Besedde Berqvärt Uti. Hessen, Wveijbruken, Churpfaltz, Elsas, Viürtenberg, Furstenberg Brisgau, Frankrikek, samt Limburgiska, på aren 1749, 50, 52 ock 1753. C Valcerm 3ibtrIa

Förord Be till ringa antal besedde Bergwärk i Frankrike ock Brabandiska, kunna derföre beqwämast införas i denna Som, i Svite efter de flere på wästra. sidan af Romerska Riket, fast icke i den ordning af tid ock är, på hwilka de blifwit besökte; på det Bergwärken på östra sidan af Riket samt i Pohlen. ock Ungern, måtte, såsom hwarandra närmare belägne, i näst följande Vo Tom kunna sammanfogas. Anmärkningar. öfver tillståndet af the Bergvärk hvilka i Hessen Casselske blifvit befarne. år 1749.

Smalk alden Besedde Grufwor. Uti Salberg; dreij felder Simon, Neuberg und Bdruder Schachterfeld. har en gång, strykande emellan 8 à 9 af följande beskaffenhet. 1:o Faller denna gång med bergstupningen 15 à 20 grad från. Horizont: mot S: men. 2:o När gången kommer under dahlen blir han mera stå ende fast samma strykning ägande till 20 gr: stup: fr: perpend: 3:o Så länge gången är swäfwande håller han sig af 6 a8 L. mägtighet (1:o) men på djupet när han blir stående (2:o) sammantryckas han till 2 L: mer ock mindre magt. 4:o Setran består af en fin sandsten, lägerwis stupande olika, snart sit snart dit, doch flötzwis. 5:o Dock blifwer den samma närmast gången i taket mera blandat med en hwit skummer, några H:r tjött, äfwen som sålan på några f:r består af en sämre slags råstwittrig Eisensten; sedan tager åter derunder sanstenen wid. 6o Innom gången faller en swartagtig dels grof dels fin finögd jernmalm, släggertz. 7o Deruti inbryter fläcketals ock kjörtelwis, så wäl som strimwis, grof hwit spat ganska tung ock förmodeligen jernhaltig, fast den utsofras ock ej till godo gjöres. På djupet går ock denne hwita spaten ut. 8o Så stryka ock åtskillige klyfter igenom gången, så länge han är swäfwande, hwilka gjöra jernmalmen brunagtig ock liksom råstig närmast wid them 9:o Så håller sig ej heller malmen uti gången öfweralt lika ädel, utan försämrar sig med främande bergblandning ock kallas då, tillika meden gråaktig jernmalm i kalk, knobrysel. Utom dagstolln som har 2ne utgångar, är berget försedd med en tieffe stolln 10 L: under dag stolln, ock som afförer alt watnet, emedan under samma Stoll ej bygges, dock är ännu mycket till det djupet af gången oborttagit. Några haspel Schacht på fältet fordra malmen genom handkraft upp till dagen. 1 Heuer har 17 gr: i lön i weckan 5 Schicht à 8 stunder, andra arbeten i propoction, men hålla sjelfwa Gus. Saltwärket.

Saltwärket. Straxt utan för staden ligger ett ungt Saltwärk, lands, Hern tillhörigt ock som med dess kostnad drifwes. Här äro uppå den släta planen åtskilliga salt ådror af enahanda styrka; men den största har man samlat i en stor Bassin, hwarifrån pumpar med wattn hjul, fordrar sålan upp uti Frader-husen, hwaraf här är ganska många, alla wäl ock med kostnad bygde. Men de behöfwes ock desto mera, som wattnet är ganska swagt ock håller ij mera än 1 1/2 aldrig 2 lod, padet måste alt eftersom wäderleken kan wara god till eller wåtare 12 à 15 gånger graderas, ock emellan hwar gång uppmpas i annat gradert hus. Jag märkte ingen synnerlig skilnad emellan desse ock annorstädes besedde graders-hus, än at de woro något högre samt bredare, samt at stora flaggor woro inrättade på taken, hwilka alt som wädret blåste alternatim öpnade utlopp i stora pipstocken, på den sidan där wädret blåste, ock utur hwilken pipstock watnet nedran, uti nedanstående med qwistar upfylte grader afdelning, utan at någon widare folkfolk hjelp behöfdes dertill. Besågs en liten gefwar-wärkstad wid staden. Inrättningen war ej stor, så göres dock här tämmelig skickelige gefwar, så för Militzen, som andra hand gefwär af lod bössar, hagel bössor, pstoler Terzeroler, ock jämwäl för godt kop. Till Ex: de ordinare musqvetter uti Cassel, äro ej allenast med jernladd: stakar, walnöts stock förseddr, utan eljest goda lås ock goda pipor, mäst de wackraste grofwa gefwar pag sedt för 5 r:dr. Hagelbössor som säkert hos arbetarena i Nockholm intet säljes under 15 à 20 pl: begärdes 8 r:dr wid pigwälningen brukades skjälig hammare, ock wäldes ett litet stycke i sönder med instücket jern teun för ppan, at den ej må gå ihop, som emellan hwarje wällning uttages straxt, medan pipan är het. Till Bajounetters el: slipning war en wattn Machin. Desutom wanlige bärar ock drager-bänk med wätten. Cobolt.

Coboltwärket wid Gluckesbriun. Belägit 1 god mil nordwäst från Smalkalden, tilhörer. 3ne Håf Råder Trier ensamt ock är utom Hytteinrältningar, som ej besågos, wid Grufwe wähendet följande i akttagit. 1:o Petra ordinaria är här den ikring Smalkalden fallande rödhwita fina sandstenen, flötzwis liggande, uti mångahanda stupningar. 2:o Uti ett långsamt sluttande berg från störrt högder, af detta gryt, (1:o) har man träffat eggehanda slags gångar, neml: flötzer ock strykande stående gångar, skjärandes de senare igenom de förra. 3:o At ej nämna om några små ofyndiga flöttzer, som ligga öfwer hwarandra, är besynnerligen hufwudflötzen på några 20 f:r djup. Denne är af föränderlig mägtighet 1 till 2 f:r ock består af en grof Schifferart, som dock i 3:ne sorter indelas, der zechstein eller öfwersta oäkla hwarfwet af flötzen, som utgör största mägtigheten. Der kepfarskiffer eller endast skiffer kallad, ligger immediate derunder doch med aflosning. af 3, 2, ock ofta 1 qv: mägtighet. Der fandstein, eller en en med sandart blandad skiffer, äfwen med aflosning mot skiffern ock sålan. 4o Under flötzen ligger det så kallade graues gebürge, ett grofblandat bergslag af skiffer eller Leer art, qvartz, fålt spat 3, 4 à 5 f:r mägtigt. 5:o Under detta ligger des kothe oder Todte gebürge af samma art som det förra, undantagne i stället för skiffer, så som grunden i stenen, en röd sammangyttrad gryig kalk art, igenom hwilken man ej kommit. 6o Af strykande gångar äro ganska många i allehanda stunder ock stupning, ock fölgakteligen hwarandra till ock från löpande; bestående somlige af spat, andre qvartz, blandning af både, samt af olika mägtighet från 5 qvart: till 1/2 toll, ja allenast springa. 7o Desse gångar äro i sig sjelf oädla, men under det at der sätta öfwer flötzen ock kasta honom tillika antingen mera på djup eller högd, ock efter sådan regle, som Wid Zinnvald, eller den allgemena; så äro gångarne af Cobolt fyndige, emellan de deraf härkommande flötzer, ock som då kallas till åtskillnad från annan, der obere und der Tieffere. Sådant kast af flötzen är olika, af en

en gång mera, af en annan mindre, från 2 till 6 högst 7 Lachter. Dock räcker fyndigheten gjerna ända igenom det gråa berget (4:o). 8 8:o Således händer, at snart sänker man sig ned på djupet, snart åter måtte man bryta öfwer sig, alt efter som gångarne förhålla sig, emedan en kastar flötszen upåt, en annan ned åt, så at 9:o Dese störtningar rätta sig ej efter någon bergets stupning eller förhållande ofwan dag, hwilket änteligen ock äger på några ställen högder, men äro mäst jämtsluttande. 10:m Schiffern har man tillförene eftersatt så länge han hålt sig smältwärdig, men nu har han mycket försämrat sig, hwarföre brist på kohl eller deras dyrhet, ej tillåter flöstzens bearbetande. Utaf föregående synes hwad förändring detta grufwebygnads sätt fordrar; ty som gångarne ej länge stå bidet är, at de ej på stort djupäro fyndiga, utan allenast högst till 3 fr (7o) fast fältet af denna högd kan stracka sig ganska långt, så måste 1o Många gångar upsökas ock bearbetas, om tillräc kelig. kelig malm skall kunna winnas. 2:o Till befordran så wäl af wäderwäxling, som ertzfordringen i dagen, måste, om icke just på hwar gång, men åtminstone på dem, som tyckas wara de bästa, dag. Schacht ned slås, ja ock flerestädes på en ock samma gång. 3:o Måste beständigt försöknings orter på flötzen till oarbetad sida drifwas, at dermed upsöka nya gångar. 4o till wattnets afförande är stollar ganska nödiga. Belägenhet är ej heller ogunstig därtill, men man kan ej klaga öfwer wattu nöd. Emedlertid ock som arbetningarne på flötszen är tämmelig skilde från. hwarannan, har man anlagt 2ne stollar, hwilka lösa hufwud divisionerne af grufworne, men ingen dera är ännu framkommen. Derföre uppumpas wältnet med hand piumpar till öfra mindre djupa stollar. Dese drifwas ganska jämt, så at man nu för ort af den ena om 100 L. längd eller mera, kanfe suti dagen. 5:o Wid ett twärslags fortdrifwande, då wädret tytte, hade man gjort 2ne små träbaljor, som med små fyrkantige rör ledde wedret in i orten. Emedan pctran, wid fletzen störtande, är mästendels af den graa.

gråa gesten, så skjer mäst alt brott med slägel und Clisen i schram, hwilken hålles bredewid gången 4 à 5 qvar. bred, på det man må kunna desto wigare med spräng ning winna sjelfwa gången, där släget ock Eisen ej förslå wille. en uppå fletzen har man tillförene brutit schiffern. med krumhöltszer arbete, som nu på någon tid uphört, så wäl efter schiffern är ganska mager, som ock efter. han nu ej will bryta så mägtig, ock kohlens dyrhet ej tillåta at med fördel göra honom till godo. Wärket blef först för några 30 år sedan arbetat efter Cobolt betalar en wis summa pengar till öfwerheten i stället för zehnten. En Erthauer har 26 gutgroschen i weckan för 6 schicht à 8 stunder, hwarjämte ljus ock tillbehör af wärket. Somlige hafwa allenast 1 r:drr, ock 64 X, eller 4 kopstrick för haspelknekt ock karnlauffer. Hela wärket torde nu bestå af 200 grufarbetare hwaraf 120 hauer. Den raka stolln är 147 Lachter. lång, avancerar 1 Lachter i weckan med 3/3 arbete belagd. Cobolt Cobolt ock Kopparwärket wid Riegelsdorf. Detta wärk har tämelig likhet med det nyligast besedde wid Glicksbrun, ock äro här utom 3ne slags gångar memligen flets ock strykande stående gångar, flerehanda leger af bergarter at ommärka. 1o damjorden af olika tjoklek 3 à 5 famnar bestående dels af förstörd kalksten (2o) dels ock af den wid Smalkalden bekante, ock nära intill detta berg sig sträckande ro da sandsten. 2:o kalkgebürge emot tager straxt under damjorden, består af en genom fräten fin grå kalkart, som äfwenkan därtill brännas, af 12 till 12 L magt. 3:o Bigs und Latten unter einander eller af den blandning som (4:o ock 5:o) föreställa till 6, 4. 8 L. mägtighet. 4:o rein letten en röd leerart af 8 till 10 L: magt. 5o Gips stein, grå ock hwit grofgrynig ellarsnarare flisig gigs art, till 3 à 4 Lachter. 6:o Der sand en ganska fin ock tät rasibel grå sandart, som af wädret uplöses, men är närmast fletzen (7:o) något tätare ock hårdare ock blir liksom schifferagtigt 1 1/2 à 13/4 Lachter mägtigt. 7o.

7o Sjelfwa schiffer fletzen som består af 4 handa schifferart 1:o der zech stein en grof swartgrå oädel schiffer 3 1/2 L: 2:o der berg oder dachstein 12 toll mägtigt, litet mörkare schifser än de förra. 3:o der schiffer eller den delen af fletzen som förer kopparen, ock plägar wara så inpregnerad deraf at små ögon deraf öfwer alt synas. Denne är ifrån 5, 6 högst till 10 toll mägtig. 4:o Sand ertz ock litet stratum om fingers tjocklek, af schiffer med qwartz korn inblandad ock koppar gnistrar, som äger aflosning mot ofwanliggande schiffer (3:o) men är ganska hårt anuxen mot sålan, eller. 8:o egenteligen här så kallad fletz, hwilket intet annat är än sammångyttring af allehanda sten arter i en lera, som sedan tillhärdnat, såsom af qwartz korn ock kjörtlar till nötters storlek, dels kullriga, dels sär det samma. hwase, spatkorn etc: om 16 à 20 L: magt:) som gcuchsbrun 1:o) 9o Sist komer det så kallade kothes gebürge, som i alt annat öfwerens kommer i blandning med (8:o) undantagandes at den materien som sammanhålla Hetergenia. är är rödagtig ock förefaller i luften sdet samma som glicks, brun 5:o9. Föröfrigit kan uppå dessa strata ej så determinat tjockleken utsättas, efter sådant varierar; men hwad under schiffer fletzen är infört, håller sig tämelig beständigt. Dessutom finner man ej långt från desse grufwor samma Getran som wid ock från smälkalden, ock som räckat jemwäl ända bort åt Cassel, neml: den röda fingrym ga lägriga sandstenen. 10:o Igenom dessa förrbeskrefne strata ock schiffer fletz, sätter åtskilliga strykande stående gångar af 1/2, 1 à 2 al: mer ock mindre mägtighet, förande uti gångstenen dels af hwitgrof lös spat, dels ock i fält spat, Cobolt, så wäl hwitagtig grof ock Christallinisk, som äfwen tätte ock schwartzCobolt kallad, ock i sålan någon kupfernickel- Af sådane har man för hufwudgångar besynnerligen nämt 2nenemligl: Dorothex ock Wilhelminer, hwilka till 60 L: distence parallele, på 7 à 8 med ringa stupning mot K hafwa kastat schiffer fletzen 1 à 1 1/2 L: till 4 à 5 L: djupare. ned, efter ordinaira reglor, som wid Glücksbriun. e andra, hwilka ej hinna kåsta gången så djupt eller högt. utan allenast 1, 2, 3 qv: ock mera, såsom Maria Amalier gång

gång, fast hon äfwen är 1/2 al: mägtig, Cousidereras ej för hufwudgångar. Dock är detta kastet af schiffer fletzen ej altid lika, utan mer ock mindre, t: La: där Dorothear gång war perpendiculair, där war fletzen ej rubbad. På det ena fältet, alt efter som gången stupade åt norden, blef fletzen efter hand alt mer kastad utur sitt läge. På det andra fältet, alt efter som gången där hade någon stupning mot Södern, blef fletzen ock kastad, dock så, at när han på det förra war kastal åt djupet, war han på det senare kastat åt högden. 11o Denna korsning af schiffer fletz ock gångar (10:o) uträttar dock ingen ting till någonderas förädling, utan äro, hwar för sig, utom detta, på sitt omtalte sätt syndigemen. 12:o är snarare i den afsigt skadeligit, som arbetet på fletzen ej får gå uti beständighet, utan efter fletzens kast, måste förändras, ock då med nya sträckorter uttill fordringen, hjelpas. 13o Desse Cobolt gångar äro ej heller fyndige hela sitt djup eller högd igenom, ty icke allenast i det röda eller döda berget, äro de aldeles oädle, fast de lika fult fortsätta. sätta, men äro ej heller gjerna fyndige i de 6 öfreståterne. Här brukas både sprängning ock Vorschrämen, neml: alt efter som gången förer bergart till. Ock som gången ej förmenes losna, om han skulle blott skjutas af den bredd, som han ofta till 3 qv: faller, så tages gjerna ännu 8qv: tilliliggandet, då schramen blir stor ock wid nog, men den wäntade effecten lärer derföre icke blifwa större, eftersom alla strossar hollas ej längre än ett skott långt ock högt, ock ställes jämwäl med gången. 5 i 11 Hela wärket indelas i 3:ne Refierer Bauhuser, stolln ock Gunkelröder. I detta första äro de bästa arbeten efter Cobolt, men på de senare ringa efter gångarne ej äro dugelige. Äger 2ne stollar neml: Carls stolln wid pass 950 L långbetjenar de 2ne första Refierer; men det tredje refieret har Wolfers berger Stolln af 273 L: längd. Wid grufworna äro wid pass 400 arbetare öfr: hufwudet En

En heuer på lobolt gång 30 gr: i weckan 6 schicht à 8. timar, men på koppar fletzen är förting, ock får en hauer för en fuder at winna ock utbringa, då honom likwäl Materialier hållas, från 7 till högst 9 R:dr En sådan fuder håller 24 hütten maas eller 48 till 50. Centu: Kopparschiffer. Wärket drifwes för konungens i Swergeräkning kunnandes årligen 15, 1800 Centner koppar tillwärkas, som wid den ej långt från grufworna belägne hytta, smältes; men Cobolterne säljes från 4, 9 till 18 r:drr Centnern till ett wärk som Ståthållaren äger uti Schvartzenfelt. Gros allmerode. Wid pass 3 mil från Cassel i östern ligger gross allmera de en dorff, som derföre är remarqvabelt at där göres de bekante i werlden Hefiska dieglar. Titen ock omständigheterna tilläto mig ej at länge uppehålla mig derwid, så at jag ej kunde bortstjäla konsten, desutom skyndade mig 2ne omständigheter, eller ler gofwo mig nogsamt at jag intet behöfde länge uppehålla mig dermed, neml: at Herr Roth: nyligen. igenom gådt den saken, ock sändt derom behörig underrättelse in till Bergs Collegium, ock sedan at sjelfwa diegel mäteriet ej kunde wara så mycket teafligt en komminmestan ppe eerans goohet så at där man duzt munnpun, den ej hafwer, woro alt diegel makerie fåfångt; emedlertid anmärktes följandn. 1o Uti de söder om allmerode liggande bergåsar, stryka en myckenhet strata af leeror om olika mägtighet 2 à 3. frs mer ock mindre, under hwilka aldra sist ligger en röd hwit sandsten, hwilken upgår i dagen ock formerar berget Norr om samma by. Dese strata äro ej mycket swäfwande, utan 2:o stupande alla mot södern 12 à 20 gr, sättandes tillika neder eller emot bergs upstigningen. I detta mål. komma fletzerne öfwerens med Meissner gebürget, ock som det samma ligger i södern härifrån, ock således uppå desse strata, så får man icke allenast föreställa. sig en ganska stor myckenhet af stratis, utan jämwälför

förundra sig öfwer deras beständighet, som oagtat de flera högder af berg ock dalar, till 1 hel stund emellan detta ock Meissur, bibehålla stupningen. 3:o När man nu Considererar desse stratas mägtighet tillsamman, som, från meissner kolfletzen twärt öfwer alla de andra Leer flötzerne in till sandberget. sig bestigamder kanskje till 1 par 1000:de Lachter (1:o), så måste pag dock högeligen förundra mig, hwadan den närmast sandstenen liggande 2 à 3 fl:r mägtiga kolfletz, må hafwa kommit. Det är sant at han icke är synnerlig god, men han kommer dock så wida till pas at han tjenar till rostnings för 4o en på honom liggande 1 à 2 al:r mägtig alun leera, ock på hwilken, sedan de andra Leerhwarfwen ligga, Enga Leergrufwor arbetas annars än om winteren. så at jag intet kunde få reda på hwarfwen; emedlertid försäkrades mig, at här woro öfwer 20 differente sorter som äfwen nyttjades till defferente saker. De förnämsta af allom är dock schmältz dieglar-leeran. den förnämsta ock faller ej heller af hänne så ymnigt; ty hon ligger i ett hwarf tämelig högt uppå ett berg berg, ock har derföre icke så stort fält. 5o Arbetningen på denne diegelleeran skjer således 1:o Om winteren, när jorden är frusen ock intet watz, ten tillrinmer, afgräfwes till erforderlig öppning igenom 3 à 4 f:r djup damjord, klappure ock leera, ock derunder uttages på den rätta Leer flöttzen förrådet till nästa års arbete. 2:o Lerran skjäres i fyrkantiga stycken med spaden ock med slädar nedskjutes till nedanliggande dorffet för godt kjöp. 3o Om sommaren sätter sig damjorden öfwer den borttagne Leer flötzen, hwilken ej heller är öfwer 3 alnl: mägtig, ned, ock nästa winter måtte ett nytt Schacht bredewid förra göras. 4:o Emedlertid som Leer flötzen faller ju djupare ju längre under backen, så at des arbetning derignom blefwo desto kostsammare, så håller man sig gjerna på fältet så Änge möjeligit, men efter hand måste man dock på djupet däran. 6o Uti ofwansagde alunthon, faller stundom några kies- schonlen eller koppar hicken kallade, som Apotheqnaere skola

kola gjerna anamma, kallandes de samma Minera Martis Solaris, kanskje de taga något guld derutur. 7:o Hwad alaun-thonen angår, så blir den tillgodo gjord, när leeran blandas med stenkohlen (3:o) ock rostas under bar himmel, låtes sedan uti kjärill till utlakning som aftappas från ett på annat, tills det blifwit kokwärdigt, då det i ett litet wäxthuskokas. Utom wanliga dieglen, gjöres här äfwen allehanda slags större gjutdieglar samt-Retorter, jämwäl ock de blå diglar af leer ock blyErtz. 85 Lerran (4:o) blifwer uti stugan wäl klappad ock igenom hackad, då alla stenar ock orenlighet tillika utplackas. 2:o sedan bringes hon i en öppen stor låår ock med en ren slemad sand, som här faller af sand Berget, (:o) hwarftals, 13 del sand emot 2/3 Lerra wäl med fottren sammanarbetas, till en lagom Cousistence. 3:o Af denna Massa bringas en stor klump på kruk makares fotfwarf ock swarfwas dieglarna där på ock med handen sedan formeras 3kantiga, samtmed en stål eller mäsingstrå afskjäres under omhwarfswarfning. 4:o Efter ögnemottet gjöres dinglarne efter hwarandra, sättes rå inuti hwarannan. 5:o Stå sedan under tak till torkning at tåla bränning. 6:o Hwarefter de resas på hwarannan uti en stor ugn, som med wed eldas i, 2 gånger 24 timar, ganska starkt, ock brännas då färdiga. 7o När ugnen blifwit swal, kunna de uttagas, icke förfara för dieglarne, men man kan ej förr hantera sig för hettan. Meissner Gebürget Detta är en ansenlig stor bergsträckning 3 à 4 milifrån Cassel, hwarpå man redan för 100 är sedan borjat at arbeta en mägtig kohl fletz, ock nu skall wara mycket utbruten, Schvalbens dahl grufwa kallad, på Landsherrns kostnad, men för 46 år sedan, upfants 1 stund från förra grufwan, närmare åt Cassel

Cassel uti detta berg, om icke just samma fletz, men en ganska mägtig kohl fletz, som med Landsherrens kostmad under namn af Brands Röder grube, är belagd, hwaräst följande under befaring observerades. 1:o Sjelfwa Meissuer Gebürget, (Dulgo Weissner ell: Wigner) sträcker sin dagas mästendels emellan öster ock wäster, ock består utaf åtskilliga Bergstratis, hwilkas strykande wäl är enahanda med åsen, men de stupa generellement 17 à 20 gr: från Horizonten mot södern ty de smärre bergshögar äro i detta mål föränder, liga, emedan deras strata tyckes blifwit förstörde, stupande än åt söder, än åt Norr, nu åt 8: nu åt 10. alt efter som damjorden förhåller sig. Emedlertid har Meissuern, såsom mästendels alla berg aflager bestående, åt norra sidan eller twärt öfwer stratis, starkare stupning ock är där ganska brant ock högt, men på södra sidan mera långslutt ock någorlunda efter stratorum stupning, eller på ryggen af dem. 2:o Och ehuru wäl at detta Berg med stora dalare är skilt från de, hela Horizonten häromkring belägne, berg berg, så behålla dock de andra bergen äfwen sådant (1:o ) förhållande af stratis, deras strykning ock stupning, besynnerligen åt den besedde sidan, i kring gross allmero dde, med de förändringar, som uti anmärkningarne öfwer diegelmakeriet (d. 13 act grof allmerode, anföres. 3:o Det curieusaste efter mitt sinne som wid detta berg märkes är det, at ganska högt ju högre än alla andra berg häromkring, utstryker en med stratis Confer: 1:o) jemsidigt strykande ock således emot berghögden stupande ganska mägtig kohlfletz, från 4 till 5 f:r föränderlig. Dock är intet hela denna fletzen dugelig, utan består den förnämligast af 2ne sorter nemligen 1o de swarta kohlen, som ligga närmast taket ock holla sig från mindre till 14 qv: mägtighet: 2o de bruna kohlen, som intaga den undre delen af fletzen eller ligga närmast gålan, om föränderlig från mindre till 4 f:r mägtighet. 4:o Desse 2:ne kohl sorter (3o) äro wäl så wida föränderlige, som icke allenast färgen, samt nyttan i elden skiljer dem tydeligen från hwarandra, emedan de brunan ej brinna. så godt som de swärta, men i sjelfwa fletzen synes ingen aflofning dem emellan, utan hänga de tillsammans.

mans i ett beständigt hwarf, ock röjer sig bäst för kilhackan, emedan de bruna äro hårdare, ock stundom aldeles som trä, men de swarta äro ganska lösa. 5:o Med borrning har man på flere ställen låtit igenom slå de bruna kohlen, ock funnit at de närmare in till sålan blifwa ju längre ju mera obrukbara. 6:o Hängande eller taket består af en fin swartgrå tät hornskimer, hwars tjocklek man ej undersökt. Emedlertid wet man at det ofwanliggande berget är ett stratum af fin hwitagtig sandsten (vide Fredrits stolln ock grossallerode i v8 vutarlen) 7:o Liggande eller sålan består af en fin rasibel grå kalksten eller snarare en förhärdad leera, hwadan ock på somliga ställen, såsom där man med de öfre stollar ne ock sträckorter, utur liggandet ingåt till fletzen, funnit leera ligga under fletszen. 8o Hängande är ganska watturikt, hwadan grufwanär tämelig wattusjuk, som dock utan arbetets olägen het utrinner på stolln. Hwad nu sjelfwa grufdriften angar så är 9:o Grufwan losad med BrandsRöther stolln, hwilken med sträckorten sträckorter ingått redan 500 f:r in i berget ock skall dag, berget deröfwer innerst för ort wara 80 fl:r tjockt. 10o Till befordran af wäderwäxlingen går denna stoll tillsamman med den öfre, wäder-stolln kallad, som intet är annat än sträck-ort från dagen 6 à 8 f::r i mundlocket, hwilken man höller öppen, ock hwarmed flethen först blifwit uptagen. Denne soutenerar emedlertid wäderwäxlingen, så någorlunda. 11:o Olk som man till besparing af konstbyggnad f. nj kan borttaga fletzen djuparn än till stolln, ock fältet af fletzen således kunde en gång blifwa utarbetad, så har man redan ifrån en annan dahl anlagt en annan stoll Fredrichs stolln, som på 600 L. längt skall träffa fletzen 30 L: djupare än Röther stolln (9:o). hwarigenom icke allenast ett ansenligit stort fält lossas, utan ock wäderwäxlingen oförlikneligen i hela grufwan befordras, hwilken nu på åtskilliga ställen börjar at wara ganskka swag. Denne stoll ligger således uti fletzens hängande ock berättas redan wara 130 f:r indrefwen i sandsten, efter som jag har ej sedt honom. är försedd med Lichtlock redan 2ne ock

ock så ofta anlägges flere, som efter hand nödigt will blifwa för wäderwäxlingen. Denne är den sandsten, som ligger öfwer det swarta hängande (6:o). in till des nu, at denna stoll framhinner, skjer kohlbrytningen på sådant sätt, nemligen. 12:o 1o Stoll orten fortgår uppå fältet så Horizontelt möjeligit för watnet skuld. 2:o Ifrån denne (12:o 1o) upslås sträckorter upåt efter. fallandet af fletzen, som äfwen som stollorten med stämplar mot tak ock wäggar på ord: sätt förwaras, ock så stora gjöras, at man icke allenast Commodement kan fara derigenom, utan hunden jämwäl med beqwämlighet fortskjutas för mundlocket, det är, 6 fot hög, ock 5 fot bred ned till. Men denna förstämpling är därutinnan skiljacktig från annan, att som sålan ej är fast nog, så måste den ofta med trä förwaras, ock hwarpå sedan ribborna slås för hund- hjulen at durpå lopa. 3:o Utur dessa sträckorter (12:o 2:o) slås ännu andra paralelt med stollorten, in till des at de sammangå med de förra, (12o 2:o) ock wäderwäxlingen således. befor befordras. Dese sträckorter förwaras ej så starktemedan de sedan borttages at infalla, utan allenast med stämplar undertaket. ty 4:o ifrån dese (12o 3o) går man in ock borttager hela fletzen, sättandes altid efter sig så många stämplar som nödigt är att holla taket fast, men när altsammans af fletzen är borttagit in till sträckorterna (12o2o 14 5) tages stämplarne (4:o) bort, så at taket efter hand får sätta sig, ock stämplarne brukas till andra orter. Comparatis. I denne byggnad skiljer sig Meissner från den Englendska, at de lämna pelare af kohl till takets styrka i stället för stämplar, hwilket mäst lerer härröra af brist på träwärke. Eljest holler pag kohlpelarne för rätt så goda, tynär grufwan är utbruten kommer ändå pelarne till godo som då borttages, begynnandes djupast, ock träwärket till detta behof alldeles unbäras kan. 5:o Emedan de swarta kohlen äro ganska lösa (4o) så behöfwer man ej annat instrument än kilhackan, at dermed winna dem, då man med henne hugger eller skrapar ifrån taket utföre ock sålan. men som 6:o

