Stormäcktigste Allernådigste konung. Såsom Eders Kungl. May:ts allernådigste försorg och högtbepriselige Kongl. Mjt för alt det som kan lända Eders Kongl. May:ts Rike til Styrkia och dess Imwanare Eders Kongl. May:ts trogne Undersåtare till befrämjelse och förkofring, hafwer jembwäl til Bergwärkens upkomst och wid makt hållande uti Eders Kongl. May:ts Rike och dess tillhörande Provincier d: 23 Decemb: 1689 allernådigast låtit sig behaga Eders Kongl. May:ts Höglåfl: Bergs Collegio underdåninge tanka, at uti betracktande af flera wicktiga orsaker en Resa till åtskillige främmande Orter borde anställas, hwarigenom så wäl utRikes Bergswärks tillstånd och handlingar som serdeles dess fruktbarhet eller mangel på ädlare och ringare Metaller med dertill hörande omständigheter och beskaffenhet behörigen skulle blifwa undersökt, Eders kungl. May:ts och sedermera d. 17 Januari 1690 med samma Höglåfl. Kungl. ynnest icke allenast nödwändige medel till sådan Resas utförande hafwer täckts förordna, utan ock Eders: Kungl. May:ts Bergs Collegii underdåninge yttrande allernådigst bifallit och i

ansende till dess Höggunstige omdöme om min ringa Person flik förrättning mig i Nåder låtit anbefalla; Hafwandes Edres Kungl. May:ts till dess behörige wärkställande gifwit nådigst tillståund, af från mitt amnförtrodde Bergmästare döme mig på någon tid absentera och den Instruction allernådigst befallt efterlefwa, som Eders Kongl. May:ts BergsCollegium till Eders Kongl: May:ts tienst så mycket bättre befordrande tillika blef beordrat för mig at upsättia och medgifwa. Altså hafwer till underdånigst föllie af sådan Eders Kungl. May:ts Allernådigste willia Kungl. BergsCollegium strax derefter låtit sig wara angelägit, at på Resans företagande efter möjeligheten skynda, och medelst dess Instruction af d. 30 martii samma åhr en methode om Resans anställande och den derwid intenderade undersökning skrifteligen låtit författa, hwarutinnan en god del af Tyskland, Ungern, Tirolen, Bisaien, England och Hålland med flere orter, så wida lägenheten och tidernes beskaffenhet kunde medgifwa, mig befalltes at igenom resa, och hwad så wäl om Bergwärkens, som Metallernes der i Provincerne tillstånd och afförsel kunde erkundigas, med flit sökia at inhämta, på det iag icke allennast utanifrån Kungl. Bergs Collegio, efter handen sådant kunde lata förnimma, utan ock wid återkomsten med med tydeligare berättelse om et och annat inkomma. Emedan och så kort tillförene Cammmar Presidenten wid Churfurstl. Brandenburgiske håfwet, Baron von Kniphausen icke allenast hade förmått öfwersten Phul at til Smältoch Bergwärkens befordring här i Riket, någre sine särdeles wettskaper igenom dess inskickade Personer Communicera, utan icke dessutan en wiss smältning, hwarmed årligen något ansenligen skulle kunna winnas, Eders Kungl. May:ts sig erbudit att meddela, så hafwer Eders Kungl. May:ts wid sammma tid mig Allernådigst behagat anbefalla, at under min Resa till Tyskland hos bem:t K:B von Kniphausen och Öfwersten Phul mig anmäla, af dem uti förtrolighet förnimma hwarutinnan berörde smälteort egenteligen månde bestå, och derhos om de wärk winlägga mig at blifwa underrättad, för hwilkens skiarskådande Assessoren Hierne wid dess något tillförenne wistande hos Öfwersten Chul icke så länge som förmentes nödigt, hade sig kunnat uppehålla och till fullkommeligit undersökande Examinera. Sedan fördenskull Eders Kongl. May:ts allernå

digste befallning mig ware fordersamt inhändigade och förmedelst Kungl: Bergs Collegii godtfinnande, iag förwaltningen under min bortawaro uti de mig allernådigst anförtrodde Bergslager sahl: Assessoren Schiönström hade öfwerlefwererat, då till Resans wärkelige anträdande intet widare syntes återstå än om fullgiörande af undfångne ordres wara bekymmersammeligen omtänkt, så har iag strax derpå i Martii Månad, etter erhållen Eders kungl. May:ts Allernådigste dimission, gifwit mig Herrans Namn på wägen igenom de anbefallte orter, så wida krigstiden eller unnwikelige händelser icke hindrat min resa dirigerat och efter modosamme utståndne travailler änteligen sistl. October Månad hunnit tillbakas hit i Landet sedan något öfwer 2 1/2 Års tid till åtskillige länders besökande, äre wardne förflutne. Nu hafwer iag wäl icke försummat, at under warande Resa i föllie af medgifne ordres Eders Kongl- May:ts Bergz Collegio esomoftast med mine ödmuka skrifwelser upwäkta och om min Resas avancerande gifwa tidig berättelse, utan hafwer fast mera så ofta lägligit lägligit warit, mit förehafwande ödmiukeligen förständigat och förmodeligen til Kungl: Collegii nöje om en ok annan Orternes beskaffenhet i gemen korta relationer öfwersändt, dess nogare utförande iag dock till hemkomsten i fäderneslandet förment rådeligare wara at bespara, än med widlyftigt skrifwande tiden för mig förspilla, och om dess säkra fortkomst dåck altid lefwa uti orolig fruchtan. Men som Resan nu mera medelst guds Nådige bistånd är brackt tillända och min underdångste skyldighet icke allenast fordrar at om alt sådant som wid utländska Bergwerk eller dess handteringar, iag under wägen någen kundskap kan hafna inhämfat, med skyndsam berättelse hos Eders Kungl. May:t underdånigst inkomma, utan och Eders Kgl. May:t iag i lika underdånighet är förbunden at på giörligaste sätt erwisa, de af Eders Kungl. May:t till Resans utförande Allernådigst förordnade medell till mitt underhåld och andre wid så kostbare Resor förefallande

utgifter wore emplojerade och til Eders Kgl. May:ts trogne tiest anwände, så kan iag i förstene ey annars än med allerunderdånigst wördnad erkänna. Eders Kungl:. May:ts höga Kungl. Råd och bewågenhet som till en så wicktig förrättnings antagande icke hafwer låtit sig miss haga at af min ringa Person sig underdånigst låta betiena, mig ifrån Eders Kongl. May:ts tiensts afwaktande, i fäderneslandet i medlertid dispenserat och den samma wid återkomsten af samma Kungl. Nåde åter låtit tillträda och bekläda, Önskande i diupaste underdånighet af den aflagde Resa måtte till icke mindre Eders Kungl. May:ts nöje wara ufluppen, än min högsta eftertracktan städze warit, at med den troock sorgfällighet Eders Kongl. May:ts ordres efterlefwa, som min underdånigste plickt requirerat, och ing ingen möda hafwer låtit mig falla – beswärlig at undergå, som till dess underdåninge efterkommande wid hwarjehanda tillfälle sig har prasenterat. Sedan hafwer hafwer iag wal på det nogafte öfwerlagt huru den Ödmiukaste relation som för Eders Kungl. May:ts fötter nu allerunderdånigst nederlägges, med sådan betänksamhet måtte blifwa fattadt, at hwarken igenom för kort skrifwande något måtte förbi gås som till uplysning uti det anbefallte undersökande i framtiden kunde wara tienligt, eller i anseende till den kundskap som om utländska Bergwärk Kungl. BergsCollegium medelst en och annan berättelse tillförene kan hafwa erhållit sådane beskrifningar derutinnan måtte inkomma som till äfwentyrs allaredan woro bekante och derföre ey annat än widlyftigt och obehageligit läsande skulle förorsaka; Men när iag sielfwa Instruction anser och alla de mål mig närmare föreställer som angående Bergwärken i gemen; ringare och ädlare Metaller ach Mineralier, dess natur och egenskaper samt tillwärkning och till nytto bringande med dertill hörande omständigheter, mig äro anbefallte at observera och derhos befinner, at all den efterrättelse som om utländska Bergwärk

Collegio kan gifwas wid handen, om icke så strax till de här i Swerige befintelige wärk med någon fördel kan Appliceras; dåck wid hwarjehanda tillfälle anten wid nya orters påfinnande eller förefallande Consultationer om der härtill wid Bergwärken wanliga methoders förändrande i längden till uplysning kan tiena at wara i förråd, så har iag så wäl min plickt wara likmätigast förment, som ock kungl. Collegio skie behage. ligit nöje om iag fuller med omständig korthet onödigt skrifwande skulle undfly, men dåck häldre den underrättelse något widlyftigare med flit utfara, som iag anten medelst egen erfarenhet eller andras säkra berättelser kan hafwa i hwarjehanda Materia erhållit, än med relationens för mycket korta insträckande lemna de beskrifningar ute som i längden kunde tiena till någen gangnelig kundskap. I lika måtto hafwer iag ock nogsamt besinnat, at sedan iag under Resan om Bergwärkens kringspridde hit- Nationer i synnerhet närmare efterrättelse bör iat iat intaga, hafwa de dels på somliga Orter widare funnitz begripen, än man tillförene hade kunnat förmoda eller till deras samtel:e besökande giöra behörig anstallt, dels ock på många ställen Bergwärk förnummits befintelige, där man fåå eller aldeles inga tillförene förment wara at anträffa derigenom min underdånige relation dåck något Hufwudsakeligit kunde synas brista och således Eders Kungl. May:ts icke erhåalla den äakra underrättelse som wid denna projecterade Resan förnembligast är worden intenderat, hwarwid iag intet högre skolat önska än at så wäl tjd, medel och tillstånd som andra Provincers Conuncturer hade gifwit mig lägenhet at så nagelfara alla Orter i Europa at icke något wore osedt som under Titel Bergwärk kunde föras eller för annan Curiosite i metalliske arbeten uti et eller annat land kunde wara wårdt at beskådas, Men som det om icke en Menniskias hela Ålder, dock åtminstone de få Åhren som till denna expeditonen äre wardne destinerade war hel ogiörligit man och skulle hafwa at befruchta, at då man med

lands besicktigande ware färdig torde därsammastädes innan kort forlopp åter något nytt wara upfunnit som den förra inhämtade förfarenhet dåck altd skulle något twifwelsmål inkasta sielfwa wärken och til en stor del äre den ljka beskaffenhet, at då man sig et eller annat Bruks egenskaper uti någon Province wäl hafwer bekante, man om de öfrigas wilkor tämmeligen sanfärdigt kan judicera; så lefwer iag i den oförgripeliga förmodan, at fast icke alt i denne underdånige relation kan finnas infördt, som i hwar ock en särdeles destrict kunde meriteras at beses, så lärer dåck en stor del deraf ödmiukeligen blifwa förmält, och om icke så fullkomlig, dåck nöjacktig underrättelse gifwas uti det som till underdångst skiärskådande mig allernådigst är wardet Committerat och hwad som öfwer et och annat mål ännu omständeligare kunde requireras at blifwa berättat, lärer tillfället och sielfwa sakernes öfwerläggande mycket beqwämligare gifwa lägenhet, munteligen och skrifteligen efter handen at utföra, än at alla de particulariteter så ut uttryckeligen i denna relation nu straxt skulle ihogkommas at blifwa andragne, som tiden och förefallande Casus dem i längden kunna wisa till uplysning wore timlige förmenandes iag till sielfwa relationens emedlertid upsättiande, icke någon annan Methode beqwämligare kunna brukas än den som sielfwa suiten af Resan medgifwer och at orternes beskrifningar så hwarandra föllia, som de efter hwarandra under wägen äro sedde och befarne. Till at fördenskull af Öfwersten Thul intaga hwaruti de Eders Kongl. May:ts anpräsenterade wettenskaper månde bestå, begaf iag mig in martio tillika med Regerings Rådet Heldbergh öfwer Ystedt och Strahlsund till Stettin där iag allenast twå dagar förtöfwade, giörande anstalt om Resans widara fortsättiande till Berlin, och efter iag imedlertid wid Myntets beseende förnam af Proberaren Reijneche, det han tillförene warit brukad hos grefwen af wittingenstein till smältande af den Ostindiske malm som finnes på insulus Sumatra westkust, kallad Gilia deser goldt-mine Tambans, och på et annat ställe Trougsangset af Bajangschen benemdt deraf åhrligen någon quantitet på ost

indiske huset i hålland för auctioneras, sökte iag at göra mig om dess handterande något nogare kunnig förnimmande Malmen wara af åtskillige Sorter deraf de gudignaste och rikaste stycken upköpas i Amsterdam af privatis af dem de blifwa medelst nätta där i Staden inrättade wärk smälte och afdrefne; men de öfrige sällies till den mästbiudande, då Sorterne först proberas des halt af Silfwer och guld angifwas och sedan i proportion till dess quantitet upbringas, hafwande Malmen de åhr som grefwen af Wettingerstein den upkiöpte och smälte merendels hållit 1. 2. 3 marker silfwer i Centnern och, hwar qv:n Silfwer 1 lod guld, men huru malmen war inköpt war honom icke kunnigt derföre ham ock ingen Räkning om winsten kunde projectera. Wid sielfna Smältningen hade malmen först blifwit torr bokad till stycken som små ärter och blandat med blyglantz eller Tre Centener Blygglandts uf En Centener Indianisk malm tillhopa bokade, blandade och Lagde på Råstan shicktwis med wed och kohl hwilcket efter 8 dagars tillbrännande med 1 Centener glette glette och 1 Cent: hårtbly beskickades til hwar Centener af malmen ock med behörigt tillslag af Koppar och Blyslagg sättes igenom en wanlig stickugn aflöpt äga; ock blef bekommit efter de 6 Centener Malm, tillsatts 2. Centner wärkbly, hällande i sig största delen af det Silfwer som i Mulmen warit, hwilket afdrifwes och ifrån Gullet med skedande Separerades och slagget sättes igenom ugnen. Denna process hade sedermera winlagt sig at till besparing af Blyglantzen med tillsatts af Kopparmalmen eller i des mangel med bara kies förbättrat och föreslagit bly till blyerts präcipiterande och i stället för Kopparslagg betient sig af kies-slagg allena hwilket efter ortens lägenhet där smältningen inrättas och där befintelige Mineralier lätteligen kan requireras med denna Ostindiska Malms opkiöpande hade grefwen af Wiitingenstein några Åhr Continuerat, til Hålländarne förmente något ansenligit dermed wore at winna och dess Land till präjudice Sillfwer och Gullet till andra Orter transfereras derföre de på hwariehanda sätt sökte hos sig siefwa anten anställa någon smältning eller igenom Extraherande med starka wattn utdraga det

angifna Silfret, men efter Bälgerne i mangel af tienlige Strömar af dem sielfwa måste trådas och tårfwen dels icke god effect wille giöra i Silfwersmältningen, dels och arbets karlarne med owanlig rök incommoderas och andre Materier i Landet manglade som till sådane wärk wore nödige, blefwe de åter föranlåtne at föryttra deras Malm till främmande och afnämare då Directeurne öfwer Luneburgiske Bergwärken den nu några Åhr begynt afhämta och sig tillgodo låtit försmälta, emedlertid hafwa en ok annan från Tyskland beflitat sig at erhålla något ständigt Contract med bewindthafwaren af Ostindiska Compaqniet om samma malmers årlige afnämande, hafwande ifrån flera ställen Personer till slik förrättnings wärkställande till Hålland warit afsände, de wäl allena anseenlige påster at Malm til Prober hemfördt, men största beswärligheter funnit wid anträffande af några belägen platser wid Siökanten som omkostnaden den måste Gifa, och dåck med de förmåner woro försedde som till sådant wärks drifwande tarfwas, hwilket ock några förnähme i Berlin twifwelsutan hindrat, som deras fullmäcktige Anno 1690 till Hålland af sändt hade och wid min därwaro aldeles hugse woro at ehwad det skulle kosta, dåck samma handel sig med alfware bemäcktiga; Mten som alla redan för några Åhr sedan Sweriges begyntes om samma handel af talas och alla de beqwämligheter som andra Nationer till den Metallens utbringande kunde äga här i Landet kanskie fördelacktigare lära finnas, och där man om wärkets skadelöshet sig först giordt noga förfäkrat en god quantitet Silfwer och Gull uter första handen åhrligen kunde inkomma som Sweriges mangel på egne Berg silfwer till någon del kunde ersättia, så har iag förment min underdånige plickt wid detta tillfälle fordra något om detta at interera, hälst efter iag härom för kungl.

Bergs Collegio ödmiukeligst tillskrifwit hwarwid det och kunde komma i behageligit betracktande, at alt sedan Hålländaren desse Summatriske miner först påfunno, hafwa de på deras bearbetande anwändt ansenlige medel och ehururwäl de rätt under Linien belägne, och så wäl deraf som för Jordmonens serdeles särdeles osunda luft de Europeiske arbetare mycket få åhr kunna uthärda, hafwa de dåck Resolverat at sådan skatt med tålamod efterleta ock icke utan högsta nöden den abandonera derföre de ock ifrån Tyska Bergwärken flere gånger Capable män dit öfwer låtit bringa och med rikeligit underhålld försedt, dåck merendels alle innom 2 Års förlop äre blefne döde och andre i dess ställe försatte och sökia ännu degeligen Berg-förståndige at engagera som till sådan Lång Resa wille låta sig bruka. Deraf man oförgripeligen förmoda kunde at med samma malms malms hitförsel till Europa icke så hastigt lärer uphöra eller de wärk behöfwa ödeläggas som för deras handtering kunde blifwa byggde. Det är wäl sant at sahl: Doctor Olsch som a:o 1681 med flere från Saxen til samma Bergwärck blef förskickad gifwer om Malmgångernes bestånd i dess Journaler och Relation til General Staterne slätt hopp förmenande dem längden mera af än tilltaga, men som det synes af alla hans raisoner, at han för ortens obeqwämlighet och de oskickelige Schlafwernes swåra direction mera åstundade komma tillbackas till Europa igen, än at brist på malmen sådan berättelse hafwer förorsakat, därifrån ock åhrligen sedermera ansenlig quantitet miniral är kommen, så tyckes till hans föregifwande eij säker tro bör sättias, och så framt desse skulle komma i läggerwall, så berättas ock Hålländaren uti Africa eij långt ifrån Caput bona Spei nyligen Silfwer Grufwor hafwa uphittat, derifrån och några Ladningar skola

wara öfwerbrackte och proberade, uti hwilcka till äfwentyrs och så något Åhrl. kunde bekommas om man först med Hålländaren ett wist Accord kunde träffa. Sedan iag nu wid Stettin eij hade mer at förrätta, efter där i neijden inga Bergwärck finnas belägne, utan hwad som af Metaller där förbrukas, järn och Koppar utur Swerige och de öfriga ifrån andre Orter blifwa tillfärde, begaf iag mig utan drägsmål till Berlin upwacktande strax Baron won Kniphausen där ock äfwen Öfwerste Thul tillika sig infan, hwilcka nu rundeligen låfwade sig willia wisa hwarutinnan Schumeijer i dess arbete här i Swerige hade felat, och flere processer uptänka som af ingen ringa wickt skulle hafwa sin önskade effect, erböd sig H:r von Kniphausen at för min hemresa till Swerige någon wärkelig tinctur medgifwa som i Eders Kongl. Maij:ts närwäro possibiliteten af metallernes transmuterande till gulld Ögenskienligen skulle wisa, förmenande at emedlertjd med patience afafbida Öfwerste Thuls försökningar, hwarpå iag strax fortsatte Resan öfwer Wittenberg till Halle och Öfwerste boställe wid Eisleben Heiste, begärande at med forderligaste få under händer taga de förr omrörde processer, derwid Öfwersten wäl i förstone något inkast giorde, som ware Schumeijers processer i Swerige så lyckeligen aflupne, at man särdeles nytta derigenom kunde hafwa funnit och nu allenast flere profitable wettenskaper wille erfara, utan at tillställa honom dess förtiente wedergällning, williande samma tanka med et Schunmeyers bref af d: 4 Martii 1690 ytterligare bekräfta, deruti han wid dess i Fahlun giorde prof berättar Koppar tillfyllest ware erhållen, men som iag så wäl igenom muntelige raisoner som skrifteligen inlagde Memorialer sökte at betyga honom, at af hans wärk i Swerige ännu aldrig någon fördel ware afsedd, mycket mindre någon profit niuten, utan at man det fast mer långsammare och kostbarare erfarit, än den ordinarie här brukelige Methoden,

skred han änteligen till 2:ne arbetens företagande, dermed han angenäme ting förmente i Swerige kunna förrättas, hwarwid han lät hämta åtskillig slags Koppar-skursten af en annan art wid mansfäldiske Schifwerwärken, hwilcken sedan des helt war proberad, blef bokad uti en dertill upbygd Råstugn calcinerad, afskyld och med wattn elexivierad och dermed så länge fortfarit, til dess skurstenen 24 gånger således ugnen hade igenomgått, och hwad Koppar som medelst wattnet war utdragen med Järnbleck nederslagen och en god dehl af Järnet tillika förtärt, hwilket altsammans åter ugnen borde passera och änteligen till Koppar försmältas. Sedan detta påstod och af mig ibland yrkades at detta Arbete torde falla något beswärligit ock obeqwämt wid sådane Grufwor som ymnig malm och starck tillwärkning kunde fournera, lät han upmura en annan Råstugn, hwilcken med flere slagz Kieser och Silfwerhaltige Kopparmalmer mer betänktes och uti continuerlig Eld underhölts till dess wissa wilckor woro förbj, derefter den toma Kiesen sig på koppar borde bewisa och skärstenen på Silfwer och Koppar wore förmerad. Af desse inmurade malmarter blefwe tid efter annan profwer uttagne och af somblige Stenar halten på Koppar något rikare än wid första insättiande på andra ljka med förra profwerne befunnen, men af Silfwer blef icke någon förändring förmärkt, och i desse 2:ne Arbeten bestod alt hwad som till Kopparens Augmentation af Öfwersten blef föreställt. Nu hade iag emedlertid wäl honom anmodat at med mig tillända bringa den proces med Silfwer inprägnerande af Guld som han med Assessoren Hierne wäl tillförene hade haft under händer, men hwad nytta deraf kunde förwäntas, dåck icke fullkomligen wisat, men som han samme smälte-gods än hade i behåld som han med Assessoren Hierne tillförene hade utbrackt och det till

satte Swänska Silfwer icke på något sätt förmådde derifrån at skillia, mindre något profitabelt anwikande af Gulld där ställa, mente han sådant wärk heller i stort Quantitet igenom wanlige smältugnar böra förrättas än i små deglar som nu war skiedt förspillas, om något fördelacktigt deraf skulle stå at förmoda, derföre han ock intet widare deraf wille förstå sig at försöka. När iag nu öfwer 3 Månaders tjd H:r Öfwerstens Arbeten hade ansedt och han icke annorledes där wille låta sig intala än ware sådane dess processer af det wärde at Sweriget derigenom stor fördel skulle tillfalla och han anseenlig Recompence förtiena, Baron won Kniphausen ock wid samma tid honom hade tillskrifwit at uti Hamburg komma sig och Regerings Rådet Heldberg tillmötes, där de om Öfwerstens inresa till Swerige och dess wettenskapers nyttigheter skulle med hwarandra öfwerlägga, begaf iag mig mig den 22 Julii förut på Resan til Hamburg at H:r won Kniphausen och Regerings Rådet Heldberg om mitt förrättande hos H:r Öfwersten gifwa utförlig Kundskap och i deras närwaro Öfwersten de omständigheter för ögon ställa som under arbetet wore förelupne och iag tillförene i Helfle icke förmådde bringa hos honom i consideration. Hwaräst sedan iag på giörligaste sätt låtit dem samteligen förnimma huruledes Eders Kongl. Maij:t ärkände med särdeles Nåd den goda tanka som så wäl H:r Kniphausen som Öfwersten hade bewekt at anpräsentera Eders Kongl. Maij:t dess förmenta nyttige erfarenhet, och at Eders Kongl. Maij:t intet angenämare skulle wara, än at medelst deras wettenskaper Sweriget någon wärkelig fördel skulle tillflyta, föreställte iag derhos de swårheter som mig wid sielfwa processerne wore förekomne och till äfwentyrs hos dem kunde förorsaka twifwels måhl om dess nyttiga practi

cerande i Swerige, hälst emedan icke alla tjder om åhret torde wara beqwäme till sådan Koppars tillwärkande, omkostnaden kunde falla för stor, tjden för lång drages ut, och ännu aldrig wore erwist om Kopparen under det långsamma Råstandet wore in natura ymnigare tillwuxen eler om profwen allenast igenom bergartens bortbrännande sig rjkare anlåtit, ställande dåck H:r Öfwersten fritt om han till så mycket större försäkring i et så wigtigt ärende behagade i Swerige det samma personligen erfara, då icke allenast Eders Kongl. Maj:t med särdeles nöje lärde hugna sig öfwer Contractets fullbordan, utan ock de som Directionen öfwer Bergwärken är anförtrodt med ifer befordra hwad som till deras uppkomst kunde tiena, och H:r Öfwersten ock alla anhörige niuta otwifwelaktig Contentement. Härom lemnades H:r Öfwersten flera dagars dagars tid, med sig sielf och andra at öfwerlägga och hwad så wäl hans egit goda namn som annor därwid infallande Hazard wore till drägeligast efter godtfinnande at wällia, då han kort derefter förklarade sig ännu hafwa något förslag om processens märkelige besparande, det han hemma hos sig sielf närmare wille försöka, och då Eders Kongl. Maj:t i längden sådant blefwe medelt underdånigast anhålla om Eders Kongl. Maj:ts Allernådigste ihugkommelse betygande sig i god mening och fast inbillning om processens nytta sådant wärk hos Eders Kongl. Maj:ts nådige behag, at hemma i Rjket widare låta undersöka och förbättra wid hwilket slut han nu wore Resolwerad at låta bero, och förfogade sig till sitt hemwist tillbakars. Sedan iag nu således ifrån Öfwerste Thul war ändtledigad och H:r won Knipenhausen ey fan något derwid stå till at giöra, berättade iag Kongl. Bergs Collegio min Expedition, och böriade om min resas widare fortsättiande fatta någon friare tanka, och efter iag icke

allenast de Eislebiske och Mansfeldiske widt bekandte Bergwärk emedan iag wistades hos Öfwersten hade i negden, utan ock de Saxiske syntes wara närmare wid handen, än at de till annor tjd utan afsaknad tycktes kunna lemnas, så giorde iag för min Resa till Hamburg en tour in uti Saxen och någon dels af Bohmen, seende uti kort tjd och en liten district, om icke så i Rjke, dåck många wärck och flere orter af Metalliske tillwärkningar än at de på andra Orter så när till hwarandra belägne, lätteligen kunna anträffas. Det hafwa wäl Bergwärken wid Iseben och Mansfeldt i förra tider warit mycket rikare på Koppar och Silfwer, då så många hundrade Schakter warit med arbetare belagde, som nu merendels stå fulla med wattn och nästan hela Jorden på 2 a 3 mils bredd warit undergrafwen, samt alla de Hyttor i gång som Slaggwarperne på flera ställen utwisa; Men som antingen Malmen på lycktane böriat brista eller krigztiden tiden grufwo-Arbetet hindrat och Directeurerne ej dragit den tidige försorg som wid Bergwärcks widmakthållande städse requireras, så hafwer där på många Åhr gått mycket Lamt till och mera utur qwarlemnade Warphögar och den Schieffer som för dess fattigdom af de gambla i grufworne är eftersatt några Centner koppar årligen tillwärkade, än at något arbete efter rätt Bergswjs är wordet drifwit till dess ChurSaxiske BergsRåd Doctor Heigius för 6 a 7 Åhr sedan begynte låta dess upkomst igen wara sig mycket angelägen och medelst participanternes tillwäga bringande samt flere delars sielf antagande och utwärkande af gode förmåner och privilegier, börja sätta Bergslagen på bättre fötter igen och igenom nya Schachters sänkande på fast Berg igenleta sådant fällt som af de gambla warit obefarit och om ordentelig Grufwebyggnad kunde gifwa dem förhoppning; derigenom har tillwärkningen på många Åhr sig litet ökat och flera Arbetare

blefne antagen, de dåck in alles wid Eisleben öfwer 500 Man sig icke beläga, tillwärkande åhrl: 1500 till 2000 Cent:r koppar ock sällan öfwer 1200 marker Silfwer, förwäntande härefter wärkets ymnigare tilltagande. Sielfwa arbetet wid desse Grufwor är at af de beswärligaste som på någon ort anträffas efter Schieffern ligger alt falt wjs utbredder och så lågt at Arbetarne nakote liggande på axlan den samma måst winna och Gåssarne som Schieffern till Schachten bära framsläpa, den wid foten fastbinda och krypande på knäna komma hwarandra tillmötes, lickwäl finnes arbetare tillfyllest som för en Gulden om weckan alla dagar 12 Timar utan afwäxling uthärda, efter de ifrån Barndomen eij annat hafwa lärdt och måste ändå wara flitige om de så mycket förtiena skola, emedan förläggaren sällan gifwer grufwedrängarne weckolön utan betala Malmen efter Centnern, hwillket wid weckans slut sällan högre stiger än som förmält är. Wid desse Schifferwärken i gemen finnes så wäl här wid Mansfeldt som i Engeland och och Hessen wissa Jordarter förän man kommer på sielfwa Steen, och när man den anträffar äro ok deraf wissa sorter öfwer hwarandra, at arbetarne förut weta hwad art de nu hafwa at igenombryta och sällan felar att icke samma sorter hwarannan föllier, fastän högden af Lägret sig bland till mindre eller större förändrar. Under matjorden i desse orter finnes gemenligen en Lera triebsand, blathen, gerulla; rodkle somt öfwer och under asken hwilcken allestädes betäker Schieffern och är af ålder wid Eisleben remarquerat, at kalkberg skiär af goda Schieffern går ut ofelbart kalkberg i neigden som honom hindrar och metalliske dunsterne förmenes dämpa och fästa. När till Schieffern är wordet sänkt som efter zechstens hårdhet eller löshet längre eller Kortare tid fordrar, mötes åtskillige orter som wäl alla äro till Materien Schiefferstenar, men dåck af särdeles Namn och Sorter, som af Arbetarne igenom långsam wahra wäl kunna kännas och skillias, men dåck af andra wid påseende neppeligen aftagas, hwad dugeligit eller odugeligit till, smältande må wara såsom den Öfwersta Schieffern

eller Taket den Srep oder lachschiffer SandErts som dåck öfwer Noberg d: Eocheberg här anträffar och änteligen under Noberg En letta, die Kamschaln lagersten som under är och intet Kopparacktigt innehåller utan af en röd Sandart där uti Eldfasta stenar till ugns byggnader och qwarnstenar ibland uthuggas men intet diupare efterslås efter man i dem alldrig något dugeligit befunnit. Alla desse orter äro malmslag och innehålla Koppar jembwäl och de som med tydelig skapnad af fiskar och gräs esom oftast anträftas, men hwad som på en ort är rjkt, är på den andra fattigt och twärtom, derföre den Sorten till upfordring wällies som igenom prof är funnen till drägeligast och den andra lemnas i Grufwan, af samma orsak hafwa de gambla och i Eisleben borttagit all Strepen och lemnat Noberget, men nu upsökes mäst Noberget och det öfriga sättes på sida. Man hafwe wäl i de ordinaire bestrifningar ningar om de Mansfeldiske Bergorterne welat Specifiera 12 arter som altid finnas och wid sänkande borde ordenteligen hwarannan föllia som är den knauf, den mittelstein, den kamschalen, den Zechstein, die oberfaule, des Lacheberg oder ranchstein das Tack LochSchiver, Schlitterstein Noberg alt till Sanden eller hårda berget, derpå intet diup är bekant. Men när iag derom nogare efterfrågade och om dess samma beskaffenhet wille wara underrättad, befants wäl alla desse orter wara wid Grufworne at anträffa men dåck icke wid alle utan somlige på et de andra på anat ställe och gemenligen i de Schachter som nu sänkias finnes under grås-jorden en art wek leera upfyld med många slags lösa stenar som geschube, Koboltachtige och Luchtande som de Swanska orstenar med åtskillige slags flintar; efter dem föllier Sechsten mäkta hård och sedan öfwer och under Noberg med Eecheberget Schieffern och de förenemde arter, af hwilka de allenast uthugges som till Koppar

halten äro rikast och omkostnaden betala, såsom wid denna tiden Noberget då det genom grönt anluppit rost gifwer tecken af sin innehållande Koppar, men i des mangel lemnas det och slås efter Strepen. Locheberget är wid Wimmelsbergiske Grufworne god, men sällan annorstädes, hwilcket på Bergsmans erfarenhet och prober alramäst ankommer, at fördenskull af alla de förmälte orter unter Nobergstrep och Locheberg allenast försmältes, och hwad af de öfrige i Grufworne borthugges allenast till at winna desse afkylas och låssas. Sielfwa Schieffern är mäst en twär hand mäcktig ibland och mera, faller i gemen på 10 fambnars längd til en famn nederåt, så at ifrån den orten där han sitt utgående hafwer wid dagen Schachten i prortion altid måste diupare sänkias efter som Schieffens dönlächte fallande 2. fallande det requirerar. Grufwe-arbetarne bruka här icke schägel och eisen som på andra strykande gånger är wanligit, utan betiena sig för schifferns löshet skull af hackar eller så kallade Keilhänen, hwarmed det klyftige bestäget som Schiffern ifrån underliggande fasta Berg altid skillier först ut och med små wiggar sedan af Schiffern så mycket afhugges som med nytta förmenes igenom ugnen kunna sättias, ibland brännes han och så med Eld löös, dåck mycket sällan och allenast med ihopbundne rjsknippor, då Schiffern emot wanligheten wisar sig särdeles hård, Sålunda tages alt bort som dugeligit finnes och fordras up i dagen, men hwad af onyttige Bergs-arter för brytningens fortsättiande måste medtagas försättes uti det utarbetade fältet, så wäl til at bespara omkostnaden med upförslen som at undenstödia det öfwerhängande Berget, hwilcket med dertill giorde starka trästämplar ofwan förwares, händer ock ofta

at då brist på wäderwäxling, arbetarne af giftig lucht blifwa förhindrade, måste uti Kittlar satt itändtare wed för orterne framskiutas och där igenom dess brännande sig till friare luft wid brytandet förhielpa. Wattukonsten kunna i slika fälts wärk icke gärna inrättas efter hwarken byggningar med wattusumpens sänkiande och konsternes kringförande för den Horizont alt liggande Kopparschifferns skull därtill beqwämligen kan anställas, icke heller omkostnaden ersättias om så kostsamme Schachter skulle ofttare drifwas som till wattukenster elliest behöfwas, utan antingen betiena grufworne sig af den stora Hufwudställen som till 4000 fambnars längd är indrifwen och största delen af Eislebiske wärken underhåller, eller enär Grufwan ej derwid är belägen och dock finnes wattusiuk, föres wattnet undan till Bergstaden med lerrännor om tilloppet är måtteligit, eller nödgas de Grufwan ödelägga om wattnet dem för häfttigt påkommer. Malmen Malmen som opfordras betales efter lasset warande Stigaren som sig arbetet efter stadga påtagit hafwer, skyldig at hålla all redskap, undantagande Ballia och Ljnor och bekommer för hwar hööla, som här är et mått af 16. men på somliga orter 20 Centner 9 a 10 gylden, för hwilka han lönar sina medhielpare och drifwer arbetet starkast som han gitter, hwarwid dock Churfurstlige geschwornerne och de öfrige betiente altid hålla noga upsickt, at grufworne efter rätt Bergwis drifwes och at Stadgemannen icke tillåtes för sin winning föra oordentelig brytning, hafwande dem wissa reglor föreskrifwit hwarefter brytningen i gemen bör anställas, som efter hwar och en orts lägenhet elliest lämpas, nbl. at när et Schacht ifrån dagen sänkt warder måste det 2 fambnar långt 13 fambn bredt anläggias, och alt när till Stollen eller lägersten drifwas. Ett widt Schacht där 2 handspel stoln stå

hwilcket för wattuhåldningen anställas måste 1 fambn långt och 4 alnar bredt wara på det 2 Tunnor må kunna bredewid hwarandra up och nedgå. När Schachten äro ned till Stollen eller steendrifne, blifwer på en sida af Schachten nederst wid bottnen et rum eller hornstad af 1 famns högd och widd indrifwen som med Pålar timbras at man deruti något kan sättias eller utslå, eller ock när en Stolle efter Streppen eller Schiffern på lägersten är drefwen och Schiffern widt från Schachten är uttagen, så måste för den långa utfordringens skull en Stolle anläggas närmare intill Schiffern som kallas en blind Schacht eller förslag, dess högd är 3 alnar och widd 1 1/2 aln eller ock när stollen är nog långt utdrifwen och har nått sitt mål, så warder en Hornstad till et blindt Schacht af 1 1/2 fambns widd 1 fambns högd brutit, hwaraf det Schacht som där nedslås kallas et blinde Shacht. Sten Sten-Schachtet till det rummet där Schiffern ligger är 2 1/2 famn diup. Samma Schachtet är 3 alnar långt och 1 1/2 aln widt och warder Schiffern såwidt och långt som Schachtet alt in till Leeran uttages och kallas de Schiebe, Stora Hufwidstollen när han bör förtimbras skier det till 3 alnars Högd och 1 1/2 alns widd, och äfwen så hugges hon ock i fast klyft, men då man en fullkommen ort will fortdrifwa måste hon wara 4 al: wid och något deröfwer samt 1 1/2 al:r hög. Wid wattuschachten som äro förde till Stollen är hornstaden altid 2 1/2 famn lång, 2 fambnar wid och 1 famn hög, Schachtet 4 alnar widt och 1 famn långt efter 2 handspel af 4 Personer tillika hålles i gång. När Sittorter föras som merendels skier i fast klyft är högden 2 alnar och widden 1 1/4 aln när den slätt eller flackt fallande Schiffern efterslås giöres en sump 2 eller 3 fambnar diup i proportion af den widd som Schiffern kan borttagas och hålles Sittorten ibland

under Schiffern fram för arbetaren ibland bakom dem hwarast wattnet beqwämligast kan ledas ifrån dem till wattusumpen, at derifrån med hand spelen windas till afloppet på Stollen, framföre har Sitt orten ingen wiss högd, men wid Sumpen börias till halfannan fambn på det diupaste, emedan Schiffern hafwer sitt wissa fallande till en fambn på 10 famnar ifrån Wäster till Öster, och denne 1/2 fambn sänkes så länge det kan komma tillwäga och sedan fortfara med 1/4 fambn till dess wattnet widare arbete företagar. När Schachtet är tillfyllest sänkt eller nedbrackt belägges det med twå stigane el: Schiffersäners, med hwilcka betingas en wiss betalning för hwar fuder Schiffer och betäckes med et brädhus, Stegen widhänges på Järnkiedior alt ned till lagersten och handspelet inrättes, warande hwar stega 2 1/2 fambn lång och ibland något deröfwer. När detta är färdigt måste Stigaren till arbetets fortsättiande förskaffa en Smidia med 2 blåsbälljor samt samt en Pustdragare och hwar Grufwedräng måste hafwa 10 a 12 Kjhlar, hwilka nästan alla dagar af Stigaren blifwa hwässade, och Gåssar antagas till at framsläpa Shiffern, de 5 a 6 Åhr tillbringa förän de rätt kunna passera för Schiffer-huggare. Klåckan 5 eller 6 om Morgnarne fares neder i Schachten at arbetas til klåckan 4 om Aftonen eller så länge deras 10 lius wara, och när arbetarne bereda sig till nederfarten måste de afkläda sig nakna till Böxorne och binda et bräde wid wänstra benet, kallat Trackbräde, och et wid armen kallat axelbräde liggande på wänstra Sidan då Schiffern uthugges. Så snart platts är underhuggen sättes en efter den andra till 10 a 12 Personer till arbetet at drifwa så mycket som handspelet kan upfordra. Twänne Schachter sänkias ibland intet långt ifrån hwarandra neder för wäderwäxlingens befordring då många Schiffer

drängar emot hwarannan arbeta. När Schiftern närmast Schachtet är uptagen, framdrages han af gåssarne med den så kallade hunden, giordt af 2 Sidbräder a 3 alnars längd med 2 lister sammanfattade, hwarunder äro 2:ne Järnnaxular och 4 små hiul af Järn, samt 2 ygglor frammanföre med 2 rännor af 3 fingers bredd som wid gåssens ben äro fastbundne, derwid hunden under Schachtet framdrages, hwaräst Schiffern fylles ut, en därtill giord korg, som af Geschwornen är märkter af hwilka 36 giöra et fuder, och sedan Schiffern är upwindat slås hwart stycke sönder och skillies från oarten och föres sedan hölen wise /: giörande hwart fuder 2 höler :/ til Hyttan at försmältas. När Schiffer är så hård at han med Järn ej kan winnas sättes 8 eller 10 st. wedträn längst efter hwarandra därunder och twingas med Elden til dess den bättre bättre låssnar. Dessutan måste Schiffer Geschwernen dageligen resa af och till Schachterne och Hyttorne at hafwa upsickt det ingen oart wid på och aflastningen må inblandas eller annat oskick föröfwas, warandes deras plickt at wid Salens upgång begifwa sig ut, och wid nedergången först wända tillbaka hemåt med mera, som för wanlig skyldighet här widtages i akt. När nu Schiffern är förder på hyttebacken blifwer deraf så stor hoop som platzen medgifwer på torra Rjsbuskar uplagdt och med en Eld ungefär 10 a 11 dagar kallråstad, hwilket wäl icke så mycket skier, at förbränna det ringa deruti befintelige Swafwel som at uttorcka den starka widhängande fuktigheten, hwilken uti ugnen elliest Schifferns sprittande och hoppande förorsakar, där hon icke genom sådan tillbränning därutur behörigen skillies. Samma kollerstad Schiffer är af sig sielf så lätt

smält och flytande at han utan någon fluss tillsättiande, allenast med nödige kohl igenom ugnen bringas, hwaraf i gemen hwar tjena 8 a 10 opsättningar sker, bestående hwar upsättning af 2ne tråg Schiffer och et fat kohl, hwaribland någon gammel Slagg som Kopparacktig är anluppen blandas så wäl at hålla ren gång uti ugnen, som at således utur slaggen twinga den der i befintelige Koppar. Hyttorne hafwa tillförenne warit på många ställen byggde, då grufworne till 4 a 5 mihls omkrets warit i gång, men sedan de äro wordne ödelagde, hafwa de sig på en run tjd med 4 behulpit, uti hwilka mindre eller flera ugnar äro satte efter som wattudräckten och annor beqwämlighet det tillåtit. Ugnarne äro 3 alnar höga, diupheten 3/4 a 2 tums och härden 1 aln diup hwaröfwer formen 3/4 alnar till 3 fingers längd så slätt är insatt at wattnet som nogast derutur kan rinna. Skiär Skärstenen som sig wid smältandet uti härden sätter, warder intet som på andra Orter utstucken, utan emedan af 100 Centner schiffer för des orenhet allenast 2 a 3 Centner sten bekommer, sätter skärskenen sig så sackteligen uti härden, till dess han är full och hårdnar småningom wid bottnen, då han allena 48 timar warder wid utblåsandet til 3 Centner uttagen som skier 3:ne gånger om weckan, all Tjsdags, Torsdagsoch lördags Morgon, hwarefter ugnen afkyles och strax frisk hård inslås och Bälgorne åter åstad släppas, hwilcket här så mycket lättare låter sig giöra, som ugnarne af Tegelsten till största delen bestå, hwilken altid ligger färdig och de stycken med behändighet strax insättias, som på et eller annat ställe äro af nöden. Under stundom händer at Hyttan är nyssbyggder, smältes Schiftern hela 2 a 3 weckorne igenom den nya ugnen, utan att gifwa ifrån sig någon Skärsten, til dess Trumman eller afjuckten är wäl igenom wärmder och ugnen igenan behörig hetta blifwer mäcktig at skillia godset ifrån slaggen. Af den utbringade skärstenen, warder till 20 a 23 Centner på hwar råstad med 6 fldar

tillbränder, hwaraf den första Elden betäckes, men på de öfriga lägges altid et täcke af den små utsållade skärstenen med kohlstubbe beblandat, och med wattn besprängd till at qwarhålla den flycktige metall som igenom Eldens häftighet förmenes afgå, hwaraf fuller rosten ibland har det anseende som wille Elden aldeles släcka men glöggar dåck hemligen i stenen och böriar af sig sielf å nyo at brinna, hwarefter sedan rosterne i ungefär 20 dagars tid hafwa bekomit deras fulla Eldar, blifwa de till rå Koppar smälte och af hwar råste till 6 a 7 Centrer Koppar utfallne, som efter det så kallade lilla eller Swänska maneret blifwa finerade och gårbrände. Denne så tillwärkade rå-koppar håller gemenligen i Centnern 13 a 14 lod Silfwer ibland ock mindre, sällan hinner han till en 1 qv:n el: högre hwilcket uti Segerhyttan Hechistedt utur kopparen skillies, äfwen på samma sätt som wid Grundahl i Saxen hwarom utförligen härefter berättas, allenast at beskickningen något differerar, dåck på fölliande sätt i gemeen blifwer indelt, Ett stycke håller 1 1/2 Centner Bly och 1/4 Centner Koppar som giör tillhopa 3 1/4 Centner hwaruti bör wara 18 lod Sillfwer och 4 sådane styckern på en ugn. Kopparen utaf 15, 16 a 17 lod beskickas på 70 till 77 lod högst i 4 stycken med 10 a 10 1/2 och högst 11 Centner bly hwaraf wärket 7 lödigt eller 1 quintin mera utbringas, och afgången på 10 Centner bly räknas gemenligen 1 1/2 Centner. Utaf Kopparen af 18, 19 a 20 lods helt tager man 60 till 65 skåpund Koppar, efter som rjkt eller fattigt bly är i förråd och giöres hela beskickningen, så at uti 4 stycken komma in alles 75 lod och på de 75 lod 15 skålpund bly till hwart lod fallande af en ugn Segerwärk 9 1/2 Centner, hwar Centner af 6 lod och 3 quintin blifwer i dörelen kunstycken 11, 12, 13 lod. när et stycke skall hafwa med bly och ? 3 Cent:r 25 skålpund giör 4 stycken 13 Centner eller 11 Centner 25 skålpund bly kommer på et stycke 65 skålpund Koppar a 17 lod 1/22 Cent:r ?, dåck at 4 stycken ej mer än 75 lod med bly och Koppar hålla, 65 skålpund frisk Koppar

hålla 1 Centner 18 lod Silfwer, giör 47 lod 7/4:ts Centner håller 1 Centner 4 lod gör 28 lod 1/4 Centner frisk håller 130 skålpund glitter, så kommer 11 Centner 25 skålpund bly i 75 lod Selfwer. Beskickningen af dornerne är giord till et stycke 6/4:dels Centner är giord till ett st:n 6/4 bly dornlein 1 Centner råst dornlein 1 Centner 18 skålpund hård bly af 3 3 1/2 till 4 lod. Elliest warder Kopparen altid nog proberat tillika med bly och de öfriga tillsatserne 130 skålpund glitter och 140 skålpund hård bly räknas för 1 Cent:r eller 100 skålpund bly, 3 Centrer rå Koppar höra till en frisk ugn, deröfwer de 4 st, hwaruti bringas 74 lod Silfwer i Koppar och bly, at 15 skålpund bly räknas till hwart lod, giör på en ugn 11 Centner bly när 15 med 74 multipliceras. 9 Centner wärk falla af en sådan friskning, hållande hwar Centner 7 lod och kanskie 1 quintin 2 lod hållande blifwa i dornlein och Slaggen. När man giör beskickningen till 74 lod 1 quintin eller något mer däröfwer, måste friskt bly skarft proberat wärda om det mer håller än ordinarie blykornet, på det at räkningen så mycket nogare må utfalla. När nu frisk ugn hafwer 4 stellerskifwor skifwor och 74 lod deruti fördelas, blifwer uti et stycke 18 lod 2 quntin fint Silfwer när det Segras kommer på et stycke 2 1/4 Centner wärkbly och håller Centner 7 lod eller ock något mera giör 15 lod 3 quintin de öfriga 2 lod 3 quintin blifwa i Kiesstycke slaggen dörnern, såsom ock 1/2 Centner hwarwid är tillwärkiandes, at i hwarje Centner Gårkoppar blifwer 1 lod Silfwer, hwilket i räkningen bör i akt tagas, ibland kommer hwarken Silfwer eller bly ut så mycket som det skulle, hwilket ofta förorsakas af Smältarens oacktsamhet som ugnen förmycket öfwerhätter, at när et stycke giutes så äro åter twänne påsatte hwarigenom wärket för kallt utkommer och Silfret hinner ej arta sig in i blyet. Ofta hander det igenom Segrarens vållande då han gifwer ojämn Eld, at på et ställe går för hett, och på det andra ståckas af kiöld, el. ock rifwer Kynstycken för hastigt neder af ugnen, emedan de ännu

drypa och swarttas och äro intet rätt torre, såsom ock när wåta kohl brukas wid Gårgiörandet, hwilcket alt, man sedermera förnimmer uti Krats godset. Har man nog Slaggbly, så kan man det med friskt bly indela och beräkna Silfret måste man armt för nöd skull, hwad öfrigit härwid brukeligit är, kommer öfwerens med den Grundaliske Segringen, som härefter omständeligen infattas. Kopparen försällies ibland till Kopparslagare som bo deromkring, ibland till Hamburg som nu några Åhr skiedt bekommande 23 R:dr Tyska penningar för Centnern, men Silfwer betales nu i Churfurstlige Myntet i dresden med 11 R:r 10 gr: dito mynt märken, hafwende för någon tid sedan ej mera gullit än 10 skålpund 20 groshen. Sielfwa Situation af desse Bergwärk och för Landets frucktbarhet skull, arbetarne mycket fördelacktig, därigenom derigenom folket, så wäl hyttebetienterne, som grufwefolket med mycket ringare lön låta sig nöja än i Saxen eller Hartze, men deremot äro andra wid Bergwärcken nödige Materialer så mycket dyrare, särdeles Byggningswärke och kohl, som nu till 5 a 6 mihl ifrån Hartiske Skogarne måste tillföras och den rjskohl af 12 korgar eller ungefär 36 tunnor, som tillförenne gullit 40 och några grossen, nu med 2 1/2 r:d betales, hwarigenom öfwerskottet, efter tillwärkningen för Participanterne blifwer mäckta liten, och som iag af Churfurstlige Lehntnern Hr vogtell berättades skall på 20 åhrs tid affalla Mansfeldiske och Eislebiske Bergwärck, som til 5 Mihlars omkrets finnas belägne intet öfwer några 100:ds r:dr öfwerskott wara bekommit, hwilket mäckta litet förslår till så många näroch frånwarande Participanter at utdelas. De kunna elliest icke

giöra sig någon wiss räkning huru mycket dem en Centner Koppar kommer at Kosta efter Arbetet wid grufworne äro af lika bekostnad och Hyttorne wid torra Somrar ensomoftast stanna af, och när de sålunda på 1 Centner i anseende till Silfwer, kunna ibland niuta 1 r:dr winst, kan det åter wid andra Smältningen wara förlust, de hafwa wäl försökt at lindra mödan med inrättande af Beckwärk, hwarigenom Kopparen ock Silfret som uti Shiffern så rundt ock wida är utspridt, at man i ord: lilla profit sällan något spår deraf erhåller, skulle bringas medelst wåskande tillhopa, och således Smältare-omkostnoden besparas, men det är fåfängt afluppit, efter Metallen tillika med Schiffern wattnet medfölgdt. icke eller är till förmodandes at deras tillwärkning öfwer 2000 Cent:r åhrligen lärer bringas sedan Grufworne så länge är uttömde och ock materialerne dageligen blifwa dyrare. Endaste profiten sades Segerhyttan wid denna tiden af sig kasta, som till 500 r:dr åhrl. förmentes stiga ock af den fördel tvifwelsutan härrörer af bly som ifrån gofflar dem tillföres, för lindrigare kiöp kan erhållas än wid andra Segerwärk. Landsherren eller Churfursten i Saxen niuter häraf allena 10:de af Kopparen, ibland 10:de och ibland 20:de marken af Silfret efter Grufwornes beskaffenhet, samt för kiöpet på alt Silfret wid nämde pris, deremot han betienterne nembl. en Bergsfogde, Lehntnern och Geschwornerne samt hufwudstollen måste underhålla, öfwer hwilket alt så wäl, som de öfrige Saxiske Bergwärcken Direction föres i BergsCancelliet i Dresden om hwilcket alt widare härefter förmäles. Fyra Mihl ifrån Eisleben Saugerhausen äre några Järn-wärck belägne, dock alla rännewärk, till hwilka mallmen

men tages uti et Berg straxt derwid belägit kallat Dovenberg, hafwer anseende af en gielbe insprängd med grå och hwit Järnmalm som består af smala strykande gånger; och af brytaren sällies hwartunna af 3 Centner för en groschen och så mycket gifwes wid Hammaren i fohrlön, at hwart så kallat fuder af 7 tunnor eller 21 Centner kommer 28 goda groshen till stående wih Hammaren där det utmätes. Hammaren hörer private Personer till i Staden och ligger wid en liten å die Gunne, består af 2ne härdar, uti hwilka för den ena malmen smältes och för den andra räckes Järnet uti sielfwa härden är 1 1/2 fot. Högt ifrån jorden med en Järnhäll sätter 8 fot lång, och 4 bred med hårdt stybbe slagen och neder på sidan stickes slaggen ut genom et hål till dess det friska förspörjes, då det tillstoppas, forman brukas af Järn och starka blåsbälgar af trä. Malmen bokas med med en bred bookhammar mot en jordsten till Pulfwer och sedan härden är afwärmd och med kohl fylden, sättes af Malmen på bägge sidorne om blåsten ofwan på kohlen några skåflar, at den med kohlen som äro små som wallnötter slagne och ifrån Stybbet sållade må sackteligen undsmälta, hwarefter mera påsättes, dåck malmen altid med wattn befuktader och alt närmare till friska blostern framhafde, till dess Tundt Malm til en smälta behöfwes äre påsatte och deraf i 5 timars tjd 4 wågar Järn, hwar wåg till 36 skålpund utbräckte. När de hafwa wattn tillfyllest som wid detta wärket sällan händer, kunna de om dygnet tillwärka 5 så kallade Luppen, hwardera om 4 wågar som kan stiga till ungefär 6 1/2 Centner el:r 3 Skeppund om weckan, hwilcka Luppen Klyfwas i trenne stycken

och afwärmes för den andra härden hugges smärre stycken och räckes under en Hammar af 3 Centners wigt gående med öfwerfall till stänger af 2 1/2 tumb bred och 3 alnars längd, deraf en wåg af 36 skålpund hopbindes och sällies på samma ställe för 2 1/2 Cologne Mark Cent: uti 4 a 5 timar kunna de förfärdiga de 4 wågar järn hwartill behöfwes 4 Korgar kohl, deraf hwardera kostar 3 1/2 groschen och kan innehålla 3 leisp: Scheffel warande dertill för den ena härden 1. Vorschmalter bekommer om weckan 2 Cologne Mark 1 Smältare 2 gulden för den andra 1. Vorschmit 2 Cologne Mark 1. untersmed. 2 fl:. 1. ansgieser 1 Cologne Mark och dessutan der Lacher 1 Cologne Mark der Junge 1/2 Cologne Mark der Kohlen Vogt 1 gulden som alla hålla sig sielfwa kost. Ellinst betala ock arbetaren för hwarie 16 Luppen Eisens utsmide /: hwartill de om weckan och och sällan högre hinna :/ äfwer så mycket, så at det nästan till en omkostnad stiger, anten arbetaren efter weckotalet eller smigdet lönte, och kommer således 16 wågar till 26 Cologne Mark g gr: stående förutan Vacht til grundagaren, byggnad och Skrifware lön, hwilcka efter Orternes lägenhet differerar. Twå mihl därifrån äro några andra järnwärck som äfwen betiena sig af dufwa Bergmalm och drifwa sitt Bruk nästan på lika maner, men en fierdedels mihl på andra sidan om Staden Saugerhausen, är en Kopparhytta belägen som drifwes med litet Stollwattn som förby flyter och hafwer till Malm några arter af Schiffer Gaarluk, Göpenberg och Röder och några slags Malmer kallade SandErtse ifrån Leiningen af anseende som en Kupfergrüne uti Letten, hwilka alle äro så arma af halten och påseende

at man näppligen skulle tänkia något derutur kunna smältas, men när de ihopblandas och beskickningen skier af 9 slags Malmer, däraf somlige blifwa råstade och somlige ej och en hwit spaat ifrån rothe brode slås till fluss samt 3 tråg SandErte ifrån heiligen brunn och ljka många Schiffertråg jemte et tråg af flussen och slagg hopblandas at innan dygnet 32 Korgar malm och 8 Korgar fluss och slagg upsättias, så bekomma de i gemen wid första smältningen 1 Centner Koppar med mächta litet skiärsten, deremot så snart utskickningen är skiedd drifwer Kopparen en Järnmassa up ifrån sig som sätter sig emellan den lilla befinteliga tråtzstenen och Kopparen till en half Centners wigt som afflyttas och på sido kastas; orsaken mente Smältaren härröra af den tillsätte flussen som som särdeles egenskap skulle hafwa järnet ifrån Kopparen at skillia, samma järn är för dess rödbräckhet till arbete odugeligit, allenast till at giuta Kuhlor och granater hafwa de befunnit det icke aldeles otimligit. De hafwa wäl 2 el. 3 slags Malmer som gifwa skiärsten hwilka de kalla steinErtze som brytas wid en ort benemd Gämpe dem Smältarne höllo för rådeligare at bruka allena och efter 7 Eldars råstning opsättia till Kopparbruk, efter de hade besökt at 12 Centner steinErtze gifwa en eller skierstein och denne en half eller Koppar och at wid gårgiörande mycket mindre afbränning derigenom förorsakas än då malmerne hopblandade strax smältas till Koppar, men den gamla plagsedan war dem af Principalerne i Staden anbefallt at föllia den de och icke fördristade sig at ändra, utan tillsatte giärna den så kallade Sten

malmen efter han behöfdes at hålla gången reen i ugnen. Alla de grufwor hwarifrån nämde Malmer tages äre reliquier af de gamble mansfeldiske wärken som af Privatis i Saugerhausen äre i lång tid häfdade, dåck utan särdeles winst, efter de sällan öfwer 3 Centner om weckan kunna tillwärka, hwaraf ej mera än 1 Centner tillika för des sprödhet kan gårbrännas som skier i samma ugn som den smältes med en femtedels afgång. Malmen kiöpes altid ifrån åtskillige orter och betales efter som han är god och wägen lång till i gemern 10 grl: eller 1/2 Cologne Mark et mått af 3 Centner och den som råstas Kräfver sina 8 Eldar, af hwilka den första och andra Elden med stybbe och malm gruus täckes, men ey de öf rige. Ugnarne äre 2 1/2 alnar höge 1/2 al breda och 2 alnar diupa med 7 qwarters diup härd, warande ugnarne ugnarne af tillarbetade wärkstenar murade, som ungefär et åhr uthärda, och under smältningen brukas det så kallade lätta Stybbe. och när godset är nedsmält och någon Koppar förmärkes i härden ställes altid forman nerstupa at hålla godset qwickt till utskickningen, uti hwar dygn til 1 Centner Koppars tillwärkning gå något mera än 2 ryssar kohl åt, deraf en ryss sällies för 40 grl: och merendels Ekekohl, för hwar ugn äre 2 Smältare som bekomna 5 ortz Cologne Mark hwardera om weckan, 2 Malmbärare som niuta hwardera en fl: och gårmakaren betales med en Cologne Mark, för Cent:n, Kopparen sällies nu til en Köpman i Staden för 24 R:dr Centnern. Det Bergeska Kopparwärcket ligger litet härifrån wid Kohlbro och en liten flod die Diere kallad som merendels fryser några månader alla åhr och så länge innehåller arbetet, hwart malmen föres ifrån Kinsshausiske berget, för hwilckens stränghet, fluss ifrån Rotleberode måste tillsättias hwarutaf 16 Centner

kommer at kosta 1 1/2 Cologne Mark och hwart dygn eller 2 Schicht åtgår deraf 3 Centner tillika med 8 Centner Sandmalm och 2 Centner Schiffer derefter till 60 a 70 skålpund bly och järnacktig Koppar bekommes men sällan någon skärsten. Tillwärkningen är nästan lika med Saugerhausiske då icke wattnet brister, och förbrännes till 10 kohlmått hwart dygn, deraf 12 kosta 1/2 Cologne Marker. Malmen kiöpes på Hyttebacken efter dess godhet och Kopparen sällies för 22 fl: Centrern till nästa Städer, warandes Hytteomkostnaden nästan ljika med den förra. Ifrån denna Orten reste iag igenom Leipzig till Freybergiske Bergwärken och giorde en Tour til det så kallade Obergeberget och någon dehl i Böhmen, hwaräst ehuruwäl Saxen länge warit fruchtbar mer än någon ort i Tyskland af åtskillige arters malmer och mineralier deraf de sig ännu hafwa at hugna, fast andra länder yngog het het af wissa Metaller dem öfwerträffa, icke destomindre hörer man samma klagan hos dem som wid andra Bergwärk i Tyskland och Swerige, at utbyta, tager af, Grufwebyggningarne komma i lägerwall och således lusten till dess Cultinerande förswinner, hwilket de wäl med något skiähl kunna säga om de jemnföra denna tiden med den stora quantitet af Silfwer som för 100:de Åhr sedan eller mera, är hos dem tillwärkad, och derwid eftertänkia den afsaknad som de ljda på sin Koppars, Teens och Järns afgång, medelst de wärk som andra angränsande orter i Thyringen och Böhmen efter handen upfunnit, och derigenom förtagit dem tillfället att hålla sina wahror i det pris som det galt, då de allena i Saxen blefwo tillwärkade, men ellinst böra de intet neka, at ju deras Bergslager ännn äre i det medelmåttige stånd som de merendels i detta Seculo warit wane at hafwa, ingen orsak at förundra sig, det hwar och en Bergsman

i synnerhet icke så stor nytta af sin grufwedel nu kan nuta sedan igenom arfskiften och flere Consorters antagande Egendomen är fördelad, som när Bergswärken i begynnelsen af några enda possiderades och lyckeligit öfwerskott finge niuta. Hela Saxiske Bergslagen begripes dels uti Freiberger district bestående af 3 a 4 mihl Circumference, dels i det så kallade Obergeberget, som af åtskillige Bergs städer Schneberg, Annaberg, et benämnes, och på ädlare eller gröfre Metaller är anlagdt, efter som tiden och tillfället dem yppat, af hwilcka Freyberg som hufwudet för de öfriga på Silfwer en lång tid warit rjkast, at dertil 12000 marker Sillfwer åhrl: blifwit uttagen, då af alla de öfriga ey mera tillhopa än 3000 blifwit sammanbeckte. Freyberger grufwor äro fördelte i 4 revierer, Halsbruckner, Brander, Hohenbirckner och Stacheugen, öfwer hwilka 4 geschworner hwart quartal alternera med upsickten, och ehuruwäl de alla med strykande gånger gånger bestå, som Silfwermalm föra, så äro dåck Malmådrarne af alla 4 Reviererne af särskillt art och fordra särdeles tractamenter under smältningen ock efter gångerne äro smala af de rikare ifrån några tumb till 1/4 aln, ock af de fattigare ifrån 1/8, 1/4 till 1/2 och sällan större fambns bredd och icke något utbredt stockwärck som här i Swerige, Malmen icke heller med Eld utan slageld och eisen med sprängande winnes, så ställes ock grufwebyggnaden derefter icke mycket widlyftig, då allenast Schachter för upfordring och wättukonster med deras behörige widd måste bearbetas, men med Orters drifwande i fällt ock sänkiande på diupet der malmens ynmöghet icke gifwer tillfälle till större omkrets omgås det knappaste som skie kan, hafwandes wissa reglor hwarefter de i grufwo-byygnaden sig rätta ock winlägga sig med all möjelighet at bespara omkostnaden, derföre de ock

ock minsta delen af gråberget upfordra, utan sättia det på de så kallade kistor i grufwan qwar, hwilket allt efter handen inrättas så snart som de igenom sänkande dertill finna platts, hwilcket dåck sielfwa orten af Grufwebyggnaden medbringar, som ibland ända neder bland slått på ådrarne gående grofwa stemplar ock bielckar till stöd emot wäggarne fordrar, ock derigenom tillfälle gifwer at af samma stämplar sig i så måtto betiena, icke heller äro Skogarne så ymnige at de utan stor bekostnad kunna alt det med brännande i så lång tid continuera som de med skiutande uthärdat, warande dessutan timbringen, som dageligen är af nöden, Grufworne till stor gravation, ty ehuruwäl Churfursten gifwer dem frj Stammen frj på dess Skogar emot Bömiske gräntzen, hwarifrån wärke flåttas till Bergslagorne gorne, så kommer dåck sielfwa höggningen och flåttningen nog högdt till stående af 6, 7, 8 och 12 gros: stocken, alt som han är stor till. Dessutan behöfwa de ock en stor quantitet af Talliar ock bräder, så wäl till Schacht-timbringar som sträckers beläggande ock Stollars inrättande, förutan hwad till konstbyggnaden dageligen åtgår, hwartill Tyska Skogarne icke länge skulle stå emot, om så många Grufwor som på en liten tract bearbetas, malmen med Eldsättiande skulle lösbrännas, efter på den Bohmiske jordmånen icke så snart brukelig skog ingen wäxer som här i Swerige plägar skie. Sielfwa Bergarten är icke heller i gemen så hård ock fast, som här i Swerige, utan mera lös, spaat ock kalkacktig, at den med spetsade järn-hambror lättare kan twingas, ock enär hårdare flintberg dem möter, än de sålunda stå at winna, hielpa den antingen under med en Eld om timbringen sådant tillåter, eller nödgas de om orten såsom oartelig lemna. Alla de Grufwor som uti Brender revier och för

