätthenskull ock then form ec uot mrd or 18 ej i holfla Bleouden i stoll Röktighet Igenom thenna stollen, som Louioin på Colotheahoug Sothwese, går mon in på Dos Hofsende Glukuptehenden Jouy, hwilken är brabetad wida i löngden, och hwaret arbetet fortsättes Strossecwense, tliet år, then rin korrn frocienon för och högra on then ledrnPå thenna hång hode Coeciugny förost beggat att doifwra en en stoll emot Horoffwen som hängen stryker, hwylken stole wor Jarch schlagig el:r en med Melds, bengåistolleg; Men så contereuadas en länge pa Occceugres agnar,ut oh arbetet öfwrrgafs, enen tog tå än af Mefer

teressenderne, hwilke anom kort tid georda sig. ther osanliga medel. Dången bestod ock här af en hitaltig TÖloth, hilken sång en rsa serdeles mogtug på föanliga stolen, såssom 12 en hond uas ellrr licendre, men atri på andra ställen te nn halxf Oln omtrent, förande med sif Gloutlrasd och Poth kulden och slos- Ertioch hadiapet So Här pns ock räng 9do aaktiga kilor i gongrg, rika på Salfuer och stora omtwut som Kottrr mod el:r ilinare, som Grofwen utirgta. I fynner d besårs ther wid foltorte. eno Norr en Foviads Lacceciaon af En skrusta Älaste Stufles, som mon kan begänära att se, hilket förrad dock el göras bekodt. Som berget ofnon doy är härhögre än wid Corotheo, så år ock diugot större, noml:r tå 12 fahrten ned pa dape

på stollen, och 5 foheten nedan omland the många Schocht, som här äro, skolli synnehet nälnnast Poryst hoch, tet, hiulken klonst höfwer wotnet up ifrsbotnen tll skollen, och bestor af on tlocämmen GapDen Omkostningorna sades wid thewålluren stippate 20000 Mesingka Juldr om 8rotMalmen skeder och bokes, el:r ock bolos dels i lotn och waskes. Wid hwar Grufwa omkring freyjwang är en Schichttenster, som förer Käknningarna wid wörket, och löaer af frlket ollar 14 doy god. En sådon Schigt Mester, hor i lön 2 hulden à 21 gg: el: 1 2. Sk:r om weckon. EnRRidak vor än chichtMmenstrr pe hunmelsfnösten, och mn Bekont. Kocingen och hurfursten hod af thrna Grufta så kol som af lla aåre din Pottighöt, canlhen Halfwwa Bconden ocf hela sodr

Fionden, emedon litbyte gifias. I öfrrgit hor han Puatomber held, 2 gg:r af hward ocin hrule, af hrort Massy af hwart Kadcassär ej:. Cöttuhiul, och schnede istadt, och khet hwart Ruartol el:r 4 goagoe oy bret. Omkring Crayberg äro föledes, som af ofwonsagde lön märkes 4 så kallada Keriaror Stadt- el:r Holnbrvituvs Kevier V Halsbreckler Revier 3. Brauder iReviar och 11 dok Answärtige Revier undri hialket föra the wark och Gruf rior, som ligga &ll 1, 2, 3 à 41 Mee ifrån staden. Gruflorna, som ligga på Baudes- Reoidr, bestå mäst och förnömuligast af Morge- Flochen- och Wat soeut niogra htthenden kongen, hwilke Couore hafsta fitt stryblande ifrån Nort Au tire Söder, thed är, som the säga, ifrån llrukkan 12 tl 3. The på Hohebwrikurdefevier äro äst och snott sogt ole, stehende och MorgeyKänge, thet är ifrån klokon 32i 6 men fo, som afbetaes. yte på HalsbrinkerdRevide äro fast alle Spathgänge, thet är ifrån klocko 6 40 9. Man kan märka, at när man söger att Gougaria på tet elerr thet Revisat äro Moigen eller stehende hönga och så widon, förrstår ion, att när thhebkomgelca tilli thet streckkt, giffwa the Malm. Halsbrickner Dpåthgong är 2n indrrsiieinger peth och hång, som faller emot Hlorr och Öster, med tes Dohn, lege, ther hen skälle folle omot Töder och Wäster.

Dhella Halsbräukner--Remar, som är rätt omril:n stät, lagger en god, stum ifrån Öster at ifrån froybårg, och hot öhkilliga hechen och Grufwor. Iblom the bästa wor m LoSiket. Ingendran, en rokt Spothgng på Plodon 7, och mägtig tli 1/ famkn, 2 fl:r, ja ock 2 el:r 3 f:r, förande Glastz ned sigaf 50 à 6 skålpund 1 och 10 à 12 lod 3 pe Cartju. Så gifwer hon ock Molm i ansenlyg inyen. rahet, i sgienerhet iagre karsfviceurr. sommar in och sornaa sig med Malmstren, k et, hereilka tå fira 9 med sig. Beirpotten är en gron Spott ej: rättare fluss. har äro 25 käustzarl, och Grafwgas kåing, som ligger på brorjot rod af 34 fohrten à 12 al:r hwor fohett. 6Schicht Mästora 5or en CrveslebenNedon för beöget lägger Grufwon kalrlad Trid Shennugihe wenn. I Tohe I dalen undan far Loentz hagendrom hwarast ock hytten liggre, äro åt sillliga Grufworsom Guigen, Lörrutzafungrube och hoentgeta Massr, hwilka dafswas af rachaneda Itaressente, och kolles octså dasJernningen fnldt. Bhela häufwarrop ok &le 30 faheten diupa, ah gifra Glauty el: r I Molm, wens och Sbhwortz brty i en Bergort af Spath och Lrstn son thetta bever ho sin egon stoll, få m ok hör många Nlouster, till filhta watnet tedes bet irnom länga Ryeadiute, bestående Konsterna af höga woduhiul med san rriecciceirn zopfön Sört om klessa Grufwor uppa bergged och emot Budrr lglger Grufwwon Bnna und AekSökter, några och 30 ffaher1on, 3 iup Han gifwer, Glantz, Wewsk och köfwash 8 P:rrg. 8 synurret är hon att acta

atta för thes Touesszak likt med ten förra, til hwilken drift mon förertiatmet ian brggn på öndrasidon omMuldanfladen igenom en hög, lång och jerstig Rpnadint, undrr hwilken store hågen löpprt; Och for henna såkollade Berccke el:r Wro med 1hDt therhos ligg. goude höds Hals gigwit nomn Rt Revieret, till hwillet RRevie äro 16 onsenlaga onstsor ofwon dog och 4 ieendr dan T Tilförne smoste hworje wärkks e:r Grufwos IntreCsentri sin malm för egen Koknin, och onkostnad, iärm på Koungens och hu förstens hyloar, omot wista ofgfter. Men som nongd slagt malm Jonts, hardken allona och for sig fell icke så lät tringa sig of into Jer fördel smra, Fo

som nör hon med ondre slag och tienliga höreter wot blandad och bestukad, hwilket i sygnerhen Bber-hutten Börstehorn Loitrer af åtskilliga prof befunnit så wäl som af Ce Simödtningar, kan hon hode onstält af någre slags Malmor hworpå han hade slutil än ferköpet; Så gofs fös Konnungden of hurfirsten en ett förslan till inrättande aff ett allemönt fförköp oih Tocumonbruk af ala i foa beigska Berglutet fallande Silffwod Koppode och Bly höltiga Maliuirs. Harpå forvrnrdrs in Commissiex tili widore indersökande teraf. och sedan hen nor med beröktelse inkommen toh igonom en Öenteli talung Belyeisti Caclarotirn aff d. 4 Moy 2910 thar så kkallade Generral Denoet PmincChåtua sen börjon, hwarmedelst Koiingen och håfärsten erböd och fförbehålt Py att af Grifwen

Grufwer Borca uphondia all malmen of he hwansaa slag emot en wiss Gara eter holten, hwdken hora tå folyde thörsos Dock utan logot trång, hor nagra intet wädle sölia höras Molan, men sirlfwe smälta hen soma sam forr, allerost att the skiln wara aworige för ok then Mistning. som sig i throd uoctiing närt ondra. rilnde qppa Sedeniera och tå erfarenhoten hade intygot, hwad nytta hetta hade mad sigf i anseende til beskikningarna, tå the arina Maliuiasted, serdeles tå the woro brogta ry söndta ta Pohskein, runde blönos ned the bötre, oh theras folt föledes bötre utbrinngos, hölst mongen Malm gof 2gsörne inbet i suvetliiugen, ouskoct mon wifte Ari Nar holt uti, samt i fynnerset att Silfwer tilwärkningen sig kymedelst anstug isenligen och t2 nagra 1000 A:r olagen hode förökat, Grufwen Wkarna ock funno then Fördt theraf, att the hwarjå 14 doyos finga giaa reda peliinga, sa wiss motto för Korarwen och Byet, som Silfret, uton at löpa rågon ferk wid snältningen med iuria, blefthecnna Enelte Adlnenistration ock inford uti thet så kallade Obrgnburgn, mednlst ytterigare teilviation af d 24 Augupt 413, dock med ten åtskilnad, att som he Singhaltigare Maliies inted bblte omkostnaden af förslen tl Brej berg, så skuke ka, sedan he ock woroiuloste efter en sär, klt Gara, smöltas wd chreserg arienbery och Iohon. Cevgenstadt efer en iss iuräktas uoctproas, så att Ehethed bragtes tl en Polstens, hwilken sedou skulle föras tll fpbog att herned ondra til godo göras; Men the Malmn 59.

som hölla 4 lod Silfwer och theröfwer, skulle staxt föras til frnybag Ae at her smältas. Hrilket alt mad mera af sielfwa Ceclariahionvine år att så. Ny, som wod åojas, beöttades ans i fhej berg, att Silfwertiliorkningen forigoaom ökat sig 1li 8000 u:r om brotzacskont Grufworna sporom of- än bltagjt, och ald Bonungen dt lhurfursten ifrån Amdeisatrnens börsan skulle therpa hafwa wunomt 22 finnor, hald, och GrufwenJibarna. äffwen så mycket Hytt mästaren fod att göra beskiklningen furr herod hytta och Uyn, hwilken Beskicknning år lika wid ata I HyttorcaTell hwar hytta hörer ock en Huttechreber, som bår göra olla Bofwen. HooleCroberugn är lätt att eftergöra och uton kostnad at bygga, bestående af 4 wäggar af bora begelsten, emellan hwilka wöggarenon Cottre sätter Miiffelen. Moren el:r Koggen af Probrrugnen kan wra Frocontill 3 à 4 tum tock. Högen, bredden och löngden af Ägnen roro lika, nöml:r 18 Engeefhatun. Musseden star po D:r sterod, en frocceoutil och en bok1l. Mftelen wor 12 täm lång dk 8 1/2 tum bred nedon til och 4 tum hög. Bundhålet, ther Copellen söttes in, vor 4 1/32 tum högt oh 3 1/2e täm bredt. Ohed andra ther nunes el:r windhålet wod letet ccccudreSådane ugnar, kunna göras 2 ej flere ecute hwarandra, och stodo te har på ett hwalf, under hwilket år Tol Puccuet. Wid Freiyberg äro 5 Hyttar 1. Nender MuldenHurle, hwarest äro 6 sguar, af hwilka 5 giågo en stödigf. 2n Obrs Mmulden Gukte. 4 nägnar. 3n Poricekosled hutte, 4 lugnart 4i Miut bacherGutte, 3 ugnar, 5. Halsbriukner hutte, her gåsuigna

om Gotn ec twyter Sill hwor hytta är ock en SticOfen öj Treckherrd el:ri diefRosl måtket, som brukes wid Hyttorna så dök som onors i landet, förts wara i bredden 2 Engrlska fot, i längdte 2fotaf 7 tuum och 2e fot denpof. Sådona mått D:r körgod gå 12 pa ne pogou; Ekogen kostod 53 hyttan 42 à 44 gg:n; nouj Onenistiatinen betalar 42a ggrn, mem klöpman oh saldsundri lauste betolat med 114 pan. Ok Silfwermalmen smältes, som agt är wid Graijbarg; Af blosparMoleue smältes tå och ta låtet i Obnrgaturgn, men mast ypotutlerrkningen i Ieybirg te 1200 Centn Sol-ru sades nu stigo om arkt. eger.