6:o De swarta kohlen ej hinna altid till den högd. som orterna drifwes, (2:o) så tages då de bruna med, såat arbetet må gå desto beqwämare, ock båda sammanblandade dock kunna nyttjas. 15o Den förholdningen observeras, at man närmare åt dagen lämnat mycket orört fält, som efter hand ock när man ej längre på djupet kan komma, borttages ock hwarigenom man jämwäl någorlunda kan Inehuru starkt grufwan kan angripas, eller huru mycket kohl man har i behold, utom dess at de med mindre kostnad stå till at winna besynnerligen, när tidens omständigheter ej Lilloto Stollort at widare drifwas. 14:o kommer eld i kohlen, är ej bättre råd, än at ordinaut bygga igen den tracten ock med leer bestryka altsammans, at det må täppas, som på ett ock annat ställe skjedt. En arbetare måste uti sitt Schacht lofsa 3 gl:r 28 Centn. kohl eller 3glr: 7 hundar, wägande 4 Center hunden. 1 Hundlöpare löper i schichtet 7 kjärror, således hörer 3 hundlöpare till hwar kohl huggare. I Schichtet avana, raj således 1/2 L. för ort ock 31/4 L: bredt, som utgör wid pass detta. detta qvantum af kohl. Alla dessa hafwa 4 ggr: i Schichtet, de må då länge eller fort arbeta allenast at qvantummet utkommer. Nu kunde wäl kohlhuggaren lossa i Schichtet långt mera kohl, men han måste ock bygga efter sig, så fort han undanhugger ock hund löpare måste honom införa wärket med hundarne, alt under Schicht priset. Men hwad wäxlingen angar på stollarne eller de sträckorter som skola hållas öpna, det tillkommer andra arbetare, som endast därtill lönas. De swarta ock bruna kohlen blandas af en färskilt karl i dagen, äfwen alt sammans, på det de mablifwa af enahanda godhet, ock den ena fudern wara så god som den andra. Den lilla omständigheten kan ej förgetas, at man på denne fletz ej är oroad af förgiftiga Schvaden, långt mindre at den samma fattar låga ock upbrinner, utan allenast när Bergsfolket blir gamla märkes något tränghet på bröstet. AAlla kohl emploijeras wid konungens Saltwärk Allendorff 1 par stunder härifrån, ock fast på hela grufwan äro allenast 20 arbetare wid pass, så skall han ändå gifwa ett

ett öfwerskott af 12 à 14000 R:dr årligen. Träwärket fås af wärkets eller öfwerhetens egne. skogar, som nu mäst består i Löfskog. Frankenberger Bergwärk. Belägit 7mil från Cassel i S.Ad: uti en berg ock dalig ort wid Cdder; drifwes af öfwerheten särskilt, sedan det uti gamla tider af gewärker warit arbetat ock någon. tid legat öde. Nu styres det genom 1ober-Inspector 1 Bergschreiber som tillika sörjer för Räkenskaper ock har pengarne om länder, samt 1 ausrichter, som är hufwudman för hytteock gruf-driften, samt några stigare. Alla grufwor ligga uti ett ock samma Berg af 800 till 1000 2o diameter, hwaraf de grufwor som ligga åt Wästra sidan af Berget ock till öfwer hälften, kallas uti Nelequadenthal ock äro försedde med en 5 à 600 Lachters stoll, utur grunden af samma namn, men de åter som ligga åt den östra sidan kallas uti Freudenthal. Ock som man håller holler fletzen för en ock samma, så måste man tid efter annan slå Schacht ned till befordran af wäder wäxling ock fordring, hwilka då få sina särskilte namn. Det är det Remarqvablaste at uti Guadenthaler grufworne har man icke några sådane wattu afförande klyfter, såsom uti frendenthaler, utan snarare om några förädlande klyfter gifwas, så komma de utur djupet ock hafwa tillika wattn med sig, som derutur utgjutes. Men så har ej annars än i Gnadenthaler grufworne fallit något gedieget sölfwer ock fuller det mäst uti klyftorna. Hwad egenteligen gör rikheten af detta malmslaget. ock som uti Gnadenthala grufworne fallit mera, samt altid rikare än uti Freudentbaler, är en slags koppar Lazur, som faller uti Holtz graupen, besynnerligast, ock hwarmed äfwen de små kallade flingen fittigen tyckes wara upfylte. Den skilnaden motte och observeras, at när Etzerna utur gnadenthal. komma till 26 à 30 pl: Koppar, samt 2 löd sölfwer på Centuern, så äro de i Freudenthal till sölfret hälften. sämre, samt komma, kopparen 20 à 18 gl: Skllmaden.

Skillnaden emellan de så kallade kohl eller holtzgraupen är intet annat än likheten af trä ock kohl, samt at Holtzgräupen är tyngre gjerna än de andre. Den så kallade agaten från denna ort, ser ut som grofögd blodkorf, faller ock swartagtig uti jordstenen, men är ej särdeles wacker fast i Cassel åtskilligt deraf synes. Här angifwes följande strata af hwilka några kunde wid befaringen i Trintk Georgen ses. 1:o Din damErde af olika tjocklek, samt mästendels af sådan sandart härkommen, som nedanstående gelbe (2:o) fletz. 2:o Der gelbe fletz eller en fin sandstens art röds eller rödgulaktig, hwarutinnan falla åtskillige strata af lenra tillsamans af olika 14 à 15 L:r mägtighet. 3o Der Letten fletz af något hwitare slags leera än den som faller uti N:o 2. 4:o der kalkfletz af olika från 2 till 6 qv: mägtig till kalk art förwandlat genom bärad Leerart. 5:o Hwarf af Leera förhärdat berg. 6o Des dach ode zeckstein af samma beskaffenhet med No5dock af bruna gråa ock rödagtiga hwarf, samt med smala smala Leerhwarf genomsatt 3 till 4. qv: mägtig. 7:o Aflosningen af 1/2 qv: mägtig Leera8:o sjelfwa fletzen med deruti fallande Ertz, gemenlige af 14 tolls mägtighet, föränderlig. 9:o sålan af en fin tät Hornsten. Den behedde Grufwan Srintz Georg. Den yngsta Grufwan belägen uti Frewenthaler. sidan samt på östra fältet af fletzen. Fletzen är tämelig swäfwande om icke med någon stupning åt östern, skjeendes all faring ock fördring utur et 18 L. djupt Schacht. kring Schachtel är för säkerheten skull fletzen. lämnad oarbetad, men med ort ingångit några Lachter ock sedan fältet öpnat, då arbetet utwidgas liksom utur ett centro, blifwandes altid pu längre justörre ock widare. Uti 1o 7 Verschrämes med kilhackor, hwarefter zeckstein No 6 med järnkilar af klubbor lossas, ock hist sjelfwa gången N:o 8. med äfwen sådane järnkilar upkilas stenen zeckstein som medtages 2 à 3 qv. tjakt öfwer gången; kommer altid

altid till fyllberg på den redan uthugna sidan, till at hålla taket uppe. Emedlertid förwaras schramen till 1 Lo bredd för nödig faring, med några stolpar ock unederlag, at taket ej må infalla, hwilka sedan alt efter som taket är löst eller fast, anlingen blifwa qwarstående eller borttagne, när murningen fortföres på först sagde sätt. Af watnet har man ej synnerligit beswar, ty det faller mästendels af, uti små öpna klyfter i sålan, ock hwad dag waltnet angår, så har man det redan med en liten dagstoll affört, hwilken jämwäl befordrar wäderwäxlingen i Grufwan, ty som denne stoll ligger 8 à 9 L: högre än sålan af fletzen. som arbetas, så har man utur denna stoll afsänkt på sidan ett litet Schacht, som på en annan sida af grufwanträffar fletzen, än det förr omtalte foder Schachtet, hwarigenom man uti grufwan har tillräckelig wäderwäxling för lång tid. Tab: A. Alt arbete drifwes på förting à 27 albr, för 1 L: långt indrifwit på fletzen samt 3 14 L. djupt, i anseende till fallandet, hwarunder jamwäl fordringen med små hindar af poskar i grufwan till Schachtel, samt haspelsfordringen. fordringen i Schachtet till dagen, är inberäknat. Dock få arbetarena wärktyg ock kjus till sitt arbete af Herrskaget. Hwad åter till godo gjörningen angår af Ertzerne, så är därwid följande at anmärka, at som de ej bryta så smältwärdige, som af N:o 8 synes falla, så måste de ock förut beredas innan de till smältningen komma. detta skjer på följande sätt. 1o Störtas malmen i en hög i dagen, at på ett eller annat är ligga, då den af regn ock tid förfaller, eller åtminstone af watn låter sig snart uplösas. Detta är en ganska stor omständighet at göra malmslaget mört, så at det sedan ganska lätt uplöses i wattn, ock ej något bokwärkbehöfwes. 2:o kommer den sedan genom en Machin ej allenast at i wattn uplösas, hwad i sådan hög (: 1o) blifwit löst gort igeident nom tidre, utan är detta förhållandet därwid: 1o Stjälpes Ertzen uti en stupande renna, hwarutur den faller uti ett kar, af wid pass 5 à 4 1/2 al:r diameter. 2:o Utur Centro af samma kar går en opståndare af ett Horizontelt omdrifwit hjul, med 4 st. Horizontelle wingar. uti

uti karet ock nedstående järnpinnar uti samma kar af wingarne, så at när wingarne gå omkring keerarten utur malmgången No 8 må sig uplösa ock genom en öfre aflops lucka beständigt affalla; men den uedersta delen i karet der ertzen sig uppehåller, släppes igenom en nedrigare lcka uti en stor slamsump, hwaräst det af särskilt tillfallande wattn icke allenast under ständigt uprörande skiljes ifrån mera widlående Leerart, som uti stora karet ej kunnat afskiljas, utan jämwäl, med en krätta så länge omröras, tills det igenom ett siebsoll det grofwaste af stenar frånskiljes; ock det öfrige, som då sätter sig på bottnen, blifwer inbragt till hyttan ock ännu en gång omsiessatt, som mig berättades, tills des den onyttiga sten blef därifrånskild, men likwäl sedan skulle bokas ock waskas emedan uti honom åtskilligt dugligt berättades medhäfta. Om hyttarbetet är till wetandes, at som detta malmslag förer intet allenast sölfwer, utan jämwäl koppar, så måste rå arbetet så inrättas, at sedan det i malmen inbegrepne silfret blifwit injagat i kopparsten eller wår swänska skjärsten, samt sedan i ordinaira. naira råsten råstat ock till sin kopparhalt försökt, beskickas den med 1 Centner bly till hwart lod silfwer halt, hållandes ordinairt 7 à 8 lod silfwer på 1 Centn: swart. kupfer. Hwarefter det på seigerhärden afdrifwes ock på wanligit sätt procederas. Biber i grefskapet Hannau, 4. m: fr: Hannau Stad mot N: G: Redan under mans ålder har man på denna orten tillbakars, drifwit Bergwärk uppå här warande fletz. I senare tider hade jämwäl en Farticipalion lagt sig in; men som ingendera med Avance kunnat byggabergwärket, så äro båda med förlust derifrån gågne, hälst ock som kopparen aldrig kunde göras till den renhet eller smidighet, som annan, utan den Biberska kopparen hade altid namn af at wara odugelig. On teligen har Ståthållaren Srintz Wilhelm med egna medel under ober Saltz-greiff Waitzens direltion. såsom wid flera, uptagit detta wärk, ock äntel: sätt det

det efter flera års jämkning i det skick, at det äfwen kan gifwa utbyte. Här är en fletz af swart Leerart, eller snarare sagt en ganska löss schiffer art, hwars generelle förhållande. är wärdt at anmärkas i anseende till här derföre inrättade besynnerliga byggnads sätt, ty 1o Holler denna fletz icke något ordenteligt fallande, utan nu mer, nu mindre, görandes stundom ett ganska kort ock hastigt fall, samt åter upstiger, som hela fältet utåt formerar liksom ett dike, men efter alla sina förändringar rättar sig fletzen uti ingen mötto efter dagberget. 2:o är denna fletz åtskilliga förändringar underkastad i anseende till malmförandet, ty ibland något, ibland intet malm. t kigge de oteeer theten aransn strara, ex ti Catn ma ordning öfweralt, utan olika, så at nu ett hwarf n af Ejsenstein, nu af kaltsten, nu afen Lerrart,sen zechstein. Och då desse strata icke allenast på många handa sätt med hwarannan alternera, så at snart ligger den ena snart den andra ofwanpå hwarannan, så händer ock ock ofta ett eller annat hwarf brister; emedlertid har man gemenligen obsenverat dessa Lager. Nemligen uti så kallade Börberget. 4:o 1o damjorden, som rättar sig mycket efter det stralerna af sandsten, kalksten eller Leera, som ligger derunder, ock är derföre i dessa bergbackar der efter ganska föränderlig. 2:o röd fin sandsten ej hård. 3o rödagtigtetten. 4:o Faule zeckstein, eller en onyttig legerwis liggande Leerart swartgrå, hwaruti ej faller något gods., Ock sist 5:o Sjelfwa fletzen af swart flolägrig Leera, af koppar ock silfwer halt. deremot har man på andra ställen såsom här i Lockborenberget a nödsandsten (4:o 5o) b. Ejsenstein, eller ett slags slachigt brunagtigt swart järn malm från 1, 2, à 3 fl:r macht, ock änteligen C: en swartagtig kalksten liksom schiffer, fast af denne, kalk brännas kan, till des äntl kalken liksom förändrar sig i 8o

d:fletzen från 1, 2, 3 till 6. 10 à 12. qv: mägtighet, ibland fer man ock i bergen utstryka en slags hwitgrå kalksten, men des stratum är ganska osäkert. 5:o Hela mägtigheten af alla dessa stratis, ser man således ej determineras (4:o) utan wara ganska föränderligt. som ock från 2 till 10 à 12 fl. sig förhålla. 6o Det endaste som är öfweralt lika, ock som således är en god wisare om man ännu gådt igenom fletzen. eller ej, är det, at liggande är beständigt, bestående af af en grof flisig kalkblandad skiner, som närmast intill fletzen håller sig tämmelig hwit. Dock har man på et eller annat ställe till försök om genom sättande klyfter ned i sålan, skulle ej förbättra, igenom nedsänkande förännit, at detta sålberg, ju djupare man kommer, ju hårdare, grofware, mörkare ock liksom oädlare det blir. 7o Den förändringen undergår desse leergångarat de af dagklyfter igenomsättas ock då ofta störtas ell:r upkastas 1 à 2 f:r, besynnerligit i Lochboren, ock under samma fall, följer jämwäl någon Leera, som gifwer waskwärdig Cobolt; I desse klyfter stiger ock qwartz inin, då Cobolten står deruti, men när Spat infaller i klyften, tryckes Cobolten bort. Hwad malmslaget egenteligen angår så är det en fahlertz uti Leera i ganska små particlar insprängd, ock som waskas ej tyckes wara olik blyglants. Dock torde någon blyschweiff följa med, som är ganska fin, ock hwad af koppar blå ock grön deri sitter, blifwer efter någon tid kluften hårt, så at det låter sig waskas, som eljest bortflöto med waskningen. Sådant är förhållandet i några backar under namn af Borberget ock Lockboren, men eljest ligga ock berg 1 god stund härifrån Rörig kallad, hwaräst icke allenast Cobolt faller uti hwit spatgång, utan jämwäl skiffer, som höller blyglants. I grund af fletzens beskaffenhet, är grufwuarbetet ock byggnad så inrättad, som sig bäst ock med minsta kostnad gjöra låter. Hwilken till at kortast beskrifwa, består deruti. 8:o 1:o Afsänkes ett Schacht på det ställe man antingen genom andra arbetningar har sig bekant eller eljest förmodar at fletzen skulle wara. Detta skjer så mycket lättare, som härtill ej fordras andra wärktyg änhwasa

hwasa kilhackor, hwarmed man sig igenomhugger uti hand ock Eeerhwarfwen af 10 qv: diamet: rundtschacht eller bredare efter omständigheterna, allenast at rundheten bidrager at hålla Schachtet fast, utan förtinring. Men de Schacht som blifwa beständiga at betjäna faring ock upfordring gjöras aflångt fyrkantige ock med bräder förwaras, dock ej större tilltägne, än baljorna, i anseende till djupet ock linan på haspeln, sådant fordra kan. Så kan ock linan löpa dubbel, det är, när tpman do tesoetstöret kuhl ej langen kan minda sigmåste haspel knekten hjelpa henne uppå det förromrullade, så at hon åter därpå går tillbakars ock baljan kan komma upp. Ofta kostar ett sådant Schacht gulden ej mer än 2 : Lachter at afsänka. Emedlertid ock när man komer till fletzen, plägar ofta watten. flod starkt derofwarpå wänka, hwarföre ock, när fletzen med stoll blifwit ertappad, utur stollen hol gjöras kan till Schachtet, så man blir af med wattnet, ock är intet stoll förut, måste man sedermera gjöra honom, om Schachtel märkes wara alt för watturikt, ock man hunnit erfara, at fletzen är arbetswärdig. ofta Ofta har man wid sådane wattu Schacht förmärkt at de ej haft något beständigt tillopp af wattu ådror, utan at wattnet stådt uti sandstenen eller Leeran liksom instångt i någon dahl eller grop, ock när det efter några dagar aflupit, har ej mera wattn fölgt. När nu äntl fletzen träffats ock samma med Stolln är hulpen. 2:o Fortdrifwes stolln så långt han på fletzen kanfortgå, i anseende till des, antingen stor förändring i fall, eller upstigning, eller ock uti kast på djup ell: högöaf öfwersättande klyfter. Det må nu skje af båda dessa ordsaker, at fletzen håller sig altid för ort högre änstolln, eller ock at han aldeles fortstryker öfwer för sten af stolln, så är det ganska godt, ty då låter man stolln lika fullt fortfara på sin såla, utan at följa efter fletzen, emedan fletzzen ändå en gång plägar man sätta åt djupet, ock således med stolln träffas, ock med übersich brechen utur stollens förste eftersätter fletzen. Deremot, om man straxt welat följa efter fletzens upstigning, så hade man ändå måst nedsänka stollens såla, som då i anseende till tiden af malmwinningen, blefwo kostbarare, emedan man altid senare

senare komo till ned stupningen af fletzen, än i det förra fallet ock übersich brechen jämwäl är lindrigare ock skyndsammare än afsänkning. 3:o Under sådant stollens (8:o 2o) updrifwande, slår man på sidorne af stolln in på fletzen till at winna malmen med strep. Är fletzen allenast af 3, 4, à 10 qvar: mägtighet, så at han på en gång kan borttagas, så skjer sådant jämwäl på en gång, sättandes emellan sålan ock tak på nödiga ställen stämplar för arbetarenas. säkerhet, ock när en widd af 15, 20 à Högst 30 alnl:r: diametr blifwit således uthuggen, tages stämplarne bort som Emplojeras uti den ytterligare continuerande strepen, allenast om taket skulle föranlåta sig till infall, lämnas några stämplar, där man will hafwa far- ock utfordrings ort till stolln eller Schachtet. Sådan inslag ning med strep utur Stolln eller allmänna sträck. orter, skje flera uppå hela fället ock på båda sidor alt efter som fletzen håller sig widsträckt. Emedlertid ock alt efter som de Continuerande streper fortgå, sjunker taket neder i de förra straporne, ock antingen sönder trycker de wid farorten lämnade stämplar eller. eller trycker dem in uti tak eller såla.Tär farorten blir för nedrig, kan han med kilhacka uphuggas ock jämkas till nödwändig högd. Detta skjer ock så ofta det behöfs, ock wänder ej gjerna åter förr än taket kommit på sålan i strepen. Men där fletzen håller sig till 2 à 3 f:r mägtighet, så at man ej på en gång kan borttaga honom i anseende till omöjlighet för så långa stämplar at kunna uppehålla. tyngden af ett helt tak (: Ty denna tyngd will långt mera betyda, än den tyngd som ligger på stämplarne wid stående gångar, samt den tryckning som deras hängande wägg deremot gjör) utan då tages ej heller mer än 9 à 10 qvarter i sönder bort i strepen, ock när den öfre delen sjunkit neder till sålan, går man åter in med en ny strep på samma ställe, som förut. Detta itereras så många gånger, tills intet mera är qwar af fletzens mägtighet; består då zecksten. af en art Ejsensten Cobs: den art som af mig kallas slaggmalms, så kan den sedermera medtagas ock till godo gjöras. Tab T3. Nu som igenom desse strepernes nedsjunkande, wäderwäx

wäxlingen för arbetarne blifwer swår, så är man därigenom nödsakad at slå små fodring eller rättare wäDer Schacht, ofta nära in till hwarandra. Sådant skjer ock ofta för Commodare fordring enär fletzen af någon klyft blifwit kastat på djupet. Således måste man ej heller föreställa sig något långt sammanhängande streparbete utur ett Schacht eller grufwa, utan när man ej längre fortkomma kan ock gått. ifrån ett Schacht, kan det wäl hända sig, at man med en strex träffar ett gamalt arbete, då man på den sidan ej längre fortfarer, emedan där altid emottager zeckstein ock såla utan fletz. Utom förr sagde kilhacka hwarmed sandstenen ock de flere fletz hwarfwen kunna lossas, brukar man jämwäl uti Leerfletzen eller Ertzen, som gjerna är mjukare, en kilhacka, som på ändan har ett hwast skjer, på det den så mycket bättre må lösa, ock hwarmed fletzen uthugges. Till smältwärket hörer först bokwärk, der keran bokas. Durchloss grak, där det grofwaste igenomlåtes ock det öfrige 1 gång på planhärden afwaskas. Smältes sedan i sten i sten, segras etc: samt således koppar ock sölfwer från hwarannan skiljes; men som här ej faller bly, så måste till segringen sådant från andra orter kjöpas; ock hwarf årligl: 100 Centn: wid pass bortsuddes. Wid smältwärket är en ganska kemarqvabel sak förefallen; tillförene blef swart kopparen altid öfwerdragen med åtskillige anlupne färgor ock utslägne fjäll samt går-kopparen så spröd, at han ej stod till at afsättas. Man soupconnerade detta härkomma af Cobolten, hwarföre swart kopparen i en drif ugn med hwalf nedsmältes; ock så länge med häftig eld drifwes, tills denna oart förgår. Gåras sedan, då kopparen i det närmaste upkommer mot annan. Dock observeras at kopparen segras wederbörligen. Men denna bränning i ugn war ej gångse denna tiden. Nu ehuru fördelagtigt ock litet kostsamt som den grufbyggnad är, så är dock därwid åtskilliga olägenheter. Tysåsom af 1:o ock 2:o ses, kan man ej wara säker, 1o om man kan träffa malmgifwande stället af fletzen 2:o Huru länge den en gång inbragte stolln kan nyttjas, om fletzen afsätter på djupet. 3o Huru länge afsänkt.

sänkt Schackt nyttjas kan, ock at de ändå nödwändigt måste förändras, när ock fletzen (7:o 3:o) forthåller, hwartill jämwäl komer at man 4:o måste i tid ock altid medan man har goda grufwor, med nya Schacht ock stollar upsöka Ertzgifwande ställen af fletzen, warandes detta jämwäl en hufwud punct wid detta wärks bestånd, emedan det eljest snart kunde gå öfwer ända. Hwadan man ock i dese backor finner många så wäl förfall. ne, som i gångwarande, ock under igenom slag stående Schacht. Man hade ej heller kunnat göra anläggning, af hytte-bok- ock waskwärk, ock hwad till sådant mera hörer, om man intet på delta sätt blifwit öfwertygad om fletzens widlöftighet ock bestånd, fast med förr omtalte förändringar, ock hwilken hufwud knut wid ett Bergwärk, här jämwäl bestyrkes, på några milars district, hwaräst berget af fletzens såla utstryker ock igenkännas kan. Årligen kan wid detta wärk utbringas 3: 400 Centner. koppar, ock deraf 7 à 800 R:r silfwer högst, dock med avance. gifwandes liknelse, till ytterligare förbättring, besynnerligen sedan kopparen blifwit förbättrad som ofwangjällandes gjällandes 1 Centner koppar i Frankfwit nämligen. af Biberska segrade kopparen 42 fl: 20 albus. Ett knep såg man här at betjäna 2 ugnar med ett par bäljor, nemligen i den ena ugnen ligga de ordinairt men utur bottnen af hwardera bäljan går ett rör neder under golfwet, ock up wid forman af den andra ugnen wäl fästade, blåsandes där ordenteligen in i Forman, när tätorna till förra ugnen tilltäppas. Foreställning aftvänne Ugnar som betjenas utaf ett par bälgor. 8. a. 2. 2. 6. a. Ugnarne. 6. Bälgorne wid denena Ulgnen. 5. Rören Från bälgorne under hyttegolfvet til den andra Ulgnen. d. Hyttegolfret.