Staden betyges hafwa tämmelig smala malmgånger til en Spans 2 a 3 widd men hafwa deremot warit rike i halten och gifwit 1, 2, 3 och mera marker Sillfwer af Centnern: deremodt Hohenbirkners grufwor mäktigare warit, men mer Koppar och blyacktige och än större Heltzbruckner som till en fambn och mera ibland sig utwidgat, dåck allenast med 2 a 3 lodt halt i Centnern som derföre med wäskande måste tillgodo giöras, och hafwer Naturen lika som med flit kommit de fattigare grufwor till hielp med Strömen Moldanau som förbj halsbrucken ock till konsters och Bokwärcks inrättande dem betienar, hwarifrån de förra äro aflägna och med kostsamme Stollar wattnet måste afhålla. Den diupaste grufwa som wid freyberg är warden bearbetad är på Hohebrickner-gången hwilcken för någre åhr sedan till 20 stegars diup war sänkt, hwar stega af 12 alnar och således 250 fambnars diup inbrackt, hafwande hafwande öfwer 50 åhr som berättas gifwit årligit utbyte, men nu hafwer wattnet så tagit öfwerhanden, at han på diupaste bottn står öde, hwartill ock mycket contribuerat den swåra Bergswedan el. gjttige opstigande lucht som på den Tracten så wäl som wid Brande arbetaren esomoftast ansätter och förjagar. Wattnen äska de gierna i malmgången anträffa efter de förmärkt honom sällan blifwa god där icke wattn honom föllier, men enär wattnet öfwerflödigt tillskyndar, gifwer des uttömande stort beswär, särdeles med diupa Stollars indrifwande som till 2 a 3 mihlar äre anlagde at kunna inbringa något högt diup, men är någon flod så när belägen, at en wattukonst kan deruti inrättas, anwändes gärna dertill all möjelig omkostnad. Wattukonsten i Saxen är af samma ort som

som de Swänska allenast at de så kallade höga sättningar där mycket äro i bruk, med hwilcka wattnet till 30 alnars högd uplyftas, då det med de nedriga sattser allenast til 5 fambnar eller högst 18 alnar opdragas kan, hwilcka dock gescheindare effect hafwa där wattnets tillopp är starkt ock mindre behöfwa acktas och repareras än de förre, derföre de ock i Ungern nu på några år mycket mera än förr äre wedertagne. Stånggånger föras där med änkla och dubbla armar långa wägen äfwen som här, men gifwes dem lägenhet at sättia konsthiulen mit öfwer Malmgången och strax på wefwen anhänga Kumpstängerne, så sees det gärna efter det går lättare, behöfwer mindre wattn, fordrar eij så stor omkostnad, och wattnet som på hiulet faller aflöper dels på Stollarne i grufwan, dels föres det med särdeles les giorde grafwar till andra wärk, Kålfwerören äro merendels gutne af Järn, där frätande wattn sådant icke förbiuder. Malmen som upföres utur Grufworne, warder wid dagen ifrån det ännn widhängande gråberg skillder, och efter dess egenskap på åtskilligt sätt till Smältningen tillredder och beskickat, hwarwid emedan den freybergiske smältningen igenom långsam öfning är worden förbättrad och nu för alla andra Bergslager en af de försicktigaste billigt skattas, hon ock af en mycket förfaren Man som öfwer Smältningarne Direction förer, är ock i förflutne åhr undersökt ock i wiss Methode författadt, så will iag dess beskaffenhet efter hans egit opgifwande här omständeligen införa, at om sådane Malmarter i Sweriget med tiden skulle yppas, man til äfwentyrs här af någon underrättelse kunde hämta.

Uti Brender-revieren warder glantsErts funnen hwilken af Bly intet Rjk är, men af Silfwer destomera håller, och mycket mer än den Malm som uti Hohenbircknergången winnes, ehuruwäl uti Simon Bogneis nya wärks funter och uti Hans Saxen, under 2 til 6 maas härtills glantsErts är bruten af mycket ringa ock allenast 1. 2. 3 till 4 lod Sillfwer hållande, deremot den rena glantsmalmen ifrån Silfwer-sur och haus Saxen öfwer 2, 3 Maas åtminstone 16 lod Silf håller, men uti Blyet är så wäl denne som den först nemde med den Hohenbirknerska glanten at förlikna. Förutan denna rena glantzen brytes där ock i spräng med glants och kies förmängd qwartsacktig malm, hwilcken /: besynnerlig när han är mycket bländig :/ är mäckta wild, straf ock sträng flytande uti Smältningen, och så framt han icke med weis rotrotgyldig eller något glansErts-förblandat är, på Silfwerhalt mycket fattig och ofta icke öfwer 1 el. 2 lödigt, men när omnemde arter där finnas, är den mycket rik, at ofta ifrån 1, 2, 3, 4, 5, och 10 till 20 marker Silf:r uti en Centner befinnes, besynnerl. när bemälte ädla Malm mer sichtbar deruti finnes. Dertill med finnes där ock så kallad StudgeErts, som icke så mycket blände utan mäst glants ock kies hålla, och äre uti Smältningen mycket flytande, håller ock /: emedan uti Sködige Malmgångerne uti merbem:t Brender-revier gärna angeflogen ja ock ofta däro ock ren, Weis-rotguldig ock glantzErts plägar finnas ofta 5. 10 till 20 marker. Sillfwer, men dessa insprängde Malmarter förutan håller han 2, 3, 4, 5 till 6 och 7 lod Silfwer ock äfwen uti den Malmen som blände, kies och glants är tillsamman :/ hwaraf det ena intet wäl ifrån det andra kan skillias, Men

/: Men när åtminstone bländen /:, hwilcken för sig sielf sällan öfwer 1/2 lod håller kan ifrånskilld warda, kommer halten till 10, 11 a 12 lod, desslikes är detta mäckta wäl uti gelobt land, Sniden schwarts Molchen, Sanct Nicolaus och bem:t revier at observera, aldenstund bländen mäst kobolt och wismuth, den skadeligaste Mineral wid Smältningar, hwilcket här nedanföre skall förmälas. Dessutan finnes ock i gelobte Land, Himmelsfursten ock Scherper 3, 4:de Maas et slags malm som gelben kallas, till färgen åtskillig såsom guhl, rödacktig ock brun hörnsten lik, dåck icke aldeles så dunkel, är en dels arm dels ock rjk af Silfwer, dåck den bruna rjkast under tiden warda goda geschluhn som denne gelben förädla, af angeflogen gediegen Silfwer ock glansErtz, deribland brutne, at Silfret under tiden bestiger til några marker uti Centnern. Men Men de gelben som så goda geschlichen intet med sig hafwa, äro intet öfwer 1, 2, 3, 4, 5 högst 6 a 7 lödige, derhos uti Smältningen mycket sträfwa ock hårdtflytande förutan de som uti Tscherpor öfwer 3 4 Maas brytes, hwilcka för alla de andra äro uti Smältningen aldra mäst lättflytande. Desse nu beskrifne Malmer som äro utaf ringa Silfwerhalt, måste för dess oflytande och brännande oart skull, merendel kies ock Kopparmalm /: så framt den senare kan bekommas :/ tillsättias och Silfret som där uti är uti Råsten bringas, hwilket på fölliande sätt skier, såsom när alla desse Sorter finnas uti en grufwa, så blifwer till et weckoarbete förhögningen /: hwilket ifrån Måndagen klåckan 12 till Lördagen samma tjd förfärdigas :/ til Vohsmältare arbetet fölliande beskickat. 26 Centner gilbe 2 lödig giör marker 8 lod. 20 Centner spädig med något kiesblande och glantz insprängd malm 4 lödig

4 lödig 5 qv:r 20 Centner af samma slag 3 lödig giör 3 qv:r 12 lod 20 Centner qwertzig med kies, glants och blände ingesprängt Erts 2 lödig, giör 2 qv:r 8 lod. Summa a 80 Centner Erts deruti. 13 qv:r 12 lod Silfwer, härtill 112 Centner kies, kan man hafwa den som Kopparacktig är, är wäl uti hwilcken intet Silfwer hålles, och efter nödtorften friska Slagg till fluss, här utaf blifwer utbräckt 34. 35. 36 til 37 eller rohsteen a 6 och 6 1/2 lod, men kommer litet steen, hwilket ofta skier nembl när Kiesen intet wäl är skild eller waskad eller Malmene med sin medhafwande blände ock Koboltz wildhet stenar uti ugnen förtära /: eller knapt 30 Centner, då stiger Silfwerhälten högre a 7 till 8lödigt, dock bör det beräknade Silfret /. så framt Malmen, intet allt för bländig är, hwilken mycket geschue gifwer deruti Silfret tillbaka blifwer blifwers sig uti Bohstenen billigt finna. När sådant hinder i Smältningen sig spöria låter, måste Smältarbetet antingen med flussig Slagg eller med något malms tillbaka hållande /: såsom dåck ingen nytta med sig hafwer :/ eller ock gemenligen med tillsättiande af ren kies och tillbaka tagande af den orena på bästa sättet hielpes. När nu en grufwa står uti Malmlefwerering, at sådant Voharbete antingen på 4 ugnar eller på twå weckors tid förrättat är, och till 140 eller 145 Centner 6 a 7 lödigt Vohsten deruti en 50 qv:r Silfwer äro utbräckte, då föres de samma på Råstugner och brännes med 3 eler 4 Eldar, härtill bringas ock 100, 110 och efter lägenheten 120 Centner Malm, särdeles när han är flåssig som äfwen uti Råsten med 3 eller 4 Eldar med wed och kohl tillbrännas, helften af Silfret är som sagt är åtskilligt

dåck till det ringaste af 6 lod som af fölliande beskickning är at se, såsom 10 Centner qwartsig Ert med isprång glants, kies och blände 6 lödig giör 3 qv:r 12 lod. 10 Centner Greupel utur wäskan 7 lödig 3 qv:r lod 10 Centner samma slag 8 lödig 5 qv:r. 20 Centner glantzig och bländig saftad Malm 8 lödig 10 qv:r 20 Centner af samma slag 9 lödig giör 11 qv:r 4 lod 20 Centner spetzig med glantz och kies förblandad Ertz hållande 1 Centner 10 lod giör 12 qv:r 8 lod 10 Centner Schlich utur wasken 12 lod 7 qv:r 8 lod, 10 Centner qwartzig och bländig med insprängd rod och weis gyldig Erts 16 lod giör 10 qv:r 5 Centner glantzEerts med insprängd weisgyldig weisgyldig Erts hållande 1 Centner 2 qv:r giör 10 qv:r 3 Centner glants Erts med insprängd röd och weis gyldig Erts hållan lande Centner 4 qv:r giör 20 qv:r 120 Centner deruti 94 qv:r 6 lod Silfwer dertill. 140 Centner Rohsten som öfwer 4 ugnar som förbemält är Voharbetet utbräckt är, deruti till 52 qv:r Summa 260 Centner Erts och Kolsten, deruti 146 qv:r 6 lod Silfwer. Desse Malmer och Vohstenar warda med nödtorftig wekeslagg /: som faller af halsbräckner-Grufwe-Malm, och efter 2 a 3 gångors omsmältande störtes på warpen :/ beskickade och till hwart skifte eller 8 timar till för-slag brukat 3 Centner frisk bly eller 2 Cent:r glatter och 2 Centner hård, hwarutaf blifwer gemenligen 2 1/2 eller 2 3/4 Cent:r wärkbly men sällan 3 Centner så mycket som förslagit warit utbringat, undantagandes et af glantzErten som

uti Haus-Saxen unter 2:de till 6:te Maasoch så samma Sketgång uti Silfwerschur och uti Simon Bognes nya wärk blifwer något mera och högst på en utskickning 1/2 Centner bly öfwer förslaget utbrackt, Ty alla desse beskrefne arter undantagandes de så bend glantzErtse, det ware Glas-roth weisgyldig, bländig, Kiesig eller glantzig Malm eller gilben, förtära blyet, hwilcket utaf dess medfölliande Koboltige och Antimoniska wildhet härkomma; Men häremot så warer merendels uti en utstickning af ofwanberörde wärckbly 8a 9 qv:r Sillfwer, och således uti et weckowärck till 120, ja ock till några och 120 qv:r Sillfwer uti wärkbly brackt, det Öfriga Silfwer blifwer qwar uti blystenen, hwilken utaf de tillsatte 140 Centner öfwer 10 Centner intet utkommer, men det som intet deruti igen finnes det blifwer uti Slagget och ugnsbråttet, bestiger under tider till till 1 eller 2 qv:r, men at så ringa quantitet blysten utaf så stor summa rohsten utur ugnen kommer, är orsaken som förr är mält, den uti de åtskillige malmsorter befintelige frätande oart och wildighet, hwilcka stenen uti ugnen förtära, deremot det tillslagne blyet icke så stor skada ljder, emedan stenen det samma uti ugnen betäcker och såsom beskyddar, deremot när de oftabemt. malmar allena utan Vohstenens tillsättning smälte warda förspöries altid en mycket större afsaknad på blyet än då Vohstenen tillsättes. När af blystenen 15 till 20 Cent:r tillsamman, blifwer han med 3 a 4 Eldar uti råsten tillbränd sedan förd till förstickugnen wärkslagg wäl beskickad 2 Cent:r glitter eller 3 Centner hård tillsatte och smält, då uti gemeen 2/3 af Silfret uti wärkblyet, och det öfriga åter uti den afsatte Kopparstenen /: så framt Koppar kies wid det Vohsmält arbetet

är brukat, och rohstenen häraf nånåget Kopparacktig worden, emedan Malmen som uti Brenderrevier brytes, minst Koppar acktig är :/ warder brackt, så at det blifwer ibland allenast några lod Sillfwer uti Slagget och ugnsbrotten qwar, hwilcket uti Roh- eller blyarbetet till en förschakt upsättes och Silfret til quint:n utsmältes. När af denne Kopparsten åtminstone 10 Centner är tillsammans blifwa de där efter nödtorften med 10 a 12 till 15 Eldar af wed och kohl i Råsten tillbrände, sedan med slagg beskickade och på stick ugnen till råkoppar giorde, gifwa gemenligen 1 Centner Kopparsten till 40 a några skålpund råKoppar hwilken uthugges, på Silfwer och Koppar proberns och blifwer till Grunddals Kopparhytta för sädt och afsegras. Men när af en Grufwa 30 eller flera eller Kopparsten är förhanden blifwer dermed annorlunda och på fölliande fölliande wjs procederat eller det warder igenom stickugnen satte 18 Centner med 12, 15 eller flere Eldar tillbrändt Kopparsteen med behörig slagg, hwarutaf blifwa innom 9 eller 10 timar smälte 7 till 8 Cent:n så kallade Kopparseun, hwilka äre råkoppar ganska lika och blifwa medan de ännu glödande äre i stycken sönderslagne, och enär stickugnen å nyo är tillredd med de resterande 15 eller 16 Centner med nödig slagg åter smälte och deraf utbrakte 14 till 15 Centner råkoppar. Detta smältarbetet blifwer förr nyttigare än det ofwanskrefne Koppararbetet är befunnit, af orsak emedan Kopparseygorne som tillika med Kopparstenen åter en gång igenom ugnen sättias, smältningen mycket lättflytande och ren giöra och tillika uträtta at Kopparen desto bättre ifrån Kopparstenen sig skillier så at ganska ringa ock ofta icke Öfwer 1 Centner spårsten /: som köpparen

paren gärna qwarhåller :/ afsatt blifwer och hel litet Metall blifwer uti slagget. Sålunda warder beskick och smältningen af Malmen som uti Brender revier-Grufwarne brytes, förrättad, hwaräst arm- och rjkhaltige finnes tillsammans, men om uti bemälte Malm ingen rjk finnes, utan alenast 1, 2, 3, 4, lödig qwartzig, koboltig bländig och gilbig Malm, så kan dermed intet smältarbete med nytta anställas, utan warder till Churfurstens Ertz kauf försåldt där samma ringhaltige malmer allesammans Roharbetas, Rohstenen först 4, 5 och 6 lödigt, sedan genom en anrjkning 9, 10, 11, 12 lödig ja ock högre giöres med 3, 4 Eldar på Rosten brännas och sedan allena utan tillsatts af annor Malm förblyas, såsom först till Rohsmälte arbetet på et weckowärck. 5. Centner såfrad Malm 11 lödig giör 5 lod. 5. Centner samma slag 1 1/2 lod gör 7 1/2 lod 8. Centner efter 1 lödig giör 8 lod. 8. Centner blandig Malm 1 lodig giör 8 lod. 10 Cent. 10 Centner Schlam 1 1/2 lödig 15 lod. 10 Centner Ertz, 2 lödig 1 qv:n 4 lod. 10 Centner samma slag 3 lödig 1 qv:n lod. 14 Centner 3 lödigt 2 qv:r 10 lod. Summa 70 Centner Ertz deruti 8 qv:r 7 1/2 lod Sillfwer härtill. 112 Centner eller som lagenheten till säger. 120 Centner kies när den är Kopparacktig, så är smältarbetet mycket gagneligare, ty man behöfwer af dem efter de en Eldfast Rohsten gifwa, intet så mycket som anner greneen kies, deremot några Centner mer malm kan påsättias, så giör ock den Kopparacktige kiesen smältningen /: som af hård och bländig malm är elliest trög :/ nog flytande, at icke så mycket kohl förbrännes, utan som sagt är mer malm hwar wecka försmältas kan. Af förbemälte weckoarbete kommer 40 till några 40 Centner 3 1/2 och 4 lödig rohsten, deruti 10 till 10 1/2 qv:r Silf:r hwilcken tillwäxt på Sillfwer af det tillsatte friska slagget som af blyarbetet kommer, härrörer :/ samma rohsten föres sedan på hög ugn nbl.

100, 110 och 120 Centner, deruti 25 till 26 qv:r Silfwer, deruti 60 till 70 Centner råstad malm af åtskillig Silfwerhalt, deruti 17, 18, 19 qv:r Silfwer och nödwändig frisk slagg, härutaf blifwer åter utbräckt 60 eller några 60 Centner rohsten som man anrjkasten /: efter han på silfwer är rjkare warden :/ kallar 10, 11 lödig, af således 2, 3, 4 qv:r Silfwer tillbakars uti slagget blifwer, alt som den försmällte malmen sig rent och klart eller maasacktigt och tiockt anställt hafwer; När nu af samma rohsten 150 eler 160 Centner är tillsammans, warder han 4 och ibland 5 gångor råstad och på fölliande sätt förblyat, såsom 150 a 160 anrjksten deruti 100 Cent 110 qv:r Sillfwer, dertill efter nödtorften slagg deruti intetet Sillfwer är, sedan anblåses och sättes till hwar utskickning, som äfwan wid blyarbetet på Brender-malmen är sagt, 3 Centner glitter och 3 Centner hård eller 2 Centner friskt bly och 1 Cent:r 1 Centner glätta och hårdsmältes weckan igenom och utbringas gemenligen några och 30 Centner wärkbly deruti 80 till 90 qv:r Silfwer äro, särdeles när tiden det ljda kan, et den af rohstenen uti smältningen återkommande blystenen tillika med slaggen 2 gångor igenom smält ok förändrat warder, deremot ock ibland 25 till 30 Cent:r eller mer blysten kommer af den tillsatte och smälte anjkstenen utur ugnen, deruti 15, 16 och ibland 20 qv:r silfwer sig befinner och 2, 3 och 4 qv:r uti slaggen och ugnsbrottet blifwer. Med denna blystenen warder /: så som med oftaberörde Brender smältare i arbetet wist är :/ i ljka måtto således fortfarit, dock warda Ertz kauf blysten när 40 eller några Centner äro tillsammans ännu en gång öfwer bly igenom högugnen ock icke för stickugnen efter det förra nyttigare smälte, och det deruti befintelige silfwer

/: som icke uti den afsatte Kopparstenen blifwer :/ uti wärkbly brakt, och tillika med annat wärk af drifwit, Kopparstenen blifwer efter nödtorften 5 ellor flera resor på Rosten brän-bränd, och som allaredan wid gewärkarnes smält arbete är omtalt, til rå-koppar giord. Detta beskrefne Ertzkaufs smältarbete kastar fuller ingen nytta af sig, men tienar dock dertill, at många af de arma Grufworne deraf uppehålles, medelst hwilka beständige bearbetande ofta rik malm påfinnes derutaf härskapet af 10:de och hytte-inkomst stor nytta hafwer, hwilcket om den arma malmen uti Ertzkauf intet uptages, intet allenast till rygga blefwo, utan sielfwa grufworne blefwo ock där ödelagde lemnade. Hwad nu den Malmen som ut om Brender revierer förstaden befinnes beträffar, såsom uti Hosenbirken öfwer en half 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12:te MaasTscherper Tscherper-fundige och des maas, Daniel, Jungen Andreas, Kröner och andra Grufwer mer, är därsammastades merndels Kopparacktig, Kiesig med glantzblände och hornsten förmängd malm hwilcken /: förutan den rena glantzErtzen :/ är på Silfwer ganska arm merendels 1/2 lödig högst 1 till 2 lödigt, är dåck deremot /: besynnerligen den som uti Hohenbirchner Maasen brytes :/ tämmeligen ? aktig och den rena glantsErtzen 4, 5. 6 till 7 lödig och 60 och deröfwer skålpund arma rjk af bly, den bemälte 1/2 löddige marken som brytes uti Hohenbirchen öfwer 9, 10, 11. 12 maas uti stor myckenhet är ock något Kopparacktig, emedan nu derhos ståtelig Kopparacktig kies af 1 lödig och ren KopparErts till 2 och högre lödig af Silfwer brytes, ty blifwer häraf merendels med 2 eller 3 högungnar hwar wecka i råsmält arbete drifwit. till en högugn om weckan beskickat 112 Centner ringa schildmalm och efter deribland kies, blände och hornsten

steen Cent:r a 1/2 löd. Silfwer giör 3 qv:r 8 lod. 130 Centner och ofta 3 eler 4 Centner mer som den samma är ren ock flytande till Kopparacktig kies af desse Grufwor 1 lödig 6 qv:r 12 lod, Summa 242 Centner deruti 10 qv:r 1/4 lod. Detta warder med den af blyarbetet kommande frischslaggen efter nödtorften tillsatt och uti en wecka igenomsmält, deraf utbringas 50 och några 50 Centner 3 1/2 och 4 lödig rohsten och gemenligen 16 till 20 lod Sillfwer, mer än uti den försmälte Malmen och kiesen sig befinner, hwilcket utaf det kräfwer med kohl på Rosten tillbrander och deraf till det högsta 180 Centner deruti till 100 ufr Silfwer tillika med 100 Centner 3 eller 4 gånger råstad, renskild 5 til 6 lödig glanhErit darnti några och 30 v Sillfwer til et tillsmältningen oftabemälte tillsatte frischslaggen deruti wid blyarbetet altid något Silfwer qwarblifwer kommer samma råsten warder som ofta förr är nämdt uppå Råsten med kohl råstader, och till anrjkningen på fölliande sätt beskickat. 150 Centner en gång råstad Kiesig med med KopparErts förnembd schildmalm 2 lödig giör 18 qv:r 12 lod 150 till 160 Centner af bemälte råsten deruti till 38 qv:r silfwer Summa 300 Centner Erts och råsten deruti 50 qv:r 12 lod hwilcka med frisk slagg tillbörligen beskickade uti ett weckowärk öfwer högugnen igenomsmältes, och häraf 60 till 90 Cent:r anrjkat Råsten, då 1 Centner 9 til 10 lod Silfwer håller, utbrackt warder; Detta arbetet är derföre infördt wordet efter råstenen härigenom warder rjkare giord, uti blyarbetet desto mera Silfwer inbrackt och en märckelig Hyttekostnad och kohlbrännande bespart. Merbemälte anrjksten warder med 4 eller 5 Eldar alt som nödtorften det kräfwer med kohl på Rosten tillbränder och deraf till det högsta 180 Centner deruti till 100 qv:r Silfwer tillika med 100 Centner 3 eller 4 gånger råstad, renskild 5 til 6 lödig glantzErt däruti några och 30 qv:r Sillfwer til et

weckowärk framfördt, med wekslagg beskickad och utan tillsatts af friskt bly eller glitter och hård genom Högugnen smällt, hwar 8:de stund utstucket, och af hwart stick 4 till 5 Centner wärckbly. 12, 13 till 14 lödigt och således på en wecka några ock 50 Centner däruti 40 till 50 qv:r Silfwer utbrackt och 100 till 110 Centner blysten afsatt, däraf 4 Centner 12, 13 til 14 lod Silfwer håller, det öfriga Silfwer blifwer uti Slagget och ugnsbrottet, hwilcket uti råsmältningen, som förr många gångor är sagt till fluss på råmalms schachten tillsättes, då det deruti warande Silfwer uti Råsten utbräckt warder. Men den utaf nu omtalte blyarbetet afsatte blystenen warder uppå råsten med 4 eller 5 Eldar tillbrändt och sedan genom Högugnen åter en gång smälter, och det af malmen ock anrjkstenen utbräckte 13. 13 och 14 lödige werkbly åter föreslagit, då blyet som blysten ännu uti sig hafwer tilljka med 30 tåll 40 qv:r Silfwer blifwer honom betagit, det warder merendels till 100 Centner af bem:t blysten 50 till 60 Centner af ofwanskrefne 9 till 10 lölige råsten och på et weckowärk under tiden 230 till 240 Centner af desse stenar framförde och på en wecka på Högugnen genomsmälte, på det blysten /: som man af förfarenheten hafwer :/ Silfwer ock blyet desto förr ifrån sig låter och sålunda till det högsta öfwer 3 gångor icke må behöfwas at igenomsmältas, utan så mycket snarare till Koppargiörning må blifwa beqwämlig, och emedan af desse grufwor måste Kopparen uti smältningen utbrackt blifwer, förfares med råkoppararbetet sålunda. Det framföres för styckugnen till et schickt en 20 Centner råstad Kopparsten deruti

15 till 16 qv:r Silfwer och dertill behörigt slagg, detta warder uti 9 till 10 timar igenomsmält och utbringat till 9 Centner af ofwanbem:t Kopparsteen beskickas, och åter öfwer stickugnen till råkoppar /: af hwilken 15 till 16 Centner 30, 31 till 32 lad Silfwer håller :/ smältes, som sedan till Segerhyttan som redan förmält är, at afsegras, försändes. Men de Grufwor som intet hålla uti sig sielfwa kies /: såsom Hohenbirkner-Grufwan / och likwäl ringa enlödig malm uti tämmelig myckenhet lefwerera, såsom Escherper under nästan 2 maas, Kroner, Jungen Andreas och andre mer, de måste nödwändigt kiesen, at den arma malmen öfwer råschichtet smältas kan af andra besynnerligen de kiesgrufwor som til en del af egne gewärken underhålles upkiöpes; Och emedan så ringa Malm besynnerligen uti Tscherperoch Kröoch Kröner nog blande uti sig hafwer, alt derföre fordrar den samma således ren och om möjeligit är Kopparaktig kies, alldenstund sådan kies när han allena utan annan kies till malmens beskickning brukas, med 112 Cent:r 140 till 150 Centner Malm hwar wecka öfwer en hög ugn upsmältes, deremot med oren ringa waskkies knapt 120 Cent:r malm kan igenombringas. Derutaf icke allenast mycket mindre Silf:r uti råstenen kommer utan ock nog kohl onytteligen förbrännes, derföre wid Hyttorne måste hafwas med samma kies grann upsickt, at dess mangel kan i god tjd förebyggas. Emelan ock uti nu nemde Grufwa Till 4 a 500 Centner ringa enlödig malm tilljka med knapt några och 20 Centner ren glantsErtz, uti Hyttan lefwereras, såsom besynnerligen uti Daniel, Kroner och Jungen Andreas plägar skie, så är detta förnembligast hos Daniels Ertzen till fördel at den samma mästedels af kes med något insprängt glants blande består, deraf han uti råsmält-arbete utan någon annan

kies at kiöpa, sten gifwer ock utan kiöpkies förarbetas. Huruledes den samma smältes och de häraf kommande råstenar med den ringa quantitet befintelige glantzErtzen utarbetes, wisar hos fogade beskickning Nbl. 300 Centner råkiesig Erts af Daniel fundgr: 1 lödig giör 18 qv:r 12 lod. Härtill efter nödtorften friskslagg, till fluss; detta warder weketals på en hög ugn igenomsmält och utbringas 100 till 110 Centner 3 lodig råsten, hwilcken icke på nytt anrikas, utan till förblyning öfwer högugnen på fölliande sätt förelöpes, såsom 100 Centner Råstad 3 lödig råsten giör 20 qv:r 10 lod 24 Centner 3 gångor råstad eler brandglantz ertz 4 lödig 6 qv:r Härtill nödig wärkslagg såsom ock till hwart stick af hwar 8:de tjena en eller 1 1/2 Centner glitter och här till förslag, hwilcket förslag skier fördenskull, emedan glantzertzen är af ringa quantitet men råste nen nen nästan 5 gångor mer, som drager bly dels till sig utur Malmen och uti den afsatte blystenen /: såsom tillförene med hoheubirkner smältarbete berättat är :/ blifwer på det förslaget samma bly åter må ersättia och Silfret må hafwa något at hålla sig wid; Uti detta beskrefna blyarbetet warder /: emedan man med malmens och råstenens genomsättiande icke öfwer en half wecka tillbringas deraf Slaggen och blystenen 2 gånger åter igenom sättes eller förändras kan :/ Silfret fullkommeligen utbringat och ugnsbrottet lemnas; Men där Malm hela weckan stadigt smältes, hafwer man den dubbla slaggets förandring intet behof, emedan det samma dessutan skall till flussen, wid råarbetet tillsättias, då det qwarblefna Silfret uti råstenen blifwer utarbetat, blifwer ock därmed de dertill hörige kohlen och annan Hyttekostnad bespard,

Men skulle råstenen intet willia gifwa Silfret ifrån sig då är Slaggens dubbla förändring af nöden; Men den Malmen som uti Tscherper under måste 2:ne maas berytas är en dels intet öfwer 1/2 lödig, deremot tämmelig glantzlg, derföre han mäst /: hwad som under softringen intet kan erhållas och under 1 lod Sillfwer håller / med wattn bokad öfwer planhärden och efter som glantz schlichen är till 2 a 3 lod brackt, blifwer ock till blyarbete tages; Men den ringa såfrade malmen kommer tillika med den ringa slump slammen och aftern på råskiftet som fölliande beskickningen wisar Nbl. 80 Centner Såfrad Malm 1 1/2 lod giör 7 qv:r 8 lod. 30 Centner ringa slump slam är wäskan 1/2 lödig 15 lod. 30 Centner äfter 1 lödig 1 qv:r 14 lod. 10 Cent. 10 Centner kiesig Kopparertz 1/2 löd. 5 lod. Summa 150 Centner malm deruti 10 qv:r 10 lod Silfwer, härtill warder 80 till 90 Centner kies med nödtorftig friske slagg tillsammansatt och en wecka öfwer en hög ugn genomsmält, deraf gemenligen några och 30 Centner råsten deruti Silfwer af slagne malmen wara skall, utbringas, desse stenar warda :/: sedan de 3 gångor äro råstade till et weckoblyarbete tillsatte 100 Centner och ibland som myckenheten af råstenen tillsäjer några Centner deröfwer, deruti 30, 31 och 32 qv:r Silfwer. 50 Centner 3 gångor rostad skildglantsertz 5 lödig 15 qv:r 50 Centner 3 gångor råstad Glantzschlich ur wäskan 3 lödig, 9 qv:r 6 lod. Summa 200 Centner deruti 6 till 57 qv:r Silfwer, härtill sättes wärkslagg

efter nödtorften och utan tillsatts af bly, utj en wecka öfwer högugnen igenomsmältes den åter kommande blystenen slaggen och kratzen förändras en gång warder af 40 till 45 Centner wärkbly utbrackt, deruti det öfriga Silfwer är /: som ibland icke blir uti slagget och ugnsbröstet mer än 1 qv:n :/ förutan att uti några och 20 till 30 Centner blysten, fierdedelen af Silfwer qwarhålles, slagget warder, som ofta är sagt med råsmältarbetet förarbetat at den ofwannemde afsatte blystenen /: emedan den ännu nog bly hos sig hafwer blifwer 3 eller 4 gångor råstad efter behof 2 till 3 gångor öfw:r högugnen med tillsatts af ringa hållande wärkbly eller glitter och hårdsmält, till dess Silfret mästedels uttagit, och den åter kommande stenen till Koppargiörning beqwäm giord blifwer blifwer, med hwilcken äfwen som wid hohembirikner Smältarbetet är förmält, procederat warden. Härwid är tillwärkiande huru som många hafwa warit i den meningen, Stick och krumugnarne skulle uti blyarbetet wara nyttigare än högugnarne at bruka, hwilcket dåck helt annorlunda är befunnit, och så wida Stickugnen beträffar med glitters anfriskning till friskt bly är wist at deraf mycket mer af Hög- än Stickugnen utbringas, hwilcket för några Åhr wid Halsbrykner hyttan märktes, då för några åhr sedan det af Stick, och krumugnen komme slagget å nyo öfwer Högugnen smält och förändrat wart medan några hundrade Centner glitter hwilka af Slaggwärcks drifningen af satte woro intet öfwer Stickugnen

som tillförenne med skada skiedt är, igenomsmältas och der af friskbly giordes, utan det skiedde öfwer högugnen hwarigenom friskeblyet befants ymnigare utkomma så at der elliest öfwer stickugnen af 100 Centners glitter högst 3 till 74 Centner friskblyet utbräcktes, nu öfwer högugnen 79 till 80 Centner och mycket renare än det förra utkommer, förtigandes hwad den werkeliga besparing på kohl och Smldkarelön bestiger. Hwad nu för det tredie den Malmen som uti Grufworne wid så kallade halsbryken på andra sidan om Staden Freyberg winne angår, så är den samma förnemligast trehanda art, hwaribland schwarts erts, hwilcken en dunkel blyfärga hafwer den rikaste af Silfwer och ibland 10 till 20 qv:r Silfewer hållande, denna brytes allenast små drommerwjs, när Edle och goda geschicke till de mäcktige malm malmstreken falla en eller 2 finger stark och ofta uti det Berg hos och bredewid de benämde mäcktige malmstreken uti fasta stenen lika som snören woro der indragne. Efter denne är sedan weis Ertzen, som en blekare färga än bly hafwer, rikast af Silfwer, och när den är reen och därb och kan ifrån den öfriga malmen urskillias, håller han i Centner 23 til 4 qv:r Silfwer, deraf kan efter han widlyftig i gångerne ligger Kringspridd, ganska litet utsåfras, utan komner merendels uti bokwärcket och waskas tillika med den nämde mäcktige weis Erten; Häraf kommande wasken warder med bly beskickad öfwer Högugnen smält på fölliande sätt och det utbringade wärkbly afdrifwit Nembl. 75 Centner råstad waskerts 2 1/2 lödigt högst 3 lödigt giör till 14 qv:r Silfwer af St Görgen 75 Centner af samma slag 1/2 lödig giör 7 qv:r 10 lod. 12 Cent råsten 4 lödig giör 3 qv:r Summa 162 Centner Erts och råsten 24 qv:r 10 lod

10 lod Sillfwer. Härtill sättes efter nödtorten frisk slagg till hwar utskickning 1 Centner frisk bly eller 1 1/2 Centner til 2 Centner glitter och hård, som uti en wecka med 2 /: när slagget intet gärna låter Silfret ifrån sig, hwilcket enär nog kobolt uti Ertzen är skie plägar :/ eller 3 gångors omsmältning af slagget, i genom smältas och gifwer mäst 14 a 15 lödigt wärk, deruti Silfwer fullkommeligen utbringas som Malmen och råsten är föreslagit, tillika med en eller 2 Centner 4 lödig blysten; Men hwad Sanct Lorents malm widkommer, så kan der af /: emedan det är mäst glants Erts, som är mycket seg uti smältningen, hwarföre ock Slagget till 3 gångor förandras måste :/ öfwer 112 Centner med 6 eller 8 Centner råsteen, hwar wed intet med nytta igenom smält warda, men deremot är han tämmeligen bly full och ibland uti et wärk 10 till 1 2 Centner öfwer förslaget förslaget gifwer blysteen, samlas om weckan till dess han blifwer en 20 Centner tillsammans, då han på Rosten 3 eller 4 gångor tillbrännes, smältes med tillsatts af 3 Cent:r glitter och hård öfwer Stickugnen och det häraf kommande wärkbly afdrifwes. Men den afsatte kopparstenen /: såsom ofwanföre wid BrenderErtzens smältarbete utförligen är berättat :/ blifwer behörigen råstad och råkoppar deraf giord. På beskrifwit wjs, warder all malm ifrån Halsbruckener grufwarne beskickad och smält, dock af den ena mer Erts än af den andra igenombräckt, alt som den är flytande till eller icke. Såsom weis Ertsen af S:t Georgen äre väl den flussigaste, deremat äre de för den deruti befintelige Kobolten mycket blyfrätande, af hwilcken orsak råstenen med sådan Malms smältande mycket nyttig är, efter han bly inne uti ugnen betäcker,

dermed det wilda blybrännandes koboltiga slagget, intet kan uppå blotta wärkblyet komma at ligga och det förtära hwilcket ofta med stor skada skier; men råsmältningen af Sumpschlammen blifwer på fölliande sätt beskickat såsom 200 Centner Sumpschlam 1 lödig 12 qv:r 6 lod 80 till 90 Centner kies, med härtil behörigt slagg. Detta igenomsättes på en wecka öfwer högugnen, häraf 40 till 50 Centner 4 lödig råsten utbringa hwilcken 4 gångor råstas och såsom wid blyarbetet är sagt, till ett weckowärck malm 8 til 12 Cent:r tilljka försmältas. Af denna berättelse kan man lätteligen se med hwad acktsamhet de så wäl söka at på det nögaste uttaga det i Malmerne befintelige Metall, som ock ut igenom det så kallade råarbetet och kiesens och Kiesens tillsättiande bespara bly, hwarwid såsom Eld ock wattn äro de förnemsta medel, hwarigenom Selfwer ock metall ifrån Berg och oarter kunna skillias, så omgås de i den så kallade Halsbruckner Revieen med bokande ock waskande, hwarpå alla desse Grufwors wälstånd allena berör, med så stor flit ock waksamhet som de någonsin synas förmå, och efter de fallande malmerne merendels äre af enahanda halt hela tiden bortåt, så kunna de föreskrifwa waskaren, huru mycket ren schlicht hwar wecka bör lefwereras, och när den ey är så ren som sig borde, arbetat, finnes det wid profwet strax igen, och arbetaren blifwer så tillbörligen tilltalter. Sielfwa Methoden är nåstan sådan som är i Swerige, ty så snart malmen efter wanligheten wid Grufwan är skilder och för bokwärket förder, warder han uti pårinnande wattn med bokstämplarne söndermalmad och det bästa utkommande miölet

hedel benämbdt 3 skåflar i sender på föllet kastat och med kiesen på plån eller hedelhärden af ock än rördt, och det lätta derifrån waskat, då den rena schlicken som på första och andra duken sig sätter uti bredewid stående öfwerfatet afskiöllies, men den andra som på de 3 understa dukarne qwarblifwer uti underfatet, hwarutur han än en gång öfwer Plånhärden till Härdschlick waskas. Äfwen så warder medelschlammen, reschenschlammen och Zeichslammen som uti Kistorne efter hwarandra egne sig sättia öfwer deras Plånhärdar waskade, men Sumpslammen warder på bara härden waskad, och det först aflöpande wattnet uti Slamtråget emottagit, men den qwarliggande Schlichen omwaskad och uti Erts-tråget qwarhållit, uti hwilcket, om det blifwer för fullt, han uti Sumprännan öses och den andra Slamtrågs slammen om han eij håller 1 lod Silfwer Centner sällies till Ertskauffen. Waskaren Waskaren måste hwar wecka lefwerera 18 Ertzslam utaf hwar Plånhärd, men af Zruchslammen 11 Korgar, hwarwid reschlammen icke behöfwer så mycket wäta som Zechslammen efter denna intet är så sandig som de öfriga. Sålunda warder med Glantzertzen förfarit, äfwen ock med weis ertzen, men dåck gifwes denna mycket mindre wattn efter han för des lätthet skull, elliest skulle med wattnet bortflyta, kan ock icke aldeles så ren-waskas som glantzen, och måste Waskaren hwar wecka 18 till 24 Korgar häraf lefwerera, warande wid glants och weise Erts waschen en unterjunge satt, för hwarie 3 Plånhärdar som de 3 underste dukarne afskiöllier uti underfatet, hwilcken slam äfwen som Glantzen åter öfwer samma Plånhärd waskas. Hwar wecka tages efter förrättat arbete af hwar hård profbollar af Schlicken, af hwilcka Bokstigaren

behåller gegenprof och de öfrigas Schalt proberas ach annoteras, såsom til exempel N:o 1 Crucis 1690 äre efterfölliande pröfwer af Sanct Jacob till at proberas inlefwererade N:bl N:o 1. håller Centnern 4 lod 2. 3 3. 2 1/2 4 2 5 2. Om nu schlicken som af enahanda malm lummer eij håller den ena weckan så godt prof som den andra, så tillsäges Stigaren at efterse orsaken, antingen malmens halt sig förändrat, eller waskarens owålighet dertill warit wållande, då de blifwa behörigen straffade, löner förkortad, eller aldeles afsatt. När Plånhärden anlägges, ställes hedelhärden stupast, mittelslamhärden flackare och Sumpslammen mindre stupa. En Skåttkärra Malm af ungefähr 2 Centner 2 Centner slås hwar gång i Bookladan at igenom bokas förr än Lådan å nyo fylles, hwartill på Bok stämplarne et strek är inskurit, at Bokaren må se huru diupt de äro nedgångne, dertill ock wid somliga Bokwärk wäckare brukas. Nya Plånor brukas gärna i förstone till under-plånor till dess de blifwa något tillnötte, på det orenligheten sig icke må öfwerst häfta wid det ruggute. Wad Wattuspelet upfordras efter 16 Grufdrängars arbete hwar wecka 39 Kasten Malm, hwar kasten af 5 Ballior och hwar ballia af 2 Skåttkarror, hwar kärra af 2 Centner. Af sådan utsåfråd malm föres hwar wecka af weis eller Schwarts Ertzen 12 fuhren till Bokwärket, hwar fuhre af 7 eller 8 Skottkärror därutaf bör lefwereras 2 Hole a 16 centner wask, men af Glantzertzen föres 43 a 44 Fuhren, och deraf bör waskaren lefwerera 6 1/4 höle glantzschlick 9 stämplar bokade uti 14 dagar

190 Kasten glantz igenom, men weiserts 140 Kasten i äfwen så lång tid. All den schlicken som sålunda ifrån hwar ock en grufwas book- och waskwärck utbringas warder på förr beskrifne sätt med annor malm beskickad och smält, hwaröfwer Hytten Vörlaufferen räkning hålla bör och malm-wask samt utsticknings profwerne förrätta, hwilka sedan af Hyttenschreibern examinerade och på somblige gegenprofwer warda giorde, börande Vorlauffern wid hwart quartals slut ingifwa en ricktig sluträkning på hwar ock en grufwas Malm-försmältning i sådan form som undersatte korta Extract utwisar dess fullkomliga sammanhang dåck bättre af medbrackte Räkningar kan wisas 16 Luciá 2 Cent:r Bleijstein abgesetzt darin 8 lot ☽ 16 Luciá

16 Luciá 90 N:o 4 Wache Uber ein hohen offen roharbeitet ist Vorgel: worden als S:t Georgen Fundt grube 200 Cent:r Sumpschlam 1 lötig skålpund 12 marker 8 lot 30 Cent:r Kiese Vor drickischen bauer 30 Cent:r Kiese Von dem Friede gottes 30 Cent:r Kiese Von S:t Johanne 30 Cent:r Kiese Von dem Eerche 60 Korn Frische Schlacken 60 Korn wege Schlacken Hie Von ausbracht 42 Cent:r Roststein 5 lötig skålpund 13 marker 12 loth. 40 Cent:r gebränten bleijstein Von den stuckoffen gearbeitet darin 10 marker 8 loth dazu ist kommen 16 Korn wegeschlacken, hier Von ausbracht 18 Cent:r Kupferstein darin 10 marker 6 loth ☽. 18 Cent:r gebränten Kupfersten Vor den stickofen gearbeitet darin. 18 marker 6 loth ☽ hie Von ausbracht 8 1/2 Cent:r schwarts ♀ darin 8 marker 8 loth ☽ 1 Cent:r Kupferlig abgesetzt darin 10 loth ☽. 12 Korn Kupfer Schlacken Vor den stickofen gearbeitet hier Von ausbracht. 1/2 Cent:r Kupferige Zuschläge darin 10 loth ☽ 1/2 Cent:r Kupferlig eben gesetzt darin 6 loth ☽ 16 Cent:r gebrant Erts Vor den stickofer gearbeitet hält der Cent:r 3 loth skålpund 3 marker loth dazu ist kommen. 5 korn Frische schlacken. Hierauf Vorgeschlagen 2 Cent:r Frisch bleij hier Von ausbracht 2 1/2 Cent:r Werkbleij darin 2 marker 13 loth ☽ 1/2 Cent:r bleijstein abgesetzt darin 1 1/2 loth Summa alles aus gebrachten Rohsteins, das quartal Reminiscere a:o 1684 thut 1564 1/2 Cent:r darinnen 296 marker 12 loth Darzu ist Vorgelauffen worden 3226 Cent:r Kies a 1 1/2 lötig thut 100 skålpund 13 loth 1528 Cent:r quartzwärk a 1 1/2 lötig thut 47 marker 12 loth 50 Cent:r geringe Ertze Von Moritz der 1 marker 9 loth 1012 Cent:r Schlam a 1/2 lötig thut 31 marker 10 loth

102 Korn Kupferschl. 1443 Korn bleijschacken 1329 Korn anreicher schl. bleijschl. 148 Korn ofenbrüche Thut 5816 Cent:r darin 181 qv:r 12 loth ist also bey dieser arbeit silber zutries welches sich aus schlacken und andere herangearbeitet 115 qv:r Summa Summa alles ausgebrachten anreicher stein dess quartal zahe reminiscere 1690 thut 152 1/2 Cent:r darinnen 347 qv:r 2 loth Dar zu ist Vorgelauffen worden. 1230 Cent:r rohestein darinnen 234 qv:r 1 loth 1280 Cent:r anreicher Ertz darin 120 qv:r 320 Cent:z gebrandt ♀ ir Ert darin 20 qv:r 673 Kornbleij und 600 Korn anreicher Schlacken thut. 2830 Cent:r darinnen 374 qv:r 1 loth Ware also bey dieser arbeit in Schlachen und andere zurück blieben 26 qv:r 13 loth.

Summa des ausbringens bey der glantzerts arbeit dess quartal reminiscere 1690 150 7/8 Cent: Werkbleij darinnen 108 qv:r 12 loth 80 Cent:r Erts stein darin 25 qv:r 6 loth 40 Cent:r Kupferstein darin 22 qv:r 8 loth Summa 270 7/8 darin 156 qv:r 10 loth darze ast Börgelansfen worden 300 Cent:r glantserts darinnen 86 qv:r 4 loth 158 Cent:r gebrandt rohstein 29 qv:r 10 loth 48 Cent:r Kupferstein darin 33 qv:r 220 Korn weiche schlacken 66 Cent:r guthe und 37 1/2 Cent: hardt Vorgeschlagen Summa Summa 506 Cent:r darinnen 148 qv:r 14 loth ist also bey dieser arbeit Silber zuwachs 7 qv:r 12 loth.