Nyerwärket och harnolminet äjo wid runthad, hwilken Ortlaggor 3 1/2 M2 ifran Itan brrg. Moe forauurs i wägen förbHohnberhuer Af Bränder zug, Enbesdorf och entasi 2l Gross-Hartiaoubdorfl, hwarrest är atl seka stor Tenh ej: Dacue, sonnu ther grofs okt leda Cotu in pa kouster, reea uti becnalta Sap ej i Ruriar, 1 12 Mil ifrån flay barg. fmo sluted kommer man in i höga bronta erg, och entel:n & floden Lee, som löper föra en stor By Alvernar, hwarest äro någre Sunder, som göra Nösior, oh hwar; men henManufacturien god her en näst förfollen, sedan folket til en stos del droges sig in i Brandenbengiska Landtt. 12 stund hörifrån ligger Ternthol rätt in wi Bohpaiska Göltsen oh emellan höga berg. Itrt är en låten by, som betar alleoast af och beror a

på tet fok, som til Sagerhyttan hörer, wagande så Qegerwärket som Jarmaferiet i här onlagt i onserda hertl, atd skoren har är el:r at cccenstoun work i Furrlöd, och att lögenhed gifwes att köpa r myckenhed utur Prohgnin. I Hytten äro att se först 2 Srisk, ligaar,, hwarest Beskickeningon sked och nadersmältes tl Sigrings2. En hoher Often ätt smälta oh förpwaudia Slaggen med mera hylkl3. 4 Segerugnar, som nu continaglng unga, och ärt koren, som herned arbe Vodeg en men on 3 2 gg: för en schuht af 8 timod, i hwilken tid hau hou arbeta af ra ligngorudn alle 4 på en gång, och moste han hersos laga temn tå 11. I sacna hytta e ock Dorslegenhwar theså alliade Kuhnstycken af Cegen ugen Aiglien Forras. 5. År het en liten härugn el:r Hörd, hwor testa hedarrte echustuke forgoras. Hauår litan och håler e öfwer 2 à 2 1/ Centndr. Höst intill år Drefluset med en Drefhörd, hwilken år sast större än then i frönrberg, ncoms:år af 8 2e alac i diomotee, på att hhe her Sunna drifwa af 83 tli 90 Cextner på en höng. Orsaken thertl år, alt ke hör drifwa af mycken kloppar, söttande at Lcciuston 40 Centn. I upp iblond wärkblyet; Och som Creu ee höller öfwer94 à 5 lod 2, så blr Di tavou dock el så stor, ot driylningen ju kan wol regeras, hwilbet är kunde ske, om mou skule Griffwa aff så mycket wärkblyhwojaf man har et Blick af 100 usk:r, som i freybog steil Men i Cirenthal år Bliaket af 40 n:r allrdast, tå Sppuran sdin Spuhrenf e behöfwer waraså stor, som

stor eken af ugnen annars skulle fordra, hwartil kommer, at thetta skulle dröja så länge, att ingen arbetskors skulle kuna stå at termed. Hilhorne fafwa theså. aldeles hör hoft en Härd, som holt 120 Cent: på en ha ill en Brefhord i foreybarg fordres 69 à lång wed, til ten i Benlerkol 9 à r rand Euteligen år ock här alt se ten stom. Garugnen, som år bygd på ett serdeles sött, ccoeuså eter het lingerske Mounnt, och nåston som en drefhor. Hou är riced of had en hott öfwen som en Drefhard, till Sop i diometre ctn lipten, ker ieio breddarea, och 3 aj:. hög ifrån härden undre Gatteu. Ihes hög och Grundwal år som wid en Frefhord, men härden slås Aplesy b, som wio hormeter ok brukereligjito På På sidan om Ugnen bredelors die Glötzgasteär dett litet sörskilt Frun med dor öfler, hwawest äro bygda el:r liurode åogra hwar Marar, el:r wäggar, öfwen som i en Sorrossen, på hweka stora timbrd el:r wedstycken läggas, heroraf lågen spelod in i ugnen och aat öfner 9 ödser. Hår böndes elden frast än, och nor Pren, som ligger på härden år smält, låter enan Bhas baliorna gå, som stå botkl och pasison thettale l om seteing, ther elden göras ned wedPå ondra sidan och uidt emot thetta JunÖro 2e öflånga smola Ögningar i Ugnen, Stär1xa i löngden upföre, hwilka unded hoenängen flos igru, men nar Em år saht som sker efter 10 à 12e timar, öpnas thera hol el:r Suror, och Jren lötes ut utur Ugwen ej: 2 härdenned i Der runda härdor, som stå nedanföre och äro så bygde som ware harhördar; Och sker thetta til Eej ondor, att uan lua dicna

lita Hörfren ut i Skifwor, hwilket utur stårra lgåen ath later sig göra. An hargöra 40 Certndipam häng; Mrn so brckes nu thenne liga sallon el:r oldrig, förstemedon the il hafwa så mycket Jn atl ett så stort arbete skulle fordras, hälst som nutet theraf klöpes ifrån Bhnen, och ltet smiedes upgr wid the 3 Cocccuore i Srilenthol seden att, hhuuwäl the bepara therlod litet, Wed, som ock år all fördelen therof, foroiardock theanid föår stor och jenwök skadeu, om thet en skulle lyckas; Dy här le nu wid then lola ligarn, som forit år saxtHär giuck ett tol, som Prrn ifrån tillmenau skulle klopas ipp ock håras hör SchuhMästaren i Grrinthol wod en Loeker, kon af Ober-hutten Porstehern af sacua Noun, som tyltes höfwalut ut picka og kika honon utanlands. Hau iust 3 P:r om weckon, ock foctoren hode 300 Sulden om året à 21 99 5, semte fri Laicey 7 wed. flere Beienter äro thet intet, föruton he 36 Orbetshokor, som nu woro hedDen Messingswärken i Yorea är tilförne saf. Wed thetta til föle skall okenast lerättas, hwad en Pteben i Crey bdrig und föstälgt ald Jan brukade ett göra Messinjen block och ren, nomj:r att betså Hen faciiina i en så kolla Holtzsig kilt hon tog trä ej: wed, ock thet i sgnerhor af Erlecbaeceu, 1. Alno,soh destilleradu thot i en kortel, öfwa soin en Boulicaspacuca, igrrom Rar tå her går, ofwer, en fiock Olea, i hwlken Myingen lades. M. Som Olou il stigor, host, så näste Sören i blöttelen sitta Enet Mudrigar

och tyikes Chonna Schbillotide öfren kuna ske på deheengum. Vid. Glouberus Conscentatus. Bevyt Betiennngen wid Freyboiär fost onseidg, som af follande fortekning Bà 1726 uig thed up gifwen, med emrra ar att sej Och är i synnerhet af NyttenBetienningn att märka Hen Omwärdnut, som hrrhafwes til Aubeteings oustense gfielene och beforkon. Ten Kongl und Gur dächsiskeBrystat bestar af otskilliga Colleger 1. Dn Kagl. GHurfurstr Berggemad Casden. 2. Ober Bergllint i Freyberigi Brrgnledt bidom. 4. Obes Hutden Auubt, bid 5. Det Berg Schoppen Stiuhl begyinKathsn HatiColleges, ibdere Wid Bt tong. Gurfurst: Berghanman horo föbonde Menestre. 1. Gehennet Pådtt Con RehmenIehinne 2 Greffwe Son Lesgevang. Påd3. Cameroc Bergslåd kon wobiser. 4 o Dcttgou. 11 Don Horthousen6. Camari- och Werafs2d Dauk trichiwans housel. 8. CamrAsislentz och Berga Påd fisher9. Bergsfud Cittfriad Pabot. 10. Hof Gustitiå- och BergRad Drewer, 11. Hergs Pad Carishion Lidirig Nicolve. 12. Wergs Rad Ichi Chrent. Niinegtn13. Hof- Fustitia-oh Wergs Pad Evior. 4. BergsRad D:r Lehman 7 2 ifmaenBussins rdiu15

r Beirgaeuctet i Freey berng bestod af be 1 SberBeleg Hauptmou, D: Tviclrinie Christoph Siadteik Vit2 thium Bon Cicestedt. 2. Bhry Haupshou, 9 :3 Call:r Carl Carestian Hon Settau3. Berwergeuts Aslssor Gottfvind Pabst on Ohenb. 4. Oberhwergaants Verwälter friest. Nicol. Voigtel. Bmrylamtel bestod af föbiande, 1. Berg Mästare Elias Stibner. 2. O ber-Emssahrer Christoph Barrman. /4 I Gesisworne CAbratam Bälr. foh. Andd. Wagndr. i. Geschwornet Ggristopl. Richter. 6. Stolleheschworner, Id. Laclaria. BewirVusti Acbt. 2. Oles 1. Bberhutten e4 erwaltet, Crust Hniye2. Berhutten tnppator andras Srisse. 3. Oberhuttenn- Borstehor Georng Lochdr A. Oberhuttan Piiter, debet. Hten: Lipnadet 5. Ciier Bberhätten Wärstehor, Berge Savrertareus ligmnnd Crenfned Noflenou6. Bber-Schieds Guordeen foe hottfried Iurlergoi. 7. Sia OchiedsdGandacn Iot. Chrilt Strouck. 8. Asessa och Kohl-fator, Shen. Vabb9. Oberhattrne Anbts-Detuareius Edt. SomKluge Widare hörde til Berg- of Huttenni Am bterna folande Bediente. 1. Ingen. Schrenber Chrishion digrened Horu2. Skilber-Brenner, Idee Chriftion Freissleben 3. sice- Silber- Brenad Iot. Grorg Sctuatze I. Ghodoi Harnau5Huttenkihrenbed 5 föt. 9a01. RilaeIk i Christ. 9Aldbrig

Hutten Shrenber Ioh. LehmanMlces Hartwig. på äro ock wid hworje af te5 Hytton 1 hukten Mester Wagmnister, och 1 Jewercken Brbinier. Bidare Berzehender wor Sara. Colantin Lwellmalt, men som han wid slutot af Luartanet Lunt4:o 1026 hade tagit efsked, så wor i hons ställa Bergbe Commissises. Padet 9: LiebeInhander. Schrecber Nt. Guhocte. Berye Corumisserius och Morckschender, Bägur Boeyer 2 4. Vil Marcksihende, fol hoorp Reåtd5. Berg- Schrenber Sam. Steineit. 6. Recass. Schrecber A: wotzal. 1. OMrgaBengmtsi Schrecber, fhlad Beryor8 8. Gceardecn wos. Benjomiu DusselmilahE Contrahenten Non BlryI Paul Seelig D:r: Rochs und Glöthe Under BterBergaintes i frayjberg föra foliande Berg Ämter Altenbery. Annaberg. Ishon Gorgeastadt. Ochneberg. Marienbergdihwartzenhdig. eyj benstoul:r LeegD. Gcestreckel Glasshutle Neusstadt ocl drd Orla. lleb. Herorje af thesta Ortrr hod sitt farskilta Berglint som möstadels bestar af Berg Mästare; Iaschworuora, Morcksiender Quardien, dels ock Hutten-Schruter; Ochwanda här allenast ringore Bergs- och HytteSaker uptagna och afgconda, sosom Aeeyskintt och Hylika, emen

chelbenberg. Voigtsbarg i Turingen. Crenfrieders- Forftselunu i draybarg är cka med then i Koprig, gårt 22 4 tum Ejelsla. Mmen hrod ifyu, år saf Axjon wigtign het, lomr Rudre brr Broguliue, tet i Clalyborig. Sreste jop ifrån Crnijbenig 12 Lerpdrig. 11 MilWid then Le. Stotion, som är i 1/n liten stad kollad Waldhaiin, hwar fordom ett 9ouriuoet fursteligit flott wad, är nu ett anstnligit stort Dlikthår uprättat, hwarest bröktoda Gwinfolk och andra fongao måse bstutag draga sten et Hen 3 d/e Stotion år wid Staden Trimme som år osen:å stot, och lekont för thes smnasium Mluiste el i FiustneCchålSchule, hwilket är tet förnämsta i Wox en och som Stoceuura tli the andra 9nr i Meisisen och Metisuburg. 6he swåre wägar giorde, att wi ei hammo tlLipki, förr är fl: 19 dibo, ther jof ming uppåhölt tu d:. 21 Jonnain, tå Beson gpas dr sof sklätt ot oppet land 5 2 : för sig 1l; Bralle nn kål 1 Malifrån Leipzif, ligger en ansenla ig el:r Ort kalad wrossKigal, hwarest Gräntihon går emellon thot Sahjihta och BrlondenbuigeskaBälle wid Oda-floden, nu en berömd Ortår Veucurl:r stor elnedon Laltartorna raga in mycket Jum, men huste äro mästadels slötta, atenast ott the nu woro olla onstrukna med en wul fförga el:r Oera, then Holket måste blöpa af: Koininngen i Prieushen Herre höröfwer. Ekt Medelmobtigt Js