Fönste ndrmet Zveisbricken Gischbach Kopparwärk. Uti det tyska kriget såg det gamla gewärkschaftel som här bygde en gl: grufwa Birfing, hwaräst de hade kostelig kopparglas, ock en ganska mägtig gång, som med tillsättande klyfter liknade ett stockwärksin ändalykt. De hade redan på 1570 talet utståt en stöt af ett stort stalp, som förmodeligen tillmakningarne gifwit anledning till. Stalpet är något större än sandrymningen i Salberget. UAnteligen för 50 år sedan lade sig åter ett gewärkschaft in ock uptogo icke allenast Birsing, utan ock uti gegen gebürget om icke just samma åtinstone en, ej mycket olika gång, under namn af Hosenberg ock hafwa från samma tid beständigt drifwit wärket. Medium af tillwärkningarne årligen kan man räkna till 400 Centn: 1 Centn: à 100 p: Frankfurter. Kopparen är ganska god efter här ej faller kies ock sållan glants, hwarföre han nu gjäller i sistnämde ort 46 fl: h: e: 30 R:dr 1 fl: ock stundom ther utöfwer. Detta Bergwärk är belägit uti Freijbrücken ock sorterar sorterar så wäl under samma Herrtig som Grefwenutaf Badendurlah. Hela denna Tract om Fischbach är antingen afen sändstens petra, samt eljest en Conglomerat af allahanda sten arter stora som ärtor, men åt Bingen ock Rehnströmmens sidan, war ännu skifferberg, samt tämelig bergagtigt emellan små bäckarne. Uti Hosenberg 1:o Här framstryker en hufwudgång som är en morgongång på kl: 5 med 12, 16 à 20 gr: dohnläge mot N: hwilken förändring af dohnläger är tillräknandes från dag åt djupet tilltagande; ty ju djupare ju mera dohnlägig. 2:o Denna gång består ej annat än af en grå Leerart från 1 till 2 à 3 f:r mägtighet, uti hwilken Leera infaller större ock smärre gryn ja anteligen fläckar ock kjört. lar af koppar glas. 5:o Liggandet består af en hwitagtig, med fina skiffer-ådror igenom sätt, förhärdad Leerart, dock närmast gongen föränderligit i färg, ock är mästendels oädelt, så at derutur ej komma några förädlande klyfter, warandes med

med tydelig aflosning skilt från gången; men deremot 4:o är hängandet, som består af en Rasibel blå, men utanpå rödagtig ock liksom skimerbbandad förhärdat Leerart, mera ädelt i anseende till 5:o så wäl ädla som oädla Spat ock flachklyfter, hwilka utur det samma (4:o) tillsälta, ock intet allenast sjelfwe af olika mägtighet i sådan leera föra gods, utan ock förädla hufwudgången, samt ett stycke det där emellan stående berget, så at det lönar mödan at bokas ock waskas. Hwadan ock dese klyfter ofta för sig sjelfwarda bearbetade. Hwad åter Grufbyggnaden angår, så medan här är brist på skog, stå har man måst utsöka medel at hjelpa sig med minsta skogs bruk möjeligit; fölgagteligen ock som gången är ganska lös; 1:o Så tages med en fältort ej större bredd än 7 à 9 qvart: bort på en gång, som med stämplar ock inslagne sprosar liksom på Graupen i Bohmen fortföres. Är nu fältet så långt upslagit så möjeligit alla omständigheter tillåta, så fylles det förra igen, tagandes stämplarne. bort, ock hwad qwar är af gången, i ena eller andrawäg. wäggen, liksom med ny ort borttages. 2:o Är åter afsigten at på djup eller högd gjöra sig gången till godo, så ser man gjerna till at djupet kan winnas med fältort, ock sedan upåt alternatim såsom (1:o) förestående är anmärkt, borttages. Fördenskull ock till denne grufwans conservation är jämwäl meningen. at beständigt afsänka gången, så långt möjeligit är ock sedan med übersichbrechen ock med minsta kostnad winna. malmerne. Således har man här ett Schacht i liggandet anna tilförenel. mon af händelse ock för nödwändighet skull, afsänkt 10 L samt mad 20 L: Stoll ort infört till gången, hwarigenom wattnet med en konst i samma Schacht ock under bergets tak stående, upfordras. Och i den händelse at grufwan hädan efter på djupet mera skulle afsänkas, så låter man en arm ingå uti grufwan igenom stollorten från Schacltet. 3:o Till fordringen äro 4 st: Schacht öfwer hwarandra med handhasplar af 10 L: perpend: djup afsänkte. Men som hwardera Schachtet är nedsänkt för träbesparing skullicke efter gångens fallande, utan perpendiculairt, samt altid i gångens liggande, så måste man ock ifrån Schachtel

tet, hålla durchslag till gången, som gjör en besynnerlig byggnads art, ock hwilken i ingen måtto, ej heller konst Schachtet är at imitera, emedan man altid måste underholla durchslagen, ock intet en gång af Betjenterne sjelfwe approberas. 4o Utur dahlen går stollen in ej mycket långt till gången ock skjer fordringen med hasplarne ej längre än till denne stoll, hwaräst med skott kjärra utfordras till dag. Hela denne gång är åt dagen redan längst utarbetad. uti Birfing. Här är en gammal grufwa med infallen alten man om storlek som ungefär sandrymningen. Hufwudgången som mäst af de gamle blifwit medtagen. stryker mäst på samma sätt som förra gång, med 10 à 12 gr: perpendiculair stupning mot Norden. Denna gång blir af åtskillige spat ock qwartz klyfter. tillsatt så at han förmerat liksom ett stockwärk, hwarikring man nu skafwer liksom gröten på grytbräddarne. Grufwan är wattusjuk, så at man ej under dess stoll som som är tämmelig lång, henne nu bearbetar, doch står malm qwar på djupet. Den gamla stolln från daten betjenar detta wärk af några 100:de Lachters längd. Hängandet är något härdare än i grann grufwan af en rödagtig grynig qwartz art, med fält spat partielar beblandadt. Malmen är eljest af god art, fallandes malmen 14 derb i en grå koppar malm, eller små drummer koppar glas, ock ofta koppar glasen i små korn eller liksom ärter. Widsmältningen förefaller någon owanlig operation, som jag dock ej kunde få se, emedan den ej war i gång, neml: at skjärstenen i stället för at gå igenom åt skilliga wändrostningar, rostas 14 underhwalf, likblysom på hartzen tunrrsshlichen. Dock har ugnen en rost för sig sjelf för eldningen, ock sönderbokas stenen, som spritas förut helt fin, röres ständigt om, ock skall på 36 timar wara färdig. Emedan mig gjordes förhoppning at få se detta wid Markirken uti Elsas så gaf jag mig tillfreds. Om detta så förhåller sig, så äro fördelarne wid denna kostning ganska stora. ty

Ty 1:o kan ej på så kort tid annorstades koppar beredas. 2o Behöfwes ej så mycket arbetning ock kostnad till stenars kostning. Dock tror jag at denne slags Rostning låter endast sig appliceras med sådan skjärsten som är rik af koppar glas eller Latur, eller sådan Ertzer, som ej hafwa mycket kies med sig. Hwadan ock rika derbegröna kopparmalmer i Swerget, sättes orostade uppå kopparbruket, äfwen ock för trott, stens winnande öfwer kopparen. Muschel Landsberg am ober Muschel. Utaf de här i gång warande 6 st: grufwori 2:ne differenberg la, äro besedde. 1o Linigkeit am Seilberg Denne grufwa har så wäl som de öfrige blifwit i gamla tider bearbetad, ock efter stillaliggande nu i nyare. tider af gewärkschaft åter optagen, då man med en 170 2o Stoll utur halfwa högden af Berget, infarit till de gamlas arbeten. Här Här äro i synnerhet 2ne differente gångar, den ena en fletz 100 fl wid pass från mundlocket af stolln, fallande med 12 à 17 gr: Horizontelle stupning mot N: O. Denne förer 1 1/2 à 1/2 tolls mägtig blyglants ock kopparkies, aflossande, ock blifwer så långt efter salt, som Commodement gjöras kan, med några qwarlämnade små pelare här ock där. Men under stolldjupet blir han nu ej arbetad, fast de gamla med ett afsänkande i dess tak, tyckes på djupet welat honom försöka. taket består af rasibel flolägrig grå skifferart ock är deruti åtskillige större, mindre klumpar insprängt, af lös grynig ljusgrå kalk. tiggande åter består wäl af samma skifferart som taket, men ligger ej lägerwis ock är ännu liksom mera Teerartad än taket. Den andra gången åter igen är en strykande stehende eller morgon gång, med 15 à 20 gr: perpend: stupning mot S. osten, af 1. 2, à 3 qd: mägtig qvartz gång, förande dylik blyglants ock koppar kies, som i förra fletzen ock stundom någon grå kopparmalm, som torde wara fhalertz, besynnerligen så länge klyfter. öfwersätta gången, ock han håller sig frisk; men när benget

A. 6. 5. get utur wäggarne, som bestå af en lös grof flisig skiffer art, med hwita större ock mindre kjortlar, som i den förras hängande, borjar intaga gången, så trykas malmen jämwäl ut ock är gången då ganska mör. Emedlertid har denna petra mästendels öfweralt ett. contrart stupande mot denne gång, det är at han stupar. 20 à 30 gr: mot N: i N:r W: besynnerligen liggandet; emedan hängandet är mera förstört. Och som det wästra fältet af denna gång fortdrifwes, så är man dermed sinnad at en gång öpna hwad conjunction af denne ock fletzen will sägaiOm denne stollmärkes det jämwäl, at fast han på åtskillige ställen står i trä förwarad, så kan man dock innerst för ort sen ut igenom mundlocket, så generade är han drefwen. Men man kan ock tämmeligen taga sig fram med bara slaget und Ejsen i berget. a. Strykande gong. b. Fetzen. 5. Stolln. Vertraue zu Gott. I berget Muschel Landsberg där denne grufwa med de 4 öfrige är belägen, hafwa de gamla drifwit en otralig. lig myckenhet små Schacht ned på de här liggande fletHer, uti hwilka Zinober Ertz brutit. Berget är med en liten bäck afskilt från det sistnämde, är högt, tämelig brant, långhlult emellan N: W. ock S. W:. Dock mera långslutt åt wästra sidan. I senare åren har man börjat at här ock där löpa in i de gamlas arbeten, at dels upsöka hwad de kunnat lämna, emedan bergarten, där Zinobrn bryter, har warit dem, såsom okunnoge om krutsprängning, alt för hård, dels ock att upleta freska fält. Saledes har man här rengjordt ett 24 à 25 f:r Schacht. till en liten stollderäst watnet kan aflöpa, men på 12 f:rs djup från dag, har man gådt in i de gl: arbeten. ock där funit åtskilliga goda mittel, hwarjämte man förmärkt följande förhållande, nemligen. 1o uti berget ligga ofwanpå hwarandra utan någon ordning strata af 2:o skifferart, 3:o fin sandsten 4:o ock så kallad fletz gebürge, alla från 1 till flere fl:r föränderlig mägtighet. denne senare är en fin grå hällestens.

lestens art. 5:o igenom desse strata sälter åtskillige större ock mindre klyfter, mäst stående, men med olika stup ock strykning. 6:o När nu desse klyster gå igenom fletzen (4o) så äro åtskillige af dem Zinober förande, anlingen i röd Zinoberertz, eller ock stundom med någon glasartig jern malm blandad. 7:o När klyfterne äro oädte blifwa de mäst af små lökberg utur alla Stratis fylte, eller ock af ett dera, då malmen aldeles uttryckes. 8:o Emellan desse klyfter (5:o) löpa ofta små aflosningar eller steinscheider, som knappast kunna synas. Mlen äro klyfterne ädle, så äro desse jämwäl upfylde med LinoberErtz ock formerar sig ofta wackrä skollar uti dem. 9:o Rlyfterne löpa ofta ganska nära till hwarandra så at med emellan sittande lösnor (8o), hela Bergklyften är af malm inpregnerad. 10o Men så snart klyfterne sätta in uti skiffer eller sandstens hwarfwen, äro de oädle. Uppå sådan grund (4:o) ock sedan gewärkschaffterne. erhollit. erhollit af öfwerheten frihet at bygga sina grufwor. ock bergwärk efter egit behag(öck hwartill bergkat. Sauti har största skulden, ty då han wille spänna bågan för högt, ock utaf gewärkerne wille sammanfordra en ansenlig summa pengar, till wärkets drift, hwilket de ej pågingo, långt mindre wille lämna pengarne un der hans disposition, blef hela gewärkschafftet nachlässigt.) Fast än at Bergkats Collegium i Meissen heim blifwit inrättat; så går arbetet mäst på det sättet än, at där något fins, blifwer det borttagit, och om det sedan stjelper igen, så blir det liggandes, då andra arbeten från dag måste börjas. Ingen stoll från djupet af dahlen har kunnat tillfullo indrifwas i detta berg, fast länge sedan på begynt, till at undersöka om gångarne på stora djup wilja göra godt, än nu wärande grofarbeten 20 à 30 f:r från dag, där de gemenligen blifwit oädle i skiffern; jämwäl ock at erfara hwad de högre uppå berget af de gamle bearbetade grufwors gångar, kunna uträtta, som skola sitt hafwa s stupande emot dese. Bist på träwärke är en stor swårighet, ock desse A Dettinnom parenthesi bör flyttas til dignum gångars

gångars obestånd tillåta ej heller något kostsamt. bän. Bach offen. Emedlertid hafwa intet alla grufwors gångar enahanda förhållande. Ty i denne har man en rigtig strykande aflossande morgongång af sådant fletzberg. Certrau zu Gott 4:o) ock 1. 2 à 3 qv: föränderlig mägtighet, hwarutinnan en dunkelröd Linober Ertzrutewis. inbryter, eller så till förståendes, at gången seer ut liksom små stycker af fletz i hop stjälpt ock hwar emellan Linobeen än tjockare än smalare bryker. Och som här jämwäl warit flere gånger, hwilka kanskje förädlat hwarannan ock gifwit stora brott, så har sådant gifwit anledning till at hålla denna grufwa för stockwärk. Här har jäm wäl stundom fallit någon Virginisk Zinober: ock ehuruwäl at de förr omtalte Berghwarf sätta igenom desse wäggar, så har gången doch hållit sig malmförande i alla. De andre grufwor äro af förestående förhållande, så at Zinobern bryter antingen i de små klyfter. eller eller ock nägorlunda i små gångar. Föröfrigit äger Bergwärket sine små Bokock waskwärk, samt tillhörig Laboratorii ugntill qwick-silfets öfwerdrifwande, som förmåles wid Stalberg d: 18 ock Wolfstein d: 17 Decemb 1749. Här räknas alt ett gewärkschaft af 32 stam eller 4 kux på hwar stam. Staelberget. Här har redan för gamla tider Bergwärket warit drifwit, men änteligen uti tyska kriget förmodeligen liggande, ock nu wid pass för 20 år sedan uptagit. Nu för tiden grufwor i gång äro, Atz Engel Michalt frisch mut, Carolina, Frintz Fredrich, Gottes Gabe. af allom är allenast den första besedd. Hon äger en stoll på 45 ock en på 75 fl: djup, den förra af 280 den senare af 580 Lrs längd. I samma grufwa förefaller åtskilliga gångar ock drinner hwarandra. korsande ock skjärande. En gång är dock af allom magt.

mägtigast till några fr, bestående af qvartz, hwit spat, marga, etc: förande Zinober ock weisgülden Ertzpå sätt som nedan widare förmäles. Äiger emot hängande aflosning, af en mer ock mindre mägtig Teerklyft, men i liggandet anwuxen. stryker emellan 11 ock 12 med 10 à 20 gr: stupning mot 2: Sjelfwa gångstenen är ej olik det i Muschel Landsberg. så kallade fletzberget, ock har de förändringar at 1:o När det faller löst ock grof ögt shär kallat kurtz ell:r kurtzgebürges, så gjer det gärna Linober Ertz. 2:o Blir det åter fast, hårt, swartagtigt ock tillika fint, så gjerdet bästa Zinober Ertz. 3o blir det åter med hwita spat ådror igenomsatt större ock mindre, så plägar gemenligen någon weisgülden art medfölja. 4:o Emedlertid håller sig Zinober Ertzen mera dunket än uti Muschel Landsberg, ock är ofta med en finkies beblandat, som intet allenast på sina ställen utwillrer till en grön Wictriol i krokars utan ock i swart mulm ock annan fast utwittring. Här skall nu för tiden 1700 högst till 2000 skålpundqwiksölfwer. sölfwer om året kunna tillwärkas. Utom detta, samt under den 17i denna månad besedde Wolfflein bergwärk, hafwa i denna tracten warit åtskillige Meruvialwärk, så at detta Zreijbrücken ock Sfaltzerland är, på en liten district ej mindre begåfwad med Zinober gångar, änen Fract i Saxen ock Böhmen med tenn gångar. Jag will upräkna några, hwars namn mig förekommit, ock äro i orten allment bekante. nemligen. wid Creutzenach 1. Munster-appelt. Ertz und Raths weiler 1. dannenbach oder Mansfelt in Sfaltz har warit det aldra största, men är dödt 1. Spilzenberg i Sfaltz 1. Patberg 2 stund från Wolfstein i Sfactz WaltgrereilerUtom flere äfwen nedlagde. 5 Smältningen eller tillgodogjörningen af Linober ertzen. Till godo gjörningen af Zinober ertzerne är mera en Destillation ock en Apotheqver operation, än någon smältning.

ning. Emedlertid märkes följande derom för denna gången. 1o Hwad ren derb Zinober ertz är, det är utan blandning med Berget, slås sönder för hand till erters störlek. Men hwad bergblandat är motte först bokas ock på planhärden. dragas till slich. 2:o föregående (1o) så err af ett som annat slag, blandas med hälften släkt ock äfwen så små sönderslagen osläkt kalk. 3:o Låtes sedan uti de om 2 à 3 kannors mott långsalsiga. LeerRetorter lägges in i destiller-ugnen, den ena wid den anöra, alteijande med halsarne på hwar sin sida af ugnen, ock wid en Leer recipient förluteras. 4:o drifwas makeligen uti eldstäderne med eld tills godset gådt öfwer, slutandes med tegelstenar förut igen holen öfwer retorterne, emot den med jernstänger fastgjorde hufwen från taket, så at retorterne ligga inneslutne liksom uti swafwel ugn på sin råst, eller såsom i en giftugn. 5:o Alt eftersom godset är rikt till, måste dock mer eller mindre kalk tillsältas, dock behöfwa ej alla ertzer lika. tillsättning af något terrestert, såsom uti MuscelLandsberg skall skje, men som beklageligen på ingendera stället, Laboratoriumet war i gång, så har man ej mera. kunnat. kunnat inhämta i detta ämne. Ty eljest wet jag icke hwemsom skrifwit om denne destillation af de gamla, om intet Agricola ock Alonso Barba. Men senare Auctorer motte wäl derom handlat. Ock fast operation icke tyckes wara så konstig, så fordrar dock inrättningen smått kink, ock är exponerad för kyfwarne. Derföre har Materialisten Roch i Frankfurt, samt en annan Bergförståndig gewärke Jacobi, inventerat en stor ugn till denna destilla tion, men som den fordrar starkare hetta, ock qwicksölfret går således bort i en fin rök, så behöfwer ännu denna invention förbättring. Nedanstående ritning utwisar des ungefärliga beskaffenhet. 6:o Caput Mortuum, som det torde gjomma något sölfwer, efter man redan genom grof det samma förnummit, så blir det förwarat, fast under bar Himnel, at nyttjas framdeles wid någon blysmältning. Grofil.

Profil af Disiller Ugnen oct samlings Churarne til qvicksilf-et. 1. ⦂ a 2 1e 5. 6. 5 Förklaring. a. Ugnen där godset inlägges uppå snedt uppstaplade tah pannor nå det hettan desto jemnare må hunna angripa hela massan. 6. Eldugnen under a, med askhol under Stengallret. C. Glugg på sidan af a, hvilken igenmuras när gnen är fyld. d. Alshillige jemnsidige jarnror igenom hvilka qvicksilfver ängan neddrifves ock passerar igenom. C. Vattukarilet ock vidare in uti den andra Ugnen (hvarest. quicksilfret nedrinner uti stora träget 9, som är syllt med. hallt vattn och videna andan med tapp försedd. Men röken upgår sedan igenom et annat ror h, in uti det öfra rumet i at på samma sätt samlas som Skedt i f. ock ändteligen har man tilsatten ny samlings chur dit roken ingar igenom roret l. Sadlane churar kunna esleromständigheterne förokas till antalet. Emedlertid. Emedlertid finner jag den så wida böra ändras, at all rök ej så lätt må få gå ur ett rinn till ett annat, utan bör först börrjas ned åt, så at han desto bättre må kunna fälla qwicksilfret, samt passera geqwickhilfwes nom ett wattenrum där ♀umabermm faller till bottnen ock röken afkyles, gåendes i ett annat rnbortt på sätt, som denna figa utwisar. Fig. A. Wid flere optog har jag äfwen uti Samelsurierne af detta dato infört en annan Iaee, som jag tror enn deen testra okpmnnigs Cunnhunsyeral den med Berg Secretaire Korn, fast jag tror han blef lika slug deraf. a. Vattukarilel medtapp i bottnen. Fig: a. b. Järnroret utur Distiller Ugnen. s: Noret ofwan vattnet somkan böjas Profil. ock införasefteromstandigheterne i. flere vattnkarl, dock torde detta vattn anUgripas utaf quicksilfver roken. Churpfaltz.

Churpfaltz Wolssstein Linobervärk Belägit i Ehcaphaltt 4 stunder från Meissenheim. emot Zreijbriucken. Här städes hafwa de gamle redan förlåtit åtskillige smärre dag anbrott ock grufwor hwilka de i brist af stollhjelp ej synes hafwa kun nat fortdrifwa. Ock ehuruwäl de anteligen högt uppå berget, ty här är täielig berg ock daligt fast kort ock twäre, anlagt en stoll, hwilken i 3ne defferente tider af 3ne differente gewärkschafter efter hwarannan blifwit optagen, så hafwa de dock äfofta wenså gådt derifrån med förlust, efter hwarken malm eller gång kunnat påträffas, eller hafwa ock andre omständigheter twingat dem at lämnat. Ty nu för 4 år sedan när det åter af ett nytt gewärkschaft blifwit uptagit, under geschworens Gunters anförande, ock den omtalte stollen blef rengjord ock widare fortdrifwen, träffades icke allenast en stehande mägtig oädel gång, utan jämwäl uti des liggande en ädel tillfallen kiesgång, båda af följande förhållande. 1o Setra ordinaria i bergen häromkring wisar ech allenast allenast en Conglomerat af åtskilliga stenarter rundagtiga af spat, skiffer, qwartz, kalk, utan ock en ders hård tät fin kalkart, besynnerligen djupare ini bergen. 2:o Stryker ofwannämde stehende gång på kl: 3 med 20 à 25 gr: stupning mot N: W: och förer, i några fots mer eller mindre mägtighet, en hård Leerart. 3:o Wäggarne bestå af en dylik dock något hårdare (2:o) Leerart, ock som man snarare skulle kalla för en kalkart, dock komer den ej upp till hårdhet emot förrnämde petra (1:o). 4o Denna gång (2:o) har man, uppå det med den gamla stollen uptagne djupet, icke allenast i fält mot S. l: opfarit, utan ock wäl 12 fl: derutur på djupet eftersatt, hwaräst man åter är sinnad at upslå fältet; men han har altid warit rädel, blifwandes jämwäl på södra fältet ett gamalt ganska förtrykt, hwaräst nu engemtelligem Schacht skall möta, där de gl: skola haft något gods. 5o Uti dennes f4:o) liggande tillsätter en tämelig felger Spatgång på kl. 9. Men går ej igenom, utan ternnnerar sig aldeles emot hufwudgången. Består af hwitock

ock gul järnspat med ganska stark strålig swafwel. kies, uti hwilken kins, Linober Ertzen så wäl inblan. dad grynwis med bergarten, som äfwen ofta tämelig derb, bryter. Uppå de 15 fl: som man redam upfarit denna gång från hufwudgången (4:o), wisar sig ju längre dåsto mera wilja förswinna, så wäl kies som Ert2. Så at närmare till hufwudgången. är mästa Ertzen, ock kiesen tyckes ock wara en nödwändig omständighet i denna gång, där Linober ertzen skall falla. men gångsten Continuerar likafult ock tyckes liksom uttrycka kiesen ock Zinober Ertzen. 6o Utaf wäggarne som här äfwen bestå af samma art som wid förra gången (4:o), faller jämwäl närmast gången i liggandet något bok eller waskgods, hwadan ock fast det ej är mera än 2 högst 3 qvart: mägtigt, liggandet dock till 1 par alnar medtages, besynner, ligen som det är igenom satt med åtskilliga aflösningar bakom hwarannan, ock hwaruti waskgodset faller. Eljest har ock hängandet; ty gången äger ringa perpend: stupning mot N: O; tydeligit salband grufbyg. Grufbyggnaden är ej stor at omtala, emedan på så kort tid ej stort kunnat uträttas än hwad omförmältär; men till Conservation af wärket, samt beqwälighet af wattufordringen på djupet, anlades 1746 en stoll några f:r djupare än den gl: uptagne, hwarmed icke allenast desse bekante gångars fält kan befrias från watten till samma stolls djup, utan ock som stollen ej går directe på den i gång warande. grufwa, utan på hennes oupslagne fält, så befordras derigenom wäderwäxling på samma fält, där eljest dag Schacht skulle slås, ock fältet således dästo längre kan opfaras. Detta är intet oäfwigt, fast det är simpelt men fördelen med wäderwäxlingen är härlig ock stollen skulle ändå upslås. Hos gående grundkitning föreställer meningen. d. 6. 2 a. Gongen som Skall i E. Stolln somuparifves ej. uppfaraspå hvil. mot grufvan 6, men paken grufvan 6, re. gongens fält at d, för dan bearbetas. 2 vidstrahtare vadervaxling.

Gag wet intel om ock hwarföre någon kunde hafwa den Speculation at Merucrial wärk torde ligga lågt, äfwen som saltkjällor, men då kan jag berätta, at desse Mercurialwärk ligga ganska högt, ty ifrån desse bergsbygder utlöpa icke allenast många watten. utan när annorstädes är drägelig wäderlek, så är här redan winter. Iinnan jag nu lemnar Meraurial grufworne, må ste jag lägga härtill en omständighet som gjer förhoppning at detta wärk blifwer mera bestående än något annat, ock kanskje framdeles ett mönster. för de andra Mercurial wärk, huru de kunna befästa sin säkerhet; nemligl: at upsigten af wärken är updrägen en skickelig bergsman, som har solein poivoir at gjöra som honom bäst tyckes, dock at han qvartaliter ingjer sina berättelser om tillståndet. skulle han dependera af gewärkschaftets behag, 1 som sällan, åtminstone, af dem förstå minsta bergs. hanteringen, så skulle det altid, såsom de andre, stå på wigpen at gå stundeligen öfweranda, efter de bygga gemenligen på deras undergång, men denun 5 ne har afsigt på Bergwärkets säkerhet i framtiden. Till godo gjörningen af Finober Ertzen. Detta wärk äger 2ne Läboratorier på 2ne differente. det ställen, emedan säfwen 1mil härifrån har 1 p: anbrott af Zinober Ert z. Ock efter som på annat ställe om denne handtering ej något Specielt kunnat berättas, emedan det ej war i gång, så måste jag här närmare berätta processen, som i sig sjelf intet är annat än en Destillation. 1:o alla Linober erther gå ej allena öfwer om de läggas i retorten, utan måste hafwa något terrestert hos sig. därtill brukas gemenligen osläks kalk, som efter bränningen förwaras i täta trälorar, gjerna byggde i Laboratorie huset wid ugnen, på det de motte hålla kalken torr. 2:o Emedlertid fordrar ej all LinoberEertzlika qvantunm af kalk, utan ju rikare ertz, ju mera kalk. Här tages ungesär 1/4 kalk till 3/4 delar ertz i rymden, hållandes Ertzen emellan 10 till 30 pl: qwicksölfwer. 3o Blandningen skjer för wighet skull genom mått i ett . större

större träsat eller tråg. Ty som ertzen antingen är dragen till slich, eller ock hwad derbt har warit utan berg, blifwit för hand af pojkar med hammare söndermalmat, till en slags fin, som gryn, slich, så götes 1 mått kalk på 3 mått sådan Ertz om 6 skålpunds wigt, ock som detta med flit war af den storlek, som Retorten skulle draga, så rördes det litet om ock igenom en blef tratt inträltades i Retonten, som då eneram wid pass 213 fyld, men kunde eljest hel rynma så mycket som 3 kannor swänska wid pass; de som fylla således binda om munnen på sig. 4o Dock måste man noga akta at icke ertzen må komma rå eller wåt in uti Retorten, emedan det då ej går braf. hwarföre om winteren uti såfrhuset eller skjed huset i taket, är liksom torkbänkar af bräder, dock ej större än at man dem handtera kan igenom dörren, hwarpå godset genom kaklungswärmen torkas men om sommaren, sätter man det i Holen. 5o Ugnen war gord till 40 sådane Retorter, 20 på hwarsida mitt emot hwarannan, så at på en gång kunde insättas 240 skålpund ertz (3:o) at öfwerdrifwas. desse Ra. Dese retorter insättas alla från en sida, så at byggnaden ej på båda sidor behöfwer at rubbas, warandes på den beständiga sidan små fol igenom tegelmur ningen, derigenom halsarne kunna igenom stickas, men sjelfwa bruken af Retorterne hwilar på en tjock guten järnstolpe 4 tum i fyrkant, hela ugnen igenom. När motsidan är fyld, lägges Retorterne äfwen in på den öpna sidan, eller rättare man begynner på en ända alternerandes så med inläggningen af Retorterne på hwar sin sida, tills man komit till andra ändan af ugnen. Sedan mures den öpna sidan igen ock holen ikring Retorf halserne bestrykes jämwältill med Leer. 6:o För Retorten lägges Recipienten som intet är annat än en burk med wattn fyld af så stor mynning at halsen af Retorten kan gå derin, men förluteras eljest icke till. Af detta ser man jämwäl at Retort hachen bör så ligga at qwick sölfret häldre måfalla in i Necipienten än tillbakars i Retorten, sedan han en gång upstigit. 7:o all ting således insatt uti ugnen, börjas med eldning

ning i båda ändar af ugnen dock gradatim, så at i förstone eldas mäkeligen ock sedan något starkare. dock ej hårdare än när man hörer qwicksölfret plumpa i Recipienterne, så går det godt, aktandes sig derwid at med näsan koma öfwer halsarne eller åt röken; ty det är det aldra farligaste, ock som satt mången arbetare krampen ock darren i kroppen. Dock plägar efter 6 timars eldning denne plunpning uphöra ock qwicksölfret jämwäl återwända at gå, då 8:o Man med eldningen uphörer, men låter alt sammans på 1 à 3 timars tid utkolne, på det kecipienter, ne må blifwa swala. 9:o Änteligen tages recipienterne från, ock urstjälpes en efter annan, hwad där i är af wattn ock qwickhölfwer i en träskål, som står på ett bräde ofwan ett kjärill af watten fylt. Recipienterne göres jämwäl rena från det som i dem kan hafwa sig fästat med en borste eller swamp på en pinne. 10 Sgan inn aslx Hceenterne, teglaes Nesnit trästalen med watlen urstjälpte, ock som wid hwar hwar öfwerrinner i nedanstående wattenkjärill, så af öses wattnet, ock qwicksölfret med en swamp aftorkas at snyggas, wridandes emellan åt wättnet utur swampen ock änteligen wäges. 11o Sist låtes sjelfwa qwicksölfret uti ett hwitt mäntat kalfskin ock med ett starkt snöre ock kjäpp omwrides ock sedan tillbindas 1 Cent: i hwart skin. 12o Emedlertid ock innan retorterne tages utur ugnen till ny inläggning wiskas deras hålsar rena öfwer en träskål med en blåntapp ock hwilket äfwen samlas till qwicksölfret. 13:o Sist tages Retorterne ut ock det öfwerblefne i dem eller Caput mortuum utgjutes på hög. Hwad för öfrigit desse retorter ock recipienter angår så warda de af krukmakare gjorde, ock kunna ofta räcka 5 à 6 eldar igenom. Profil af Distiller Ugnen. A Retorternes belägenE. Jem Stolpen under alla. het påena sidan. A Actorterne. A Elugnen 6. Regipienten . Loch askfänget i porden. Om de