Summa des ausbringens bey der bleijarbeit dess quartal reminiscere 1690 als 213 Cent:r Werkbleij darin 307 qv:r 7 loth 34 Cent:r Bleijstein darin 18 qv:r 8 loth 188 Cent:r Kupferstein darin 146 qv:r 4 loth Summa 475 Cent:r darin 472 qv:r 2 loth Dar zu ist Vorgelauffen worden 72 Cent:r Ertzstein darinnen 21 qv:r 10 loth 86 Cent: Bleijstein darin 55 qv:r 2 loth 72 Cent:r rohsten darin 12 qv:r 1 1/2 loth 76 1/2 Cent:r Ertzwerck Vorgeshl. darin 57 qv:r 8 1/2 loth 782 1/4 angereicherstein darin 344 qv:r 4 loth 628 Korn weiche Schlacken 97 Cent:r gelöte und 100 1/2 Cent: hardt Vorgeschlagen. Summa 1090 3/4 Cent:r darin 490 qv:r 8 loth ist bey dieser arbeit des quartal an Silber Zurückebleiben 18 qv:r 6 loth N:o 7 Reminiscere 1690 Zum Ersten mahl Kupfer Zeschläge gemacht Vorgel: 20 Cent:r gebrandten Kupferstein, darin 11 qv:r 10 loth 9 Korn weiche Schlacken ausbracht 8 1/2 Cent:r Kupfer Zuschläge a 22 löth: thut 11 qv:r 5 1/2 loth 2 Cent:r Kupfer, bley a 3 löthig thut 6 loth Zum andere mahl 20 Cent:r gebrandt Kupferstein darin 15 qv:r 9 Korn weiche schlacken. Ausgebracht 8 Cent:r Kupfer hurschläge a 28 löthig thut 14 qv:r 2 1/2 Kupferlög a 4 löthig thut 10 loth. Zum dritten mahl. 20 Cent:r gebrandt Kupferstein 15 qv:r 9 Karn weche schläcken Ausbracht 9 Cent:r Kupferhuschlage a 27 löhtig thut 15 qv:r 5 loth. 3 Cent:r Kupferlög a 4 lötig thut 12 loth Summa des ausbringens beym Kupfer-machen des quartal reminiscere 1690. 42 1/2 Cent:r Kupfer Zuschläge darin 69 qv:r 13 1/2 loth 24 1/2 Cent:r Kupferlög darin 5 qv:r 14 1/2 loth 62 1/2 Cent:r 2 1/2 skålpund Schwartzkupfer darin 109 qv:r 5 loth 2 quint: Dar zu Vorgelauffen 114 Kupferstein darin 87 qv:r 10 Loth 20 1/2 Cent:r Kupferläge darin 5 qv:r 11 1/2 loth. 42 1/2

42 1/2 Cent:r Kupfer zuschläge darin 69 qv:r 13 1/2 loth thut 163 qv:r 3 loth. Ist dieses quartal beym Kupfermachen Silber zutrieb 21 qv:r 14 loth 2 quint: Summa der Silber, so dieses quartal remniscere a:o 1690 mit Vorigen quartal Luciá Verbliebenen Vorrätsen in nachgesetten Ertzen zur hülter worden Thun 656 qv:r 5 loth 101 qv:r 14 loth in 3260 Cent: Kies 5o qv:r in 600 Cent: qwetschneid 1 qv:r 9 loth in 50 geringen Ertz 31 qv:r 14 loth in 1020 Cent. Schlam 30 qv:r in 480 Cent: Kupfererts 150 qv:r in 1600 C:r anreicherertz 86 qv:r 4 loth in 300 Cent: glantzerts 43 qv:r 3 loth in 250 3/4 C:r rohestein 33 qv:r 14 1/2 loth in 108 1/4 C. anreicherstein 36 qv:r 10 loth in 52 C:r bleijstein 10 qv:r 2 loth in 18 C:r ♀erstein 3 qv:r 3 loth in 9 1/2 C:r ♀erlög 7 qv:r 8 loth in 24 C:tr Ertzstein 70 qv:r 3 1/2 loth in 528 C:tr werkbleij Summa ut Supra Vorherstehende 656 qv:r 5 loth Silber worden folgender gestalt berechnet als 370 qv:r 2 quint: an Brandsilber i Churfurst:l Sächsischen Zehendten und 109 qv:r 109 qv:r 5 loth 2 quint: in Schwartskupfern befintlich ringe antwortet worden. 284 qv:r befinden sich in nächststehenden Vorräthen. Thut 768 qv:r 10 Loth. Ist also dieses quartal Silber Zutrieb, desses sich herangearbeitet 107 qv:r 8 loth. Hütten rosten des quartals Reminiscere A:o 1690 43 fl. 2 gl. Von. 1388 Schichten a 6 gl. 3 d. 9 fl. 6 gl. abtrieber Lohn Von 240 Cent. wergk 1 fl. 3 gl. treibebier 59 fl. 15 gl. 5 Vor 114 mars rostholtz 27 fl. Vor Asche und holtz und 1192 fl. 18 gl. Vor 620 wagen Kohl a 40 gl. Thut 1703 fl. 2 gl. Alt wärkbly som utbringas warder på de stora drefhärdarne under Järnhatt till 40 Centner i sender afdrifwit, hwilken quantité de intet pläga öfwergå på det wärcket må gå så mycket renare och intet fräta för mycket in sig i härden eller röfwa Silfret, hälst

efter Mallmerne i Saxen ofta äre så Arsenicaliske, at de i sielfwa wärkbly på drefhärden sin oart låta spöria, men Silfret drifwes icke till någon wiss halt, utan så högt som wärket tillåter af de 40 Centner wärk falla förutan 12. 30. 60. 100 till 300 qv:r ☽ 22 till 23 Centr. glitter och 20 Centner härd, hwarwid askan och någon tillökning giör, samt 1 till 1 1/2 Centner abstrock, men Silfret brännes på en öppen härd med trampbläster å nyo uti med tästar inslagne Järnskålar till 60, 70 a 80 qv:r till 15 lod 3 quintin halt, hwarefter de proberas och Churfurstel. Zehendten inlefwereres. Wid första börian äro wäl Freybergiske malmstrek äfwen som på alla andra Orter af någon händelse upfundne, hwilka sedan hafwa gifwit tillfälle, at i negden flera eftersökia, till dess medelst några Grufwors uptagande en ständig Bergzlag daraf är worden, men sedan arbetaren hafwer gångarnes strykande, Bergarten och Jordmån genom Långsam sam öfning erfarit, och förmärkt at på wissa trackter hafwa Malmgångerne sina särdeles egenskaper som på annat ställe icke så anträffas, fast en enahanda malm där befinnes, så hafwa de giordt sig wissa Reglor ock kännemärcken, hwilcka de wid malmådrars sökande föllia ock icke gärna någon försökning giöra, förr än de om dem giordt sig wäl kunnige såsom wid Freybergiske och Obersaxiske Bergslagen, gifwa de mycket ackt på den Bergs arten med hwilcken malmen i någon Edel Grufwa är observerad hålla sig wäl, hwarefter de sig på annat ställe strax giöra förhoppning om dylik malmgång där lika Bergart blifwer påhittat, sammaledes hafwa de icke nog god tillförsickt till en Malmgång allena, där icke någon annan förmärkes tillstöta, som med sitt förenande den förra plägar förädla, hwilcket efter de på intet annat sätt wid begynnelsen kunna utspana, så gripa de wärket icke gärna an förr än de med wün

schelruthen flere gångor pröfwat malmens befintelighet och strykande, hwarwid det wäl är sandt, at för det stora bedrägeri, som förelöper med illwillige Ruthengångare och lättrogne Bergzmän, sielfwa wettenskapen och bruket deraf nog är kommit i förackt, såsom ock at många skiähl kunna andragas om des giltighet at twifla då man finner at rutan icke slår alla Menniskior utan mäckta få och dem allenast några wissa Åhr, men sällan hela åldren, slår ock enom starkare än den andra, sombliga allena på goda strykande malm gånger, andra på alla Swafwelwattn och Saltklyfter, diupet på Malmgången icke heller wist kan determineras, och Personer äro fundne som rutan och dess kraft hafwa kunnat förtaga, hwilket Sahl. Bergmästaren Meder i Freyberg ofta wist, då han den bästa Rutegångaren hans Ruta förgiordt at hon intet mer slagit så snart han henne i handen tagit tagit at henne sönderbryta eller fördärfwa, af hwilket alt nog twifwelsmål opwäckes at om något rutenslageri hafwa god tanka; men efter likwäl i sanning finnes, at rutan anten den af trä eller metall förfärdigas, en egenskap hafwer öfwer särdeles platzer emot des förmodan som henne i handen hafwer, sig till Jorden böja, sådant ock starkare befnnes öfwer Malmstrek än annor skatt eller Jordsaft sig tilldraga, prof också äro wijste at icke allenast malmgångerne till strykandet, utan ock ibland till diupheten äre efter rutans angifwande anträffade, till at förtiga hwad särdeles effect en i Liori och Beaucaire med Rutan förledit åhr erwijst och Naturliga Orsaker wäl kunna anföras hwaraf des wärkan som med erfarenhet bekräftas kan härröra, så synes wara försiktigare at efterföllia de Saxiske Bergmännernes exempel och hålla Ruthan för et Instrument hwaraf man

kan hafwa någon uplysning då man flera tecken till Malmens befintlighet hafwer at tillgå, och beflita sig dess beskaffenhet igenom förnuftig öfning wäl at utleta, heller än förhwariehanda missbruk och okunnighet aldeles förkasta hwad som till äfwentyrs i Naturen icke ännu nogsamt är utgrundat och ransakat. Grufwerne delas så snart de uptagas i 128 delar eller Kuxe, stående hwar och en Bergsman fritt att deraf äga så många eller få han tänkts men 4 af nemde 128 Kuxar skola efter gammal plägsed fritt underhållas och gewärkerne utaf hwilcka grundäganden på hwilka ägor Grufwan är belägen, altid en tillkommer för den olägenhet, som han af Gråbergs störtande, kiörningar och Byggeri tager, och de öfrige 3 tillhöra Kyrckior i näste Stad och Hospitaler efter hwar och en ortz sedwänia. Hwar Hwar ock en har fritt, at efter Lag och Bergs ordning optaga grufwa, på hwad ställe hon finnes uti Ängiar, Trägård, Skog eller Mark, undantagande sådde Åkrar, och hwilcken af jordäganden som sådant dierfwes förneka, är förfallen till 20 lödig marker Silfwers böter efter Churfurstlige ordonancen. Efter Malmgångorne sträcka sig ofta till några hundra fambnars längd och äro ibland på 4 a 5 fambnars bredd tillhopa situerade, af sådan godhet at många deraf kunna wara hulpne om malmen will fortsättia, så tillägges wiss längd och bredd til hwar Grufwa öfwer hwilcket de privilegerade eij dierfwes gå, utan lemna andra det öfriga fälltet, hwarigenom flere taga nytta om malmen är ymnog på alla ådrarne, hwart och et grufwelag ock mindre ljder, där wärcken sig förwärra. Wid hwar Grufwa är en Stigare eller grufwefogde

ibland ock en understigare som grufwedrängarne till arbete anföra och påse, och hafwa 10, 20, 40 till 100 och flere arbetare under sin befallning och stigaren stå under Schichtmästarens opsyn på Interessenternes wägnar och under geschwornen och Bergmästaren i anseende till Lands Herren och Churfursten. Gemena Folckets lön är antingen weckotals till en gulden eller R:dr och 30 grosch: eller efter Stadga och gedinge, då dem för hwar fambn Berg som borthugges i proportion efter weckolönen som han förtiäna kunde betalas 5 a 6 R:dr, hwilcket efter Bergartens hård- och löshet modereras och lämpas. Schichtmästaren som Räkning håller, folket aflönar och giör den tienst som Bokhållare här i Swerige äro wahna, niuter sällan mera än 1 1/2 till 2 r:dr om weckan, därjemte han dåck flera Grufwor under sin disposition kan hafwa och utaf dem allenast 2:ne som gifwa utbyte, dåck icke flere än 6 betiente och så kallade Berg-Officerare. Hafwa Hafwa fritt tillstånd at drifwa ock idka Bergwärck så starkt de gitta, allenast de wid stridige saker, som deras egne Wärk angå, uplåta andra domare dess biläggande. Utaf alla grufwor som icke gifwa utbyte, bekommer Churfursten hwar tiugunde mark Silfwer, och betalar det öfriga Silfret med 8 gl. 5 grs. och 3 d, och tillägges 3 grs: Lage för Specie r:dr med hwilcka Silfret i förtiden är wordet betalt, dåck drages här af 1 1/2 prC: till den så kallade Gnadenkasten för arma grufwor. Än gifwer för samma Silfwer en fl. Zulage, deraf Interessenterne bekomma 15 grs. och 6 grs. lägges i gnadenkasten. Enär Grufworne gifwa utbyte och hundrade qv:r Sillfwer lefwereras räknas 30 deraf för After-Silfwer, deraf Churfursten tager hwart tiugunde men af de öfriga 70 qv:r

hwar 10:de qv:n at betala resten af 20:de med 7 gl. 17 grs. 7 d och af 10:de med 7 gl. 6 grs. 6 d. Grufwor som betiena sig af den så kallade fürsten-Stållen och stå i utbyte, gifwa hwar 9:de qv:n till Stollens underhållande, och de grufwor som eij gifwa utbyte hwar 18 qv:n, deremot Churfursten drifwer ock wid mackt håller Stollen och lönar betienterne som äre förutan oberbergs hauptman, hwilken öfwer alla Bergwärken med en vice Berghauptman direction förer och dependerar immediate af Dressniske Bergs Cancelliet. En Bergamt Verwalter, der fin fahrer, Ober Hütter Verwalter, Guardien, Zehenner marchscheider, Bergmeister, Geschworner, Hyttenreuter, Zehenten schreiber, Oberbergamts Actuarie, Bergschreiber Erts Kaupfschreiber och hüttenschreiber, hwilkas plickt och boställning i Bergs ordningarne widlyftigt är förmält och alla ansenlige löningar af Churfursten niuta. 1/8 Mihl utan för Staden är en Swafwel Swafwelhytta, hwilcken betienar sig af de många närbelägna Kies-Grufwor och tillwärkar åhrligen ungefär 600 Centner Swafwel, som sällies merendels för 8 fl. Cent:r. Sielfwa ugnen är af Tegelstenar murad 8 alnar Lång 1 1/2 al. bred och 4 alnar hög, hwarutinnan äre 11 Sten-retorter af godt Leer 3 twär finger med hopablandade materier tiocka och 1 1/2 aln långa insatte, uti största ändan äro de fyrkantige, hwaräst den lilla dören eller kaklet föresättes och warder med små bränd malm som Sand kallas föreslagen, samma rör äro innanuti 12 toll höga och 8 toll wida och med 2 falsar, såsom ock innanuti med ren afsatts 1 Toll bred, derwid den lilla dören som föresättes eller Kaklet sig stöder, at hon icke uti Röret infaller, och at Kaklet icke kan föras ofwan ifrån och neder åt försedde. Uppå

andra sidan af ugnen där rören utgå, måste en hals wid röret wara wid pass 5 toll stark, som 9 toll sträcker sig ut ifrån ugnen, hwilken hals föres uti en blypanna hwaruti wattn är, sielfwa holet i halsen måste wara en god tums widt där Swaflet utkommer ifrån malmen eller Kiesen uti blypannorne utdrypandes; desslikes måste och innan uti rören et litet Kakel som är holigt, /: holen äro så stora som Ärter :/ där som halsen begynner och röret trångare blifwer, med et järn föresättias, at icke någon små Malm uti halsen må komma och honom förstoppa. Desse rör och Kakel måste alla förr än de uti ugnen insättias, tillförene wara wäl brände, at de sedan icke skola rämna och söndergå, under rören går Skyrgatan igenom, så at man på bägge sidor Skyre eller bransel inkasta inkasta kan. Ofwan uti hwalfwet är emellan rören Rök- eller Flam-hol, at lågan kan upstiga. Nedan för Skyrgatan är en Råsta, af starka järnstänger så trång at allenast askan och inga Kohl kunna igenom falla; Ofwan för råstan där rätta öpnan är, blifwer efter inkastningen strax med et stort kakel igenslutit, at lågan eller hettan icke skall åter genom skyrholet utslå, utan måste up igenom flam- eller- rökholen utgå, alldenstund det wädret som igenom Råsten uti ugnen instiger, Elden wäl drifwa kan. Uti Blykiettlarne som under halsarne af rören til at emottaga Swaflet äro lämpade, blifwer 3 twärfinger högt wattn ingutit och ofwan uti Kittelen et Lufthol af en fingers storlek eller uppå sidan hwilcket bättre är lemnat, behöfwa ock icke at Kittlarne stå för

mycket när intill ugnen, utan wid pass en twär hand derifrån at de uti Luften kunna hålla sig desto kallare. Angående arbetet, så hörer till en ugn, en mästare och twänne Styrknecktar, den ena begynner om morgonen Klåckan 5 till Kl. 3 om Aftonen, då den andra honom aflöser, och måste således hwar Styrkneckt sina 12 timar stående blifwa; Så snart han begynner så skyrar han uti bägge skyrholen tillika, twänne Långwedträn uti hwart och sätter med gaffelen strax Kaklet i holet, sedan lyfter han utaf de öfra rören de 3 Kaklen med det Krokuga stickjärnet och sticker uti sanden som för Kaklen war störtad, dåck acktandes at han uti den nedersatte stora bleckskåflen faller och sedan åter må kunna brukas, derefter uttages de de understa Kaklen och utdrages den glödande malmen med en raka utur rören uti den undersatte skåflen, hwilcken bärs utom Hyttan uppå en hop som sedan till victriol brukas eller till smälthyttan försällies; När malmen således är uptagen, så tillser han om det lilla kaklet med holen uppå, som är innan uti förhalsen föresatt, rätt står eller är rubbat, upränsar holen med det spetziga stickjärnet och insätter det åter uti sitt rum igen, och insätter sedan twenne smala järnskåflar fulla med Kies eller Malm uti hwart rör igen som till en half Centner wid pass bestiger och föreslår så de inre som yttra Kaklen, beströr dem ofwan till, efter emellan ugnen och det eftersta Kaklet en twär fingers rum blifwer, med små malm eller Sand, at ingen luft kan in- eller ut komma, elliest förbrändes Swaflet med halsen förr än det ned-droppar uti watnet,

fortfar således med Kiesens uttagande och insättiande, till dess med de 5 Öfwer och 6 nedrige rören blifwer färdigt giordt och kommer sålunda på en gång uti alla 11 rören 6 Centner Swafwelkies, desslikes måste han ock gran akt hafwa, at när lågan genom Lågholen icke utslår, instyres å nyo på bägge sidor åter twå wedträn, at ugnen hålles wid ständig heta, det pläga ock rören under tiden rämna, hwilcket då det skier, tager man sedan Kiesen är uttömd en trasa wicklad om et stickjärn, doppar det uti et tunngiordt leer och dermed bestryker rören at Swaflet icke mer drager sig igenom, sedan uphackar man Swaflet som sig uti blykistorne samlat med en spetzig Hammar, hwilket lätteligen låter sig lösgiöras, och samlar det utaf alla Ellofwa uti en särdeles skyffel och blifwer af 6 Centner ungefär till 40 a 50 skålpund oluttrat swafwel innom 8 timar förfärdigat, blifwer ock hwarie 8 stunder 8 stunder den afråstade malmen utur rören uttagen och annan åter igen insatt, uppå en wecka warder 126 Cent:r kies utbrände, dertill brukar man 3 Skräg:r frisk flössholts, en Styrknekt blifwer med 30 gl belönt. Det uptagne Swaflet blifwer till Lutterhyttan fördt hwaräst är en annan lutterugn med 2 gutna JärnSwafwelpannor, af Tegel upmurad, och pannorne deruti imurade, dåck at ingen glöd eller Låga kan komma till halsarne där de äro öpne, uti desse pannor blifwer Swaflet Lagdt och med små sönderklufwne wed undertändt, dock maksammeligen at Swaflet uti Pannan icke uptänder sig, och om så hända skulle, måste man med en täckel som wäl öfwer Pannan sig sluter strax Elden förqwäfia och Elden undandraga. När nu alt är i Pannorne smält och flytande, blifwer det wäl rört tillsamman, så sätter sig den små malmen till botnen och kastar jord waxet eller Bergwaxet som Swafwelslagg kallas ofwan uppå, hwilket alt till des gula Swaflet afskumnas och sällies

at giöra Russ gelb af; Men det gula Swaflet blifwer uti trärör till Swafwelstänger gutit och till Köpmanswahra brackt. Twenne gångor luttras om weckan, Tisdagar och fredagar, hwilcket mästaren allena förrättar, och är derhos en stor stank i synnerhet när mulit wäder är, då dunsten icke wäl kan upstiga. Elliest hafwer Mästaren wid Swafwelwärket icke stort arbete. När ugnen är upbygd och rör med Kalklen i förråd förfärdigade och ugnen till kies och wed icke hafwer någon mangel, kan han wäl gå et helt åhr igenom, dåck går han gemenligen Sommaren öfwer allenast, at om winteren kan förråd af kies warda förskaffat. Till at widare ärfara huru det i Freyberger Kopparen befintelige Silfwer warder utbrackt, reste iag till Churfurstlige Segerhyttan Grundahl 4 mihl ifrån Freyberg belägen, till hwilcken så wäl ifrån Freyberg och de öfrige Bergs Städerne i Saxen, som under stundom utur Böhmen, Thuringen Thuringen, Schlesien och andra främmande Orters Bergwärck åhrligen till ungefär 2000 Centner Silfwerhaltig Koppar blifwer försänd, och sedan han af Churfurstliga Factoren för 12 till 17 och 18 gl. Cent:r råkopparen efter dess godhet är inlöst, blifwer Silfret derifrån segrat, Kåpparen gårgiord och smidd till kiettlar, bottnar etc. och för Churfurstens Räkning försåld till Kopparsmederne i Dresden och där omkring för 26 R:dr Centnern, som all där fallande Koppar sig tillhandla och wist Contract derom alla 3 åhr förnya, warande uti Churfurstelige Saxen 5 Kopparhambrar, 2 wid Segerhyttan, 1. wid Freyberg och 2 wid Dresden, hwilcka oparbeta den Koppar som i landet faller af ny och gammal, och den öfriga kiöpa utur angräntsande orter; All Kopparen som hit warder brackt är rå Koppar och blifwer äfwen som uti Ungern

Gårbränd med wed och Eldslåga uti en hwälfd ugn 40 Centner tillika, hwartill går 1 fambn långwed och litet kohl till deglarnes afwärning, och när mindre quantité Koppar är i förråd och de snarare dermed willia wara färdige, Gårbrännes efter det så kallade Lilla maneret som här i Swerige är brukeligit pa en Skishärd, hwilcken de dåck icke gärna låta inbilla sig så kunna tillredas, af en quantité till 12, 15 skeppund som i Awestad skier kan på en gång deruti blifwa påsatt och Gårbränd. De willia elliest hålla deras Segerarbet för en särdeles hemlig wettenskap, den de dåck sielfwa icke påhittat utan af några Neurenberger lärt som Segerhyttan först hafwa ägt och till Churfursten sedermera försåldt, ock derföre efterlåtes icke Factoren at utan utan Churfurstel. eller Ober Bergzhauptmans tillstånd, tillåta någon främmande giöra sig om deras Wärk kunning, särdeles Swänske, hwilcka de af Långlig tid förmena eij weta deras Koppar hålla en Segerwärdig quantité Silfwer, eller den kunna derifrån skillia, utan föregifwa Swänsk Koppar wara icke längesedan ditbrackt, som hållit öfwer alt 6 lod Sillfwer i Centnern som af bifogade berättelse kan sees, hwilken efter den af Churfurstel. befallning är opsatt ock i Bergs Cancelliet ingifwen, innehållande hela beskaffenheten af deras Segerwärk, så har iag icke förment henne icke nyttigt härwid böra införas; särdeles sedan man nu i Swerige böriar ansegrande giöra sig något nogare bekymrad och förmödel. af denna beskrifning som wid ändan finnes annoterad nöjacktig uplysning lärer finna. Strax

Straxt wid Järnhyttan är ett stort järnwärck Rothendahl benembdt, bestående af en Masugn, 3 hambrar några Tråhyttor, samt wärkstäder till förtent Bläckmakeri. Malmen samkas ifrån åtskillige orter på Böhmiske gräntzen hwaräst han i smågrufwor af smala strek och fletzer dels kallbrytes, dels med Eld lösbrännes och till arter sammankiöpes, deraf Churfursten straxt på grufwebacken bekommer hwar 10:de Centner Malm. Somlig art Malm behöfwer råstas, somlig intet, utan warda torrbokade till Pullfwer och efter igenom prof utletad proportion, sedan ugnen behörigen är afwärmd, 7 Korgar Kohl och deruppå 5 tråg Malm opsatte, och när ugnen til twå alnar som med en Krok efterkännes, är nedgången warder åter lika mycket påburit, continuerande dermed så länge Materialer äro äro i förrad och stället will hålla. De slå ut hwart dygn 2 gångor, bekommande hwar gång en giös af 8 eller 9 Centner som i Stybbe löper, efter Sand i neigden icke är tillfångs ock tillwärka de åhrl:n till 18 a 1900 Centner. Ugnen är 10 alnar hög 1 1/4 quadr: aller öfwer stället, warande forman 1 aln deröfwer insatt, Pipan är fyrkantig, bredare ofwan än nedan och med wärckstenar hel igenom innan upmurad, gående måst till 30 á 40 weckor i sender, hwaraf zindret warder bokat, men gifwer sällan något Järn ifrån sig. En Centner giös Järn är 140 skålpund, hwaraf ham marsmederne måste lefwerera 420 skålpund förskått och sudit Järn färdigt at blifwa uträckt och i Smidningen till Stänger afgå åter 20 skålpund, men hwad till Bläcksmide behöfwes, tager Bläcksmeden på räkning och låter sig för materien och arbetet sedan betales, underhållande sielf sin Härdschmidt, uhrwehler, die gleicher och

gåssarne. Till Stångjärns Smide warder järnet 3 gångor omsudit och sedan et järnspett i qwicka järnet hållit hwarpå det omlöper till en Klump ock så derutaf utsmides till sådane Sorter som äganden Regulerar. Af det fina järnet som Bläcksmeden bekommer blifwer altid något orenare i Härden qwarliggande som utkastas, bokas och på Masugnen åter sättes. Bläckjärnet utsmides under en Hammare af 2 Centners wigt till en twär hand bred och en knifsbaks tiocklek, hwilcket dubbelt tilsammansbögdt till 2:ne bläck och till 1 1/2 quarters bredd utsmidt, afskiäres ifrån den tillhopa Kladdade kanten lägges 8 a 10 tillhopa och då de något tunna äro smidde och uti preparerat Leerwattn dåppade at de icke må tillhopa wällas, lägges 30, 40 till 60 tillsammans och under en Hammare af 8 Centner slås till till bläck af något mer än 1 1/2 quarters bredd, hwilcka hwilcka strax uti förteen huset opbringas och jemnas, därefter lägges bläcken i betan som af 3 dagar inwekt råg är giord, och hålles deruti 12 timar i stark heta, då de sedan uttages, skuras med Sand hel rena, aftwättas och förtenas uti en järnkettel af 1 alns längd och diuphet och 1/2 alns bredd. Deruti smältes 6 Centner then, om till det marienburgiske som mäst brukas af Schläckenwaldiske något eller annat sådant finnes som Kopparacktigt är, men i des mangel tillägges 2 skålpund gårkoppar och betäckes alt öfwer med smält talg, hwaruti bläcken indoppas, något litet blifwa liggande, at sedan de äro uttagne på en annan sida styckewis indoppade, och äntel. uti en annan liten panna igenom rent smält then igenom drages at dropparne wäl affalla och Bläcket en god Spegel bekommer. de fördelta bläcken packas sedan i små

åttingar hwar och en af 450 bläck som wäga tillhopa 230 qv:r kallas weiskrentz och Borderbleche och betalas i Hamburg 22 R:dr Courant. De swarta oförtente packas i ottingar af en Centner a 112 skålpund och gälla 10 R:dr Courant. Ett kiöpmans Compagnie i Hamburg hwaraf H Dunte är Principalen, stå med hammarPatronerne i Contract om wist förskott af medell och hafwa obligerat dem at intet förfärdiga mera än et wist quantum Åhrligen och intet försällia något fat af sådan sort som de bekomma till någon annan orts Kiöpman wid 1000 R:dr wite för den som någon af Conditionerne bryter. I Böhmen smides ock wid Rennwärken bläck, men lägges i fierdingar af 1 Centner och sändes öfwer Nurenberg och Augsburg till Italien och FrankRiket och Öfwer Schlesien till Pohlen, hwarast de i stor quantitée distribueras. Äfwen smides uti Hantze wid Isenburg och på flera ställen, hwilcka dåck alla lemna de Saxiske priset för dess goda materia. Strax Strax wid Berlin i Brandenburgiske landet, hafwa de också uprättat et bläcksmide af Swänskt Järn, hwilcket de med flit söka bringa i godt stånd, men det hafwer härtill ej welat komma i särdeles wärde, efter bläcken i brist af goda Arbetare icke äre så seega och smidige som sig bör och manufacturerne i Städerne det Requirera. Uti Wägen emellan Rothendal och Marienburg finner man Zerpentin-Grufwerne wid Zeblit hwilcka äro belägne uti et stort Berg när wid staden, icke diupare än 1 a 2 fambnar under gräs Jorden, tillhörande Stadsboerne som dem efter quadrat alnar tilldelte äro, sielfwa stenen ligger murwjs uti Gråberget och ser i förstone nog nide ut och mörk med några matta färgor isprängd, hafwande till Seleband och afsatts en skiön Talck af åtskillige Coleuren, men så snart han blifwer swarfwad och polerad, yppa sig dess gröna, röda, swarta, hwita färgor och bekommer han den lustre som de många slags käril, hwilcka så wäl i Swerige

som England, Hålland, och annorstädes införes ock för godt kiöp försällies, utwisa. Materien är uti sig sielf wäl icke mycket hård, men skämmer dåck myket Instrumenterne under Swarfwandet, derföre de ock det bästa Steirmarkiske Stål dertil måste bruka. Arbetarne i Staden hafwa emellan sig en gammal ordning och lag, at ingen som Ämbetet lärt skall gifwa sig på någon ännan ort i tienst, och der han det giör och sedan kommer tillbakas, hafwer han förwärkat all sin Arfs Rätt och blifwer till inga förmåner hos dem någonsin hulpen, hwilket de stadgat, at på andra ställen icke såkant arbete må inrättas, där till äfwentyrs slijk Sten torde wara befintelig, och ehuruwäl deras förtienst mycket ringa är och man för En R:dr mycken wahra kiöpa kan, så uppehålla de sig sig dåck genom deras enighet uti prisets sättiande så wäl at sällan någon på nöjsam näring lider mangel. Strax derhos är et Berg fullt med granater, hwilcka strax utspringa så snart man deruppå med något järn snår, och efter de under swarfwandet deras glants förlora, så warder öfwer Berget för främmande allenast, wakt hållen och så mycket granater deraf samlade som till Apothekarne årligen kunna försällias. Uti Marienburg hafwa tillförene warit härlige Silfwer grufwor, som de skiöna arter deraf funnit roth och wis gülig-malm, bewittna, men sådane äro nu så utgången at öfwer 20 a 30 qv:r Silfwer årligen icke tillwäras, och nu allenast 3 Grufwor blifwa bearbetade hwaraf till 600 Centner then utbringas som på stället sällies för 23 r:dr Centnern. Then malmen eller så kallade Zwittern winnes där uti strykande gånger på samma sätt som Silfwermalmen, allenast at den uti somliga grufwor, där Malmådren

ådren är mäcktigare, warder med wed lösbränd, och finnes ofta med kies förblandad, hwilcket efter han på sitt eget maner wide desse Orter ifrån Malmen måste skillias, så warder wid dess handtering på fölliande sätt förfarit. Så snart den Kiesige malm är utur Grufworne upfordrad, warder han, om han är mycket hård och seeg, råstad med en Eld, at Bokstämplarne icke så mycket deraf måge förnötas. Sedan warder han tämmeligen grant bokad och miölet efter som det är rikt till 1, 2 til 3 gångor om dygnet utslagit, och när något är tillhopa samblat låter man det löpa öfwer slamhärden i durchsloss-grafwen och det gröfre eller graupen låter man öfwer 3 planor waskas, alt hwad som då affaller optages och bokas på nytt, det andra som uti grafwen blifwer, war ock öfwer Planen nen waskat, undantagandes slammen som sätter sig på blåtthärden och neder uti grafwen, hwilken uti en tunna för sig sielf förwaras, sedan blifwer det grofwa wasket och wäl rengiordt och upsätties tillika icke mer än en liten skåfwel, men som affaller uptages wäl och omwaskas, bokmiölet blifwer af alla grufworne eller gefällen, när de snart äro fulla uptagit och äfwen omwaskat, och graupen som falla utur dunsloss grafwen kastas åter på Zwiettern igen, det öfwersta till det nedersta som uti 3 sorter samlas warder hwart och et för sig i synnerhet, såsom det grofwa och medelsta waskat uppå planerne, men slammen uppå blotta Härden, och när då 3 eller 4 tunnor äro af planerne utskiölgde efter som förrådet är till, blifwer det på blotta härden såsom det grofwa rengiordt, dåck måste med watnet i ackt tagas,

at man det klara och gemena godshet icke för mycket wattn påsläpper. Sedan warda efter bokmiölskistorne åtskillige sumpar giorde, som hwittere är rik till, det grum luta och slammen utslagen och öfwer slamhärden förarbetat hwar gång en skåfwel 2, 3 4, 5, som det är rjkt och tåla kan, i sänder upsatt, och när stenen låter sig uppå härden se, blifwer rännan framdragen och stenen uti tråget lagder, till dess något tillsammans kommer, sedan ut slås han och drifwes åter öfwer blåtta härden med en qwast och en så kallad stenskåfwel med en falls på sulan giord at hålla stenen. När stenen så wida är rengiord, blifwer det grofwa om deraf någon myckenhet är för handen allena som det är sorterat 2 till 3 Centner efter ugnens widd uppå råstugnen kastat och strax utbredt, och då det böriar glödgas glödgas, omröres det wäl med en järnkrok, och sedan låter man det uti 12, 15 till 20 tjmar stå uti stadig Eld då man emedlertid ofta kan försöka med sichertråget, om Kiesen blifwer fuchtig, och när det sedan nästan nog genområstat, låter man Elden gå ut, omrörande alt stadigt malmen, till dess han kall blifwer at han icke klibbar sig tillhopa, sedan giör man åter hwar sort reen på blotta härden, eller när grof och grann i mangel på differente sorter måste tillsamman brännas, måste det uti et faat tilsammans då det kallt blifwit med wattn anfuchtas, och uti durchflossgrafwen, på det at det grofwa må skillias ifrån det grannare, igenom låtas, och hwardera för sig rengiöras, men afskotten så wäl det första som det sista som brände äro måste wäl uptagas, och så långe nödigt är, öfwer härden drifwes, och allena ock icke ihop med de goda rengiordt och brändt warda. Se

dan smältes det klara och ugnen hålles wäl täckt, acktandes blästern wäl at han icke gifwes för stark, hwilket smältarne efter deras lära weta at observera. I fall at Kiesen intet aldeles wille skillia sig, är bättre at Thene giutes uti skifwor än rullar, står och beqwämligare at försällias. Wid bookwärken sitter på yttersta bokstämpelen en hammar neder emot en järnring, på hwilcken han slår, så snart ingen Malm är under stämplarne, men berörer elliest intet ringen, på det Bokaren derigenom i dess uppwacktning må blifwa påmint. Ugnarne äre 5 alnar höga 1/2 aln breda baktill wid forman, men smalare för bröstet, diupheten deremellan 3 qwarter, hafwande allenast en wärcksten til Botnhohl som sluter sig åt öga som af blåstern altid hålles öppet, men elliest är hela bröstet frammantill igenmurat, efter malm och kohl upsattes wid bakmuren öfwer blästern. Ett Ett tråg steen och 2 tråg kohl blifwa tillika opsatte och et tråg Thenslagg som altid twå gångor genom ugnen sättes och Thenet flyter stäche igenom det öpna ogat uti förhärden som är aflång och så stor at en Centner then däri kan hållas, förr än nedanföre uti Stybhärden utskickes, derutur thenet med en järnslef giutes på et afwärmt Kopparbleck till gatterwärck som strax stämplas med den Orts märcke hwaräst det tillwärckas och sedan uprullas till Köpmans gods. Ugnen måste altid hållas mörk, därföre och kohlen först läggas i wattn några timar och så wåta upsättias, så wäl at skillias ifrån ofta widhängande sand, som under smältningen kunde giöra dem skada, som at betäcka Thenmalmen, at han icke upswäller af blästern som altjd med klar förma hålles och deraf kunde förtäras i ugnen.

2 Centner Wask gifwa 1 Cent:r then. Bälljorne äro af Läder icke större än Lagom klensmeds-bällior. Smältarene betales för hwar wecka då de 30 grs: till 2 R:r kunna förtiena, men måste ibland gå hela Månaderne fåfänge utan förtienst då intet i förråd är at smälta, icke eller kasta desse thenwärken mycket af sig at deras ägare, efter nu mäst alla grufwor må Inbüsse arbetades, undantagande några enda som hade begynt at betala någon del af förlaget. Twå mihl härifrån är Anna-Berg belägit en gammal Bergsstad, men nu så armt at några qv:r Silfwer och ingefär 150 Centner Then Åhrligen tillwärkas, äfwen så weisenthal och Gottesgabe tilljka med Schlackewerde, hwilcken tillhörerPrints Lovis von Baden, medelst Giftermål med Hertigens dotter af Saxen, Lunnenburg, och är merwärd at sees för ders skiöna Trägård gård, än de få befintelige Thenwärk. Uti wägen ifrån Carlsbad till Kräslitz i Böhmen kommer man till Raude-Järnbruk grefwe Nostits tillhörige, bestående af 4 rämwärck eller hamrar med twå bläck och Trähyttor, hwilcka drifwas af en liten förbj löpande flod dertill i små smärwattn Åhrligen innehålles och wid torra Somrar till hamrarne ledes. Malmen kullbröts 1/2 mihl därifrån, hade anseende som Myrjärnsmalm här i Swerige, och blef för dess löshet och jord-bländning förwaskad uti slamgrafwen wid grufwan förän han fördes till hammaren, hwarast 2 a 3 slag deraf förblandades och på samma maner som wid andra rämmwärck förarbetades, allenast at kohlen här icke behöfde sönderslås små som annorstädes, utan blifwa stora om ordinarie Smidie-kohl påsatte. Smederne föregofwo at de hade för

sökt bruka Masugnar, men kunde de med för malmens mildhet skull ej komma tillwäga, efter han uti den långsamma hettan aldeles bortbrände i kohlen woro här för Skogarnas ymnoghet skull nogsamt tillfångz, och i stället at i Saxen mäst Eke, Biörck och så kallade hårde Kohl förbrukades, så war på denne tracten jdel Furu och Gran, at en wagn kohl af 12 Korgar eij betalt högre än till 24 grs. deremot hon Saxen merendels gäller 40 grs. Tillwärkningen sades här Åhrligen stiga till 2500 Centner hwaraf största delen oparbetades i förteende bläck och trä. Samma grefwe Nostits tillhörer Kräslitz Koppar grufwa, liggande et högt Berg strax utan för Staden hwaruti en Kiesig Kopparmalm uti swäfwande gånger finnes fallande så flacht, at så wäl Arbetaren på slätt liggande bräder nedfara, som ock Malmen på samma sätt upsläpas upsläpes. Brytningen skier med sprängande som på strykande gånger och Berget försättes med stänglar. Den upfordrade Malmen skudas strax på Lafwen och det renaste föres genast till Hyttan, men det små affallet till Bokwärcket at slammas och waskas. När malmen är kommen till hyttan kallrostas han en gång i några dagar och smältes sedan til skiörsten, beskickad med Slagg, en slags swart kies och en art spatfluss. Ugnen är giord som en Krumofen, gående härden 1/2 aln under forman slutt neder emot Öga som altjd är öppet. Uti en wecka smältes 250 Centner malm, deraf på et Schicht igenomsättes 16 Centner Malm en gång råstad, som håller 1 Centner ifrån 2 till 10 qv:r Koppar. 22 Centner obränd malm håller Cent:r 2 a 3 qv:r ♀ 6 Centr godskiärstens slagg. 18.

18 Centner gammal slagg utur warpen. 3 Centner fluss. Summa 65 Cent:r I 24 timar smältes detta igenom ugnen och giöres 6 schicht i weckan, som belöper sig till 250 Centner Malm hwaraf kommer skärsten ungefär 40 Centner hållande 1518 a 20 skålpund Koppar Centnern. Skiärstenen warder med 5 Eldar tillbränd och sedan åter igenom ugnen smälter igenom en stickugn till en så kallad durchstehstein hwilcken åter 9 a 10 gångor förbrännes til des han till Sahlu bränd är, och så upsättes till Koppar och bekommes 8, 9 til 12 Cent. ♀ 2 så at hela weckan giöres 8 a 10 Cent: ♀. Åhrligen tillwärkas 400 till 500 Cent:r hwilcket mäst till grefwens egit mässingswärk derbredewid belägit upbrukas, hwilcket består af 3 bränugnar och bekommer dess Galmeija dels öfwer Bresslau utur Pohlen, dels ifrån Tyrol öfwer Nurenberg och sällier och sällier sin mässing till Kiöpmännerne i Prag a 30 R:dr Centnern wid samma wärk hade nu någon tjd intet blifwit arbetat, derföre iag icke eller någon af betienterne kunde anträffa. Ifrån Kräslits reste iag till Hans jörgensstad, passerade under wägen många grefwe Nostits Teenwärk, hwaräst wid Bokwärken allestädes war upsatt en malmkista, ljka som en slutt stående kärra, framåt något trängare bygd, hwilken slås full med malm, och är dess bredd så emot första bokstämpelen satt, at då inga stenar äro på Bok-sulan faller ett på stämpelen insatt twär i nedgående på Kistemunen at malmen stötes under stämplarne, och Kistan åter intet röres så länge understämplarne något är i förråd. Ofwan uppå kistan löper wattn utur en ränna, som håller malmen altid hal ock slipprig. Samma Method brukas ock med Silfwermalmen wid Hans jörgens Stadt och synes intet wara oduglig då en befarer

farer wårdslösa bokwärkswaktare som ibland låta stämplarne förnötas på bedige boksulan. Uti Hans jörgens-Stadt hafwer för 30 åhr sedan ingen Silfwer Grufwa warit upfunnen, utan sedan de med Rutan hade böriat något omgå och efter dess angifwande giordt en ock annan skiärpning hafwa sig små streck yppat och efter handen så förbättrat, at en grufwa kallad dass frische glück nu gaf det skiönaste rothguldenErts som på många År i Saxen intet funnits och till Interessenterne hwart fierdedels åhr 60 R:dr Specie utbyte betalte. Samma Malmstrek continuerade sitt strykande under en Elf in på Bömiska gräntsen och hade allaredan bewjst sig där på Silfwerhaltig wara. Emellan Hans Görgensstadt ock Eiben stock äro åtskillige Seiffenwärk belägne, utaf hwilcka Thenmalm i quantitée utwaskas, hwilcken är befintlig befintlig ibland en fambn under Jorden, ibland 2. 3 och 4 fambnar och förmenes igenom något wattns öfwerfödande i forna tider wara rifwen och skölgder utur strykande gånger ok malmstrek, som sedermera wid wattnets aflopp på åtskilliga ställen blifwit lemnat, ock sedan den efter handen med jord är blifwen öfwerwuxen, letas han nu således igen, at små wattubäckar med fljt till sådane ställen ledas där at frånskillia den lätta jorden och uti dertill giorde grafwar lemna den lunga stenen, så kallad geschübe eller Thenmalm, blifwande de större jordstenar med Skyfflar altjd motade och utur watnet upkastade; Sådane Seiffen utletas antingen med ruhtan eller igenom teckn af Jordmåns sluttande, hwilcken på de Orter som Seiffen en gång äre befunden gifwer arbetarne någorlunda till förstå hwaräst dylike malmarter stå at träffa, ibland tilldrager sig ock, at enär de någon tid dessa Seiffen

Seiffenwärk efterslagit och utarbetat hafwa, äro de medelst dem komna till fast klyft och malmådrar af samma slags mineral, hwarutinnan de ock förmenar samma Seiffenwärk wara härkomne, kantige Chrystaller, Böhiske Demanter, aqua marina, samt flera sådane stenar warda esom oftast warit derutinnan fundne. På somliga ställen där Zitterstenen mera uti fletzwis ligger utbredd, hålles wattn i särdeles dertill giorde dammar, hwilket när arbetas, nedsläppes genom en ränna och utaf geschubet altid någon quantitée deruti inkastas, som äfwen på föresagde sätt ifrån des gröfre stenar och jordarter skillies, och som annor thenmalm tillredes och smältes, slamgrafwar och träplanor wara äfwen på et ställe i bruk, af hwilcket wärk så wäl som någre af de öfrige för tjden åhrlige utbyte gafs. Schneberg, hafwer för många Åhr sedan sedan för dess stora tillwärkning af Silfwer warit i stort flor, men nu warder deraf liten quantitée utbracht och allenast några grufwor af kobolt som till blå färga präpareras bearbetade utaf hwilcka S:t Catharina är den förnemste, gifwande wissmuth, Ertz, Silber och farber Kobolt, under hwilken Gedingen-Silfwer esomoftast inträffas; Härutinnan äger Churfursten öfwer 2/3, hwilka han för dess räkning låter bebygga, och efterlåter intet de öfriga Gewärkerne större quuantitée af sin Safflor eller blåfärga at föryttra än han förmärker årligen opgå, låtande heller anseenligit förråd behållas i förwar, än igenom starkare utförsel denna Materia som allenast har ock till liten quantitée wid Jochimsdahl i Behmen ock få andra ställen befinnes, gifwa tillfälle til prisets förnedrande. Samma maxim hade en förmögen Kiöpman

i Schneberg som ägare af Churfursten 2/3 war, welat bruka, men efter dess med participanter altid på starkare försälliande drefwo ock honom i dess goda dessein hindrade blef han föranlåten at för dess död testementera Churfursten dess Egendom i wärket som alt sedan Testatoris willia efterfölgt, och de öfrige participanternes wahra efter behag disputerat af dess försälliande inskränkt. Dun weissmuthaltige kobolten, warder sådan som han utur Grufwan skaffas under frj himmel uppå en jembn platz på wekastad, hwilcken itändes, så smältes weismuthen då han någon heta befinner, ned på jorden. När kobolten är kall blefwen, blifwer han uptagen, Kohlen ock askan bortblåste och wissmuten tillsamlat och än en gång smält, den ofwanpå befinteliga orenligheten afskummat och sedan gutes uti kakor efter behagelig form och storlek, blifwer sedan försåld skålpundet för 6 till 7 grs. Denna Denna således brände kobolten, eller den som ingen wissmut håller, warder först bokad och igenom ett durchschlag, som utaf järntråd är giort med så stora hol at et hampkorn kan igenomgå kastat; Sedan blifwer det som igenom går uti et annat bokwärk som i gemen 3 stämplar hafwer bokat, och Continuerl. med en skåfwel det grofwa under stämplarne underskyfflat, med det små sicktas igenom et Sickte af Kopparbleck giordt, som så små hol hafwer som någon tid möjelig wara kan. Denna till miöhl giorde Kobolten warder sedan caleinerad på fölliande wjs i Calcineerugnen är uti en stark mur stående innan uti 12 fot i fyrkant med et starkt hwalf 2 1/2 fot hög; Skyrgatan eller Eldstaden går mit under ugnen och är alt igenom hwälfd, under ugnen med nödwändlig trumma försedd, denna styrgatan står frammantill öppen, at wädret må drifwa flamman bakåt up igenom flamholen stölande och dragande sig fram uppå

den slutta härden där Kobolten ligger flamholen äro 6 bredewid hwarandr på wänstra sulan när man igenom ugns- eller munsholet hafwer uti bredden 3 fot en fot högdt, är wäl med järn förwarat och är jemtmed härden därpå Kobolten ligger. Uppå en Råsta warder 5 till 6 Centrer tagna, och blifwer under rostningen med en järnraka som oftast omrörd, weden måste ock wäl torr warda. Mit öfwer halfwa hwalfwet står rökfånget, hwars mun är 6 fot wid, 10 fot hög och är förlorad igensatt till 2 1/2 fot, sedan går röken uti en mur, som et tegel tiock är 6 fot hög och 2 fot wid. Det hafwer detta så kallade giftgång 3 buckter och sträcker sig till 100 steg i längden, med des ända går rökfången 20 fot i högden, och öfwerst wid dess anssucht är widden 1/2 fot öppen, där uppå står et windfång som röken hielper at obehindrad utkomma, längs efter denna muren äro 6 små trä-dörar, at man kan där inkomma ock röken uttaga som sig til en stor myckenhet på alla la ställen anlägger, af hwilcken en Centner uti Arsenie-Hyttan försällies ör 1/2 r:dr, ser ut såsom en hwit aska, derutaf giöres uti en särdeles Hytta Arsenicum. En skeffel af röken wäger wid pass 2 1/2 Centner. Uti beskrefne Calcinerugn, warder den til miöl giorde Kobolten 5 eller 6 Centner tillika utbredd, ofta omrörd och honom mindre eller mer, som orten är till rök ifråntagen, som de utaf föregående prof hafwa funnit böra skie. Detta arbetet Läres med stor öfning och flit emedan det är mycket angelägit, och den ena arten altid will tracteras annorledes än det andra. Efter Calcineringen blifwer Kobolten förd uti förråds Cammaren och en berättelse af hwad art kobolten är, huru länge han är råstad och huru mycket deraf är, uppå en zedel skrifwen och derpå lagt, derefter beskickningen inrättas, och måste det äfwen uti förrådsboken uptecknas. Kiesel eller qwartzsten, som wid detta arbetet brukas, tillredes sålunda. Han warder uti stycken, som man honom bekommer 100 eller 200 Centner först

uppå wed lagd, uptänd och wed alt fort ofwanuppå lagdt, till dess at han wälär genom glödande worden, sedan afsläckes han med wattn medan han ännu glödande är, så sönderspringer han ock blifwer mör til Bokningen sedan föres han till Bokwärcket och sönderbokas, så flyter det lättaste bort öfwer uti en ränna, som 12 fot lång 1 1/2 fot bred och 1 fot diup är deruti samlar sig kiesen och föres derifrån till Hyttan och bookas uti en wid smältugnen skående tackugn, hwilcken ock utaf smältugnens Eld upwärmes, ock utdrages åter med rakor och sållas sedan uti en sluten Träkista, som dertill giord är, genom et hohl och Kopparbläck, som uppå stänger hit och dit ryckes och behålles således uti förwar till beskickning. Påttaskan ligger således giord; man hugger en furu som uppå sin rot står till kärnan eller mitt-uti och tänder Eld deruti, så brinner hon en da da igenom innan uti och askan faller reen neder, hwilken sedan på wist sätt blifwer kokad, at han uti en järnkiettel wäl anskiuter, den kallas rå Påttaska och lägger sedan uti en särdeles Calciner-ugn, hwaräst hon först med lindrig sedan med stadig Eld Calcineras och ofta omröres till dess hon blifwer så hwit som Snö, sedan tages hon ut ock förwares på en torr warm ort. Förr än man nu smälter uti stort, måste på åtskilligt sätt uti smått compositionen pröfwas, at man kan se af hwilcket mer eller mindre bör lagas. Till exempel: En del kobolt, en dehl Påttaska, en del Kieselsten, men är Kobolten god och dörb, och intet för mycket eller för litet råstad, så blifwer efter beskaffenheten mer Kieselsten eller Påttaska tillsatt, hwilcket alt öfningen och accuratessen lärer. Till det lilla profwet brukas skiärfwor ofwantill 1 1/2 toll wida, nederåt spitsige 1 1/2 fot högdt och

blifwer till ett lod inwägit insatt i smältningen, och låter man det deruti god flamma stå i 3 eller 3 1/2 tima, sedan uttages det, och glaset fattas med en liten tång, omwändes och drages, sönderslås och efter sin egenskap betracktas. När Compositionen giöres i stort, så tager man dertill det glas, som tillförenne intet är rensmält oh hwad som uti Malmningen och waskningen, såsom för lätt och odugeligit är ifrånskillt, inblandes och warder alt tillsammans uti et trätråg med wattn fuchtat och sammanblandat, sedan med Järnskopor uti Takorne, som allaredan uti ugnen måste glödgade warda inöst /: men kakorne förr än de uti smältugnen warda insatte, måste uti en annor ugn tillförene wähl afwärmde warda :/ derefter compositionen uti smältningen med Eldens behörige regerande ock ofta ock ofta omrörande i 8 timar till glas smälltes. Smältningen giöres efter proportion emot krukorne, af hwilka 4, 6 eller 8 hwaraf 3/4 Cent: Capacitée på bägge sidor i ugnen sättes, ock måste den ena så wäl som den andra hafwa lika stort rum ock stå fritt, at lågan kan rundt omkring henne uppleta, för hwar kruka är uti ugnen et hol 9 toll högt 5 toll bredt, hwilcke med sten igensättias, rätl ock stå krukorne mit för holen at man kan se derin, för desse hol är ok en mur, deruppå de små profwen satte warda. Ugnens högd är till holen ifrån jorden 5 fot, daröfwer är sedan hwalfwet med dorrkiesel och Pottaska, Calcinerugnarne äro när in till smältugnen sätte, ock blifwa af smältElden uphettade och efter nödwändigheten lågan till en af dem intwingad. Det hafwer ock så wäl som de andre ugnarne

sina Fundament och trumnor efter nödtorften. Det smälte glaset blifwer med en järnslef utur krukorne tagit ock kastat i wattn, därutaf blifwer watnet warmt ock brukas till bad; Sedan glaset är kallnat uptages det ock sönderstötes, sållas med et Såll af järntråd giordt, som hafwer så stora hol at et hampfrö kan igenomfalla, och blifwer således till Masugnen tillberedt. Qwarnen angående: först är ekar 6 fot i quadat, fyra fot högd af trä upbyggt, deruti är en reef sten, hwilken mittuti hafwer et järn och uti järnet et punct hol, uti hwilket långjärnet som rätt perpendiculariter uprätt är står, derwid de andra reefstenar 2 st äre fäst där ofwanföre är på Långjärn ett trillhåel, och går sedan Lång järnet ofwanföre uti et puncthol som uti en påst är fastgiordt, öfwer hwilcken en hiulstock med en eller 2 waschen med 2 Knyggehiul som uti trillhiulet gå och den derwid hängande hängande stenen omkring draga; uti karet är wattn deruti glaset stadigt Kringflyter och således mahlit blifwer. Watnet och glaset upwärmer sig sielft, derföre måste det med friskt wattn åter afkylas. Ett sådant rifwande skier på 6 timar, derefter aftappes det ock öses uti waskkaren, röres ofta med träspador an, at skarpheten utaf Påttaskan må bortgå. När nu detta efter nödwänligheten är förrättat blifwer det uti et anat kaar öst, oprört och låtes wissa stunder sättia sig efter som man det grofwa ifrån det grannare skillia will; När det grofwaste en stund har satt sig, blifwer wattnet uti annat kaar opöst och låter åter så länge man behagar sätta sig, hwilket ifrån 4 till 8 diferente Sorter continueras, om de ock sina ordningar hafwa utaf hans furstl. durchleuchtigkeit uti pris ock quantitet; såsom fjn, klar Cent: a 16 1/2 s: god klar 10 1/2 s: medelhög

delhög 7 1/2 s:, ordinair hög 5 1/2 s: hwilcket pris efter tiderne sig ändrar. Färgen måste med yxor huggas utur karen och torkas uppå bräder uti torkstugun, som hwälfd är och rundt omkring hyllor hafwer deruppå 60 bräder stå, hwart af fots längd 2 fots bredd och rundt omkring med Listor äre försedde. när hon är all torr, blifwer hon åter uppå et bredt bord med runda Kaflar sönder rifwen, efter sedan hon tillförene war wåt och nu är torkad blefwen, stora knippor däraf äre wordne, sedan blifwer hon sållad genom et hårsickte så grant hon någon tjd mögeligit är at träet och annor orenlighet som däruti är kommen, kan i frånskillias, därefter blifwa färgorne som de sin ordning hafwa sorterade ock efter sina Sorter och pris uti Leipzig lefwererade, derutöfwer eller under ingen uti Churfurstens gebiet giöra tör, derwid äre äre och förordningar gifne, huru mycket hwar skall om weckan förfärdiga i kobolten, blifwer ock utaf betienterna taxerad i föllie af tillförenne giordt prof såsom Cent:r till 4 rd:r 18 grs: högst. Huruledes Arsenicum utaf ofwanbeskrefne Koboltmiöl giordt warder. Hyttan är rått fyrkantig, står uppå en mur 12 fot hög, deruppå en afsatts och Taakfot af trä åfwanuppå med et afsätt öppet Tak, at röken i alla wäder kan obehindrat sin kos kommma. Uti denna Hyttan stå trenne ugnar hwilcka allenast bestå af twänne munnar 2 fot tiocka och 9 toll ifrån hwarandra, upå desse lika högt stående murar, som ifrån jorden 6 fot högre äro, warda 3 eller 4 järnplåtar, som 2 toll tiocka äro och mitt uti et rundt hol 2 toll neder 1 fot bredt hafwa lagde, mit uppå järnplåtarne warda de af järnbläck giorde hattar sätte, som nedan uti äro 1 1/2 fot wida och upåt draga sig förlora tillsamman allt till 6 toll, warande

hogden 3 fot och ofwanuppå öppet. Denne hatten när han sättes uppå järnet, tillstrykes han wäl neder ikring och med wed antändes till en hatt insättes 60 till 70 skålpund /: och om Arsenicum blifwer Guhl, så warder 1 skålpund swafwel tillsatt :/ Arsenicmiölet blifwer med en Kopparskopa när järnplåtarne äro wäl glödande, uti hättarne insatt, sedan gifwer det en mäckta farlig rök och damb, och då det intet mer röker så är det nog, sedan låter man det kallna och uttagen Arsenicum och insätter annat kobolt miöl igen, och så fort. Arbetarne måste mund och näsa förbinda ty röken giör dem till sin hälsa stort afbräck, hwarföre ock en arbetare för 1 Centner 1 gs: i lön och kan om dagen 7 till 8 Cent: förfärdigas. En Centner Ansenierök gäller 1/2 s: uti Hyttan. En Centner förfärdigad arsenicum senicum wid Hyttan 2 1/2 s: En Centner miöl gifwer 60 till 70 skålpund Arsenicum. Schwartzenberg hafwer wäl en aparte Bergmästare, som förestår några små Koppar- och Tennwärk, men dess Grufwor äro så wäl som Gejers bergen merendels ödt och hinna ej årligen öfwer 40 a 50 Centner tillwärkning, allenast at wid Gejer victriol till någon ymnoghet siudes af den der befintelige kies och något stycke derifrån af en art victriol schiffer, hwilken på et stort råstställe med långwed warder lagder, som åfwan uppå och uppå sidorne med berg, steen eller jord betäckes, sedan uptändes råsten och låter man henne sin tid brinna, men malmen måste ofta under brännandet med gruus öfwerhällias, elliest bränner han om han för mycket luftt hafwer. När nu malmen uppå råsten någon

tid legat hafwer, och af Luften är wäl igenom arbetat, blifwer han sedan lagd uti Kistorne och wattn der owauppå gutit; Gemenligen opfylles med Schiffer 3 kistor och den 4:de med utswaflad kies, deruppå äfwen ock wattn giutes. När wattnet deruppå uti 6 timar stådt hafwer, aftappas Luten som löper uti hoar som så äro till anseende som wattnhoar wid brunnarne på landet, ungefär 8 fot långa till dess man så mycket Lut hafwer, at man dermed kan uppfylla den så kallade lilla pannan hwaruti hon kokas uti 3 timar sedan aftappas och låtes uti en som man Pumptråget kallar deruti pumpes Luten in uti den stora pannan med den upludne Luten wäl upfyld hwilcket så länge continueras til des sådel är är färdigt, men at luten skall förr än hon slås uti den stora eller gårpannan altid först siudas, skier för den orsaken skull, at hon sig må wäl renluttra, ty när han således siudes, blifwer uppå bottnen en gål tiock materia; När då den klara luten derifrån tages, så hafwes detta uti et tråg för sig, at det sätter sig och blifwer tiockt som et ljus, hwarom här nedomföre skall mera sagt warda. När så det således uti stora pannan siuder och ungefär et par dygn har siudit, så hafwer man leerkruker som fuller äro breda men intet särdeles diupa, som kallas proberkrukor, af desse fyller man et utaf Luten utur stora pannan och sätter uppå en kall ort, när nu åter en twärhand är insudit och man nu åter inpumpa will, blifwer åter et sådant

dant käril upfyllt och till det förriga satt, sär sådane käril 5 eller 6 upfyllte, afgiutes de småningom efter hwarandra, då finner man uti den första ganska små korn, uti det andra något större och så widare til det sista, hwilket helt fullt är, så högt som luten stå hafwer; När nu så wida komit är, at sådet är nog stark ock rjkt, så blifwer det inkokat ock inpumpas icke mer lut, till dess det bekommer sitt rätta går, hwilcket sålunda synas kan, nbl. Det sätter sig öfwer sådet i pannan en tiock huud rundt öfwer, då borttager man Elden och låter det så kalna när det skiedt är uttages tapp som är uti pannan och låter luten uti de trene förbemelte hoarne löpa igenom en räna uppå uppå desse hoar ligga trän, som något bredare äro än hoarne at de kunna räcka ifrån den ena sidan til den andra, uti desse äro hol borade wid Pass eller 5, deruti sättes in i hwart hol twänne stickar som börte kallas desse äre fyrkantiga af en tummels tiocklek, och uppå bägge sidor äro spänor skurne, som wid trän fast-sättia och warja breda späner, men uppå de andra 2 sidorne äro ock spänor men intet så breda. Desse trän äro wid pass 3/4 aln långa och ena edan spetziga, at twänne sådåne Tunna uti et hol på twärträ insättias, sedan omwändes de at ränorne komma ned uti luten, så sedan luten i 3 eller 4 dagar, som det är kallt eller warmt wäder till wäxer och anskiuder, sedan uttages öppne som hwar ock en ho hafwer, så att luten aflöper, hwad som intet af löper

per det öses af, då icke allenast trän äro med victriol anskutne, så at man intet trä se kan så långt som luten räckt hafwer, utan ock hoarne innan uti på botnen, sidorne och wråarne hel tiockt med wictriol anskutne. Den som uppå trän är kan snart afskakas men den som uti hoarne anskutit, warder med en bred slef, sådan som murare bruka, ifrär tagen. När nu victriolen uttagen är, blifwer uppå bottnen, äfwen som förr är förmält en gål och tiod lut eller faeces, hwilcken hafwes till den andra uti de andra trågen; denna siudningen som nu i hoarne warit, gifwer 3. 3 1/2 a 4 Centner om Wintertiden. då besta tiden är till at siuda, men om Sommaren än den swåraste. Härhos är at betrackta, at då man ingen utrefwen kies hafwer eller luth luth af sådan kies ingen god wictriol siudas kan, utan blifwer lös och matt måtte och detta acktas at då man uti siude pannan ifrån begynnelsen till ändan et stycke järn nedsänekr, så blifwer gemenligen i warande tjd /: eller då en siudning uti 2 dagar och 3 nätter och således 3 Siudningar på åtta dagar förfärdigas :/ et stycke af 1/4 Centner förtärt, därutaf är victriolen blefwen blåacktig, twifwels utan af Järnetz rödbräckte eller Kopparacktiga art, Hwad den förbemälte remainens utaf victrioliske Luten angår, så warder det mosigt och sätter sig tillsammans, at det blifwer såsom et Leer eller Smöria, hwilcket sedan inslås uti gamla victriol-krukor, eller elliest krukor som qwinfolcken bruka at hafwa sur miölk miölk uti och blifwer sedan uti Krukmakare

ugnen brändt, då samma Materia blifwer hel blodröd eller ok Zinober-röd, efter hon i hettan hafwer stått, den samma blifwer med en trästöt uti en der till giord hoo sönder stött och sedan uti små fat inslagen. En mihl ifrån Gejer är Ehren frie drichs dorf, hwaräst Grufwan kallad die Vierung är ymnig af Themmalm, särdeles skiöna zingraupen med wackra flusser och steinwärck. Sielfwa Malm, ådrarne äro sällan öfwer en span mäcktige, men många bredewid hwarandra, som snart afsättia och snart åter tillsammanslöpa blifwande Berget här med weed lösbränt och dock med ordenteliga stämplar geufwan förbygdt. Uti en wattupump mit uti Grufwan wid nedersta pelarne sänkter, utdrages genom åtskillige pumpar och tillhopa fogade konströr så mycket wattn wattn som dagewattnet tillåter sättningar at drifwa under weden lägges altid spånar underst, och sedan Graan, eller Tallweds klabbor, slätt uppå hwarannan, at Elden altid må twingas nederåt, så lagande at på grufwebottnen, så kallade strossar eller pallar trappewjs hwarannan föllia och weden på flera derutaf tilljka itändes, de hade med skiutande ofta giordt försökning, men för bergets fasthet icke funnit den effect som med Eldens sättiande, hafwa icke med skrämmande och bergets löswinnande kunnat komma till rätta och derföre sprängningen öfwergifwit. Största swårheten hade detta wärket af mangel på nödwändigt upslags wattn till konsthiulen, hwilcket till att remediera en Engeländare där i

orten sig angifwit och inrättat en gäpel eller Oxewind, hwarwid en Korgstång war häftat som wid konststängarne sig förenade med den korgstång som uppå konsthiulet hängde och sålunda wattnet och Creaturen tillika drifwa konsten och wattnetz mangel derigenom ersättias, men effecter wille efter anslaget icke föllia, emedan hwad af et Creatur borde förrättas, näppligen af fyra kunde åstadkommas, icke heller watnets och Creaturens motion uti jemnlik driftt öfwerensstämma kunde, därföre och samma omkostnad war förgäfwes; samma ängeländare hade ock låtit förfärdiga en wef som tillika 3 Korgstänger skulle draga och med et hiul flere konster drifwa, hwilcket ock wid fullt watt war practicabelt, men så snart wattnet förminskades skades på konsthiulet, uträttades med en sättning allena som af fullt wattn drefs så mycket som af alla tre, då de med ringa wattn blefwo dragne. Hela tillwärkningen wid denna orten kunde Åhrligen ey högre än till 200 Centner stiga, hwilcka på Anna-berger-art smältas och tillgoda giordes. Ifrån Ehrenfriedrichsdorf reste lag öfwer Annaberg tillbakars åt Freyberg igen, hwaräst iag allenast en dag fördrögde och wid Hallsbruchen besåg den Ståhlugn som Engländaren nyligen hade uprättat, och af Saxiskt järn et slags Stål förfärdigat som i godhet det stiernmärkiske ey skulle eftergifwna, förmenande derigenom inrätta et sådant Stål Manufactur wid freyberg et till Bergwärkens behof den stora quantité som ifrån stiermarckt åhrl. plägar hämtas, hemma i landet af egna Materialier skulle tillwärkas. Sielfwa ugnen war 10 1/2 al: lång. på sidorne utwärtes.