Lurklostade 3 à 44:r at anstryka; Och hade he öfwer alt i Brrondenburiggta Londet måt rsföina sig till tet salna, som i Magde, bing, Ctelten sedgenrra wor akt she. Ftalle besags inn omständel:n Bry, enhuset och Badayoyium, hworom the Grykta Beskefliingar kauna gifwang, som undrrättelse, af wid thetta tlhåle up, wäktade jog Profelsoren af Soct Tranck, som förörte iång ötskilliga af Teshåldaa Predikningar.. Thes Mag Freylinghousen besöktes gek. Cteademia Triideriiccona el:r Unversitetet, som här oelades P:à 1694, år at så wid Jorgat, och sades hor nn Lara te 2000 Studenter. Hadhuset år ock atd märka så wöl som Ciengringsrhuset 1. Die egierning. ett haumolt Här, hwot nu olohouda slags folk. oc bo. I Salle är Jngnrngen öfwer helo Retigboiurt och Stifet Mogdebwin, 6 Jike långt hörifrån år Gymrosiun. uhen hamla fästninigen el:r Bottet Morelkburg 6od undeorifit, och nu therwid onlagd rd fobregpe af ybetyger, hwilka thesiuton göras i myckenhed i ptoden. Ieder wid floden Soale äro 2ne Wattukonster, att beste, hwilka höfwa gotunt ifrra occecua flod, och bruga thed na i staden, som ligger högtlesra kronster bestå af ett stort SokEuhul, sm fär en waf el:r krilcmen opten, och thenne i stället att then acnorstods och Celnäulien Arbatos ej: i föt wer en Enimpstång Medworts, så gor här en stång lpwärts, hher hon är iföstad till then era ödon af rn twår-bolk, hwil

ken, når han tryckes upp af Nången, som drifwes af weflen, så gor Henondre oudon and, och arbetor så stöngen i Pumnpen ued then andraöndan, St Siil VerhaStrön Henna kwår stok el:r twärbald gor öter en stoey upp, och drifwer pa sociima sött et onnon twörstock, och Ehymedelst på önra önden en Pumpstång hwilken höfwer, wotnet ifrån then första Cisterhen, till hwilken thet af then förrsta Sökningen kod höfwit, til then Adrakisternen, therfrön khet droges på sötl, som nu saf är, och grrom then 5 Dersning och kinp till toppen af Bornet ock then ther worande Echtern el: Resengo Hörifron foller wotnet igråom Kipstolkod öter neor, och ledes så igenom R ör, en i Stoden, sedon thot igenom bemelta konst d konst fått sitt fall. Men höru högt Jornet är, ned urra, unde ccu icke eföras, emedoe kontkaren i worhenima, hwilken med Moyestioten ett sås3dont Acciord hade iuyitt, att Mogistraten haf houain 650 f:r om orot, tä han hode ald höte oltsomman wid Mogj och thergentehålla en Ficccuurk dreig Undor thetta mitt wistonde i Holle hade jo ock then förmon ot få flera Ok hongor iupwotta then etonta 1 1/2 och Prsfessor Freedt Htoffmon, somt att hofwa om honori hard indlöftiga Cotoloique på tje i Hous Cobinett befiitl Minaralier, nrm serdeles Tossilier, hworraf Gon hode en Mögta Myckenhet, och afhilka ng wor lofgifwit att byta ut nögra nues bira, nrn serdelekafrån PCerrdiga

Then bramde Professor och i flris Moosius, som nu wor hound och Nondralces, pociuuie soh ig ockgörra ning hafwa sedt i Hovs MusaoDen Boetsiuenet i Hallu, för hwilket så wol som the söna SolkBrungos Brennn Ort af Wrgomila tidor 3anat brrönm, icma sis niva Auivorlningor förår 17129, hwarest åberopes så en gomol Beskrylning therom, som Boffmons Spusulas Phiyseiseinte Dr rcs Medve, Toni. 1. Så oro ock thorg om att ses Contleins wid Hertegdömet Mogdebirg och Anuversitetet i Htolle frh. Pot. Voe Ladeings Jelehrte Auni gru, och otskilligt Ccivuot heraf ät enCariute Ifrån Halle ieste jag med Postwanuguen t Berlen är 20 hil. Oif hod nman först och 2a Cessou, som år3 Sil, Lerpord, men sedan wöst sanden Posterna boc hår märkas, at the betolas iuro wägen och hör och therhnoml:n så ott Koninggen och härfursten af Creutsen och Bondenbburig höd 3 ggn förhwor Mil, och wid hwart Ombyte elr statire betales Stotcons. held till Postillo, hen, 2 gg efter Milen, göronde 3 99:ne för hwarje MiliHesra 2 h: göra en del af Bostilla nens lön, therrmot han bärhålle häston, na, 3 à4 stycken, el:r så många som till hen Jarande Posten el. Hosttogwen dehöfwar ty med andra Poster hod thenne ei att kesställa. Så bör han ock hålla för

5dret och kupa nya hästor, nåd tsa färe falla undan. Men som Postwaggen osta hår Pedug, så består Konungen och härfärsten houon lön therhos, til 100, 130 à 150 S:r om året, gifwer haivin alla tä Årr en Ny wägn, then Postileoren sedan wästae hålla wid mogt, och alla A0el . Jen en Ny klädnning. Alen Postdionarne, som gå af ifrån Berden2:r föra bernder, ininta ock fritt härrum, till helken önda förthen, är bygt ott onseolt hus utan, förr Staden, hworom lanca fos Andoufon. Ifrån Italle til Liebritdt 2 1/2 1. en Postgord, som år Merseburgisk. 2 1/2 Me. Till Dessauår en någorlnda wackes stod med eft hammalt Glott, som bögge höra Förr 2n psten af thet tocemet tll. op Judar b0 fler så wäl som en Kop Frantsöske dlyktingod. Till Cosswiex, en Sad Wobst tilhäwrig med ett Glott2 uix ill Britzen en liten stad i Bron5 Iel. denbigiska Louded O5ide Saimund en Bey 4 Mie. 1Mil. TTill Berlen hela Sesan kostar uton drukgt of fortöring 4 De. På thema sidan år bera send, nnor man kacner in emot Backen, then iuau e sed förer än nou är röaintl, enedom Saden liggerlågt och i en DokMou komer en om efter Widdoyen hen Audra dogen, sidog äomrestifwån Halle

Om Aeulin, thes Belögengt, htorek fästnings-trärk och mera thylkt må tzlbrykta Nocker oes Sreskrifnninga rbeses så wäl som Chorcten Heröfwer Jog för rundel skotl Rlncost onöra, htad hog irlt ther toget i Ggosckte, ehuruwol sayj ackcar komad drgafördlänga, des förnogan Spoftugnhet dels att bringa unna köped i rågon Orning. Berrin består aff flera delod el:r Stader, somson Berdin, Colle on der Hrce Wrå Colen, Berider el:r ftvadrchsbleadar, Coristhåan Stadt el:r Weresterdt, Dophienhtadt 2: Spandoud orstadt, och akonngs stodtn, Wid Stralaud thör delod sig floden Spree i 2 i delad, hworaf then ratte Courhen går mitt igenom Staeg, oh stilan Berlen af Colen åt; Then audre är en Graf e:. Cotol, then Mongioodt, af som hars har längst eftro Uga Colen och förbi dia Waetytönser, sodt skliem Colle ok fniesriloBender åt. Anteji kommathe öp igen nedon för Staden och wid Lust blottet Monlitonher Nerder hoicar obryouDindrugfadt, hwod en hop Itruimpwäfwadren 68; och på andra sidan år 1860 MMeenel:r Meer Stads, trifrån mon kan gå öfwerten så källan Trerden Laiu i Spandradnfförstad el:r hophicahtadt, ock så Chonbipou for in i Berlin. Ain kepwn Ståder och färstöder äro storkt bebodde, of sades döpl:r taga NåIbland the Cublegpa Bygningor äro eKyrkiona worda at se, såsom Louctyrbion i Colln, Vga Carndzons tyrkion I riedruks- Mardar i Balen. ser man ett hlall förljöndlade i en Kyrkna, Hen bonungen ocf hurfursten fledrick

Willelm, som nu regnnode, låtit upsätta. Hon år helk lång och wöl bygd, ockh delt i tu, så atl i then ena poedibes yska, och i then andrå Froafosta. Iher Luthrke hållas före Finroet härr wara starkere til antolet än tha Kervimorrte, ehuru the fransöske Cleligcons-flytin, gar guska mycket bidragdt till thenne Oryens och sereles förstärernas folkrilget. syhe hofre oct sen egin Kyikostat och swil Weliecking ejr Mogistet, som böst kon ses af the thröm utfördadte Candoter dih Chiclegicn. Iblond Bloppitalix är i syinnerhet Ist stom Niodrias kseltal i Barln Giorest Barg, men i synnerhe Soldaters, dock utan otskiliad och onseende til Pabgeonen, togas in af uidrrlönas ett läsa at skrifwa sand sticka strumpor, tills theLinnnai tunna sottas ut tl ohondtwärkare dih i tiista Gher wöra nu 150 flickar, och ti Iherhos hålla fär450 fostor. hamle Soldoter, af Cevolider, men för öfrigt litan filr Cpanyinga Drinfolk. Bdan dee hhor bygdes nu la Charife för siuka och rina uton otskiload af kon el:r stånd, samt för Marn. I W Kongl. Gurfurstja Slottet, som år stort och präktigt, liggeo i Colln, och konbötre tolas om af ondra, som thet mera besedt ön jeg, som nke höde lust okt smörja the många hungroga Bediruta, hlke nu icke hade stort önnat att fode sig af ru hwad the kunde skropa hop af fornnande, och Söricke på i outale. Jåg öge Luig att se Louttaiccnioren, som år öfweost upg i Plottet, och bestårti ett srört Kum afdelt i andra smörre, hwarest bo