Om de större inrättningar till Agat ock GaspisCliperier, i Oberstein ock nästgräntsande dorffer uti Zveijbrucken. . The ädlare stenslagen eller så kallade Fedre Dure äro hwarken malmer eller metaller; men så wida the äga någon nytta. med sig uti allmänt bruk ock jemwäl falla uti jorden ock bergen, så böra the ej heller förbigås. At tilreda sådanestenar såsom Agat, faspis ock Caliedon, neml: at aptera ock slipa dem, i allehanda faconer ock til hwarjehanda käril ock bruk, är at af them göra samma gagn, som af malmerne at smälta metall; ock fast års tiden icke war synnerlig beqwäm för sådant arbete; kunde jag icke tillsläppa någon annan, då jag wistades uti grannskapet wid Franckfurt am Mayn ock får derföre, innan jag lemnar Freijbrücken ock Ffaltz, omtala hwad i thetta ämne warit möjeligit at i agttaga. I allmänhet kan man föreställa sig den ideen at agaterne bryta schwülemeller kortelwis uti en tilhårdnad leera fletfwejse i bergen, eller ock i jord, mera ock mindre djupt. Af allom, emedan man så wäl i Zveijbrücken, som Lothringen har åtskilliga ock ganska många brott, är besedt 63. Der Steinkohl Berg. Så kalladtefter agaterne kallas steinkohl, belägit 1/2 stund inN. N: från Oberstein mot Lothringiska grantsen. Berget upstiger med sin matjord ifrån Ioer dorff ock dess bäck 1/2 stund så sagteligen i högden, med stupning åt Wästern ock får ändte ligen en twär afstupning, i hwilken man 20 à 25 f:r dupt under surfacen af denna bergstract, i longa tider efterföljt en förhärdad leerflets af 1à2 frs magt; som äger 8 à 10 gr:o stupning mot S O. Nu är dahlen under denna flets ändå ganska djup, så at brotten ej oroas af wattn, utan det samma afrinner igenom klyfter ned i dalen. Uti denna nämde förhärdade leerfletz faller nu större ock mindre stenar af kjselsten, som då efter sin färg få åteskilliga namn, såsom den blå ock ådriga agaten. Den röda ock sönderspruckna rothenstein, qwartzock ametist bollarna, som med liten Crusta af Agat äro omgifne, kies, o: ): w: Uärmast ikring desse agat kulorne holler sig. fletsarten mera lös, men eljest är han något hårdare, så at då man med Tilhacka kan löswinna agatkulorne, måste man ofta deremellan sätta tilwägs med borning ock sprängning. Ock i sålan är gjerna denna förhärdade leerart

art något hårdare ock mörkare. Sällan wet man om en kula är agal eller qwartz, förrän hon blifwer upslagen. Ofta ligger ock agaten något längre ock bredare liksom i schwulen. Ock den rödastenen är intet annat än sönder sprucken schwulen af Silex. Grufarbetet är simpelt ock lemnas här ock där någon pelare. Alt för djupt kommer man intet in, som arbetet tilhörer bönder hwilka bygge ock handla med stenarne efter behag ock landsorten. prodicerar öfwer flöd deraf, utan at man behöfwer göra sig alt för mycken kostnad med afsänkning. kulor af 1 1/2 qv:o diameter eller tjocklek ock deröfwer falla ock alt efter godhet af färg, blifwa sådane betelte til 10 a 20 R:dr. Bassarne betalte 1 :r om året til öfwerheten för sin grufwa, uti hwilken Interessera 3 arbetare, fast flere grufwor finnas, Petra ordinaria eljest häromkring är tämmelig benägen til sådane ädla agat ock Jaspisarter, bestående så wäl af sådan bländning, som besynnerligen af de fischbachiske conglommerater. Emedan den ordinaira stenslipningen med bly eller tenskifwor går något långsamt, ja nästan omöjeligit är slipa stora saker, har man måst wara betänkt at at inrätta större machiner, hwarmed större stenar kunna på kort tid ock med liten kostnad slipas. Ock som så wäl i denne nejden, men besynnerligen innom Lothringiske gräntsen, faller mångfärgad Agat ock faspis, så har man redan långst tilbakars kommit här i orten, wid en liten bäck, med dese slipningar i tämmelig godt stånd; Här är en myckenhet qwarnar, hwardera om 4 à 5 stenar ock ankomma tilsammans på 90 slipstenar som slipa. Alla höra tilsammans i et skrå i Oberstein, stenflipgrne. hwarest er swärja at ej wilja gå derifrån för inrätningar i andra länder ock hwarest deras samfälte. hushållning med stenhandeln afgöres. Så tillåtes rj heller at rå Agatstenar må utgå till främmande. orter. Ock ehuruwäl man må sig förundra hwarföre intet så gjerna i Lothringen slika inrättningar som i Freijbrücken blifwit gjorde, så är tilwetandes at första begynnelsen gör mycket: at bondfolk så wäl med brotten som stenslipningarne umgå: at hwad Far ej lärer af son, det kommer ej längre, warandes ej bassarne här i orten anten dalkarlar eller Jämt

Jämtländnningar. Mad et orrd tunhet regerar intet mindre här än ofta annorstädes. Sjelfwa slipningen är grof ock ankommer mera på öfning, wana ock några handgrepp, än at derwid är särdeles subtilite eller konst. Generelle idel derom är detta, at Agat ock Gaspis stenarne slipas på stora slipstenar, til den fignr utwärtes man will, ock poleras sedan på en annan trinder träwall, bestruken med polerande saker. Specielt är följande anmärkt. 51. 1o Stenslaget hwarpå slipas består af en ganska fingrgnig, rödagtig sändsten, hård, men låter sig dock med jern hackas, med muroscopet wisar denne stenen at han består af hwita ganska små qwartzkorn med små hålemellan, hwilka med en röd jord äro upfylte ock hwaraf färgen på stenen härflyter. Denne sandsten skallej bryta här i Obersteisn, men några mil härifrån. Del kan ock wara lika, nog sagt at han skapas som en qwarnsten; dock måste ögat mitt på wara så stort, at stocken icke allenast kan gå derigenom, hwarpå stenen skall sitta, utan jemwäl en mohn af 2 à 3 toll på alla sidor af ögat, til fastkilning, såsom en liten hadel sadel. Desutom måste stenen wara ganska rund ock jemwäl sättes sentraliter på wallstocken. Nu kan wäl hända at han ändå ej kan komma så anurat i anseende til Centoum; dereföre måste han på den ojämna sidan, som med krita marqutras, när stenen går omkring, med pickor afhackas. Sedan blir det största omaket at göra stenen så slät, at man på honom slipa kan. Till den ändan kan man icke allenast gåpå med grofwa stora stenar, allehanda jernsaker, utan jemwäl slipa ock aptera allehanda små skifwor ock kujusar till utgröpnings slipning, sättandes dem fast wid et stycke trä, så at de ej kunna nåka annat än de ojamna kanter på slipstenen, så man kan ock grofslipa en hop hårda faspisstenar. Det måste man laga at slipstenen, så mycket möjeligit, ej sitter wind. Ty ehuruwäl at man mitt på stenen, samt ända til windningen kan slipa, så har det likwäl den olägenheten med sig, at man ej kan nyttja hela brädden af stenen, men twärtom at bräddarna blifwa höga, ock om fingret eller annat mellankommer wid denna windning ock liggträdet, än i skiönt den är liten, ty så noga kan men ej få et, så stryker fingret med. På 85.

På en eller annan hälft af stenens bredd eller ock på båda håller man jemn plan at derpå slipa jemt, ock mitt på kan man hafwa större ock mindre ingröpningar till rundslipningen, hwilka antingen med jern inslipas, eller förut hackas på det man må hafwa rum at handtera sig, som eljest wore stängt, om taffelslipningen höllos mitt på stenen. Äfwenså holles denna planen till taflars slipning icke ad angulos rector emot planen af stenen, utan från honom till räknandes ad angulos obtusos, så at stenen mittpå blifwer högre ock at man dersammastades med Comoditet kan slipa hwad man will, utan at blifwa hindrad af planerne. Will man nu hafwa stora kulor eller rundningar, så göres utgröpningen stor ock så widare, men det är hufwudsaken, at rundningen eller peripherien af stenen må gå ganska accurat, så at det ej gifwer någon stött, emedan man då icke så wäl kan slipa. Ochemedan denne auurate gång af stenarne mycket dependerar af hjulstocken, at den samma ej böjer sig olika eller mycket, när stenen går omkring;, så är wäl ekträ det bästa här till, efter det är hårdt, böjande sig ej så lätt. Dock tror jag ock at sammanfogade stockar, med jernspikar eller bullar. bultar genomslagne, skola wara bättre. Jag kan försäkra at jag sedt slipstenar gå så accurat at jag knappast kunnat män ka någon förändring på peripherien, när stenen gådt omkringt Det skulle ock tyckas ej wara orådeligit at hwar sten såtto på sin egen korta stock; ty wara huru det will när 5 stenar sitter på en wall ock blifwer stillastående 8, 14 dagar ock längre, så maste ändå stocken få någon böjning at den sidan som stådt nedåt, hwadan ock de medlerste stenarne sällan gå så auurat som de hwilka sitta närmast tapparne, men inrättningen med 5 à 4 stenar på en stock skjer derföre, at kunna nyttja ett watten åt flere stenar, som eljest skulle hafwa 4 eller 5 inrättningar ock hjul etc: När en ny qwarn bygges, hwaräst man ej annat har än nyastenar, så har man wäl den olägenhet, at alla stenar ne måste på en tid prepareras till slipning, eller om man inslipar en efter annan, så kan man dock intet nyttja alla på en gång eller de fläste; men på det man ej må risqvera sådant en annan gång, eller at tillika förse qwarnen på till en ock samma tid med nya stenar, så inrättar man så sslipningat man ej behöfwer insätta mer än 1, högst 2 stenar i sönder memlig.

nemligen de medlersta stenarne brukas mäst, så at de snarast blifwa obrukbare, då den samma sönderklyf wes, ock nästa stenen derwid flyttes i hans ställe ock en ny i den bortavancerades ställe, på ändan af wändwallen eller slipstocken. Skjer detta på en gång på båda ändar af stocken, så blir stenarne efter hand så beskaffade, at ytterst sitta de största stenarne, dernäst mindre ock miltpå stocken de minsta. Detta är jemwäl så wida angelägit som stocken mitt på är swagast ock tål ej så stark last, som på ändarne. Ock således kan på de innerste stenarne likafullt slipas då de ytterst insätte stenar inslipas ock beredas. Det motte ej förgätas at alla hjulnålar eller tappar i stället för sten, löpa på trä ock hälst på gran. Ty som desse slipstenar. ganska fort måste gå omkring, ju fortare desto bättre; så skulle friction mot tappen blifwa förstor, eller ock mycket smörja åtgå; Men nu skjer det med ständigt pålöpande watten, som holler tapparne swala ock ändteligen generelt är det, at alla tappar jemwäl på hjulstocken ock poler-wälsenlöpa uti trä ock smörjes den senare. Till de ofwan omtalte planer ock ingröpningar på stenen. pasas passas ett stycke trä af samma horm ock något längre änsliprenens bredd, Horizontelt fastslagit med ett par jernhakar på golfwet i qwarnen, så at man samma trästycke lätt uttaga ock flytta kan, när stenen blir afnött. Detta trästycke ligger stenen på 1/4 linca af 1 toll nära ock ungefär 1 qvart: a 1 1/2 qv: högre än Centrum af stenen ock hjulstoc ken, ock kommer alt stort arbete at fastligga på detta trädstycke eller liggträd. Till hwarje slipsten hörer en sadel-bänk, hwarpå sliparen ligger, liksom i en hoo. Men är ej fastare sammanslagen, än när sliparen sparkar emot ett par pinnar i golfwet gier sig den perpendiculairt stående skifwan hwarpå bänken lutar framåt, så at sliparen medelst pinne, kan trycka stenen som slipas skall hårdare mot slipstenen, fast han dock hwilar på nysssagde trästycke. 5. Så gjöres ock sina tider emellan wissa små piukningar på stenarne;, såsom när man will börja något partil af grofslipning. Äro stenarne då förutbrukade länge ock släta, så slipa de ej så braf; Fördenskull blifwa de då på slätten twärt för sten emellan hwar 3:die foll med liten rand om 1 1/2 linea pickade, så at det som då slipas skall, or

går desto fortare; ty innan sådant sedan kommer at Livegeras är denna pickning på stenen utgongen. Bäst är eljest at de stenar som äro finast beholles till Livegering, ock de gröfre pickas till slipning, fast det här ej går altid an, efter ofta en mästare ej äger mer än en sten på samfält stock med andre. 82. Innan jag nu kan omtala slipnings sättet måste jag förut nämna om stenarnes aptering hwilka skola slipas. Detta är tämelig groft. Som manhar så tillräcke lig myckenhet af Agat ock Gafpis, så gjör man sig intel möda at såga honom sönder i skifwor eller applicable. stycken till det man arbeta will, utan slås stenarne sönder med större ock mindre hwassa hamrar eller kilas med hwass hammar ock knoster derpå. Nu är det wäl sant at mycket sten fördärfwas, ock at man oftatill en liten skifwa, behöfwer en stor sten om några kån wigt, ock dessutom ganska mycket måste bortslipas af 1 à 2 tolls tjocklek ock oformelig skapnad, emedan man ej mera törs slå på stenen, ock han spränger ej altid efter behag; men deremot avancerar man i tid ock kostnad. kostnad. Ty på en liten stund kan en oformelig sten afslipas med ringa kostnad, som eljest med sågning fordrar flere dagars tid ock kostnad, ock följakteligen skulle sågningen kosta mera än hela den andra slipningen. Utan fördelaktiga watten Nachiner till sågning som ännu ej blifwit påtänkte, låter detta sig ej annorledes gjöra på denna orten. Man skall wäl wid Zveijbrücken stad längst tillförene giort i sådan afsigt begynnelse ock försök, men det skall blifwit, såsom alt för kostsamt, instält. Uppå dessa slipstenar slipes alt hwad utwärtes på en sten giöras kan, undantagandes håligt. Dock kunna wissa ingröpningar gjöras, såsom det, som tillika är runt utanpå ock med lister. På sitt ställe beskrifwes iholig slipning. Härwid förefalla nu åtskilliga handgrep, hwilka utom handläggning widsaken, ej tillfullo kunna inhämtas. Ock som sådant ej kunnat mig särdeles tillåtas, så måste jag låta mig nöja med hwad af påseendet kunnat iagtagas. 1o aste jag warna at ingen sätter någon sten med hwas.

hwass kant högt upp 1, 2 à 3 toll öfwer trästycket emot slipstenen, ock med en annan kant af stenen äfwen så många-toll, 1, 2 à 3 från slipstenen mot trästycket, ty deraf kunde hända at stenen löpte in i slipstenen ock gjorde honom skada eller at stenbiten gick sönder ock sliparens fingrar fingo skada med mera. Nu är wäl detta förekommit medelst trästyckets belägenhet högre än Centrum af stenen; men så olyckeligt kunde man i förstone ända anställa, at man sedan aldrig slipade. 2:o Måingen sätta finger eller sten utom brädden af peripherien på långsidan af slipstenarne, ty antingen stötes stenen bort af de snå ojemnheter som der kunna wara eller ock kan man behändigt mista fingret emot trästycket ock slipstenen. 3:o Måste på planerne af slipstenen ej slipas på ett ställe, utan altid bytes om, så at planen hålles rigtig, at ej blifwer några ojeninheter. Ondteligen kunde tålas at planen wore på slipstenen häldre kulrig än holig, emedan i senare fall ingen jemn platta slipas kunde. Men det kan räknas för en hufwud regla, nemligen at då slipas bäst ock säkrast, när stenen hwilar på tråstycket stycket ock framskjutes mot sligstenen. Ju närmare detta skjer i hörnet af peripherien ock trästycket, ju bättre. Emedlertid hindrar intet at ju stenens sormkan så wara at han tar högt uppå stenen; men han hwilar dock på trästycket när intill periphevien, ock som arbetet är till, så håller man åter annorledes. Hwad man håller löst emellan fingren tillstenen, behöfwer ej ligga emot trästycket. Grofwa stycken eller stora saker tilltryckas med en pinne från bänkfoten till stenen ock på trästycket hwilande. Willman nu slipa en jemn platta, så kan man så wäl dermed avancera efter hand lika på båda sidor, tagandes pinnen till hjelp at dermed hålla stenen hårdare mot slipstenen, som jemwäl akta, at som peripha rien är rund, så kan wäl stenen efter en direction eller twärt för slipstenen, blifwa jemn, men längst efter blifwer skifwan dalig; fördenskull måste icke allenast den stenen eller plattan omridas, liksom på sin axis, ock för hwarwändning så djupt slipas, at det hinner till mittpå den första jemnslipningen, utan ock stenen sedan för handtill slut wäglas under slipningen, då han blir jemn, emedan det

Det då slipes nu på en nu på en annan ända. Andra bruka annat sätt. Ifrån alla fyra kanterna af platten stipås till Centrum af skifwan efter hand ned ock sedan wäglas hela stycket. Det ser ock altid bättre ut at skifwan är litet convex än concar. Allenast det är egalt ock ej dälder ock högder. om hwaran derpå. Det måste man gjerna se till, at när någon sida eller hwad det wara må, är snart färdigt slipat, ligger man ej så hårdt blifwa. derpå på det deri ej må arranrar några grofwa strimor, hwilka wid poleringen ej utgå, wäglandes sagta på stenen Så måste man ock taga sig till wara med taflar, at ej stycket ppringer; ty är det tunt ock man med pinnan ligger hårdt på, besynnerligen om man så wändt det, at det under är concart, så kan det wäl springa, ligger man hårdt på med hörnet när det är tunt, så kan det ock springa. Enär kanter på plattor slipas, håller man ej gjerna plattan verticalt på slipstenen, emedan han då allenast togo på ett ställe ock kanten blefwo ojen, utan på sned 45 gr: ock tillika mer eller mindre docerande, förandes så plattan fram ock tillbakars, at hela kanten må blifwa slipad ock jemn. Geripherien. Seripherien af knappar eller andra runda skifwor slipes så at stenen lägges platt på trästycket, inskjutes ock kringwrides i utgröpningarne, till dess han blifwit rund. Men släta sidan slipas på det jemna af stenen då han med en pinne i handen kan fasthållas. Med lös pinne kan ock allehanda små saker fasthållas, utan at det som slipes ligger mot liggträdet eller trädstycket. Men convexitet af sådana små knappar, slipas antingen för hand, omkulrandes i utgröpningarne på stenen, eller ock om de äro ganska små ock tunna, så at de ej kunna hållas med fingren, med en 3/4 lineas af 1 4. tjockt mäntat läder, på hwars ena ända kanten af knappen altid passas uti en liten inskjärning, ock när inskjärningen blifwit förslipad, skjäres en annan så länge man kan hålla i skimlappen, som här i Lebensgrösse föreställes. kulor slipas ock med omkulring på trästycket, men deras med Lifvegering eller nogare slipning skjer pas en urhålkad pinne 1/2 al: hög at kulans 1/4 kanligga deri, liksom uti en Bilbogret, hwilka reses på ända på trästycket ock lutes in i urgröpningen, men kulan med fingren altid omwrides tills hon blifwit ganska rund. Andteligl:

Undteligen lärer om några accurate kulor skola gjöras, krum circel böra anbringas, emedan ögat ock handen allena ej äro tillräckelige wid sådant arbete. 23. Hwad åter angår iholig slipning, så skjer det på swarfwen, nemligen sedan stycken efter den facon som de ungefär skola. få, blifwit grofslipade på slipstenen, blifwa de iholslipade på swarfwen, då ändteligen med små sådane sandstens skifwor eller ock andra stenkluntsar, altsom arbetet blifwa skall, utslipas, låtandes beständigt watten drypa tätt på skifwan eller kujusen, ock med handen samt knäet derunder tryckandes hårdt upp emot swarfwen, ock tillika förande stenen fram ock åter, at det ej må just taga på ett ställe. äfwen som lappar på de stora slipstenarne hålla wattnet undan från sliparen, ock förer det tillika ned på ste nen, så måste man här ock hafwa någon slarfwa som ligger ock suddar på stenen, håller wattnet på honom qwarock tillhinder at ej arbetaren alt för mycket nedpaskas. Om desse små skifwor äro något härdare sandstens art, än de stora slipstenarne, så kan sådant ej skada. Med hwass hammare hackes makeligen fyrkantigt håligenom dem dem mitt på, för träpinnan at deri fästas, som sedan inslås i swarfwen. Men de andre kujusarne gjöres så, at de i swarfwen straxt kunna inslås, ock hwad mycket ojämt wara kan, afslipas förut. Desse kujuser slipes eljest på de stora slipstenarne, till den facon behagas. För öfrigit observeras at denne swarf eller bänk ej står på sina 4 lika höga fötter, utan snedt lutande emot hjulet så at det grofwa snöret ej må löpa ock nöta emot sig, ock arbetaren desto bättre på den nedersta sidan kunna arbeta, emedan på den som står i wädret aldeles intet något arbete skjer, åt minstone ej i min närwaro. Huru det som på denne swarf slipes iholigt, bör poleras, är, såsom olika mot ordinairt, anfört här nedan. 54. Poleringen skjer på twäggehanda sätt nemligen, på trärullen eller ock till dels på en ordinair tenskifwa, som tro muti består af ock på bräddarne allenast är försedd. med 1 1/2 L: tenn. På rullen som med Engelskt polier erde rödagtig, i watten opsuddad, med en fjäder påstry kns, poleras alt hwad utanpå kullrigt eller daligt är samt äfwen plattar, då stenen hålles med handen öfwer nänt

knäet emot rullen ock dermed skjuter långsamt framock tillbakars. Men som plattorna häraf ej nog wäl poteras kunna, så appliceras tenn skifwan till sten stocken ock med ord: trippel poleras, förandes ock wridandes plattan beständigt omkring. Hwad åter innuti skallpoleras motte med swarfwen skje, då träskifwor ock trä kujusar sättas in, ock med den röda polier-Erden bestrykes; dock måste det inwärtes förut medmindre hårda stenar lifvegeras, om trädet sedan skall något giöra, ock böra gå 2 slags stenar efter råslipningen förut till Lifvegeringen. I denna poler-stock är äfwen sådane ingröpningar som uti slipstenen, så at knappar med skinlappen ock flere kullriga saker utan på kunna deruti. poleras, Ock sitter eljest i sådan ställning, at den med en ke stör mot taket kan fästas, äfwen som polerstommen, eller med jernhake i golfwet fastslås ock täpparne, gående i trä instuckne, ock den andra i ett stycke träsom med träkit kan lossas ock fästas. 25. Borningen är ett appendix till detta stensliperie, ock fordrar sin särskilte öfning ock konstnär. Härwid före faller. faller twäggehanda börning nemligen af stora eller små hol. Båda måste med demant giöras, men på olika sätt- la gr: Skallen knapp såsom en råckknapp boras med hol om 1/2 à 3/4 lin: diamet: så skijer sådant med en tät borr. nappensättes i en träklysna, sedan på knappen förut blifwit aner litet kitt, på den sidan under fästadt, där börren skall utkomma, att icke alt för stort hol må utspringa. Med en skarp diamant giöres ett litet hol upp i knappen ock meden annan borr då 2 stenar sitta i borren, drillas stenen igenom Här wid märkes at intet drillbogen får gå jemt framock tillbakas i ett skrapande utan tapptals, så at oljan hwari borren som oftast doppas, må kunna rinna ned ock demanten ej så tort skrapa på stenen. Jämwäl ock wikes med borren så at han desto bättre må bita, samt den medlersta kiernan medfölja, dock är denna wickning ringa; men skall stort hol giöras såsom till tandpet foder så skjer sådant med ett tunt mässings rör, som äfwen så med skaft är försedt ock brukas demant pulfwer uti olja blandat; men som demanterne under sådan borrning blifwa slöda, så at de ej mera wilja bita, så måste de, sina dagar emellan, skärpas. Detta är en stor omständighet wid borrwäsendet

wäsendet som jag ej så noga kunnat utforska eller lära; så mycket wet jag at uti en liten kitt stock sitter en twärdemant fastkittad, hwilken skall kärpa de andre. r nu borr demanten slö, så tages han utur sin klyka ock sättes fast med kitt på en liten kittstock, på det sättet at ej dess hwassa kant står ut i wädret utan den ena långsidan. Sedan tages desse kiltstockar i hwar sin hand ock sättes borr demanten mot skärparen ock skjutes tinnarna uppå annan, den förra twärt för den senare, hwarmed skärparen afnöter denne sidan. Sedan wändes den andra sidan af borrdemanten före, ock på samma sätt procederas, warandes afsigten at borr-demanternes skjär må blifwa långt ock hwast, då han ser så till sägandes trekantigut. Sedan sättes borr demanten in i jerndrillen, ock tillslutes sidorne, allenast at skäret såsom ett har ligger ute. 2 demanter fästes gjerna emot hwarandra formerandes. ett skjar, då likwist mitt i borren blifwer ingen ting. Jag ser ingen ordsak hwarföre icke skiären af båda. demanterne gå på sida om Centrum hwarannan förbisåsom Borrbänk. niuti Will man gjöra någon ting 4 kantigt, såsom ett tand pets. pets foder, sedan det är stor-borrat; så borras med små borrar i hörnen slåendes en pinne i det stora, samt dermed förnyande, så ofta de förra will utslitas. Sedan filas med och en träpinne fyrkantig, smergel i holet, tills man får det efter behag. På samma sätt serman lätt huru långa smala fyrkantiga hol kunna gjöras, nemligen med små borrar ock sedan träslipning. I de stora holen blifwer således liksom en nyckel pinne omkring pipan. Denne måste på 12 tolls längd med ett jernaf olika tjocklek i båda ändar afslås, eljest förslipar sig derpå en hop demant pulfwer fåfängt. Handgreppet kunde nu ej ses, huru den nämde nyckeln afbrytes i bottnen. Öfwer Instrumenterne till borningen äro wäl någre ritningar gjorde, men som deras rätta bruk ock handla gen ej kunnat läras, ty dertill fordras long öfning ock underwisning, som icke på korttid, hos härwarande ende arlist kunde inhämtas, så håller jag ock onödigt at rit ningarne afteckna, utan följa nu ritningar ock beskrifningar på de gröfre slipwärktygen.. Tab II. RI. II. V.