3 1/2 aln bred. 3 3/4 aln wid 4 toll, hela Härden ifrån jorden utan grund 1 1/4 aln ifrån jorden till sköfttet 3/4 aln Skåttets högd till bårgen 1. aln Skåttets bredd uti 4kant 3 3/4 aln bågans widd ifrån det ena sköftet till det andra uti ugnens längd. 1 1/2 aln bågans widd ifrån det ena Skåttet till det andra uti bredden 1/2 aln högdt är Korss hwalfwet öfwer Kistorne. 3/4 aln 4 toll bågans högd mit öfwer Skåtten. 1 aln hwalfwets tiocklek ifrån mitpå ut åt bogan 1/2 aln rästens widd ringsomkring kasten. Råsten är en Tegelsten stark under skäften och Kistorne. Under Kistorne kan man på 2 eller 3 orter uti den långa sidan et häfttegel införe införe mura, på det hetan desto bättre under Kistorne wärka kan. 1 aln Kistornes högd öfwer Teglet, som uppå Råsten är lagt. 3 alnar 4 toll Kistans längd innan uti. 8 toll widden innan uti el: bredden. Kistan är en tegelsten tiock efter bredden af stenen på den långa fyrkanten. Uppå hwar sida af ugnen äro nedanuti 3 Askhol, såsom et wid hwar ändan och 1 mitt uppå, så är ock 1 askhol på hwar breda sidan wid pass 1/2 span ifrån jorden, sedan är uppå grunden på hwar långsida 5 windhol och uppå breda sedan ett, hwilka efter lägligheten öpnade warda, uppå den breda sidan är wid skäften i bogans diametro 2 4kantiga hol deruti weden instickes och ofwanföre såsom uti Triangelswis et rökhol hwilcket igentäppes med steen när weden inskiutes. j lita måtto är uppå längden et sådant hol, deruti när bägge ugnarne

gå, weden instickes. Ofwan uppå ugnen äro uti hwalfwet 4 rökhol öfwer hwar kistia ett och mitt uppå ugnen 2 hwilka när bägge ugnarne på en twärhand öppnade warda, men går allenast en ugn eller kista, så warda bägge de medelsta och det wid ändan igentäpte och allenast det ena något öpnat hos hwilcket ugnen går. Ugnen blef utaf godt brandt Tegel med hel tunt ler, som med litet stött kiesel war förblandat, upmurat. Leer tillreddes ock till at dermed beslå hwalfwet innan uti såsom 2 delar wäl tilgiort leer 1 del hästedynnga 1/8 del tegelmiöl 1/10 fjhlspån af järn 2 näfwar sallt. Till Kistornes innan och utan bestry bestrykande samt upmurande 3 delar wäl rengiort leer 1 del småstötta Kapeller, härd el. glitter. När Kistorne skulle fyllas eller det skulle insättias, så blandades ibland Ekekohl och Galläplen sålunda, at man tog et wist mått Ekekohl och och hwar gång en näfwa galläplen dertill. Järnet smiddes så långt som kistan war innan uti, 2 finger bredt och wid pass 1/2 finger tiockt. Weden blef så små klufwen at han kunde ingå genom holen. Kohlen och Galläplen blefwo små stöt och sållade genom et hårsickt. Kohlen ock Galläplen måste ock för insättningen uti et järn eller lerkiäril wäl torkas. Ugnen måste när han först war upbygd mäckta wäl torkas, och sedan för hwar antändning förut något afwärmas. När alt war beredskap, ugnen torkad och warm

giord, kohl ock galläpplen tillredd, järnet tillsmidt, weden huggen så blandades kohlen och galläplen som sagt är tillsammans och utströddes af samma mixtur, först et warf uppå bottnen uti Kistan tre twär finger högt och deruppå Järnstängerne, dock at de icke uppå bredden lades, utan de ställtes på kant således at emellan hwar lemnas 2 twär finger rum, sedan åter et hwarf af bemt kohl och galläple-mixtur 3 twär finger högt och så widare hwarf öfwer hwarf till dess kistan full blef, deruppå lades wäl brandt Taktegel dubbelt, som beströks med bemälte lecto wäl, derefter förwarades bogarne med dubbelt eller trefalt murtegel och bestrykes utan till med gammalt leer rätt wäl, äfwen så bågarne uppå den långa sidan, dåckså at uppå breda sidan sidan lämnades 3 hol som bemält är, till at igenom de 2 nedersta inkasta weden. När sålunda bägge Kistorne uti ugnen woro fullsatte och tilltäpte, så begyntes mäckta sackteligen at antändas uti de första 8, 12 till 16 timar, sedan starkare sist aldra starkast dåck måste de 4 rökhol som ofwan wid hwalfwet utgå något öpnade warda och på bägge sidor af holen spetziga stenar satte, at hettan icke så hastigt utfara kunde. När ugnen således 36, 48, 50 till 60 timar war eldad så tillströks alla holen som syntes och man lätt ugnen af sig sielf utgå. När bägge ugnarne ginge, måste ock mit uppa den långa sidan igenom de holen där äro, wed inskiutas, men om en geck allenast blefwo de meldersta skeften och bogarne som de andre med dubbelt tegel insatte och bestukne. Efter ugnens kallning

eller då han wäl smal war, så uttogs det dubbla teglet uti bogarne eller skåtten uppå ena sidan, sedan takteglet utaf Kistorne och Mixturen samt järnet som till stål är wordet giordt, war da stålet skiört och hade små bläddror uppå sidorne så hade det nog, dåck at intet war afgångit, utan blåsorne woro teckn at ingredientien widare ingen orenlighet befunnit utan den således upblåsit, sedan blef det under Hammaren uti stänger försmidt. Derefter blef det upwägit och af 100 skålpund 2o till 24 skålpund afgång befunnen, och da war processen rätt fullbordad. De Öfwerblefne ingredientierne skulle kunna oftare brukade blifwa, när man dem genom et hårsickte sicktade, och hwad till Aska ock stoftt wore brändt, ifrån skilde, och det öfriga brukat ibland det friska. Efter Efter denne Methode förrättades et prof på några Centner hwaraf Stålet till Berghambrar, kihlhackor och andra sådane Intrumenter blef försmidt och efter arbetarnes utsago så fast och godt befunnit som det öfriga stiernmarkiske, kunde ock försällias nästan för samma pris, men som all ny handtering gärna finner motstånd och betienterne i orterne stålhandelen under deras Accord hade ifrån Stiernmark, deraf twifwels utan någon fördel kunde niuta, så blef stålet gillat och processen såsom för kostsam negligerat. Till at widare erfara huru Silfret som i Freyburg och de öfria Orter i Saxen tillwärkades, blef förarbetat och till gångbart mynt förwandlat, reste iag ifrån Freyburg till Churfurstl. MyntResidents Staden Dresden, hwaräst ehuruwäl Åhret igenom af BergSilfwer icke öfwer 16 a 17000 marker

inlefwereras, så gick dåck nu sällan någon wecka förbi då icke till in 40/m R:dr och deröfwer utmyntades mäst i 2/3 och 1/3 R:dr dahl. och sällan skilliemynt, hwilcken quantité af Silfwer Kiöpmannerne dels i goda Veichs sorter af Specie R:dr, dritlar och andre penningar som för Anno 1675 i dess rätta valeur äro slagne, men mäst decatoner, spanska stück Von achten och jtalienske penningar, som deras hundtlangare ifrån åtskillige Orter den tillsände anförskaffade. Köpman bekom för hwar mark fjn 11 1/2 R:dr courant, och den öfriga 1/2 dahl. af 12 R:dr till hwilcka qv:r blef utmyntat, behölt Churfursten till sin slagskatt och underhåldning af myntet, hwilcket dåck Churfursten icke högt kom till at kosta i det efter Myntemästarens utsago 100 qv:r Silfwer at förmynta icke fordrade öfwer 2 R:r bekostning, at Churfursten åtminstone öfwer 80/m R:dr Åhrl: af myntet förmentes niuta, som dåck något något högre stiger när man tillägger den förmon han niuter den ringa betalningen af BergSilfwer, det han inlöser med 8 a 9 R:dr Courant och sällan högre alt efter som Grufworne bygges med förlust, underhålla sig sielfwa eller gifwa utbyte. Så snart silfret är lefwererat på myntet, warder det efter åtskillige sorters halt bestående af Bergsilfwer, wärksilfwer och myntade penningar med behörig tillsatts beskickat och sedan uti stora deglar smält hwilcka der i Staden af en degelmakare giöres af särdeles den på orten befintelige jordarter hwilcka han samblar och så wäl tillreder at de inga ypzer, häfwertz eller främmande på mynten brukelige deglar hafwa af nöden, utan dem af den storlek som de requireras till 45 a 600 qv:r smältande altid hafwa i förråd och hwar degel till 3 a 4 smältningar nyttia. När Silfret är nedsmält, behörigen omrördt och profwer dere

nu aftagne, öses det med små deglar efter ordinair wana i den så kallade Sandkasten, sedan i former med steckemestern är utstucken och warda en sådan kista af 3 alnars längd 1 1/2 alns bredd och diuphet, 5 till 600 qv:r gutne, blifwandes i en forma 3 gångor gutit förr än Sandkistan förstores, då lickwäl de yttersta tennarne altid blifwa något tieckare än de första, och derföre sedan emot hwarandra måste wägas, sedan tennarne äro efter wanligheten äro glöggade och genom wallswärken som alla med wattn drifwas 1, 2 till 3 gångor igenom dragne till dess de deras rätta tiocklek bekommit warda de igenom skurne till sådan myntesorts storlek som ärna plägas, opwägne och med fjhlar innoterade. Schrotlingarne ärd efter durchschmitten i Ovale, men warda sedan wid prägande runda. Glöggugnen består af runda järnpipor som mitt i ugnen liggia liggia, at rören altid må hållas warma och derigenom glöggningen skyndas, kunnande en sådan järn är dem i många Åhr betiena, de justerade Schrotlingarne warda 10 a 12 sammanlagde och under en präss något iämnade, och sedan de upwägne och räknade äre, hwita kokade och i Smedinstugan lefwererade och under et taskwärk af 2:ne karlar prägade, hwilcka utaf twå drittlar till 6000 R:r om dagen kunna stämpla. Det gick wid denna tiden nästan ingen månad i Saxen förbj, då icke nye optag woro med myntet, och man antingen snart wille reducera alt till förra Richsskrot och korn, snart förhöja de gambla gylden och låta dem gälla 2 grs. mer än de nyare, snart låta mynta Specie R:dr till 1 1/2 orts dahl. högre än han ordinarie galt i föllie af det förslag som i Regensburg hade warit på tappeten, at intet annat

nat än hele, 1/2 och 1/4 dels R:dr skulle myntas efter Riksskrot och korn och R:dr höjas till 32 grs., men så länge Keysaren med Riksfurstarne ej kunde komma öfwerens och hwar och en mynts Herre wille uti Krigstiden bruka utmyntningen till winst och inkomst, stod intet Accord at blifwa träffat eller någon General slut härutinnan fattat. Myntebetienterne blifwa i Tyskland utan anseende till starkare eller swagare myntning åhrl, belänte, eller bekommer Myntemästaren något wist af hwar qv:n och affinner sig med de öfriga betientenne bäst han kan, eller ock läner Myntherren några få betienter, såsom Myntemästaren Waradein, Bokhållaren och stämpelsnidaren, men det öfriga arbetet af smältande, plattande Skrotande, hwitsiudande och prägande tillräknas twå a tre Personer som efter quantiteten blifwa betalte och och emplojerat så många arbetare som de behagat. Det första är wissast för betienterne, det andra bringar Mynts herren mera in, men fordrar en Accurat Controleur och wardien, det sista practiceras wid starka Silfwer-lefwereringar. Det hafwer wäl åtskillige gånger warit Churfursten förebrackf; at emedan Silfwerwärken i Saxen mäckta aftagit i detta Seculo emot den ymmoge tillwärkning som tillförene warit giord, så skulle Churfursten sielf låta beläggna någre af de gamle ödes Grufworne, samt optaga åtskillige nya malmstrek, eller åtminstone participera med andra gewärkschafter, derigenom så wäl at animera andra till at ifrigare wåga deras medel uti Bergwärck, såsom ock at anskaffa mera bergssilfwer i deras eget mynt, hälst efter af ålder warit

wanligit, at sedan förstarne i Tyskland erhållit af Keysaren det honom förr tillhörige jus regale öfwer de Metalliske grufwor som i deras Land kunde finnas, så hafwa de altid låtit för sin egen räkning månge grufwor bearbeta, deraf de tillförenne äro kallade och ännu behålla namnet af Herren Zechen, som derigenom skillias ifrån de till privat participanter förlänte grufwor kallade Guwenhen Zechen, men efter Churfursten hafwer längesedan erfarit at Grufwor med bättre sparsamhet bearbetas, samt stadigare fortdrifwas då de af särskillte private Societeter innehafwas, så hafwer han sig til sådant företagande ey welat låta intala, utan förnögt sig äfwen som största delen af de Tyska Herrskaperne, med den regale myndighet at hafwa mackt allena at at förläna andra tillstånd at uptaga Grufworne, tillsättia sina betiente till föreståndare öfwer Bergwärken, gifwa dem wiss lag och förordningar at efterlefwa, samt förbehålla sig af tillwärkningen wiss afgift, hwilcken afgift af de ädlare Metallerne består som förr är sagt i 10:d och 9:de om Erbstollen hålles, samt slageskatten och förkiöpet på Metallen, men af de ringare metaller såsom järn niuter fursten icke altid 10:de särdeles af de grufwor som ligga på priviligerade ägor eller där som Grundäganden hafwer ober och untergericht, då possessor fundi sådant mackt hafwer allena at prätendera, utan i sådant fall bekommer Churfursten dels deraf intet, dels är tillförenne en wiss Zeiss af större eller mindre Summa till 20 a 30 R:dr om åhret ljka som strås-afrad eller åhrlig

Bruks Contribution pålagd, hwilcken efter första inrättandet ständigt utfodras och betalas. Saxiske Bergwärken äro elliest fördelte uti 13 districter eller Bergamte, såsom Freyberg, Anna berg, Schneberg, Marienberg, Altenberg, Scheis berg, Schwartzenberg, Liebenstock, Johan Georgen Stadt, Geijer, Ehrenfrieders dorf, Glashus och Giesuber, hwilcka alla Sortera under Cammar och Berg Råden, utaf hwilka BergCanceliet i Dresden består, men hafwa dessutan en ober och vice Berghauptman tillika med en BergamtVerwalter som till Ober Bergsamtet höra, och sedan är uti hwar Bergstad efter dess storlek och beskaffenhet, som förr är nämt, Zehendtner, Bergmeister, Geschworner, Markscheider, ans theiler, Zehenten-Bergoch gegenschreiber Ruds Crantzler etc: och till Hytteamtet, Ober Hytten Verwalter, Hyttenreiter, Guardien, Erts kaufund Hyttenschreibers etc. hwilkas beställning, plickt och jurisdiction, emedan dan uti ober berghauptmans Hr Abraham von Schonbergs fattade Bergsordning, hwilcken uti manuscript inbrakt, men sedermera af tryck är utgången, utförligen äre införde och beskrefne, och hwad mera som under titul af Bergordning kan requireras, där sammastädes tillfyllest, så wida Saxen beträffar är deducerat, så är öfwerflödigt sådant här omständeligen at omröra. Hwad Saxiske tillwärkningen i gemen angår så befinnes af det som förbemält är, den bestå uti 15 a 16000 qv:r Silfwer, som ibland till 20000 qv:r är upstigen, men på många åhr icke högre hunnit och woro af alla grufwor ey mera än twänne, nembl. die gnade gottes wid Freyberg och dass frische glück wid Hans Georgen Stadt som utbyte gofwo, utan de öfrige underhöllo, sig dels sielfwa, dels afbetalte det förr giorde förlaget, hwaraf nogsamt tillseende är, at hwarken Churfursten eller Bergsmännerne i anseende

till öfwerskottet synnerlig profit deraf hafwa, emedan desse merendels stå i försträckning, och Churfursten emot sin tionde som förr Specificerat är måste aflöna betienterne, hålla Stollarne och förläna Skog etc. uti hwilcket det inkommande Silfwer nogsamt upgår, men Såsom af ålder Bergslager i desse orter äre inrättade och åtskillige folkrjke Städer och fläckar derpå funderade bebos, hwilcka af Bergsfolck merendels bestå och utom Bergwärkens widmackthållande strax skulle gå i grund så hemflyter LandsHerren ändå anseenlig fördel igenom landets Cultur och den ymmoge consumtionen af allehanda victualier och wahror för hwilcka Accüs och Steuer betales, at hwad på Bergsbrukens understod anwändes, åter på anat sätt honom tillgodo kommer fast 10:de alsintet skulle synas importera, dessutan niuter han ock den förmon at Metallerne i dess egit Land warda tillwärkade, derigenom icke alle nast nast myntet till någon del warder fournerat, utan ock hans Land den hazard eij är underkastat at andras behag wara hemställt, som wid hwarjehanda tillfälle priset på metallen kunna stegra och förhöja, och der til med, om än Bergwärken med Churfurstens skada åhrligen skulle drifwas, så lärer han dem dåck ej så lätteligen öfwergifwa efter Grufwornes förre ymnoghet ännu är i minne och Bergwärken kunna så snart till som aftaga, hwilcket på en gång kan ersättia alt det i många Åhr derwid kan wara förlorat, der emot hwad en gång öfwergifwes sällan kommer til at med alfwar åter drifwas. Kopparen som så wäl wid Mansfeldt som de öfriga orter i Saxen tillwärkas, bestiger sig till omtrent 4000 Centner om åhret, hwaraf de 2000 som wid Magdeburg och Halbastadt etc. och hwad som öfwerskiuter sällies till Hamburg a 23 R:dr Courant

Centnern på stället betalt, och något litet deraf försättes ibland till twänne Mässingswärk som är i Saxen belägne, det ena H Snornes wid Eibenstock nyligen opbygt och et annat mid Schacberg något äldre, hwilcka deras galmeja bekomma dels utur Påhlen öfwer Bresslau dels öfwer Nurenberg och Aahen, men drifwes till consumtionen allenast i Landet till 3 a 400 Centner om åhret, och ehuru de öfrige 2000 Centner Koppar icke altid förslå till den consumtion som i Saxen requireras, så ersattes den dåck så wäl af den gamla Kopparen, som åhrligen omsmältes, som af den lilla quantitée, wil-e ken ifrån ungern öfwer Prag bland esomoftast ditförs; icke eller är at förundra, at så lite quantitée kan helaLanmdet fournera emedan Ammunition och Metallstycken eij mycket här behöfwes, utan största största åtgången är i brygg- och brännwins pannor, hwilka smides så starka at de hela 20 Åhren wara, och då de ej mera kunna flickas, smältas de å nyo om med någon gifwen tillsatts af ny Koppar, meslings wärken dessutan drifwas nog lamt, efter den Saxiske Kopparen för dess Järnbinda till trå ej är tillfyllest beqwäm och Massingz käril och hwaser icke så brukelige äro där i landet som i de närmare wid Siö Stränderne pläga begäras. Efter såsom uti Saxen inga egna Grufwor på Koppar arbetas, utan hwad som utbringas, härflyter af den ringa quantitée Kopaärkies som med Silfwer malmen ibland finnes förmängd, och deras med kies inrättade rå arbete, derpå intet wist förslag kan giöras, om kopparen mycket eller litet deraf fallande warder, mera än som

hwad af smältbeskrifningen kan aftagas, så står eij heller till förmoda at Saxen så ymnig tillwärkning skulle kunna åstadbringa at Swänska Kopparhandelen derigenom skulle lida något hinder hälst efter den betalning, som Churfursten på hwar ock en orts Koppar hafwer satt intet swarar emot på giord omkostnad, så framt Silfwer deruti icke kunde ersättia bristen Eislebiske grufworne och meredels uttömde äre, samt stort mangel på wed och wärke dageligen tilltager, hwarwid gewärkerne någorlunda kunna utkomma så länge deras Koppar med 23 r:dr Cent: nern på stället blifwer betalt, men om det Courante slätte myntet som mycket differerar till rätt valeur war gång blifwer reducerat så lära de främmande som i Siö-Städerne bo eij så hög betalning willia erläggia och derigenom wärken komma at ljda. Churfursten Churfursten är elliest mycket högt bekymrad at på alt möjeligit sätt beneficera de Eislebiske wärken, at de eij eldeles måge blifwa öde, derföre han ock Segerhyttan som helt och hållit i lägerwall war, å nyo nyligen uppbygga och inrätta lät och Gewärkerne med lindring på 10:de afgiften esomoftast beneficerar, utom hwilcken de ingen gravation hafwa, förutan at Kopparen, som utsmidder till Kopparslagare i Städerne försällies, gifwer 4 a 5 grs. Centner Tull, som efter hwar Stads gamla privilegier differerar. Then blifwer åhrligen till 15 a 1600 Centner tillwärkat, som dels i Landet förbrukas, dels sällies till näst om liggande Orter a 22 till 24 R:dr Cent:n och någon quantitée bly, hwaaft dåck utur Landet intet kan försällias, utan till smältningarne åhrligen åtgår, at till Segerhyttans behof ifrån Gosslar några 1000 Centner åhrl. måste tillföras i särdeles förmon niuta de Saxiske

Bergwärken af Landets ymighet på lifsmedel gällande en Scheffel Råg som kan wara litet mindre än en Swänsk tunna till 90 grs. gemenligen, och efter arbetarne altid få sin lön i penningar, samt ock wid alla orter Städer äro när intill wärken belägne, så bo de merendels deruti, ock Kiöpa hwar löndag, som är lördagen så mycket bröd och victualier som de tillkommande weckan förtära, hwarwid dåck Cammarbetiente så hafwa proportionerat accichen på matwarorne, at arbetarnes lön i det knappaste laget tillräcker, hwarigenom hustrurne blifwa igenom långsam öfning obligerade at med deras händer också söka någon förtienst, som dels uti obergebirget, hwaräst med spetzars Knipplande och wäfwande, qwinfolken så flitige äre, at de ofta för skam hålla om de icke männerne männerne uti inkomsten skulle om weckan öfwergå, och sedan detta nu så är i bruk, blifwer den qwinnos person snart känd och utropad som icke befinnes flitig och närsam. Elliest äre Järnwärk i Saxen i proportion emot Landet nog ymnoge, belägne i obergebirget wid Marienburg, Annaberg och Hans GeorgenStadt och continuerar en tract i Behmen hafwer fördelacktige strömar och merendels wid hwart wärk flere hambrar och anten bläcksmide eller någon annan Manufactur der bredewid inrättat. Skogar äre wäl när til Silfwerwärken icke så mycket tillfinnande, men dåck hafwa de tillfälle, at ifrån de ymnige Behmiske Skogar på floden Moldau både wed och wärke låta flåtta, at fast en wagn af 12 korgar hwar korg af 3 tunnor til 40 grs: kommer till stående

så säria de dåck där intet före, utan Churfursten drifwer den handelen allena, men til Järnwärken kiöpes utur de Skogar som possessorerne dels sielfwa äga, dels af Adelsmännerne dem förlänas till Brukens underhåld, och äro dels så kallade miuka eller weiche kohl som till smidet hälst brukas, dels hårda kohl af Ek och Biörk, hwilcka til blåsningar måst anwändas, men bägge brukas till Silfwersmältningen under wissa arbeten och betales för en schregen holts af 3 alnars längd och högd samt 2 1/2 alns bredd med 2 till 2 1/2 R:dr. Malmen finnes sällan där, som här i Swerige i fast klyft utan mera i lös bergart, utan särdeles diup, antingen den uti strykande ådrar, fletzer eller swafwande gånger anträffas, och warder efter dess befintlighet waskad, eller sådan som han brytes brytes på ugnen satter, hwarast han efter grufwans aflägenhet och dess godhet betales med 2 a 3 grs. Centnern, och äre i Saxen brukelige så wäl Masugnar som Järnwärk, dåck desse mäst närmare intill Brumske gräntzen. Till ugnarne samblas flere slags malm efter som de igenom öfning äre befundne tillsammans tiena ock beskickas med kalksteen till 2 a 3 skoflar på opsättningen, om malmerne sielfwa ingen fluss medbringa, hwilcka ofta så fattige äre at de ej öfwer 12 a 15 Centner gifwa om dygnet, men andre, såsom Lübeliske wärket wid Hans Georgens Stadt och Eibenstackiske gifwa deremot till 120 och flera Centner om weckan och på hela 20 a 30 weckorne i sender, så framt watnet tillräcker, hwartil emplojeras en Maasmästare som weckotals betales till 3 gl. eller 60 grs. eller ock wid de större wärken 18 dr för Centnern 1 gesäll eller upsättare 2 gl. eller 40 grs. eller 9 d. för Centnern

2 aufgeber eller Hyttedrängar som niuta en R:r eller 26 grs: och dertil gå till hwar Centner 3 Korgar kohl, hwar korg 2 a 3 grl: efter Ortens beskaffenhet, och järnet lefwereras sedan till friskaren, som det samma med sin dräng omsmälter en eller twå gångor, som Materien är till, och lefwererar ofta stycker tillbakas som åter igenom maasugnen böra sättias, derföre ock afgången på järnet efter Materiens art differerar och betales til 3 a 4 grs: för Centnern, så framt han icke weckolön niuter, lefwereres det klufne järnet till Stafsmeden eller den som räcker, hwilken äfwen äfwen efter Centnern till 4 a 5 grs: betalas efter järn Sorten som smides och bestås honom ofta eij mer än 1/6 dels afgång och ibland något mindre. Järnwärken äro mer brukelige hwaräst malmen nylligare och med lös jord mera förblandad är som som derifrån waskas ock bringa äganden den nyttan, at han innan några timars tid sin malm uti järn hafwer utsmidt fast det icke altid så ymnnogt blifwer, som efter maasugnarne, men kunna dåck till 4 a 5 Centner om dygnet för härden utsmälta, hwilcket för den andra härden efter handen räckes at försmidas. Tackjärnet är ellinst tämmeligen orent, så at det ofta 3 gångor i härden måste omsiudas och ändå det bästa af smältan på et järnspett låta nederdrypa eller anlöpa, som till Stafjärn utsmides, men är Materien något bättre, så beflita de sig at bekomma så kallat profjärn, hwilken i böjande den Circul kan utstå som wårt Swänska järn gemenligen till prof plägar undergå, och då det ordinarie stångjärnet till 2 1/2 r:dr Centnern försällies, gäller det andra några Centner mer efter orternes belägenhet och kommer dock den till 50 och några grs: sielfwe tillstående

stående, hwarunder de mästa wärken det icke kunna tillwärka efter i gemen utgå. 5 Centner malm a 4 grs. 20 9 Korgar kohl a 3 grs. 9. 1 lass kalksten 2 masmästare lönen 2. Gesällen. 1 die ausgebautne el flere 1. Bakerskor.1. Smidarelön, friskaren med dess dräng 3 a 4 grs. 4 Räckaren el: Stafsmeden. 4. Gåssen.1 Kohl 2 2/3 korg a 3 grs. 1. 3 dl. Summa 2 Thl 4 grs 3 d. Hwilcket dåck något mer eller mindre efter orternes lägenheter stiger och dertill räknas byggnad och andre omkostningar, som dageligen wid sådane wärk infalla. Af Järn Manufacturer giöras i Saxen så mycket som till dageligit bruk af allehanda redskap tarfwes, men hwad som utur Landet föres, består mäst uti de ofwannemde förtente förtente järnbleck ock af klensmide de nogsamt renommerade Dresdiske knifwar, elliest är Materien af den godhet och smidighet at den till trå och annor manufactur utan swårhet kan wärkas. Järnwärken äro den Bergmästares jurisdiction undergifne, under hwilckens district de äro belägne, och warda alla förefallande Casus af dertill lydande Bergamt afdömde, och blifwa icke heller med någon annor ordinarie afgift betungade än 10d af malmen som winnes pa Churfurstens grund uti persedel at betala, eller med penningar at löhn, och sedan betales et wist quantum af penningar åhrligen för tjonden af järnet till 30 a 40 R:dr af wärken efter deras lägenheter och myckenhet af Hamrar, men om Landsens nödtorft fordrar, så beläggas de med extraordinair afgift, dock skier sådant alltid heller med Accisens förhögning

på wahror som dageligen consumeras än pålagor på Bergsbruken. Det är elliest i Saxen af malm och strömar sådan ymnighet, at de icke allenast sit egit Land med järn nogsamt kunna förse, utan ock andra närbelägne povincer dermed fournera om sådant någon fördel funnes medbringa, men förutan det at förslen till Lands skulle stiga för högt, så äro i neigden af Behmen, Thuringen, Voigtland, Hartz lets allestädes järnwärk befintelige, at det Saxiske järnet, där icke med nytta kan afsättias, hwarföre de icke med flit winlagt sig at innrätta det förtenta bläckmakeriet, som med wacker fördel till Hamburg och åtskillige orter i Europa försändes. Sielfwa tillwärckningen af smidt järn berättas bestiga sig till några 30000 Centner om åhret, hwaraf förutan hwad wid wid Bergwärken åtgår, byggningar, redskap och särdeles de många wagnar ock Fuhrwärck det öfriga consumera, at Saxen fast den icke till andra orter sit Ofabriquerade järn har tillfälle at afsättia, så kan hon dåck så mycket i sitt egit land åhrligen tillwärka, at hon till dess underhåld ingen annan ort hafwer af nöden at tillita. Ifrån Dresden reste iag öfwer Leipzig tillbakars till Helft och Öfwersten Thul, hwilcken i min frånwaro hade förafskiedat en sammankomst med H:r von Kniphausen och RegeringsRåd Heldberg i Hamburg där om sine metalliske arbeten at öfwerlägga och sedan gå öfwer till Swerige, derföre iag d: 22 Julii begaf mig med Påsten på resan till Hamburg, hwarest under wägen inga bergwärk wore at anträffa, utan alt in til Magdeburg hafwer sitt järn dels utur Saxen och där angräntzande Järnwärck

dels ifrån de Hartziske Bruken a 2 th:r Courant Skiepp:t närmare åt Siöstäderne och särdeles wid Hamburg syntes wäl icke mycket Koppar ock järn som icke utur Swerige war ditfördt, men som Kiöpmännerne hafwa dess correspondence öfwer alt, och icke gärna tillåter at de i nödfall till en ort allena äro bundne, så befans ochså utaf Saxisk, Eislebisk, såsom ock ungersk ock Norrsk Koppar någon quantité nu i förråd och wore af den ungerska plåtkopparen denna tiden 600 skeppund i Banquen pantsatte, på hwilka den Keijserlige Commissarien heller wille penningar uptaga och Interesse betala, än under 60 R:dr Banco Skieppundet försällia, till hwilcket pris Kopparen wid denne tjden icke kunde utbringas, största consumtionen är dåck altid af den Swänska, hwaraf Kopparhamrarne som wid Hamburg ock Lübäck äro belägne tillika med Mässings wärken wärken fourneras ock det öfriga sällies till Hålland, England och andre orter, hwilka wäl till en dehl sielfwa Kopparen utur Sweriget hämta, men hafwa dåck Hamburg i reserv som en ort den Swerige närmare ligger och öfwer Lübäck utur Östersiön både Koppar ock järn bekommer, at när någon hastig Commission af de främmande gifwes, kunna de ifrån Hamburg wahran föräro nye skrifwa, Koppar hamrarne om Hamburg belägne, men mäst på Hollstensk och dansk grund 2, 3 a 4 mihl utom Staden, uppå hwilka ägarne kiöper Kopparen i Hamburg af dem som på Sweriget handla och sällier utsmidde godset till andra kiöpmän igen, eller utsmider andras Koppar för wiss lön af Skieppundet, de kunna på hwar Hammar utsmida 200 skeppund om Åhret, efter som wahran grof eller fjn requireras, hafwa sällan fullt wattn, at de icke 2 a 3 dagar i

weckan måste hwila, hälst efter inga beständige strömar, utan mäst små aflopp af så kallade Teuhe eller små Siöar deras wärk drifwa. Hålla icke heller af starka strömar efter de oftare kunna giöra på wärken skada och kostnad med dammars underhållande, deremot en gång opdämde djken en lång tjd hafwa bestånd. De äre nogsamt åhogse at blifwa med god Koppar försedde och ehuruwäl de om all Swänsk Koppar god concept hafwa så klaga de dåck som oftast att han icke tunt nog är utspritader och wäl gårbränd, förmenande ifrån det nya Kopparberget i Swerige quantité af Koppar utskieppas som af sämre art skall wara, och ibland den goda Kopparen understickas. Ifrån Norwägen bekomma de under stundom små påster som som de altid 1/2 R:dr på Skieppundet högre påbetalte, men största quantiteten som iag wid wärken däromkring blef warse, war förutan gårkoppar, Swänske Plåtar, Slantar och halförer, som dels utur Swerige, dels ifrån Lifland dit woro öfwerbrackte; Den första Kopparhyttan som iag der besåg tillhorde en Kiöpman Straser benemd, liggande 3 mihl ifrån Hamburg på Lübäckska wägen. Hon är bygd med 2 härdar, af hwilka uti den ena smältes och den andra wärmes af, Blåsbälgorne äro af läder 4 1/2 aln långa. Forman af järn stält mit på halfwa diupheten af härden som är 1 1/2 aln diup, deruti 400 skeppund i sender nedsmältes. När såsom smältes, wärmes härden först wäl af, Kopparen sättes sedan på kohlen, som i Swerige och då han är nedsmällt, hålles med Bälgorne litet stilla, till dess Slaggen är afdragen, då de åter på nyo slaäppas åstad, ny Koppar

sättes på och drifwes till dess han håller sitt behörige prof, afgången räknas efter Kopparens quantité på Swänsk gårkoppar 10 a 12 pund på Plåtar och slantar ungefär 7 skålpund af skeppundet. Hammaren som tillika med Staflartze är guten men sedan af Kopparsmederne stållägges wäger 24 skålpund och 14 pund skålpund, hafwande et Hammarskafft af 4 alnars längd och drifwes med et hiul af 3 alnar Diameter 1 1/4 alns bredd i koflingen gående med öfwerfall. Hiulstocken är 3 alnar i Circumferencen med 4 lyftarmar. Af de 400 skålpund som i en smälta utkommer utsmides mäst bläck af 4 fots längd 3 1/2 fots bredd, wägande stycket 30, 34 till 40 skålpund eller stora runda bottnar som anten till Såckersiuderiet i Hamburg förbrukas, eller till andra Orter försällies, och kunde om dagen smidas wid fullt wattn 1 eler 1 1/2 skeppund derföre Smeden bekommer 1 1/2 dahl. för utsmidningen af skeppundet och och ibland mera efter godsets finhet, derföre han ock underhåller 2 drängar på sin bekostnad. Kohlen äro mäst af Ek och Bok som uti säckar kiöpes och mätes uti korgar, deraf hwar korg betales med 12 skilling och ordinair om dagen 4 åtgå och tager Kopparsmeden inga kohl på Räkning utan hämtar dem af Bruksskrifwaren efter behof, Patron är ock obligerad at hålla all Byggning i Hammar och hus, som de åhrligen sig till ungefär 200 marker Lübsch beräkna och kostade frackten för Kopparen ifrån Hamburg till denna H. Strases Hammar 12 schil. fram och så mycket tillbakars, men de andra betala 14 a 16 efter som hammaren är när eller långt bort belägen. Förtiensten i denna Hammar sade des ägare wara nog owiss, efter som han något godt accord kunde träffa, och kunde wid denna tjden niuta 8 a 6 R:dr på skeppundet, deraf han all omkostnad med Arrende

rende, byggnad och arbetslön etc: skulle betala, och war profiten nu för hammar Patronerne icke synnerligen stor, emedan kriget dem förtog Commerciens frihet, och derföre gårkopparen ey mera än 54 a 53 dahl Banco Hamburg galt, där han likwäl ordinair till 60 R:dr: pris plägar hållas och wid särdeles tillfällen nog deröfwer såsom A:o 1672 och 1673 då Hålländaren i warande krig med Frankrjke betalte Kopparen med 80 R:dr Banco och a:o 83 och 84 då Fahlu grufwa böriade falla och Kiöpman af fruchtan af tillwärkningens aftagande i Swerige sig tillhandlade al den Koppar som han öfwerkom för nog högt pris. Elliest hafwa Hammar Patronerne wid Hamburg den wanan att Smederne efter skeppund warda betalte, och fast med arbetet innehålles, smeden dåck intet underhåld hafwer at praetendera, hwarwid Smederne dåck icke deras Husbönder bönder giärna öfwergifwa, efter de niuta goda boställen och intet gifwa någon penning Contribution. Hammarherrarne hafwa med Domino fundi åtskilligt accord, efter som af begynnelsen är wordet inrättat, antingen af HammarPatronerne Hammaren med dess appartinentier, af Grundherren först hafwer inlöst för en wiss Summa penningar och betala honom åhrl. 70 a 80 R:dr för arfweligit arrende som Straser hafwer giordt, och hafwer sielf frihet at bygga och reparera huru han gitter dertil Fursten gifwer byggningsskog för wist och lindrigt pris a 1 marker Lübsk stammen, merendels på stället betalt af god Ek ock Bokeskog, men kohlen köpes af Kringboende bönder, eller ock för arrenderar Fursten Wärken, håller sielf al byggnad och tager dess större afgift som med H:r Amsings Mässingswärck är

är för accorderat, hwilcket bestående af 4 ugnar, 2:ne Latun Hambrar en tråddragerj och en Koppar Hammar för 550 R:dr åhrligit Arrende af Hållstenske fursten till bemälte Amsing är förpacktadt, igenom hwilcket Contract dåck wärket är brackt i stor Lägerwal då det småningom förfallit och arrende wäl Åhrligen uttagit, men om dess reparation aldrig behörig anstallt giordt. Wid detta MässingsBruk bekomma de deras Galmeija öfwer Brehmen ifrån Aken såsom ock något öfwer Lübäck utur Pohlen hwaraf skålpund til en schl. der wid Bruket dem kommer till stående, ränande efter wanligheten 30 procentern tillwäxt, men blifwer ofta med Galmeijan så bedragen at i stället för god gallmeija oartig jord dem tillsändes som mässingen under arbetet stor skada tillfogar. Alla 12 timar giutes giutes ut en skifwa af 75 markers wigt af långlig figur tämlig tung och allenast en aln bred. Giutstenarne bekomma de ifrån Brehmen, men Bruksskrifwaren Martin Fibusch som alleredan 20 åhr detta wärket förestått, wiste icke på hwad ort de woro brutne, utan på priset af stenen kunde sees at de woro ifrån Frankrjke, och af samma art som här i Swerige brukas, elliest berättade han at de efter en främmandes angifwande giutstenar af järn en gång hade låtit förfärdiga, hwilket sig af hettan med mässingen förblandat och deras arbete giordt odugeligit. Inga stenkohl blefwo har brukade, utan allenast Ek och Bok-kohl. Mässingen som här giöts smides dels up wid bruket, dels wid den andra Hammaren något derifrån belägen och resten drogs til trå, dåck icke i någon ymnighet

efter åhrligen icke öfwer 250 skeppund Koppar blefwo consumerade, och nu ej mera än en ugn war i gång som esomoftast 3 a 4 weckorne för wahrans ringa afgång stod stilla, då arbetaren emedlertid eij nöte något underhåld. Förutom detta mässingsbruk äre ännu 4 st wid Lübäck, som alla Swänsk Koppar förarbeta, med tillsatz af gammal mässing som i Landet opkiöpes och till bläck utsmides samt till trå utdrages, däraf Hamburger Cent:n för 60 marker Lübsch denne tiden i Hamburg försåldes. Man kunde wäl tänka at til desse Koppar och mässingswärk en wacker quantité af Swänsk Koppar åhrligen skulle utgå, efter hwar hammar åtminstone 200 skeppund kan utsmida, och et mässings bruk wäl mer requirerar, om det allenast medelmåttigt drifwes, men så kiöpes altid någon tysk och främmande Koppar, gammal Mässing och Koppar sammansämkas på åtskillige orter, wärken hålles aldrig i stadig i stadig gång ock mässings wärken drifwes nu mäckta lamt, sedan Swänska trån är worden mer begärlig och på de orter försåld till hwilka desse tillförenne hafwa haft deras bästa handel, derigenom nu Lübäck och Hamburg mässingstråd af arbetarne upkiöpes och ägaren af desse mässings wärck till andra Orter sitt gods måste försällia. Det mästa järn som i Hamburg hålles falt är Swänskt af åtskillige sorter, merendels ordinarie 7 a 8 stängl. på skeppundet som ditbringas öfwer Lübäck ock betalar 1/2 procent i Tull och försåldes öfwer hufwudet 18 a 19 marker Lübsch skeppund, och ehuruwäl det swanska järnet mer aestimeras än hwad på andra orter tillwärkas, så försumma dåck icke Hammar Patronerne i Hartze, Lübäck och Surland at igenom allehanda utwägar skaffa deras järn någon consumtion i Hamburg, altid förhoppande at där skaffa sig större utförsel till siös, och bringas ifrån Lijkerland

mäst Giuterj såsom sällies efter wahrans sort af gemene grytor och ugnar 5 marker lübsch a 2 r:dr och de bättre sorter till ungefär 3 r:dr Cent:. Ifrån Surland kommer öfwer Brehmen någon quantité af godt Stångjärn som det Swänska i priset intet Cederar, men för dess dyra öfwerförsel, liten afgång har. Ifrån Hartze öfwersändes af det fyrkantiga flammigte järnet som till spiksmide och andre små arbeten förarbetas; Alle små Sorter af spjk ifrån 1/2 til 6 skålpund på 1000 Kiöpes uti Hålland af Luyker arbete, gällande efter dess storlek ifrån 7 till 26 schilling 1000:d, men de större Sorter af 3 tumb schartznagel, blaffernagels, dreylinge etc. til 8 a 10 tumb spjk, giöres alla där i Staden, dels af Swänskt och mycket ket af det munde Hartziske flamjärnet, hwilcket i stället för några Åhr tillförenne bekommit; men nu beklagades sällan något deraf stå at anträffa, särdeles en Sort af smalt järn 3 al. långt 1 tum i quadrat af 6 Knippor på skeppundet som warit wäl slagit och mycket begärligit, men sedermera hade hon af sådan art intet erhållit; äfwen klagades öfwer järnplåtwer som 2 a 2 i hopwekne utur Sweriget för 6 åhr sedan woro brackte och nog sökte men sedan eij blifwit sedde utan ifrån Hartze nyligen öfwerförde. Ankare smides där som i Hålland, Engeland och andre Orter af Swänskt stångjärn till den storleken som Kiöparen begär, och undrade Kiöpmännerne at de så sällan uti Swerige finnes till kiöps. Stål föres mäst ifrån Steirmark kommande på Elfwen öfwer Magdeburg som af 3 alnars längd 1 1/2 tums fyrkant både af dannenbaums och klöfwerbladsmärke sällies Cent: för 7 a 8 R:dr Banco

men i stora partier för bättre kiöp äfwen så Schmalkalder Stål som föres i små fat af 108 skålpund wigt sälles för 7 a 8 r:dr Courant och är mer begärligit än det så kallade Kägellstålet som ifrån Dantzig i höga smala fat öfwerföres; Elliest är med Metaller i Hamburg icke större handel än hwad til consumtion uti och omkring Staden samt omliggande Bruk behöfwes, icke heller warda där af Metaller några särdeles skiöna Manufacturer förfärdigade som til andre Orter försändas, utan hwad som i de många där befintelige wärkstäder arbetas, betarfwes som i andre Stora Städer till dageligit bruk och åtgång i fahrkostars, Byggningars, wagnars och allehanda redskaps behof, och hwad som af den utsmidde Kopparen, mässingstråd och Swänskt järn där afsättes, utskieppas tillika med deras ymniga Träwärke och andra wahror, dels på de på de Skiepp som till wjn och Salts afhämtande till Frankrjket åhrl. afgå, dels till Spanien och medelhafwet, det en Conwoyer merendels hwart Åhr utredes. Sedan nu conferencen med Öfwerste Thul i Hamburg war till ända och han derifrån hade hemrest, fant iag rådeligit at skynda min resa efter möjeligheten till Ungern, särdeles efter hösten tillstundade, och iag gärna för wintern önskade ungerska Bergwärken kunna bese, begaf mig fördenskull d: 13 Sept ifrån Hamburg öfwer Zell och Hanower igenom Hessen till Frankfurt am meyn, förnimmande under wägen i Hessen åtskillige Capitale Järnbruk wara i gång särdeles wid Humrich, Rosendahl, Rummershausen, Grosser, Hanie och Nevenbau, fursten af Waldeck tillhörige, hwaräst också wackra Giuterier skola wara inrättade, och skall som furstens Räntemästare

H. Leonard mig berättade. Järnmalmen brytes i ordentelige gånger a 1/2 famns och mera bredd af sådan godhet, at hon igenom deras stora Masugnar allena kunde smältas och i alla måtto swarsgodt järn till 8 a 9 skeppund om dygnet tillwärkas, hwilket sedan det är utsmidt mycket till Frankenland och Frankfurt am meyn försändes, och deraf en wåg af 108 skålpund för 3 r:dr slätt mynt försällies, hwaräst iag nu icke rådeligit befant mig uppehålla efter winteren tillstundade, och iag det förnemsta förra resan hade i ögnasickte tagit. Hessen är elliest et Land på Mineralier nog ymnigt, blifwande förutan nämde järnwärk, både järn ock stål uti Schmalkalden, hwaraf till 4 a 500 Centner stål igenom särdeles ugnar, de Eisinertische nertische lika, som härefter beskrifwes, åhrligen tillwärkas, som försällies till 5 r:dr Centnern, samt 8 a 9000 Centner Järn såsom ock Koppar wid Ruheldorf till 500 Centner och Frankenberg till 200 Cent: derutur ock 2 a 300 marker Silfwer åhrligen Segras, hwilcken Koppar uti ur Frankenberg utbringas af malm som uti en lerra äfwen som geschübe finnes fletwis förblandad, hwelcken Letten då han är upfordrad utur Grufworne som äre 7 a 8 famnar diupe, skillies ifrån den deri liggande Kupfergraupen, dels med Simpelt slammande uti et wattutråg, hwaruti han med et rörjärn söndermalmas, dels waskas med ett korswärk uti et stort kar, då en rund hiulstock går omkring uti karet och hafwer 2:ne armar, derwid 6 nålar af järn äro fäste, hwilka den lösa letten stäche uti påsläpte watnet under kringgåendet och Koppargraupen ifrån letten låssa

at de igenom 2:ne utlopp af karet som annor slamm ned falla uti undersatte Sumpar, det grannaste igenom den ypningen som 5 qwarter ifrån karets bottn är borad, och det grofwa igenom den andra 1/2 aln ifrån bottn, då letten af wattnet med ett horizontalt Kuggehiul som bifogade figur wisar, och sedan warder malmen som större befinnes än han för Schlich kan anses torrbokad och med nödig kalkfluss och slagg igenom en krumugn med läderbälgor smälter till sten då likwäl någon skålpund råkoppar tilljka under uti degelen afsättes, som sedan med den öfriga af stenen utbrackte Koppar på det så kallade Liela Gårmakeriet gårbrännes som till Cassel för 23 a 24 r:dr försällies och till bläck och Kittlar utsmides uti mässings håfwet. Samma MässingsMässings håf är belägit strax utan för Cassel bestående af 2:ne ugnar, hwilcka årligen allenast 2 a 300 Centner mässing tillwärka af Ruheldorfer-Koppar med Akensk galmeija, som dels utsmides till Kittelgods, dels till trå drages som alt i landet consumeras, hwilcket wärk landgrefwerne mer för cunosité än fördel skull hafwa inrättat, efter de altid om Bergwärkens upkomst uti deras Land, särdeles omsorg dragit, och så wäl deruti wackra wärkstäder anställt, som kostbare Laboratorier under Slotz muren till Chymiens öfning låtit byggia, deruti de sielfwe esomoftast allehanda operationer förehafwa. Dessutan finnes der i Landet på flere ställen stenkols grufwor, som straxt wed Almerode hwaräst utur de långa der indrefne Stållar til 5 a 6000 Centner Kohl åhrl. utbringas

och kunde mycket mera tillwärkas så framt den i berget löskomne Elden som nu i många åhr med förgiftig Schwaden och stank icke bortdrefwe arbetarne, hwilka dåck så mycket anskaffa som till Saltwärkens underhåld wid Aldendorf requireras, hwarom härefter förmäles. Wid detta Almerode giöres också de bekante Hessiske deglar utaf en hwit Tohn eller leera som står på Alunmalm, hwilken leera samlas mäst om wintern då hon är frusen och styckewjs kan uthuggas, där elliest om Sommaren wätan hindrar, och sedan hon är torkad och sönderskuren förmänges hon med en slagz sand, som af wädret skiutes esomoftast ur et när liggande Berg, trampas efter ordinairt Krukemakare maner och formeras till deglar, retorter retorter, recipienter, Sublimatorier och andra Instrumenter som påfordras, hwilka uti en särdeles dertill murad ugn brännas och till många Orter i Europa försällias gällande på stället deglarne 20 sattse die hochsten 1 1/2 Kopstück Die Kleinere En orts Gülden Die grösseste ein zele Zwey weispfenninge Gants rothgiesser 2 gute groschen 1 Maas Teigel 1 grs. Kleine 2 grs. noch Kleiner 1/2 weissd. Hohe teigel der schoch 1/2 r:dr die zu probiren Gebraucht werden. Dito die mitler 12 weiss d. Die Kleineste 1 orts thel Die grosse Musseln mit den platten 3 Cologne Mark Die mitler 2 1/2 Cologne Mark Die Kleineste 1 1/2 Cologne Mark Die probier scherben 1 1/2 Kopstück Die mindre 1 erts thl Die Kleineste 6 marien grs.