år en stor ock skön somling af attahonda Iblaus neynalia finrCuiconis. nias ther åtskilliga Indianiska Diurdif Insactdr. En Kropfhants är ock therhol Mrolerne foflanke och bållen. rätt mycket att betyda. Af hul äro dock ther skona stycken; Ekt af hedinget huld i sin Pwartz ifrån Sumatia och hekt stort, ohett andot af en leseepten ej Rwarby oltgonomwaxt med huld. Iland Vayetobilia år ett hwart stycke. ett hufwud el i Corer af en hiort öfwerwäxtå aft ett tiockt trå, dok så ald horngn skiudta sig ut på flera stälen. Men klan en lärk utgricnda, huru bhetta trccit så att köpa öfwerfornen. En höstsko wises ock ker öfwerwäxt af en Qwist af ett trå; dock torde thetta wara Nostlak. Hårwises ock en Sniff, som en swälgt ned, ock hålken sedan blifwit utdrent ur ofra dellen af ma9o gon. Ett lidet Silfwerspänne, som ten tå rgnoun Koingen hwolgt ned, tahan wod 3 o0 gocccakroch hwilket pot pac sadern iflån honom, wises ock hår, sandt en Kcfwerbågore, tlen 2. Aiyart d Poolankträmat hopp i botare, tll paf of Brb styrka, Askillaga skoca brleten e: at pousseradh i wax äro ther att se, men i synerhet te koptbaraste styiken af Cobiretters vif Arbeten i Elhenden, såsom en hopka och stolod teof at. Brrustaie. Frå med enlast skönt arbete; Metall gutit, och en wild smidd af Jern oföriklel:; Skurit Popperat. Iherå kosta oh klänstbara Orbåten och Cobinetter gwra stycton och het förnämsta af telna konstbouiedore, öfwerhelken hade upsigt en Gothz Phelieppe, som färs hade 600 Set:r lo, men nu 100 MK så ält han måste så godt som tigga

hon war ock tillika Bublesthecarius jem, ete D: andra; Och år hhet Sagl:u Clnn Bistekot i ten Östra flygelen, som går ut ifrån then stora Clottsbygnningen, och öfwer Cottblnotehet, hwilket nu föra, stods af tsen lekonta Caspar Neirean at å wärdt att se. Milkestelot är pe så stor, men Nöckren wäl nongerade och wöl werdionvade, ella i Frouskt förgget moudock nu fula med Dacccun. Den hela Stoten, Begeringen, Collapper1ne och Mogisbioten i Barlen med lappa. lan bäst ses AodrossCalendorn för år 1729, ter hög hofwer. Under hhen tien, jog war i Caelin, inrättades ther thet så kallade AddressContor, hwors leskaflenhet löst ken ses af Ersweckor hedlot el:r dia Berillnusihe Machnechten vickten. Ohen som lella lata tet sotta ocn något, gaf 2e Gg:r, om Atulon en was alttifoer lång. I DJorotheenstadt rätt wid början af henstöna Bubla Arlae af Lindri, kerigråom wägen ha te Charlottenburg, är en dere iurae Morstallet för Gans d Armes, hilke nu woro 600 tl octalad. Hetta år en stor Bygning i fyrkant, på hälkees Norra hia är i ett torn GhreatRuen Apatoinccum och thet Bougl:neriatolium. I thet förra wistes ett hialetre af ey Oroulgen stor Mrinstiar, pouji en Cersiand, som Star Cote hode skönkt at thena konung friddrck Wilkeme hwilke, dodk på kögen 1 Aaelin. Bade öfwer, bröstet och benen worhanuedt wäxt, men ändock längre än nogon onon af the största, och oser så på

Benrögld, att hon hoft ett hefben med än ace pa Larza. b5 härhos är ets sbort wackert gås för StDllercc-tiayeana. besågs med nöja en Revne, som knungen hölt af 9 Regriuruter, som sades gra 1000 Man tå ter Ferueradrs efed frinanss tyckeskott, och allosouda Surignin, gos, som i Ratailedi fvrelqpa, giordas. Sedabets så frort med el:r Geyemrube hwor dop, och en dag med hoes d' Armer, hwilke olle wroro försadde med Brostplata, men Huerarine med Horusk så fär bröstet som på Rrggon. I Ctredrus. Viarder år thet Koug u ok prättiga hus, Dsenalen, att se, samt Viuthuget för Stycken. Hed så kallade Supkenhons, Cägrhyl dp många vavre onra sköna has Creuratis tlhoriga. Vith långt ifrån friderus Lofpirl i Berin år Priomanthuet, Massi O stört amt Cadetlen Huset, hrilket senom årh en rund Bygniing som en Amphitheatrened en hord up uti, hwarest tilförne willa Duur hölos och kallades Hhetz warten. Här underhöllos på tacieigrus dackostaad 236 unge Adelsnag, som öfwades i otla Adel:r öfninger, Wida, fäkta, Loutsa, i Spraken, Pita, i fortifceotisn, ned ina Så lära the od aroriera, och hafwa theras fwroste, Coutande at. åje gå lladde som the Pandenburgigke Solda ted, och af heras Caras wäler zoungen Oficerare när Hjan behöfwer, wid tha onra Igemenwena. Hhenna lärotning sodes kosta 26 ti 27000 D: D:r om örät.

Coldoterne wid Landtegementerna sodes niuta 6 ggyn i 5 dahar och ti lod berdom Tagrn. Ala 8o fngo khe in Nykladning, som dock wod så knopp, at ton nöppesd hölt tiden ut. Hon kostade Enet oh hellen 3 P:rr. Illa Koningras Cwigbenext sodes beta af 80000 Mory. Dotee woro 66000, urn thet öfaga tilöblining. Strögt uton för Spondauar- Fhor besöågs thet Koug i Lust Clotbet Monbyou t wör bygt af Grefwinnon Woitenbg i näst fromledine konung Striednu 1/ tid, men fällrerdrogs sedon tilbaka och Comsiy Drottniingen till, noml:n P Cfrievri Wihelus Arsttiiing D. Gevy1 i Dotter i England, och, när thetta hwrifwerToungenr Friadren 2. Modor. Huset är bygt ejed en sådan Gout, hout näston som marly, fyrkontigt, hon ett flott flolienskt / ok qwok med i Leildor, och är molot all fayco, somt innon till försedt ed en Sol, hwarest spies, en lång Gollaie och på sidarno nogigra siva Dacvivarn, hwar am sor Balnninggor af nögra Lörda Män, såsom Stahl, GrankkLecbnitt ot och d en annan molningar af Hoffröknaret. Widom äro ther ötskilliga sköa hlas otd se, dels giorda aff Lenckret, delsnn wid Hytten i Dotsd om, Dock woro the senare hwartare och icke så klora som ke förra, och berättodes att man kom se i en del heraf stora bitod af stål, som ligga hernti, såsom khed her Toicieues i Comiiposstenen. Wle hwora Stastn saded göres af Sen och blusbok af boskop brönda ah calinerad, men the spricka gorna af E siolfwa, når the stått en dibinthwa lottk

Slottet ej:r huset är icke stort, men wäl belårgck med en liten och wök onlagd Trögar på en sida och en parterre på ten andra, som garrända ned till e prieaflodr, så att Drottenngen kon fore ifiån Glotret i Berlen tl watas hit neder, och äfwen förusta säg med Metande. I hwärt horn på porterren äro små Lusthus. I Triedocus wender ii långt ifrrn HFurstoehuset år thot så kallode Packgofs, hwraest alt godset uplagges, som toceceuos upföre el:r hor ved på cprvafflodin, och maste färrbetala lleus, tl häilken onda Aiiar bacceuioie år ock här. Bese widare hen trytta Acitsove. traxt Herhos år ock Moutet, icke stor, den wok och compendieust iuröttot. lhröfwer äro föroodoade, som ock bo then 1. Muntz Petz, en Cottwall i 2Stynt. Mynk mästaren, nu Neutacdi, ming sögnert: betont, 3. En Guaideen och 4 Nedoilleusn. Ote Seninga,, som hår slas, gåole ut, som bekant år, efri Leysegerten, och hålla Cucaterne, som öfwers okt, 23 Col:. 8 gran. Riksthr 14 lod 4 gron. Gren drittels kylen 12 lod, el:r ugrutrligen 11 lad 17 grån förhiritstunningen. Stycken af 2 goda gro7 lod. sden g:s Andra horti slås här antot, en eller gingo Penningonra ut iband folket. 2ggn stje P Kukkes til Praussen, och te andre lades up i Konungnas hahr. Profwet tages efre hutsiudningen, och har Peningen ut /i noml:r Skilincuyutet, ty i the andra wärkes hhet inets eftar OSkaffwen hält, har som acmorsttades. Ir

3 2 gy:n st: wyntes marken fin ut tll12 De:r 9 öf: 100 Kt:r måstelga 12 D:r 8lod, och håla i fint, som sagt or 14lod 11 gron. Myndt Mästoren hade nu för tiden en mor än 500 D:r årlig lön, och khenhos färhwarje BBi fi i 2 Dl:r t:r 10 2gr:, tå hau måste besta alla tgutomkostnin, gor och Hepnrtionee. Men på Ckt:r och /2stjå war nu intet wifrt om loien utzsatt, imadan the på ångon tid icke wont slagaa. ett skeda O:e ifrån D: brukades nu er 75 uton skes het olt igrårin then så som Bet är förbedit att senräta Öar 7 kallade Grockene Scheidlung. hustn, som Judarca förer öfwade, såwartl bätre förekbmonde therrg i Dede Efåitintagen i yntet, som bade at loplan och kopa upp å gomnelt 8 of d, som kunde. kunde förefalla Skörre Vuld Medacra fkarl monwälen se skagna än här, nomp:r 1i 4 à 300 Ccoter;1 Iblågns hwilka senare ontrrit 20 ft:r woro slappanapäsenterande 2 frnd. Wilbalm å lateta dine Armee ed devise; Pro Ceo d Chelete; Men Giovuren wor slätt. Hos Mynt mästaren Neubeadr lysågs en liten men wakrs somlieig af Malupar, och Mnrialsr, och therbland en hrön Jerui Melir utur Mersien. En hop sköna Gräfwe Ritningor hode han ok, hwilke med het öfriga Wergbwåstndet onprende blifwit hocom, testomenterat af hen förra Guordeinen figehar, Samt ett letet Berps Biblestek theriblandSkellconeter ad Fodinas Anhoetinas famosissimus C: om Hartzherode wärken 1 uplögt. G:r 1703 i Bamburg. Påhoda han ock biurjat en somling af Madaclek och Myuttheriblatd 4or några Para öfwer Sortskalga Imisni

sreden ot, och 2ne Cucatne af Krisos Motheras mad en korp, som haller en Kling i Mnnien, tl änmelde att en tacn korp, stålil en gång krisorus King, tå han twärlade sigtherföre Vcccicar tirnorn blifwit fängd. Siärgon fonts sedon igen, tå cke långt terrtod korpen, som sokt i ett trä utog för Calatset och hode något Glrutsande i ennen, blefaf kejsoren nedskuten. Ghenne kniat hölles red, ejoou tetta ina okkt wora en dilt, och ucden, som andre Paben- Cueatde, hofwa sitt Nam af K. Mithiar Corvner i Nngis. Myntet i Berben, som nu en gik starkt, försagt med Silfwer näst och förttämligast. Förutan thet som köptes in : ifrån Bergwärket Rothenburg 2 Mil ifrön Hale, hlket är tot endäste af then art i Brandenbuipyta hömerna. 5het beröttodes Grora uptogit för 15 får 15 à 16 år pedon, och drifwos af Interesenter, som betolta 10 del tå Folliugng oh in örlig frrllig hofwa af 10 D:r D:å 232 äreyeutel: ett Schiefterwork, Cigorof Schiefernri hållern nurs on 2 à 3 p:r C; men Påkopparen håller 7, 8 à 9 lod D: af Centnarin. Malmen, som södes bestå af en årin sigiefer med n orn koppartis, föres tn Neustodt än der Dosie, 10 Me frör Berlen, att smältas, hwor Jren ock segres och Dufinievres. Mid falmna år ock Orgelehyttan, tjed Spejelglaste blåses, så wäl Ifrån Ar924 soa 13 Shakleg. til 7725 fade tje bröst be så långt, att the tilwworkot tå 1350 Cent, r Cål:, oif dreget bhekeutur, som et iiustone hör leräktees, 1000 Dd:r D. T5 het före ande met hade thof litet oftoget, och lutnintningen af tit tlywärkada P istigit 2 12000 D:r.