Landgrefskapet Elsass Sainte Marie aux Mines vid Markirchen hvärs nanin thet afven bar. Uti Eyass mot Lolhringiska gräntsen ligger i grefskapet Rappoldsvir en liten fläck Markirchen, hwarwid redan för flerehundrade är tillbakars, Bergwärk warit i gong. Man kan ej weta hwad öden hindrat deras beständiga drift; men för 18 år sedan blef det åter uptagit igenom ett Compagniedet Efasiske kallat, som har Trivilegium at i hela Elfass bygga 4 Bergwärk, andra uteslutne, än dem de wilja tillåta. Desse skjöto tillsammans på hwar kux 20 Louis dor, ock hafwa alt sedan ej gifwit något widare tillskott. Ty i förstone slog lyckan till at man årligen frambragte 5 à 6000 der sölfwer, medan man hade härliga anbrott af gedinget silfwer, rothgül. den ock glas Ertz, så at ansenliga utbyten fallit; Men nu på några är hafwa grufworna tämeligen aftagit, så at af de 5 eller 6, som nu drifwas allenast 1000 v:r om året kan giöras, ock hwarmed Bergwärket knappast kan souteneras. Nu som Compagniet intet gjerna will giöra något nytt tillskött: gångarne ej heller med synnerlig styrka eftersättes i friskt fält; så så ser det wäl något smalt ut med detta wärk. Eljest är belägenheten fördelagtig. Gångar stryka twärt igenom ett högt berg, som har dalar på båda sidor. I berget har man med stollar efter hand ock under hwarannan eftersatt gångarne. På de öfra stollarne kunna nu wattnet af föras, ock grundwattnet will ej mera säga, än at man med handwind kan hissa det upp på djupaste stolln, 40 fr: högt, efter det är ganska ringa watten tillopp. Ock emedan grefskapet blifwit af konungen i Frankriket skänkt åt Teijbrückiska huset, på hwars grund grufworna ligga, så har Herrtigen jemwäl tionden deraf med någon tillökning för frikol ock wed på stubben. Men 3 stunder härifrån ligger ett annat wärk aldeles i Lothringiska, La Croix, hwaräst endast deligga blyglants gångar falla ock hwilka kjöpes hit. Det har jemwäl aftagit, men i desse dagar har ett nytt anbrott öpnat sig, ock man förmodar förbättring p esedde Grufwor. St: Johannes ock Nicolaus sammanslagne. Desse 2:ne grufwor äro bygde på en ock samma hufwud gång, hwars beskaffenhet fants wara följande. 1o Hufwudgången stryker på kl: 7 med 10, 20, 30 gr:o föranderlig.

derlig stupning mot S. W ock 2o består af qwartz gångsten med hwit spat, ock stundom med bergart utur wäggarne inblandad. 3:o Emotliggande har gången rent ock tydeligit salband, men emot hängandet är det otydeligit ock snarare sagt anwuxit. 4o Mägtigheten är föränderlig ifrån 2 toll, till 4 à 6 qvarter i anseende till de omständigheter, som kunna tillfalla, ock jemwäl bidraga till malmförandet, som nedan skall omtalas. 5:o Hängandet består af en fin tät rasible kalkart, med ganska fina kiesstrimmor igenom satt. 6:o Liggandet af samma (5:o) gryt, dock med en rödbrun fingrynig lerart beblandat, hwadan det jemwäl är mindre hårdt at bearbeta. 7:o När utur wäggarne (5:o 6:o) gången blifwer intagen ock tillika af lös faul art, så plägar malmen gierna förswinna; emedlertid så länge han allenast håller sig strimwis med qwartzen, sitter malmen äfwen uti honom. 8o Det är just icke det bästa at gångarne blifwa så gan ska mägtiga af qwartz, ty derwid plägar äfwen malmen uttryckas; men 9:o Det är ej heller det bästa at gången af wäggarne samman mantryckas, ty då måste malmen äfwen uttryckas, ock ser man ofta ej mer än fingers mägtig qwartzgång. 10o Deremot när gången fördrummar sig uti 2 à 3 drummer, så plägar antingen en eller annan af dem wara Ertz fyndiga, fast ofta 1 à 2 aln:r från annanskilde, så at 3 à 4 alnt bredd motte hollas i arbete, men så räcker sådant ej längej ty antingen på fält eller djup, komma ända desse drum mer tillsammans, ock äro då underkashe ofwansagde förändringar. 11:o De förnämsta omständigheter som bidraga till malm. fyndigheten äro Spatklyfter, antingen sättande igenom hufwudgången eller ock allenast tillkommande utur han gandet. Ty intet allenast gången af dem plägar förädlas, utan ock kastas uti ett widersinnigt stupande, så wäl på fältsom djup flere frr. Emedlertid bestå de sjelfwe utaf samma Bergart som hufwudgången, ock komma ofta till 1 à 2 qvar: mägtighet. Dock föra de ej sjelfwa någon malm ock förlora äfwen sin mägtighet, ju längre de komma från hufwud gån gen: höra ock sällan så mycken malm at det någonsin lönat mödan at arbeta dem. 12:o Eljest ock där drushol förefalla plägar stundom rothgülden. sitta

sitta i den såsom andra Christaller; dock äro mästa drushåltomma med qwartz druser bedragne in uti. Det märkes ock i desse drushål, at mästendels sålan ock de kanter på takdruserne, som wända sig uppåt, äro med andra små kalkdruser öfwerdragne, hwilka stundom ligga liksom påstänkte. Utom den här beskresne gången äro 2ne andre med honom paralille bekante ock redan längst belagde; men de äro flere 100:de famnar från annan. De wid St Marie aux Mines nu för tiden i gång warande grufwor äro besedde. St: Johannes ock Nicolaus in Leverthal På fahl ertszSt: Jacob in Rauenthal. Koppar ock ädla. St Wichelm silfwer Ertzer. glück ssammanslagne. Traue Gottin H. Shilipsthal. sPå blyglants gångar. Borothea in St: Micklerthal Noch gegendrum St: Leonords blyertz in Vortelbadt. vmid Wid La Croix uti Lothringen, hwaraf dock ingen blef befaren. Ht: Johannes. En grufwa d:o wid Myslock. Malnslagen. Malmslagen wid dessa wärk äro stundom ansenliga anbrott med glas ertz, rothgulden, gedingne silfwer; men ordinaire fahl Ertz, blyglantz, kopparkies, samt färg ock gift Cobolt. Man har tillförene haft färben-wärk på Cobolten, men förskog besparing, har sådant blifwit nedlagt. Jag tror eljest at Cobolten ej gjorde den bästa färg, ty han är för grofögd ock hwit. Hwad angår grufbyggnads sättet, så förwaras grufworne med stämplar ock på dem lagde kasten. Gångarne bygges så wäl med strossen- som fursten baujemwel emploijeras Verschrämen med schlägel und Ejsen där man kan ingå för bergets hårdhet; ock ehuriwäl at några beständiga fursten eller strossenböu ej kunna anläggas, emedan så mycket efterletes af hwad de gamle lemnat, så at deras arbete således är barnlek emot Hartzen, så öfwergå de endå infinement Freijbergaren, som det långsamma furstenbau på Lorentz gegendrum intygar, ock kommer jag jemwäl ihog at i Freijberg på Haasen eller Sonne und Gottes-gabe hafwa träfsat en Bergsman härifrån, som hölt på at lära dem föra ett furstenban utur gantzen, som de Annotationer i sin tid kunna efterses, emedan jag ej har dem med mig. Det sättet som de gamla brukat at

at gjöra genom tillmakningar så trånga ock små orter, som ordinaire stollar eljest äro, förtjente wäl at närmare kännas, men sådant wiste man nu ej gjöra, utan måste man låta sig nöja med berättelse nemligen: at uppå jernstänger, emellan wäggarne upsatte, som en ort-skulle, lades kol ock wed. Detta är wäl godt; ty nog ser man at på det sättet har elden ej kunnat wärka på wäggarna utan på högden, samt at i början eller på sålan ganska små tillmakningar motte gjöras; men den frågan huru elden eller kolen kunna brinna i små ock långa sträck orter eller stollar, för brist af wäderwäxling, det kunde ej så lätt uplösas. Så mycket wiste man wäl, at de gamle hade, i sina stollar, i stället för det nu wanliga träswärket, eller stollens afdelning för wattnets ut- ock luftens infallande på sålan, haft träluttar eller af bräder. hopslagne fyrkantige luftrör i fårsten; Ja, man hade en gång i gammal rengjord stoll funnit en sådan lutt af jernbleck sammanslagen wäl 40 L: lång; Men om desse egenteligen, ock huru de samma applicerades till tillmakning, det war ej bekant. En främmande Bergsman längre in ifrån Lothringen förmente, at de gamla hade på sina ställen, här ock där i stollen, lagt glödhögar eller eld, ock derigenom fortbragte. bragte wäderwäxllingen. Detta war en lölig idec ock det behöfwer ej mera än försök till at ej twifla derpå, ty saken ser ej omölig ut. En generell omständighet motte jag ännu nämna, hela Elsass är utåt Rhenströmmen ganska flackt land ända intill Lothringiska gräntsen; men där emottaga höga Bergs sträckningar, hwarunder jemwäl Mous Vauge, sus är bekant ock sträcka sig liksom en förmur mot Frank. riket ända upp ifrån Zreijbrücken ut åt hela Elsass, hwaräst man öfwer alt dem se kan. Upp i desse berg wid pass en swensk mil ligger Markirk från slättbygden eller wunrankan, ty i Elfass stod hon på fältet öfweralt. Ehuru detta wärk tyckes skola bära sig, har det dock på någon tid tämmelig kommit af sig. Och dertill är detta mästen dels skulden. Interessenterne blefwo i förstone så betagne af goda utbyten, at de tänkte aldrig på annat. Ett Bergwärk, som kastar mycket af sig, är ej så stor konst at bibeholla, som det, hwilket gjer litet med sig. Musboen som de gamle lemnat oqware, blefwo efterhand utbrutne, så at det ena arbetet efter annat motte lemnas. Gewärkschafftet ser nu alt för sent det felet de begådt, at ej i goda tider, slagit tillräckeliggen

gen upp fälten eller sökt sig nya gångar; ty nu fast de mästendels sjelfwa äro betjenter ock förmögit folk, will dock ingen på sina gamla dagar sticka foten i elden, jag menar gjöra nya tillskott; af frugtan at bergen torde återtaga hwad de gifwit: Ock at släppa något annat sällskap in i sina widsträckta berg, det will ej afund sjukan kanskje tillåta. Summa, skjer ej snart någon synnerlig förbättring i Grufworne, eller någon af de förmögnaste i gewärkschafftet lägger sina ögon igen, ser det knapt ut, ty i Franckriket gjes ej så tätt baulustige gewärker, som uti Fachsen, eller äro wane at låta styra sig eller grufwedriften. Anmärkningar öfwer malm kostningarne wid Marhirchen. Den här fallande silfwerhaltige kopparmalm ock tillika mycket arsenikaliske, som mästendels är en fahl Ertz, samt nu warande ringa förråd af malm, har gifwit anledning at inrätta smältningen efter dessa omständigheter. Emedlertid har man, såsom det besynnerligaste något närmare koxat på kostningswäsendet, hwilket jemte de tillhörige smältningar, innom en weckas tid, bringar silfret så mycket möjeligit är in uti uti wärkbly, utan ock bereder kopparstenen till swart koppar smältning, som sedan behörigen beskickas till Segring ock derefter gåras. Om alt detta anföres korteligen 1:o At all malm antingen sönderbokas eller drages till schlich. nemligen 1:o alt hwad ren antingen blyglantz, fahl Ertz eller koppar kies är, utan blandning af berg, det bokas meden torr bokare fint. 2:o hwad eljest bergblandat är eller för hand ej låter sig rent utsköljas, det kommer till ordinair bokning ock waskning. Nu som desse malmslag ej gjerna kunna för sig hwar swältas, emedan fahl Ertzerne ock kopparkieserne då woro alt för strängflussige, utan motte blyglantz schlicherne då komma dem till hjelp, så 2:o blandas alla desse slicher (1:o 1:o 2:o) tillsamman, ock uti Rostugnar, sådane som ungifär i Hartzen till blyslichernes rost ning brukades. I denna ugn eldas med risknippor under omrörning widpass 12 timmar, då godset war lagomt till smältning. Utkrattas medan warmt, ock beskickas sedan med slagg ock blywahror, såsom glött ock härd till smältning. 3:o Uti en sådan Rohsmältning (2:o) faller således intet allenast wärkbly, utan ock deröfwer en Rohsten, som förer både koppar ock silfwer, men är besynnerligen betagen af den Arsenihaliske.

nikaliske wilda arten, som följer med malmen, ock som oagtat aldrig så stark tillsättning af bly, likwäl icke skall låta silfret falla. Detta wärkbly upgjutes med jernslef i runda jernformor, men stenen af spritas förut ock föres till brännugnen, hwaräst dermed sålunda procederas. 4:o Ugnen, hwaruti stenen (3:o) brännes, är beskafhad såsom en drifugn, dock med något högre hwalf, samt 2 stora guggar mitt emot hwarannan, förstockar at inläggas, ett hol emot blästern för afdrag, samt ett 8:o för uttappning af godset. Härden slås af 2/3 kol-stybb ock 3 leer, hwarunder leer hwarfwet, slagghwarfwet ock änteligen abzugterne. 1:o Skall nu bränning gå för sig, sedan härden är tillbörligen slagen ock ej starkare blandningen med walten anfucktad, än at det knappast sammanhåller, så lägges grof wed in öfwer hela härden samt derpå stenen i större eller smärre skifwor. Har man mycket eller litet sten, så måste så wäl ugnen, som här den derefter inrättas, större ock djupare, mindre ock grundare. 2:o lägges eld i ugnen ock bäljorne släppes i gång. Blästern är tämmelig stark ock ligga bäljorne långt från annan 1 aln, gjörandes korset förbi centern af härden, men blåsande eljest ganska paraelt med härden eller flacht ock har inga inga klappar. 3:o Så snart stenen nedsmält, skjutes 2 så stora stockar in igenom gluggarne, som rymmas kunna, ock efter hand lägges stora wedträd in uti den andra holen, på det at stenen ej må gå kall, 4:o Under sådan eldning börjar stenen at drifwa liksom uti en drifhärd, ock hwad sig af slagg eller annan orenlighet fäster på bräddarne, det krättas ut. 5:o När nu stenen således i 6, 7 à 8 timar, alt efter den insatte myckenheten, blifwit bränd, under hwilken tid mycken arsenik bortgadt, petas igenom tapphålet så djupt ned i härden, at alt godset kan utrinna lagomt fort uti nedanföre belägne grufwa, hwaräst något wärkbly sätter sig på bottnen, men 6:o stenen med krattan utkrafsas på golfwet ock blyet utgjutes uti ordinair jernform. 5o Denne således första gången brände stenen (4:o) sättes nu åter med beskickning af härd bly ock slagg på ugnen då han fäller sitt mästa silfwer. Emedlertid blifwer wid denna smältning ändå en del sten öfrig. 6o Denne sten (5:o) kommer på föresagde sätt (4:o) at andra gången brännas ock det ända till dess at han blifwer, såsom det kallas, mått, det är, at han på en gång wänder igen at drifwa, ock stadnar liksom af på härden, utan at hafwa någon

någon sådan rörelse, som när det drifwer; ock som detta skjer på en gång, så gjar man aktning derpå ock tappar då af stenen. 7o Äfwen som den brände stenen förra gången genom sättes med beskickning af gletwäsende ock slagg (5:o), så skjer det ock med denne, ock fuller tages dertill en gång mera än i förra smältningen, emedan det här bäst passar så. Ty där man hade gång af flere ugnar, där kan det annorledes med fördel inrättas, ock brännas hälften i sönder af den stenen, som är 2dagars bruk. 8o Den sten som nu faller wid denna genom sättning är wäl någorlunda friad från de flussige arsenikaliske sakerne, men äger ändå något silfwer ock jemwäl all koppar i behåld. I sådant skick har man tillförene låtit denna sten (7:o) gå igenom ordinair wändrostning; men som den samma ordinairement är så widlöftig ock fordrar mycken tid, så wäl som wed ock kol så har man fallit på den Speculation at rosta honom i en sådan ugn, som schlicherne rostas ock skjer sålunda, 9:o Stenen slås sönder i små nötters störlek ock fylles på ugns bolnen till wid pass 3 toll högt eller ju grundare ju bättre. Eldas i windugnen med ris småningom efter hand, under omrörning, tills godset, efter 1/2 dygns förlopp, fått samma röda färg med ugnen, då ej hårdare eldas, utan hålles så jämnan alt. alt med omrörning hwarje tima, tills 2 gånger 24 timar passerat, då godset ej mera röker ock är då så tort, som skulle man röra i sand. Wid denne operation är nu hufwudsaken; at så långsamt jemka med elden at godset ej kommer till smältning. Skulle det dock hända så måste hettan minskas ock det hoplupne upbrytas med jernspet, uttages, sönderbultas ock åter inkastas. Fa man har försäkrat mig at sådant afwen låter sig gjöra med ord: skjärsten, fast längre tid kan fordras till den torrhet, at hon kan tåla god eld. Men gjer man sig tålamod så skall det gå an, hwarigenom den långsamma wändrostningen eviteras. När nu stenen ej mera rökar, karas han het utur ugnen, då han ungofär rostat 48 timar. Sät tes sedan upp till swartkoppar, beskickas till segring, så at wärkblyet ungifär utkommer till 8 högst 9 lods halt på Centnern; Andteligen segras, darras, gåras. Men som man ej har tillräckelighet på bly, så kan segringen ej drifwas i det högsta, utan blir ändå något silfwer qwar uti kopparen. Till de 1000 qv:r sölf ock 600 Cent: koppar som här årligen gjöras kunna, äro ej mera än 1 sten brännugn, 2 Rostugnar, nemlig: 1 till schlicherne ock 1 till stenen, 2 krumoffen 1 Segerhärd. 1darrugn. 1 gårhärd, ock med desse ugnar kunde wäl 3 à 4 gånger

ger mera gods tillgodo gjöras, om det wore där. Dock äro 1 p: Råugnar ännu i förråd från gammalt All sten rostning, samt schlichrosstning skjer med ris af lofträds qwistar, ock som derefter faller mycken aska, så lutas den jemwäl ock kökas derutur pottaska. Utom dess at denne slags smältning i anseende till kostningar ne förtjenar 2ne generelle anmärkningar, nemligen 1:o at denne koppar kan tillgodo gjöras, som eljest utan stenbränningen (4o) ej kunnat skje, hwarom jemwäl witnar Biberska wärket i Hessen, som förr än stenbränningen af Ober Saltz graiss Waitz blef införd, ej kunde framskaffa någon dugelig koppar ock 2:o At kopparen på så kort tid kan tillwärkas, utom det at man i wedsparing förmenar ligga någon winning; så måste ännu anföras, 3:o at stenen kunde i första bränningen (4:o) aldeles mattbrännas (6:o) så at det ej är någon hufwudsakelig omständighet, at stenen motte 2 gånger brännas, utan är det så, för at hålla arbetet i gång wid hyttan, ock jemwäl för blyet skuld, hwaraf man ej har full tillgång, om alt silfret på en gång skall uttagas. 4o Om denne stenbränningen intet skjedde, kunde stenen ej heller rostas i Rostugnen (9:o); ty de arsenikaliske delarne äro så lättflytande at han ej låter nosta rosta sig, utan flöto straxt tillsamman. 5:o Hwad man i Sachsen intenderat med Rohstenars anreichning, med wärkbyets förrikande ock således godsets Concenterande, det är här twärt om Hela smältningen går derpå ut at altid gjöra stenen armare på silfwer, at drifwa af silfret, så snart man fådt det i bly. Båda komma till ändamålet; men den förra har inrättat sin smältning på mycken smält Materie, ock den senare på ett litet förråd. 6o Utaf denne, så wäl som Bibers ock den Sachsiske smältningen, ser man på huru mångahanda sätt smältnings wäsendet förändras kan, så at man ej altid kan eller bör hafwa enahanda smältning; at den speculation till at rosta schlicher ne till högsta fullkomlighet ock deraf gjöra en god swartkoppar, är ej fullkomligen digererad, efter som kiesen är det bästa fluss man hafwa kan: At ingen måger skjärsten bör komma i wändrostning, utan på Sachsiska wiset, först gjöras så mycket kopparrik, som möjeligit; emedan det är klart, om Råsten håller 2 eller 8 skpnd koppar, så kostar hon mig ändå lika mycket wed, kol, tid ock arbetslön, innan hon blir wärk, fölgakteligen at skjärstenen kan, stället för fluss, emplojeras på de torra Ertzer, ock således flere gånger

ger igenom sättas; ty man behöfwer ej befrugta at kopparen förbränner sig, så länge han flyter med sin Minerab:. at koppar-processen således i anseende till tiden, ansenligen kunde förbättras, utom besparing af wed ock kostnad i den långa kostwändningen, blifwandes här kopparen, från mallmen till ock med swart koppar smältningen, utbragt på en wecka. La Sabloniereller Ejärgrufwan wid Markwillen 1otund från Strasbourg uti Ninder Elsas. Hela Esas är ett ganska flakt sandland. Men härstädes är litet daligt, dock ej några berg om ej sandbackar långslutta, ock med ete skog betäkte. I en liten dahl har man funnit öljagtigt wäsende på wattnet, som gifwit anledning at eftersöka ordsaken. då man funnit en sandflets med tjära utstryka i dagen, samtolja eller naphta på wattnet i en brunn nedanföre, hwari åtskilliga med förlust arbetat; men ändteligen den sista participationen kommit dermed i gång sedan 1740. Hela arbetet är försedt med ett Schacht 10 L: djupt. En dagstoll som som dock endast tjenar till wäderwäxling, men ej watten utfall, hwartill ej särdeles belägenhet. 2 öfwer betjenter, 1 stigare tillika byggmästare, 10 man om dagen 6 om natten, således 2 schicht à 12 stund. Utfordringen af sanden skjer med hand wind igenom Schachtet, hwaräst en tillräckelig sump. Men waltnet ditfordras utur djupet af flötsen, genom 6 differente rännor, som med hand ösning förer wattnet utur lägre till öfre rännor. Sådant är bete förrättas 2 timar af grufdrängarne wid infarten. Flötsen består af 1 till 6 qwarters mägtig sand blandad med bergtjära, så lös at den straxt besmörjer fingarne. Ägande någon swäfwande stupning mot O: ock således mot bakåsen, som dock af tiden tycks lidit mehn, än at flötsen dermed har någon gemenskap. Stundom faller i fletszen mot sålan några kiesschwiilen. 1 Sålan ock zeckstein är en grå blå leera, hwilken så wäl som sand fletzen, med kilhacka winnes. Dock har sålan några små drummer af 2 à 3 fingers sämre sand, som ock negligeras. Men i zecksteinen finnas små klyfter i lera, fulla med tjära, ock som äro märken till tock af flötsen;, ty i sålan finnas de ej. Färgen på denna lera förändrar

drar sig stundom i taket, men sjelfwa jordskärpan är en rödhwit sand, som faller i hela landet, ock tyckes wara af samma art som fletzsanden. oljagtiga. är fletzen utstrukit i dagen, skall det wäsendet i sanden warit mera hård ock Consistent såsom petroleum. Uti Neufchatel en pisse faller sådan Bitume uti en hwitgrå kalksten. Men som det fordrar mera omständigheter till dess praparat ock ej faller i myckenhet, så säger M:r de la Tablonniere at hafwa wänt sig till denna orten, såsom nigare. Hwad de Materier angår, som utur denna Bitumineusa sanden beredes, så gjöres här nu för tiden ej annat än tjära eller naphta, fast uti en Avis au public, finnes åtskilliga goda saker upnämde. Ock denna operationen med tjäran är så mycket Simplare, som den af orden låter sig någor lunda begripas, när jag säger, at tjäran kokas utur sanden med wattnen ock af skummas, alt som den sätter sig ofwanpå. Dock har practiqven gifwit anledning till följande Compedier. 35. e 1:o Uti en eldugn liksom till bryggning, äro inmurade I jern kittlar om wid pass 24 kannors mott hwardera. I en kittel. kittel slås 6 à 8 kannor tjär sand, ock watten derpå tills fullt, omröres när wattnet blir warmt, så fetman må skilja sig från sanden ock sinma ofwanpå, som då med skumslef afslefwas. Medan en gryta således kokar; upwärmes den andra, ock så alterneras med 2:ne, så at elden på alt sättmå nyttjas; ock i den 3:dje hålles wattnet warmt, som tje nar till påslägning, alt efter som det bortdunstar under kokningen. 2:oo Hwad som således blifwit samlat, öses uti stora tunnor, då det öfwer natten eller flera, sätter någon fin orenlighet på bottnen, men som denne sättning eller rensning, går något långsamt, så 3:o Oses tjäran utur tunnorna i en stor kittel om 4 till 5 kannors halt, ock kokas ännu en gång samt lemnas till afswalning. 4o Utur denna kittet (3:o) öses tjäran i en annan d:o, ock går således under den sista kokningen till kjöpmans gods, sättande på bottnen en swart orenlighet. Här woro 4 ugnar af 3 jerngrytor hwar. 2 stora kittlar af koppar, utom tunnor ock byttor, slefwar. 5:o När sanden är utkokad, det är, ej mera tjära flyter apf så

så slefwas hon ut eller bortkastas. af 200 kjärror om 9 à 10 centner tjär sand, har man fått 340 Cent. tjära. Ofwan nämde avis au public tillika med en annan underrättelse på tyska, införas uti Bihanget. Herrligdömet Wiurtenberg. Freudenstädter wärken på chxantstgald. Christopherthal wid Freudenstadt. Uti dachlen Wäster om denna stad, äro belägne åtskilliga grufwor, som i differente tider blifwit arbetade; men nu mästen dels ligga öde. Den Söetraste af desse, Ehristopher stolln. 1o Neder i dahlen 1 par f:r högt från bäcken, har man upfarit 35 à 40 f:r på en spatgång kl: 7 åt 3 med 25 à 30 gr: stupning. mot N: O. Men ju mera in i berget, har gången fördelat sig i 2, ock efter någon fortdrifning, är den Nordaste aldeles utgången, men den Södraste är allenast några famnar fortdrefwen. . 2o. 2o Emedlertid har man wid fortdrifningen af den förra grenen träffat en annan gång på kl: 9 med 15 à 20 gr: stupning perpendiculairt mot N: På denna har man upfarit mot S. W. wid pass 20 f:r, blifwande på detta fält, äfwen som den förra, af åtskillige dag klyfter oordenteligen, samt leer fletser afskuren, warandes således af föränderligmägtigshet, qwartz ock Spat. 3:o På S. Westra fältet lägger sig denna i liggandet till hufwudgången, som här blir den 3:de gången, strykande emellan 10 ock 11 med 15 grad: stupning mot östern. Dess norra fält har man ej fortdrifwit, men uti nyssnämde conjunction, har man afsänkt till 3 fol: hwarpå någon Ertz fallit, men nu står där watten. Deremot har man upfarit på födra fältet 70 till 80 fr:r. Sången består af grofklasig spat, qwartzock kalksten blandad, från 1 till 3 f:r mägtighet, nemligen julängre på Södra fältet, ju mägtigare. Äger tydeliga aflossande salband i båda wäggar, som stundom föra rödagtigt lettenbesteg. Men malmen rättar sig icke efter mägtigheten. utan faller mycket förspridd i denna mägtiga gång. Dock håller han sig mäst wid liggandet, i en smal strima af fahl ertz ock stundom någon kopparkies, men dessutom sitter malmen här och punst: 1. . p: 3.

ock där, i små gryn. Som man ej kunnat innehålla hela gånger i orten, så har man på föresagde fält här ock där måst slå igenom gången, nu åt hängandet, nu åt liggandet. Man har ock efterfölgdt en korssande liten klyft i båda wäggar, men sedan fylt igen orterne. Atskillige übersich brechen har man jemwäl haft. Ingendera till någon synnerlig högd. Dennärmast för ort befors, ock woro där, så wäl som för orten, de bästa anbrott, fast dock ej lönande. Eljest består Petra ordinaria i detta berg, af en rödhwit sandsten, ganska hård, ock tyckes liggandet wara hårdare, ock liksom mera vitrifierat. Uppå andra gången tyktes denna petra hafwa ett swäfwande läge, med någon stupning mot Norden. För öfrigit ägde den 3 d eller hufwudgången många stora ock små hål uti sig. Atskilliga af dem gofwo ännu mycket watten, som widare på stolln inslukades ock kom ej ut i mundlöcket; men i flodstider, skola desse öpningar gifwa så starkt dagwatten, at det ganska starkt utlöper wid mund locket. Hela andra ock tredje gången står in gantzen men wid mumdlocket på första gången, ock mot dagen, står någon del i trä. Rönigsvard. 3 Konigsward 8 Fredrichs zeche. 2 1/2 stund från Freudenstadt mot Norden ligger, uppå en bergås äm Slosselby, några ödelagde skjerpningar ock bergwärk, under namn af Königsward und Fredrichs zeche. Beskaffenheten war nu sådan, at man ej kunde fara där än, men sågs allenast i dagen W: om besagde berg 1o En förhallen stoll styrd på kl: 3 18.0 82. 15 35. 20 2:o En d:o på Kl: 8 skall wara indrifwen 30 L. widpass, hwaräst härwarande Bergsmän tillförene arbetat. Där stryker 1/4 L mägtig qwartzgång wid pass kl. 12 med koppar blå ock erysocolla, som skall wara mycket silfwerhaltig. 3:o Wid pass 300 steg åt Wäster i dahlen wid bäcken Murg är en annan förfallen stoll, som tyckes skola gådt up till hufwudgångarne, warandes jemwäl mitt emellan ett infallit Lichtloch. H:o ock 5:o Ryckes wara små schurff på gångarne (2). Eftermallm

mallmslaget består i destrerad koppar ock silfwermallm, är med den här giorde inrättningen 2 stora hufwudfel wid smältningen förefallne. Det ena at låta boka ock waska mallmen; ty här stod ännu stomen af ett gammalt förfallit bokwärk; ock tyckes mallmen som mera bestod i förstörd Metallock liksom jord, än forina metallica, nemligen Crssocolla, Berggrun Bergblan, malachit, ej låta med fördel waska sig, emedan så dant bortgår med wattnet. Det andra om än godset qwarblefwo, will det dock ej låta smälta sig på wanligit sätt eller som en kopparkies, eller kopparmallm in forma mineralisata; utan motte härtill komma något starkare än wanligit phlogiston, som reducerar mallmen till metall. För öfrigit har detta wärk försökt samma öde som de fleste här i landet. De få som utgjort ett gewärkschafft till hännes drift, hafwa uteblifwit med zubussers erläggande, besynnerligen när igenom en sådan origtig tillställning, mallmen aldrig kunde gje tillräckelig. afkomst, ock bergfolket under interesse upsigt, jemwälwanskjötte sitt arbete. Sophia. Sophia Grube. Denna är belägen längt åt Norden ock på Wästra sidan om bäcken i Christopherthal, ock uppå Bejers branner district, wid pass 13 a 1400 steg från Christopher. Här har tillförene warit en stoll; men ett gewärkschafft behagade at lägga sig in 3 f:r djupare, då de upföro på en gång af 1 à flere fingers mägtig qwartz ock stundom någon letten, på kl: 8 à 9 med 15 à 20 gr: perpendiculair stupning mot N: hela 26 Lachter. Då märkte man först at den gamla stolln hade en annan stund; hwarföre man straxt gick in i liggandet, ock efter 5 L; träffade de gamla schacht utur den öfra stolln. Man öste ut wattnet till några fot, då man sag stossen ock någon del af sålan, som förde 1/2 alns qwarts♄ gång, med små fläckar af brun ock gul koppar mallm; men som den öfriga delen af sänkningen war för djup, så blef alt sammans lemnat. Setra ordinaria på denna sidan är den wanliga röda sandstenen i strata, med någon Horizontel. stupning mot Wästern. A andra sidan är en ungefärlig situations Charta af detta mätta wärk.