Retorten Von 7 maas 1 Kopste Von 4 maas 6 grs. 2 maas 1 1/2 Kopste 1 maas 2 weiss d. Wid samma Almerode äro ock i neigden åtskillege ahlunsiuderier, emedan hela tracten af bergen deromkring äro antingen af Stenkol eller Ahlunnmalm bestående, af hwilken efter wanligit sätt god ahlun utbringas till några 1000 Centner som för4 1/2 r:dr Cent: till åtskillige orter försändes och hwarpå alla orter längre in uti Tyskland sådan myckenhet af ahlun at Kiöpmännen ey kunde honom tillfyllest afsättia, derföre ock uti Schwartzburgiske gebietet Hyttorne efter hand ödelades som där af Leipziger Kiöpman tillförene woro med stor bekostnad inrättade. Desse wärk warda med Land grefwens egen bekostnad merendels alla drefne, derföre han ock tillwärkningen så Modererar af Mineralierne at han eij öfwerskrider consumtionen, och hafwer till Bergwärkens så mycket bättre widmäckthållande inrättat et BergsCancellie Cancellie i Cassel med några Assessorer och en Secretario ibland hwilka den gamla Doctor Angloerator och Secreteraren Spanknaben nu woro de förnemsta, men präsidiium förer Landgrefen sielf. Saltbrunen är belägen intet längt ifrån Staden wid floden Coerra, hwaräst han under et kalkberg utspringer, wisande med sin Adstringerande smak, sig innehålla något alun, är icke öfwer 5 fambnar diup förr än en stor sten möter omkring hwilken ådrorne thett op stöta, hwarifrån Saltwatnet med hästekonst op-pumpas och ledes till Koten eller siudhuset, hwaräst 20 a 30 pannor af järn äre innurarde af 5 alnars längd ofwan och 4 alnars bredd, slutande sig nederåt til 3 alnars längd och 2 1/2 alns bredd, deruti öses en del salt wattn och siudes något litet in då det uttages och sackta afkyles at erfaras må om Saltet will skillia sig, skillies å nyo med utösande till dess Saltet coagalerar sig wid hakarne som

som uppehålla kannan hwilcket kallas gerinnet, och acktas öfwermåtton noga rätta tjden då uphöras bör, at Sohlen icke för mycket inkokas, hwaraf Saltet blir för compact och tungt samt obeqwämt till at packas, icke heller för litet, då saltet sig intet gierna skillier i den myckenhet som wäntas, och bör man där som med wed kokas, på sidstone gårsiuda Saltet med kohl ock icke flamman af weden; Men under Stenkols pannorne brukas stenkolen alt stadigt. När Sohlen är nog inkokad som af et wist mått i kannan sees, drages kolen alla tillhopa och röres sacktelig sönder at de falla til aska, hwilcken samlas och försällies. Om någon spricka förmärckes på kannan på sielfwa sidan el: utfogningarne, så igensättes den med et luto af Aska och blod, och när Solen är färdig betäckes kannan kannan för orenlighet och Saltet uttages och torckas hwilcket i 18 tjmar är siudit 8 a 9 Cent:r utaf ungefär 100 ömer Soln. I hwar kode giöres 3 pannor Salt om weckan. Härden giöres hwart åhr ny och kannan warar ungefär 5 Åhr där som med wed siudes, men med Stenkohl intet så länge, efter järnet förtäres af dess Swäfwelrök och åtgå til hwar kanna 12 a 13 Korgar kol af 5 weisspfenninge hwar korg, samt för 3 R:dr wed, hwilcket landgrefwen låter dem bekomma och niuter 3 r:dr 21 weisspfenning och 2 th:r för hwar kanna; Mästaren som för hwar kanna Sallt bekommer 7 1/2 Cologne mark betalar derföre bräntzeln och löner Saltkneckten med 4 weiss d, 2 qwinfolk 3 d. en gåsse 6 d. och än 2 Albus för hwar gesode, måste och gifwa

2 d för rengiörningen af trågen och 2 d för twättningen af Saltdukarne och för hwart wärk gifwes 2 Heringense till LandsHerren, och är märckeligit, at de som detta wärck noga undersökt hafwa willia berätta, at om Sommaren, serdeles då det rägnar ofta, är Solen bättre än om Wintern, men i gemen håller hon 6 a 7 lod i Centnern ellinst förlägger LandsGrefwen hela wärcket och gifwer jungkern en wiss genant hwar månad, hållande åtskillige betiänte som wärket förestå, såsom holtzflösser, Räntmästare, wellenschreiber, Zölner, hwilcka hwar wecka sammankomma och sluta Räkningarne, samt förse wärket med dess nödwändigheter så som ock afgiöra hwad pfannemästaren staren, Solemästaren, holtzstegern och andre underbetiente hiafwa at andraga. Förutan desse Siudwärk äro i neigden at Cölnske Gebietet andra härliga Saltbrunnar, hwilkas Sole med de så kallade läckwärck warder anejkad, då nembl. Saltwattnet som är af ringa halt, pumpas utöfwer hwarandra stående stora Pumpar af bräden, utur hwilcka det ofta öses med breda skoflar på öfwerhängande halm och hwass då halmen behåller det wilda wattnet som af Solen uttorkas, men det salta faller åter i Sumparne neder af hwilket det skiöna huset wid coesle stod i Låga samma stund iag dit kom. Uti Frankfurt drefs uti då påstående marcknad större handel med järn och däraf giorde Manufacturer än iag

ellinst förmodade, hwilcket järn så wäl ifrån de Hessiske Järnbruken och Churfurstens af Mayntz egne wärck, som andra wid Solms, Bränfelts an der lohe och flere omkring boende Herrskapers wärk blef tillfört och försållt en Centner af 108 skålpund a 2 1/2 r:dr det bättre, och det sämre till 2 r:dr, och berättades af järnhandlare, at innom 10 mihls omkring Frankfurt några och 20 Hyttor woro belägne, hwilcka några och 20 till 30 weckor i sender kunde hållas i gång och på hwar och en 2000 skålpund rohe Eissen om dygnet tillwärkas utaf hwilka skålpund 160 giöra en Centner som wid Hyttorne betales med 6 r:dr, men Stångiärnet af 120 skålpund med 3 1/2 grs.: och när det mäst gäller 3 Cologne Mark hwilcket dåck i Landet största delen nu förbrukas brukas, men i fredstiderne längre in i frankiska och Wurtenbergiska gebietet förföres. Ett Stycke-Bruk hade icke långt ifrån Maynts warit för några Åhr sedan i flor med allehanda tillwärkade Giuterier, men medelst de åtskillige rupturer med frantzosen är det aldeles wordet negligerat och ödelagt. Af Koppar är uti Frankfurt icke synnerlig comsumtion, utan den lilla quantitée som förarbetas hade tillförene kommit utur Ungern, men sedan det efter Krigets begynnelse är wordet förhindrat, behielpa sig Kopparslagarne nu merendels med gammal Koppar och hwad som ifrån Frankenberg utur Hessen ditföres, sällies för 26 Colonge Mark Cent: slätt mynt hwilcken på 5 intet långt ifrån Staden liggande Kopparhamrar omsmäl

tes och utsmides till bläck, Kietlar och andre nödwändigheter och betales för utsmidande 7 a 8 grs. Centnern. Mässing och Mässingstråd föres hit ifrån Saltzburg, Stålet ifrån Steirmärck, och stor quantitée af förtente bläck utur Saxen. Den 1 October begaf iag mig ifrån Frankfurt öfwer Aschaffenburg, Wurtzberg igenom den långa Skogen Speyerten som sig wida i det Meinsniske gebietet utsträcker, Hisslingen och Furth till Nurenberg som ännu behåller det wanliga berömmet at exelera i Fabriquerande af åtskillige Metalliske Manufacturer, hwaraf Mässingen är et af de förnämsta, hwilken Nurenberg till högre prjs igenom Subtil tråds och så kallat Longulds ymnige tillredande, utbringar, än något andre orters mässingswärk. Strax wid wid Staden äro 3 Mässings wärk belägne nemnbl. Lauffenholts, Mullands oppom Dutzenteich, tillhörande det vollandiske, Cobiske, wintser och Beckniske Compagnier, hwardera af 3 ugnar hwilka af ålder så äro priviligerade, at intet nytt Mässingswärk under Murenbergiske jurisdiction må blifwa uprättat. Kopparen bekommes dels utur Saxen och Schwartzburg ifrån det nya Leichtenburgiska Kopparwärcket, dels utur Behmen och resten ifrån Tirol och Saltsburg som öfwer Hufwudet till 24 r:dr Centnern kommer at kosta, hållande denne Saltzburgeske för den bästa till Mässingsgiörande, och ehuruwäl de kunna Donaustromen opföre öfwer Regensburg bekomma den Ungerske plåtkopparen för bättre kiöp, så hade de honom dock för

dess matthet skull till Mässing icke kunnat förarbeta. Tillförene hade de låtit bringa Swänsk Koppar ifrån Hamburg, men sedan de nyare Wärken här ock där i Tyskland opkommit och Mässingen nu på flere orter än den tiden, tillwärkas, och derigenom i priset aftager, faller dem Fohrlönen ifrån Hamburg för kostsam. De berättade sig wid deras Mässingsgiörande icke willia blanda någon gammal mässing, förmenande den igenom dess orenlighet giöra deras wahra så spröd, at den till de finaste Sorter eij skulle kunna wärkas. Galmeya bekomma de ifrån åtskillige orter och störste quantiteten öfwer Saltzburg utur Tyrol, den de till 8 ag slag sammanblanda och ehuruwäl de den Akenska esomoftast hafwa förskrifwit wit, så hafwa de dåck stäche funnit sig dermed bedragne, då den sämste dem tillsändes och den bästa arten behålles qwar af dem sielfwa, derföre den hwita Salhburgske galmejan tillika med den öfriga förbrukas, hwaraf de ifrån 25 till 30 procent towax ordinairt beräkna; Giutstenar hade de tillförene ifrån Coln förskrifwit, men nu strax wid Nurenberg upfunnit sådane som de förrige i godhet mycket öfwergå; deglarne föres öfwer Regensburg ifrån Haftnercelle. Kohl tillföres ifrån de många deromkring Nurenberg liggande Skogar i ymnoghet och betales hwar Säck med 2 grs 6 d. Af all den Mässing som till 5000 Centner Åhrligen förmentes tillwärkas, warder af ordinarie trä ock bläck sällan någon quantitée utäand och föråäld,

utan emedan Mässingswärken högt äre privilegerade och dess ägare deremot förplicktade att stadigt wid makt hålla de Subtill manufacturer af Lionisk tråd uhrmakare och tunn löfmässing samt Lohngull som i Nürenberg allena bättre än någon ort förfärdigas, så hafwa de ock uprättat et Zunft eller gille af sådane arbetare hwilket till stort antal af dem underhållas, och aldrig tillstädias att ifrån den Orten afresa, hwarigenom de så wida brackt, at ehuruwäl Saltzburg dem med Galmeja fournerar, största delen af Koppar ifrån samma orter som Nürenberg hafwer och ifrån långlige tider Mässings Manufacturen tillwärkat, så Cederar dåck dess wahra den Nurenbergiske altid i fijnhet och glants, hwarigenom nom denne i priset ärhåller ock de fjnaste Sorter af plattad messing till 90 grs. Centnern utbringas. Tillförene hade Lion i Frankrjke allena possiderat manufacturen af den fjna tråden hwaraf Lionske spetzar och broderier giöras, men efter de icke haft Kopparen sielf i Landet, så hafwa Nurenbergerne några frantzoser förskrifwit som samma wahra hos dem böriat arbeta och småningom den handteringen sig så tilägnat, at Frankrjket ifrån dem sådant gods låter hämta. Lohngullet tillwärka de också nästan allena i Nurenberg då 12 a 14 skifwor tillhopa under Hamrarne utsmides, betzes i wjestens luut och hastigt torkas, åter hamras ock så continueras till dess det sin behörige glants hafwer bekommit. Utan för Stads Porten wid en

der wid löpande Ström, äre 5 Koppar Hamrar med allehanda nödwändigheter, mycket nätt och wäl byggde, hwilka mäst uti landet fallande gammal Koppar och något af Ungersk och Tyrolisk, allehanda waror försmida. Uti samma Ström är åtskillige järnsmidior af större ock smärre hambrar inrättade till at så wäl omsmälta det gamla järnet som i Landet samlas och 1 a 1 1/2 skålpund Cent: betales efter som det är orent, eller med Koppar, Then och oart förblandat, som ock af annat utsmidt järn förfärdiga den redskap och Manufacturer som till Landets och Stadsens behof requireras. Sielfwa stångjärnet bracktes, dels ifrån de Bambergiske järnbruken, dels utur Elsass och betales med 5 1/2 fl. Centnern. Wid denna tiden hölts uti Nürenberg en så kallad Creutzlag, att öfwerlägga huru det uti Tyskland mycket ivrige myntewäsendet på goda på goda fötter igen skulle stå at sättias, under hwilken conference RjksStäderne som på lång tid icke annat än liten quantité af 4 lödigt skilliemynt hade fördristat sig at mynta, påstodo, at Specie R:dr till 2 grs: skulle förhöjas, och derigenom dess upsmältande sökias att blifwa hämmat och Städerne niuta någon frihet at jdka deras mynte privilegium, men efter ingen General approbations dag kunde för Krigets skull blifwa hållen och Judarne igenom allehanda utwägar arbetade på bibehållande af det slätta myntet, så blef sammankomsten ophäfwen med slut at deferera saken till Wien och Regensburg. Emedlertid stod Nürenberger myntet aldeles öde och den förfarne myntemästaren H Nüxenberger tillbrackte sin tid med schedande och Segrande, hwartil han nättare Laboratorium hade inrättat, än iag på någon annan ort anträffat. d: 12 October begaf iag mig ifrån

Nureuberg till Regensburg och Donau-Strömen utföre förbi Stråbingen, Deckendorf, Passau och Lintz til Haffnerscell, hwaräst de så kallade ypser deglar giöras af en slags alunacktig jord som finnes wid et högt Berg, där hon utföre störtes och en strax bredewid befintelig sand förblandas och på wanligt sätt till deglar förarbetas, af hwilcken handtering så wäl Haffnerscell som en annan strax derhos liggande fläck hela sin näring hafwa, derifrån continuerandes resan öfwer Steinkrems och Tauben etz. till Wien där iag den 19 ankom opwacktandes H:r Envoyen Horn och Myntemästaren Mittermeyer rådförande dem om säkraste wägens tagande till Ungerska BergzStäderne, där Rebellerne åter nu förnimmes willia ansättia, och efter iag wissare tidningar några weckor måste afbida da, besåg iag emedlertid hwad i staden och derutom war at se, besökande H. Mittermeyer på Myntet, hwilken förutan Myntemästare tiensten war tillika Inspector öfwer Ungerska Kopparhandelen och hade försträckt Keysaren 20000 R:drd hwilcka han af winsten på utmyntningen skulle giöra sig betalter. Wienneriske Myntet stod nu elliest i samma confusion som de öfriga i Rjket, williande wäl föregå de andra med godt exempel, och efter det Zinniske afskiedet eij utmynta marken högre än till 16 grs. med Keysarens privilegerade quintin inclusive, hwarwid Keysaren lång tid hade continuerat, men sedan Silfretz inkiöp dageligen förhögdes medelst de många inrotade Pay- och HecheMynten och Keysaren eij kunde förhindra det slätte myntetz införsel i sine arfländer för den främmande Militiens skull, som

sådant dageligen medbrackte så blef MyntzDirecteurerne någon friare hand lämnat, och uti en Sak conniverat som Keysaren ehuruwäl skadelig befant, dåck för Krigs conjuncturerne och de många Solldatnes aflönande icke förmådde efter egne ordinancer wid mackt hålla; Ty emedan den uti Keysarens 12 el:. 16 müntzplatzer allenast Schemeitz i Ungern af egit Bergsilfwer fournerades ock de öfrige af Kiöpesilfwer alla måste underhållas, så kunde han ej annars än betala det så högt som andre och derföre småningom sitt Mynt förhöja, om han något deraf i Landet wille behålla och icke alt se utföras och omsmältas. d: 24 November reste iag ifrån Wien till Presburg, hwarifrån iag dagen efter tog Påsten och gick gick öfwer Pechles, Harfeo, Gerent Schier, Freustettel, Ryppon, Popolitzan, Welkopoln till Tzeimovitz, och ankom d: 27 til Schiemnitz, hwaräst då iag. Keyserlige Cammaramptet hade öfwergifwit mine Recommendationsbref ifrån Cammargrefwen öfwer Bergwärken Ficteter-Baron von Grub, och derpå erhållit ordres till betienterne at låta mig se hwad iag på et och annat ställe skulle åstunda, böriade iag strax Bergofficerarne besökia och giöra mig om ortens beskaffenhet kunnig. Det är i Ungern innom några mils circumference så mycket at se och åtskillige Bergwärk, som ellinst på andra Orter sällan tillhopa träffas, och kan en främmande icke nogsamt Admirera den fruktbarhet af ädlare Metaller som det Landet meddelt är, och dels nu wärkeligen bearbetas, dels af långlige tider äre oculti

verade lennade, är ock ingen twifwel at om den Ungerska adel icke hade nogsamt erfarit at då de innom dess territorier något rjkt Metallstrek giordt kundbart och anseenligare nytta syntes niuta, hafwa Keyserlige betiente medelst hwarjehandla prätenter och wägar småningom delar inkräcktat och änteligen äganden minstia portion lämnat, så skulle på hela den tracten ifrån Bergsstäderne igenom ober Ungern til Siebenburgen och på den sidan at Påhlen de skiöna befintelige malmstrek i widt annat stånd brakte wara dertil lamdets ymnoghet af allehanda närings fruchter och till Bergwärk nödige Materialier för mindre Lön arbetare tillfyllest skaffar än wid någon annan ort uti Europa; kan ock nogsamt aftagas, hwad Rjkedom Keysaren Keysaren af Ungern hafwer wid roligare tider at wänta, då sedan A:o 1683 i des årlige troubler och under Landets dagelige Ruin allenast månatel: proportionera, utan Bergwärken, jnqwartering och ändra Pålagor öfwer 30 Milioner till RänteCammaren äre lefwererade hwilcket Palatinus Esterhasi i dess Supplieque om restitution af deras Kyrkior nyl. Keysaren har remonstrerat. De så kallade Bergz Städer i öfwerUngern äre 7 till talet Cremnitz, Schiemnitz, Neuhol, Acthol, Königsberg och Dille med Libeten, af hwilka de 3 första med Königsberg ännu jdka Bergwärk, men i de öfrigas Grufwor äre efter handen ingångne, hwilcket de andras florerande dock så ersätter, at hela Crissen af dess Bergwärk niuter rikelig näring, hwilken mycket lärer tilltaga när de wid Haggbania befintetige på gull

och Silfwer-rjke malmgånger en gång kunna med frid bearbetas. Schiemintz, är för tiden den bästa BergStaden och ibland de många bebygde grufwor wid Schlachten allena som gifwer utbyte, blifwande de öfrige försöknings Grufwor, såsom heilige dreyfaltigkeit, Erbstollen, Bacherstollen, heilige 3 Konige, Johannis stollen, vindisch stollen på god förhoppning dageligen drefen, hwaraf dåck uti håfstollen för tiden snarast förmodas Malm blifwa anträffad och Windschlachten hade eij förr än på 12 famnars diup gifwit Malm och sielfwa fallande Malmgången på hwilcken flera Schachter uti denna Grufwa äre sänkte faller mycket flach, till hwilcken Schachterne i begynnelsen Zegertärn drefne, men så snart de till Malmgångens diup äro brackte föllia de honom honom altid slätt efter. Sielfwa Bergarten är mycket lös och swirig, hwarigenom Malmen på många ställen kan brytas och med Kyhlhackar löswinnas, men berget måste deremot mycket mera förbyggas och med flitig timring för fall förwares. klyfterne, som malmgången ifrån Bergarten skillier, äro sällan sicktbara, hafwande Bergarten och den Silfwerhaltige malmen sådan ljkhet till anseende, et de allenast igenom långsam öfning af arbetarne igenkännes och skillies. Malmgången är i gemen 2 al:r bred bestående dels af swartacktig glants som är den rjkaste, dels af en annan liusare Bergart som ymnigare finnes, men är swagare till halten, hwilka bägge med rotgülden Erts och Edle geschiche esomoftast insprängde, Grufwedrängarne stråswjs efter hwarannan sittiande, löswinna och uti små korgar af bast inpacka, hållande de hårda stycken ock de grofwaste så kallade kärnmalmen för sig sielfwa och

det lösare swirigt särskilt. Så ofta malmgången sig sicktbarligen uti thrimer fants fördelade och af den hwita qwartzen något därutinnan fants inmängd hade de wiss förhoppning at samma klyfter sig wid Malmen skule förena, hwilcken ehuruwäl af qwartzen något förtryckt, dåck sig rikare åter igen skulle låta förspöria. Sielfwa Bergsprängningen blef icke så Accurat och på Bergwjs anställt, som wid andre wäl inrättade Bergwärk, utan efter Malmen utaf sig sielf är rjk, så aktades eij så noga omkostnader, borades merendels in gantzen eller förschremt berg, wid hwarie 8 alnars distance. Det mästa som obligerar Grufwedrängarne at wara flitige i arbetet och utleta god och rjkartig Malm war den gamla ordningen, at arbetaren bekommer sin lön efter Silfrets quantité och dess uppbrakte brackte Malm, derföre Malmen, som hwar och en Grufwedräng har wunnit sedan han är upfordrad och på Lafwen fördelt och skillder 1 till det grofwa 2 kan och 3 det små affallet, warder af hwardera desse tre Sorter af Grufwe proberaren prober aftagne som anskrifwes och efter Malmen myckenhet antecknas och uträknas, emot hwilket contra prober giöres af öfwer probern i Cammar håfwet samt gewärkernes prober och Hytteproberaren wid smältningen. Då proben uttages kastas af hwar sort malm en särdeles wåg och månges hwart om annat, deraf proberaren en Stuffen eller Malmstycke på hazard uttager, annoterar dem efter Numrerne och gifwer om Lördagen eller weckans slut sådant bramterne tillkänna, hwilcka efter en wiss proportionerad betalningsräkning som Grufbrytaren aldeles okunnig är

är, efter Silfwerhalten arbetaren belöna, dock så proportionerat, at då en gemen Grufwedräng sin lön till twå gülden om weckan kan bringa, de rjkaste wäl till 5 a 6 grs. men icke deröfwer måge komma, hwarwid det ock altid plägar observeras, at när Bergproberaren malmsorterne hafwer Numererat och angifwit öfwerlefwererar han listan till oberreutern eller Geschwornern, hwilken förr än betalningen utdelas far till alla Orter i Grufwan och tillser om grufwedrängen ej har kunnat warit flitigare i arbetet och mera i weckan utbrackt, hwilket då det befinnes, Grufwedrängen Arbitraliter blifwer straffad, de flitigaste på de rjkaste Orter satte, och de Late på de sämre. Opfordringen utur Grufwan skiedde altid uti små så kallade kober eller Korgar utaf bast, hwilka hwilcka med wanlige händer drages till upfordrings Schachtet där de efter Ungerske maneret uti lädersäckar insättes och med hästar blefwe opkiörde. Största swårheten som SchemnitzerGrufwor graverar är mangel på dagswattn till konsters drifwande, hwilcket wid ingen Grufwa stod at anbringa och wid Windschachten allena 5000 fl omkostnad hwar wecka requirerar utan wattnet som för orterne sig samlar opdrages utur det diupaste med 3 fambnars handpumpar, hwilcka efter nödtorften många öfwer hwarandre äro satte, och där wattnet snällare flyter äro de så kallade Taschekonster med Järnkiedior inrättade, som äfwen till tre fambnars högd af 4 Personer med ständigt omwäxlamde warda dragne till dess sielfwa konstpumparne wattnet längre op

op emottaga och med 14, 15, 16 eller 20 par hästar igenom 9 a 10 satzer hwar gäppel, hwar satts af 3 fambnar natt och dag updrages och till dess aflopp på Erbstollen, blifwande hästarne aftagne eller förökte efter watnets tillopp och swårhet i det de friske wattnen altid mindre dragare behöfwa än de som i från Arbetarne flyta och med sand och grus äro förmängde. Högre sättningar hade tillförerne altid warit i bruk men blifwit efter konstmästarens Adam Ungers igenkomst ifrån Saxen förändrade till nedrigare sättningar med Kålfröret af järn, förmenande dem gå lättare och snarare fordra wattn När någon stridighet yppar i grufwans drifwande warder den af marchscheidern där kallad Abschiener ransakad och Bergsamtet föredragen, hwilken merendels merendels är en af Geschwornerne eller de så kallade Oberreutners, hwarutinnan ungrarne förmena sig hafwa nättare practique än de öfrige Bergwärk i Tyskland, och ehuruwäl de med Compass äfwen som i Saxen deras grufwemätning förrätta så äre dock Instrumenterne icke många utan af den art som figuren 1 utwisar. Strax wid Grufwan är altid en förwaltare eller en så kallad Schaffer boende, 8 Hyttmän eller Grufwestigare och 6 überreuters, som dels wid Grufwan dels innan uti Staden hafwa deras hemwist och hwar sin wecka grufwearbetet påse, warande alle tillika med Grufarbetarne hwitklädde i stället som de i Saxen och Lunneburg gå swarta. Keysaren äger 3/4 i wärket hwilka största delen äre indragne efter handen af de Lutherska rebellerne. Malmen håller i Centnern efter det ungerska maneret at räkna, som af hosgående beschichningz räkning

räkning kan sees, den rjkare 180 till 190 lod och den sämre 60, 80 till 100 etc. och blifwer sedan han wid Grufwan i nämde 3 sorter reich, mittel und arm urskilder på wagnar forder till Hyttan, hwaräst han utan någon råstning beschickas til 10 Centner med 3 baaren eler 6 Centner af deras Eissenstein som är en Eissen schlüsig grönfluss och 3 Centner så kallad läck- eler magerkies, hwilcket alt med behörig slagg utan föreslagit bly- eller glätt sättes igenom ugnen, och när godset är nedgåegit slås i den afwärmde fördeglen 3 Centner bly med 6 Centner glette, och ugnsögat opstickes, at godset må med det smälte blyet sig förblanda och Silfret af bly emottagas utur läcken som sig som som annor skiärsten därifrån skillier och tillika med slaggen slaggen esom oftas aflyftes.

Med sådan upsättning och en utstickning hwar tima, continueras hela weckan till lördagen, då emedlertid wärkbly ej mer än twå gångor utgiutes och twå gångor bly föreslås till 9 Centner hwar gång nembl. 3 Centner kohlnisch och willacher frisk och 6 Centner glatta, deraf efter 90 Centner Malms igenomsättiande för hwar ugn, som för twå ugnar giör 180 Cent:r denna tiden 350 till 400 marker Silfwer wid weckans slut blef afdrifwit, wid en hytta af 3 ugnar consumeras hwar wecka 450 hästars kohl och betales hwar hästeböla med 6 Keyser groschen som dåck är ofta helften stybbe. Till at jemnföra det utkommande Silfwer emot grufwe proberarens angifwande af Malmen, tages af Hytterreutern altid contra prober, sedan den fina Malmen först är torr bokad till pulfwer och flitigt omrörd omrörd, hwilcken af 80, 90 till 100 lods halt sköllies ifrån den af 60 och 70 och den öfriga af 30 och 40 etc lod, som alla apart stötas och särskillt blifwa smälte och det ringaste waskas till 6 a 8 lods halt, därunder det intet smältwärdigt skattas. Af Hyttorne omkring Staden woro nu 10 st: i gång mäst med 2 och 3 och några med 4 ugnar keysaren tillhörige, och några andra äga gewerherne derhos strax, dem de efter behag bruka och deruti smälta, uhtan at wara som i Saxen förbundne at för betalning smälta i lands Herrens Hyttor. Ugnarne äro 3 alnar höga 3 fot breda wid bröstet och 3 fot diupa, formen af järn 2 1/2 fot öfwer bottn 3 toll bred i munningen och stält nästan mitt uppå Bröstet. Någon del af bröstet öfwer ögat är murat med sten, men den öfra delen är en järndör beslagen med leer och sten, som med järnhakar

är inmurat och uplåtes hwar gång ugnsbrättet uttages. En fot ifrån förwäggen är degeln 1 1/2 fot i runden utskuren. Blåsbälgorne äro altid af läder, hwilcka de ungerska Smältare swårl. låta intala sig af trä kunna giöras, och enär till smältningen redes och ugnen om Måndags morgon med kohl är afwärmd, sättes uppå en Järnhaka som ofwan för forman 1/2 fot är inmurad, af små slagg några foot efter hwarandra at ..... för blästern så stor må förmeras at blästern efter deras fundament först må twingas neder åt Stybsbottn och derifrån drifwas opföre till det rå godset. Ofwan för ugnen är et stort hwalf med 2 smärre rökfång på sidorne, utur hwilcka röken som igenom en smal skorsten utgår esomoftast samlas och för sig sielf sielf smältes Treibe Härden är giord äfwen som de Saxiska med Järnhatt och drifwes 40 Centner werk af till 15 lods finhet som dem altid försatt är, hwarifrån Silfret sedan föres til Scheidekaren i Cammarhåfwet och det som nödigt är fjnt bräns eller ock strax smältes och kornes till schedande. Alla blickerne slås uti scheidekaren sönder, wäges och föres till kornugnen, hwilcken består af en Muur i fyrkant med 2 alnars fot, hafwandes på hwar sida en järnrost fot i quadrat deruti degeln sättes, och för den ena öpna sidan af ugnen en järndörr att innehålla kohlen. När degelen är afwärmd och Silfwerblickarne som merendels äre 2 tum tiocka i bränhuset afwärmde och med et Klyfjärn sönderskrotade, lägges det till 4 a 500 marker i hwar degel, betäckes med en sten

och glödande kohl til des det till giutning är nedsmält. Efter Silfret 15 lödigt till Myntet bör lefwereras så beskickas det med Koppar strax i degeln när helften af Silfret är inlagt, derefter det uti en stor kärnpyramid med kalt wattn upfylt efter wanlig methode giutes och körnes till dess wattnet som småningen böriar blifwa wärmt, med kalt wattn är upfriskat, och alt Silfret som sig emedlertid hållit qwickt, är wordet inbräckt. Det kornade bäres sedan i ScheideCammaren, proberas i dertill giorde beslagne glaskolfwar, uti hwar och en 10 mark Silfwer, Kålfwarne sättes alla på och bredewid Capellerne på Scheidehärden at de hållas nästan liumma, och derpå slås sedan warmgiordt skiedwattn så mycket i sender, at då af då det första utarbetat, annat åter påslås och et wist mått till 40 marker oplösande är inkommit. När Solution är skiedder, lägges antingen något mer Silfwer dertill at uplösas, eller slås strax starkare dubbelt skiedewattn derpå, at desto renare frånskillia Silfret, hwilcket alt utgiutes och residencen af gullet swänges uti stort glas at afsystas, glöggas och förwaras i ScheideCammaren till 2 Månaders förlopp, då alt gull som emedlertid samlat är, sammansmältes, hwilket sig nu a 5 och 6 d. i marken tillika med Crennictscher warschegullet till 200 marker hwar 2 månader belöpte, och bracktes af 23 Carat och 9 a 10 grans fjnhet till Crennicher myntet, där det som Gewerkerne tillkommer af Keysaren anlöses för 65 Ducater och 1/2 f:r marker at utmyntas till 70 2/3 stycken. Proberaren tager sällan något prof

på gullets halt i Silfret emedan det merendels är af lika Rjkhet, icke heller warder efter Lilla profwets angifwande skiedat, utan de taga så mycket som uti Silfret finnes, förmenande sig altid bekomma mera i stora schiedandet än i Lilla profwet kunde erhållas. Af det Solverade Silfret warder Skiedwattnet med särdeles handgrep distilerat och halfparten deraf med nytt skiedwattn opfriskat, det öfriga fullel. öfwerdrifwit och när inga Spiritus mer willia efter profwen skiönias, söndras kolfwaren ifrån des hälmar och Silfret försmältes tillika med widhängande glasen till tiocka teenar och afsändes till Myntet. Skiedwattnet brännes där på ställes af Saltpetter utur Marien och Cremnits victriol igenom der till gutne järnkålfwar opsatzer af ler af leerhålmar och recipienter af glas och continueres hela åhret igenom med dess brännande, sedan Silfwertillwärkningen blifwit så ymnog, men ehuruwäl med sådant arbete alt stadigt hade blifwit fortsatt, hafwa de dåck icke hunnit med 4000 marker schedande hwar wecka så snart blifwa färdige som Cammarbetiente i Wien det åstundat och till utgiften Silfret allaredan anordnat, derföre hafwa de på alt sätt warit omtänkte, at igenom det så kallade scheiden jnguss befordra arbetet, och förståndigt folck dertil kunna anträffa, hwartill Myntemästarens Sohn i Augsburg H:r HollEisen sig omsider angifwit och med Keysaren Accorderat, at med tids och omkostnads besparing nederslå det Gull som 1000 marker wore uti 150 emot 2000 ducaters recompence och privilegio

at efter probens befundne ricktighet blifwa till Schiedande employerad. Till samma prof erläggande, hade han nu låtit upsättia en nätt Hytta med 24 små windtugnar i en fyrkantig Camin, en stickugn och 2 deraf händer, betäckte med platt järnhatt och ventilerat med wed för rätta drifningen, hwilken dåck wärket icke skulle beröra, utan igenom en liten ypning låta flamman spela på wärket, hwar ifrån han genom 2:ne med wattn fylte rökfång skulle sig luttra och hafwa sin utgång, och skulle han efter Accord för de 600 marker schiedande som han till prof denne tiden uttagit, niuta 4 grs. för hwar marker schedelön, det han dåck utfäste sig för 2 grs. willia giöra när han funno sig för wettskapens communicerande wäl blifwa recompencerad, betygande derhos at om at om eij mera än 1 eller 1/2 d. gull wore i marken wille han dåck det med fördel derutur scheda, men huru denna processen sedermera är afluppen, har iag eij mera förnummit, än at Gullschiedaren i Cammarhåfwet H:r Kunberger som med sin Compagnion detta arbetet högst sökte förhindra, har måst meddela honom wittnes börd, at gullet utur Silfret förutan något skiedewattns bruk rent war praecipiterat, men frucktade för större afgång i omsmältandet, medelst de swafwelacktige tillsatte ingredientier, än de få lod som på 100 marker schedaren nu bestås. Denna så wäl som de öfriga Städerne bestå af 3:ne jurisdictioner som sällan med hwarandra komma Öfwerens, af hwilka Cammaren som så wäl Keysarens inkomster af dess 3/4 delar i Grufwan som Gewerkernes Silfwers

betalning under sin disposition hafwa, än den första bestående af de så kallade oberbergamte, en Cammargrefwe i Schiemnitz Residerande, men förande dåck direction öfwer de öfrige Bergwärken en Einnehmer, en Buchhalter och Hyttenreuter, under hwilka Gullschiedaren med dess mitgehülfte och åtskillige betiente Sortera. Den andra är Bergs jurisdiction under Bergmästarne, Schäffern uberreutern Schienmeister, proberare etc. begrepne. Och den 3:die Stadsbetiente af Borg mästare och Rådman, af hwilka alla de Evangeliske där boende undersåtare de bästa tiensterne härtills innehafft och beklädt, men efter nyligen gifne ordres 1 ingen Keyserlig betiening ärhålla förr än de religion offenteligen afsagdt, som de och deraf esom oftast prof wisat. Tillwärkninge Tillwärkningen hade någon tid warit ifrån 2800 till 3000 och högst 4000 marker Sillfwer om weckan deraf Keysaren 12/16 delar uti hwilcka ungerske Grufworne fördelas, niuter, som efter afdragen omkostnad till 20000 grs öfwerskott berättades bestiga, och betalar gewerkerne utan någon tjondes afdragning för deras Silfwer, hwar mark fin med 12 gl. det som på stollen eller swaga Grufwor tillwärkes, men af windschachten 9 gylden. Elliest hafwer af ålder warit wanligit, at Neusoler Silfwer af CremintzerCammaren hafwer betalts marker 15 lödig med 7 gl ungersk, Schiemitzer Silfwer med 6 fl. 75 d och waldbergernes 6 fl 50 d deraf hafwer afdragits för hwart peset gull som Silfret har innehållit 1 heller, så at om Silfret har hållit 34 peset gull drages 17 d. af, gullpfenninge kallade, och om Påsten wore 35 marker 76 peset fijnt Silfwer 15 lödigt och marker betales med 6 gl 50 d blifwa 232 fl: 37 d, men för 34 peset

gull afrages 17 d at Resten blifwer 232 gl. 20 d, ock det öfriga Silfret anlägges till 5 a 6000 fl:. aflöning wid grufworne och Hyttestaten, och om 1000 marker Silfwer eij hwar wecka för tiden tillwärkades, hade waldburgerne eller Keysarens med participanter eij någon fördel af grufwan och lärde för Grufwans diuphet och swåra wattnhåldning härefter 1500 marker tillwärkning nödwändigt requireras, om wärket någon nytta skulle af sig kasta. Ifrån Schiemnitz begaf iag mig d: 19 december till Actsoll, hwaräst för tiden inga Grufwor bearbetades, utan Inwånarne dels gifwit sig på andra orter i tienst, dels närde sig af Akerbruk som här war mäckta ymnigt, så wäl som situation af Staden mycket härligt, af et skiönt slätt fällt med angenäma ängar och åtskillige utur et fast berg springande surbrunnar af lindrig wjnsur smak, deraf deraf Stadsboerne sig för ordinairt dricka betiena, löpande strax derhos den angenäma floden Gran hwilken öfwer 26 gånger passera måste förän man till Neusol ankommer. Neusol förestås äfwen som schemnits af Keyserlige Cammarbetiente, Bokhållare, Einnehmer, Hyttenreuter etc: hwilka i Stadsens Cammarhåf residera och så wäl öfwer Koppargrufwan wid Herrengrundt, som smälthyttorne, Kopparhamrarne, mostnitzer, Segerwärket Taiba, Spleiswärk som ock andra dertill hörande appartinentier Direction föra. Hela Herrengrundts KopparGrufwa wid hwilcken en Bergmästare och en Gegenhandler boo, tillhörer Keysaren allena, blifwer för dess räkning drifwen och tillåtes inga privat participanter, at innom en wiss District af 1/8 mihl ungefär någon försökning giöra, men derutom måga de emot cederande af wissa Grufwedelar till Keysaren deras arbete wåga

Grufwan är delt i 10 a 12 felder eller revierer som särdeles warda benämde, och när någon ny ort länge är drifwen och widdgad, lägges han såsom nytt fällt på Chartan och bekommer äfwen som de andra särdeles namn. Af dem äro 1:o Obegesteng med Dornsfäldt, 2:o Segertzefält med obergesteng gegen dem neuschacht 3:o Jiugnesfeldt darbey die Neyfarth und schulvtzen. 4 Oberhysseln Maqurn och dreylings feldt, 5 Malmschacht, 6 ober und unter Kesidigenfeldt, 7 unterhylsen Kapetzen und Kutschuggen, hwaräst Norr på diupet den bästa fasta Klyften står i behåld. 8 Ober und unter Gomorras feldt det bästa Söderut. 9 Neveleb und Tagschollen är wäl för många Åhr sedan mycket utbrutne, men såsom wid Tagschollen är wäl för många Åhr sedan mycket utbrutne, men såsom såsom wid Tagstollen skiöna anbrucke sig wisat, så far man med arbetet fort, hwilcket man förmodar utan skada aflöpa. 10 glossur. Förutan desse 10 fälder äro ock kugla wid Sandberg ock stollen under Glösur etc. till försökning efter ny malmgång fördrifwit. Malmen som i desse 10 Felderkirren eller Lehnschaft finnes, warder af Leseheuerne, hwilka till 2 a 300 i grufwan arbeta loswunnen, ock dem af Cammarbetiente efter måttet betalter efter Malmgången är rjk och lätt at anträffa merendels 5 eller 6 Viertel deraf 4 giöra et wist mått kallat kar eller bare som wäger till 2 1/4 Centner med 1 fl. eller 100 d, hwaremot de böra sielfwa hålla sig talg och Grufweredskap. Dessutan warder ock af hwarje 8/4 delar 1/4 del för Bergheuerne afdragne som kallas Urbar och 24 delar måste de utan dess Åhrligen lefwerera

ra som kallas BruderErts, såsom till wederkiänsel för det goda kiöp de niuta på Talg och grufweredskap som härefter förmäles. Förutan det arbete som på Malmgången dageligen anwändes, warda ock Stållar och försökningz orter på flera ställen anlagde, de man Stollwände kollar, som allenast anställas af eftersökia nya Malmgånger, såsom Erbstållar, Stållwänd, Viechters Stollwand etc: hwilcka på Gudinge efter Bergartens lös eller fasthet arbetarne tillstadgas som sig esomoftast förändrar. Dertill äre också kallade gänge och bruchheuer som weckotals niuta i lön 1 fl. och 20 a 80 d. kostpenningar. Några Schachttimberkarlar, hafwa weckotals 1 fl. 50 d: och 1 fl:. Kostpenningar. Åtskillige Grufwetimberkarlar som bekomma för hwart Schicht 10 d och kan bestiga efter som de äre flitige flitige om weckan till 1 gl. 25 d: hafwande dessutan 90 d Kostpenningar. Efter som Malmen icke så noga kan skillias ifrån Bergarten. det ju altid något deraf kastas på warpan, så efterlåtes wissa gamla Grufarbetare hela Somrarne igenom den utsåfra, hwilka också efter Malmens art och orter derutur han kommer, betalas för hwarie 5 eller 4 fierdelar med med ungefär 1 fl och lefwerera Malmen ifrån sig twå å tre gångor om Sommaren till dess kiölden hindrar, at de ej mera uti Warpen kunna leta, men så länge det arbete påstår blifwa med waskare, klauberskor, bokerskor etc. öfwer 200 Personer sysslosatte, som sedan om wintern dels uti Stugor fortfara med waskande, dels fara ned i grufwan och förutan desse ordinarie arbetare warder ännu mycket mera Bergsfolck underhållit som herrn arbeiters kallas, såsom gangheuer, Bruchheuer, Gruben und

mid-Schachtzimmer-leute, Gäpelschaffer, wächter, Stürtzer aus schläger, Brenselhalter, Wasser hüter, waldhüter, holtsheuer etc. Erts-gleisner, kratzenfüller, Tagn-Schebrützen, Grubenschebrutzen med flere sådane arbetare som wid de ungerska Bergwärken öfwerflödigt hållas. Dessutan är ock en så kallad Gedingzwirts som några ock 30 arbetare underhåller, och bör all wed, Timber ock wärke, som till Grufwan Åhrligen behöfs, på de Orter som honom i Skogen anwises, fälla, och med sina egna dragare ock folck wid grufwan lefwerera, såsom ock allehanda Materialier som wid Herren Grundische så kallade handels wäsende dageligen betarfwes ifrån Neusoll och andra orter för det pris framskaffa som med honom är accorderat wordet, såsom för et fuder kohl till at kohla 55 d äfwen så mycket i fohrlön till Smedian eller prober-huset, at et där kommer tillståendes wid grufwan en gylden 10 d utur Staden 1 Centner järn af hwariehanda Sort 5 d, bräder en enfohra af 33 fl. 50 d, Långtimber, förstammen 13 d stempelholtz för stammen utur Skogen 3 d. En stam rorholtz 35 d, hwarwid är tillwärkande att 100 stammar långholts böra ordinairt gifwa 1000 grufwe-stämplar, utaf hwilka man tillförene ej mera hafwer consumerat än 16 eller 18000 st men nu sedan Grufwan är blefwen widare, erfordras dageligen mera för sådant prjs som allehanda fohror är satt, måste han sielf underhålla sina hästar med foder samt hålla wagnar och nödige drängar. Dertill är wid Grufwan också en reisen föhrman som äfwen ock emot et wist pris årl. afförer Gråberg, hwad som utur grufworne opfordras och utur Sofrebodarne eller Schedestugurne utkastas, och måste sådant med egne hästar ock folck förrätta derföre han niuter 12 gl. om weckan. Malm och Gråberg som winnes uti grufwan warder igenom de så kallade hundestösser ifrån orterne och kärren

för hwilcka Grufwedrängarne arbeta, framfördt till upfordringsSchachten, hwilka äro 2:ne nembl nya Maximilianus-schacht och det andra gamla H Grunderschacht och sedan med wattuspelen upwindat i Gäpeln; Malmen i Skiedstugan brakt, at renerne utsåfras och berget på warpen stört hwaräst det af wissa Personer warder ifrån den ännu behåldne malmen, som i Grufwan eij så noga har kunnat frånskillias, utletat, och malmen som deruti finnes af wissa Personer waskad, bokad och till smältningen tillredd. Den Malm som så wäl utur Grufwan som warpen samlader är schwartz och gälf kallad, föres sedan till Hyttorne, och betales i förlön hwar baar ifrån det ena schachtet med 9, det andra 7 och från somlige, Stollarter 6 d Fahrterne hwarigenom Grufwefolket och andra infara i Oftanemde grufweorter weorter, skier igenom dagestollen, man hwarifrån som sagt är nedfar igenom Mansfarterne och warder ingom tillåtit, at på Ljnorne låta winda sig neder i Schachten än allenast BergOfficerare, Hundstäfferschlagare som Malmen upfordra. Förutan det at Grufwearbetaren urbani och BruderErtzen af deras lön warder som bemält är afdragen, så blifwer ock af alla gåssar en Schicht hwar wecka af deras förtienst innehållen, äfwen i anseende till goda kiöp som de på talg och annor Grufweredskap af Bergamtet niuta nembl. 1. Vergeisen C: 2 d: 1 handfeinstl. 8 d. 1. Bergstange C. 35 1 par Bergplatz 7 1 gross feistl. C 25 d. 1 Keilhammer 5 d 1 ort feistl. 15 1 Scheidhammer 5 1 Pruske 10 1 ErtzEissen 5 1 Bergkeil 13 etc. Maas farterne på hwilka man

går neder i grufwan, äre slätte trappor, ställte efter Malmgångens fallande och äre tecknade med n:o 1. 2. 3 etc. at arbetarne och betienterne som wid hwar farte sittia för orterne ock kierren derigenom ifrån hwarandra må kunna Specificeras och utnemnas. Hwad wid andra Bergwärk kallas strossar, heter här kirn, på hwilcka Grufwedrängarne efter hwarannan sittia, skräma något litet undan med Kihlhackan ock bara strax till skott, intet så noga acktande om det är in Gantzen gesteine eller eij, warande skotten så tätt och när hwarandra tillredde, at när sprängaren efter middagen ankommer, hafwer han på några famnars längd öfwer 20 borningar at antända. Grufwan är allestädes förtimbrad ock kistor till Gråbergs Gråbergs störtande upsatte. Af wattn hafwa de ingen särdeles nöd, efter Grufworne icke äro särdeles wattusiuke och et Schacht till wattnpump altid på diupet sänkes, at wattnet från de öfriga orter dit kam beqwämligen ledas, och ifrån de sänkningar som på sidorne äro giorde med handpumpar ditbringas, utur hwilcken wattupump alt wattn som sig hela weckan samlar uti Lädersäckar på en half dag updräges igenom det så kallade wattnschachtet, hwilcket här så wäl som wid de öfrige ungerske Bergwärken uti upfordrings schachtet är afdelt. All upfordring skiedde med wattnspel och kärreder, men widlyftigare giorde än i Saxen och Swerige efter det gamla maner som uti Åldrige Bergsböcker finnos beskrifwit. Malmen håller sig merendels

wid en swartsglantzig talck med isprängde stora stycken af en hwitacktig qwartz som i de små af- och tillsättiande gefärter el. schölgånger på hwilka wid denne Grufwa nog acktning gifwes, sig gemenligen utwisar, och är malmen antingen gelff, hwilcken intet är så Silfwerrjk at han meriterar Segringen, men dåck af Koppar 30 a 40 proCent håller eller swartzErtz som håller mera Silfwer, hwaraf den kallas gedingen som med blommor något är anluppen eller ock ringa affall, som med grus och Gråberg är förmängt. Desse malmer opfordras äfwen och uti skinsäckar tillika med gråberget som på warpen utföres, men Malmen stielpes strax wid Schachtet; en grop, derifrån han föres i Schiedeboden. Några farter neder i Grufwan kommer kommer utur Berget det så kallade Ciment-watnet, hwilket som en annan källåder utur Jorden flyter, och till åtskillige i Berget ingrafne receptacler ledes at förwandla deruti Lagt järn til Koppar. Allehanda slags gammalt järn som af söndergångne konströr, wefwar, hiulskienor etc. samblas i Landet tillhopa, lägges deruti och täres så länge af det gröna wattnet till des det i 3, 4 a 6 weckors och ibland några månaders tjd är upfrätit, och i dess ställe sichtbar Koppar praecipiterad, under hwilcken tjd den hwita materien som sig som fiskfiäll eller Silfwerfolier på wattnet sätter flitigt måste aftagas at transmutation ey må hindras. Wid sielfwa sidorne af de dertill giorde sumpar sätter sig en så hård Kopparslam at den med hackor måste uthuggas

äfwen som sedimentet af warma Bader. Hwad de willia hafwa reent i dess form helt transmuterat, låta de smidia till små korss, hästskor, hiertan, Kiedior etc. hwilcka läggas på bräder i wattnet, och acktning gifwes at de icke för stadigt förtäres, och bekomma dem på det sättet, när de i tjd optagas half järn och half Koppar som för raritet till främmande utdelas. På detta maner warda åhrl. icke öfwer 60 a 70 Cent. Koppar tillwärkade efter man för Malmens ymnighet skull icke så starkt dermed som i Eperies will förfara, och måste dåck samma Koppar igenom ugnen en gång sättias des rå wildhet där at förtagas. På et annat ställe uti Grufwan löper utur Berget et wattn klart af påseende men då det i rännor är fattat och 15 a 20 famner bort ledt ledt, sätter det uti dertill af bräder giorde kistor den gröna färga, som alla Somrar uttages, torkas och till 30 r:dr Cent: försällies. All malm som kommer utur grufwan twättas i twänne Schedestugur på dertill giorde lafwar med wattns continuerlige pårinnande reen, at Schedaren må kunna sortera Malmen i SwartsErts, gelff och det ringaste, hwilka 3 sorter hwar för sig besicktigas af Hyttebereitern och hwar kärra eller par med 5 d ungerska betales till 2 Waskare 20 Klaubers och 18 weckoarbetare som med schedande alla underhållas. Dessutan samblas continuerligen Malm utur warpen, som efter deras myckenhet betalas och nedan för gråbergs stalpet äre Lafwar uprättade 5 a 6 efter hwarandra, at då watnet

net om Wårtiden Berget igenom och utföre flyter, och altid något af Kopparslammen med sig tager må den af waskerskorne på nämde Lafwar uppehållas, till Bokwärken föras och waskas till schlick, sådant arbete jdkas wäl icke för brist på Malm eller grufwans fattigdomb, hwilcken intet så starkt drefs som Malmen dertil gaf tillfälle, utan enär i Ungern någon Grufwa är så ymnig af god malm at dess participanter någon fördel deraf niuta, lemnas i gemeen några särdeles goda orter till en skatt, at i swara tider wara i förråd som det wid gullgrufworne i Cremnitz war wanligit, och äfwen så war i Neusol påbudit, at wid Herregrund icke öfwer 6000 Centner åhrl. tillwärka ka, på det Kopparen som allaredan till priset war fallen ey igenom myckenheten än mera i wardet skulle aftaga, hwilcken tillwärkning dåck allenast nu på några åhr så ymnig warit, emedan tilförenne Neusoll ey öfwer 3000 Centner Åhrligen gifwit och Schemnitz som närmare utföre ligger ungefär 1000 Centner som til Pohlen måst försällies. Ifrån Herrengrund föres all malmen som så wäl utur grufwan som warpen och med waskande sammansänkas til smältHyttan wid Neusoll hwilcken består af 6 ugnar mäckta stora bygde i anseende emot wåra Swänska och äfwen med sådane järndörar bröstet inrättat som tillförenne om Schemnitser ugnarne är berättat.

Leeret som till härden brukas warder först till 200 Lass af et slag som något fett är och 100 Lass af et annat torrare på fyra famnar råstwed lagdt och tillbrändt, då först 1/3 utaf en famn wed lägges på råstbottn och derpå 150 Lass hopblandat leer och sedan åter en del wed och de öfrige 150 Lass leer, under hwilcket dåck twå fuder kohl först utbredes, at weden så mycket bättre må antändas, hwarefter råsten ungefär 3 weckors tid brinner. Stybbet tillredes af twå barer af det brända Leret och 5 smältaretråg kohlstybbe, hwilcka tillhopa stampas, sållas, anfuchtas och till härdens slående brukas. Härden slås till et qwarter under forman, gående slätt in in emot slagg hohlet eller den så kallade ögedegeln, hwilken tillika med fördegeln, hwaräst frischlacken utstickes, warder med nemde stybbe hårdt slagen och i 4 timar med 5 eller 6 fyllfass kohl afwärmd. Sedan warder för hwar ugn til en schicht förelupit 20 barer af ofwanrörde Herregrunder, Grufwe och warpemalm 1 bar af 2 1/4 Centner och derpå 5 barer fluss steen och 6 barer rostslagg, hwar bar af 1 Centner, hwilcken kagg faller utaf den rå Königkopparen samt ugns gods och naaswärk till 4 Centner, hwilcket alt kallas 1 fyrmas, som Smältaren med sin dräng till 5 för ett weckowärk eller 100 barer bör upsmälta. När Ugnen är tillredd och afwärmd och blåsbälgorne till gångz satte upsättes strax 4 tråg råstslagg

i bägge sidorne af ugnen och at forman, at nasen deraf må formeras som forman för Elden forwarar, sedan 2 tråg Malm och twå fylssfass kohl samt flusssten och så åter råstslagg, hwarmed så sackteligen förfares till dess ugnen kommer i full gång, då 3 eller 4 tråg Malm på et fyllfass kohl kan sättias, och när Malmen är nedsmält så stickes den uti Ögedegeln tillika med slaggen som afdrages, men wärcket eller frischlächen utstickes i fördegeln och faller utur sådane 5 schicht eller 100 barer Malm 55 till 60 Centner frischläch, hållandes Centnern 40 till 50 skålpund Koppar hwaraf icke mycket blifwer i slaggen, men ugnsgodset håller i gemen halfparten emot frischlechen och arbetas sålunda ifrån Klåckan 6 om Söndags Söndags Aftonen till Tordags natten eller fredags morgon efter som malmen är sträng eller flussig. Kohl förbrännes till 31 fiuder fuder och berättas en ugn hafwa kostat hela åhret med arbete och materialer at underhålla 2918 fl ugnsbrottet och Naaswärket warder åhrl. igenom några Personer waskat, bokat och smält som et rostwärk en wecka till 200 barer, deraf 60 till 70 Cent:r frischläch faller, som warder äfwen som Ertslechen med 115 Cent. lech frischlech 32 oberlech och 8 barer haltenErts till en råsta inlagt. När man så mycket frischlech hafwer utsmält at man en eller 2 råstar kan tillwäga bringa, tager man till hwar råsta 115 Cent: Frischech 25 till 30 Cent: oberlech som afsättes af den smälte kungkopparen

samt 8 barer utur warpen såfrad stufferts, hwilcket giör en full råsta som med 7 Eldar i 4 weckor blifwer fullkomligen tillbränd. Råstställen äro 20 fot långa och 9 foot breda med twa sidmurar intagne, deruti lägger råstbrännaren et lager rå wed till första Elden och fyller honom alt öfwer med smärre wed, hwaruppå de 8 barer malm oberlechen och sedan de 115 frischlech behörigen störtes; Så förfares och med andra Elden ock äfwen den tredie, dåck at weden är något grofware emedan Lechen allenast något Lach löper på de 3 första Eldarne ock kräfwer icke stort förr än på den 4:de Elden, hwilken tillika med den femte warder med twå rader wed på hwarandra något tiockare än på 3:die på 3:die Elden lagd och råsten i wänningen något kortare tillhopa dragen, den 6, och 7 bottn blifwer än tiockare, at 5 rader wed komma på hwarandra som än kortare indrages och weden bör så jemn med flit wara tillredder at alla hol wäl kunna igenstoppas och råsten icke bekomma mycken lufft och flyta till Lech igen, hwarigenom råstandet ware förgäfwes skiedt, och brinner hwar Eld till 3 dagar at på fierde weckan med råstningen utdrages, hwartill anwändes på de 7 Eldarne 5 fuder kohl och 9 famnar wed. De hålla för teckn at när råstan på bottn är rödlicht är wärket ännu rått och gifwer litet Koppar och mycket oberläch, men är bottn eller Salen hwit så håller man råsten för wäl bränd särdeles då Kopparen

sichtbar som gediegen af Elden utdrifwes, hwilcket deras yttersta kannemärke i gemen om råstens beskaffenhet hålles. När råsten således är utbränd, föres han åter uti Hyttan för ugnen i Stybbet till denne smältning giöres fastare och hårdare än till malmsmältningen och warder en twär hand under forman tillslagit och giöres under förwäggen eller ugnsdörren et jemtstående bröst med 2 hol eller ögon stående en god spann ifrån hwarandra och behöfwes ingen slaggdegel utan 2:ne gator tillredes ifrån ögat som föres till hwar sin utskuren degel eller sump deruti Kopparen ligger. När smältaren arbetar måtte altjd et öga wara igen til des slaggen och oberlechen aldeles uttages tillika med König kopparen.Smältaren bör på et weckowärck en råsta och dertill 60 barer 60 barer malm oparbeta, smälter på en råsta 24 timar, och behöfwer derwid ingen tillsatts, utan ibland något ugns gods at qwicka up ugnen, elliest flyter råsten utaf sig sielf mycket lätt, och bör smältaren wäl ackta sig, at när han slaggen utur degelen aflyffter, oberlechen icke medföllier, som dock af dess hwithet och tunnhet wäl kan igenkännas och af Königkopparen afspritas. Råstslaggen warder swartz och gelfertzen tillslagen, men oberlechen så mycket som utaf råsten faller, hwilket dåck öfwer 20 Centner icke skie bör, warder till den andra råsten och de 115 Centner frischlech tillslagen, och utaf en sådan råsta faller i gemen 53 till 55 och 60 Centner gelffKoppar. Emedan uti Herrengrundt 2:ne slags malmer äre, eller swartzErts och Gelff, så warda de bägge för sig a parte smälte och råstade och den deraf fallande Koppar af bägge arterne till Gårhyttan brackter at gårbrännas, dåck

at den Silfwerhaltige råkopparen som af swartzErtzen kommer först föres till Segerhyttan wid Moshnitz men gelfen till Teibe, hwaräst gårhyttan eller så kallade Spleishyttan är belägen. Gårugnarne äro giorda på samma maner som de wid Segerhyttan i Saxen, wälfde som Bakugnar, öfwer forman en råst af tegelstenar derpå weden kastas och brinner, at flamman altid stryker öfwer Kopparen, och hafwer sin utgång igenom det större schurlochet up igenom en trång Camin, kunnande ugnen hafwa 7 a 8 alnar i runden en ypning af 2 1/2 fot i qwadrat på wänstra sidan om forman wid gafwelen och mitt emot henne 2 yppningar wid deglarne. Stybbet som till härden brukas, warder efter wanligheten tillredt af leer och kohlstybbe, hwartill 80 så kallade Kasten gält gement ment leer med en Eld af gammal wed som wid gårbränningen ej kan brukas, ungefär 2 famnar tillbrännes och warda til antändande 3 fyllfass kohl förbrukade. Fyra slags stybbe warder härtill brukat nembl. till härden på Spleissugnen 4 tråg brändt leer 3 fyllfass kohlstybbe som af gårweden i ugnen är afbrändt, och igenom Schyrlåcket utdragit, hwilcka bägge Sorter med 6 stämplar warda stämplade och igenomsållade. 2:o Till deglarne för Spleis ugnen tages 5 tråg ler, 3 fyllfass kohlstybbe, hwilcket bör wara det starkaste, på det at degelen under så långsam hetta wid Kopparens utstickande ej må söndergå 3:o warder nämde deglar för bättre beständighet skull med ett lätt stybbe af ett tråg Leer och 2 fyllfass kohl öfwerdragne och utslammade ljka som med

en tunn hina. 4:o warder stybbet till smältugnen tillredt af 2 tråg leer 3 fyllfass kohl, hwarutaf Härden och degelen utan för ögat warder slagne. Spleis ugnen som sagt är, är efter utwärtes utseende ljk en Bakugn, inuti som en treibehärd öfwer hwalf som en rund Bakugn hafwande på en sida et feuergewelbe eller råst deruti man weden lägger och itänder, men frammanföre på sidan äro twänne fördegglar, deruti Kopparen när han går är, utstickes och derutur spritas, warande ugnen ifrån Schierholen till föhrdeglarne 7 fot och inuti ifrån Härden till hwalfwet öfwer sig 9 foot. Först är Härden ifrån grunden opmurat och uti et korss hwalf sluten, hafwande på sidorne små Lufftrör, at den stora hettan hettan icke må sönderspräcka hwalfwet, på hwilcken således hwälfder härd, en bottn af Stybbe warder med flit instött då spleissern eller gårmakaren tager 12 borar som giöra 1 1/2 kasten godt starkt och godt nytt ler wäl igenomarbetat och slår den öfwer den hwälfde Härden mycket fast, tager sedan utaf det första stybbe 20 till 30 tråg eller så mycket som behöfwes, hwilcket tillförene i en dertill giord kasten med wattn är anfuchtat och med twå barer ren Sand blandat, som sedan i ugnen allestädes wäl inslås, tagande dertill twå tråg grann sand som ofwan på den nya Härden tunt blifwer öfwerströdd med et bredt dertill giordt handjärn, på det at icke Kopparen må fräta sig igenom ock kasta up härden, hwarigenom stor skada skulle sig förorsaka. Det bör altså rundt om ugnen et nedrigt

drigt bröst giöres utaf flackstenar, at Kopparen icke må fräta sig igenom ock kasta up härden, hwarigenom stor skada skulle skada skulle sig förorsaka. Det bör altså rundt om ugnen et nedrigt bröst giöres utaf flackstenar, at Kopparen icke må igenombora ugnen på sidorne hwilcket i rothspeissen särdeles bör i ackt tagas, då härden ey altid må slås hwilken til golfwen elliest 2 eller 3 gångor kan brukas; forman bör läggas tre twär finger och noga tillses at blästern hafwer fri gång öfwer härden, hwarwid blästern icke går gerad in i ugnen som wid smältugnen elliest skier, utan forman är et långt Kopparrör frammanföre som en haka eller Knä bögder, warande mundholet så stort at man 3 finger fritt deruti kan omwrida men baktill något widare at tättarne af blås bälgorne sig wäl derutinnan kunna foga; detta röret eller forma warder wid ändan af Härden lagdt emot ut hörn at den bögde delen räcker in i ugnen, men uti bakdelen som längre är afstötter sig det inblåste wädret och föres igenom det bögde Knäet mit på Spleiss ugnen. En sådan wäl tillredd Härd warar 5 eller 6 schichter och då han blifwer tärd och hålig tager man honom ut och frisker up honom med 16 eller 18 tråg stybbe och 1 tråg sand, kunnande dertill något af det gamla utsållade stybbet utan nytt lers inslående efter härden icke så diupt uttages Speiss deglarne äre twänne för hwar ugn ifrån grunden upmurade som en Klåcka neder uti trånga 1/2 fot och ofwantill wida 3 1/2 fot, de warda ock med leer wäl

slagne och med det andra Stybbet fordrade, sedan med tre tråg af det tredin stybbet med wattn förblandat till hwar degel wäl öfwerslammnade och bestrukne. När arbetet skall anställas, lägger gårmäkaren på Härden något halm eller Höö at Kopparstyckenen icke må skada härden, sätter med sin dräng 40 Centner Koppar in til et schicht, och drifwer det med lång torr klufwen wed 6 el: 7 timar till dess det har bekommit sin tillbörliga fjnhet at det till 35, 36 och 37 Centner kan utstickas, och sedan tillika med annor Koppar åter må kunna insättias, och denne så kallade Gelf-Königkoppar til god och smidig gårkoppar förarbetas. Till en sådan schicht räknar man, när weden är torr 3 till 3 1/2 famn, men är han rå, mera, mera, då ock fordras 2 till 2 1/2 timas längre tjd, hwilcket arbetaren under den stora hettan mycket incommoderar. När gelfschichten som sagt är har ernått sin fullbordan så stickes af Spleissern på den högra sidan af ugnen Kopparen igenom ögat i degeln, hwilcken tillförenne med 1/3 fuder Kohl wäl är afwärmd, och när den ena degelen är full så öpnas den andra gatan till den öfriga degelen, hwarefter Kohlen och slaggen sackteligen af Kopparen afdrages och sätter et tiockt bräde twärt öfwer härden för deglarne, därpå han kastar sacktelig wattn at det af brädet rinner neder uppå Kopparen, och Kopparen sig derigenom låter till skifwor afspritas, hwilcket skier när Kop

paren hafwer stått något litet i degelen och förlorat sina blommor. Sedan uttages hwad på sidorne af deglarne och in uti sig anhängt och förwares tillika med den goda slaggen som altsammans blifwer med mera slikt gods Waschwärk och Kretze igenom ugnen till Rothkönigkoppar försmällt, hwarutaf 40 Centner och så i Gårungnen insättes och dermed förfares som om gelfwen är berättat, allenast att han längre och till 13 tjmar drifwes, derutaf 25 till 27 Centner utkommer, af hwilcka 3, 4, 5 eller 6 Centner Gårschichtern tillsättes som härefter förmäles. Slaggen som afdrages warder och smällt till Enbeter eller preiser Kupfer som det i slättade är, hwarutaf då 40 Centner insättes 30 till 38 utbekomma som til halfwa runda runda kulor giutes, men afstraket och slaggen kastar man sin kos efter deruti intet mer dugeligit finnes. När Gårkopparen skall brännas sätter man de sorter af Koppar på samma gårhärd på hwilcken gelf och roth tillförene är arbetat til 40 Centner, såsom Gesplissengelff. 20 Cent: Gesplissen Schlach gelf K: 3 Cent: Gesp: rothKönig. 5 Cent: Kunst stück Kupfer 12 Cent: Summa 40 Centner Hwilcka till 36 Centner i gemen afspritade warda. De spritade gelfskifworne sättes först på kant i ugnen och blästern släppes åstad med halfft wattn, ty på röret som går uti ugnen är wid mundholet en Naas af leer giord, hwaruppå wädret af blästern stöter sig af, men när Kopparen är smält, som efter