Wid somma Ört Asthenbiy oo od omsenliga Prenbrott, hwor en hård och Kd stebrytes, then the ther i lomed bruka til Swarm, steerd, och the helt stora, förthenkull ock nä Dänuingen ide bärjot atd låta fira them ni Berlin, att ock ter insättos i Riancarmari. stället tle förr haft denoma ubur Sox en Och köngon tet så mycket lätlon göra, som Han allena par alla Qwariar i londet, och ingen onnon förzofwa nögra, fompäkkonde Hon hom tl thyu mnästbiuande, och hode don brof hot så högt, oke the i Berilen aleroa gofwo ett Arlende af 74000 Sndr om ård. Hhesse stenad komma sommahjog och i somma skeppej. Fortyg som Saltet ifrån Halre, nomju först Sale-flodra utföre, tils han folers i Cben nis Barby, o så Alben litföre till Warbenr Hår folles Navilfloden eji Äle6ben, och gå så fortggen Hawaln upföre 12 Menistodt on er Bosre och omlaggonde Ortod så ät som ta Pordom, Berlen och flera. Göhessa skepp, som te klolnas, höra Konungen, U, och förpättas, til the ästbundonde. Ile föra til 26 Läster Calt hwortera; En läst höller 12 fot el:r tnnor; Ett fot 3 schefet, som är Korichottet; En pchefel 16 Metgen he draga 4 1/2 spacuu vote; 2 sgon göra En fot, och föra til hworttera 6 torod föruton Wyrkkonnen, holke måste draga fortynrgen, när londen in fogot sig. Ihe iniuta hwadera ifrån Barby tl Berlin 12 Dp:r, men ifrån Nalrle el:r förrr hela Ison 16 DD:r, som kan pasta 44, 5, 2 tl 9 weckor. I Nya Colen wid Servefloden hod Koungen bina 880r Lus : Joctzhöuser. hwarest alle tha, som solaa sedo Saez i. stot e i smot, mäste togat, och thet emot

252 4 2:D:r 18 ggn p fot, tå 4 DD:r 12 £. d:r 80 pripet af Soltet, och 6 gg:r Acis. Öfwer thesra Salthur äro En Saltz InEstertor, som måste hofwa upsilt at intet undersllet skei på Londet med Vaetköp; Ej Ober-Daetz factrr och ein tactor som hwärtera hafwa sin bot Land atd förse mad boet och betyra. TTilförne hade Trissoren sin SoetJespedtdi här, som köpte arl:r upp en myckenhet Salt, och sende tet Spreeflod en upföre Alen 8t Pafsendorff, heroret hurhwäst freedrie fidhelim fodn latt göra 1n Grofaf 21 Slistar, så at fortiggen tilive so gåin i Odan, och salket thymedelst tunde föras tl nätar tu Sellescen ah Bonmon. Men nu i 4 år fode Keiparen en tat något Södt hap emedo, HorLat Jauua ket samma uter Angarnet tl Bötaen, dih hade förbudit införflen af oat freiimande Cool At Konigstester sidon wid 0 pree flod inpå hwilken en stor myckenhet Tiumber floltes utföre, är Wndkärget. IFretzmorkkiKoingen had här etl stått förråd af wed och saller, tili herem, som well köpa, men ellnandre än 4 hor, skhänten, som är något störra än en klofte el:r fan. Mogistra, ten hod ock för sin Bedeplats, och thet midtil drifwande af en Balkugn, som the hogwa straxt bhehos, så wäl som te then, helken the hofwa på andra sidon om watnet. Så kan ock hwad Cewat person sätta in pin wed hår i hården för stärre såkerhet skull, betalande för pletsen en god groshen så hanften 7 för en Hop, tå weden konstå he ett Wi pelt år. andr

andan af thetta långa Forg äro 2ne waderqwarjeas att mdla kon och hoga, wäl bygda etes Sollousskt sätt, som drefwos nu at on Hollandore Wohlgebohen wid nomn och tlera. Wd then ena Rarnen är et stort och wöl onlagt samt af tegelsten bygt Braynawrins Broccum ced thes widlöfteiga Nällere, komcbodos, Wränhus, Mäskboda, Swinhuset. Hon gaf tl Koningen i Aius 6 99:r pr Groope schefel Nornsom moles, och terhos 100 Pt:r om Movaden för Prorfwiheten. sår sto ocd fart. Coyueararn, som nu ärpå opondandr. 5 Por. Iblan Ibland te Lorda wod serdeles Noghadet Stakl, bekant för nånga åhes arbeten ij Chytnien, hwilken jaf ock fidd tilfole ott upuwakta. Han hade under tenna tiden thenlyckon att bryta ett beg af onpl: Apstenat besågs ock flera gångor, som wisades af Brrfashor Caopar Nouman on lard Apotekara, och dekont för åtkilliga Ä, beten, såsom de Comphvria, som tå just kom ut, oh flera. Schöders Apstek i Berlin är od wordt. att se, och bekont kerföre, atd then berände förmente Suldtiakaren oaf Sochfiske Bareren Brttecher ther tiret för Iesell, när han af en, Sonakere sel fatl acf hos hwilkeng och 303k föstot sen hacma obekant mon, fott en Tosa med ett tingerande Piägwerthermed hon På sträxt skall Egiordt prof i sig dyusbondes Wärwor, men ok ströpt rignde te tupon

Sapen, hwarest, som sägnen är, när Culfrt som then gamle olekante monnen eftrr fug enina, watolt, war ock Ottecks konst ute. Uti Sheatro Andtomies föllos som öftast Chiriargyka förrläglninga, hwilket gtudim Koingen stodelesencouragrade för Sin Armees skull. Kong i Boktrycken et år ock att besteå wäl som atskitliga Soklådos, ibland hwidka Rudigers wod uig mäst bekodt. Hoberguid. Uti Jelpiine Radets Schindlers watra Hus i Berilin war Juld- oih Silfwergrads Cabreguen atd pe. Thenna är then rikaste af thet slaget i the Brandenbuyiska Loword, ock wäl nu lr 724 för 30 år sedan urastad inrättad och priucxlegerad. Man soch ther i d set ngvörnia, hwod the probera, hostineraDi och de, och smältat i Deglad, somt hiuta ut i Ingots en fot långa. London år ther Wumet, hwar same degot droges öt igrrom Droyjernet pa sömo ärt som med Dionska Troden, skr, noml:re okt the hafwa en wind, hwilken drifwes omkdingaf några korar, och oget, som löper therhåär fästat tili tångeu, hwilken folbed Ingolen Lopaude koget i en lång Seina el. Conok 6 sedon droges han fiuvon på en anmnon Qworn /. Muhla af söma beskaffenhettå fön bler så tiok som ett storkk Segeli gorn, och widare arbetes hon e i huget, urTron gifwes sedan ut till ondra ArbeJorm, som draga hovoin helt fin, platta hhen som iaa, om så behöfwes, och synnan; Sedo oi

till Posementerare och them, som göra haloner, frantsod, Spetsod, Points i Tpagne, pt Mon sade 400 Personrd wora wid thenna falnigne söyseskotta. Gullet, som här till brukes, ärth3 fmaste men kan få, och hutit igroom O, hwartel hhe hafta theros ngna serskilta ugn. Silfret håller 14 lad och 16 grän, så ut 2 gryy allenast fela i helfint. Hullet skås ut i tunna foba, af når the äropalagda, rifwes thet öfwer ened ett Bolere stål 1 15 poleresten. eel Magezinet år ock i Berliekäsen blåsar och förfärdigas, som förer är sagt, wid Neuhtadt an der Losre, 10 mil ifrån Berlin, men mopoxindt ärhär, föwonde thetta hlosBruk, som ock får 30 år Sedan.

sedan blifwit onlagt, ifrån 40p27 adt räkna, en de Movr tile; Men Gloshytton i PotsDom, hwar allena dricksklörik göras, ok ellänngens. Man klön märta, att gloshacmoma omkringSpeglarna göros här skönare än å någon ort, och thet ened ötskilliga förgor, hwöraf den Aubinkoda or khen dgraste, och ternast kjensiolette och GrainHörshos föler. Priset på Spegelglasen, Sworgtzer the sökar i Mopaxint, dock sö okt om en klöpman tagrd ett ocstaligit parrte porn häng, tå ok gifwet ett onseäligit afslag. N dummen, hwareten Srisst hör räknes, eller är efter tunnetalet utsatt, och hwilken tilng ärpå samma hosgarnde Poppris afmött, är Berilinsk och storkore än then Engelskesom jag ock fant, at Bexlinde- alarha

fäller 26 1/4 tum Engelska, hilken måtstock sog tå sade ed ianpTill Serige or Mansporten af throa och andra Berlieska woror lält och leqwalif öfwer Stettin och Oarstiomen utföreaSom thenne Kouung och hirfurste fladerie Wilhelm icke mindre än Hons försaded wart högst sorgfällige att bänga upp Chanufacturd i theras Lönder och göra Hederna i synnerhet bebodda wif folkika, foch dei ten ändan på alt sätt npmintrot the frankatt solpa 1 göska Relegesns flykkinga ither neder, hworom nåfoldiga trykta Publcadionde, Mancfestoioch Prixlener intyga så i förra som stnare tider, som ock icke Kugesedan the utur hodkabei, förörefne fingo i Bandenbwrigista Pleussen små hemlästor, of på theras indrargaude i Landet och främskästonde ingen Ourklostnad spardes. Så årelätt att tända, thet het Berilin såsom Hufwusstaden mäst Hrowid wunnit, hworom kes enånge förstäder, som edon Elkomit oh öj tiltoga, nopsant bewidna, waande ock her en så stod mykenhet af Mmarufactuue och fablignd att the alie falla för swort them oka ata bese och beskrifwa. Dtt thenne Konnig Friedoce Wilhlgu work en Olskan och Brefoodrare af slika einrälningo, kon man nog sluta bhrrof, att tå Hau låtit rifwa under then skona Grogarde bak om Bloktet i Coln, och göra theraf en PvraderPlats förr Colötenia, hordon skockt Grangariet til in fioutsos, fwars son Biorize Pourneack och Mog Neveu un hade theras Ctamine wöfwerie. Hheröda klostade 8 DD:r stycket af 26 alcas, Wredden bot 34 al Baliesk. Deandra färgor, af allahonda slag à 5 1/9 D:r strket af söna läng och breds Ballacan giorts ther od e

ock, och woro Iuslagot och worpat lika, bägga af Aill. Straft therhos år ett rundt gammaat tommade- och Lustus, som hordt then förra Trotlnningen tli, och hwilket thenne Ronung hanede skönkt til en du Cherne, hwilken nu hode thes ett Tilkesröfweri för Strumppos, Möstor etl:r Och woro ther nu 11 stolor. I Dorotheenhtodt i ett långt Gallercesom förr wort en del af Bärstället, wod nu nyl:r Tapet Manufacturen anlad af somsgna slag som i Caros wid Gobelens af i Brunselees, dock at Tepeterna så göras näst af ul, och alt arbetas e lå basse liceAabupnen ockades först för mer än 30 år sedan af en wid noiom Merude, som nu wor i tesden; men drefs nu af en Vigni, hilken hode ther 17 stolor, och gof sit Otbotsfolk 2 fl til 2 à 3 DD:r ålurm i fyr krå, efte som arbetet wor. 5 Non

klon sägas, att när thetla Jum blefre förriuft, blefwe th wöl 497 skönsta af ten Orten i onseende ti thes läng oh ni lägenhöten at hagwan alt tlsamans. Som intet arbete war nu i föröd at bese, så fbell jog å beropanighrad andre sagt om terna kopeted, näml:n ot fongorna woro wölså goda som the i Paris of Bussellas, men figweurine eh dasseinen hode ännu, el welat lyckas. el:r Nya Colras Ronightadt, hwarest en Cop Orbetsfolk borsom arbeta för Lagrrhutet, Eraon mena här endouföre, år ock Connissrien Dummels Jabregje fört Tapheter, hworaf Nederlaged och hegauinet år i thet så kalloda Gandhonsi Barlon, emedan Land. Stönderna koma Öm thessa Hapeters her tilsommons. ark aj hwis Non ses fobgårnde trytta Kopped. 63De äro alla Maladm på Viuldan el:r LinnenDuk, orf Bae hon nu tn 20 Arbetare, af hrilka ther, som göra hrunden och torka Kopeterna, hoft.