Dituations Charta. Christophers, Htoln. af nagra Stollar och grufvor uti Christophers-thal. Ferdinana o i 2orotnea Hauss- Wür. tenberg. Ringel. Grube. kunst. s Stolln. Sophia. Lauterbad. 1/2 stund från Freudenstadt, är detta bad bekant, hwarest ock inrättning för dem som wilja sig deraf betjena Mattnet är kallt, men wärmas till brukning. Det sätter hwarken ochra eller sten, ock smakar ej heller mineraliskt. Alttså kunde jag efter utwärtes anseendet det ej döma annat än det war sött watten. Men wattnen äro ej heller alla årstider lika. Charlotta Gebeude. Iahlen straxt wid detta bad, där en liten bäck framstryker, har man blifwit en mallmgång warse igenom stryka. Derpå har man upp uti berget 25 Lo högt, indrifwit ett stollarbete in till gången, ock sedan på honom upfarit åt Södra fältet. Gången består af Lachters ock mera mägtig qwartz, hwit grof fäll spat samt mörka hårda band deruti af qwartz ock andra af derbkalksten, strykande kl: 11 med 12 à 15 gr: perpendiculair stupning mot O: I gången infaller stundom små gnistror af kopparmalln ock fahl ertz. Man har jemwel på denna stoll-såla, där gången war ganska mägtig, afsänkt 15 Lr i förloppning at gången på djupet skulle förädla sig; ock jemwäl på dess botten indrifwit fällorten; men utom dess har gången på djupet dragit sig tillhopa till 5 fots mägtighet, ock förer nu ej mera mallm. Emedlertid ock som man har förhoppning, men wäderwäxlingen torde i detta arbete tryta; så har man ned i dahlen wid badet 130 2r från Schachtet, ock 25 Lr djupare anlagt

anlagt en stoll, som man ärnar upslå till grufwan. Denna stoll som redan war indrefwen 16 L:r går ännu uti jorden, som här följer berget utåt, men som berget snart lärer möta, ock jag tykte mig redan se för ort lägren af den här i orten warande petran af röda sandstenen, så fruktar jag detta gebeude lärer erfara samma öde som andra flere i Würtenbergiske, nemligen at ej blifwa soutenerat; ty gewärkschaffterne låta här ej genera sig ock desse gossar se mig ej ut at kunna igenomslå 130 Lr utan Lichtlock. Jag pardonerar gjerna en här warande oförsaren schichtmästare at ullåta sig wilja på 34:o är igenom gå med denne stolln. Ideen är god; men som wärkeligen ertzfelas, så lerer säkert gewärkschafftet rakna. Grund. 2 6 A. Dagstolln som blottat gongen. 6 Sänkningen på Stolln ock gongen, 15 L. djupt C Den anlagda Stolln utur dalen 16 C indrefven Skall gå 130 Lachter. Schelkopp. Längre upp i skogen 1 p: stund från Freudenstadt, ligger på en plan några skjärpningar på ett öppet sält uppå pern. jernmallm af slacken-ertz i qwartz. Ock ehuruwäl mallmen ej tyckes wara oartig, så måste han dock här städes afbida en masugns anläggning i granskapet; emedan transporten eljest torde blifwa för dyr, eller ock wänta tills man får några fler jerngångar, som kunde gifwa någon god smältning emedan denne skall wara. något trögsmält. Emedlertid har man öfwergifwit arbetningarne, som i sinom tid, där så fordras, kunna återtagas. Ripoltz acle 3 stund från Freudenstadt uti Fürstenbergiska. Wid ett litet Benedictiner klosters annex, är i gamla tider ett bad af mineral-kallt-watten wid bäcken Wolff, som tillförene warit mycket bekant för 50 år wid pass började ett gewärkschafft at lägga sig in på en gång som låg straxt wid badet ock stryker igenom bäcken. Man afsänkte sig på 3:ne differente ställen innomett kortt fält, ock i medlersta nedsattes konst, ock bröt där wacker kupferkies samt gedingen koppar, som man . fådt till Centners wigt. På detta konst schachts 22 Lo djup började wattnet i bådet at tronbleras ock uteblifwa. Man

Man hade wärkeligen fådt ådran i grufwan. Detta gjorde så mycket at Bergwärket på fürstelig befallning men alt för sent, ty det hade ej bordt anläggas, blefförbudit. Schachten ock bergwärket instältes, men badet kom ej derföre igen. Utan kommer nu wattnet up ur gången i bäcken på åtskilliga ställen. Dar kunstschachtet war, har man wäl gjordt ett litet fång för waltnet; men det skall ej wara så godt som förr. I senare tider har man följdt efter sparen af denne gång. åt födern, ock till högst 1000 steg från bådet, anlagt uti qwärgestein ifrån dahlen ock bäcken en stoll, nemligen Johan Baplist stolln Hwilken efter 49 Lr Fräffat gången strykande på kl. 11 med 12 gr: dohnläger mot östern. Gången består af 2 à 3 qvarters mägtig qwartz men förer derjemte en hwilagtig leerart, som snarare torde wara någon uplöst fältspat Gången förer fläcketals gryn-spann ock swartbrånad, som man upfarit 15 Lr på norra fältet. Setra ordi. naria i denna grufwa samt detta district, är en gråsten af qwartzgryn, uplöst fältspat ock skimmer Närmast gången håller sig berget mört ock ganska losbrytigt. tösbrytigt, liksom uplöst af wattnet; men ett par alnl: utom gången är det straxt härdare. En omständighet fast af ringa wärde; Stollnumdlocket war så nära bäcken, at man ej hade plats till warp men bäcken bortförde stenarne med sig, så at man ej hade någon swarighet dermed såsom wid monte Catini i Slvrentiniske. Christian Fredrich Stolln. Till ytterligare försökande af denna gång, hade man 150 L wid pass mera åt Söder ock 12 à 15 Lr högre uppinslagit denna stoll, hwilken på 50 f:r indrifning helt jemt från dag, anträffat en dylik gång af qwartz ock fältspat, dock något hårdare än den förra samt besteges äfwen rödaktigt. Detta kommer egenteligen utur wäggarna; hwilka wäl äro fastare ock hårdare än i Johan. Baptist, men föra derjemte en eisen-schussig rodnad med sig. Där stollen infaller på gången har man ett übersich brechen, hwarest en gång, på kl: 9 à 10 perpendiculairt utur hängandet ock utifrån berget, tillsatt gången. Man har ännu ej erfarit om denne aldeles korssat den andre eller ingått i dess liggande; men sjelf förer han i qwartz smäl.

smal kopparmalm, ock i sammanloppet är wackert anbrott af sådan kopparkies; dessutom holler det Norra fältet till 20 f:r äfwen sådan malm, men längre bort börjar den samma at förlora sig, uti åtskilliga tillsättande dagklyfter. Det södra fältet är ej upslagit mer än 4 à 5 2, men tyckes wara mindre Ertzgifwande. Och lärer ej heller blifwa godt tills en annan dylik klyft kommer. Ulpp i dagen har man anlagt en sänkning 4 2o djup på gången i mening at dermed gå ned till übersich-brechen, som wärkeligen är 7 2o hög, skolandes allenast 4 Lr differera; men stigaren förmenar at schachtet ock icber sichbrechen ej ligga på en ock samma gång. 3 König Herner gebeude in Reinertz aue 3 stund från Freudenstadt. Härstädes är en stoll indrefwen wid pass 180 Lr på en gång emellan 11 ock 12 med swäfwande perpendiculair stupning; för ort har man inkommit uti de gamlas arbeten, så at arbetet ej längre kunnat Continuera i fält. gången Gången består af grof, hwit, ock rödagtig fält spat från hands till några qwart-mägtighet, med besteg af hwitagtig, stundom af bränad, brun ock röd leera. Förer mäst cobolt i en swart eller blå bränad ock leera. förblandad, ock gifwit stundom rika anbrott af godt silfwer. Så faller ock någon Wismuth i den grofwa Spaten. skå föresagde fält har man åtskilliga afsänkningar, men förnämligast 2ne, en där konst nedgår at afhålla. wattnet, samt en annan wid pass 30 Lr åt södere från förra, där fordring jemwäl upgår till dag, samt faring till nedra sträckorten. Schachten äro 20 L djupa där en ny sträckort 54 Lr lång är drefwen mot Södern. Uppå öfra stollen äro ganska många aussreiser, tillock från sättande gångar, som spela med gången, ock förmöda ligen gjöra hans ädelhet, dock äro de klyfter, som gifwit gods, mäst belägne på Östra sidan om gången, då han jemwäl stupar åt östern. Men de klyfter som tillsätta i andra wäggen, skola ej warit så mycket Ertzförande. Emedlertid ock fast desse klyfter ock haft för sig sjelfwa anbrott af rika Ertzer, såsom besynnerligen af rothgülden, hafwa de dock mästendels blifwit arbetade mer än 4.

4 Lr utom hufwudgången. Endast har man, wid konstschachtet i Wästra wäggen på dag stoll djupet, indrifwit ett 20 Lro fwärslag, at försöka en gång, som man i dagen sport på berget; men man har ännu ej träffat honom. Så snart stolln passerat förbi konssschachtet, fördelar han sig i 3:ne gångar, af hwilka den medlersta behåller namnet af grufwan, den östra kallas Ludviger- ock den Wästra Bavider-gång. Man förmenar eljest at Ludviger gången följdt med hufwud gången ända från mundlocket, korsat honom wid far Schachtet. Men sedan på Norra sidan af Kunst schachtet utsatt i östra wäggen. Emedlertid är hwarken denne eller Davider gången upslagna. På nedre sträckorten är berget mycket hårdare anpå öfre, samt gången ganska förtrykt, emedlertid har man på des södra fält, som nu snart går under kinsing fluss, fådt några små silfwer angefloger; besteget är ej heller så starkt. Denna ort tillika med ofwannämmde qwärslag äro de endaste arbeten. På Norra sidan af Bergs kullen är 8 à 10 Ln högre. än gl: stoll, Moser-Seegen 60 Lr indrefwen, förmodeligen till Ludviger gången, hwaräst i några små afsänkninsänkningar wackra goda silfwer spår warit, med Cobolt swärta ock beslag. Mina tankar om denna grufwa äro desse. Cobolten är upp i berget mästendels förrökt, derföre sitter han i swärta eller blå leera. Silfret har han jemwäl förtärt dock sitter ännu något gedinget silfwer här ock där qwar i gelbe branne. Detta skjer egenteligen när ej watten. tillräckeligen öfwer höljer Cobolten. Altså måste god Cobolt ock oförtärt silfwer sökas på djupet, där wattnet ännu kunnat Conservera båda. Denna grufwa är eljest försedd med sin egen konst, hwars påslags watten infaller igenom ett gamalt dagschacht ned på hjulet, som står straxt på stollen i grufwan, så at samma watten så wäl som grund wattnet, som upfodras, affaller på dag Stolln. Detta är sannerligit et ganska wackert gebeude ock ganska liflig gång; felas allenast erth, som jag dock hoppas finnes, nemligen Cobolt på djupet af gången, ock silfwermallm på aussrejserna eller andra widlöpande gångar, ännu oupsökte. I desse berg borades med borr af 3 skjär som mötas at 2

i Centrum af hosgående tjocklek ock facon. Grund. Profil. Utom åtskilliga andre arbeten i denna dalen af de gamla, som till dels något litet i wåra tider blifwit allenast widrörde, är ännu ett arbete, H-erlettglick Crolln Bebenon. Jämwäl af de gamla indrefwen mot östern till gamla grufwor. 15 Lachter från mundlocket har ett nuwarande gewärkschafft afsänkt sig på en liten gång, strykande på Kl: 11 med 14 à 18 graders perpendiculair. stupning mot Wäst: 12 Lachters djupt, för at winna berg. öfwer sig ock sedan upfarit 18 Lro med en sträckort mot Södern, för at dermed öfwerfara en Spatgång, som man förmodar komma utur geburget. Men ännu har man ej träffat honom. Emedlertid har den fölgde gången, som gifwit artiga silfwer prof, af dagklyfter blifwit borttagen. Eljest stryker 17 Lr längre in i gamla dag-stolln från nyss nämde schachten gång på kl: 4 med föga perpendiculair stug stupning mot W: hwilken tyckes länka sig till den förra. Men ännu är han ej inne. Till wattufordringen är här jemwäl en liten konst. a A. Dagstolln somcontinuerar. e. Morgongon. at gamla värken. s 6. gen på kl: 4. 6. Gongen som mot Söder. af Valns magt. är utgången. Grund. Wittich i Fiürstenbergiske. Wittich är ett gewärkschaffteligit Cobolt wärk af 2 ugnar, hwarsom 6 häfwen, som mästendels fourneras med cobolt utur Bohmen, men äger eljest sine egne härstädes liggande grufwor, hwilka ehuru de ej gifwa myckenhet mallm, hafwa dock något till under spädning, som gäller från 5 till 30 D Centnern. Dessutom har stundom brutit ganska wackra gediagne stuffer. med roth-gulden. Men nu woro anbrotten på alt sätt tämmelig klena. Här arbeta i ett berg 3 differente gewärkschaffter. hwar sin grufwa, hwilka dock till sammans, kunna anses för ett gebeude ock äro mäst bekante under namn af Sophia

Gophia grufwa, Emedan den gifwit de bästa ertherne. Emedlertid märkes förnämligast hufwudgångarne, som med den tieffestolln på twäran af berget, innom 200 Lr längd, äro öfwerfarne ock bearbetade. 1:o Gnade gottes gång stryker på kl 9 med perpendiculair. stupning mot O: gifwit godt silfwer i flere ibersichbrechen. Förer grof hwit fält spat. 2:o 50 Lachter åt Wästern från förra (1:o) stryker Tosepho gång på 1/2 11 med föga perpend: stupning mot O: följakteligen kommer denna ock Gnade Gottes gång tillsammans på Norra fältet. Ock då man gått derefter har gångarne blifwit fördrummade ock utgått, af de många öfwersättande morgon klyfter. Blifwande berget tillika fault, det är, at petran, som eljest är en grasten af qwartsz, fältspat ock skimmer, blir lös ock gifwer stenen således ett rödaktigt smirigt wäsende, med mycken besteg uti gången ock salbanden. Denne gång hade endast fört wackert Cobolt öfwer stolln; men under honom, ej synnerlig arbetad. 3:o Det Södra fältet af Gosephs gång (2:o) grenar sig i 2:ne hwaraf de i liggande beholler samma namn, men står ej biutan utan är fördrummad; deremot den i hängande fortstryker åt Södern Neue Glücker gång på kl: 10 med perpend: stupning mot O: Han är således åt Sodern ansenligen upslagen; men änteligen komma åtskilliga morgonklyfter, hwilka af gången afskjäres ock sedan en af hwit leerart 1 qwaht: mägtig på kl: 3 perpend, som återigen afskjär gången, då man ej sedermera igenfunnit honom, wiljandes liksom ej ingå i föreliggande berg, ock är detta ungefär i ofwanliggande dahl. Sjelfwa bergets strykning är swäfwande i strata stupande från Horizonten mot Södern. Wid greningen af desse nämde gångar fortfarer man ännu under stolln med afsänkning redan 21 Lr djupt, warandes mallmen ut- ock gången mägta förtrykt. På 19 Lachters djup från stoll sålan, har man indrifwit sträckort 15 à 16 Lr åt Södern, som förer spat i gång af qw: mägtighet. Uti ett übersich- brechen ofwan stolln faller jemwäl swart cobolt med Spat. 4o Uppå Gnade Gottes gång 30 f: från knänt af tieffe stolln åt S:, har man afsänkt 27 Lr, Det hade gifwit geding: silfwer, men sedan utgådt, hwarföre det blifwit instält. Söder om samma schacht, grenar sig gången. den

Den liggande fördrummar sig äfwen som nys om Josepher 13:o) sagt är; men den hängande continuerar ock kallas Sophie gång, ock är mot Söder 100 Lachter upslagen. Sedermera fördrimmar sig, såsom nyss om Neuer glück (3o) sagt är, wiljandes ej ingå i föreliggande berg. Denna grufwas fält har uti åtskilliga übersich-brechen, gifwit de rikaste ertzer af god silfwer, rotgulden samt cobolt, men under stolln är alt oädelt. Ofwan denne stoll är 2:ne andre, warandes den andra eller Iosepher stolln belägen 27 Lr öfwer denne. Här borras med en skiärsborr. 1:o Gnade Gottes gång. 5 2:o Josephi gång. 3:o Neue Glückner gång. 1 4:o Sophier gång. 5 5o Gjeffe Stolln. 2 Apirsback i Würtenbergiske. Eberhard ock Wolfgång. Härstedes är ett litet Coboltwärk af 1 ugn om 6 häfwen, som nu mera fast aldeles förses med Bohmisk Cobolt, sedan grufworna kommit så mycket i lägerwäll. Warandes allenast några små försöknings orter i gång på Eberhards hards ofwanstolln mot Norden, hwarest dock gången, som wid ett gammalt konst schacht synes hafwa kl 11, är af dagklyfter aldeles förwillad. Dock bryter fläcketals körtlar wid den ordinaira grofwa halfröda Spaten af eobolt, som utikring äro garnerade med koppargrun. Men sjelfwa mallmen är swart, ock ofta såsom en gul leera. Detta är den bekante gula leeran, som håller cobolt, ock jemwäl förnämligast brutit på Wolfgångsgång obere stollsom nu befors, fast instäld, belägen på Wästra sidan af samma berg, då Eberhard på Ostra. Generelt har jag i desse grufwor sedt, at ju högre upp ju mera swart förwittrad ock liksom till leera är Cobolten förwandlad, men ju djupare dess hårdare ockstundom gläntsande. Denne gula Cobolt har i Wolf gång ehaft mer än några famnar dagberg. Observ: utaf kammarbåd- Arckenholtz; Han har funnit at det berget hade snarast metall som hade andra höga berg i kring sig. Jag säger, efter de äro större, så måste man fara längre in, innan gångarne finnas. Gången uti Wolfgång där den gula Coboltleeran brutit bestod af 1/3 alns föränderlig grof, tum, hwit fält spat. generelt

Generelt. Denne fältspaten är den som i Sachsen förmenes holla jern, ock är ej så skräckelig hård. Sultz. Detta är ett saltwärk, som i långan tid blifwit mycket swagt drifwit, efter som man haft både litet ock swagt watten af 1 3/4 grad, samt at man haft så få gradeer-hus. Men sedan för några är sedan man adresserat sig till den bekante Beusten, så har han åtagit sig omförandet af wärkets förbättrande. Det war altså saken at finna mera ock starkare watten. Han lät altså slå nedpå sidan ock närmare åt berget. blywärket är eljest belägit ganska lågt i en liten dahl wid Neckar strömmen, detta lyckades wäl så wida at man fick en starkare ådra. samt haltna till 2 1/4 gr: Men man wille ändå poussera. arbetet djupare för saltare watten. Derigenom hände at icke allenast söta watten-ådror ifrån sidorna tillstötte, utan ock samma salt watten, man redan hade, utkom längre på djupet, utan widare förbättring. Uti afsänkandet af detta schacht med borr, har man egenteli följande hwarf skola förmärkt, nemligen utom damjorden. X. Han war gehinne Råth hos konungen i Tanmark, ock Ghur i Faltzisk genepal Salts director. Utwärkade hos k: Christian Woctroijen för det Norrska Compagniet, 1:o den 21 Maji 1739. 1:o En blå letten kalk wid pass mägtig 18 fot. 2:o En hwitare do 18 f 3:o letten schiffer eller en hård leerart 12 f. 4:o Swart letten qwartz 1 hand bred. 5:o Af letten schiffer (3:o) 12f. 6o Hwit qwartzart deri saltådran. Bulach Denne bergstad har i gamla- tider haft ansenliga grufwor, hwilka öpnat ett fält öfwer 1000 Lr långt. Belägit. uppå en ort, som tyckes wara mera plan än geburgisk; ty då man är uppå fälterna synas inga berg; men bäckarna hafwa nedskurit sig uti jorden ock derunder liggande berg, hwilket förordsakat ansenligit dahlar. I dessa tider har man under åtskilliga wändningar sökt at bringa wärket upp. Men så wäl brist på mallm, som gewärkernes orimliga hushållning, hafwandes de låtit smälta sitt gods af oförfarne smältare ock derigenom aldeles förlorat utkomsten deraf, eller ock någon del, för hindrar alt sådant, ock har försatt altsammans på obestånd. Emedlertid har man rengjort den tieffestolln till 500 L:r som

som förordsakat en swår fordring, emedan intet dagschacht är oppit. På denne stoll har man 2ne paralelle gångar arbetat, strykande på kl. 10 à 11. Den Wästra har någon perpendiculair stupning mot W. Men på den östrare som på stoll djupet kan wara till 8 fr skild från förre ock considereras. för hufwud gång mot Oster, är mästa updrifningen skedd. I dagen ofwan desse gångar ock på deras Södra fält äro åtskilliga skjerpningar ock hållar i en Svite; men besynnerligen synes sådane på det Norra fältet, där dese gångar antingen torde korssat hwarannan, eller åtminstene stå närmare tillhopa. Setran i desse ock omliggande berg är en röd sandsten i Horizontelle läger, med någon Horizontel stupning mot östern. Gångarne föra ock sjelfwa af denna sand, hwari ofta berggrim men mycken bergblå, som ofta derb ock strålig bryter med någon fahlertz. Ofta blir ock gången intagen af qwartz ock qwartzdruser, hwari sådan bergblå, dock ej altid. Så faller ock fahlertzer med koppargrön utanpå ock. något blå, mästendels kortelwis i klumpar till 1 à 2 Cent: wigt. När gången förer idelig berg af jord ock leera, så så är ej heller gods. Man har en liten afsänkning ock ett furstenbau, dit man nu avancerat med stollns rengjörning, där Ertzbryter; men på sålan af stolln torde ännu mallm stå, som man ej kunnat se, emedan man ej på alla ställen rengjort stolln till sålan. Man har redan farit förbi ett schacht Himmelfart, som är 60 Lachter högt öfwer stolln. Brissgau. Uti Waldkirchen wid floden Etz eller Eltzach, samt uti Freijburg äro nnättningar till Christall slipning i stort samt granater. Det misslyckades mig at på denna års tiden fbörjan af Sept: 175 2) kunna se desse inrättningar, såsom jag åsundat, emedan man allestädes war syslosatt at uder mindre tillgång af watten, reparera damar ock slipqwarnar. Emedlertid anmärkes följande. Waldkirchen ligger i en angenam dal emellan Bergen som stöta mot Schwarthwald, ock äro där 22 slipqwarnar, hwardera af 4 stora stenar, på en hjulstock med trilla, som kringdrifwes med kugghjulet på wattn hjulstocken: warandes på samma sätt inrättat som slipqwarnarne wid oberstein i Zveijbrucken. Slip

Slipstenarne bestå af en rödagtig sandstens art af gröfre ock finare gryt, ock faller i hela tracten på denna sidan af Renströmen uti fälterne, ända från Rehl till Hützig, Wastenheim, förbi offenburg, friesheim ock Kentzingen, samt finnes äfwen i granskapet af Waldkirchen. Emedan gröfre slipstenar behöfwes till första grofslipningen men sedan finare stenar till slut, så placeras de ock i sådan ordning på stocken, neml: den grofwaste närmest främsta nålen, ock sedan de andre efter hwarannani finhet tilltagande, till den andre ändan af stocken eller trillan. Ty som de gröfre stenarne fortast afnötes, så kunna de eller den grofwaste beqwämast aftagas ock ny insättas, utansde andre stenarne behöfwa rubbas. Stenarne äro betäckte med brädfoder at arbetaren, som ligger i sin utholkade hol, ej må nedpaskas. Dock rinner altid så mycket wattn emellan fodret ock slipstenen ned, som nödigt är för slipning. Christellerne komma från Schveitz. Till poleringenskall brukas träskifwa, som med remkring sliphjulstocken ock polerskif- foten, på wanligit sätt i kringdrifwes. Äfwen som wid slipningen, Christallen hollas med händren, så skjer ock poleringen för hand, hwarwid dock tjenar en liten läderrumsa at bewara fingrarne. Ochhwadaf granater till halspärlor är igenomborrat fastholles med en träspits. Granatsliperierne äro egentl: i Freijburg 15 till antalet, men af sämre, fast lika inrättning med Waldkiresen, hwarföre här gjöres mindre dugeligitarbete. Slipstenarne äro smalare ock stå tätare tillhopa. Soleringen skjer på tennskifwa. Granaterne komma från Bohen ock skola borras af unga gossar. I Frankriket.

Grufworna wid HGulien uti Lionnois 5 mil ifrån Wienne. 20 50se. Alt ifrån Rhoneströmmen på wästra sidam om Wienne, börjar bergen at upstiga, ju längre ju högre under åtskilliga namn; Söder om desse berg ligger St: Jielien, emellan åtskilliga bergs kullar med jord betäckte. Uppå en af dem La Pose kallad, har redan i gamla dagar Bergwärk blifwit bygde. Herr Rochefleurs fader hade ock för 36 år wid pass lagt sig in på en qwartz gång, strykande på kl: 8 med 15 à 18 gr: perpend: stupning mot N: ock förföljt gången på Wästra sidan af berget; men som fordringen deruti blifwit så swår, så har man redan på östra sidan af berget gått in med en stollock uptagit samma gång. Tjenande denne stollort nu för utfordring, med skoltkjärra samt wattuafföring. Här märkes. 1o Ohången består egenteligen af qwartz till mer ock mindre från 1 till 6 qw: mägtighet. Dock blir han stundom af en leera utur hängandet (3:o) inblandad, ock är då ganska mör. 2o r aflossande i båda wäggar. 3o Äger till aflossning mot hängande en leerklyft, eller smorsmorklyft, stundom af 1 till 2 qwarter mägtig, uti hwilken lätt kan Vorschrämas, hwarföre ock här klyften kallas schram. 4o Wäggarne bestå af en qwartz som stundom med skifferstundom med lerra är beblandat; Dock är hängandet mäst skimmerblandadt, ock liggandet ofta mera leerblandat. Hwaraf händer, at berget i orten efter någon tid uplöser sig ock förwittrar samt nedfaller, om den ej wäl med träwärke förwaras. 5o Hwad mallmslaget ock halten angår, så består den af grofgnistig glants, som är ganska mager på sölf till 1 1/2 lod, men bly till 50 à 60 prosent, ock är ej heller gången öfwer alt fyndig, utan mycket ojemt samt mer merenweise spridd. Stundom sitter han ock uti hårda qwartzer ganska grofögd, stundom med leera beblandad i 2 eller 3 strinor i gången; nu åter allena uti det lettenaktiga wid endera wäggen. Men det förnämsta märket till mallmhaltär 1:o när mallmhaltige ausreiser synas antingen i ena eller andra wäggen. Ty far gången allena fort så är ej heller särdeles mallm. 2:o När lerrstinorno i gången blifwa antingen. swartare eller ganska hwita färgade. 3:o

3:o När gången öpnar sig, plägar ock ynnig mallm följa. 4:o Men blir gången mycket blandad med lerra, så är han ock gjerna oädel fast mägtig. 6o Det Wästra fältet berättas warit mera ädelt än det Ostra, hwarpå nu arbetas; dock continueras dageligen ännu längre åt östern; dit at berget länkar sig. 7:o Utur ett afsänkt Schacht på detta fält (6:o) ock dagstolldjupet, till 15 fl:r djupt, är en sträckort i båda fälten upslagen. Den ena åt Wäster eller åt gamla wärkssidan, ock den andra åt östern. Den första eller orten. 8o frische glück, är ej långt indrifwen från Schachtet, gifwer nurenwis mallm i leerblandad qwartz. 9:o Den andra (7:o) tieffe stollort, är wäl längre upslagen, men på 35 från Schachtet är han blefwen oädel, eljest hade man welat gå dermed ut i dagen. 10:o Uti denna ( 9:o) sträcka närmast Schachtet, är den första übersich-brechen ganska liten med god mallm, ock längre bort en större übersich-brechen med wackra kjörtlar här ock där, men detta mittel är redan så medtagit, at där ej är stort mera qwar at hämta. 11:o Det nämde Schachtet (7o) är några f:r afsänkt under. der sträck sålan, så at det tjenar för sump, dock måste man fordra wattnet med tunnan 3dagar i weckan ock 6 dagar. när starkt tillop. Detta wattnet samt swårhet med bergfordringen i ett enda Schacht, förhindra mycket arbetningen. Hwarföre. 12:o Närmare åt dagstollens mundlock ett nytt Schacht är. anlagt, som kan wäl gå tillhopa med nedra östra sträckorten (3o) ock derigenom hafwa fordring. 13o Så är ock redan för grufwans conserverande i tiden utur östra dalen;liggandet ock några frdjupare än den nedra sträckorten, en stoll från dag indrefwen, C ore. kallad, men den går ej beständigt; tyckes dock wara så mycket nödigare, som eljest i tiden torde blifwa brist på mallm, ock fordringen blifwa för swår. Grufarbetningen är således inrättad efter beskaffenheten. I fast klyft skjutes, eljest med hacka ock kil winnes malmen. Fordringen skjer uti Schachtet med hand hafpel. Med skoltkjärra på stolln. Hanerne fordra berget utur sina orter till fyllorten. Om dygnet updrages när starkt watten, 140 tunnor. Henerne hafwa 20 sous för Schichtet à 8 timar. rufwan är belagd med 2/3. Sofringen.

Höfringen af bästa mallmen skjer i grufwan. Det som utfordras blifwer straxt för hand uti långa hwar med wattenaf skölijt. Mallmen för sig, det andre föres till torrbokarn neder wid St: zulien. Denne bestod af 3 stampar, då godset sedan i små hoar afsköljes, sichtas igenom groft mässings soll ock om sommaren på planhärdar godtgjöres hwad i sumpen samlas. Mästendels godset försäljes i stuff åt krukmakare för 15 à 16 frane Centnern; hwad ej försäljes, smältes, som dock sällan före faller. Här är en rostugn med stenkohl, samt 2ne små smältugnar i sammanbygd mur. Om ej rostningen skjer, faller mycken sten i smältning. kohlen kosta på stället 36 sous Centnern ock sten kohl 1 ben af wid pass 1 1/2 Centn: till 24 sous på stället. Men skog kjöpes hela tracten på stubben, ock nyttjas sedan efter behag, då ägaren drar försorg for kolning ock framförsel. Lambors Sudosten från förenämde arbeten till 1 mil, äro i berget Alse åtskilliga paralelle gångar till närmare ock län gre distencer- strykande twärt öfwer en lång bergsträckning ning ock tillika på 6 à 7. På desse hafwa Böndren i granstaperne gropwis upfarit; men i brist af nödig kundskap lemnat altsammans. Af desse, till räknandes från Södern åt Norden, är den 7:de med arbete belagd, under namn af Lambois. Här har man redan upfarit öfwer 100 fl:r på gången, dels genom fastberg, dels ock genom det som redan af Böndren blifwit medtagit. Gången äger litet perpend: stupande mot Norden. Bestar af en tät qwartz, såsom på Lautenthali Hartzen med druser ock föga blände. Mittpå fältet i hängandet är en ausreiser. a Hufvudgong. 6. Ausreiffern. 8. som åt Wästern med hufwudgången är ädel ock derföre all afsänkning går nu 4 à 5 fl: med grof glants ända utföre östra stossen, samt nu på bottnen wid Wastra stossen, en kiörtel. Längre åt Ostern på fältet förmenas denna ansreiser komma tillbakars till gången. Wäggarne i denne sänkning bestå af qwartz med leera blandad, som äger sin stupning 25 à 30 gr: Horizontelt mot Wästern det är ungef är stupande som berget i dagen, ock således ägande.