2 1/2 tima ungefär skier, sättes på en järnskåfwel 1/2 Centner bly en skifwa efter hwarandra till hwilcken form bly tillförene är gutit och då låter man gå med god hetta efter som weden är torr, till 2 timar, hwarefter Naasen bortstötes, hwilcket man kallar afkyhla, slaggen drages af och wärket hålles så en tima, och när Kopparen för blästern synes wäl reen och upkastar lika som swart skinande blommor eller Pärlor hålles Kopparen för wara nog bränd, utstickes i deglarne och spritas äfwen som gelfwen, föres i Hammaren och förarbetas widare. När man ofta har gårbrändt och bör uptaga härden, styrtes han utan för Hyttan på en hop till waskewärck och waskas, då man utsöker hwad som af sichtige Kopparbetar sig sig hafwer infrätit som kallas härdbläck, hwilcka wid gårgiörningen uti liten quantité opsättias, men det smärre som utfaller waskas uti et Såll till Körn och Schlich som för sig sielf uti Hyttan kastas och äfwen förfares med annor Kratzugnsbrått och askan som utur schirluckorne uttages, hwilcket smältes med annat af strek och god slagg som kommer af gelfoch gårkopparen till rothkönig Koppar, men den slaggen och kratzen som faller utaf rothkopparen smältes till PreissenKoppar at intet synnerligit kan bortkomma. När roth-och Preisserkoppar skall smältas, så tager Smältaren 6 baarer af det första stybbet eller mera, då ugnen är mycket afbränd, hwilka den ena efter den andra jemt instötes äfwen som

wid råstsmältningen är sagt, arbetas ifrån Söndags Afften till fredags morgon de 180 barer eller något mera af förenämde gelf- roth och gårkopparslagg och waskwärk med behörig fluss, och 20 fuder kohl warder igenomsmält till königKoppar 140 till 150 Centner, efter som godset har warit rjkt, utaf hwilcken Koppar 40 Centner till at gårbrännas insättes och derutaf 24 eller högst 28 Centner utfallne, hwarwid på föreskrefne maneer förfares. Elliest war wid gårbrännandet at märka, det bottnen eller Härden sluttade något åt deglarne, wid hwilkas mundloch stenar föresattes till et qwarter eller så högt som den smälte Kopparen kunde upstiga, Stenen som på forman sattes twingade gade blästern allestädes i högden, och togs bort när Kopparen war nedsmällt, at blästern ey behöfde högre gå än drifwas på wärket, som då böriade drifwas i runden. Det stora holet framföre, hwarigenom weden i ugnen kastas war så widt, at en karl kunde Krypa derigenom in, men under anbetet sattes stora tegelstenar derföre emot hwarandra och lemnades ey större ypnad än till wedens inkastning behöfdes, men när ugnen utrymdes, utdroges tegelstenarne, att ugnen destobättre kunde rensas. Kopparsand som samlades i spritningen war Hyttenschafferns accidens-Koppar. På deglarne lades under spritningen på bräden 2 bögde Kopparbläck, at när skifworne uttagas, härden icke må rubbas. Den smälte Kopparen som

utaf den Silfwerhaltige SwartsErtzen till Låck är smälter, råstad och till rå Königkoppar brackt, warder som sagt är till Mestenits Segerhytta förd, at gårgöras äfwen på samma sätt, som med rothkopparen i Treibe är procederat, dåck något längre, efter Kopparen är något rjkare. Gårmakaren insätter utaf Råstarne som efter Hyttenbereiters och proberens angifwande til halten indiceras, 40 Centner och utbringar deraf 30 Centner, och hwad som af bägge delarne till ungefär 4 Centner afdrages kallas abzuge, det öfriga Rotheschlacken. Den gårgiorde Kopparen förer man sedan till Segerhyttan hwaräst han i stycker brytes, men abzuge smälter man med tillsatts af fluss till abzuge KönigKupfer Kupfer, hwilcken med annor koppar warder beskickat och den återkommande slaggen kastas aldeles bort. De så kallade Rotheslachen smältes som abzugen 20 barer för en förmaas till Rothkönig Kupfer, deraf äfwen 40 Centner till 25 el. 26 Centner gårbrännes til des de förlora sin spegel derutaf. Abzugen och slaggen tillsamman smältes som Rothslaggen till Preisserkoppar, därutaf 40 Centner till 31, 32 eller 33 Cent:r åter afbrännes och Slaggen smältes till Preisser, så länge han något gifwer. Uti Segerhyttan warder Silfret utur Koppar Separerat, merendels på samma maneer som i Saxen, hwilcken handtering die Herren Bramten så hemlig hålla willia, att icke allenast ingen främmande utan Keyserlige Cammarens

permission den får besee, utan ock den mycket strängt blifwer efter satt, som något nogare henne förnimmes efterfråga, hwilket en Swänsk Gullsmeds Gesäll för några åhr sedan nogsamt erfarit, då han af misstanka i, fängelse blef hållen och näppligen med lifwet derifrån kommit, där han med egen list och några Lutherskas tilhielp icke hade sig utur fängelset practicerat, och ehuruwäl keysaren denna tiden för blyets dyrhet och annor omkostnad till 9 a 10000 gylden wid Segerwärket åhrl. förlorade, wille han dock ännno helre dermed continuera än lemna Silfret ofrucktsamt i Kopparen och arbetarne ifrån sådan handtering afwänia. Wid detta arbete föres Kopparskifworne först under bräckhammaren hammaren och brytes i stycker till 1 1/2 hands bredd, hwarifrån de uti blyCammaren efter deras befindtlighet med bly beschickas och för frischugnen förde, hwaräst friskaren för et schicht bör utbringa 40 st:n hwart stycke af 3 1/2 Centner deruti 3/4 Centner Koppar äro, och det öfrige bly, som utur frischugnen uti fördegelen utskickes uti en guten Kopparpanna. utaf desse skifwor, sättes 5. stycken på Segerhärden, underlagde med grofwa kohl at intetdera det andra änrörer, omslutes med Segerwäggarne af Koppar och öfwerfylles med kohl, at blyet nederbryter igenom gatorne i degeln, hwarutur det utöses med en kopparslef af 15 punds inhalt i runda Kopparpanner sådane som i Kopparhammaren äre brukelige. De uti gatan qwarliggande dörarne samlas för sig och på härden liggande kyn

stycken warda till 90 eller 10 Centner i sender med torr wed i 12 timar af dörrade och blyet som utaf kynstycken affaller eller dörrugns dörrelein förwaras a parte. När kynstycken äre tillfyllest afdörrade och efter wanan packade faller derutaf et så kallat Schifferwärck, som till Schiffer königkupfer utsmältes och wid Teibe tillika med andre goda Kynstycken till 1 1/2 Centner insattes och Gårbrännes, men de öfriga dörrenlein utaf Seger ock dörrugnen warda med glitter och hårdt bly efter proportion beskickade och 20 st för et Schicht till dörnerbly försmälte, hållandes Centnern 1/2 lod Silfwer, hwilcka sedan med andra tillsatzer till 7 lods halt bringas, och med Kopparen förfares som förr är sagt. Slaggen utaf dörrnerne och frischugnen warder till et lödigt slaggbly försmält, hwaraf en en 2 eller 3 skifwor till beskickning förbrukas, men Slaggen smältes sällan som härutaf faller, för dess stora fattigdom på Silfwer. Hwad som wid Kopparbräckande affaller, Kratzenstybbe och slaggen etc. warder flitigt tillsammans sopat, och hwad som bör, till waskwärket fört, och altsammans igenom smält till reich, abzug och kratzkönigKupfer, hwilcka hwar för sig warda beschickade och tillgodo giorde, at intet må förkomma. Alt bly som så åtskillige gångor ifrån Kopparen blifwer Separerat och till stycker af 1/8 Centner eller 15 skålpund uti kannorne gutit, warder i blyCammaren fört och till widare behof förwarat, och uti beschickningen wid Silfwerarbete warda 3 åtskillige Sorker de man einostreiche kallar giorde, nembl. Frisch och reicher einstrich och den 3:e på härden hwaraf Silfret till bläcksilfwer

warder afdrifwit. När som frisches, tages som förmält är til et stycke 2 6/8 Centner friskbly och 6/8 Centner bruten Koppar, hwaraf 40 stl. för et schicht giöres, hållande blyet till 2 1/2 lod Slfwer, hwilcket till tredie gången öfwer frischKoppar igenom sätts, den första gången kallas det frischer, den andra gången reicher ein strich, efter den på silfwerhalten hafwer sig förrikat, och tredie gången då det åter med 6/8 Centner Koppar är anfrischat, kallas det hårdbly hwilcket till Silfwer afdrifwes och går till sådan frisk smältning 2 1/4 fuder kohl och kan af fölliande 3 exempel deras beskickning sees på nämde einstreide såsom till en frischen einstrich warder tagit på et stycke bruten Koppar 6/8 Centner gårkoppar 1 skifwa, 1/8 slaggbly 1 6/8 cent: tillika af frisk Crocoverbly ty 1/8 Centner slaggebly håller 3 quintin, 1 3/4 Centner 1 3/4 Centner friskbly, 1 quintin 6/8 Centner Koppar 7 lod reicher enstrich lod gr d 3/4 Centner Koppar håller Cent:r 6 3/4 lod giör 5 : 1. 2 Skifwor friskbly hålla 1: 1. 2 skifwor slaggbly hålla 2: 2 2 skifwor des frischen einstrich 2 16 skifwor dörrnerbly 3 Sunma 9: 3: Så at en Centner häraf håller 3 lod 2 quintin. 3:die Einstrichen på härden. lod grl. d. 3/4 Centner Koppar 5: 1. 20 skifwor rik einstrich 10 skifwor af 3 1/4 lod och 10 af 3/8 - - - - - - - 8: 1: 3. 2 skifwor friskbly 1. giör 13: 2. 1. at hwar Centner af denna Einstrichen bör hålla 4 lod 2 grs: och 1 d. Silfwer. Hwad öfrigit om den ungerska Segringen kunde berättas; är med den Saxiske af nästan lika beskaffenhet och onödigt

synes widlyftigare sådant införa. Den Gårgiorde Kopparen warder Neusoliske handels förläggaren med 2 pund öfwerigt på hwar Centner tillwägder, och dels strax sålldes a 25 s. Centnern, dels till ungerske plåtar utsmiddes uti de strax wid Staden belägne Kopparhamrar, hwaräst härdarne äre tämmeligen stora och låga, at flera blås bälgar kunde där inrättas och smältningen desto starkare drifwas. Under forman war en diup härd utgräfwen, deruti en stor pänna sättes starckt med leer beslagen, och derpå Koppar skifworne hwilcka med kohl betäcktes och för blästern nedsmältes, till dess pannan war så när full, då wärket 1 1/2 tima efter som kohlen äre goda till, warder warder drifwit och 2 till 3 gånger wid blästern prof uttagit till dess Kopparen har förlorat sin spegel och bekommit sin behöriga fjnhet, sedan inställes med med blästern och kohlen afdrages, och då Kopparen är något swalckad utgiutes han i de afwärmde Segerpannorne til 4 Centnen af hwar giutning, hwarwid 5 till 6 fyllfass kohl förbrännes och 18 schröt för en wåg räknas, som med 12 1/2 d. betalas. Schroten tages strax utaf 3 hammarsmeder och utsmides i fyrkantiga plåtar som sedan till kiöpmännerne försällies. Kopparsmederne taga ock äfwen någon del Koppar och utsmidia den till allehanda fortente och oförtente Kopparkiärill bekommande i Arbets lön för Centnern 4 grs: och dessutan diupwärk och pannor Cent: för 8 grs

som ock tunna taakbläck Cent: för 3 fl. hwaraf Åhrligen mer eller mindre, efter som påkallas, warder förfärdigat. De gambla söndergångne giutpannorne och hwad som wid hwar giutning afdrages, samt allahanda slagg ock kretzwärk, som i Koppar wärkstaden sammansamkas, warder waskad, och hwad som uti god Koppar utslammas blandas af Giutarne under Gårkoppar smältningen, men Hammar schlichen sättes igenom hyttugn. Kopparhandlarne som med keysaren stå i accord och Kopparhamrarne underhålla, hafwa privilegium at 7 mihl omkring detta wärket inga Koppar hamrar skola upbyggnas, eij heller någon gammal koppor annorstades än hit försällias, och ehuruwäl de till Pålackerne och andra gräntzorter någon del del af Kopparen till högre prjs kunde utbringa än Koppar factoren i Wien H. Mittermeyer den samma dess Contrahenter försålde, så war dåck wid hårdt straf förbudit, något deraf at föryttra, medan alt efter Contract borde försändas till wissa anslagne Orter. Strax wid desse Kopparhamrar, wore åtskillige Järnhamrar inrättade, på hwilka allehanda järnredskap till wattukonsterne och andra behof wid Grufworne, blef försmidt, dels af Tackjärn eller så kallade räuchmassen ifrån Einbeten, hwilcka i 2:ne stycken samlades, och uti Smeds härden nedsmältes, och sedan slaggen war aftappat, war räuchmassen 60 skålpund, uträckt järn gaf då en fuder kohl dertill war förbrändt, dels af utsmidt stångjern, som till allehanda Machiner tillhopa

wäldes, efter den art som ankarsmeder sådant plägar förrätta. Efter som wid de ungerska Bergwärken stor quantitée af hudar årligen till Blås-bälgornes widmackthållande åtgå, så är till deras beredande wid Teibe en wärkstad inrättad af Bälgmakare, hwaräst de rå oxehudarne, af hwilka, Winterhudarne, helre sökes, än de som om Sommaren aftagas, warda wäl torkade, sedan 4 eller 5 gångor på längden under hwarandra tillhopa lagde, hornen afskurne och uti Machinen insatte at brukas. Sielfwa Machin war en tiock järnstock, nedre wid foten med et långligt öga, at halsarne af hudarne där instoppas kunde, hwilka fastkilades alt mer ock mer efter som de under arbetet lågnade och gofwo eftur, derom sättes et gatter gatter af trä med starka järnpinnar eller tiocka naglar, som twingade hudarne at gå i runden och Machinen ihopa fogades på bägge sidor med starcka klammrar och ringar, et vertical Kringförde et annat horizontalt hiul som Machinen omkring dref och wattuhiulet war som et Spelhiul at det skulle gå tillbaka då hudarne på andra sidan skulle bråkas som af Tab: V teckning kan ses. Hudarne blefwo som sagt är insatte 2 st uti holet af hiertstocken, som på sidan med järnbläck war beslagit, dock så at en halls insattes på den ena och en på den andra sidan emot Järnnålarne woro tinda som en barnarm och 9 till talet, men deraf allenast 4 eller 6 instuckne till dess hudarne sig en eller twå gångor hade wändt, och sedan de öfrige

efter hand. Twänne hudar kunde om dagen bråkas till dess de blefwo hwitacktige och wäl igenom miuka, då de blefwo uttagne och 2 andra insatte. På 30 sådane hudar åtgick 1 centner gammalt Ister eller 4 marker på stycket, hwilcket uti en kiettel tillsamman smältes, och då hudarne insättias skulle, blefwo de dermed wid en tämmelig sträng kohlEld starkt smorde. Sådane hudar tages 5 eller 6 stycken till et Par blåsbälgar, och förr än man dem öfwerdrager, warda de af 3 Personer öfwer en bänk wäl utdragne, at de så mycket wekare och smidigare måge tillredas, men största twånget skier dåck uti wänningen af wattuhiulet, då den ena huden som nu hel och hållen om om stocken är omwullad, när wattnhiulet omwändes, sig åter omwrider, och den andra huden stocken omfattar, hwarigenom 5 eller 6 hudar wäl kunna dageligen tillwärkas, om arbetaren med flit hade welat sådant angripa. Hwad Hyttekostnad och annor utgift som till Kopparens utbringande anwändes, är dels allaredan omrördt, kan ock til en del af eftersatte Specification uttagas, hwarwid dåck betahlningen, efter tidernes och Personernes beskaffenhet sig Lätteligen ändrar. 100 barer Malm at lefwerera ifrån grufwan till Hyttan fl. hwar bar a 5 d. 5. desse 10 barer smältes för et weckowärck som är 5 schlichter, deraf 120 eller 126 Cent:r läck utfaller och brännes till

d. fl till 25 fuder kohl, en fuder af 108 d giör 25 50 Flusssten 100 barer 1 C 1 d 1. Stybbe på et helt weckowärk 20 barer a 1 1/2 d. giör ... 35. flichleer 8. flichsten 4 Smältarlön 1 wecka. 1. 40 knecktlön 91 1/2 Furmesser 70. Schmidtrost. 15. Slagg försel 1. Försel ifrån hyttan til råsten 70 36: 83 1/2 När nämde 125 Centner frischlich på råsten skall läggas, warda 15 barer malm tillslagne, kostar förslen af hwar och en bar ifrån grufwan 5 d. giör 75. om 24 Cent: oberleich under blandas förbrännes i råstwed 9 1/2 famn a 45 d. giör 4. 27 1/2 kohl under råsten 3 1/2 fuder 3. 56. Råstarlön af Cent: 3 d. 1. 20. förslen af Råsten i Hyttan 30 kohl kohl till Rostsmältningen 6 fuder a 102 d 6. 12 Stybbe 6 barer p 2 d. 12 flickleer och flicksten. 4. Sandrost 10 Smältaren 2 Schichter p:r 28 d. 56. Smältardrängen 2 Schichter p:r 18 d.. 36. furmesser. 28 Kopparens omwägning. 5. 17: 69 1/2 Denna upsatts kan wäl icke så fullkommeligen giöras, at man noga skall kunna uträkna huru mycket hwar Centner Koppar Keysaren kommer tillståendes, efter beskrifningen skier på åtskilligt sätt, och priset på kohl och wed sig efter handen förändrar, såsom ock arbetarens lön efter godtfinnande ökas eller minskas, så har iag dock helre welat det införa, som iag utur deras räkningar extraherat, än sådant aldeles orört lemna. Wid Spleiss Hyttan i Teibe äro 5 går

makare hafwande en Gylden om wekan och 5 drängar hwardera 3 orts gülden. Segrare, Smältare och dörrare hafwa äfwen om weckan en gülden och efter wissa Schichter en gülden drickes pgl:r Drifwaren hafwer om wekan 2 gülden och drängen 75 d. Dessutan äre ock wächter, hwilka bekomma om weckan 75 d, 2 timmermän en mästare som hafwer 1 gülden och 1 dräng 75 d. hwilka upsickt hafwa på Hytteredskapen, hwartill äre 2:ne smeder som lika lön niuta, med flere sådane omkostningar som iag på widlyftige Specialregister hafwer antecknade och wid påfordran kunna upwisas. Ifrån Neusoll reser man igenom en stor Skog förbj åtskillige höga Berg och deruti bearbetade stenbrott, til Cremnitz hwaräst hwaräst Keyserlige Myntet och resten af de berömde ungerske Guld grufwor äre belägne, hwilka dåck nu icke med särdeles winst, utan mera för de många där boende undersåtares uppehälle blifwa bearbetade som och äfwen förorsakar at Myntet wid denne Orten och icke wid tillwärkningz orten i Schemnitz wid mackt hålles, särdeles efter en förbi löpande flod gifwer wattn till wärckens drifwande, som i Schemnits eij står at anträffa. Af Grufworne är Leopolds Schachtet för tiden den förnemsta, hwars malmgång är af en hwit kisslingzsten till en famnns bredd af sådant anseende at emedan sällan något sichtbarligit Gull deruti befinnes, sielfwa Bergarten och nästan enahanda färga med malmgången hafwer, så kan en främmande af första

första påseende icke lätteligen någon guldhalt deruti förmoda hälst emedan gullet deruti så wida och osynligen är fördelat, at wid lilla profwets anställande, swårligen något spår af gull blifwer erhållit. Arbetarne hålla den hwitaste arten för den bästa, och äre om dess godhet aldrig försäkrade, förr än de igenom bokande och waskande schlichten ärfarit, det finnes ock inuti den goda Malmen esomoftast en art Glauches gesteine, som hafwer äfwen et anseende af god malm, men är under arbetet så hård och motsträfwig at det /: såsom de goda gångerne :/ icke med Kihlhackar kan winnas och kallbrytas, utan måste med Eld twingas och med järnkjhlar afkjhlas, och gifwer under Bookstämplarne ingen Metall ifrån sig, utan consumeras sumeras allenast järnet, förorenar det fjnare godset och derföre gärna, när det igenkännes, kastas af dägen, den swarta Kiesen som gångarne eller Malmen under stundom medfölgde, giorde dem ifrån annor Bergart någorlunda kännelige. Grufwe byggnaden är här ifrån de andra Grufworne något different, i det inga stämplar hugges in efter wanan i hängande och liegande och kistor deruppå uprättades, utan efter gångarne woro milda, hugges på sidorne så mycket undan at sidestämplar ljka som wid Stollbyggningen upresas och twärstämplar derutöfwer till taks underhållande läggias, hwarpå så wäl som på sidorne Gråberget blifwer lagdt och insatt, och där som fastare berg war igenombrutit än at deraf något stalp befarades, betiente man sig af Bergets Mur utan någon widare byggnad. På

bottn war altid en ränna ingrafwen för Hundens eller Malmkärräns framskiutande, hwilcken war giord af bräder med fyra så hiul till en twär hands bredd när hwarandra ihopslagne som gingo på dertill räfflade bräde listor, hafwande emellan sig en järnnål som hölt hiulen i wiss gång at de då kärran i mörkret blef framskuten icke skulle wika undan bräderne. Opfordring skiedde här som annorstädes i säckar af läder som med Järnkiedior opwindades och störtes gångarne derutur neder i Malmgropen, medelst en Järnklo som fattade i öglan af bottn på säcken, och stielpte honom om at folcket med Lyftande ey skulle behöfwa arbeta. Malmen eller die gånge fördes alla till till nedanföre belägne bokwärk på de så kallade wiesenfuhren, hwilcka äro kärror giorde giorde som en hund, dåck något större och hiulen af 5 tolls Diameter, et qwarter utom kiärrbrädden satte och gående på dertill lagde brädlister, emellan hwilka hästarne som dem drogo hade deras gångplats, hwilcket så war inrättat, på det i allehanda wäder och wägar bergkiörslen icke skulle blifwa hindrat; Innan för desse små trähiul woro andra trissor af järn, som på sidorne faciliterade gången och wände sig horizontalt emot bräderne at gången icke wacklade, och när de kommo neder i bokwärken, störtes gångarne utföre en dertill bygd Lafwe neder till rännorne, at de strax under stämplarne kunde kastas. Uti hwart Bokwärck äre 4 satzer eller bokhiul, hwart hiul med 6 stämplar som uppå inga boksulur af järn utan bara marken marken och underliggande malmgrus gångarne sönderbråka, Bokaren

kastar altid waskat in, när bookrännan är half toom, och ifrån stämplarne rinner det sönderstötta igenom ögat som är 4 tum i quadrat uti en ränna som går mitt emellan stämplarne uti slamhuset, hwaräst 6 så kallade Kasten hwarandra påföllia. Den första kallas röös kasten, ifrån hwilcken då han är full, watnet flyter till de andra, och det grofwa som igenom ögat utkommit, sätter sig i rööskasten tillika med det mästa Guldet och något deraf i de fölliande sumpar, alt till de yttersta som äre de armaste och kallas filtzkasten, och icke annat än en ringhaltig bergart behålla. När röös-kasten är full släppes watnet af och slammen lägges uti rännan eller krummen, hwarifrån wattnet förer det igenom et aflopp på slamhärden. Slamhärdarne härdarne hafwa ingen bottn utaf trä, utan äro af bara Sand starckt på Leerbottn grundade, betäckte med de så kallade stemplagor eller waskdukar giorde af grof hampa eller gamla söndertagne rep, så grijst at man en finger derigenom kan sticka. Watnet förer slammen utur Hylen på planen, men warder continuerligen på Hylen så rörder, at han igenom Härde Ögat a 3 tumb i quadrat igenomlöper emot en Vorschieber som wattnet till 2:ne sidor fördelar. De öfwerste 3 planerne som äre de rjkaste skiöllies af i Scheidetråget, hwaräst det bästa, som rudelgull kallas, tillhopa hålles, och hwad derifrån faller lemnas i en annor Sump till widare waskning. Hwad som af underplanerne warder afskiölgt, waskas än en gång om, och kommer 3:die gangen till smediewärket af den

första planen där det äfwen som rindelgull tillsamman hålles. Rindel gullet warder än en gång öfwerwaskat och alla planerne wäl afskiölgde uti skiärde-tråget och alt tillhopa samlat, som af en weckas arbete är utkommit. Detta warder om lördagen i 2:ne tråg med qwicksilfwer anrifwit och med warmt wattn altid begutit, at det tillsamman klibbar och icke med watnet kringflyter, hwilcket af 2:ne qwinfolck i ungefär 3 timars tid sammanrifwes till dess under sichrandet intet gull mera finnes. Qwicksilfret som med gullet nu förblandat är, lägges uti et kläde och twingas med starkt utwridande derifrån till at oftare brukas och lemnar effer sig så stort som en hwalnöt gull, hwilcket uti en degel warder glödgat och uttorkat at det til myntet må må kunna försändas. Hwad som i riftråget är öfwerblifwit, kastas åter under bokstämplarne, och hwad igenom sumparne ännu utflyter samlas uti stora så kallade slamma eller gropar och warder på andra planer icke så slät liggande som bokwärks planerne, åter 2 a 3 gångor anwaskat, hwaraf det som af 3:die anwaskningen öfwerkommer är den Kies som Malmen i Grufwan innehållit och blifwer nu en gång på planerne och sedan en gång öfwer Kiesmakartrågen waskad, hwaräst som med et bräde uppehålles och till Läch i Hyttan försmältes. Strax wid detta Leopolds Schachtet finnes uti och öfwer en ifrån grufwan kommande wattustollen stock af hwit gewachssen victriol som utur berget med Kjhlhackor uthögs, och uti der bredewid liggande siudhus utlutades, uti

Blypannor insöds och i en betäckt ugn calcinerades till dess han till des han war nog afdunstad at aftappas och till skeedewattns brännande försändas. Allt Silfwer och gull som wid desse Berg Städer faller, warder i Cremnits utmyntat och emedan Schemnitzer-windschacht denna tiden så mycket silfwer tillwärkade, så gick ock arbetet i Mynthåfwet så mycket lifligare för sig, at folket dag och natt altid omwäxlade, och ändå icke hinde affärdiga hwad tid efter annan ifrån SchedeCammaren dom tillbraktes. Myntet som i sielfwa Cammarhåfwet war belägit, är det Wieneriske och andra Keyserlige Mynt till Byggnad och Machiner icke oljkt blifwer ock med smältande, waltzande och prägande nästan enahanda Method brukad, allenast at giutningen här icke skier uti Sandkistor som i Wien och annorstädes, utan Silfret Silfret warder altid i dertill giorde dubbla jnguss af järn til så stora teenar som myntesorten requirerar till 5 a 600 marker med sådan behändighet och menage smält at Myntemästaren i Wien det nödigt skattade på alla Keyserlige Mynten at införas, sedan blefwo teenarne med wattuhiul utom Staden walsade, men dåck altid af 6 Personer på nyo under handwaltzer iämnade, därefter på ordinairt maneer genomstuckne, med fylning justerade och gylden med de smärre sorterne under Taskwärk prägade, men Specie R:dr med handhammaren stämplade. Gewärckernes utbyte och så mycket som Keysaren af sin del behagade, myntades altid till Specie R:dr a 14 lod fjnt Silfwer 8 3/4 st: netto på marken, och hwad i andra Sorter blef slagit, myntades Cremnitzer marker till 20 gl 47 1/2 d ungersk som giöra

Wiensk 19 gl 30 Creutzer, emedan 7 marker Wiensk giöra altid 8 marker Bergstätisch och 6 marker Cölnisk 5 marker Wiensk. Gyldiner blefwa har litet myntade utan mäst Keyserlige 15:mr eller 5 grs. st: 9 lödige 38 25/64 på marken grs. 6 lödig 10 d 141 st: 11:ter 7 L. 74 st: d: 3 L. 7 d 446 st: Hwaröfwer wardien så till fjnheten som stycketalet noga upsicht war anbefalt, niutande förutan sin ordinarie lön af hwar degel 4 eller 500 marker första och andra omrörningen hwar gång 1 lod till prof silfwer som wid denna tids utmyntning honom ingen ringa accidence tillbrackte och beräknades wäl intet wist remedium för afbrännning, men hade dåck på hwad sätt det må wara räknat giort giordt Wieneriske Cammar räkning at på 100 marker ey mer än 5 peset wore afgått af hwilka 3 giöra 1 lod och 48 1 marker at icke öfwer 1/5 d afgång tillika med profsilfret Keysaren skolat skolat lidit, hwilket ifrån förra åhren mycket skillier, då hwart åhr altid mycket mera är till afgång wordet räknat.

Gullet som så wäl af Schiemnitser schedewärket, som Cremnitzer Gullgrufwor efter handen sammansamkades, kunde som förr är mält icke öfwer 2400 marker åhrl:n sig belöpa och myntades till Ducater 23 Carat 9 grs. fijne a 70 2/3 st: på markern, hwilka wäl där i orten icke mer än 8 grs. eller 1/3 thal: Courant up gäld gulto, men dåck på andra Orter helre än någre andra orters Ducater efterfrågades och inlöstes, warandes så wäl här som på flere ställen i Tyskland de Swänska Ducater för dess blanka färg och hårdare materia i ordinair utgift mycket swåre at utbringa. Det är elliest wid ungerska Bergwärken alla betienternes löningar så inrättade, at ehuruwäl de hafwa så ansenlige gager till beständig Lön, at de till sitt honnete underhåld, wäl dermed kunna utkomma, äre dem dåck dessutan wissa deputaler på staten anslagne, hwilka af tillwärkningens quantité härflyta, och wid dess af ock tilltagande ökas ock minskas, derigenom Cammar grefwens ordinarie Lön af 1000 1000 Ducater Specie och Bokhållarens af 800 R:dr, proberarens 500 R:dr wäl dubbelt så högt denne tiden bracktes, då grufwan gaf ymnigt utbyte, hwilcket ock äfwen med Cremnitzer Mynte betiente war inrättat, som nu förutan deras wanliga wartegälder medelst den starka utmyntningen hade dubbel inkomst, och derföre så wäl de, som de öfrige betienterne wid Bergwärken gode grufwors opkomst och wälstånd med jfwer befordrade. Elliest skulle man kanskie med skiähl kunna säga, at de ungerske Bergwärken icke med sådan flit och aktsamhet drifwas, som det i Saxen, Lunneborg och flerestädes skier, hwilket så wäl icke härrörer af mangel på Lust och willia hos Bergwärcks Directeurerne Keysarens och Gewärkernes bästa at söka och promovera, men mera af de rjka grufwor som långliga tider continnerat, och gifwit dem tillfälle at små fördelar icke så noga ackta, och icke winlägga sig medelst resor om andra orters Bergwärk giöra

sig kunnoge, hwarigenom mäkta få wid Bergwärken nu finnas som om metaller någon grundelig wettenskap hade, utan när någon förståndig Stigare, Konstmästare eller Grufwearbetare fordrades, förskrefwes de mäst utur Saxen och Hartze, hwarifrån iag en stor myckenhet betiente allestädes träffade. Icke eller kan man annat ärwisa, än Keysarne sielfwa altid warit älskare af Bergwärk, och som de af dem sedt sig ansenlige inkomster niuta, hafwa de ock sielfwa Bergs Städerne i fredliga tider esomoftast besökt, med åtskillige friheter dem benådat, och om de missbruks hämmande som af oerfarenhet woro inritade, giordt bekymmersam anstallt, som af åtskillige anbefallte Commissioner till Grufwe- och Smältearbetets förbättrande kan aftagas och af de ständige Stipendier der af åhrl: ungt folck wid Bergwärken underhållas, såsom betienternes mitgehelfer, hwilcka dem wid deras Embetes förrättande altid föllia och sig så underrätta at wid någon Persons frånfälle strax strax denne mitgehulfer må wara Capable tiensten åter at förestå; Men sedan ofreden på desse Orter längre continuerat och ibland Keysaren, ibland malcontenterne Bergwärken innehafft, har Keysärlige Cammaren ey kunnat om Landets possession giöra sig aldeles försäkrad, ock derföre icke alt så disponerat, som en så ädel skatt syntes meritera. Bergstätiske Cammaren hafwer tillförenne altid hört till Ungern och från Österrjkeske huset tillförene hafwer försträckt Konungarne i Ungern stora penningar, hwaremot Cammar-Inkomsterne uti Ungern äre wordne pantsatte, så äre de blefne incorporerade med Österrjkeske Cammarens förwaltning, af hwilckens Håfcammare Bergwärken nu warda disponerade, ehuru hårdt och ofta ungerske Ständerne påstått hafwa, at nemde Bergwärcks disposition icke ErtsHertigdömet af Österrjke, utan til Konunga rjket åter skulle läggas. Det hafwer wäl Keysaren ofta warit sinnad at låta de samtelige

Bergwärken komma uti wissa private Personers händer, där han allenast hade kunnat anträffa sådane säkre och förmögne participanter som en säker afgift till Keyserlige Cammaren åhrligen hade kunnat erläggia, och Bergwärken wid allehanda tillstötande swårheter dåck uprätthålla, men enär honom är wordet föreställt den anseenliga inkomst som åhrligen tillfaller då wärcken hålla sig i medelmåttigt stånd, såsom ock den fahra de skulle undergå om Gewärkerne dem en gång skulle lemna, då något anseenligit förskott till deras förläggande som till 100000 fl: och mera ofta har måst insättias, skulle wara af nöden, så hafwer han så wäl derföre som för den twifwelsmål han om Inbyggarnes trohet i Landet städze drager såsom medelst Brampternes perswationer, som Bergwärken förestå och ingen ringa andel del af Keyserlige gewinsten niuta, heller welat Bergwärken för sin egen räkning låta drifwa, än i andras händer de andelar lemna som igenom hwarjehanda lägenhet Keyserlige huset äro underlagde, och ehuruwäl Inkomsterne ifrån långlige tider warit anseenlige både af Sillfwer, guld och Koppar, så hafwa dåck gullGrufworne merendes aftagit, ock Kopparen tillwärkas, som bekant är, med stor hazard för Malmgångernes föränderlighet och prisets omskiftning, hwarwid Cammarbetienterne särdeles i desse åhr haft större möda at hålla Kopparen i drägeligit prjs, än Bergwärks Directeurerne den i myckenhet kunnat utbringa; Ty emedan såsom man sällan i föredne tjder har giordt sig annat förslag, än at försällia al Koppar som faller i Ungern, först der i Landet till ordinair consumtion och det öfriga i Österrjke, Mähren

och Schlesien, hwartil Presburg och Breslau såsom nederlags Städer altid warit brukade, såsom ock någon del deraf till Italien och Venedig låta afgå, så hafwa ock Grufwo betiente haft i deras Instruction at så belägga Grufwan, at för prisets wid mackt hållande intet mera skulle opfordras än i nämde Länder Åhrligen kunde betarfwas, till hwilken ända ock Kopparhamrarne wid Neusoll äre inrättade åch privilegerade at på 7 mihls Circumferense så wäl ingen wärkstad må underhållas, såsom ock all gammal Koppar som innom nämde district faller, wid hårdt straff till Neusol bör lefwereras. Detta är en god tid så praetinerat wordet ock sällan någon quantité immediate till Påhlen eller andre op i Rjket liggande orter blifwit försåldt, hwaräst den ungerske kopparen icke heller särdeles warit begärlig, hälst efter Tyskland med Kopparwärck på på åtskillige ställen är försedt och ungerske Kopparen till mässingsgiörande icke förmenes wara aldeles dugelig; Men sedan desse Krigs-Troubler har obligerat Keysaren at uptaga Capitaler af private Personer och deremot Pantsättia sina mästa Räntor dem till försäkring, så äre ock Kopparwärken i Ungern, Tyrohl och Behmen Qwicksillfwer-wärket uti Jdria ock järnwärken i Steiermark råkade i samma äfwentyr, at Directeurer sig först med Keysarens medel ricktat, Capitalerne emot ansenligit Interesse Keysaren förskutit och efter behag nu dermed handtera, yttra och wända, till dess Hans May:t en gång blir mäktig dem at inlösa, häraf är skiedt, at när förlagsmännerne wid Neusol något mera försträckt än det wanlige quantum af tillwärkningen kunde betala, hafwa de starkare belagt Grufwan

tillwärka mera Koppar och den på allehanda orter sökt Debitera, anteligen då de förmärkt på alla sidir i Rjket utom deras wanliga consumtions orter andra Bergwärk wara i wägen som bättre Materia fournerar och den ungerske Kopparen således komma i Lägerwal, hwartil ock det hulpit, at kopparslagarne i Österrijket ock Ungern, seendes ymnigheten af Kopparen altjd på bättre pris yrkat ock i dess förnekande med gammal Koppars hemlige inkiöpande sig någon tid försedt, hafwer Directeuren af Kopparhandelen H von Wassenberg at förtaga denna olägenhet, giordt et anslag på Siöstäderne och 1000 Centner eller mera A:o 1690 skickat öfwer Ratiber ock Bresslau till Hamburg, men efter han Skeppund till 60 r:dr Banco giärna wille försällia och handelen för ofredens skull skull dessutan wara nog slätt, fans ock Swänsk Koppar för lindrigare prjs nogsamt i förråd, så nödgades dess ombudsman i Hamburg försättia Kopparen i Banquen och uptaga penningar att förlägga Bergwärken och förnöja Keysarens Assignationer; Nu är det wäl sant af H:r Mittermeyer von Wassenberg mig sielf tillstod, det han sedermera nödgades beordra sin factor i Hamburg at för ringare prjs sällia Kopparen än han förra Åhret hade kunnat bekomma och således icke fant sin räkning då Centnern uti Ungern 24 1/2 r:dr Courant åtminstone borde gälla, hwartill en r:dr frackt måste tilläggas och han nu icke mer än litet öfwer 50 r:dr Banco i Hamburg efter aflagd Tull och provision kunde bekomma, men så utlät han sig dock på alt sätt willia bearbeta, at på den tracten åt Siöstäderne någon del kunde afsättias, hwarwid dock icke lätteligen står til at förmoda

sådant länge continueras både för utförslens beswärlighet, som andre närmare till Hamburg belägne Kopparwärk utan hwad som till Siös af ungersk Koppar lärer kunna utgå synes öfwer Venedig beqwämligast kunna Skieppas. Så mycket Silfret är ädlare än Kopparen, så mycket större profit niuter Keysaren af des tillwärkning i det han som sagt är nästan sielf äger 3/4 af alla wärken och Gewärkernes utbytes Sillfwer inlöser för 6 s: Courant, litet mer och mindre efter som Bergamterne grufwans beskaffenhet befinna den swara ungerske marken, af hwilcka 8 giöra 7 marker wiensk och 5 marker wiensk 6 marker Colnisk, hwilken blifwer utmyntat efter den Zinniske foten till 10 r:dr, 18 grs. Courant, deraf det Keyserlige privilegerade legerade quintinet afdrages som ock till 1/2 fl eller 10 Keyserlige grs. på marken utdrager. Det kan wäl ingen främmande så noga uträkna, huru mycket Keysaren Åhrligen af de ungerska Bergwärken niuter, hälst emedan Grufworne af och tilltaga, så at Windschlachten i Schemnitz som a:o 1690 merendels gaf 4/m marker Silfwer om weckan, 1692 eij högre än till 1100 marker hinte, men så kan man lickwäl af Keyserlige Cammarbetienternes berättelse någorlunda aftaga hwad inkomst som Keysaren af Bergwärken plägar tillfalla hwilka uti deras deduction om Keyserlige staten och inkomsterne hafwa uträknat at Cammaren Cremnitz, Schemitz och Neusol under Specificerade inkomst och utgift haft. nembl

Utaf hwilket alt tillseeinde är hwad stor wälsignelse Keysaren af desse Bergwärken niuter, hwarföre ock icke tillförundrande är om wid alla tienster merendels unga Personer så kallade mutgehülffe warda håldne och med Stipendio af 2:ne gulden om weckan försedde, till at giöra sig om Bergwärks handtering underrättade och altid wara i förråd om någon af officianterne skulle bort voceras eller med döden afgå. Det hafwer wäl Keysaren åtskillige gångor Commissioner låtit anställa de ungerske Bergwärken att undersökia och tillse huru omkostnaden derpå giörligast skulle kunna besparas, som iag ock extracter af deras derwid hålne protocoller hafwer uttagit, men som Bergwärcken allehanda förändringar äre underkastade och på grufwor omögeligit är en wiss stat at anordna, så hafwer deruti intet något wist kunnat författas. Efter som Keysaren sielf till största delen nu uti Bergwärken participerar så belägger han arbetarne och den som derwid sin nähring hafwa med inga särdeles pålagor förutan den wanliga

Accüsen i Städerne och så länge kriget warar med en Kopp skatt, hwilcken äfwen wid min närwaro af hwar Person till 10:de penningen af deras lön uttogs och med sådant emportement denne gången utgafs, at wärkeligen kunde synas dem ej mer wara wane med extraordinarie utgifter betungas, och såsom detta öfwer Ungern till Matwaror och uppehälle är et mäckta fruchtbart och härligit land, så kunna ock arbetarne så mycket lättare med sine ringa löner utkomma, som allaredan är wordet berättat. Skogarne hafwa tillförenne warit mycket ymninge, och till Grufworne där af wärket och timret för så godt kiöp kunnat föras, som om Neusolske handeln är förmält; Men som de wid alla starka starka tillwärkningar efter handen consumeras, så hafwa de ock här begynt något längre ifrån wärken at hämtas, hwilcket til at remediera Keysaren a:o 1673 Herrskapet Revischia efter Hedervardische familiens afgång med stora penningar inkiöpt, såsom ock året efter Herrskapet Saxenstein utaf lippeiske familien samt Teckelis halfwa Herrskap Lichova tillika med Janockiske godsen och den Zichiske och joanelliske adelen, hwilka nu alla med amseenlige Skogar äre försedde och fördenskull till BergStäderne dels inlöste, dels för rebellions skull tagne, at weden för nog lindrigt prjs efter Skogens af eller nära Lägenhet til wärken kan föras, och Bergwärken efter alt anseende, för brist af kohl och wed icke lätteligen lärer lida undergång. Den gamla ungerska Bergordningen som

tillika med andre af trycket är utgången, hålles ännu för regel wid Bruken, allenast at några små förändringar efter förefallande beskaffenhet införas, hwilcka min tid icke tillsade nogare at undersökia, än hwad som uti et och annat mål redam är berättat. När iag nu förmente tiden eij tillåta mig längre i Ungern at uppehålla, icke heller fants rådeligit till Siebenburgen eller det Cziachiske Kopparwärket wid Schnivenitz mig at begifwa, hade iag wäl haft Lust at giöra en tour uti Pohlen till at bese hwad af Bergwärk där stod at anträffa; Men som H Residenten Dörfler, hwilcken iag allaredan om min Dessein hade tillskrifwit mig sådant alfwarsamt afrådde, förmenande at de fåå där befintelige wärk sådan fara och och omkostning icke skulle Meritera, så lät iag mig dermed förnöja at iag af honom erhölt kunskap, det de Silfwerstrek som han med flere participanter wid Novy targ på Tartarberget hade låtit efterslå och till den ända junghausen med flere Bergsmän utur Saxen låtit inkomma, woro medelst gross Cancellerens Wiclopolschi då warande Starosta uti Nowitarg motstånd och wattnets tillsättiande uti Grufworne ödelagde; Såsom ock at Silfwer och bly till någon del woro befintlige wid Ilkusch, men emedelst Pålackarnes owillia emot de där boende Tyskar aldeles ingångit, at allenast utur warpen, något bly såfras, hwilcket uti gletter för Krukemakare afdrifwes och det öfriga enlödiga blyet sällies till de ungerske Silfwer Bergwärken; Koppar skall där intet finnas, utan dels utur Ungern öfwer Krakau, dels utur Swerige

öfwer Dantzig införes; Then kommer utur Schlesien, Bohmen och Tyskland till Lands, och till wattn ifrån England till Dantzig. Victriol och Antimonium utur Ungern, Ahlun utur Swerige såsom ock Swafwel, hwarutaf mycket litet i Polen allenast wid Krahau skall tillwärkas. Järn skall här och där nog finnas men merendels bräckt som till groft arbete brukas, men Manufacturerne bringas utur Schlesien. Så skall ock ifrån Swerige en god quantité af järn och Stål skieppas till Preussen. Wid Kilke Biskoppen af Krakau tillhörigt, warder allehanda Klensmeds arbete giordt, särdeles till Schatuller och flaskfoder som till åtskillige orter försändes. Mässing wiste han ingestädes i Pohlen tillwärkas fastän Galmeja finnes wid Krakau och föres derifrån Weixelen utföre öfwer öfwer Dantzig till Swerige och andre Orter, hwarifrån så wäl som Lübäck, dantzigerne bekomma mässing tillbaka, hwilken de på deras hamrar förarbeta och med Manufacturerne Pohlen förse. Bochnia och Wieliczka gifwa så wäl brun, som Steensalt i stor quantitéit, hwilcket weixeln utföre warder flåttat och Kongl. SaltCammaren i Woywodschaften och districterne provianterade, hwilcket ock Sambor, Ralusz och andre Saltgrufwor och Brunnar i Ryssland understödia, hwarmed hela Pohlen rjkeligen warder försörgt. Ickedessmindre skall Preussen förswara sin rätt för sig, at intet Pålniskt Sallt där föryttras, utan allenast hwad Siöledes warder brackt öfwer dantzig. H. Dörfler berättar sig äfwen flera gångor hafwa sökt at inrätta emellan Swerige och Pohlen en Salthandel, men

men för den stora omkostknad på utförslen hade han det funnit inpracticabelt, elliest skulle den Salthandelen som ifrån Wicliczka och Bochnia går till Schlesien bringa Keyserlige RänteCammaren, åhrligen wacker inkomst. Hwad consumtion på nämde materialier wore, wiste han icke så noga at berätta, utan mente förwisso, at Påhlniske Bergen emot Ungern och uppe wid Ryssland med Rjke Metaller och mineralier wore imprägnerade, hwilka Pålackernes öfwermod icke wore wärdigt eller eftertracktade at opfinna. Sedan iag således om de ädlare metallerne i Ungern hade ärhållit någon Kundskap, wille iag gärna besöka de orter, hwaräst järn uti Keyserlige Gebietet mäst blefwe tillwärkat, begaf mig fördenskull till Woinitz Woinitz, hwaräst då iag dess skiöna warma Bader hade besedt, tog iag wägen öfwer Neustedtel, Leopoldstadt, Pressburgetz till Wien tillbaka, hwarifrån iag efter några weckors förlopp, begaf mig öfwer Neustat, Schotnien etc: till Pruck uti Steiermark, hwilcken Province, såsom den med allehanda Bergwärk är begåfwad, så är hon ock på höga Klippiga och ödugelige fölser, så ymnog, at de wid första påseendet, en främmande icke annorledes förekomma, än som wore de med flit upmurade till folckens boställen, hwilcka in uti stora deruti warande hwalf och cawiteter sig mångestädes uppehålla, rinnande esomoftast mitt under muren starka wattufall som sig långt under Berget igenom sökt och utskurit. Twå mihl ifrån Bruck finner man Staden Löfwen, hwaräst har nederlaget är för alt det Tackjärn

järn som ifrån Forndernbergs Masugnar utkommer och till de här i Landet belägne järn och Stånghambrar afhämtas. Uti Fordernberg är 16 Masugnar, som merndels hela Åhret äro i stadig gång, dertill Malmen tages ur samma stora järnberg som wid fläcken EissenErts är belägit, sträckande sig en mihl i längden med många grufwor ifrån långliga tider bebygdt. Malmen är swartacktig med en brun bergart, hållande sig i många när hwarandra belägne strykande gånger, betäckter med åtskilligt slag harnesch, särdeles en smyrig flåttsten och Gneiste med mycket Schifferacktig Talck och Marienglass, hwilcket alt mycket wäl ifrån Malmen bör skillias förr än den på ugnen upsättes. Under den goda malmen anträffes i Gångarne en särskillt järnmalm den de ännu hålla för för omogen och i smältningen ey kunna bruka, utan sättia honom derföre så länge på sida, till dess han efter deras omdöme af winterugnen må bringas till sin behörige mogenhet och efter några Åhrs förlopp til smältande finnes dugelig. Grufwan är bygd med timring och Pelare äfwen som ädlare metallers grufwor, blifwande till fästen och band allestades starke Malmstöder lemnade och där Bergarter lösare är med timbring förbygdt, at förhindra det fall, som det någon tid synts hota och en så stor deraf dependerande Bergslag aldeles skulle ruinera. Några ock 20 fambnar innom foderstollens mundloch war den namnkunnige grottan med dörr och lås förwarad

uti hwilcken den mycket skiöna Steirmarker Eissenblüten äfwen som hwita Corallbuskar under Taket af neddrypande wattn waguleras och på bottn som små jspiggar opskiuter och sig petrifierar, hwilket rum allenast wid särdeles tillfällen öpnas efter blüten af röken swartnar och wid minsta påstötande snart sönderbräckes. Efter som grufwan är i et högt berg belägen, hafwande nedan för sig en slät foot in emot den Åen deruti de Eissenbergiske Masugnarne drifwas, så sänkes derpå inga Schachter, utan all malm och Bergfordring skier igenom Stollar, som wid foten af Berget på flere ställen äre indrefne och efter malm gångarnes omledning med många trummar op och ned fara, warande ifrån de högst i berget i berget drifne Orter till 15 a 16 fambnars hol igenomsänkte till Stollfarten at Malmen der utföre må kastas och till Stollrum i dagen utföras. Malm wägen utföre berget är så bratt, af man med hästar och Creatur icke kan fortkomma, utan malmen måste till EissenErts af derwid wane karlar släpas utföre berget, om Sommaren med tiälkar liggande på twå hiul derpå Malmsäcken fastbindes, och om winteren med nätta släpor gående emellan dertill lagde bräden, hwilka karlarne hela wägen utföre skrinnande efter sig draga och med jsbråddar försedde, de samma åter toma opfore släpa. Men til Fordernberg föres Malmen allenast om Winteren uti dertill igenombrutne mycket smala wägar i och efler hela wägen mycket bergig

och för ordinarie dragare omöjelig war at stiga, så är för dem ljka som trappor i Klipporne uthuggne, deraf de fotfäste hafwa at malmlasset kunna fortbringa som uti Ryssar på dertill med särdeles invention giorde Kälkar ligger. Masugnarne stå så wäl wid EissenErts som Fordernberg alla efter hwarandra wid en wacker ström och äro alla med tak öfwerhölgde, där bredewid et särdeles hus för råstning altid är upsatt. Sielfwa ugnen är 7 alnar hög ej mer än 2 al:r diameter nedantill öfwer stället och öfwerst allenast en aln, warande all igenom med Kalck och Leer mycket tätt bestruken. Malmen brännes först i tre weckors tid, då först et Lager Kohl nederlägges och sedan et qwarters tiock malm malm derpå, åter en schicht med Kohl och så 3:ne gångor öfwer hwarandra till dess hela malmhopen som i förråd är sedan derpå lägges och i 3 wekors tjd brännes at han så mycket bättre må kunna till arbetet sönderbokas. Råsthuset är så när ugnen bygdt, at så snart malmen där med Malmhambrar är sönderbokad, lägges han nedanför ugnen och windas uti korgar op til Pipan med ett wattuspel, och när Ugnen med kohl fyld är, sättes derpå en Tunna malm til dess ugnen är något nedergången, då 8 kohlfat med en tunna Malm schichtwis til 15 timars förlopp opsättes, och man ugnen sedan låter nedergå, lyffter bälgorne undan /: som altid öfwer det stället äro insatte där järnet uttages, hafwande Slagge Gatan strax bredewid Tälterne :/ och låter

ter i ugnen afswalna den så kallade hallmassen som i nemde 15 timar sig i stället samkat. När järnet skall uttagas står altid derpå något qwickt ostelnat gods, hwilcket ifrån Hallmassen utlöper och kallas krogboch, och är den bästa Materia så till järn som Stål, hwilken då den är ifrånskillder, lyftes den qwarliggande hallmassen som sig i härden inskurit till ungefär 1 1/2 alns bredd med en Machine och 2 Karlars tillhielp derutur och skrotes medan han är warm af Smederne i 2:ne stycken hwardera af 10 Centner, at hwart dygn då ugnen nedergår en massa järn af 20 Centner ärhålles. Denna Method at låta Masugnen hwar dag gå ut hade ifrån Långliga tider här warit brukelig, och ehuruwäl de sielfwa tillstode igenom de de andra i Kärndten och Kräyn brukelige fluss ugnar mera kunna igenomsättias och större quantité tillwärkas, föregofwo de dåck Eisenbergiske malmen icke tillåta at med sådan force som wid andra Hyttor skier, igenom ugnen drifwas, utan till at erhålla Stålet och järnet i dess behöriga godhet, den samma sackteligen af sig sielf böra afswalna och kylas, hwarigenom de i godheten af Stålet niuta, hwad på tillwärkningens ymnoghet brister. Hwar wecka kunde så 7 hallmasser utbringas, af hwilka Keysaren af det som wid Fordernberg tillwärkades och till Löfwen blef försändt en half eller för Centnern bekommer Tull; Men af EissenErtz, som Keysaren sielf tillhörer och till priwate Eissenpatroner är förländt bekommer han hwar tredie Centner på stället

let, gifwande han deremot skog och byggswärke. Skog är på EissenErtz sådant ymnigt förråd, at de så wäl till underhållande af Grufwan som kohlningar ej derpå förmente tryta; Men wid Fordernberg klagades Skogen nu böriade felas och derigenom wärkets undergång befarades, ehuruwälBruksäganden sielfwe sig tröstade med den förhoppning at wärket som 800 Åhr redan alt stadigt hållits i gång, skulle ock härefter med Skog kunna blifwa fournerat. Kiöpmannen betalar en Cent: af Tackjärnet med 1 r:dr Keyserligit mynt, af hwilcken d:r keysaren 1/2 gr: bekommer, och de öfriga 20 gr: behåller sälliaren, och efter 16 a 18 ugnar merendels äre på hwardera orten i gång så kom Keysaren efter 20 Centners tillwärkning dagel: dageligen niuta af hwar och en Masugn ungefär 10 fl. hwilcket åhrligen et ansenligit af sig kastar. Såsom denne grufwa med dess Bruk tillhörande och Hambrar är ibland de Capitaliske wärk deraf Steirmarkiske tillwärkningen i järn och Stål med dess manufacturer härflyta och underhållas, så hafwer ock Keysaren dragit så mycket större försorg, at så wäl BruksPatronerne som arbetarne altid drägelige wilkor niuta, och wid samma handtering hafwa at continuera, derföre ock arbetarne, fastän de icke öfwer 2 r:dr om weckan kunna förtiena och det mäst i victualier och wahror uttaga, äro dem dåck wahrorne till et sådant pris anslagne att de dermed kunna wara nögde, och antingen inköpet blir dyrare eller lättare, så niuter dåck arbetaren Åhr ifrån Åhr

enahanda prjs oäcktadt misswäxt skulle tillslå eller införslen på hwariehanda sätt hindras. Förutan desse Wärk äro ännu i Steirmark flere af nästan samma art, såsom särdeles uti Messintzer-Dahlen, hwaräst till twå mihl wäg det ena Järnwärket wid det andra är belägit och på många flera ställen, af hwilka iag processen af smältandet, på Lupp- och flossugnarne korteligen will införa, icke hållande nödigt alla wärken i Steirmark, Cärndten och Cräyn särskillt at beskrifwa, som iag ock dem omöjeligen alla hinte besee, efter hwad som wid det ena wärket practiceras, äfwen ock wid de andre på lika maner är brukeligit. Emedan ingen flossugn tillåtes å nyo at upbyggas, utan allenast de som af ålder warit uprättade, så hafwa de påfunnit påfunnit desse så kallade styck eller Luppugnar, hwilka icke så mycken Malm och Kohl consumera som floss- och blåsugnarne giöra, blifwande järnet som sagt är intet igenom något hol här utslagit, utan ugnen warder alla Schicht wid bälgorne opbruten och järnat sedan det något kallnat, uttagit. Sådane ugnar äro 3 slag, Stora, små och medelmåttiga, de små äro mäst brukelige. De stora Styckugnarne äro på fölliande sätt upbyde; Det är et foder af gråsten uppmurat 4 eller 6 alnar i fyrkant, under 1 1/2 aln och öfwerst en aln tiockt, medan det ofwan 1 1/2 aln indrages, och hafwer detta fodret allenast et långt hwalf, derunder balliorne ligga och trummorne Korswjs äro underbygde, högden är intet så stor som wid floss eller Blåugnarne, utan såsom wid Högugnarne i Tyskland; utj detta fodret blifwer ugnen opbygd

nedre i stället med Bergisch sten, med hwilcken flossugnarne upbygges och blifwer af samma sten en hel slätt till Såhla rätt wågrätt inbragdt, och äfwen samma slags steen till stället, at Sohlan blifwer i fyrkant 3 fot lång och bred innantill och blifwer så 1 1/2 aln högt i fyrkant upmurat, widgande sig småningom och föres sedan Circel-rund 3 alnar högdt till 3 alnar diameter, dereffter drager han sig åter tillhopa och lycktar med 18 fots högd, då hålet allenast en aln, genom hwilcket sättningen skier. På sidan där hwalfwet är och bällgorne ligga, blifwer ugnen 1 aln hög och så wid som han är öppen och är därsammastädes brandtmuren 1 1/2 aln tiock 9 toll hög ifrån Såhlan, twärt öfwer är et starkt stycke järn inmurat, uppå hwilcket förwäggen utaf Leer utan sten 1/2 aln tiock instrykes, Bottn på ugnen är är så diup i Jorden, at järnet står på jorden, och slaggen af det smälta järnet kan på fasta jordbacken under förwågs järnet aflöpa och utan för ugnen är så diupt som ugnens bottn är, en grop af 1 alns widd utgräfwen hwilcken med rått kohlstybbe fylles at järnet ey må utkomma. Forman giöres af ler, då en klimp Ler 1/2 aln lång och så tiock som förwäggen är på förwäggs järnt mit på wäggen inlägges och alt öfwer wäl bestrukis, at förwäggen blifwer af bära Leer, lika som et öga uppå en smaltugn. Hålet som blgorne blåsa igenom warder med et spetzigt och rätt trå uti det insatte leret såsom en forma smalare inåt och widrare utåt inrättat, och något diupare ställt än wid flossugnarne, och så är ugnen förfärdigad. En sådan ugn är in alles ljkt et Italienskt wjnfat, hwilcket åt bägge ändarne är trångt och mint uppå

mycket widt och rymligit; härtill brukas mycket låga bälgor, som allenast halfft så högt res som rätta smältbalgor hafwer, och äro de icke heller mycket långa, utan allenast litet större än Smedsbälgor, kosta 1 par 15 Keyserlige fl. eller 10. r:dr, liggia frammanföre icke fastgiorde, utan då man skall uttaga järnet kunna de lätteligen skiutas af wägen, måste dåck geschwindt och jemt gå. De andra stickugnarne eller de mindre och medelmåttige äro alla på detta sättet byggde allenast i proportion åtskillde, så at de medlerste äro i Såhlan till twå fot i fyrkant långa och brede, mituti 5 fot, högden ifrån Såhlan 7 alnar. De minsta äre nedre pån Såhlan 1 aln långa och breda uti fyrkant, mituti 4 fot i Diameter och öfwer wid holet en fot widt. En sådan ugn wahrar i många åhr förr än han behöfwer å nyo oprättas rättas, när man allenast hwart fierdedels åhr af Cramitzersten nytt städe insätter, under arbetet warder ugnen först med Eld och Kohl upfyld, då hårda ock weka tillsammanblandas, och sedan åstadsläppes bälgorna och när ugnen en gång nedergått, blifwer han andra gången med Kohl upfyld, och der ofwanpå första gången malmkastat, at han således twå gångor nedergår förr än någon malm kommer at smälta. Malmen blifwer först råstad och bokad något smärre än till flossugnarne och tages till en opsättning twå fulla tråg som hwardera wäger 2 Centner om malmen är wäl rjk, men om han är arm tages 3 eller 4 sådane tråg, derpå en Korg Kohl, af hwilcka 4 giöra en Säck och 5 säckar giöra en Knippa 2 1/2 Knippa et foder, som med twa hästar föras kan. 1 Säck kohl gåller wid Bruket 25 Kr:, altså fortsätties harmed, at man gemenligen hwar 3/4 stund giör en up

sättning och på et dygn 30 och 32 opsättningar, alt til et stycke och blifwer måttet af Malmen som innanuti 2 alln:r 7 toll långt 1/2 al. och 7 toll bredt och 1/2 al diupt, hållande till 9 Centner, wid Grufwan befalt med 1/2 Kfl. som försällies af participanter, hwilka icke hafwa egna hamrar: ty det är åtskillige hammarägare som icke hafwa någon del uti någon järngrufwa, derföre äre de andra som grufworne besittia, förmedelst Hammarordningen plicktige at de andra den järnmalm försällia som de sielfwa intet wid sina Bruk hinna förbruka. Ett sådant mått kostar wid Bruket 15 kr. i fohrlön. När nu 24 timar äro förbj, hwilcket gemenligen om Aftonen Kl. 7 plägar skie och 32 gångor är upsatt blifwer en gång uttagit då bälgorne sättias ur wägen på en sida, och kohlstybbet kohlstybbet som för slaggen war inslagit at slaggen alt till Järnet må kunna aftappas. Denne slaggen är intet så hwit och lätt som af flossugnarne, utan mera swart och tiung såsom en teenslagg, och efter de mena honom icke hafwa något Järn uti sig, blifwer han bortkastad i wattnet. När slaggen är all aftagen blifwer Läskwattn inkastat på stybbet som i gropen är wid förwäggen, at det sackteligen signar på järnet att det småningom stelnar, hwarefter kohlstybbet med en skyffel uttages och gropen ränsas at järnet synes mörkrödt liggande, hwarpå wattn kastas, at det afkyhles, och så snart det blifwer dunkelt, warden förwäggen som af Leer är giord tilljka med forman med en järnstång utstött, förwäggsjärnet uttagit och afsläckt, sedan afsopas leeret och de nedfäl

lande kohlen af järnet och 3 starka järnhakar häftas om Järnstycket fastgiorde uti en stark kiedia, som uti hiulstocken som bälljorne drifwer, fastsitter. När då hiulet går omkring omlindes kiedian om stocken och drager så med hakorne tillika med arbetarnes tillhielp järnstycket utur ugnen, hwilcket strax sänderskrotes till stycken af 1/2 Centner och desse till smärre, om lägenhet är wid handen at det strax kan utsmidas; När stycket är uttagit fylles strax stybbgropen och förwäggz järnet inlägges och forman warder af Leer såsom till förenne inslagen. Formholet upgiöres och bälgorne framhafwes och släppas tillgång, at med uttagningen och insättningen igen in alles en tima förbj löper då arbetarne emedlertid måsta utstå en oliderlig hetta. Ett sådant sådant stycke som hwar 24 timar uttages, wäger 11 till 12 Centner och kommer af detta arbete icke något så rätt järn som af flossugnarne at det på nytt skall friskas och sendas utan det är strax hel smidigt och tienar till allehanda arbete att försmidas. Mästaren bekommer för et sådant stycke järn 20 Dr men ofenkneckten 15 Kr: och måste de stadigt blifwa wid arbetet 24 timar så länge ugnen går, dåck lösa de under stundom hwarandra af, då det icke är tid at uttaga, at den ena kan under tiden hwila. Med de medelmåttige och små ugnarne blifwer uti alt så procederat som om den stora är förmält, allenast wid den medelsta blifwer hwar 12:te stund et stycke uttagit, men wid de små hwar 6:te stund in clusive räknat med den timan som wid uttagningen förelöper, och wäger et sådant stycke