hafwa 1 à 1 1/2 D:r om weckan; te, som måla hen på bätre sökt, hafwa 2r 3, 4 D::r om wacklon. I öfolgit låtes engen in atd se thrnias Orbete, och wor theröfwer, sott ett straft af 1/2 ffl:r för en arbetare, som lot nogon fyrnonde in. Taaontenca se gok nog ut, och kiänna målars med rad förgorral dessein eon will. Hen stora VougCi Tabrcoien utBt så kallade Lagurhans i Balin åreföraan andra okt bese, hwilken D: 1710 à 717 först anlades af hehenne Wådet Von Chaut och Scuender, duen nu fi 3 år sedan hade Kacningen tagdt emod salccudo falregne, och dref hen för egr Räkning. I thetta Sas wet fvrr din Rittrdi Acadene Herad jog theraf i akt toget, år follandeWaigen Ull må föras På oih Ofabriceras utur the Brriandenburgiska halnrd; men om iå förefaller, eeo All foras Hrngroo intn utur Salssen, tå en afgift betoles theraf af 2 d / pfrningef förr herorje lått Stensom år 11 kpund. Ullen, som förbrukes i Logerhöset, or delt Gausk dels Landtil. hen förra blomd, ifrån arestodoia, och sodes är betolas tli 1 B:r ellrs mod för horj 20und Handtlillen består af flera slag, hworaf then bästa, som man hör ha, är Cotbeser ullhwilken golt un 2 W: och 8e 8 gg:r en lätt Sten af 11 skålpund och blandes under then Goula til wagpet. Dock hålla the betta tyst. öhernäst år Selltouvi- Ull à 1DD:r ok 16, 18, 20ggyn p lätt stenSbå hiesige Landtwolle, som then i Berlen kalls à 1 DD:r og 115 12, 13 gi:n p lätl StrnN. Om thet räknas efit dee Viswmetoin, så höter, tin 22 skålpund. Eer theswa soter fölnd then Neimaraki, ska; så Stollbierska, Nerkermarkiska af

äntel:r then Cmmerska; Och år oltid then nena soden lagra 9 G:r rnrs heg oudta i puinset. Theswa äro the slags All, som i Donigerhuset brukas. Alllen skars ec mod on en gånp om året i thet Prandenbuigiska, nomj: wrs WallborgsMössion. hen Colmska ullen år rer, schörig. Okring Berlin klyppas fortn ock 2 gångor, first i Moy och sedan niaot Meyckäilro; åhen första kaltes rintrrill, then secom Goccccorill; Och år then All, som skaåes 2 gångor, serdeles tienlig 12 Juslagod i Lerad mon kallod walck-lohren, såsom bläden, flounll, errsey, och i stynnerså Saccinor Ullen. uhet hender gecuoul:n alla 1 år, att föreblifwa skobbogta, on innars ingen siuta Houciunsitlous hrin, och tå noste heta siuko el:r skablergta får sälias och bringe till tet så kallade Ahicuiuerand, som liggrot berert om Gancenburg ochwle Havelanr. and, ther the smörja fören med Toboksluttå bobakssträlkor flökos i watn ale smörja med, warande förbudit at bruka Giaralla dogor år Uillimorkuad i Berdennöml:r then tiden, tå fören Klopopas. Om Modgonen el:r föreddogen hör Lagorhurset och fabripuantarne i Bverlen fi kopet af AlerMen Uinkköpmämerna ffå en kommma t0 förd on eder Widdogen wid stiaft af 28 D:r. En llrs få the blyga Cundelwolle er tillimå kluppor och undes 2 Centnar, hälken forfotning år giord the brna fobruquanter Pägo3o, som el mägta köpa stora postor. Pundel ullen år gemenje af thkt sloget, som årer Herdee tl, och bestör aff then 15 delten han iinter i lon aff Frrren Når ullen år köpt, går hon til wogen, tå Kygmännerna betala &e Kouungen i Aaus 1 gG: för en lätd sten; Lage, use och Cabquanterne betlla 6 3.

I wogpenninga eläggas 3 d. för haor Riy Toieicuns Varteringen af Allen, tå af Sten, och fier Schafterwill 4 d. then goda och firiore 19 à 20 sötatogos ut, af then lyheriga 1 Cocter. Sorteraralouen 5od nu förthen finare, åsom Cobus- Ull; 162K: p Centndr. fiär Velltauer 14 gl:n. Lauudt tell 12 gi:. Neumarirk i Ik 102D: 9 och ket sårr en CendtNollbierisk Nlekzermariunse Ciner à 10 lätta ptrior el 110 skålpund. TJen twäshöriga kullen kostade, hen bästa, 16 gg:r; Men then mästa, 149gyn; Hhenringaste 12 gay: p Centner; Och Oetoladhötereraten alt arbetsfolket förof, som uundes hoon Lielpa fCotera lillen. AI thenma All grroskin kladrn, Riiseyr el:r grofwa tlladen, tå Mostoren e:r Mästan2 äfworen hod wiss lön för Sycket, och Cotolor betokas sielf olt Arbete. dör Ekt stycke bladn, som Hådt och Oleredtbör hålla i längdtn 34 à 34 1/2 aln, och i beddrn 3 18 al:r, samt börrwöga 39 skålpund och fördesten 1 skålpund, hiroverd bestås 3 skålpund afgam på ben Ordinariie lillen och 2 skålpund af then Sasta, niuter Mästaren i Arbetblög 4 D:r. Af then finoste Allen gifaes ett skålpund mindre til ett ptycke. Tilfwone hade Mästoren 4 1/2 W:r för eld stycke klade, men arletslöerna vorouiy öfwerolt i Dagerhuet en enl:/ förecustadn. 80 Mästarufwore fier kersejs el:r Grof5ta kladee horde nn indet Logeruget. BNöstoren gifwer för Ulens utarbeton de, som förieo noml:r först okt barda llen till arpet 13 gg/, får 24 skålpund hwratnupa 1 GGå räknrs af föri wärkbygen. ESpnmorelön gofs för ett stycke har103. 85 ett styke or en Hospel, som

hållor, 3 1/4 ol::r i längen och holrar 20 fitgen Een fitze föd 410 tradar. Wäfwarelön röknaes till 1 D:r förhwort sybe klade, och så wida betolor Mostarn rlätwaren alt Sedan går thet til SolsGcornen, hwarest mäståen hor 2. D:r om wecton, och sworos fr alt; Ihen inuorihocon har 1 1/2 N:r så wod som the andre 2. Men om the åste arbeta om Sönnogen och om naltru, betolas the sårskilk therföra och efter ticmon. En af them ade så omöedad få att han för wart stycke, tllade fill 4 gy och betolbe få folket under sig. Logessyset håber Rrarnen, och gifwer hwad bhetl är erng. B. Wid lilbrredingen kan märas att Mästaren beståd 22pund Vranolia till elt stycke fint tläde; till ete sstyckeklersen. 2 14 skålpund tia Uyslaget och 1 1/4 skålpund ti orpet. CtrnErs Walkqwarnen kommer Tos Tiuhbrreiten, tå der Tug-lereter hor 1/2 Bå får ett stycke klåde, som hölro 22 ol:r, når tet komor är walkqwarien, med elles nindre, men båhålla, vårr hed Homer ifiån Beredom, 24 ol r; I breden hod thed når thet kolmer år wolcken, 1 1/8 ol: men bår ifrån Prondom hafwa 2 ej r Beredaren måste af sein hålfwa p D:r Stale ten, som nder haon arbeta, ta klået först wird Grronet ej:r rägges, a2 rifwst ötier, bogay ed foriotta ordor, nmoden korborrad follathem dyrare Så foler alt öfwerskära kladtt, gifwande Logrrhäset wäsktygen. Sedan gathad, tl Pargnint, hwod fögaren niuter 24 S::r om ånaden, och te ledre, som jemwäl betalas af Loprguset, niuta 1 1/2 9D:r Sedan kommen om weckan Klask

Pladet åter, tl Beredaren, tå th at slås on på Waiuen, ock sedon näppas. Ala klärden noppas dock intet, i synnnerhet enket the bå, och B tokemed på Jerndagron on att beta. Ihetta arbete betoles a padt med 2 gy:n ha stycke. Sidså pröfres skkadet. Cinap För the Kleoseus ej:r bläden, som brukat Konungas egecnente, höde bi klurs förMästaren i wäfwarelön 5 DD:r 8 ggr för ett Stycke, som wor 40 al:r löngt och 1 aln 1 tunbredt, snär Be wår färdigt. Mästarwäfwaren moste lefwererad Al 49 alnad, och fos tptaa 4 lätta stenor ninl af 6skåpun. Brondandet kommurs bl 16D:r, och ske tot kor bornaaf bappes D gougo Hfr ed tt Sppanska arbetet ongoror Si syuerhet then serita Alden, sådon hon ar Fljästad. woltad, plöst och slagon, 1 geplyet och gefla, ket: skrubles, han en gång, och ted betolet and 83 p skålpund. Härof spennes til Sarpes bör ett 28 hunråd 6 stick el:r hasölor och af then finoste Alllog wol ty qpadt ceca dre; bocema eltså i wigten tl worpet 10 skålpund 846 stryka, strechen; och sona lllen gfwes i arlätslön för worje hospel e:r stiuk 1 ggr:n 9d. naml:r til wärpet. Men föryltksom garn tli Slislagd, gufnes i strykor- och sinmarön 3 ge:n 3 d. för hwar skåpund, och på hwor kpund mäste gå 2 1/2 stunk e:r häppel, så att til Juplagt komma nätto 22skålpund. Ga spelee år 2 1/4 oljg lång, och på hwor stäckt e:r hopspel gå 22 fitzen och i hwar fitz 91 too. Worpet el:r Kpräcnkingen bler Prraf 42 alnod, men når thet är wäfwit, hölwrid stycket klade 10 öl:r, och ur wolken C:re vorrthet erefördigt, 29, 29 1/2 à 30 od a lång.

längden. en Coulute Povuska Ullen skonbls gifwes 3 gåna, tå första reson thrrföra 8 d. Ondra hongen 9 d. dch 3 d/ee gougn 10 d.; Okt, strusta, Strenhyuf el:r Nerdaoch spnna illeen betdrsäfwn som förthen harta, om thet är then, som brukes ol werpet, och worda thertl af 1 skålpund ull sounderr 4 1/42 à 3 stiuk, och af Men fniaste 5 1/4 stiuk el:r hospel, konnande oltså 12 woroet 14kpund. Att korda och spmna 1 skålpund All, som gad Ari Juslage, gifnes 4 gg: 6 d. och för thon fiwfte 3 gt:, och pinnes theraf 3 1/4 stäcke Wägwarelön betoles dels somkwrise, nomja eri så många stack ej:r Goscu, sam gåu E struk ej Mladestycket, och tå gifres, 2 ge guspk. För the finaste kladru gifwes 1 nir 6 3. p Oky. Had annors theste fremes af Lan och Otea samt omkostinrga at tirka, bestå Logryuset. A10 ete possera hornet för worpet igrnom linetbetales 6 d. för hela worpet, och skrs thettapå tet att radoria af hwradt må gå thesta redigare igroan skeda. Guslaget lemrs hädet. Så Spanska kladen woroen 52 Stolod i Lagerhuset. Hhen likl, som brukes i Ouaipunort, el:r för Gelnca Hyger, Etamindret sedon hon år geflaket, k. e. Klappad och slagen wärkes hon och Pwättes, och til thdr släsdt, som brukes ttll wogge, bestås 1 skålpund tiål tli 68pund. utl. Afgången räknes 1 skålpund på en lätt, sten af 11 skålpund af then Ovoixo Allen, och betolas fär W Arbetet samt att kämna tellen en gång 2 gg:r prkpund uttom kol och Wärkbyg. Efter utskilnad af tygen spinnes af 1 skålpund till 4 1/2 5 1/2 til 6 Stick ej haspel, och för hradhaspel ser pinnerstag 1 gG:. Hohpelen år, 34 e:o kong, 20 fitzen i ett steck, och 40 trådor i 1n Etg Till

Till Gyg Matmet hörde rår 100 Stolad, som 8betade får Lagersutt, onskönt få theraf arbeta foro i häset. Solket i Ogerhöser ifrån klodon 6 7i 6. Öen Morgainy haffwa the tid ifrån Öl:r 8 Ae half 9 tl föukost, och Oi middags Maetid ifrån 12 tl Ekk. Crecteonen af Dagerhuget war nu hos Iehenne Podel Öon Betlinpt, som hödt 1000 D:dr om aret, fritt hus med håsarof Lags Padet Hundt hade 700 f:r, fwitr bagn. hus uad höstar och zogn, och sade lpsikteöfwer then grofwa klade e:r kerprrj- Väfnaden. Audes hoio wad en Beren öfwer thet Grofwa blänakeset, hwatta hörde, som förr år sagt, 80 stolod omtrut. Öfwer Späciska kannoren el:r Sprunska wärket war en Areham Cleing e Hollaarn à 600 DDr i lön och fritt hassrum. Han styrde nöstan helas wärket, och i synedsa ssynnerhet ordnade od hwad till thet fina kladeMakeriet hörde Schruber on des Spanchen kommon Dangl stokshållorm Conrad à 900 D:r oc fordtt huswilim holt Jarruskggerna. Cosseuren hchuetz betolbe alt ut. Rosenfeltt à 800 Dn sade Broden, hwod warorna lefwererades ut til köps. Under honom war en Belwcdt Chansesom tog emid horoy Ra, och lafwerena e sedan fordig 1 Wadrg. Cenekrert wod öfner Alllkommare och Magoknet à 550 DDr. Cibe wod öfwer Tygmateriet. Abiahem Waekber Diuberecten ock tes sloger Scnroder wollen- äu Sehrn und Einkaugter, til bodo sig att gå til Swerige mod 240 D:r om årt hwartera, samt friPesa of hubtun.