ägande en strykning twärt för gångstrykningen. På Wästra fältet, eller närmare än denne sänkning åt mundlocket, är en liten über sich-brechen med föga mallm i smala strimor fast mägtig gång. För ort är icke allenast bergslaget ändrat ock som tyckes wara det rätta berget, neml: blandning af snå hwita qwartz ock spat- korn, ock med leera blandad, utan ock gången bortkastad af en berättad öfwersättande klyst, som fört blände,skins; men nu ej tydeligen synes. Önda till det djupet hafwa de gamle arbetat, ock har man äfwen därstädes i ett gesänk i desse tider fådt god mallm, fast nu fullt med watten. Här äro på alla sidor djupa dalar för wattu aflopp ock fördelagtig stoll anläggning. Berget winnes med skott ock kilning efter omständigheter. Utfordras på stolln med skottkjärra. På samma berg, mera åt Norden, är ännu en annan stoll updrefwen, på den 8:de gången som i dagen warit arbetad, ock nu under namn af Brossin. Denne är från dagen indrefwen 25 f:r på en qwartzgång på kl: b, gifwande här ock där kjörtel mallm, men då då blir han afskuren af hufwudgången på kl: 7, som är upslagen ock äger perpend: stupning ganska ringa mot Sodern twärt emot den förra. Han ligger i rätta berget af de 3 blandningar, som nyss i förra grufwan är beskrifwit. a Hufvudgongen. 6 b. Stollgongen. à . På den förra har man ett litet af sänkande under stoll sålan, som gier glantsmallm. Men fältet af hufwudgången drifwer man nu upåt, till mötes mot ett 12 fl:r djupt wattufullt Schacht, hwarigenom man får wäderwäxling, ock kan fortdrifwa detta fält, som i 2 qw: mägtig qwart♄ gjer god grofglantsig mallm. Detta är ock det förnämsta. arbete, fast det ännu ej gjer så mycket mallm eller är så starkt belagt, ej heller är widlyftigt. Den skillnad är med Setra ordinaria, at han är här mycket hårdare; jemwäl qwartzen, hwadan ej annat än sprängning brukas kan. Gången är ock mera anwuxenmen föranlåter sig ganska god. Ock som denna gång tyckes wara beständigast uti mallm. halten, så är man sinnad 7 à 8 fl:r under nedre stolln anlägga

ga ett dag rosche, hwarmed man upfar till gången, ock på honom sedan anlägger en ny stoll, då man har ett walkert orört fält för sig at arbeta. Utom förrsagde arbete, äro jemwäl wid Wienne 2 grufwor som ock af de gamle blifwit arbetade, så at man met altenman är mycket beswärad; de föra i qwartzgangar grof blyglants äfwen som de beskrefne, ock tyckes mallm fast någon eisenschussig, gifwa anledning till beständiga gångar; men de äro ej heller arbetade under stoll djupet. Här äro jemwäl 2 krumoffen, samt en Engelsk rostugn, fast något mindre ock swagare gjord än den Zulienska, innehollandes allenast 16 Cent: gods, som à 18 à 20 timar rostas. Denne rostning kunde jag ej se, efter den nu ej war i gång, men så mycket jag såg i ugnen ock hwad berättades, så fant jag hwarken nödwändigheten af denne rostning, eller at den förrättades som sig borde; ty godset rostas så hårt at det smältes, ock derifrån både i sten ock sammanflutit blyutslites, ock sedan på ugnen upsättes. Skall godset rostas, så måste det skje fort; ty smälter det, så kan ej rostningen. förrättas, utan följer altid med godset kiesen, som reduceran godset godset till sten. Har godset ej nödig rostning, så måste blyet uti blästern i smältugnen skiljas, ock skulle något litet sten falla, så måste den sedan rostas i klump tort som ordineirt skjer. I Hartzen fås wäl sten i rohsmältningen, men för den otillräckeliga rostningen skull. En liten drifugn hwälfd war så gjord at testen slogs i ett stort jernfat ock sedan inskjöts på ett par jern stänger under hwalfwet, mot eldstaden på sidan. Ickn kunde man finna någon husholdning i den owuliga handteringen, som skjer med godset. Hwad stuffen angår är godt, men det öfriga bokas under torr bokare, sqwalras om i en Horizontel hoo, hwarigenom alt det fina godset med wattnet bortrinner, som åtminstone i stora sumpar kunde uphämtas ock om sommaren tillgodo gjöras. Men om i dess ställe, sättning emploijerades såsom i Freisberg wid Richschachtet ock flerestädes, så skulle aldrig doftet förkomma. För öfrigit ock då i desse bergs tracter finnas desse ock förmödeligen flere mallmgångar, lärer intet annat felas till Bergwärkets upkomst, än tillräckeligit förlag. Men at sluta af Herr Blumensteins belägenhet, lärer. han

han, oagtat sin goda kundskap i Bergwärks saker, icke äga nog styrka at hjelpa wärket på föttren, ock swärligen lärer han i Frankrike denna tid finna baulustige med Interessenter. Emedlertid ock sedan frantsoserne. redan börjat ok på silt språk öfwersätta Tyska Bergsböcker, ock Swenska systemer i ineral Riknt, lärer wäl hågen efterhand hos dem upwäckas, at ransaka deras bergsbygder. Oipsbrotten ock gigsbränningen. uppå mout Martre, Chaumont ock Belle ville wid Paris. Desse orter äro små bergshyglor belägna straxt Nordan. utom Paris, hwarifrån wägen går till St: Denis framemellan de 2 förstnämde. Bergs högderne äro hölgde med några famnars jord ock gips-artade stenhwarf, men p challmont faller derjemte mycket kieselsten. Under damjorden ligger gips stenen i flötsläger med någon stupning mot Nord osten. I förstone har man wäl begynt desse arbeten liksom i dahlen af Naturen formerad, då man altid skjutit undan foten, ock låtit det öfwerliggande berget med jorden nedfalla, utur hwilken stenen sedan utsofrats. dettac. Detta practiceras ock ännu i Mont Martre, fast wäggen är 5 à 20 famnar hög. Men i Chaumont ock Belle ville har man lämnat twäranaf berget, ock gifwit sig in, liksom på flötsen, lämnandes pelare till stöd, så at derstädes är redan wackra ljusa grufwor. Ingendera äro beswärade af watten, ty det sjunker ned i klyfterna, emedan dälden nedan om är lägre ock således bidrager till wattnets afsilande. Gipsstenens mjukhet befordrar brytnings sättet. kallkilning ock hacka äro hufwudsakelige wärktyg; men dessutom skjutes med krut på egitt sätt. Borren är liksom en stor Simpel tränafware, på hwilken 2 träklotsar påskjutes, 1 all: skilde, at af 2ne karlar kunna owridas. Denna borrning går ganska behändigt, ock skall 2 karlar på 3 timar kunna borra ett hål af 4 fots djup eller mera. Hwadan ock borren finnes af åtskillig längd för Commoditeten i arbetet. Klotsen eller Staflet samt nafvaren. De wundne stenar föras på häst- eller ahna rygg till ugnar.

ugnarne som stå många till antalet ej långt från grufworna i gamla brotten. Gips stenen är gråaktig, stundom stötande på brunt, mera grof- än fingnistrig, rasibel, ock sönderslagen rå, gjer straxt ett hwitt pulfwer. Gips beredningen är följande. Ugnarne äro intet annat äm liksom stora rostmurar af 3 sidor, af 8 à 10 alnars längd, 6 à 7 al:r bredd, 4 à 5 al: högdmed tak öfwer, samt en liten glugg på gafweln som gjerna går jemt med backen utan före, för arbets beqwämlighet skuld. Fig: a. På bottnen i ugnen kommer 4 à 5 eldgångar at gjöras af stora stenar till hufwuds storlek, så lagde, at emellam hwarje eldgång blifwer en stenrad pelare. Men inför ock längs efter gafweln ett hwarf gipssten at ej elden må onödigt wis bränna på muren, men wärka på gipsen. Hwalfwen emellan pelarne öfwer eldgångarne ända fram till ingången af rostmuren blifwa 5 qwarter höga, ock inemot gafweln i hwarje eldgång giöres utur hwalfwen liksom en pipa up åt af 1/2 alns fyrkant neruti, men altid hopdragen upåt, så den, på halfwa högden af upläggande gips stenen, må wara igensluten. Detta. Detta tjenar för drag skuld. Dessutom lägges ej hwalfstenarne i eldgångarne så tätt, utan något glest at hettan må gå desto bättre igenom. Ofwan på hwalfwen motte stenen, som här straxt på stället sönderslogs, wara något mindre, det är 1 qw: hög ock lång, samt 2 à 3 toll tjock. Denna stäplas på kant, men ej aldeles verticalt, utan litet på sned, såsom i Tig b. brä Figa. Fig: 6. . ock alternerar jemwäl med stupningen at hwar sin sida, i anseende till de perpendiculaire hwarfwen, 4 à 6 gånger. på hela ugns längden. Öfwerst fylles med små gips sten, som mäst tages af hwad ej fyllest bränt blefwit i sista bränningen, till ett qwatt: högt eller mera, at hålla hettan dermed jämnare i ugnen. Har man fyllt ugnen på förrsag. de sätt, så lägges i förstone eld ock wed längst inieldgången wid de därgiorde dragpiporne, at bringa ugnen i gång, men sedan under hela eldgångarne. På det sättet bränner ugnen i 12 à 15 timar, då stenen är mör, lös, ej mera gnistrande. Skulle man bränna för länge, så går både mera wed åt, ock ugnerna falla gierna ned, emedan stenen af

af för mycken hetta sönder faller. Sedan, när ugnen swalnat sönderslås stenen ock lägges i säckar af 8 à 9 swänska. kannors rymd,; giellandes 36 sådane säckar eller 1 mind 10 franska livres. Men de stenar som ännu kunde gläntsa inuti eller äro förhårda, måste ombrännas härnäst, af hwalnötters ock mindre storlek, då de bäst tjena till fyllning ofwanpå råstan. Stenbrott till husbyggnad. Den ordinaira kalksten, hwaraf husen nu byggas ock i gamla dagar blifwit byggde, ända till sjelfwa Notre damidkyrka, äro tagne ock tagas ännu utan för faubourg St: Germain på ett stort slätt fält Foder om observatoiren. Beståendes hela fältet af kalksten med muslor upfyld, som stufferne utwisa. Stenen äger jemwäl den egenskap at ej wara för hård till arbetning, utan tillhårdnar med tiden uti luften, äfwen som la moulasse kring Valence. Han är ej heller så tung, som sandsten eller gråsten, ock kan sågas med stora jern sågar med taggar, eller ock med släta sågar om han är hård, samt huggning liksom med stora epor. Han är ganska fördelaktig, ock kunna apteras till stora stycken af 3 à 4 Uubie aln: block till byggnad;, men mycken. mycken skrukbning kan han intet utstå. När jag betrak tar beskaffenheten af denna sten, at han ej har någon wis textur, hans mjukhet samt inneliggande muslor, som allenast lämnat intryck, eller sjelfwa af massan blifwit upfylte, dess flötsenläger; så tyckes denna sten ej wara tillkommen på sätt som annan kalk i bergen, hwilken wäxerutan at han är sediment utur wattnet, hwarföre jag kallar honom, till skillnad från bergskalk, leerkalk, såsom på flere ställen tillförene. Damjorden på ofwannämde fält är af 1 till mera famns tjoklek varierande. Sedan komma åtskillige hwarf af jorkleera ock ofwannämde stenart, dock smal, men på 10, 16 à 20 toises djup, falla sten hwarfwen något tjockare, till hwilken med små Schacht af sänkes, igenom de andra hwarfwen. Flötserne äro mästendels med något jord- hwarf smalare. eller bredare skilde. Häruti Verschrämas under hwarfwet med hwassa hackor ock långa skaft; sedan hugges i twäran af stenen in en liten schram 1 à 1 1/2 qw: djupt, ock med jernlil, då 2 små träbitar sättes på hwar sin sida om kilen, at kilarne ej må ingå i lösa stenen, ock med knoster påslas, tills stycket är löst, i den storlek man bäst kunnat tilläga, samt

samt af flötsens tjocklek. Hwad som samlas af jord eller leera ock oskickeligsten, tjenar till gatsten ock fyllning emellan taket ock golfwet i arbetsorterne, dock så at gångar altid hållas öpna till Schachten, ock at på sidorne goda stenar från tak till såla, innesluta jorden. Således är här ett ordenteligit grufwe-arbete. Wattnet giör ej synnerlig olägenhet, men om det skulle möta ock ej kunna afhållas medelst en orts indrifning efter flötsens stupning åt djupet; så kan man altid holla sig högre upp. Dessutom kan ej heller ett Schacht tjena för alt för widsträkt arbets fält i grufwan. Efter de stora stenars fortbringande i grufwan till längre aflägit Schacht blefwo för beswärligt, slås heldre ett annat Schacht. Upfordring skjer med haspel som har ett trämphiul hwaraf kransen med starka pinnar går ut på båda sidor, at derpå trampas kan. Instrumenterne hwarmed denne sten ofwan dag tillwär kas till husbyggnad äro tunga jern, nästan som yxor eller ock andra spetsigare som huggborrar, samt sågar af allehanda slag. Den klufna ändan i yxan tjenar at kappa af stycketals bussar, som äro för stora ock måste bortt. Akifka Gallmejwärken. belägne 1 stund från Riksstaden Aken uti Hertigdömet Umburg wid Allenberg, under namn af La Calamine. Detta wärk består nu för tidenli slutet af året 175 2, utaf 9: 10 små dag Schachter, med nära deromkring belägne arbets orter hwarutur fordringen med handwind skjer i Schachten om 15 à 18 Lo djup, alla belägna uti en art af Altenman, hwilken efter hand sig formerat, utan ock något egenteligen infall skjedt, men desse Schachten äga ej någon Communication eller sammanslag sins emellan. 1:o Inga beständiga eller strykande gångar syntes i detta berg, utan är det den generela ideen, at gallmeja i större ock mindre klumpar ligger så wäl blandad med jord ock åtskillige bergarter, hwilka nedan beskrifwas, som besynnerligen at wissa klyfter af leera ock stenarter aldeles terminera det gallmej- fyndiga berget. Dckmärkes g:o Ack gallmejan hälst finnes blandad uti en röd leer eller jord art, bonnis kallad, hwilken på torra ställen håller tig.

sig hård, men eljäst på fucktiga ställen är mjuk. 3o Bryter ock sällan gallmejan derb ock ren utan tyckes ännu hafwa wid ock uti sig en bergart, Rotsch kallat, som är en fingnistrig kalk, hwit aktig ock stötande på gult, så at den lätt Confunderas med gallmejan. 4:o Men där en swart eller blåagtig leera, blaur wänd. kallad, hwilken på torra orter äfwen som Bonnes (2:do) blir hård såsom en hornskiffer, emottager ock jemwäl mästendels stående, befinnandes sig så wäl på östra som Wästra sidan af Grufwe-districtet, ock tyckes sig föranlåta. till någon ordentelig strykning på kl: 2 à 3, där är ingen. mera gallmeja. Dock stryker denna ej hela fältet igenom, utan 5o Befinner sig jemwäl på Wästra sidan af gruffältet, en derk hornstein, blåsten kallad, hwilken hafwer samma effect som förrnämde (4o). 6o När man nu Considererar bredden af fältet i dagen till 40 à 50 famnar, samt afwannämde wäggar (4:o, 5:o) ock hwilka på båda sidor tyckes hafwa stupning in åt grufwan; så är det ej underligit at man ej djupare avancerat än till 20 eller några flera famnars djup, emedan gallmejan där lärer utkila, fast altid djupare ned änman man ännu kommit, som intet lärer wara öfwer 22. pariser Toises. På fältet åt Sud Wästen 150 fr wid pass, är sanka ängar till det djup som grufwan nu ungefär äger: mot Nord osten ock det sakta upstigande bergshygelnsom går tämmelig långt, är berget ohelt. 7:o Faller ock ofta wid teerarterna antingen strmris. inblandad, eller ock i större klyfter ock kjörtlar sittande, grön en grofSsalc, Swägel kallad. khuruwäl at gallmejan kan anses för enahanda tilleffecten, fast olika i halten, så gjer man henne dock olika namn i anseende till färgen, såsom 1:o Den hwita gallmejan, som intet är annat än åter sammanwuxen gallmeja af förut decomponerad eller uplöst; ty den sitter hälst uti öpningen af klyfter, där wattnet igenom farit ock är liksom med fina hwita spitsiga Christaller, ofta med gult sediment, öfwerdragen, men inuti stufsen seer gallmejan gulaktig ut, liksom hwit eisen stein, kallas weissgallmej, ock den densige kattentand Denne skall ock wara den rikaste. 2:o Den röda gallmejan faller mera derb, ock torde hafwa sin rådnad af den röda jorden bonnes. 3:o

3o Den swarta gallmejan är liksom de andra inwärtes, allenast mera mörk ock swartagtig. Alla 3 gläntsande med Textur. Jag har nu ingen blände till hands, men det som formerar den swarta gallmejan tycks med mierosiopet ej wara olika blände. kanskje de andra variationerne blifwa då röd, hwit etc blände, som wattnet utblekt eller genererat. 4:o Igenom båda senare stryker i allehanda Direction större ock mindre klyfter med swart brånad, dels fylte, dels allenast anlupne, hwarigenom antingen wattnet lupit, eller ännu på somliga ställen inkommer. De finare klyfter äro gjerna fylte med en swart gallmej af 1/8 L: tjocklek, som tycks sig satt liksom sediment af wattnet. ggnader, många betjenOm detta wärk hade kostbara riter ock en lång process med godsets preparerande, så hade det längesedan gått öfwer ända; Men med 2 gulden eller 3 mark tyska för Centnern gallmej, skall det likwäl, wid den här giorde inrättningen importera åt ägarn, Drönningen af Ungern, omtrent 30, 000 gulden om aret. Hwad angår 1:o Grufbyggnaden, så äro Schachterne 2 alnar i fyrkant, med träwärke förstämplade, besynnerligen wid dagen, med fart ock ock handwind försedd. Från sålan af Schachten, gå smala orter in i berget, af hwilka 1 på hwardera sidan närmaswid Schachten, starkare förwaras, såsom de där längre böra brukas, men längre in förwaras de alt efter som är betet tyckes likna sig till mer eller mindre beständighet, ock föres arbets orten ej widlyftigare, än at en man kan arbeta derutd: ock så snart gallmejan utgår eller man träffar på förut arbetade orter, wänder man sig på en annan kant, där man gallmej för sig finner, ock fyller det för ra igen efterhand, emploijerandes träwärket derutur på det nya stället, så långt det räcker. Och som mallmen, ock kjörtlarne ej äga något wist eller beständigt stryk eller stupande, så följer man med arbetet efter dam, det må gå upp eller ned, på sned eller Hovizontelt, ty det står intet ända länge bi. När nu efter flere års tid ett sådant Schacht ej mera kan brukas, efter fordringen blifwer för swar, lagandes man dock gierna derföre, at zuchorterne från Schachtel må gå häldre up åt, än ned åt, samt at på djupet detta Schacht ej mera kunde wara till gagns; så nedslås annat Schacht på beqwämligare ställe, hwilket ock här ej är mycket kostbart; ty jordblandningen af berget giör arbetet lätt. Emed

Emedlertid ock på det wid stora floder såsom besynnerligen. om winteren, wattnet ej må förtaga nödwändigt arbete, är inrättningen gjerna sådan wid Schachten, at man kan arbeta både djupare ned ock högre upp. Och utom det walten, som med handwind utur Schachten stundom upbringas, är hela wärket försedd med en liten konst af 2 pumpar, som kan öfwer sommare hålla djupet rent i djupaste Schacht, dit wattnet kan sänka sig. Simplare konstbyggnad finnes knapt, men hon häfwer säkert så mycket watten som Sahlbergs konsten. Msten är ej hög men går så mycket fortare ock gjör ingen ting fåfängt. Till menage uti lädringen äro kolfwarne, som äga knapl 1 gv: diameter af trä, försedde med en tolls bred upstående läderring alt omkring, som således slutar mot stöfweln, och mitt uti är ett hol om 1 1/2 L. diameter, som tillslutas med en läder ventil 2 L: i fyrkant, fastspikad på ena sidan, ock faller dessutom in uti smala läder ramar omkring. holet, så at wattnet ej gjerna kommer ut. En slik upp ned wänd rentil sitter ock i stöfweln. Jag will minnas at wara kohlbots pumpar i Mälaren woro ungefär på samma wis inrättade, emedler4. kil tid kan ej skada denna ritning. Hela grufbrytningen skjer med kilhacka, knoster, ock små 3 tolls långa lösa jernkilar, samt brott, stänger, warandes krut ock borrning impracticabelt, efter berget ej är fast: Ingen grufarbetning är för folket Commodare. Fort faring, få upsyns män ock föga risqve. Sådan som gallmejan här bryter, är den ändå intet till brukning färdig, utan måste först råstas. Sedan de onyttige bergarterne äro derifrån utsofrade, lägges gallmejan både större ock smärre stycken utan anseende, i en stor fyrkantig råsta under tak, ofwan på kohl ock groft ris i stället för wed, till 5 à 6 qw: tjockt, dock har jag ej annat sedt än en nedbrunnen råsta, utur hwilken när den gått ned, samt blifwit swal, utsofras ännu för hand, hwad ej fullråstat blifwit, nemligen hwad förhammaren är för hårt at sönderslå, eller at glantsen ej är förgången, ock samlas till nästa råstning, men det öfriga är köpmans gods. Ju större rästan är, ju bättre, ty arbetet skjer på en gang med 3 a 4006 Centnri tomten.

Hollbergiska Mässingswärken 2 stund från Ake. Härstädes äro de bekante stora Mässingswärken, hwilka wäl tillförene warit anlagde wid Aken, men i anseende till Kohlbristen, blifwit till då warande skogs bygden för mera än 100 är tillbackars efter hand hit transporterade, hafwandes jemwäl alla prolestantiska handtwärkare, som wid Aken blefwo förbudne, ock så begifwit sig dädan ock nedsatt sig omkring detta gamla jagt Plottet Sollberg, ock upfylt en dochl några stunds wäg med hyttor ock wärkstöder af en så oändelig skara, at knapt annorstädes i werlden lärer så många finnas i en klyffa, tillhörande i denna dahlen boende Fabriqveurer ock handtwärkare. Man räknar här 40 fabriqver af mässing, bestående hwar af 3, 4 à 6 bränugnar ock således tillsammans från 120 till 170 ugnar af 6 dinglar, hwilka efter omständighe terne ock förråd af koppar samt debit af mässing, olika starkt drifwes. Dock kan någon sådan ny Fabriqve ej omläggas utan god Speculation. Ock ehuruwäl stundom en eller annan går öfwerända, så upkommer dock altid nya, som ock desse esterhand, men ej alla på en gång, blifwit anlagde, ock jemwäl i denna dag i Deumber 17522 ett ett nytt mässings wärk i granskapet står under byggnad, hwilket gjör de andre mycken ombrage, såsom prelenderande kunna gjöra mässingen till 2 r:dr bättre kjöpCentnern äm de andre. Doch smickra grannarne sig med det hopp at detta ej skall lyckas. Emedlertid tyckes dese Hollbergiska anläggningars myckenhet fördärfwa dem sjelfwe, besynnerligen när brist på koppar blifwer, som nogsamt står at befrugta, efter som ringa qvantumkan. bringas utur Swerget, ock de Norrska förmenas jemwäl sjelfwe hafwa i detta är anlagt mäsings wärk, eftersom den kopparen jemwäl börjar at blifwa rar. 1 Centner Hollensk koppar eller 106 pund hinsige, kostar 56 Hollensk gyllen ock på stället 30 r:dr courant. Och eluruwäl annan koppar från tyska orter stundom kan erhållas för bättre kjop, som man ock wärkeligen blifwer försedd dermed utur Hartzen, Hessiska ock Nassauiske, så är han dock ej altid så god, som den utur Norden. Sngen koppar öfwergår de gamla swanska plåtar, ty wara tiders, påstås wara sämre. Herrar Lynen gebrüders försäkrade mig at de nyligen nedsmält utaf de stora går koppar-skifwer utur Swerget, som icke äro runda.

runda utan snarare halfrunda. Detta war tydeligit Arestadgods, ock skola de jemwäl stundom få plåtar. Ochär det intet underligit at swänska kopparen är så begjärlig, när han hemma gjeller så litet emot här ute, hwarföre ock wåra plåtar kunna här försmältas till mässing. En 12 dahlers plåt wäger b Hollensk pund ock sålunda gjör 1 Sktpund 360 Hollenska pund, à 30 r:dr Centnan, öfwer 100 av:r Skepund à 12 pici r:dr, så at det gjör 675 till 700 C:r kopparen skjeppundet. Ochnär här till lägges wäxel cursen, 15 prosent, som jag dock will lämna för transporten, så kostar wärkeligen här ett skt koppar så mycket som 750 Cd:r kmt i Swerget. Ock deraf kan dock gjöras mässing. Det är altså ingen under om Hollenska kjöpmän skrifwa till desse, det den swanska mässingen kan försäljas lindrigare än den Htollbergiska kan tillwärkas. Det är mindre begrupeligit hwarföre intet kopparen i Swerget kan få giella så mycket som på andra ställen. Det är underligit at allena kurendrejaren ock Utlänningen har profit deraf; men koppar-Patron skall förlora. Den Barbariske ock Engelske kopparen skall ej wara den bäste. Priset af gallmejan är här en stor fördel. Hwad. Hwad man ifrån La Calanune eller från Lunzen utur Limburgiska tager, det kostar 2 gulden ock derutöfwer Centnern, utom transport; men närmast häromkring i backarne äro andre små private wärk, som fournera Stollberg för 1/3, 1/2 till 1 gulden Centuern. Ock som alln desse sorter förhålla sig olika i elden ock tillwäxten, så blifwer blandningen derefter rättad. Hwad kohlen angår, så blifwa ej allenast stenkohl må stendels emploijerade, utan falla de ock här både till myckenhet ock lindrigt pris. 1 mott eller en kjärra, som håller 16 mandel, kastar 1 r:dr, warandes 1 mandel af 2 1/2 qvart. högd 1 3/4 qvarters diameters rund korg; Emedlertid fordras till glöggningar ock wissa arbeten, så wäl träkohl, som wed, hwilket alt är ganska dyrt, nemligen 1 klafter wed af 7 1/2 gv: längd ock högd, 8 gulden. Ofwannämde kohlmött med träkohl skola komma från 6till 10 gulden. Hwad angår sjelfwa beredningen, så finner jag deruti inga fördelar framför wårt, utan fast mera är här en widsträcktare operalion än hos oss, neml som gammal mässing ej kan wara i förråd, till så stora wärk så måste man här tillreda större qrantitet. af

af arco eller den redan förökade mässingen, som sedan kommer till blandning till taffelgjutning. Utaf de flere arter mässing ock gallmej giöres derföre sådan blandning at af 40 sklpundinsatt koppar i 8 dieglar i ugnen, må utfalla 55 pund eller tillwäxt åtminstone, som gier 37 1/2 prosent. Detta smältes såsom den ordinaira taffelmässingen, utgjutes i kohtstybbet i den wanliga kunmen, i horm af en kaka till 3tolls mägtighet miltpå ock 1/2 al: diameter. När de börja stelna, brytas de lättmed en tång upp, ock sönderdelas à 15, 20 stycken, medan kakan ännu är glöggande ock skjer detta så mycket lättare, som den utgutna mmaterien är genom zinken så fördeld i fina spiror ock stängler, liksom Markirchenske gediegne silfret, warandes den altid ansedd för den bästa, som har de rätaste ock mäst paralelle tråder eller stängler. Denne Arco. kommer sedan uti blandning till mässing, liksom den gamla mässingen hos oss, då tillwäxten något föröker sig, at man kan räkna till 40 profent tillwäxt öfwer hufwudet. Ock som hwar ugn gier så mycket arco, som behöfwes till melangen till taffeln i hwar ugn, så smältes ordinairt en wecka arco, en wecka taffelmässingEill Tillsättningen i hwar ugn af de sagde 8 dieglar skjer altså i den proportion, at de gifwa en taffel af 80 punds wigtsåledes 2 sådane taflar gjutes om dygnet af hwarje ugn. dyra sådana ugnar kunna förses i hwar gjutning med 1 mott ofwansagt för 1 r:dr; men på det stenkohl ej må rubba dieglen ock deras laddning, så lägges först i ugnen något löst ris ock derpå störtas stenkohlen. Under bränningen wet jag ej synnerliga omständigheter at i ackttaga. Sista timan lägges locken till starkare dragning, då godset smälter ned ock tillwäxten skjer. Om smältningen skjer för billida, får man liten tillwäxt ock bör detta tempo noga aktas. Warandes för öfrigit altsammans trångt ock mycket smiskit inrättat. Trådrageriet har jag ej sedt, efter det låglängre upp äni sjelfwa platsen. Dessutom gick det nu ej emellan helgdagarne (uti December 1752). Trå-Sabriqven sades eljest så wäl klipningen som uttäningen skje för hand, i stället för walsning, hwaraf skulle komma at mässings tråen. blir hårdare ock styfware ock ej så mjuk som den swänska, så at denna skall wara mera begjerlig. Jag håller eij för olikt, ty hämringen gjör mäsingen hårdare än wals ningen