2 1/2 eller 2 1/4 Centner, löpor på et dygn sådane små stycken 8 a 10 Centner järn. Till hwart stycke upsättes på 5 tjmar 20, 22 a 24 gl:ror hwar gång med twå tråg som wäga hwart 1/2 Centner och et tråg grofwa kohl, som 3 giöra en säck giör 24 Centner Malm, i penningar 1 r:dr 6 grs: och 8 säckar kohl a 15 kr: giör 1 r:dr 8 grs. bekommer ok bläumästaren för hwar Centner sådant Järn 6 Kr: och gesällarne af hwilcka en om dagen och den andra om natten wacktar för et 12 timeSchicht 8 1/2 Kr: på et dygn blifwer 2 r:dr 3 grs., häremot blifwer i järn utbrackt 10 Centner hwarutaf den öfriga omkostnad ärlägges. Här i neigden äro åtskillige järnoch Stålhamrar belägne hwaräst Tackjärnet till allehanda större och smärre sorter utsmides och springer wid somliga såsom wid SilberEckiske hamma ren ren, sedan järnstycket är warmt och sönderskrotat små bitar deraf och groft hammarslagg som grädeljärn kallas, hwilket samlas tillhopa och uti härden på nytt sammansmältes och insättes på en gång 4 el:r 5 Centrer, hwartill anwändes, innan det blifwer sammansmält och skrotat 1/2 dag, och blifwer af en Centner grädeljärn 60 skålpund godt järn utsmidt, hwilcket efter det är nog hårdt blifwor till Skienor och grofwa stiänger försmidt, och bekommer Mästaren för en mäuler 5 1/2 Rfl: eller 3 r:dr 16 grs. Deremot måste han kohl tilläggia. Wid denne orten äro åtskillige knip- och Spikhambrar i dagelig gång. Stålhärden är intet annnorlunda tillredd än de Saxiske frisch eller Zerrenfruer, forman går tämmelig diupt och stupa ner i härden, på en gång insmältes en liten floss af 4 1/2 Centrer

och när han är insmält, låter mam honom så stå i 3 eller 4 timar och siudes, emedlertid omröres han med en järnstång som oftast och hwar gång strös ofwanpå en skyffel calcinerad och sönderstött kisselsten, hwilken skall förwara at det icke gifwer mycket sinder och skillia orenligheten ifrån Stålet. När det sålunda i 3 eller 4 timar stått, warder sindret genom sinder- eller slaggholet utlåtit, och sätter sig lickwäl altid något på stålet såsom sinder hwilket är järn som intet kan blifwa stål, sådant blifwer skifwewis aftagit och apart försmidt, sedan uptages stålet och under Hammaren sönder skrotas uti 4 stycken, hwilcka i wattn afsläckas, och åter å nyo insmältas och såsom tillförenne handterade, hwilket 3 eller 4 gånger repeteras, som järnet är oartigt till, före än det blifwer rätt ståhl stål, och då det fullkommeligen är till stål blifwit försmides det uti grannare stänger af 1 1/2 alns längd, och hwar gång då det upglödgat är, afsläckes det i Leerblandat wattn och inslås sedan bundtewjs uti små fat och försällies sohen af 2 1/2 Centner wienner wigt. Det försällies en Mauler eller 10 Centner för 54 1/2 Khl eller 36 r:dr 8 grs., utaf en sådan floss afgår, gemenligen 1/2 Centner, som intet stål gifwer utan blifwer järn, det öfriga blifwer helt ock hållit ståhl och af en hel mäuler Tackjärn afgår in alles 3 Centner hwilcket järn ok slagg blifwer. Uti en wecka förfärdigar en mästare sielf tredie en mäuler eller 10 Cent:r uträckt stål, derföre bekommer han 6 Kfl. eller 4 r:dr i lön, måste dåck de andra dermed löna, såsom selfferkneckten 1 r:dr och wassergebärnen en Kfl. om weckan. Till en mäuler i Ståhl förbrännes 12 Knippor kohl, hwar af i säckers innehåld, kostar en Knippa wid Bruket en Kfl., weka ock hårda kohl sammanblandade, äre härtill de bästa, men i mangel

af någonthera slaget är det hårda bättre än det weka ensamt; Hammaren till Ståhlsmidningen wager 2 Centner och efter banen är merendels af stål, kostar han 9 Kfl. Ambossen eller Städet är såsom elliest wanligit är uti en Stästock nedsatte, Järnet som af ståhlet afkastat bifwer, warder sedan det en gång är friskat till lutter järn försmidt, gifwes för en mäuler 3 Kopfl. smidelön och blifwer af honom sielftredie 2 dagar och nätter en mäuler förfärdigad, hwilket sedan för 48 Kfl. försällies. Bälgarne äro af läder och skola Träbälgor wid Ståhlwärken intet wara dugelige. Uppå denna orten finnes hela mijlen bortåt fullt med Hammarwärk allehända slag, men emedam de i gemen mäst alla på et sätt warda handterade, så hafwer iag för nödigt acktadt i synnerhet och hwart och ett mycket at berätta. Uti Kärrlen äre merndels de så kallade flossoffen flossoffen brukelige hwilka intet mycket i byggnaden differera ifrån de Tyska höga ugnarne och med dess drifwande i många stycken öfwerens stämma. De begynna wid grossoler, hwaräst malmen blifwer ifrån Lönninge Bergen ditförd, och är mäst Castaniebrun och endels något gul och rödacktig, när han skall på Hyttan upföras och försmältas, mätes han med et särdeles mått som innan är 2 alnar 7 toll låängt 9 toll bredt och 12 toll diupt, et sådant mått malm wäger 9 Centner och kostar wid Bruken 1/2 fl. Först blifwer han uti ett upmurat råstställe med smått kohlstybbe som till smältning intet är dugeligit råstad och lägges nederst uti Råststället, först en bädda sönderslagen wed, på det kohlen destobättre komma till at brinna, derpå lägges kohlstybbet och sedan järnmalmen der ofwan uppå. När

han nu är råstad och kallnad blifwer han sönderslagen och bokad så små som halfwa wahlnötter större och mindre och sedan opförd till ugnen hwilken således är upbygd. Fordret af mäckta stark muur på sådant sätt som i Tyskland brukeligit är 12 alnar i fyrkant och ibland 14 alnar och 5 eller 6 alnar tiock med twänne hwalf et frammanföre och et på sijda under hwilcket bällgorne ligga af god och beständig sten upmurad, deruti blifwer ugnen Murad, med en grof rödacktig sandsten som utur Cräyn ifrån Warmenstüben 12 mihl blifwer ditförd, betales för hwar Centner 30 Creutzer forlön och blifwer der borta strax tillhuggen at man intet behöfwer mer utaf honom at afhugga. Och är botnen eller Sohlstycket utaf beidsten 1 fot 1 1/2 toll hog 4 fot bred och 4 fot lång giord. Foten eller förwägs förwägs stället 4 fot långt 1 1/2 fot högt 4 toll tiockt, stycket der ofwanföre eller bröstet är 3 fot högt och 17 fot tiockt; det stycket som forman blifwer uthuggen uti är 5 fot långt 18 toll högt och 20 toll tiockt, utaf sådane tillarbetade stycken blifwer ugnen neder i stället bygd, men ofwanföre allenast af god gråsten, Såhlstycket inlägges rätt wågrätt efter wattupasset och de andra stycken der ofwanuppå, således, at stället neder i ugnen blifwer inuti 24 toll bredt och 26 toll långdt, sedan äre stycken flackt tillhuggne, så att det blifwer ofwantill alt widare, at wid 2 1/2 fots högd ifrån Såhlan är allaredan 2 foot och 10 toll i fyrkant långt och bredt, derefter ugnen ännu widare opmurad, dåck icke i fyrkant utan drages mer ock mer till Circelrund såsom en kiettel som nedan är trång ock ofwan wid, och

och blifwer wid 9 fots högd, där ock mitteldelen är 72 toll wid uti diametro. Sedan drager han sig åter tillsamman igen så at han öfwerst i holet blifwer allenast 1/2 aln åter i fyrkant, hela högden ifrån Sålan up til inkastnings holet blifwer 24 fot. Deröfwer är ock et hwalf för rägnwäder skull upmurat. Nederst wid Såhlan åt hörnet på högra handen utgår genom foten eller förwägs stycket sielfwa stickholet. På wänstra handen så högt op som järnet till en floss eller giös kan stiga, är ock slaggholet, genom hwilcket man sedan låter slagget aflöpa förr än järnet skall utsläppas. Formen ligger 14 eler 15 toll högt ifrån bottnstycket rätt just mitt uppå ugnens längd, dåck som man will hafwa flossarne stora till, lägges han 1 toll högre eller nedrigare. Sielfwa forman blifwer intet intet inmurad eller med Leer bestruken, utan hon måste så just i ostjernet eller formestycket inhuggas, at hon icke på en hårsmån afwiker ifrån Centrum, på det at wädret kan stryka öfwer hela stället, hwarwid fordras en stor acktsamhet; När nu fomman förmenes wara rätt inhuggen, då släppes några droppar wattn uti henne, hwilka om de förlöpa utur henne inuti ugnen så ligger hon för mycket stupa, står det stilla så ligger hon för mycket jämt, fördenskull lägas rummet till dess det indroppade watnet sackta och makeligen inlöper uti ugnen, deruti sättes mästarens största konststycke. Det hålles ock mycket angelägit huru som bälgorne blifwa inlagde, på denna Orten brukas mycket lågreste läderbälgor, men tämmeligen långa. När en sådan ugn är af nyo upbygd

och skal anblåsas, då låter man honom först allena med kohl twå gångor nedergå förr än man sätter malmen, sedan sätter man Malmen på hwar gång et Cubii mått, hwilket 3/4 aln långt, diupt och bredt är, wägande 2 Centner och deruppå 2 säckar kohl, kostar en sådan säck kohl wid bruket 12 Kr:, och när det en gång är nedergångit, warder det åter upsatt, eller som de säga geschyt, och skier det gemenligen hwar 3/4 tima, och när således är 3 gångor opsatt, som uppå 3 eller 3 1/2 tima skie plägar, så blifwer stället en gång fullt at man kan giöra et utslag, fördenskull giöres med en modell af trä framför järnholet et rum uti sand efter den storlek som flossen skall hafwa; förrän järnholet upstickes, så öppnas slaggholet på på wänstra handen och låter slagget aflöpa, hwilcket är hel hwitacktigt och pipigt så framt mästaren wäl förstår sitt arbete, men är han swartbrun och tung, så har han ännu nog järn uti sig, och stället är intet rätt inrättat. När slaggen är således afluppen, då öpnas järnholet och då järnet är utgångit, blifwer åter holet tilltäppt igen, och när järnet är kalt blifwit, uphäfwes det och wäges, En floss kan stiga till 4 a 5 Cent:r; Altså fortfares widare at man hwar tredia eller högst hwar fierde tima utslår, kommer gemenligen dag och natt till 7 utslag eller flossen, som wäga till 35 Centner och kommer till hwardera 5 opsättningar Malm som 9 a 10 Centner wäga, 8 a 9 säckar kohl, som de äro gode till, hårda och weka sammanblandad, ty hårda allena eller weka allena willia intet duga. Blan

mästaren har om wekan 4 Kfl. och 4 drängar af hwilka 2 om dagen och 2 om natten arbeta, hwar hafwer i weckan en Kfl. så warda sedan 10:d och andra omkostningar afdragne. När en sådan ugn en gång är uprättad worden, kan han gå i 28 a 33 weckor förän han går af och skall å nyo förfärdigas. Masmästarne giöra ock sin flit, at kunna öfwer hwarandra mer järn utbringa, uti hwilken sak denne som här arbetade war särdeles utropad, at han strax första weckan kunde få så mycket som då ugnen är i sin bästa gång, där andra i 3 eller 4 weckor arbeta måste innan de fullt järn kunna bekomma, hwilcket han sade deraf skie, at när ugnen å nyo anblåses, och här allena en gång med kohl nedergått, så låter han honom än twå gångor nedergå och sätter i stället för malm malm uti en sättning twå tråg wekt och rent slagg och et tråg små sönderslagen Kieselsteen så blifwer ugnen hel glaserad innanuti, sedan sätter han strax malmen stark på och får sitt fulla järn såsom då ugnen är i full gång, hwilket derhän lemnas. Den swärta och tunga slaggen, som ännnu järn i sig hafwer, warder först under hambrar som wid et wattnhiul äre uprättade såsom uti Papersqwarn sönderbokad och sedan uti en sump med en skyffel ren waskad, då det återblifwande godset ibland malmen på ugnen åter upsättes och försmältes. Desse kärndtiske wärk continuera in till Saltzburgiske gebietet, hwaräst andra järnwärk emottaga som icke af mindre godset äre, än de förr beskrefne, och är det förnämsta belägit in der floche, Biskopen af Saltsburg tillhörigt, hwaräst, emedan järnet på et

särdeles maner handteras, så will iag sådant här något utförligare införa. Malmen som här förarbetas, är till färgen swartbrun och gul hwilken warder i näst belägne bergen i stor myckenhet upbruten, och som berättas skall hon där en dels i gång en dels i feldts och merenwjs finnas, samma malm blifwer merendels af Bönder, dels af bergknappen bruten och till bruket förder at försällias, då han opmätes uti et mått, hwilcket inuti 1 1/2 aln långt 1 aln bredt och diupt är, utantill med järn beslagit, och kallas samma Mått ein Karrm dertill hörer ock ett mindre cubii mått dermed hwad af malmen öfwerblifwer opmätes som 3/4 aln i fyrkant widt och diupt och giöra 3 Cubii mått tillsammans en karrm eler det förenemde måttet. En sådan karrm af den ringaste malmen mallmen blifwer wid bruket betalt med 28 till 30 Creutzer; Men af den bästa, som Stålrickast är med 60 Creutz. Sedan warder Malmen all sönderslagen och bokad så små som hwalnötter eller något mindre, och emedan han som berättas är något willd och oartig, undantagande den rätt skiöna bruna ock gula, hwilcken för sig sielf förwaras och till Ståhl försmältes, så warder han uti et stort upmurat råstställe tämmerligen starckt med wed råstad och sedan förd på blän offen eller Masugnen, hwilcken utan till el:r fodret, är till anseende såsom elliest en Högugn som uti Saxen brukas, undantagandes at hwalfwet frammanför Timpeln icke är aldeles så högt som i de höga ugnarne, utan allenast 3 alnar högdt. Ugnen är inuti 24 fot hög ifrån Sålan eller botnen up til inkastningz holet; Sålan är 1 aln högst 1 1/2 aln i fyrkant, sedan widgar han sig ut, så at han mittuti wid 12 fots högd är just en

en famn wid i fyrkant tillsamman igen, så at han på det sidsta wid inkastnings holet ej widara än en aln blifwer. Der ofwanuppå är et hwalf såsom öfwer en ässia upmurat, på det icke någon wätska skal komma uti ugnen om et starkt rägn skulle komma, och deruppå är Skorstenspipan updragen. Sielfwa ugnen står ifrån nederst til öfwerst rundt omkring uti en stark mur förwarad. Såhlwäggen ligger in till utslags holet frammanfill något slätt, at järnet må kunna rent utlöpa, men bälgorne på sidan, som ellinst wid de höga ugnarne i Tyskland 3 toll högdt ifrån Såhlwäggen och fordras största acktsamhet wid bälgornes inrättande, på det wädret må rätt kunna stryka öfwer hela ugnen. Sielfwa ugnen är upmurad med et mäckta fast stenslag som warder några mihl wägs ditfört. En sådan steen plägar uti Elden wara wara så hållfast, at en ny ugn kan i 18, 20 och för nödskull, 30 weckor stadigt utan hinder gå, de första 3 eller 4 weckorne gifwer han intet så mycket järn, som då han gått i 6 eller 8 weckor, utan det fallen allenast till 80 a 90 Centner; sedan bättrar han sig dageligen och då han är uti sin bästa gång, kan han alla dagar och nätter draga 28, 30 till 40 opsättningar, som malmen är flytande till. Satsen är en Kubbel af malmer, dåck som han är goder till blifwer måttet mer eller mindre opfylt, ty om malmen är rjk och lätt flytande, så kan man destomer eller hela kubbeln fullsättia, men om Malmen är arm och sträf då tages i måttet så fullt at en twär hand till öfwersta brädden feelas. I gemeen tages måttet fullt och wäger då Malmen 1 1/4 Centner Wienner wigt, ty den rjka och arma blandas mäst

tillsammansmältes, kommer altså på dag och natt opsättningen ifrån 35 till 50 Centner råstad malm tages 1/2 säck kohl och är det hårda kohlslaget till detta arbetet det bästa. Kohlen warda först satte och der ofwanpå Malmen, som sedan med en järnkrats warda tunt utbredde. Kübeln som Malmen är uti, är för beqwämlighet skull fasthäftad uppå en Bår, på det man sättningen desto bättre förrätta kan. Ofwannemde kohlsäckar giöra 4 en knippa Som på denna orten rätta kohlmåttet är, af hwilka 2 1/2 giöra et fullkomligit foder som med 2 hästar hit och dit öfwer bergen föres kan kohlen kåsta wid Bruket en sådan knippa ifrån 18 till 24 kr., blifwa utaf bönder som sin näring dermed söka i stor myckenhet i stor myckenhet ditforde och försållde. I gemen men plägar hwar 3/4 eller högst hwar tima giöras en upsättning, efter 4 eller 6 sådane sättningar bekommer man gemenligen et stycke som där en floss kallas, Tackjärn, wägande ifrån 2 1/2 till 3 1/2 Centner wienner-wigt, som Malmen är god till. Gemenligen kommer hwart stycke till 3 Centner, och mäst hwar dag och Natt 6 a 7 stl: af 3 Centner giör tillhopa 18 a 20 Cent:r Tackjärn, därtill går 3 till 5 Knippor kohl för 36 kr kommer uppå en hel wecka till 126, 130, 140 och af Såhlmalmen till 200 Centner järn. Dertill kommer 245, 279, 315 till 350 Cent:r malm som han rjk eller fattig är, Centnern till 28 kr, som den gemene mallmen mäst betales, och förbrännes därtill kohl högst 188 Korgar eller säckar kohl äre 44 Knippor till 24 kr i Wid detta arbetets förrättande

warda fölliande Personer brukade; En bläuer eller Masmästare hafwer om weckan dag och Natt 2 Kfl. eller 1 r:dr 8 gr:, 4 opsättiare af hwilka 2 om dagen och 2 om natten arbeta och bekomma hwardera för sine 7. 12 stundige Schicht 1 r:dr. Nedre uti ugnen ifrån Såhlan och opåt 3/4 al, så bred som han är öppen, sedan warder mit derpå en Pelare af fast och stadig steen 4 alnar tiock undermurad och på högra sedan blifwer et dertill förfärdigat wärkstycke af den storlek at det just kan upfylla det rummet, insatt och wäl igen smetat; Neder Såhlan när intill muren giöres järn- eller utslagzholet så stort som en tiock man-arm. På wänstra sidan blifwer ock et sådant wärkstycke insatt, hwilcket dåck intet så högt får wara som det på högra sidan, utan allenast allenast 1/2 aln ifrån Såhlan att ännu 1/4 alns högd öfwer öppet blifwer och warder detta allenast med leer tillstrukit at det kan opstickas och slaggen uttagas; Wärkstyckerne skola ock med starka Järnklamrar förwaras som uti Stenarne wähl insättias at järnet dem icke må utrycka; Desse bägge wärkstycken, kallas förwäggen, när nu så wida är kommit at järnet är smält och utslag skall giöras, då warder först Slagghohlet på wänstra sidan ofwanför wärkstycket, som allena med leer är igenomstrukit, upstuckit, så löper Slaggen som är mycket weekflussig af sig sielf ifrån järnet. Denna Slaggen ser rätt grön och klar ut, och är mycket poreux och lätt at man intet järn, såsom af högugnarne deri finna kan. Orsaken hwarföre förwäggen skall med Pelare fördelas, är, at han icke skall rämna då slagghohlet

upstickes och således giöra en stor skada wid Järnetz utlöpande. När nu stället uti ugnen är af slagg och järn upfylt, hwilket kan förnimmas då man wid forman seer dit in, skall som sagt är först på wänstra handen slaggholet upslås nederst wid såhlan på högra sidan, sielfwa järnhålet då man tillförene där frammanföre uti klar och ren Sand med en modell af trä hafwer giordt en forma, sådan som man will hafwa järnstycket, uti hwilcket man låter järnet löpa, och då alt är utgångit, upstöter mästaren med en Järnstång, hwad som upå Såhlan hafwer sig qwarsatt, och det så mycket mögeligit är utränsar, ty elliest kan det komma till hinders, så at arbetet intet så wäl kan för sig gå. Sedan blifwer holet återigen strukit med leer och till ställes åter annat utslag, hwarwid här Läder bälgor bälgor måst brukas. Detta Tackjärnet eller flossjärnet, är på denna orten mycket flytande för det myckna swaflet som det uti sig hafwer, så at det icke, som wid andra Järnwärk brukeligit är kan första gången upwärmas och utsmidas, utan det skall först upsmältas, hwilcket skier uti en Hammarässia, hwaruti är äfwen en sådan degel som uti de små gårmakerj brukas, som är en aln Circelwid och 3/4 aln diup med god sten murad och med ler beslagen, uti alla måtto som en gårhärd. Forman är af järn och sträcker sig 4 aln framföre bränmmuren obeslagen med Leer och är ställd diupt mitt på härden. Öfwer denna degel eller Härd warder flossen lagd och insmällt som man elliest uti Hammarsmeds härdar giöra plägar, dock måste det här

blifwa så klart smält som en flytande Koppar, och påstår sielfwa insmältningen gemenligen 3 timar, emedlertjd rörer mästaren det flitigt om när kohlen äro undanbrände, och så snart det är aldeles insmält, stickaren mästaren et kallt järn bredewid forman deruti och seer om det är smält, och om härden är full, då slår sig en så kallad spann omkring spettet, lika som Kopparen giöra plägar, af orsak at en stoor del af det myckna Swaflet som det hafwer med sig är redan förbrändt, och nu matt wordet. Men om järnet är intet är intet ännu rätt wäl smält, då blifwer intet spannet sittiandes rundt omkring stången, utan hänger tiokt och flocketals wid henne,när så skier, låter mästaren det ännu en stund hetare gå till dess det håller sitt rätta prof, då då stryker han med Skyffelen kohlen ock slaggen bort och då det litet sålunda stått, och blifwer ofwanpå något kallt, öfwerstänker han det med wattn och spritar det i skifwejs äfwen som man med gårkoppar procederar. Detta arbetet wid en smältning och uttagning påstår 4 timmars tid, ty en Mästare måste uti sitt 12 tjmars Schicht 3 flossar på ofwanskrefne wis efter hwarandra smälta, dertill går uti 12 timar 12 knippor kohl, och afgår gemenligen 1/2 Centner järn på hwar floss. Wid detta arbetet brukas twänne Mästare af hwilka hwar sina 12 timar arbetar, och så snart den ena sluter sitt schicht, tillträder strax den andra at arbetet icke skall stadna utan natt och dag ständigt fortgå. Natten efter Söndagen Klåckan

12 begynnes det, och lördags natt klåckan 12 få de åter feyerabend, at wärket allena 24 timar om weckan stående blifwer. En mästare bekommer hela weckan allenast 2 Kfl. eler 1 r:dr 8 gr: i Lön. Det arbetet skier alt på det järnet skall blifwa det medfölliande swafwel qwitt, hwilket merendels derigenom bortgår; så at järnet blifwer något hårdare, dåck blifwer det icke så hårdt at det kan försmidas, utan warder sedan på fölliande sätt handterat. Det warder järnskifworne på en stor upmurad råstugn som 3 äre giorde bredewid hwarandra så starkt med wed råstade at de begynna nästan flyta, derigenom swaflet än mer frånskillies, och då järnskifworne äro kalla blefne, omsmältas de först de först som brukeligit är, hwilket de här kalla aufhitzen och warder dem till en upsättning 1 Cent. 20 Libr: wiennisk wigt tillwägit, hwilket aldeles så tracteras som wanligit är i Saxiske och Böhmiske hamrarne, till hwilcken smälta uti 3 timars tid förbrännes 4 mått Kohl. Mästaren hafwer uti en wecka eller 6 dagar 2 R:dr, helferknechten och Wasserhebern hwar wecka 2 Kfl. uti lön och lefwerera gemenligen af 1 Centner och 20 Libr: Tackjärn 1 Cent: eller 100 Libr: stång eller skienejärn, afgår altså af hwar Centner uti detta arbetet 20 Libr: och uti det förra arbetet kommer på en Centner 17 Libr: afgång giör tillsammans på en Cent: till dess det är färdigt 37 Libr: afgång. Stång- eller Skienejärnet warder 5/4 Centner tilllammans bundit som blifwer kallat en bischen, twå sådane bischen eller 2 1/2 Centner kallas

las 1 Sahm och 4 Sahme järn 1 Mäuler 10 Centner, 1 Sahm Stång och Skienejärn försåldes nu för 11 Kfl. 1 Cent: Tråjarn för 13 Kfl. Wid detta wärcket är en Masugn twå gående järnhamrar och en Ståhlhammer. Till Stålets förfärdigande utsökes den bästa bruna och gula Järnmalmen, hwilcken då han något är råstad, warder han emot ändan diå bläuugnen skall snart stadna til Stålflusser försmält; Med sättningen arbetas som förr är beskrifwit, och giöres hwar floss 4 Centner tung. Elliest blifwa intet Ståhl-järns flossarne såsom järnflossarne på nytt upsmälte utan gifwas rå åt Stålmakaren i Ståhlhammaren; Stålhärden är i alla måtto så bygd som en Frischeller Zerrnhärd i Saxen, förutan tan at forman är något diupare ned i Härden ställt. Af detta Ståhljärnet blifwer en floss tillika nedsmält som intet flyter klart utan helt grötigt. Första gången det häfwes i Elden blifner det ståendes i stadigt swätzande i 12 timars tid, slagget utsläppes genom slaggholet såsom uti Järnsmidningen skier och blifwer det imedlertid som oftast med Järnstänger oprördt och omwändt, sedan blifwer smältan uttagen och i stycken sönderskrotad och i wattn afsläckt, då det åter i Härden inlägges och i 6 timars tid wid stadigt switsande hålles och slagget som det ännu gifwer utsläppes; Sedan åter uttages det och skrotas i stycken och afsläckes, då blifwer det tämmeligen hårdt men lickwäl icke rätt Ståhl som till at upsmidas tienligit

git är, blifwer tredie resan insatt och såsom tillförenne i 6 timars tid hållit, sedan uttages, sönderskrotas och afsläckes det och warder till tiocka stänger utsmidt, hwilka sedan i stycken huggas och till granna stänger 1/2 tåll i 4 kant utsmidde, blifwa wid hwar wärmning Härdade uti wattn uti hwilcket sallt kastat är, sist när de efter et rätt mått äre utsmidde, blifwa stängerne starckt opglödgade och alt öfwer härdade uti lent wattn och sedan uppå en stock med Hammarslagg starkt refne, at de blifwa hel rena och hwita, sådant stål hålles för det bästa. Stängerne warda sedan sammanbundna 1/4 Centner tillhopa som kallas en bischen sedan blifwer det i Långa fat inslagit 2 bischen schen uti hwart fat eller 1 Sahm, warder således 2 1/2 Centner försåldt der på rummet för 17 1/2 Kfl. utaf en floss 4 Centner swarsgodt tackjärn blifwer en Sahm eller 2 1/2 Centner godt ståhl utarbetat, afgår 1 1/2 Cent: hwilcket slagg och orenlighet warit hafwer, dartill förbrännes till 3 Knipper Kohl, halfparten hårda och halfparten weka, som härtil äre tienligast, och blifwer till 3 Personer såsom en mästare och 2 gesäller 1 r:dr Smidarelön betalt, hwilcka 3 Personer hwarwecka gemenligen 1 1/2 mäuler eller 15 a 16 Centner Ståhl förfärdiga en mäuler a 10 Cent: Det järn ock stål som uti Steirmark warder tillredt härflyter dels af Eissen Ertsiske Grufwemalm hwarom tillförenne är berättat, dels utaf

private Personers enskylta grufwor som här och där i Landet äre belägne, och fast icke alla så rjk malm gifwa, dåck i gemen bättre och ymnigare än i Saxen, Hartz och andra Tyska provincier, hwarföre ock icke till förundrande är, at så många wärk uti Steirmark förutan nämde EissenErtz och Nordernberg äro inrättade, som icke allenast Tackoch Stångjärn tillwärka, utan och allehanda slags Manufacturer af järn och Stål på flera ställen förfärdiga; af hwilcka en mäckta stor ymnoghet wid Staden Stener, Weidhoffen och hela den tracten på de små uti DanauStrömen löpande floder bearbetas, och ehuruwäl det ståhlet som wida uti Europa försändes kallas Steirmarker Stål Stål, så warder dåck minsta delen deraf uti Steirmark utsmidt, utan allenast det som hos dem sielfwa uparbetas, och hwad som till Lands Länggre up i Rjket, samt Saxen och Slesien etc. försändes, men det öfriga, som Siöledes föras öfwer Venedig till Italien, Spanien, England, Hålland och andra wid Siön belägne Orter tillwärkas merndels uti Karndten af det så kallade Floss Eissen efter det maner som alla redan är berättat. Det är wäl intet utan at Hammaräganden och Brukspatronerne uti Steirmarck på malm, kohl, wed, Strömar och andra Bergwärk tillhörirequisiter hafwa all den ymnoghet som et Land af Bergbruk bestående kunde Requirera och at en Centner Järn

och Stål. Dem igemeen mindre kommer till at kosta än wid Kärndtiske wärken, såsom ock bruks ägande i Steirmark förmögnare merndels finnes än de som bo i Kärndten och Cräyn, men så härflyter dåck sådant en stor del deraf at kärndtiske åboerne sedan deras wahror på wenedig Trent och andra Italienske Siöplatzer med förmån hafwa kunnat föryttra, hafwa de sig med nämde orter boende Köpmän friare förbundet och ymnigare förlag af dem uttaget, ödesammare begynt lefwa och järnet för bättre pris ofta föranorderat än sådant dem sielfwa kommit tillstående och de med deras stat kunna utkomma hwaremot de Steirniske Järnhamrar hamrarne sparsammare hafwa lefwat med främmande Kiöpmän sig mindre engagerat och på arbetet nogare ackt gifwit at de största delen deras wärk egne förslag för tiden drifwa. Det bästa ståhlet som uti kärndten tillwärkas, warder ut smidt af de flossen utaf hwilcka också järnet smides och är gmünden i Oberkärndten särdeles för godt stål renommerat, hwaräst in alles 12 Ståhlhamrar äre belägne, dels grefwe wiedman tillhörige dels grefwe Franck di Lodron som detta herrskapet Gmünden med dess Bergwärck possiderar, dessutan ock twå andra particulair Personer 4 Hamrar äga, uppå

hwilcka alla åhrligen till ongefär 2000 Puschen Ståhl warder utsmidde, hwar Puscsen af 165 skålpund Wiennisk wigt, hwartill grefwe von Lodron malmen utur sina grufwor till flåsser låter utsmällta och dem till de öfrige Hammar Patronerne försällier, hwilcka ock ofelbart af honom järnet måste kiöpa om de elliest deras Hamrar willia drifwa. Wid S:t Weidt i undter kärndten war da ock till 6000 puschen åhrligen utsmidde, hwilket stål dåck icke så fjnt är och något ringare estimeras än Gmünder stålet hwilcket man menar härröra af färskare wattn hwaruti Skåhlet af kyhles kyles, ty elliest berättade samtelige smederne att maneret och tillsattzsen wid smidningen woro mahanda och at man merendels af 1000 skålpund flossen bekommer 600 skålpund Stål, hwartil intet annat brukades än de renaste Kisselstenar som uti floderne här och där funnos, af hwilcka dåck de bästa utsöktes, brändes och stöttes at stålet deraf måtte wäl flyta och då det ufsmidt wore bekomma en fin och skiön bruuk. Järnhamrar äro i Steirmark, karudten och Kräyn till stort antal, hwilcka omöjeligit wore alla at besöka, fants icke heller nödigt efter de meredels wore af en beskaffenhet

kunde icke eller så just ärfara huru stor tillwärkning åhrligen skiedde uti S:t Weit försäkrade man mig at öfwer 10000 migliar där åhrligen till Italien försändes, äre ock wid Willach åtskillige Hamrar hwilka dåck taga deras flossen ifrån S:t Weit, hwarutaf både tråd drages och spik med annor Järnredskap utsmides, hwilket ock till Italien försändes; de S:t Weiter taga deras Malm ifrån Vordernberg och bedyrade högt at en meiler kommer dem sielf på 18 fl. tillstående, något mer eller minder efter som matwaron och kohl hwarmed arbetarne borde försees dyre eller för godt kiöp wore till at bekomma kohlen wore för tiden nog dyre, då en schuff betaltes med 30 Kr 30 kr som tillförenne 8 a 12 hade gullit, af hwilka 3 schuff kunna giöra ungefär 2 Venetianske korgar, sådane som kohldragarne på ryggen pläga bära, sedan kostar järnet at utsmidas som föllier. 1000 skålpund flossen Wiennisk wigt. fl. 18 kohl ungefär 6 Smidarelön 3 gl af migl:r hwarwid dåck 1000 skålpund flossen giöra allenast 650 skålpund järn och 3/4 betalas med wahror, hwaruppå de ofta räkna 1/2 till winst 2. Hammarzinse 1 fl. migl: utsmidd wara i 36 fohrlön och Tull till Willach. 1. 36 fl. 28: 12 Så mycket berättades 650 skålpund kleinmittel und grob aus geschmidt Eissen öfwer hufwudet kosta, så at 1000 skålpund Wiennisk i Willach kommer till stående 43 1/3 fl. som á 125 procent efter som wexeln af Rjkets mynt ungefär till Hamburg

löper, bestiger 34 2/3 Hamburger Banco dahl:r; men på 1000 skålpund flossen at smida Stål deraf opgå för 10 fl. kohl och 2 fl. mer smidelön, efter som i S:t Weit calculerades; Men i Gmünden sades till 15 fl kohl derpå consumeras, hwilcket efter orternes lägenhet altid differerar. Förutan Steirmarck och Kärndten äre och så uti Hertigdömet Kräyn åtskillige järnwärk hwilcka den berömde frijherren Walwasor berättade så god Lägenhet till malm och Skog, samt wattudräckt hafwa at de Steirmark och Kärndten intet skola eftergifwa, och emedan deras aflägenhet intet efterlät mig dem at besicktiga, så lät iag mig af honom deras beskaffenhet berättas, öfwer hwilka H:r Frants Jacob von Erberg Keyserlig Bergrichter är, sedan Keysaren för många Åhr sedan jurisdiction öfwer Järnwärken har inrättat och Bruksägande obli obligerat den af trycket utgångne järnbergs-Ordningen at efterlefwa, hwilcket grundäganden intet ringa misshagade som tillförenne allena wäldet öfwer dem förde. Af de Crayeske järnwärken är Eismern särdeles berömdt för järnmakerijn, javerbourg för Stålmakerjn och deraf förfärdigade manufacturer, såsom ock Pleyöfen, wocheim för tråddragerj, de öfrige såsom Sawa, fiistritz Kropp, Stein, Hübbel och Gurck öfwa mäst sådant järnsmide som af gröfre och finare Sorter dageligen i Landet consumeras och till någon del åt Italien försändes, hwilcket dåck i stor myckenhet icke kan skie, efter allenast 13 Capital järnbruk efter H:r Walvasors noga giorde undersökning i hela Crayn äre i gång. Utaf alla de järnbruk som ofwannemde äro och under Keyserlige Gebietet höra, niuter Keysaren dels hwar 3 Centner som wid EissenErtz är sagdt, dels wissa pachtgelder som wid några Hamrar

rar är öfrigt men näst tjonde in natura af Tackjärnet och några Creutzer i Mauth eller Tull då det igenom Städerne passerar, af Löfwen är till nederlag för järnet som wid EistenErtz och wordernborg tillwärckas, men willach för största delen af Järnet som föres till Italien hwarom omständeligare härefter förmäles. Sedan iag i desse Orter af och an reste, hade iag wäl haft lust at bese det Reithmariske Kopparwärket twå mihl ifrån Eisenertz belägit hwaräst till 400 Centner Koppar Åhrligen tillwärkas, såsom ock den berömde Bergsmans och Chymici H:r Stumpfers von waffenberg Kopparwärk walcken i Ensthal, hwilcken Kopparmalm berättades wara mycket järn acktig, såsom ock hålla någon quantite guld, dess Separerande ingen tillförenne har kunnat åstadbringa förr än H: Stumpfer samma wärk å nyo uptagit och nu Åhrl. till 800 Cont ner ner Koppar utbringar och till Biskopens i Saltzburg mässingwärk försällier för 36 fl. Centner, härflytande den lilla quantité gull som utan någon winst, allenast för curieusitée utur mallmen nederslås och skiedas, twifwelsutan af det ifrån Kopparen skillde järnet, som sällan sig utan något spår af gull wisar, men som wägarne uti Bergen nu igenom mycket Snögande wore alt för swåra blefne, nödgades iag bespara denna resan till annor tid, då H:r Stumpfer låfwade wisa sin lätta methode at präcipitera järnet utur kopparen och dess behämliga maner at förfärdiga sitt öfwermåttan skiöna ranssgelb wid första Swafwelgiörandet, warande wid detta wärk öfligit äfwen som på några andra orter at Separera Swafwel och witriol af samma Mallm

utur hwilcken Koppar smälltes; Jag reste fördinskull öfwer de ledsamma bergen till Laubach hwaräst största nederlaget är af det Craynske järnet som derifrån föres på Triest och sedan till andra wid Hafwet belägne Orter utskieppas; därsammastädes anträffade iag den lärde och Naturkunninge Walwasor, hwilcken förutan gifwen raport om Crayniske järnwärken berättade at grefwe Serinis berömde Kopparwärck i Croatien nu alldeles wore ödelagdt sedan godsen kommit i andra possessorers händer, hwaräst dåck tillförenne några tusende Cent:r åhrligen woro tillwärkade; Derifrån begaf iag mig till det Keyserlige qwicksilfwer wärket Idria som af förbj löpande ström hafwer sitt namn och är belägit uti en diup dahl ernella höga och stickligte berg och och ehuruwäl iag utaf HåfCancelleren i Wien grefwe Strateman hade recommendations bref til Verwesern öfwer jdria H:r von Kunback at han med wärket med dess omständighet skulle låta se, fördristade sig dess fru uti mans frånwraro med de öfrige betienterne mig sådant ej tillåta, utan iag nödgades mig denna gången förnöja med det som öfwer dagen sees kunde och af man mig med något mercurio virgineo beskänkte och reste till Goritia, hwaräst iag H:r von Kunback anträffade hwilcken med missnöje förnam sina underbetienters obetänksamhet, och erböd sig at när iag wille ditkomma, hela wärkets sammanhang mig låta besicktiga, hwilket iag ock till bar Mark fant rådeligit at upskiuta, då iag ifrån Venedig mig dit begaf som på des ort widare skall blifwa berättat.

Jag reste derifrån Palma nova och quadriopo till fosetta och sedan med Barquen till venedig, hwilken så wäl är en Stapel för många nyttiga manufacturer som ock en stor consumtions ort af de angräntzande orters Metaller. Kopparen som uti venedig finnes kommer dels ifrån Ungern och Neusol dels ur Steirmark af det ratmariske och wallbienske Kopparen, dels utur Triol ifrån Swatz, Rerobiel och Pritzlock, hwilka Sorter i liten quantité af Kiöpmännerna emottages, dåck at hwad som ifrån Tirol utkommer merendels försättes på veronna och det Milaniske gebietet, men hwad som ifrån Steirmark och Ungern öfwerbringes, föres öfwer venedig till längre bort belägne orter. Priset på Kopparen förändrar sig wäl ofta där som annorstädes efter tidernes och conjuncturernes beskaffenhet, men såwida som de åtskillige Sorter nuför tiden kostade har iag af de ras ras böcker utdragit som föllier. 1000 skålpund Koppar utur Steirmarck rosetta kallad wiennisk wigt a 3 fl. Cent:r förd till Willach 370 : – fohrlön ifrån Willach till venedich 1 3/4 proCent 17:30 Keyserl. Tull i Tarvis per essere Senza passaporti C:ti 50 il C:r 8:20 a//395:50. a fl. 174 per Cientz ducati di Banco ventiana 227: 12 per Lagio 20 p cento 25. 12 Sono Correnti 273. giöra i venedig 1180 skålpund hwaraf 1000 skålpund komma Tara oräknat corrent: 231: 9 6 procent Tara afdrages efter venitianiskt bruk blifwa 1110 skålpund kommer ilmigliare at kosta Correnti d. 246 nämde Koppar utsmidder i Piastrer af 25 skålpund kommer 2 fl: mera C. giör migliare i Ven: netto di Tara Corr:ti 260 Således för tiden Rosetta d. 270. den utsmidde Piaster d. 280. utur Tirol komma 2:ne sonter En ifrån Svats och en de öfriga Koppar

wärken bägge spritkoppar eller Rosetta, hwaraf den swatzische mer estimeras, men war nu för tiden af ingendera Sorten i venedig tillfinnandes efter de föllo för dyra, blefwo dåck af venetianske och merendels veroniske Kiöpmän förskrifne till milano, Verona, Pergamo och mantua etc lefwererades afsälliaren i Botzen och kostade der på stället 1000 skålpund venetianisk a pc 44 i1 Cen:to 440 forlön och Tull till verona 19 Fl: 459 a fl. 154 perciet: Ducati Di banco venet. d. 264. per Lagio di banco 20 perCiento 53 Sono Correnti 317 Giör i Venedig 1180 skålpund kommer 1000 skålpund venetianisk utan Tara at kosta i Verona venetianisk mynt Corr:ti d. 268:12 För 3 eller 4 år sedan hade Kopparen utur Tirol och Ungern gullit 1 1/2 till 2 proc: mindre, hwilcket man menar wara härkom härkommit af Keyserlige Myntets förwärrande, och fast än Kopparen nu högre betalas i Tyskland, så kom han dåck icke mera tillstående i venedig än han tillförenne hade gullit, i anseende till winsten på Wexelen som nu kunde bringas till 6 procent lägre, och berättade man at ungefär för 14 Åhr sedan Kopparen i venedig hade gullit ungefär 20 proCent mindre hwilket man mente härröra af den förr nämde gref Arenspergo kopparGgrufwa uti Croatien, hwarutaf en tämmelig quantité Koppar wore kommen til Italien, men för änkegrefwinnans egensinnighet wore hon nu aldeles ödelagd och lärde wid hennes lifstid näppeligen någon förläggare sig till dess uptagande inlåta. Ifrån Ungern kommer ock någon quantité koppar åhrligen till venedig, hwarutaf största delen

len sändes till andra orter i Italien och hade betalts som föllier 1000 skålpund viensk: ungersk Koppar ifrån Neusol utsmidd i Ungerska plåtar af ungefär 50 skålpund öfwer hufwudet 39 fl. Cent: giör fl. 390. Fohrlön ifrån Willach till Venedig med inlåst fritt pass för Tullens erläggande 3 1/3 fl. C:t 33 20 sum: 423: 20 a fl. 174 perCiento Ducati Di Bano d 243: 7 per Lagio di Banco 20 perC: 48: 17 Sono Correnti d. 292. äro i Venedig 1180 skålpund kommer 1000 skålpund venit: Correnti d. 247 12 då han sällies afdrages efter wahran 6 procent Tara blifwa 1110 skålpund kommer il migliare Correnti d. 263 fohrlön ifrån wien till Trist 3 duc: mer il migl:re. När Kopparen skall utskieppas ifrån Venedig komma 10000 skålpund venetianisk d. 5 Correnti omkostnad på Tull etc, giör 268, sällies förtiden d. 300 Corrt:i och ibland några dahler mera. Förutan at främmande Metaller till till Venetianiske gebietet åhrligen införas hafwa de ochså några Mineralier uti deras egit Land och särdeles under Belunsche territorio wid agort, hwaräst Koppar, victriol och Swafwel tillwärkas, derom härefter skall blifwa förmält; dessutan är ock wid Soldo Cadore en BlyGrufwa hwaraf årl. något litet utsmältes. Wid Schio under Territorio af vicentzo hafwa tillförene uttagits åtskillige meneralia, men nu bearbetas allenast en liten järngrufwa utan någon särdeles nytta. Kiöpmännerne berättade at till venedig Åhrligen eij mera Koppar än till 400000 skålpund skulle ankomma, utaf hwilcka till 150/m eller något mera blefwo tillwärkade wid Agort och resten inbracktes af förbenemde Orter. Järn som consumeras i Venedig kommer någon del ifrån Brescia, men det dåck så bräckt at åtskillige grufwor därföre ligga

Öde och allenast den bästa Malmen utsökes och försmältes till gröfre järnsorter och Giuterier af kuhlor och Bomber, men största delen af det som både i venetianiske gebietet förbrukas som ock till Romanien, Neapoli, Sicilien och en del af Cevante försändes, kommer utur kärndten öfwer Willach och utur Crayn öfwer Lauback och kommer at kosta som föllier 1000 skålpund Järn af S:t weit sorterat i gröfre och mindre kostar på stället fl. 40. Fohrlön till Willach 2. Provision i Willach 1. 15 Muda a Torvis 50 muda a portilla 50 muda a veron 2: Condolta da villace per Gemoria 6 da Gemoria perporto, e Spece tanto a Gemoria quanto etc 2: 30 a porto e nella sino venet: 1. 30 Fl: 61: 55. a fl. 173 per 100 Ducati di banco ven d. 35: 18 per Lagio di Banco 20 perc. 7. 3 sono Correnti 42: 21 äre äre i Venedig 1160 skålpund kommer 1000 skålpund venetiansk d. 37 Wid införslen betales ingen Tull men för utförslen 1 fl. 12 % 1000 skålpund och kostar per transito sin porto in Nave d. 1 1/8 Corr:ti. Crainiske Järnet ifrån Laubach är något ringare än det Kärndtiske, derföre det ock en eller twå fl. mindre gäller, såsom ock där betales, men för tiden sålldes järn ifrån S:t weit till 40 a 44 Ducati som wid St weit kommer at kosta efter järnets sort som tillförene är Specificerat. Handelen af Järn ock Koppas drifwes allenast af Tyske Kiöpmän som bo i Venedig och mycket litet af Italienerne sielfwa, köpande desse metaller dels för deras egen räkning dels sälliande dem för willacher och Laubacher Köpmans Conto hwilka merendels wid sielfwa wärken något interesse hafwa, ifrån desse kommer järnet till allehanda sorter utsmidt som af bifogade modeller kan sees ock kallas

fol Tabl: 17. 18. 19 etc Riga da Cavallo, Righetta mezzano, stanghettina mezana, Jogheri mezani, detti sottili, Lametta da Casso, Lametlina. quadre mezani I grossi, Righettina, Stanghetta grossa, quadretti mezani & Sottili, Otto faci mezani & Sottili, Dolfini I mezidolfini, fogheri Grossi, SpiAgia di skålpund 60 a 100 in e:a Eup:a Lametta Sottila. Ifrån kärndten tillföres och så allehanda slags spik och försällies som föllier Chiodi Cavalli a L 51 a 52 agni skålpund 100 alla grossa 1000 skålpund barillen bör wäga 1000 skålpund 10 Detti machatti a L 53 a 54 Detti da 1 1/2 tratti e grotsi a L. 48 a 49 Detti da 2 Corni Sopra a L. 46 a 47 Detti da 3 Corne Sopra a L. 42 a 43. Detti da 4 Corne Sopra a L. 40 a 41. Detti da 10 Corne Sopra a L 30 a 39 Detti Pianetti 80 a L. 37 a 38. Detti da 14 tratti I grossi a L 42 il mig: Gondolini a L 51 a 52 il Cento skålpund di peso Alla grassa. Da Cavallo Battochini a L 6 il migl:e De stora spikarne gälla alltid 1 L mer än som Tratti, sällies alt på på 4 månaders tid, elliest rabatteras 3 procent af betalningen, spikarne wäga Barilli, Chiodi Cavalli machatti di skålpund 1000 il barile il migl:e deve pesare skålpund 10. Chiodi Cavalli peso skålpund 1000 i:a il migl:e skålpund 11 a 12 da 1 1/2 tratti da skålpund 1000 i:a il migl:e skålpund 16 a 17 da 1 1/2 grossi da skålpund 1000 i:a il migl:e skålpund 16 a 17 da 2 tratti da skålpund 1000 i:a il migl:e skålpund 23. da 2 grossi da skålpund 1000 i:a il migl:e skålpund 23. da 3 tratti da skålpund 1000 i:a it migl:e skålpund, 33 a 34. da 3 grossi da skålpund 1000 e:a it migl:e skålpund 33 a 34 da 4 tratti da skålpund 1000 e:a it migl: skåpund 44 a 45 da 4 grossi da skålpund 1000 e:a il migle skålpund 44 a 45 da 80 Ranetti grossi Da skålpund 1500 c:a da 4 tratti da 14 grossi h di skålpund1000 da it migl:r kåpn 7. da 17 di skålpund 1000 0:de i1 migl:r 6 1/2 Gondolini di skålpund 100 0r it migl:r 8. 11. da 70 tratti da 70 grossi da skålpund 1500 c:a it migl skålpund 72 a 74. Chiodi da Cavalli machatti da skålpund 190 a 200 da Cavalli Battochini di skålpund 10 1/2 il migl: etc. Tab XVI Dessutan äre ock några sorter mycket store spikar som till Skiepps och Galeyers byggnader i liten quantitée consumeras. Ankare