Pöpmännarna, som Cörco Wodod, togo el:r kopte itdr Logerhuget, och fingo 2 f:r på Alann etre kop ön ondre, som höndlade i smedt el:r förr egit behof. En Scheredtzare benänd Weigalan hade ok i Barlen inrättat en Merufatyger, såssom Brnie, ctere af allahanda Colmintar, Borkum ot, och hade han terter köpt ett hus, som kolles die Jusiul, emendon thed arrdästan ongifit af Cprieflo, och ligger wäl belägit. Han hodei perje-Ctatum alla te arbätare, som höra thortt, a som the, som reda och kämma ullen; the, som pina; the som horfwa hornet; Och enteln ke som wufwa. Dock woro ther allenast I stolar i huset; the öfrige luouge utogForgriit gor endre lod Wärket rotuet, och öfwerst i huset hode han dels förrädthes på lill, dels wrindor at hänga up tygen dt torlatorka, när wödret en tidlöt, att bhet skerde ute ofet berättades, att honno folrigna så wäl som the odra i Borlin töpo of, och thet förrbösst af tilräkelig afgång, hwilket the wille tilsrefwa bhe, ott som the för haff sto afsötning på te biserga boflanded och Potlen med nurin i men the förra hade nn ejna marufatuee att förja sig och Pollen med, så hoe henne Ort på walsom hela Tyskland therijenom ldet. För öfwrigit toru wäl flere orsoked hara hertit, oh förnämligast hen, att Konungen sielf 3ot then störste Maniufacturert. Wid then så kollade Weyden dom hade en Neuman e Jarragne af 22 stolas att efwa Cannfas of tolikt af Goiccill. henna till kommer ifrån Sollas, hilken dock n hålles så god och ren, som ten Vanchonsta, san koune öfwer Augsburig, hwa nan hod stora pantiur at wäla of. San bär fööst

lorterrs och strykas el:r kärdas, hwilket letagles mad 5 dregers then fina, och för then sönre med 1 gg:r p skålpund. Mästaren här sina sommare omkring i sooden, som inuta 1 1/2 975 förets Stenk el:r hospa 3 dleers lång och af 20 actyrg, och en fitg of 40 tirdal. For then Gröfre gifwes till 3 gg:nr rlepund. Hwad the kalla Schweitwedwolin, och är tenfinäste, som brukes ni hwad man kallor äutzup 4:r. Handigt Cenvas oh Barhum, betoles med 1 1/20 gn:r lodet el:r 2 DD::r p skålpund emed on then all i stirytes utan spnnes på slönda och helt fin 65he som harfwa Goet, få 8 à 9 gyn om tieckon, woraidn Warg e: r pigars haet tl Jplaget til Canvas år löst spuniit, worpet hardt, och konuna ock til Kapp 3 à 3 1/5 kålpund lilungore. Wäfworelön årt 3, 3 12 à 4 D:r stycket af 58 olwod. Bärk Mästaren Geoy Owald hode 2 D:r När dir bömre ktoll ju berri Stot atiet Costlihen ift jå Rlisten dok itlarlan fordtg Ludter dor bamnktoll han, alls imomlit git es hihwur koll her kloll und zib rycka, and hantan Tot, dlad aber ku daen barnhent genome ciet mindt man der Idsmmor und ackar koll, llas abar 3u dem Landom und Camnzar gebränht liedt wmins man der Tiborncha dkoll mon, der atell hir fimer it åls dir ändar, ales åber die buun kroll En berinktot åtiet bestlichan mns mon pir stranhen loszg und anr ganber hernocher oikt man fir En pting, atas ålhiore gum bärhent gobeönhe giot monkor 100 Gu ptmen 1 gl Stas åbar 3u dem Camnhas Ggobränht diedt ton den fiinstan gibt man 112 gl horners ift In ist an dak kin stik

anftt ålondtan dak 801 hält 60 skåilpund hat blån tensten är kl alnedt kor 8 gl tarkanskt boune Oin wodn wiur i Delei Vor 697 p åund gekånft, uehuflicg Smyrna wröttt, odr Ent VOunkkrolln genondt

2 De om weckan med fedt hubrun och wed, och hade hons hustry thersos 12 D:d:r om året, så öm ten ther oktode huset. Hwrad woren klunde förtirna, letaltes a pat. Blntaru ha ok om sammoren 2 D:r om weckon, men om wintern 30 fr ej 1 D:r 6ggy tå hon måste hielpa tl ot Ronen k. e. rgga 1l rfwa med tordborrar och noppa Conriasenet, nar han orvöswen, oh innan han blekes. Når han är blekt, mongles eleri kolendies han, och år så farig TT he som hulpo 2 på Bleket, hade om sommaren 12 à 16 gr:r, till 2 D:r om wackonh; Men nor Blastiern år förbi, gå the bort, och sysle sottas iuns spinande och thylikt, warande a morka, att när thenna fobrapna först inrättades för 8 ar sedon, fants inpen i Berlinsom kumnesynna nanull, och nu woo the öfwer, 300 persoirk, som ereployenars ah tetta Wärkets Ägore, hwilken hade et Drivlegum ec Susulim på sen bilworkningg i hela

hela landet. Thehade alle blifwit undrwältade af thenna Sowald, hilken höh oh nu hade styke slen af worket pente hons hastru, hwilke bögge woro ifrån Ungsburg, oh hoda fierr arbåtad i Glnbygro i Baelin. Blekären wor en, som fier blekt och ongont mad Demetygen och fbönt watned af hprefloden år tiockk, dch maste boirs el:r Tragas öfwer bleket, som gör arbeket leswötigt, så 30k går tet leket hwitt och godt, hwilket bär tilskrifwes botnets linan hot of att het en är hort. Sirst kan märkas at i Berlin sadesen wära 150 falek Judar, hwilka betolte arlagen 1000 R::r Schutzgeld, 600 DD:r 12 Redurte-Cossan och 8 D::r hworpe fomela fwer lof och tilstån at hädla och anda Mheg akante i Barden äro i synnerhet Cohon Adom Hefnnon i hondelsu I och 2axel soker; Splikttqviber oh Dacicu, som hafta hewarbfoblaje i Besdom, kopporhammare med inera, och handla öfwen med Jerg ifrån Serige; Jocos sålt Goldgkoufer en des Mintge in BedanGeoy Swold i Neumons frbligna. Undeer thanna ten reste gör ock ätt bese Potsdem, som år 4 Mil ifiån Berdinoch tociurs nan igrnom 2e el:r 3 bgar, som fuli hafwa någon Sadeswäxt, men aat böra sand, hwilken går Landet omkring Berlin tort och mågoar. Fwrr än enan tomer 2l LBdom, resed nioy öfner en längträbrigga ouer Spreflodre, och sa igriom en lång Olla til stoden. På nänstra sidom häd man tå ett annot Kongl:irkustslott kollet Caputt P'otsdom ligger, ock lot then mykna san, ete ohöfwit, emedan thet hor watnliu

nog olt ankeng af Speefloden, och lika som oe Siö san, Canela om sig, så d thdt ligged som på en O; Od på otdrå sian är en stor skoy för Konlingrus taxt. Imed lertid hade thenne Så. Frredoch Wilhalm, som mäst hode ther sitl tilhåld, giordt att thenne Staden så tiltagt, att the som kant ock sedt hensommma får 10 à 12 2r förut, nu 8727 ae skulle känna igen then somma. Then som wide göra sig behagelig, måste ther bygga ets hus,tot Touligen gof häundtn, tegel och Matarichiar tertar. Men huru dänge thettakan hafwa bestånd, lörer tiden nisa, emedom grunden mästadels är så sämpeg och diupp i Moraset, att the med debla Palod ee nått botnen, son ock äst ota husen stå på Pålor i en ofund. belågenhet. Hwad ej Besande hå har att se å pfwort Plottet, som en årså serdelrs stort men hor her en ansenlig, Borggord. 3 nederfta wåningen hode thenke Ponung toget SmåPnn, och latt ten Maublsa med slötta fereted af Kamels fatrk. Hous fockrsöng, hwaru Hon stadigt sof, hod hard ägg Jucors sag ion ther ee oclärt on hoiöroch Ofirennes Welder. I 8:da wäningen woro Drottnningens decf Grintzseswanas nun, kostbort Maublorade oh med otskilliga tröfteliga Molningor utsätta af Konungar, oarstår, Generalarat3. 3ie Cinnet korgriade then hamle feedt shocscholken knösten af Cossou, äro Hon kor the. I Jalloierne utan för Fummen i ota 3 waclingora äro Contragots ot se aff en hop af the stora och långa Grenaduer, som thene Couieug hode hoft hödt i Botsdam, och nu woro böde, ola. Boturlig längd. Mon kon å utan ndren och nyga se theras skorrk, och Eng

huru the wort somlade ifrån alla wedenes öndar, waande Beskrinningen om Ed maoh andra bfogad jemte Kacmet iner Wadog. toiuiugen fölt en Målore emost ti att miola af theta stora Canarae emot 400 pdr om åretIcke nundre war ccviccrt at se the stora. Grenadiarer, som Koungen nu hode, bestoende af 3 Botelilloner, hwaraf the 2 första woro i Cotsdom, then 3 2 lån i OdBdrandenbwig. Mon såg e uten undran the stora klorar och hewas Järdight okt ererara. Fheros lö war 7 p:d:r äm mönaden, men the storste hade en tiloge, så ald thnas gaye kom moutotle Swi 8, 12, 16 1/5 20 D::r, efter som the hade kun3ken rleot göra theras Capitulatioh Aukörsta nod en Swusk Joneo Hindoclssonwid namm ifrån Batthoro Bäck i Wermlond Hons läng war eftår motter, som jof hor, 3 2 P 3 1/2 alus, och thes lennnot i procodtirn, så ales Hons sko wad som längden ifrön knåt til fölleden på in Medalemoblig man. Man Julle re tro att en sådan Jätle woro till; Dock hade Her tant Ey några tun högre uturändig uirn Boiiingen ulle ei leholathen soclur, rmedan hon wor gamnd, och hode etaka ben dich fotter, äfwen som then storu Jonas e ellrr hodeken rätta1 och proportisnarliga, lika som Noturene kunde skafta grund Ul en sådor ofantelig 1 bolk. Sak om Slottet nod förr en Gragord med wattukonster at. men han hadehöd somma Oe som Glrttstrgodden i Brodin, atd han mäst Rilla n pla d Armes fårr thepra soldotrs. Och wor ther så oldeles en sådon förömring giern ott tjen fkona Hillagen /: en Med Inngolens 12 afstöngt plats i trogordon i hälken wod en wattukrust, låg nus så unner fot, att Cabinäthat hror hen förre Koningen holt käftel, wär

ett Cloagne och afwöde för Coldotes, mäst Som Staen nu för sif består af Ngasus cstagulenre hotod, så äro ock her flera Kynobyda Kyrkior att se, såsom Stads k. Heligen Andes K. Gandzins.K:, rmno, helt My och höl bygd; then Cotholyka kyrkio, som enu allena hode 2080 Conuneeanter; af Worn,Uctolet af Nulroniormea sadrsnu stiga hussk. öfwer 20000, och Aiusen bringaen alla Chovart i Potsdan alleaa 2000 f:r. mar el:r Lecuedre. Borahuset wor ock onlogt af thenna toung stort och wäl imrättot, hwarom thet trytta Heppormentet kan sas. Itet woro nu 1200 War, mäst Coldaters, och åtan aneende till Palgiorarhwilka af theras Lor mästare andrristes i kösana oj skreflonde, och sedan att sticka strunpod, men uu sedenurra ott suina lll. för Loyerigtit i Barlin. Ay Gabriquerne i Pabsdam är utom, todtn att se Glashytton, helbrehaer Loniingrg tl, of drifwes för hols räkluing, och 12 helre ton höde latt Howa Arbetsfolk utur Stunenyen och omkring Geufenfeldd, hwarst en hoMasbruk är. Hår i Potrdom göras e annot ön gnia och Ckijstollglas, hwilka, om the äro rätt och slätt giorde, söka för 18 g:n p skålpund. Mrn the, som äro förgode, R ödo, 2dåy, gula od och serdakas the, som äro slipoda, sobas styckens oh dyrt nog, emedon alle måste köpa här Mahviialvine köpa the mäst ut ifrån, och i signnerkt Boekpetret ifrån Öotgndien, emedon thot, som fauts i handet, sades icke wara så tienligit. dock år svorarn te troecien, at thet tops 12 Kutbruken, som confiumarade stora piöddetate Mincim tbruka ha ock i små glos. Fär öfrigt wod ugnen så stor, att han kkunde håla 10 Pottor. I