ningen. Kiettlar gjöres här en obarmhertig skara, horandes till hwar Sabriqve 6 à 7 hyttor med hammare af allehanda sorter, ock försäljes 1 centner kiettlar till 35 r:Ddr. Men eljest äro stora anläggningar af fingerborrar, som gjutes till 200 stycken i hwar form, ock sedan borras ock swarfwas. Sjelfwa hålen omkring gjörs med en omkringgående trissa, men de för ändan slås med stämpel, alt sammans Commodement applicerat i Machiner. tenkohlswärket La houle 1 mil från Aken mot Norden. Gifrån staden ock det derwid belägne berget går en planering åt norden, hwilken sedan drar sig tillhopa, emellan några bergs hygglar, som bestå af en swartgrå hornschiffer, strykan de på kl: 5 med popp: stupning 8 à 12 grader mot Norden. äfwen i samma stryk- ock stupning har man här på funnit en kohlgång af 4 till 5 fots mägtighet, förande ganska god ock rena kohl. På denna har man sig afsänkt 45 famnar, då gången fådt ett flakt stupande kast. hela 11 famnar långt, ock sedan återhämtat sitt förra förhållande, hwarpå man ytterliganme Horizonten. Grof fil. à 1a holgongen med dess. shasl ock återhamtade stupning re afsänkt 75 famnar warandes således hela grufwans djup 120 Lachter. Swån dagen till kastningen är ett Schacht med hästgäpel,men under kastningen upfordras med handwind igenom 6 Schachter ofwan annan, hwardera till 10 Toiser högdeller 60 fot. Hela detta fält är upslagit på ena sidan af Schachtet till 200 Lachters längd ock på andra till 400 ock derutöfwer på hwilket fält ock djup. Kohlgången håller sig beständig. Emedlertid är dock en del djupast, där wattnet må samlas, ock ej stiga upp i arbets orterne, ock så ofta djupet kan hållas rent, sänker man sig derpå ned. 10 à 12 famnar upp från högsta djupet äro de nyssnäm. de sträckorter samt derofwan arbets orterne på kohlgången, warandes i denna orten brukeligit ganska förnuftigt, at ej från dagen bearbeta gången. utan från djupet. Ondinairt skjer det således, at fältorten indrifwes af 5 Toises högd hela fältet. igenom, sältandes här ock där, som behöfwas kansmå stämplar. Mot liggandet uthugges ett slags schram, ock sedan med stora jernkilar uthugges gången. På sådant sält avancerar man med fält. ort

ort 5 fot in ock 30 fot högt om dagen. Ofwan desse fölt orter lemnas ett tak af 30 fots hcklek hwarpå således blir sålan till en fält ort högre upp, ock så ummerfort. Eljest lemnas ock wid de små ziefschachten ett fäste af par famnar tjockt, som wid hwar fält ort igenom slås ock med en dörr förses, för at kunna leda wadret ned igenom arbets orterne. På sådant sätt äro Schachlerne för sig sjelf practicerade;, dock gjerna farschachtet bredewid konsten, ock med kohlfästen emellan förwarat. Ock wid igenomslagen af desse fösten, är några stämplar under kohlfästet practicerat, at det ej må nedfalla af sig sjelf, såsom . a. Schachterne. 6. Fältorter ä Vertical 5. Borttagen Kolgongofver fältorten. d. Ivarlemnade fästen emellan Schachten Trofil l Qvarlemnadfåla för indrifvande fältofter orten f. 9. Humplar under Kolfästen. oi pF 6.as 2 Kolgonl. gens Stup. ning. 18§ 1. de lemnade taken emellan fältorterne äfwen med några stämplar underhjelpas; ty emellan gången ock wäggarne äro wäl ingen synnerlig besteg; men kohlen ock stenen äro ej heller awuxne. Desse fästen lemnas allenast par menage af träwärke om alt på en gång skulle borttagas. Ty när arbetet ändteligen avancerat antingen till det djup som möjeligit är samt fälten igenom detta öfre gäpelSchacht ej mera kunna hafwa sin fordring, så måste icke allenast andra dag Schacht på båda fälten slås, utan kan då jemwäl de lemnade fästen ock tak borttagas ock dendelen af grufwanaldeles förödas. Med 8 heuer i 3/3 eller tillsammans 24 personer om dygnet, arbetande allenast 8 : hwart schicht, utbringas ofwan nämde schram, hwilken af hundlöparne ock haspelsdragarne. upbringas dageligen, warandes detta qvantum fixerat till ett wist, af 4kantige tunnor eller kistor, 33 stycken, som i gäpel Schachtet upfordras. Hundarne äro ej med rullar utan med ett par medar af jern försedde, som drages i fält orten, hwars botten är antingen af kohl eller med brädstumpar betäckt. I ziehschachten äro fyr

fyrkantige lådor, som hasa emot den med bräder betäckte stupande Schachtwäggen. Nämde kistan i gäpel Schachtet är åtminstone 2 alnar i fyrkant ock dessutom med brädstumpar emellan kedjorne ock kohlen löst updämd, så at den sormerar en fyrkantig piramide. kunnandes i weckan så lades updragas 60 till 70, 000 Centner kohl. 1 Heuer har 13 mark eller wid pass. 21 1/2 ereutz för schichtet. Alla de andra samt dagfolket hafwa 12 qv:, giörandes alla tillhopa att antal af 124 personer, som alla lördagar aflönas. 1 Centner kohl kåstar utom Transport på stället 6 mark, ock transport för en kjärra af 18 till 20 Centner kom till 1 1/2 gülden tysk. Denna grufwan såsom tillförande staden Akek, aflåter ock sina kohlåtingen annan äm staden ock dess tillhörande arbetande således grufwan mera för behofwet af kohl till bränsle, än at derpå hafwa någon winst. On som mycket råbråka sin hjerne dermed, at härleda stenkohlen från träd genom syndafloden fälte, ock i wissa strata lagde, finna i denna ock de i denna negden warande mindre considerabla kohlgångar, kanskje någon swarighet, efter de alla äro stående ock så ansenligt på djupet sättande. deremot. Deremot kan jag trösta dem med något, nemligen at i hängande wägg ock straxt wid aflossningen af kohlgången, fines ofweralt af tryck uti hornschiffer, som intet warit annat än lerra, af graminis ock trådar af träsaflöterne. Deremot liggande, hwilket man på några ställen igenom slagit, ock på 5 Lachters distence funnit en annan paralelle fast ej så god ock af orena kohl blandad gång, af 1 1/2 fots magt, är hårdare än hängande ock wisar ej några aftryck. On stupningen eljest kan cxpliceras igenom förändringen af hela detta land, hwaraf ett tämmeligit stort berg wid Aken ock nedan beserefne losberget, ännu qwarstår, det lemnar jag i sitt wärde, samt om det swafwelaktige bekante badwathnet kan komma i någon Consideration, hwars smak ock lukt mycket tyckes öfwerens komma med luchten af brännande stenkohl. Lösberget vid aix la Chapelle. På Nordwästra sidan om Aken stiger jordmohnen upåt ock fornerar ändteligen ett sandberg af 1200 alnars längd wid pass samt högd till räknandes från staden till 30 famnar mer eller mindre, ock deraf dess egen högd hälften. På Östra sidan är berget ganska twärt, där en wäg afskjar berget, från en mindre

dre qwarstående hygel med gammal kyrka derpå. Sand tages till byggnad härufrån. Berget består af sand i Strata smalare ock mägtigare af röd ock hwitagtig färg. Strata tyckes hafwa någon Horizontel stupning mot N: W. W0, Äfwen som längden af åsen sträcker sig mot N: W: W med 100 alnars bredd ofwanpå, hwilken dock med små gropar är upfyldock hafwer åsen en liten inclination ofwanpå från östern åt Wästern. Berget är betäkt med swartmylla mycket sand blandad ock mager. Straxt under swartmyllan synes i sanden åtskillige liksom rämnor, tjockare uptill ock smalnande alla af ned åt, från 2 fingers till 1/2 fingers tjock lek, alla sig förlorande 3, 4 à 5 fl: ner i sanden på sält som ritningen Tab: D. utwisar. Desse små klyfter äro upfylte med en marga som äfwen förlorar sig i sanden på djupet. Uti swartmyllan. besynnerligen ned wid foten af berget, äro stycken af dena margasom inuti äro fulla med kieselsten, mörkgrå ock bruna. Mot Sodern en fjerdingswäg wid pass, äro andre berg af denna högd. Men på Norra sidan, dit alla wattnen rinna, nedgräfwa sig djupt ock sormera andra berg, fastlägre ned, synes knapt några högder. Detta införes i anledning af hwad förmäles wid förenämde La houle Stenkohls grufwa. Stenkohls br. Stenkohls brottet St: Laurent 1/3 fjerdings wäg på berget Wäster om staden Lüttich. På 53 Toises djup af 7 fot, arbetas här en kohlflets af 2 1/2 fots mägtighet med föga Horiszontel stupning. Härmed hånger så tillsammans, at man redan öfwer denna flets tillförene arbetat, af de 4 deröfwerliggande 1 flets, som antingen warit ganska smal, eller ock har berget sedermera satt sigmen som de andre öfre, äro alla smalare ock mera stenblandade, så har man änteligen måst gifwa sig på denne flets, hwilken dock blifwet förlåten, efter man för 12 ärsedan med privat kostnad börjat at rengiöra grufwan. Under denna flets ligger wäl en annan ock mägtigare flets; men så länge denne kan löna arbetet, så gjer man sig intet på djupet. Arbetet skjer med smala kilhackor, hwaraf en del äro ganska långa till skaftet af jern, at Berschrämningen wid så lan på krumholtz art af den liggande arbetaren, må desto djupare in kunna gjöras, ut åt af 1 qv: högd ock smalnande af måt till 6 qvart: djup, då här ock där liksom fästen af 1 qvart: längd lemnas, så at kohlen ej må nedfalla oförsedt på arbetarena. Dedan hugges fästena bort, ock med kil ock slägel lossas. kohlen.

kohlen i stora stycken från taket, warandes aparte arbetaär till Berschrämningen ock apante till lösswinningen. Och som man på detta djup är ganska rädd för watten, så går wid alla arbetningar en borr Horizontelt i fletzen förutaf 6 till 7 alnars längd. Träfsar man watten, slås hålet straxt igen med träplugg; ock sådane ställen tjena till fästen. Men där man med säkerhet kan arbeta, sättes antingen trästämplar här ock där, eller ock fylles med sten upp till taket, lemnandes öpningar för fordringen. Ock där starka re waltu tillopp kommit, har man med förstämpling ut stängt waltnet. Emedlertid hwad här ock där sig igenom siga kan, blifwer till dag upfordrat med tunna. Grufwan är försedd med ett dagschacht 41 Foises, hwaräst all faring ock fodring skjer på Lina. Ock som under samma Schacht skall. funnits watten, så har man sedan 2ne små Schachter under annan med liten handwind. Waltnet ledes till Schachterne igenom beqwämligen dertill gjorde rämnlar berget, så at det Commod kan flyta från ett till annat, utan transport, men fordringen skjer med pajkar ock hundar utan rullar såsom i Aken. Petra uti detta berg är en swartgrå hornschoffer, såsom wid Akiska Stenkofls, brottet. brettet, ock finnes jemwäl uti sålan af den här omtalte ock nu arbetande fletzen, åtskillige impregneramde sigurater af graunab. Tillbefordran af wäderwäxlingen, går wadret ned i far-schachtet af 2 f: diamcter, ledes sedan igenom dörrarne in i arbets orterne, ock igenom ett litet dagschacht strax wid det förra åter ut, af 1 1/2 alns diameter, samt med en lång skårsten försedd ofwan dag, till at desto bättre determinera draget. Detta mode är ganska godt ock regerar wid wärken i alla. desse tracter. Men faringen. i Schachtet är ej den Commodaste. En kedja under hwardera låret ock med hake i ändan insakad i öglan. I desse tracten. äro åtskilliga stenkohls grufwor alla på enahanda sätt bearbetade, som sournera ej allena orten, utan jemwäl går mycket deraf åt Holland. ♀. dertisal Profil. a Forderschacht E. Skorstenenells Grahufvenof. 6 Litet dag vandeeg och a. Schacht öfwer salmma. Schacht.

C Stenbrotten uti St: Petersberg wid Mastrikt En half fjerdingswäg från staden wid pass, åt Södern, ligger det bekante H: Pelersberg, hwarpå eljest en Sonteresse af d:o namn, men der under äro grufwor till Stenbrott ganska widlyftige för hela landets byggnad, som detta berg ock sträcker sig ganska långt åt Södern längs efter maadströmen. 1o Berget består af Horizontelle stratis af ganska fingry. nig sandsten, som derjemte är ganska rasibel; men anlingen han blir med kalk öfwerdragen eller till Sundamen ter emploijerad, conserverar han sig ganska wäl. Under tak ock i torra rum, såsom i kyrkorna, blifwer han . hårdare. 2. 3 I denna sand förefalla, närmast till dagen, strata med många conchilier ock möra sigurationer, hwilka hafwet tyckes hafwa deponerat tillika med hela detta landet, men nar man kommer längre in i berget, förefalla de ej så ofta, utan som berget der är tjockare, jag menar taket ock arbetet jemwäl tyckes sakteligen äga någon Horizontel stupning at Sudlvesten allar Wastra sidan af berget, så finnes der ett generelt stratum af 1/2 aln tjokt ordinacre sandsten, med större ock mindre flintstenar blandad. Några. Några smärre sådana strata finnes jemwäl, men ejbeständige, såsom ock flerestädes någon strödd flintsten utan ordning. På wägen åt Liege ser man i detta berg åtskillige strata af desse kinsel stenar, hwadan ock grufwe-orterne ej äro så stora ock Considerabla som wid Mastriht. 3:o Intet watten siger sig in i detta berg, annat än hwad igenom små från dagen nedslagne gamla Schacht, fast nu mera tillslutne ock öfwergifne, wid starka flods tider, kan igenomtränga, ej heller finnes i berget några Naturelle klyfter med besteg, ty tome sprickor i pelare genom bergets tryckning, hörer ej hit; utan är berget compact ock tätt liksom en smörklinp. Wid dagen eller utgångar äro wäl några klyfter, men de falla mig förewara sprickor af det sig sättande berget, som för 2 år se dan, på denna Norra sidan af berget, så långt gaf sig utat ett fall skjedde, hwilket drogned med sig en del af fästningen. Emedlertid som maasströmmen ligger lägre än grufwe-brotten, drar sig wattnet igenom sanden till des djup. 4o Ehuru widlyftigt man har arbetat omkring sig, som wist

wist är det widsträktaste gebeude jag någonsin sedt; om man will anse hela det arbetade fältet i en klump så tryter dock ej wäderwäxling: hwilket här kommer, så wäl af de höga arbets orter till 4 à 6 famnar, samt 2 à 3 famnars bredd, som besynnerligen deraf at åtskillige utgångar redan äro practicerade på berget till utfodring. De små Schachten (3o) torde ock något dertill hjelpa. 5:o Sjelfwa stenbrytnings sättet är inrällat ganska omod ock försigtigt. Sålan hålles mästendels Horizontelle. Pelare af 2, 3, 4 famnar i fyrkant lämnas emellan förrsagde (4:o) arbets orter, hwilka alla, besynnerligen de af senare Riders brytning, swara någorlunda i ordning emot annansåsom i Engelska Stenkohls grufworna. Ut fordringen skjer med häst ock kjärra. Flintstenen ock annan samling af småsten ock såg-sanden, fylles efteråt i de djupare än tagne ortersordinaire sålan, så at botten må blifwa jemn. Alt sten-arbete består deruti, at antingen drifwas på djup eller på fält. 1:o På djupet. Som de ordinaira byggnads ämnen skola wara 1 fot i fyrkant ock 2 fot långa, så afschrämas med en bred kilhacka på sålan så långt in från strossen. eller eller lemnad pall, som stenen skall wara lång, då schra men blifwer twär hand ock mera bred, samt djup 1 fot eller något mera. Med sågen afsåges stenen på sin bredd längs efter, såsom han wara bör ock med underhuggande kilhacka ock mellandrefne kilar, aflossas stenen från bottnen, då man straxt gjör ett märkepå dess undre sida. Ock så widare hela bottnen utåt. Perspestin af VerSchrämen ock Sten. sagning på sålan. . 2:o På fältet eller för ort, är enahanda brytning allenast at schramen blir perpendiculair ock för första. stenen, som skall sågas, begynnandes ofwantill wid taket på stegar, gjöres äfwen genom Verschrämning. utrymme för at komma in med sågen, ock altsom sågen avancerar på djupet, afkilas stenarne, såsom på bottnen skjer. Jacon af sagen. Serspectiv af Vertigal Verschrämen 5. oct Stensugning. 2.

Detta arbete kommer mycket öfwerens med grufbrytningen i Wielictka i Sohlen, till winnande af de stora saltstenarne eller Balvans. 6o Wärktygen äro inrättade efter behofwet, warandes sågen det förnämste ock derwid at märka, at den är 2 fot ock 1 twär hand lång, skaftet oräknat, på hwars ända sågen är låg; men på andra hög 2 1/2 gv: mer ock mindre, till at wara så mycket tyngre, efter ingen kan hålla i den ändan, ock måste gå in uti schramen. Stör re sågar kunna ock brukas till större block. Taggarne äro 1 toll långa, spitsige, bredast mitt på ock hwar för sig sjelf. Ehwarest denna sten emplaijeras, måste observeras at han så lägges, som han lägat i naturen, det är at den nedra sidan af stenen lägges nedåt, hwarföre den ock är marqveras (5:o 1) eller ock måste samma sida ligga upat. Men lägges han annorledes, så at sidorna komma upåt, så tryckes han sönder, warandes för swag till at tåla mycken tyngd, på 1 annan sida än wanligit warit. Sådant lär warit orfyen tht ugtohmngen af den tansten hen kor Eleae ex tillbackars omtaltes wid Slettsbyggnaden i Stockholm. Den Den sidan af stenen som är klufwen accommoderas med kilhackan, så at den blir någorlunda rak. 100 sådana stenar, af 1 fot i fyrkant ock 2 fots längd, giälla på grufwan18 à 20 gulden. Säljes ock skickas wida omkring. Utur fästningen berättas nedgång wara practiceral till grufwan, hwaröfwer man är rådd at framwisa ritningarne; men Frantsoserne hafwa sjelfwa mätt af altsammans i sin tid, ock dessutom är afsänkandet igenom sandberget ganska möjeligit ock troligare gjordt till fästningens fördel. Man kan ej söckert utmärka hela then widd, som i thetta berg blifwit utbruten. Ty forntidens brott äro inställte, ock thet är ej säkert at fara uti them för ojemnheter på sålorne. sag hade ej heller lust resa från Mastrik till Liege igenom en hop såda ne underjordiske Tracter, där ingen dagelig faring war; men när man betragtar de många stader och hela landet häromkring, som i långliga werldenes tider blifwit af denne sten bygd, ock hwad ej mindre blifwit till andre orter afsändt ock ännu försäljes, kan ej annat än berget wara gånska mycket oppbårat, ock inbegriper en längd åtminsto ne efter ögonmottet till 1 ock 1/2 swensk mil.

Register. pag Hessen Casselske, uti 4. Smalkalden Galtvarket 4. 6. Coboltvärket glücksbrunn. Cobolt ock Kopparvärket Riegelsdorff 11. Gross Allmerode. 16. Meisner Gebürget. 21. Frankenberger Kopparvärk. 30. Printz Georg 33. 37. Biber i Hannauske. uti Zveiybrucken Fischback 50. Hosenberg. 51. Birfing 54. Muschel Landsberg Hercurialvärk. 56. 56. Linigkeit an Seilberg. 58. Vertraue Zu Gott. Bach offen 62. 63. Htalberget. 65. Smältningen.

uti Churpfaltz. pag. Wolff stein Mercurialväck. 70. Linober brtzens tillgodogiörning 73. Obersteiner Slipvärk i Zveijbrülken 80. Stein kohl berg. 81. uti Elsass, St: marie aux Mino eller Markirch 102. St: Johannes ock Nicolaus. 103. Here här varande Grufvor. 106. Malmrostningen. 110. La Sabloniere eller Siär-Grufvan. 118. uti Würtenberg Frendenstadter varhen. Christophersthal. 122. Königsvard ock Friedrichs Zeche 125. Sophia griübe. 127. Lauterbad 128. 129. Charlotta Gebeude 130. Schelkopp. uti Fürstenbergiskia. Rippoltzaue 131. Johan Baptist Stolln. 132. Christian Friedrich stolln. pag: 133. Dreijkönig sterner gebeude in Reinertzaue 134. Wittich. 139. 140. Sophia Grufva. uti Würtenbergiska. Alpirsbach 142. 142. Eberhard ock riolsgång. Sultz 144. Bulach 145. uti Brisgau Wallkirchen ock Freijburg Christall ock qranat sipning 147. uti Franhkrike 150. St: Iulien uti Lionnois 150. La Pose. Lambois 154. Brossin 156. vid Paris Sipsbrotten ock Gipsbränningen 160. stenbrott till Nusbyggnad. 164. uti Limburgiska. Akiska gallmejväcken. 167.

167. La Calamine. hollbergiska mässingsvärken 174. Henkolsväcket La houle. 180. Losberget ett Sandberg 185. Stenkols brottet St: Laurent. 187. 190. H: Getersberg Stenbrott vid Mastrick.

Tabula . gnads sättet ock Vaschremen. Forestallning af Grufbijg . 00. i grund, pa fletzen uti Frankenberg i Hessen Casselshe. Fig: 1. Grund af ettsådant arbete, hvarest a Schachtet till upfordring. 6 Farorten till ett anläggande Verschremen. o Sjelfva den efter hand utvidgande Schramen med hörstämplingar mot Zechstein. dFyllberget som efter hand föröhes ock utvidgas afren. hom Schramen. Fig: V: Fale, förestallande ingången till Schramen på den enasidan, hvarest a, Sjelfva den uthuggne Schramen. Fig: 3. Face ock profil af Fig: 1 harest a Schachtet. 6. ingången till Vaschremen. i den utvidgande Vaschramen. d Rechstein. 2 Jyllbergel. 5, salan. Conf: pag: 33. Tab: . Fig: 3. Sks Ct K So d 1 . .

Sabula B. Företallnnggruno af Her-arberel vib Be0en uti Hannauska, hvarest a Dagschachtet med dess Syllont. 6 Stollorten. 6 den på fletzen beständigt fortgående strächorten, hvarifran. d, Andra tärorter upslas på fletzen ock med e stämplar på de ställen förvaras, har omkring man. 1 utriogar sig på fletzen, på sätt berattelsen. vidare innchaller pag: 41. punct: 8 etc: Tab. B.

Ritningar ock förklaringar öfver stora slip: Machinerne till Agaters ock Jaspisars stipande ock polerande vid Oberstein i Lveijbricken, bescdde i Slutet af året 1749. .

Sab. 1. Grund af slipvärkstaden, hvarest Littera A hjulet med öpna skofemellan. lar af 21 qvtrs diameter, 26 sådane Skoflar 15 tum v: p: inberaknat sjelfva skoflarnas tjocklek. Litt: 8. Sjelfvahjulstocken af 3 qo:ts diameter, hvilandemed sina tappar på trädynor innom ock utom Sjilfva huset, ockemot vattnrännan så belägen at hjulet må hafva halft bröstfall utan hinder af bakwattn. På denne stock sitter jemval Kugghjulet 6, Af 3 1/4 alns diam: med 70 Luggar, hwilka drifva ikring trillan d på denstocken I, på hvilken flipstenarne sitta, bestående af 12 trillor, så at Stenarne gå vidpas 6 gångor omkring, när vattucock Kugghiulet gar en gång. Sidtrillan är en liten insänkning 9 omkring Stocken, sommedet snore til lilla hjulet h, omkring drifver poler stocken 2o Tå andra ändan af Slipstocken sitter et storre lätt trähjul K ipåen jernten ifrån hjulnalen l, där tenen inskjutes iet syrkantigt hål, ock vid andra ändan hvilande på träklotsen m:) af 8 à 9 qotr diameter ock utholkadtiperipherien, som medet Snore förer ikring swarfrenn för ihalig slipning. O äro sjelfva slipstenarne twarutaf 5 Stundom 4 uppå en stock. p Underlaget utaf stadigt. virke, hvaruppå slipstenarne med tilhorige hjul ock Stochar äro. inpassade. Reia värkets tyngd utmärker nogsamt at det fodlrar engod ock säker grund som icke bör tåla rubbning. Tab: 1. 6. . . k. . . . . 5 . Vin . 5 5 2 k. e m. . 3 So. Alnar. ä5 .

Sab: 11. Tigt Profil af Riprärket för gafveln af Slipstenarne haraf såsom på Tab. 1, a är vattuhjulet. 6 hiulstocken, Chugghiulet i Poler stocken. O, Slipstenarne, K. Frähiulet til swarfven. p Sjelfva underlaget. O, Stocharne till understöd under hjul nåtarne för Slipstocken ock berättas vara Spetsige på nedre ändarne, men formodeligen stående på sahrare grund i jorden, fastej synbare annars an vid tilfalle af byggnad. Aig: 2. Profil af slipstenarne med deras hiulstock ock hilning. om den samma. 5 Enliten vattnranna, hvarutur igenomett hlufvit hvassror såsom en pip allid vattn rinner på stenarne, hälst nedan om Horizontal lineen af deras Centrum. s, lös ock ovulig bradtäckning med Spialor uppehallne från. tahet af Sliphuset, på hvilken bradtäckning ligga några linneslarfvor t ock hänga med nedersta ändan beständigt mot slipstenen til 1/2 aln från golfvet eller litet lägre ned an sliparens hufvud, förhindrande valnet at nedslaska honom dåhan ligger at arbeta i slipare sadelen u, hvilken Tab: WI: är aftagen i större Szal: fig: 3ock 4. Tabt 8 Tig:1. E do Fig: 2.

Tab. 11. Fig: 1 ock 2 ulvisa huru de opna Skoflarne äro fästade med vedjor uti vattuhiul-Krantsen. Fig 3 ock 4 Flipare Sadelengller hon i Terspegtiv ock Profil, saml den lösa stakenhvarmed den slipande stenen fasthalles emetlan Sadelen ock slipstenen till grofslipning. SabII1. 1. dig. 1. dig 8r dig: 3. Fig: 4. . 4 5 doemsta Cvaer

Tas . Foreställer Svarfven med sin stoleller bock till iholig lipning efter större Scal. Fig: 1. är grunden. Fig: 2. Serspectis. Fig 3 Profil, ock hvilka 3 visa Stupningen af denna svarfstol tillika med trissan v, Spindelen w, medl jernen à som fastholla Spindelen. y Patronerne, 2 Jernenunder X hvaruti Spindelen löper. Uti Fig: 3 ligger Spindelen i0 ned på bocken at barnen må kunna beqvamligen ofva sig derpa; men för större arbetare lägges Spindelen upp på jernen eller modren wock & som fästes på bocken. ock föreställes på ritningen 27 medsamma Spal som förenämdefiguren d . # Gigtt

Tab. 1I. Tigt. 4. 1 R 2. . 44. Fig: 2. 9dig: 3. 2 12242: Sensha qvarter. . 6.

Sab. V. En simpel inrattning för polershifvan uppå en träklumpaf 3 qv:r längd ock bredd 1 12 qvart: högt på denena ändan, sommeden Stahe. fastspännes emol en stock i lahet. Polershifvan står på den lägre ändan af träklumpen ock fasthålles med sin jernstift emot en stadig trählots, som med kilar fästes uti öpningen afenannan fyrkantigelleraflång träklots 5 tum tjock ock är inhuggen mitt på träklumpen. Men snöret går ifrån trällstocken ihorss under polerskifvan hvilken kan stå litet stupande emot trillan. Fera poikar kunna tillika polera för hand påflere ställen af Skifvan. Större ock mindre polerskifvor brukas, men denna barnapoleringblir ej heller fullkomlig. Denna traklump sättes uti poler- stockens ställe, som borllyftesock kan jämväl med hahar fastas i golfvet utan stake. Polerstocken är ejannat än enträvals med större ock mindreinsänkningar ikring, hvaruti runda kulor ock Knappar mindre fullkomligen poleras. Tab 4. .

Tab: C. Förtilaring öfrer rost ock Steinbrenn Ugnarne vid Marhirchen. Fig: 1ock 2 Grund ock face af roflugnen, hvarest a rostugns bottnen 6. Cldstaden med askhol C. öpningen till rostugnen som aldrig tilslutes ock är dessutom en liten öpning högst uppunder hvalfret d Morstenen som stöder sig på pelarnece ien byggnad sammanhängande med Ugnen. pag: 141. Fig 3 ock 4 Grund ock Perspectiv af Hteinbrenn Ugnen, hvarest aa Gluggarne igenomhvilka stockarna inskjutas twärt. öfver härden. 6 afdrag holet. i Utsticknings holet med grufvan nedanföre. A Uprestestenar at fasthålla redningen nedan om holen. e Hralfret. pag: 112. Tab. C. Fig: 3. Tig. 1. . . . A. . . 5 8 Fig: 4. Fig. 2. T . 3 Svenska Alnar. .

Tab. D. Losberget vid Aix la Chapelle. Pag. 185.