Uti Staden hofwa köpnmannen i Berlen hpli1 Gerber och Coum ett wackert hurs ened trögard, oh staxt thersos år theras hewarsCabrie, till hwilken önda Konungrn lått bygga längå hus och bygningarz afdretaej mycken het Rum, hwod tha fremnnande Mästore bbeta och bes Töhesre arbetare äro mäst ifrån Lrttek, och nu öfwir, 200i ontalet; En hopwarra ok utar Sochsten ell: och wöra alla engagg dadt på läss tid, dels 3, dels 6 80 9dch så wrieHussen öro delta i 2 wåningode I then Nedersta wid hoton hod hwar Mästare sin kamrican el:r Wärkstad, och therofweupa el. I then Ora Däningen hor han en tiga och bkämmare för sitl hushål, om hon Eet hod, e: sitl wan1vacm. Cparna bli Mousyieterre göras e har uta i Opondau, mäst af Swenskt Jrrn, oh forfrte ges hwwören sedon i Potsdou. 6hen, son gör stocken fördig, miuter 9I43. stycket, och hod wärket fritleDe Blartineur, som går låset, förfö stycket 21 à 24 pl:r, men länste betola Jrrur och stoletl. dsen som hiuter Kopparr ej Messingen b alla Beslag på Mousquotin, hod 8 gg:r p skålpund. och alt FritlHen som öqupparare Böstian hil- går then accivra feri med stok, polmor pipan oh beslageen, her 12 9:n fri stycket. Om thealea hellles och hgrad, lnaste hesialfle Cn betala, men bey som sedes fritliAeu tenna stora och uenliga hewarsJahigie kön onstäneligen ses iinWeröftelse, hwilken förfastodes har Nå1729 å jön ock besöp henna Ort så wäl som pandau, och hwilken Werädtelse seg hade hen Naden att år 1731 afgifwa 2l 9 /2 b. Snoppund af Vreniga.

Tle öfriga Cabrigns i Bobsdonu, som nu woroatd saga af, bestodo i el:r Pladrslrafweraf 3 à 6 stolos, hwilken en Bogore dref, ocf goode olt Spouskt tlade. Widom af en fobrck försilkesstrumpor och Möror, som drafs af 1 frantsos. Oh öntes:e af en fobk af flo att Brand som hörde en Wiehern Con Loaiwen Au oiinglier Waudtabignant in Pobr dam hwilkte af oiciiigen blywit puclognad tertr. Han hade 5 Grornod i Pstodae och 2 i Ctarlotbenburip, och gionon ni onmot ön erörta Vond fierhela Airneen. hom hwärken i Berilen el:r onnoortodes i Landet några Silkes tyg wästas, oin at2 hiografa Jalzsidpe, så fiecnes, häintet 4ffal:r Iilke, litan köpes florrett elbet dels af Kop Mauum i Bärie dels ifrån Leipkrig, ocf kon nu at kosta Dr 1D:r 209, 2 D:r à 2D:r 4 ga:n p skålpund. Banden sålias förr 12, 8, 6 d. pfeninges elurn, och fölia Grofwen hörsos. idst kanfar, märtas, ott the ofnga smörre Wadera i Brondenburg, hafla, at minstone godt en, i octedning af ett Contradt, som wor uprättet för 1n År sedon, ifrån da al räkna, Lefwerouts af grofwa blädra för Armeen Ni kypsrlai, och wor för hwarpe had ett wifrt onslaget, som han fick lefwerera, hwaket med nera år bäst ått ste af B Bily

leguin, som Heronär i trycket ut winrlent, och finnes lond num soudliunn, af Prachhska förrödningar. Ihessa kladen srmas biöliagrg ifwån ståktin tl Peterbur. 288 skålpund i Berlin göra ett s6l0 el:r 1100 skålpund säcknalnigs i Stokzhim resse hor, ifrån Brerlin ti Strahlyund och 1h4 med artapost, efte här gårungen Postwagn. Themeckingen är ock ken hmäste, och rålare ti 26 Me. I Förstoden wid Borrin uton för SpandousiThor for man förti Postilecions. huset, hwilrket ten forre roliugen latt bygga, och är ru lång onsenlig Bygning, så at 32 Dohtilerner tinna ther de, och hwod och en hafwa fitl Stall förr 3 4 i flera hästar. Deste h2. öro te Postilconer, som måste på hänliga Tegod skosta Postsapoana fort håred på sin wäg, Och om Eykra Pester thestutan komma at gå, såtagas the ock thettill i Ordnng hwod öfrer annen vamse ap then, som hrn doyen el fora noyon Postsagn i Ble hafwa hwortera 150 D:r lonän årot, och hwarje t5 8r en Vy wogn. Bid signa edon lennar mon tl wänster, thet staga Hopitol La Charite, uton fär staden och i re liuflig tock belägt, hwod hamot Siukligt folk togas en och underällas. Tkoär onstolk för 500 persourr. Löngre from är en Slip- och Polen Lorn, som hrier Kollnngen kl, och hwaress Noldbte- Klinporna slipas, fedan kommer man förbi Byjg Stolpe GuCrancenberg ifrån Berdin 44 Me shela wägen är en anne än Cond oh hld beswärlig, och wäxed hörsliket När. Frtthenkäll soml:n

somlige kolla Berlin des Prunshen. Senhs Bond-Bichse el:r. Counrka Bkets soudbiösta. Gramenburig or en liten oppen stad belägon ii Havet Coden, och hod ets tamel:r wonert i i Hlott med en trrgars, som dock nn alt forfoe, emedan be frandik Wilhelen cke en Grosgen tropa ocknde. Okerbuk är fölkets ståring, ty Marufacturr äro ther ni Ifrån Mrancenburg 12 R dencex, 3 Silår en liten Landstod, dock större on ten förre. Londet är för ein nemot minare samdigt, och ieer mon igrnan en myckenhot siogStjäxt utan för Soden är en 20blugg. so hörer Bollciugen Ber men Aendaladtbnu af Splittgerber och Doucn. Han drifaas med Mormolm, som gräsnes siupp i Mossarna her onkering, och liggor gecurul:n en fot ej mnindre megtig i thes fält Tecenn Malm, är af ötskilligt slag, och göres herag intes StongStångjern, utan alt i kulor Bomber, smäStocken och Hylkt. Arbetsfolket lettoles eler weckan; Wästoren, som wor ifrå Hortyhode 2 W:r om wecka, och fritt hus. Stypnnen, el:r then san går Matten, låkaledes; yhe Aadre 1 1/o f:r Dle göra tll 150 à 160 Centnde om weckon, oh sätta mäst upp 18 gonpar om dyguet, tå the til flegt wid hwdod Upsätning sötta upp ytor Masmen i ögra fot Aska af then, som wolsendormabryket att gåe twälsaf luten, nrml:r 49 6, 8 fot, alt som Malmen år seg el:r flytande tileIugen annan flust bräckes, görel. Dle Jernwärk, som äro i thet Bramvdenbargska, äro 1. An drit Chosla, wis Chossen. 2. Deirk Masugen skotl göra tet bösta senet. 3 i Freijarmwelee, stod enm stila- Här börubladr

brukades en slags Morle el:r fet jord tilifluss. 4. Neustadt on ded Dosre, hwarest är ock en stånggernsJacnnore, och drefs thet wärlet en ef opliOryerbez och CoumIi Ledeneur. 6. Neustadt Etrswolde, 6 Mie ifrån Barnlen. Här 5os nu wök ingen Masugn i hång, men så är ett Skärwärk äpbygt af en Orillon, men Coron nn Bolliiugen båsom thet förpattaon till en Petty. Dock abetades ther så litet, etd klnapt några 100de Cåndess skoros om bret af gamnal skräpen, som thes upsmältese, Wid austad Eberswarde är ock en Stocn, rluare, dvenderad af Splittgaba oh Bam mot 2800 D::r om årot, hwaest the simda upp then Koppar, som tha fafwa ifrån Segerhyttea, wed Naustadt om drs dossa. Kopporen såldes itos ifiån hammare, i Klätlar för 36 D:r Ceatndie à 110 skålpund. B. 288 skålpund i Balin görå eld 9000 el:r 400 skålpund sutnalm onht i Sockkilm. så år ock wid Neusads Eterswalde elr MessingsdWärk, som dock nu el sodes göra öfwner 300 Centn: äm årok, oh woliunnare. Ohellon gaf i Ardendefrr khet wärket 4800 D::r Kopparen hade the ifrån Neustadt än 3en Cosse och hallmejon ifrån BresslaiMen om alla tera wärk ken otre sol nieina Hareaiimärkkninga, sor tr 77929 deka ahac Ale 1 o 2 Mil. en Attea stad Här hor mon gkog och minore send. Atiorn in Neer Brandsatuny 6 Mil. hår år Mecklenbuigigkt, som tagrs wid pa halgga wägen, och är edt godt Jadrs land samt minre söndigl. Neu ranJinlen.

denverg år en slatt Landstädtili Loitk en liten ståd i Senska Bomsnern wid Dane flodry 6 Mil. tel Strahlsand 5 Mil igonom eld gok Coulaud. Den Strahlsund ortiogot saf i mi nea ee-Anmärkningar fört Ar 7918 och mejakanses led aret 929. Bu almir, tes ablenast att Mappointen består of 2 Horp Mästore, 12 Pad Mon, En Syndicus, som ålle äro Ael, hwilkre brdditak the sig förwärfwot af 4. Cadl d11 under then stora Selögring, som Staden tå åtsta. Lles händtnning och moning enom sig beror nåst på Maltende, hwlket dock ärweka hus anglagit, och swarwid men kon kegte Ägurtglex à Wenrice Bestphol Handelsman wor und här Cakant thenna gång. 980 280 skålpund i Stahlhand göra Etl skppund SiftnoAkwigt i Storkholmi Hela Ebwenska PommariskaBgnrrindeg en be tod, som folirdg Och först är Strahlhand Cegrringen, Cravwid E senxral Gouvernede, nu Prlt Rad e Graf Meeerfeld k. En Commendaet, nu Gonviol Lietenarten Paron rautfetter En Schlosshampt man, nu GriaiWenhaim EnDkousen. Cantkler, nuy Stegrrings Padet CochonHegnings Pådet Gon BollReginingsgohot, und Stats und LehnOecrelowur Ton Engellreckt. Nrihwarius, nu Rlinegarstiom Regestrator, u Von OEthoft. ContRellister.