Ankare giöras af twänne smeder i Venedig till 2000 skålpund wigt som försällies ifrån 9 till 15 sold; skålpund efter storleken, men de större Skiepankare smides uti Arcenalen til den storlek som hwar och en fordrar, hwarpå priset icke så noga kan förnimmas, efter republiquen sielf tillägger Järn och kohl och underhåller arbetarne. Stålet kommer ifrån samma orter som järnet, hwaruppå venetianerne klagade sig ofta öfwer brist på det finaste, hwilcket mig något sällsamt förekom, sedan iag i Steirmark hörde Bruks Patronerne klaga öfwer mangel på afgång, hwilket dåck på de gröfre Sorter kunde wara sant, af hwilcka icke så mycket som af det fjna ankom och derifrån öfwer Genua till Spanien och andre Orter i Europa sändes, kommer ellest at kosta i Venedig 1000 skålpund azalli fini a fl. 61 a villacco il m:e migl:e fl. 61 Porto sin ven: fl. 12 p Ciento. 20 fl. 81 i fl. 173 p: Ducati 100 di banco d. 46:20 per Lagio 20 perCiento. 9. 9 Sono Correnti 56: 5. Sono 116 perCento 1160 a venetia e fa'il migl. di peso di venetia Correnti d. 49 a Zalli nezzani vengono circa fl. 3 il migl:e meno valerranno in circa d. 47. il fino si vende a venetia d. 56 il mezano d. 52 Järn eller Ståltrå är i Venedig en god wahra som nog consumeras, kommande äfwen ifrån samma orter som Järn ock Stålet och är Sorterat som medbrackte prof utwisa, sällies som föllier fil di ferro ardeci e vela a L: 28 a 29 La Baradi skålpund 50 alla sottilla. Pusetti Intenza a d. 28 a 29 il c:a numero di skålpund 5 L: une alla sottitla. Cortellini a L. 2. 14 a 15 L. uno da skålpund alla sottila. Cortina sottilla a L. 38 a 40 il Cento skålpund Stanghetta sortilla a L. 35 a 36 il Cento skålpund. Mässing som bringas till Venedig, kommer dels ifrån Swats utur Tyrol dels från Saltzburg, af hwilcka de Tyroliske äre något begärligare och plägar wid forderliga tider måst utskieppas på Levante, hwil

ket dåck nu medelst kriget war förtagit, at de Tyska Kiöpmännerne som den handelen länge innehaft berättade sig ey öfwer 20000 Ducati nu åhrligen derutinnan kunna afsättia, således elliest nu en verga Ducati 28 Cent: Trån Ducati 40 Labunda rasputa ducati 38 alt med Sconto af 4 1/2 proCent betalar i Tull och annor omkostnad d. 5 il migl:e och wid utförslen d. 14:16 ./. Stycken som brukes på fästningarne och Skieppen äro dels af metall som uti Arcenalen förfärdigas för republiquens räkning och af dess egen Koppar ifrån Agort, derföre ock dess omkostnad icke så noga kan uträknas, dels af Järn hwilcka venetianerne merndels ifrån Engeland låta med express skiepp afhämta till en anseenlig quantité i sender som wid begynnelsen af detta kriget skiedde. Bly och Then, kommer ifrån Engeland hwars pris uphögdes och och förminskades efter tillförslens quatité, hwaraf Bly betalar uti införsel migliaren d. 1. 12, utförsel d. 2: 21. Tenet införsel migliaren d. 17 utförslen d. 12: 16. Utaf ofwanskrefne metaller eller Järn, Koppar och Mässing hafwer Venedig ifrån Långliga tider försedt den delen af Italien som icke hafwer Järn, utan deras egit land som Genua, Toscanen och någon del af Romanien, såsom ock försändt någon quantité till Neapolitaniske Rjket och Sicilien, samt ansenlige Påster till Levante ock så mycket som på deras egne öar Zante, Corfu och Zephalonia consumeras, hwarunder ock åhrligen till Turkiske gebietet i fredstider något underluppit, efter hwad som af Järn och Koppar wid Salonichs af Turkarne tillwärkes intet förslår till den åtgång som omliggande Orter requirera. Nämde handel bör wäl mäst skie

med Contante penningar som strax böra i Venedig ärläggas af dem som wahran derifrån förskrifwa, men så skier dåck sådant ofta på en månads eller mer tid, och hwad som sändes till Neapoli föraccorderas emot ollia, Silcke och andre waror och uti Corfu emot de så kallade Libari eller Corinter. Elliest sändes Metallerne med liten omkostnad in uti Terra firma på floderne Po och Adige till de orter som den swänske Kopparen ey bringas ifrån Hålland och England. Huru mycken quantité af järn som igenom Venedig åhrligen kunde passera war wäl swårt at så just kunna uträkna, men så wida som några få Köpmän hwilka den handelen nästan allena under sig hafwa, det uträknade, så skulle i Venedig kunna consumeras åhrligen 8 a 900 migliarer af af ofwannemde sorterade Stångjärn 200 till 250 bariller Sorterad Ståltråd och 270 bariller sorterad Spjk, hwar barill af ungefähr 1000 skålpund. Medan iag mig om desse saker erkundigade, besåg iag wid tillfälle de Venitianiske wärkstäderne af allehanda manufacturer, såsom Gyllenläder, glashyttorne, Spegelsliperj, gulddragningen, myntet etc, hwilka där så mycket lätkunna tare äro at påse som gemenligen i Venedig wärkstäderne i öpna bodar emot gatorne hållas och deras arbete af hwar och en utan hinder kan observeras, men som sådane handteringar mera igenom egen öfning och hands anläggande än hastigt afskådande inhämtas, så håller iag onödigt derom at röra, allenast war notabelt, at de ungerske Ducaterne som äfwen i Venedig som i hela Italien efter deras wärde

gångbare wore, dåck så många som opwäxlas kunde påmyntes bracktes och till Zechiner förändrades, då de genom cementerande först woro i 48 stunder renade ifrån tillsattsen, sedan altid i twenne Senatorers närwaro gullet till 300 marker i hwar degel smälte och å nyo til en Livres wärde högre utmyntade, hwarigenom republiquen en ansenlig winst månateligen tillwäxte. Den i Cementet befintelige Ligatura blef med qwicksilfwer derifrån malm och skillder och Silfret med det öfrige som i denne tiden af Genueserne inköptes utur Spanien till åtskillige Myntesorter prägat. Proberingen af gullet räknas efter deras egit maner på något annat wjs än i Tyskland och andra orter i Italien, i det Silfrets halt icke utnemnes til så till så många Carater som ordinairt skier, utan efter hwar unce håller 144 Carater, så räknar man wid proberingen huru mycket gullet är slättare i halten än 144 Carater, såsom till Exempel. A:o 1691 den 20 febr: una verga n:o 20 peggio Carati 100 r:dr at gullet är 100 Carater slättare än det finaste och indelas wigten på fölliande sätt. Carati 9 är 1/16 del utaf en unce betyder marker 1 el: untz 8 Carati 1152. 4 1/2 1/2 4 576. 2 1/4 1/4 2 288. 4 1/2 1/8 1 144. 4 128. 2 64. 1 32. 1/2 16. 1/4 8. 1/8 4. 1/16 2. 1/32 1. 1/64 qr. 2. 1/128 1. De förnämsta Bergwärck, som under denna Republiquens gebiete idkas, äre Järnwärken

omkring Brescia och Kopparwärken wid Agort, hwilka efter iag tilbaka-resan ifrån Genua besökte, så bespares dess beskrifning till bättre fram; men til at beröra något den jurisdiction som öfwer Bergwärken af Republiquen är inrättat, så hafwer af ålder warit 3 Proveditori alle minere hwilka dependera immediate under Consiglio di Dieci, och samma auctorité och beställning som BergsCollegium i Swerige el: Bergs Cancellie i Saxen, döma om alla saker som angå Bergwärk, gifwa tillstånd dem at uptaga emot tjond afgift till republiquen, afgiörande både Civil- och Criminel saker. Äfwenså äre och öfwer Skogarne sådane Providitore satte af ljka mackt och myndighet. Äfwen ock öfwer Myntet 5, af hwilka en kallas Inquisitore, hwilka emottaga allahanda slags Silfwer, gull och Myntesorter och lefwerera dem efter föregått wardie till de så kallade masseri a gl ore e argenti in Zecca som det det lefwerera til Commendatoren och han till Mästaren öfwer Zechinerne därifrån till Stampatoren som lefwererar det prägade myntet till Cassan, om hwilcket venetianiske statorne widlyftigt förmäla, venetianske Bergsordningen är fattad uti wissa så kallade Capitoli e ordini minerali stabilits da gl Esselentissimi Deputati Sopra le minere etc tryckte uti quarto på venetianisk Italienska, bestående allenast af 4 ark, hwaruti af det första slutet gifwit uti Consiglio di Dieci a:o 1488 stadgas at et Compagnie ey kan wara mindre än 3 Personer och at de uti et Berg ey kunna hafwa mer än 3 grufwor, såsom ock at hwart Compagnie som bekommer permission at uptaga Grufwor bör innan 3 dagar utwisa de 3 ställen på hwilka det will nederslå och dem låta till sig mäta. At arbetaren alla 14 dagar bör bekomma ricktigt

och rätt sin betalning, at om någon bedrager sin Compagnon eller giör sig större nytta af wärket, än honom med rätta tillkommer, så hafwer han sin del förwärkat; at den ena icke får abalienera sin Grufwedel utan de öfrigas samtycke. At den som har förtimrat sin grufwa och begynt deruti arbeta, men låter henne sedan en Månads dag stå obrukad, miste sin ägande rätt i grufwan. At den som första opfinnare är af en grufwa får någre misurer mer än de öfrige participanterne. At ingen får sällia malm förr än tjonden är betalt, och den som stiäl malm bör första gången mista en lem och den andra gången hänga, men kiöparen böter första gången med penningar och mister andra gången en en lem. At i de Grufwor som med wed bör brännas sådant ifrån Michaeli til S:t Zoezi bör antändas 1/2 tima förän Solen går neder och arbetas om natten, men ifrån S:t Zoezi åter till Michaeli bör arbetas om dagen på det att grannarne icke måge hindras af röken, på hwilcken händelse, förbuds brytaren bör ersättia skadan och wara förfallen till arbitralt straff. När Grufwan af särdeles händelse med wattn blifwer opfyld, hafwer ägaren Åhr och dag frihet sådant at reparera, men efter åhrets förlopp, warder han grufwan, så framt den icke arbetas, förlustig. Om någon hafwer fått investitur af domaren til at slå efter någon malmgång så bör han först affinna sig med ägaren af grunden på hwilcken malmgången är belägen. Den som will sällia sin

Grufwedel bör sådant giöra i domarens närwaro. Om någon förolämpar grufwearbetaren med ord eller gärningar, bör bindas, föras til domaren, mista en lem och banniceras utur Landet. Att ingen föreståndare för Grufworne får hålla Taverne eller sällia victualier och waror wid hårdt straff, och at när Malmbyte skier böra Grufwedrängarne niuta 8 a 9 Marchetti i drickes penningar. En annan förordning är giord samma åhr, hwilken allenast innehåller at wissa ordningar som wid Tyska Bergwärken brukas, skola äfwen i Venetianiske Gebietet wara giltige. Desse ordningar äro förökte med några andra hwaruti i de förra något ändras och efterlåtes hwariom och enom at hafwa så många Grufwor uti uti et berg som han förmår, at hwar ock en som finner någon Grufwa må hafwa 6 Månaders frist at låta henne bearbetas, där han förr sådant ey kan begynna etc med mera som Articlerne innehålla och af Tyska Bergsordningen merendels är utdragit. Det förr omtalte venetianiske Järnet är sorterat som Tab: XV. XVIII etc.

Sedan iag i Venedig ey fant mig hafwa af nöden längre at förtöfwa, och gärna wille hafwa wiss underrättelse, huruledes den öfriga tracten i Italien med metaller blifwer försedd, såg iag mig på intet sätt derom Kundskap kunna inhämta om iag icke sielf en tour omkring landet skulle anställa och dess beskaffenhet i ögnasickt taga, hwilcket såsom iag med möjeligaste skyndesamhet giorde och min resa ifrån Venedig till Genua 2 gångor ändade, så will iag först Korteligen nämna hwad under wägen är wordet observerat, och sedan om Orterne i igemeen något närmare röra. Ifrån Venedig reste iag fördenskull till Bolognien, hwaräst sedan iag hade sedt den en mjhl derifrån wid Gavermo befintlige Bolognientiske Stenen och dess präparation paration at lysa i mörkret inhämtat af Johan Georg Bauer som honom tillreder och försällier, reste iag den wanliga wägen öfwer S:t Nicolo, Incola, Fuensa, Forli, Remini; Pesaro etc til Ancona, giörande mig under wägen altid underrättad, hwarifrån metallerne till de orter komma och till hwad pris de där sammastädes föryttras, befinnande at alt järn och Koppar som där consumeras kommer dels ifrån Venedig öfwer Bolognien, dels ifrån Frust och Fiume till de små Hamrar som här ock där wid Siön äro belägne, ibland hwilka Ancona är den förnemsta, blifwande metallen altid dyrare, efter som han längre in i Landet blifwer transporterat. Järnet såldes i Remini Cent: 1 Doppia eller 30 Pauli, Miliaren 23 och 24 Ducatoner, warande det som ifrån Brescia ibland ditföres dyrare

efter det mycket brukas till Tunneband och andra Manufacturer för dess smidighet skull och sällies i gemeen den så kallade Manufacturn, bestående af allehanda redskap, som till dageligit bruk betarfwas för 1/2 Pauli eller 8 bajocher pundet, alt som orten är när eller fiärran ifrån wattnet belägen. I Folentino och Faligne, äre Kiöpmän boende som hafwa Handelen ifrån Ancona och hålla så stort magazin af Järn, som hela den kringliggande tracten requirerar. Wid Folentino war för några åhr sedan et stort berg med järnmalm ophittat, men efter den wid profwet fants för mycket Swafwelacktig är han såsom obrukelig lemnad och förkastad. Kopparen bracktes ur Ungern dels öfwer Triest, dels öfwer Venedig, och såldes en Centner i Ancona cona för 15 Ducatoni stigande och fallande efter orternes belägenhet och fördes dels uti Ungerske stämplade plåtar, dels i Manufacturer förarbetat. Härifran continuerades resan til Loretto, under hwilcken wid Hafs Stranden war remarquabelt, at där Jorden af watnet war underskuren, war sielfwa Leeran schichtwis öfwer hwarannan liggande med swarta afsatzer af Stenkols art iblandad och der bredewid många figurerade stenar af hwitqwetzig moder, men derhos med åtskillige mineraliske färgor Zirade, hwilcka arter elliest underliggande mineralier merendels pläga beteckna. Uti Rom äre wissa Kiöpmän som hafwa Koppar- och Järnhandelen under sig och hålla sina waror fala a la piazza di Narona, där Kopparsmederne hafwa sina bodar, med Järn, Koppar

och mässing tillika fournerade. All deras Koppar kommer ifrån Venedig och Ungern öfwer Ancona, och förarbetas wid de i ligganRomanien omkring de KopparHambrar, särdeles Tivoli och Castel novo, hwaräst smederne utsmida Köpmännernes Koppar till bottnar, kiettlar och anan redskap och bekomma 30 Scudi smidelön för 1000 skålpund deraf 6 Scudi afgå för det som bortbrännes, hwilcket de sig beräkna till 4 perCiento. Den förnämsta Kiöpmannen som hos dem wid denne tiden lätt arbeta, war war S:r Carlo Orlandi al Vigo delli cappellari, hwilken med denne handeln sig märkelig hade förkofrat. Kopparsmidian war af Steen wäl bygd med twå Härdar uti, den ena at smälta den andra at räckia, blästern war här som uti andra Italienska Koppar och Koppar och Järnbruk icke med Bälgor utan så kallad Soffi d'aqua eller wattublåst, hwars beskaffenhet af hosfogade figur kan sees. När Kopparsmederne taga ut profwet af den smälte Kopparen, skier det icke som annorstädes med et rundt järn bak för Forman, utan med en platt profstång som uti Härden indränktes, hwilcket dåck samma effect som den förra orten hafwer. Där smältes ey mer än 1 Cent. i sender, hwilcken sönderdelas i så proportionerade giutpannor at 14 bottnar uti hwarandra kunna utsmidas och giorde gemenligen til 10 smältor om dygnet och bekommo deras wattn af de till Rom förde aquaducter. Tre mil ifrån Tivoli är den lilla Siön kallad Solfatura, hwaräst det salta wattnet ur en Kalkjord upspringande luchtar alldeles som Swafwel solverat med osläckt

kalek och nederslagit, smakar som salt wattn med Swafwel förblandat, derföre det ock säges genereras af en sallt källa och swafwelwattn; De så kallade Confetti Di Tivoli finnas mäst uti Auqusto afstötte af de flott öar som i Siön kringflyta, och wagulerar sig den kalckacktiga materien hwar hon någon solid ting i wattnet simmande anträffar, det ware sig gräs, halmstrån eller affallne stycken af Trän. Järnet som i Romanien consumeras kommer någon dehl ifrån Ancona i tiocka och korta stänger som smidas uti de små Hambrarne där i Orten, men största delen tillwärkas på åtskillige ställen i Landet dit Malmen föres ifrån Öen Elva, större delen Påfwen och någon del Försten af Florence tillhörig; Samma Malm smältes dels igenom Maasugnar dels med rämwärk. Maasugnarne äre äre belägne wid Conka, 40 Italienska mihl ifrån Rom, wid Nottona, Cisterna, monterana, Canizia och åtskillige orter uti Neapolitaniske Territorio, dit iag denne gången för Pästens skull icke fick resa. Desse ugnar gå 2 a 3 Månader i sender, särdeles som äro wid Piombino och Cervetto, hwilckas beskaffenhet efter den alt öfwerenskommer med de Brescianiske wärken, så lemnas de till deras beskrifning. Man hade wäl spaning at wid Bassano, Coma och Cornetto uti Påfwens Land, god Järnmalm skulle finnas, men den war ännu icke excolerat, utan hwad som här tillwärkades, bracktes som sagt är ifrån Ön Elva, och hwad det icke förslag, understödde de små smidiorne eler ferarier som flerestädes belägne, dels af Tackjärn, dels i hopsamlat gammalt järn fournerades och allehanda redskap utsmidde. Desse Smidior ligga på åtskillige ställen kring Rom och den när

maste strax utan för Porta S:t Giowani af Steen bygd med twå Härdar af hwilka den ena brukas at däruti smälta up gammalt järn, af Lås, nycklar, hiulskienor etc kallad Ferraci som igenom särdeles utskickade i Provincierne upkiöpes och med 6 quadriner pundet betales. jtem de små härdugnarne som hos klensmederne i botnen på deras Härdar och äre för dem obrukelige, och dertill lägges merendels något groft Tackjärn hos dem kallat Vena di ferro som upkiöpes af Elviske järnet uti Giombino. Den andra härden brukas till räckande af gröfre och smärre sorter af Husgeråd, spiksmide eller hwad som hälst tarfwes, hwilcket först under en medelmåttig Kniphammar och sedan efter nödtorften med Handhamrar förrättas. Blästern är på desse och de större Stång järns järns hambrarne af wattn tillredd, äfwen på samma sätt som en Kopparhammare wid Tivoli är beskrifwit. Härden fylles efter wanligheten med kohl, därpå lägges smått järn med zinderkungar och annat skräp, derpå åter kohl och friskes up med tillagd vena, och så tages tappen ut och släppes wattnet åstad, då smältan i ungefär 2 timar förfärdigas och med et insatt järnspett drages under Hammaren, och då spettet är därunder wäl slagit, fastklyfwes och utsmides järnet til stänger af twå tumb ungefär i quadrat 4 alnar långa, alt som arbetet är beställt, kunnande en wecka komma till 3 miliarer 4 a 6 Cent:r om dagen Romersk wigt, och arbeta allenast om dagen 3 Personer. Wattnet till blästern så wäl som hammarhiulet ledes ifrån Aquaducterne med ränner och hafwer 5 a 6 alnar

fall efter Smidians lägenhet, gående hiulen som äro bygde som andre sqwalte hiul af 3 a 4 alnar Diameter med öfwerfall. Kohlen äre merendels af Castanie och Böök hwaraf en Migliaro af vena har behof lin somme eller 20 säckar som så räknas efter hwar häst bör 2 bahler eller säckar hwilcket giör en Summe di carboni om dagen. af 7 Cent: Ferraci kommes altjd 6 1/2 igen efter deras ordning, emedan smältan däraf eij behöfwes at siudas mer än engång, där icke järnet är af iblandade lödningar Kopparacktigt, men af vena niuta de större afgång efter dess qualtée. Järnet sättia de af nämda fyrkantiga sort il quadrato sottile 3 bajoccer la ciramen Rigetta och tondina 3 1/2 bajocci och det öfriga efter proportion och hwad som efter Migliaren försällies, betales med 30 piaster, hwilket hwilcket icke altid är godt efter det af allehanda gammalt järnskrap ofta giöres bräckt och elekt. Förutan desse små kniphamrar äro i Roussillon En dagsresa ifrån Rom på wägen till florence 6 Capital Hamrar hwilcka bekomma deras rena eller Tackjärn ifr: Piombino och tillsats af ferraci ifrån Pistoya, de betiena sig äfwen utaf wattutrummor i stället för blåsbälgar och där starkare bläster är af nöden giöres 2:ne trummor bredewid hwarandra hwilcka föras med twänne tättor in i forman och när så behagar at de willia minska blästern skier det äfwen som på andra träbälgor med en eller flera tappans uttagande. Tackjärnet kommer dem på stället 8, 10 a 12 Scudi il migliare

och kolen blifwa bättre kiöp, alt som det närmare lider til florentiske gebietet, då hwad som i Romanien gäller 8 pauli, där sällies för 4 och kiöpes ibland efter wigten, särdeles i florence där 100 skålpund kolh kostar 3 pauli; Stångjärnet som härwid Roussillon utsmides war af åtskillige Sorter, mest groft hiuljärn och grant 4kantigt, och såldes öfwer Hufwudet för 34 a 35 scudi Miliaren, berättande mig dess ägare at de under 30 scudi intet kunde tillwärka et miliare Stångjärn. Det är elliest ingen större handel med järn i desse orter, än hwad i landet dageligen förnötes och kunna de hammarPatroner som innom och strax bredewid Romanien sina wärk hafwa nogsamt fournera så mycket som till conconsumtion behöfwes och äre med hwarandra enige at hålla järnet i et wist pris, derefter gross handlarne som bo i Rom och äre deras afnämare sig rätta och sättia pris för de små järnkrämare som under dem sortera och bo mäst tillhopa ala strada di chiavari wid Piazza di Navona. På manufacturer af järn äre de uti desse orter icke så begifne som i Milanesiske och Brescianiske gebietet allenast at imitera Damascener Stål hafwa sig twänne mästare för någon tid sedan företagit, af hwilcka den ena är en Brabander som bor wid Collegio Romano och här för konstens skull gift sig med den Turkiske smedens änkia som wettenskapen först inbrackt, och förfärdigar åtskillige slags knifwar och Saxar för nog billigt pris, gifwer

dem ock muscus lucht som continuerar allenast till en tjd, men efter hand om den icke ånyo gifwes, förswinner. Samma wettenskap är ock nyligen till Paris brackter och lärer äfwentyrs blifwa bekant här i Swerige. Det bästa arbetet som wid mineralier hafwer någon gemenskap och i Rom uti myckenhet öfwas, är åtskillig slags marmors tillredande, hwilken här och i florence mera förarbetas än på någon annan ort i Italien, hwartill de så mycket lägligare tillfälle hafwa, som icke allenast i Landet skiöna sorter anträffas, utan ock hwad Gräcien och orient af pretieust tillförene är wordet upfunnit til Rom såsom Hufwud Staden i werlännu den är brackt, och äfwen uti gambla förstorde monumenter upgräfwes upgräfwes. Samma Stenar hafwa deras namn dels af orten där de gräfwes, dels af Couleuren eller andra circumstantier, af hwilcka sorter iag åtskillige medbrackt som för ögonen bättre kunna representeras än med pennan beskrifwas. De ordinarie slag marbrer såsom den massaucrariske hwilcken nu mäst i Italien och på andra Orter i Europa förarbetas, finnes i sine Lager i Jorden situerade, som Telliesten i dess stenbrott eller pierre de Liais uti Currierne wid Paris, och äre i gemen icke så hårda neder i Jorden som de blifwa sedan de i Luften någon tid äro lemnade och blifwa antingen med rätta Kjsar uthuggen eller med såg utan taggar till så stora stycken utsågade som grufwan och Lägrets storlek gifwer wid handen; Men

de ädlare Stenar af jaspis Carncoler, Agater etc, med hwilka Cabinetterne af allehanda figurer inläggas finnes til en stor del i floder lika Crystallerne i Seiffen trinda och aflånga af påsende som den Engelska flintsten hwilcka i stycken sågade wisa sin polering och färgor. De Curieuseste som så wäl af mineralier som sådane Bergarter för denna tiden funnes i Rom, wore förutan S:t antonio som af Cabinet makerj profession giör ock en stor Magazin af rude och polerade stenar possiderar, don Leone strozzi och den widt bekante förträffeliga Borrhi, af hwilka den förra ihopsamlat et sådant gallerie af ädla Stenar och mineralier, och dem med sådant arbete undersökt och beskrifwit at wäl större men icke accuratare collection tion mig är förekommen. Sallt som 12 mihl ifrån Rom uti dertill giorde dammar af hafswattnet utwärkas föres orent som det uptages med Sand och Jord förblandat till Staden och fineras i et dertil inrättat Hus, hwaräst i stora 4kantiga receptacul af Trän som andre kaar giorde, wattn derpå slås och uti twenne dagar omröres, då wattnet utdrager alt saltet utur Jorden och Sanden, som slås sedan i stora 4kantiga Kopparpannor af 5 alnars längd 4 alnars bredd och 1 1/2 aln diup där det 12 timar kokas med lindrig Eld till dess det Cristalicerar sig på botn, och öses sedan på bräder där ofwanföre slätt stående som waschhärdar, at watnet kan rinna af i pannorne. För 6 åhr sedan hade de alltid

brukat blypannor, men hafwa dem sedan förändrat efter de befunnit under Kopparpannorne hwarjehanda slags wed utan åtskillnad bättre kunna brukas än under de andra, arbetaren ock swårare om dess handterande kunna underwisas, saltet äfwen så wäl ända raffineras och en Kopparpanna 6 a 7 åhr då hon i ackt tages kan uthärda. Saltet sällies i gemeen 7 quadriner skålpundet. Alun är den ymnigaste Mineralien som i Påfweska Gebietet tillwärkas wid Lunciere 5 mil ifrån Civita vechia, hwilcken ock är den bästa som i Europa försällies, hwarom emedan en så omständelig relation i Kongl. Collegio tillförenne är ingifwen, så håller iag onödigt den här at at repetera, warande allenast det bruket sedermera infördt, att Romerska Cammaren nu hwart 9:de åhr det wärket å nyo bortarrenderar som och nu skiedde til S:r Paulo Gerolemo Torre ifrån Genna, hwilcken åhrligen betalar 29/m Scudi Pacht emot et wist quantum aluns tillwärkande, och niuter derföre förlag, Skog och andra lägenheter wid Bruket, med privilegio at allenast hwaräst han malm anträffar få siuda, men kan eller will han tillwärka mer än det föresatte talet som sades bestiga åtminstone till 20/m Cantara, så skall han betala a part 1 scudi för hwart Cantara utom arrendesumman, hwilcdåck nu på lång tid ej war skiedt efter consumtion mycket hafwer aftagit, sedan Alun på många Orter nu i myckenhet tillwärkas och det eij högre

gre än till 27 a 28 pauli Cantaran nu betalas, warande wissa hebappalti med honom förbundne och som äre obligerade at Åhrligen en wiss quantité alun emottaga och föryttra. Wid Campo Vaccino äro policeraren det salt petret giöres, hwartill Jorden hämtas utur åtskiilige hus som dertill tienlige äro och giödslen förwaras under Amphi Theatro Titi Wespasiani, derifrån hon efter hand hämtas. Jorden inslås uti omurade 4 kantiga kar derigenom hon utlåtes uti undenstående träkäril, kokas sedan i Pyramidalt murade ketlar af Tegelsten tre gångor om hwaraf den första Saltpettern som sig sätter brukas till groft kruts tillredande, den andra till finare och den tredie till finaste slaget, men först raffineras Saltpettern altid i Koppar kiettar äfwen som de förra pyramidalt giorde, derutur luten slogs uti en alns höga tråballior, hwaräst hwaräst skunnen efter hand separerar sig och Saltpettern wid bräddarne och låcket sig Cristalicerar som föres till Tavoli hwaräst krutet förfärdigas, Jorden som en gång är utlutad kastas på sida under taak ock är efter 3 åhrs förlopp åter å nyo imprägnerad at hon til nytt utsiudande blifwer dugelig. Myntet är strax wid vaticano inrättat, nästan på samma sätt som andra orters Myntestäder, hwartill deglarne bringas ifrån Sicilien af en mörkswart färga, och uthärda till 20 a 30 smältningar i Elden, men giöras sällan större än at 30 marker Silfwer i hwardera kunna smältas. Silfret som är smält giutes i formar af en tums tiocklek tillredde af samma slags jord som Teglet ordinairt brännes med en 4kantig järnrem tillhopa håldne, nästan på samma maner kom gördelmakarne deras

giutformor pläga förfärdiga, desse fogas twänne tillhopa och stickes ut med en järnknif så stor öpning som Silfwer tenen deruti bör giutas, sätties sedan 10 sådane par efter hwarandra och giutes deruti så stor påst Silfwer som formerne kunna draga. När Silfwertenarne äro dragne igenom waltzwärken till deras behörige storlek och i 4kantige stycken afskurne till Testoner pauli, eller sådan myntesort som man ärnar präga, stämplades de under et waltzwärk drifwit med et wattuhiul hwaräst stämplarne uti waltsen insatte, emot hwarannan juss swara och kunna uttagas och förändras när någon Sort skall förmyntas, sedan afskiärs kanterne med en durchschnit, jemnas med trähamrar rar hwart stycke för sig och justeras med ofta afklippande igenom durchschnitten. Prober ugnen war allenast giord af några hopfogade Tegelstenar och en liten deruti insatt muffel; de bekomma Silfret ifrån Genua och sällan recta ifrån Spanien, förblifwa altid wid deras fjna och en gång satte Ligatur, derföre ock denna tiden stora påster till hackmynten i Tyskland blefwo förförde. d 14 maij begaf iag mig ifrån Rom till Florence, beseende under wägen de nyligen omtalte Järnwärken wid Roussillon och de emellan monte Fiascone och Siena wid S:t Cassiano namnkunnige bergen med petrificerade ostreskal af allehanda figurer upfylte. Tre mihl utan för Staden äre grufworne belägne, af hwilka den med figurer af trän och ruinerade hus betecknade stenen uthämtas, som så många uti

Florence till Cabinetters giörande underhåller, ock så wäl i Italien som andra orter widt kringföres. Samma så kallade Pacsi och alberetti, ligga allenast 2 a 3 famnar under jorden och står sielfwa Stenen som annor schefer på borst med inblandad kalksten, hwartill han ock brännas kan, ligger styckewis större eller smärre, dåck så at efter några fambnars diup holen äro igenombrutne och jorden åter anträffas. Dertill äre wissa arbetare eller Comissori brukade hwilcka af Långlig öfning känna rummet där god sten plägar wanka och gräfwa icke continuerligen utan efter hand, så ofta Stensmidarne sådant begära, ibland träffar man ock an uti floden wid Storence skiönare alberetti än uti sielfwa Jorden. Sielfwa Stenen är af oljka olika art at af 10 stycken ofta et allenast kan wara dugeligit till arbete, då de öfrige antingen äre förmycket sköra och lösa eller figurerne så oformlige at ingen angenämhet af dess teckning kan wäntas. Styckerne föras som annor bråttsten till Staden och Sågas där med järnsåg efter wanlig method i delar inläggas med Calcedoner Paragone di fiandra och andra wackra stenar som wid volterra uti myckenhet finnes och poleras till deras behörige glantz, då Steensmidaren som för Storfursten arbetar 1 teston merndels om dagen kan förtiena. Kopparen som här förbrukas, bracktes öfwer Bolognien och venedig mäst af ungersk och något Tyskt gods och utsmiddes wid Kopparhamrarne wid Pistoya och S:t felice till Plåtar och Kettelgods som till 19 Piastrer Centnern där försåldes.

Järnet kommer alt ifrån Pistoya, hwarifrån 3 mihl wid S:t Felice, Prati, Maconsillo etc järnhamrarne äro belägne som bekomma deras Tackjärn ifrån Piombino öfwer Arno och Pontacino och smida det ut till åtskillige Sorter, hwilcka försällias i gemeen till 4 och 4 1/2 pezi d'otto Cent: och 11 1/2 quadrini skålpundet Jutet järn förbrukas uti Storfurstens land som icke där sammastädes är wordet tillwärkat, ty efter han äger den delen af Ou Elba som ligger wid il Rio 60 mihl ifrån Livorno, så låter han ock derifrån föra järnmalmen till Tellonica och Piombino hwaräst järnwärken äro belägne, och tillåter icke at något främmande järn införes i dess gebiete, utan ibland de starkaste Contrabander så wäl till Lands som wid dess Siöhamn är järn, Salt, bränwjn och Toback, hwilcka wäl nederlag där där sammastädes niuta under pubigt lås till en wiss tid, men måste sedan hädantagas och till andra orter utom dess Land utskieppas, och som Storfurstens Inkomster mäst härflyta af dess private handel, så håller han ock i Florence, Livorno och annorstädes magazin af Järn för sin egen räkning och försällier det igenom enskylte tienare uti hela dess Land. Största Handelen som Inwånarne uti florence elliest drifwa är med Sillcke hwartill de a parte huus på Landet för Silckes matkarne hålla och så försända Silket dels in natura, dels låta uparbeta det till allehanda slags tyg och stoffer. Salthandelen hafwer Storfursten äfwen under sig sielf, hwilket af Saltbrännarne wid volterra utkokas och mer än 10 gångor högre utbringas än det Storfursten kommer tillstående

Sedan iag i Florence beledt hwad på Slåttet och de öfrige Palatier plägar wisas och igenomgått de många där gångande wärkstäder af Steensnidare och allehanda slags handwärkare, reste iag igenom et härligit land af arma Innebyggare bebodt öfwer Pistoya, Lucca och Pisa till Livorno, hwaräst Storfursten inrättat för alla främmande en fri och säker hamn, lemnande hwar och en ankommande fahrkost tillstånd, at där föryttra sina waror bäst han gitter emot en wiss Tull a 4, 5, 6 procent, undantagande de som i hans egit Land finnas och under Contrabande allaredan äre nemde, hwilka tilljka med alt öfrigit gods, som i Landet eij försällies utan någon afgift kunna nedsättias och förwaras till Läglig transport. Frantzoser ne ne, Spanjorere, Genua, maltha, Hålland och Engeland hafwa här deras Consuler, af hwilka den Spanska och frantzöska hålla största Staten och åka i Carosser efter de största underhållet af deras Principaler niuta. Af Engeland wore för tiden twänne, En af Kong Jacob och en af Kong William tillsatt, af hwilka dåck denne ej hade permission at utsättia sin kongs wapen förr än utgången af kriget skulle utwisa hwem Cronan lärer behålla. Hela denne krigstiden hade mäckta få främmande Skiepp ankommit, utan hwad som af wahror utur Storfurstens Land utgick förder mäst på feluccer till Genua och Skieppades där in till Spanien at emottagas af de främmande i Cadix eller föras af Genueserne sielfwa till Hålland och England. Koppar bracktes hit ifrån Hålland af den Swän

ska och såldes Rosetti och Pajoli från 25 till 29 pezi d'otto Cent:r eller 1 Cantaro, men kunde sällan någon quantité afsättias, emedan wid florence den venetianiske war i wägen, hwaräst metall-Styckjuteri ibland något consumerade och Livorneserne mycket litet till andra Orter utskieppade. Mässingstråden galt 18 pezzi Cent:. och Ståltrå som fritt kunde föryttras fast järnet war förbudit såldes för 12 pez:zi Cantaro. Storfursten hade elliest warit mycket drifwande at willia inrätta de nödwändige manufacturer af järn som han möjeligen kunnat åstadkomma i Landet, derföre han ifrån Hålland låtit bringa Ankarsmeder till Livorno, hwilka efter Hållandske maneret så swåra ankare där förfärdiga som ankommande Skieppen Requirera eller till furstens furstens egne Gallerer wid Pisa Arsenalen behöfwes, men de manufacturer som drifwande Strömmar och mycket kohl behöfwa, hafwer han med flit eij welat efterstå at icke föröda Skogen som tarfwas till Järnwärkens uprätthållande och försåldes denna tiden 1 Centner järn det grofwa för 23 Livres och det finare 25 hwaraf 6 giöra en petzzi d' Otto och 25 giöra Ducati 12, 25 Scudi Banco. Teen och bly föres altjd ifrån England deraf Tenet såldes för 12 Ducati Cent: warande 1 ducato 7 Livre och Bly 26 1/2 Ducati mitiare. Livorno är en ort där Judarne äro förmögnare och niuta större frihet än på något annat ställe i Italien, gå ljka klädde med andra Kiöpmän, hafwa skönsta Palatierne och drifwa större handel än de Christne, hwarigenom wid hamnen som här är widlyftig, men icke så ymnig

af Fahrtyg som Genua eller andre sådanne Siostäder, mer Judar synes traffiquera än andra, hwilcka med Wexlar, Silke, Silfwer- och guldbrocader, allahanda Sidentyg, florentinske wijn och något ollia som härifrån utgå sin handel drifwa, och till andre Europäiske Orter försända. Sedan iag nu giordt mig kuning om det mig wid Livorno syntes mäst wara angelägit, önskade iag högeligen at få gå till Ön Elba at se den Järngrufwan som en del af Italien med Järn länge underhållit, hwilcken på Malm efter allas utsago är ymnigare än de den med nytta kunna utbringa och afsättia, däraf iag åtskillige stycker bekommit och något öfwerbrackt, hwilcken af af så god och Rjk art fants wara som wår Swänska ordinordinarie Järnmalm, men efter Corsacrerne samma wecka hade borttagit fahrkostar omkring ön och Mons:r d' Este med 8 krigs skiepp låg för Hamnen wid Livorno, med hwilka han förmentes willia bloquera Longona derigenom iag skulle passera, så dristade iag intet hazardera den resan, som iag skulle blifwit räknad för obetanksam, om Turkarne mig någon olycka hade tillfogat, utan nödgades begifwa mig på wägen till Genua, seende emellan Viareggio och Lerice Marmorbergen wid Massa, Carara och Portowenere, hwarwid till det som förr sagt är, allenast war at observera at på sidan om marmorn högs altid först så mycket ut med stenjärn som Stenen skulle wara stor och sedan Låssades han med Släggor och Kihlar, och ibland där Lägenheten så kunde medgifwa sågades hela

Cuberne uti et jämt stycke ur Berget, häraf hade fursten tillförenne haft ansenlige inkomster, då kriget eij hindrade Hålländarnes Seglation och marmorn mycket för ballast i Skieppet inköptes, men nu sedan Genueserne nästan allena Seglar och kostbarare wahror hafwer till Ladning, hafwer han förpacktat större delen till en Kiöpman i Genua som andra orter dermed fournerar bäst han förmår. Intet långt derifrån har Republiquen Lucia också en liten marmorCava men mera sprängd och likare den splutuge arten i Porto venere. Genua är belägen wid en stor och diup hamn som kan Rangera många Skiepp på åtskillige ställen, men ligger mera öppen än den wid Livorno, derföre han ock af hafwet mera incommoderas, särdeles särdeles af Sunnan och wästan wäder. Handelen florerade nu så mycket mer i denna republiquen, som Genuesern nästan allena hade medelhafweske farten, och brackte så wäl Franske wahror ifrån Marseille igenom sitt Land till Tyska Rjket som ock till Siös dref till Hålland och Engeland negocen af Italien och Lombardie som de sielfwa för krigets skull icke förmåtte continuera, derigenom hade Genua sig så under warande krig förkofrat, at där wid dess begynnelse eij mer än 5 a 6 Skiepp woro gängse, hade de nu emot 50 Capital Kiöpmans Skiepp i Siön, alla af 40, 50 och mera Stycken. Strax wid hamnen äro twenne quarter afbyggde till Packhus, af hwilcka i det ena de waror nederläggas som hos dem för sällias och strax böra betala den afgående Tullen, och i det andra

förwaras det gods som efter någon tids nederlag till andra orter försändes, hwilket med ingen annan afgift graveras än liten bagatell för passagio om det icke blifwer liggande öfwer 4 Åhr. Af metaller är här frihet at införa hwilcka man will, och den utbringa bäst man kan, af hwilka den Spanske Silfwer handelen hafwer länge possiderats af Genueserne mera än af Nationen och bringat dem wacker avance särdeles desse tider, då de så wäl Italien som största delen af Tyskland med Silfwer nästan allena fournerat. Kopparen bekommes någon del utur Tirol igenom det milanesiske gebietet, men mäst ifrån Hålland och England af den Swänska, och har mäst gullit fri Lefwererad 126 och 128 till 130 Livre Genuese en en Cantaro eller Centner som är 150 Gennesiske skålpund och differerar mäkta litet ifrån 100 skålpund Hålländske, deraf consumeras icke mycket stor quantité, utan allenast hwad som wid Kopparhamrarne där i Landet och Lombardiet till Husgeråd försmides och Skieppas sällan något till Sicilien och Neapel, och kunde efterberättelse hela åhret ey mer än 25 till 30 fat ankomma hwardera af 18 a 20 Centner. Samma tid som iag ankom, hade en Inwånare på Ön Corsica begynt at bearbeta et där befinteligit Kopparstreek, hwaraf han den utsmällte Kopparen till Genua brackte och några Centner som af oförfarenhet i handteringen allenast i en Smedshärd war tillhopa smällt och ey nogsamt finerad, därföre också ey ändå någon Kiöpman dertill war

anträffad, men efter kringboende Kopparsmeder sedermera den böriade efterfråga, så twiflar iag ey at han ju afnämare bekommit, Kopparen kiöpes i Ponto Franco och betalas Tullen af Sälliaren till 5 procent; Hwilcken Tull i sådan proportion mäst afgår af de till Siös inbrakte wahror, oacktadt at en Genuesisk Nobel Grimaldi hafwer tillförenne testamenterat 100/m. Scudi till republiquen, at derigenom fria dess undersåtare ifrån Gaballens afgift, men republiquen har derföre låtit uprätta S:r Grimaldi en Statua i S:t Giorgio till åminnelse och låtit Gabalten wara i sitt förra stånd. Det hafwa åtskillige winlagt sig i Genua at uti republiquens territorio upfinna några dugeliga Malmstrek efter här ock där i Bergen kiesige kiesige strimmor äro wordne fundne, hwilka de förment uti så höga Klippor ej kunna annars än någon underliggande metall utwisa, derigenom Cavailleren Philippo d'oria har resolverat sig at för 12000 Scudi kiöpa af republiquen Privilegium på alla de minerer som uti Genuesiske gebietet skulle kunna anträffas, har ok med stora omkostningar åtskillige försökningar efter malm låtit giöra; Men ehuru han sig derutinnan winlagdt, så har han ändå intet nyttigt kunnat tillwäga bringa, utan altid med skada nödgats wända igen och har nu på lång tid sig dermed icke welat befatta, dåck att förtaga androm tillfälle som widare försökningar skulle willia anställa och at icke blifwa sitt privilegum förlu

lustig, här han ännu flera åhr efter hwarandra åhrl. erlagt 1000 Scudi till republiquen. Efter honom har en Cavailler Leoni sedan han länge uti Chymiske arbeten blifwit bedragen, låtit intala sig at uppå en mycket Swafwelacktig Kopparkies giöra åtskillige försökningar den efter några dagars tillredande uti den första smälltningen at bringa till Koppar, hafwer också antingen genom handtlangarens bedrägerj eller sielfwa brukets egenskap erhållit några prof af wärkelig Koppar, hwarom de mig hafwa underrättelse gifwit som hos honom den tid hafwa warit i tienst och till Bergwärkens förwaltande wore ärnade; men efter af sielfwa Malmen war mycket litet till att bekomma bekomma och i Bergwärks drifwande oöfwat folck deröfwer sattes, så äro försökningarne altid med förlust aflupne. Till denne Cavailler Leoni addresserar sig Signor Levante som nyligen war kommen ifrån Constantinopel, hwaräst han war antagen till Consul för Genuesiske republiquen, då Genua för någon tid sedan begynte inrätta på Constantinopel en stark Commerce, men efter dess studsande hade Signor Levante faillit och efter han på sig intet sätt såg kunna med heder Subsistera i sitt fädernes Land och mycket wäl kände Leonis gemöte som igenom gifwen förhoppning af winst lättel. lätt sig intala at utlägga penningar til Chymien och Bergwärk, persuaderade han honom at hans wettenskap om Kopparens fördelacktige tillwärkande wore sig sielf sanfärdig och nyttig,

allenast den till Swerige wore brackt, hwaräst Malmen af mildare art sådant torde tillåta eller åtminstone dess enfaldige Inbyggare lätteligen därhän bringas att i genom slikt förebringande ersättia den skada som H Leoni af slika arbeten tagit, derefter har Cavocller Leoni med resepenningar Levante fournerat, Abbotten Signani som näst tillförene för mandråp blifwit dömder at wara på någon tid Landsflycktig honom til Compagnon medgifwit och Levante så sin Commission Swerige förrättat, som alleredan nogsamt är bekant, warande Leoni emedlertid död blefwen och Levante straxt efter sin tillbaka komst i lika måtto afsomnad, sedan han sin Hustru om en påst penningar ifrån Swerige kommande förhoppning gifwit, derom hon sig sig hos mig oftare lät förfråga. Wid denna tiden bearbetas under denna republiquen inga Grufwor, utan allenast åtskillige Koppar och Järnhamrar äre i stadig gång af hwilka järnwärken äre belägne hela Sine del Sacello, 4 Lurba, 2 ponte di prafo, 3 ferraria, 3 mallare 2 och Anzilia 4 som dels smida stångjärn allena dels allehanda tarfweliga manufactuer förfärdiga. Kopparhamrarne äro belägne wid Obri och mazone, af hwilcka de som hafwa mer än en Härd, smida ut dels gammal dels ny koppar, och förarbeta 1 Cantaro om dagen till Kettlar och bottnar, bekommande för Centnern 7 a 8 Livre Genuese, då de hålla sig sielfwa med kohl och folck, Kopparsmederne arbetade här tysk Koppar och ibland ungersk, hwilken de höllo för den bästa förmenande at den Swänska ej wore så smidig som de öfrige. Mässingen hafwer har liten consumtion och den tråd som hos handwärkare

wärkare consumeras bracktes mäst utur Tyskland och ibland ifrån Hålland och galt 20 soldi La Lira af 12 unce. Strax wid mazone på wänstra sidan af Järmärken äre åtskillige Berg i Skogen med granat stenar hel opfyllte hwilcka såsom odugelige lemnas efter Inwånarne ingen nytta weta deraf at giöra. Järnwärken äro alla ränwärk, bekommande deras Malm ifrån Ön Elba och Piombino, hwarifrån Signor Eugenio Durazo med några andra particulair Köpmän har malmen under et wist arrende at ingen annan deruti Genesiske gebietet får Debitera än han och hans Compagnoner, derföre och all malmen igenom Genua först måste passera och där 10:de penningar Lefwereras förr än malmen till Hamrarne blifwer försänd, hwarefter han af järnet ingen afgift widare fordras fordras. De större Hamrarne äre somlige af En, somliga af 2 härdar, alla utan bälgor med blästar af wattn warande malmen af den godhet at han intet råstas utan med handhamrar strax sönderbokas, och som uti andra Tyska rämwärk nedsmältes och förarbetas. Mäst alla 4 stunder är smältan eller så kallad mazaro färdig, warande 1 1/2 Cantaro eller Centner at om dynet till 4 mazari eller 6 Cantari utbraktes och ungefär 36 till 40 om weckan efter som Hammaren starckt blifwer drifwen. Till Malmen blandas altid något gammalt järn af bomber, förr derskutne stycken och granater kallat hos dem Fracchireme eller ferraci deraf en Rubo påsättes för hwar mazaro om de äro till fångs och kiöpes ifrån Frankrjket för 8 a 9 Livre Centnern eller i dess mangel opköpt

Tackjärn, hwilcket skier at bringa Malmen deste snarare i fluss och at skillia järnet ifrån Slaggen. Arbetare äro 4 i hwar Hammare af hwilcka Mästaren bekommer 2 livre om dagen, il Scaldatore 24 soldi, il desientino 20 il Pistatore 16. Till hwar Cantaro järn på 2 a 3 Cent: malm efter dess godhet, hwilcken kommer på stället med forlön och annor omkostnad efter som Hammaren är när in til Siön eller in på Landet belägen. L. S. 2 a 2 1/2 Livre Cent: giör 7. dertill kohl 26 Rubi a 4 a 6 soldi 8. il maestro di malleo 7 til Sialdatore 4 it descentino 3. il Pistatore. 3. 15: 17. Hwartill kommer byggnad 1:o assitto di mallio etc och såldes nu järnet järnet det gröfre för 17 och det finar 18 Livre Cent: Af Skog äre Genueserne bättre försedde än de öfrige orter i Italien, särdeles Castanier och walnötter, samt något bok, hwaröfwer dåck noga hand hålles, at till Järnwärkens behof och byggnad i längden icke må brista, utan den tract som omkring Sarona och Obri, där bruken merendels äre belägne wäl conserveras. Förutan dett järn som i Landet tillwärkas kommar också till Genua något Swänskt järn för ballast på de Hålländske och Engelske Skieppen fördt, hwaraf ock nu et partie låg uti Packhuset och war falt för 16 Livre Cent: men efter Genueserne ingen handel på andra Orter med den waran hafwa, förutan någon del som af deras egit järn til Nizza och de wid Franske Kusterne belägne orter försändes, arbetarne

i landet och så mera äre wane wid deras egit järn, hwilket de uti den sort efter hand kunna beställa som de hälst åstunda, så war det Swänska järnet icke mycket begärliget, särdeles efter det wid dess ankommande, merndels af ofta in och utkastande orent och af råst war anluppit, deremot Italienerne så wäl som Tyskarne, hwilcka deras järn til Italien försända, särdeles ombeflita sig, at hålla järnet wäl och nätt tillsammanlagdt och för wäta med halm ombundit och förwarat, at det må afnämaren så mycket bättra behaga; Skier och ofte at sämre järn från Swerige öfwerbringas än at det i godhet emot det Italienska kan swara, och ehuruwäl icke så noga kan utsäjas huru mycket järn Åhrl. i Genua tillwärkas, så kan det dåck af Hamhamrarnes smide någorlunda uträknas af hwilka 10 a 12 till ungefär 30 weckor om året med wattn kunna wara försedde och emellan 30 a 40 Cantarer järn om weckan utbringa at hela året i Genuesiske gebietet till 4000 sk:pd tillwärkas som till Gallerers fartyg, byggningar och allehanda behof merendels i Landet consumeras. Stål bringas utur Tyskland öfwer venedig och inskieppas stor quantité för Spanien och hwad här consumerades såldes för 32 livre Cent: så kallat Stål de Barona, Bly bracktes dels utur England och såldes de så kallade Pani d'Ingelterra när Gabellen war afdragen 21 livre Cent: och de så kallade lingue 20 livre, dels braktes ochså från Hamburg twifwels utan af Goslariskt bly kallat Gani Scaleni d'amburgo som gullo 19 a 20 livre Cent: Then fördes äfwen dit som andra orter ifrån England och gullo Le Verge de la Rosetta 90 a 91 skålpund och Gani grossi 82 a 83 Pr Cent: hwilket tillika med bly i stor

quantité här war i förråd, särdeles bly efter Genueserne denne tiden så wäl Frankrjket som Savoyen med Spanska Provincierne med bly försedde. Alun hafwa Genueserne altid ifrån marchese Nerli i Lumiere som uti arrendet participera och har på en lång tid warit dess wissa pris 22 Lire Cent: hwilcken handel Cavaillere Jan Baptista Catagno under wist arrende possiderar. Saltpettern bekommes altid ifrån Indien och är Sorterad i 3 slag efter dess godhet hwaraf den senaste galt 60 den andra 96 och den tredie 105 Lire Cent:, häraf consumera Genueserne åhrligen et stort partie wid deras anseenlige Krutbruk wid Antri och flere ställen belägne, dermed dess fabricanter så mycken större winst för tiden hade som till Frankrjket åhrligen mycket afgeck. Canoner af Järn woro här litet i förråd råd som woro brackte i fredstiden ifrån England och Hålland; Ty ehuruwäl Genueserne på få åhr många Skiepp hade sig tillhandlat så hafwa de dåck mäckta få deraf uti sitt egit Land låtit bygga, utan mäst af Hålländaren och Engländaren färdige opkiöpt, då de så wäl med stycken som annor redskap hafwa warit fournerade, men de som nu woro i förråd at föryttras, såldes de 12 pundige till 17, 20 a 22 Lire Cent: och de som gröfre woro till ringare pris af 26 a 16 Lire i proportion af des storlek. En af de bästa waror som i Sweriget wankar och i desse orter med fördel denna tjd kunde försällias, war Tiära och Bek hwilcket war så sällsamt at bekomma at Kiöp mannen som den ägde kunde få nästan så mycket han derföre begärde och såldes nu ingen barile under 80 Lire stycket. Sedan iag nu i Genua war

merendels redig, och dåck fant mig icke kunna företaga widare resa, förr än iag hade erhållit kundskap och wexel ifrån Swerige, tyckte iag mig icke illa anwända tiden om iag emedlertid besökte de venetianiske Bergwärken på Tirolske sidan, och besåg de orter i Lombardie som de Tirolske, apenniniske Bergen kringsluta och en ymnig SpisCammare för så många på Bergoch wattn grundade Städer, länge sedan hade warit, reste fördenskull öfwer Nove Piazenza, Parma, Mantua och Padua till Venedig, hwaraf iag mig med resepass försedde och gick till qwicksilfwer wärcket uti Idria, seende nu med Verweserns permission hwad tillförene så strängt blef förnekat. Jorden, som denna dal, hwaruti Grufwan är belägen, öfwertäker, är mäst röd och myllig, och med med Schieferstenar här och där förblandad, med gran ock Biörkskog mer öfwerwuxen på bägge sidor om floden Idria, än andra omliggande orter, hwilcken dåck när intill sielfwa fläcken eller Bruket är afhuggen, men på sidan åt Goritia ymnigt i behåll. Wid sielfwa grufwan äre twänne hufwudSchachter nembl. S:t Barbara och S:t Achati hwilka bägge brukas till opfordring och Spelhiul wid sig hafwa inrättade, drefne dels af wattn utur floden Gobila, dels utaf en annan bäck som med rännor til 1/2 mils längd ditföres, men ingången är på et förtimbrat Stolle emellan bägge Schachterne på hwilcken man något mer än 100 famb:r fortgår, till dess man till sänkningarne kommer, där man några famnar nederfar, och sedan finner stråken och stållar

på flera sidor om sig, hörande dels till S:t Barbara och dels till S:t Achatii fällt uti hwilcka dåck det diupaste nu står under wattn, men det öfriga till några och 70 famnar är bygt efter malmgången med stämplar förtimbrat på det Steirmarkiske och ungerska maneret hwaräst malmen i strykande gånger finnes till 1/4 och 1/2 alns bredd, ser i begynnelsen swart ut med små Zinober Klyfter fördelad, men sönderslagen något liusare, då ock gediegen qwicksilfwer dels med dels utan microscoprio esomoftast synes, deruti sittia runda Kiesbållar och stora Kulor äfwen som wid alunwärken anträftas ofta uti Malmgången inwuxne, hwarwid et Såhlband af rödgul sten som Schichtus eller blodsten wid Järngrufworne, gråberget ifrån Schiölgången skillier, som winnes nes med BergEissen och tillika med den lösa Jorden uti Träbällior opfordras; Arbetarne höllo före at där som gediegen qwicksilfwer fants, skulle Malmen wara så fullmogen at Naturen ingen starkare wärkan där kunde åstadkomma, derföre ock Schwaden som den ofta ansatte där starkare befunnes än på andra orter. I grufwan arbetas mäst om winteren af de så kallade Compagnien af Bergknappen, hwilka tillika med Bergofficerarne, bestående Verwesern, Gegenschreiber, Bergrichter, Gruben und Brandstedtschreiber, ober und unter Bremmeister, woro tillika med Hüttleute och Konstmästaren samt Timmermännerne öfwer 300 Personer, til talet, men af dem blefwo allenast 30 a 40 om Sommaren, qwar i Grufwan som arbetade på stadga på Stollarter, och de öf

rige arbetade allenast om Wintern och emploijerades sedan til brännande af qwicksilfret samt weds och wärks framskaffande etc. så länge marken war bar; Man hade wäl exempel at den så kallade mercurius virgineus hade anträffats i Klyfterne rinnande som utur en liten tratt, men mäckta sällan då man ock icke wäl dermed tillfreds icke mera än då gediegen Silfwer finnes Saxen, elliest fants han mera med jorden inmängd, hwilket alt, då det är opfordrat, slås det på en Kringstängd Malmplats hwaräst det till wåhren blifwer utbredt liggande och anskiuter sig af Sohlens wärma ofta som sallt med skiöna färgor. Om wåren warder Malmen twättat öfwer ett Såll af mässingstråd giordt med ett fingers stora hol hwarpå wattn continuerligen löper och öfwer afsätt afsättningar lika som cascader medtager det små som igenom Sållet går i undergiorde Sumpar då hwad som i holet qwarblifwer afsides förwaras, men hwad som i sumpen sig satt, warder uttagit, och med et mindre såll waskat på samma maner, hwilket än några gångor repeteras, då hwar gång den grofwa odugelige stenen som i Sållet qwarblifwer, skillies ifrån den haltige malmen. Emedlertid händer sig wäl at lögande qwicksilfwer finnas uti Sumparne, dåck mäst uti de sista där malmen är igenom de grannare Sollen passerad. Den öfwerblefne jorden eller Schlichen warder utur brännhuset förd och uti retorter inlagd, hwilka tillförenne altid hade warit af järn, men nu af H:r Kynbach inrättade af leer, hwarutur mercurius med Eld drifwes

uti förelagde recipienter, kommande en del lefwande eller Currens derutinnan en god del wattn förblandas, då Mercurius sig qwicka, men Caput mortuum som i retorten förblifwer waskas å nyo och sättes åter in i retorten at brännas. Sådane bränugnar äre 14 hwardera af några och 30 retorter, hwilcken myckenhet wäl behöfwes efter öfwer 200/m skålpund ☿ åhrligen blifwa tillwärkade förutan 10 a 11/m skålpund ☿ virgineus hwaraf Keysaren till 160/m fl åhrlig winst tillföll, sedan omkostningarne på wärket till 30/m fl. wore afdragne. Qwicksilfret förwaras uti läderposar sedan det är afwägit och packas i små åttingar som warda af Cammaren uti Gräts under hwilckets Jurisdiction detta wärket Sorterar, försände dels til H:r Rezonico i Venedig dels til H Postolozi i Wien i Wien hwilka samma handel hafwa förpacktadt och qwicksilfret till alla orter i Europa fördela. Den tillredde Zinobern warder äfwen i små weschin inpackad och med qwicksilfret förskickat; Wattu konsterne äre ordinaire nedrige satzer med hiul af 12 alnar diameter drefne, hwilcka strax öfwer Schachterne äre inrättade. Arbetarne hafwa ey mera än en Pauli om dagen hwarföre de 6 timar i sänder arbeta och hafwa sedan 12 timar ro efter de i grufwan ey länge för dunsterne kunna uthärda. Elliest såsom här et stort antal wed ock wärke årligen behöfwes, så hafwer Naturen här som på många ställen i Italien, Kärndten och Steirmark gifwit dem lägenhet at frambringa den samma till Idria med särdeles behändighet; Ty efter Skogen mäst finnes på några höga Berg 1 mihl eller något mera ifrån Bruket och emellan samma Berg och et annat gient öfwer liggande berg, en dal är lika som nedsänkt

uti hwilcken åtskillige Källådrar löpa, så hafwa de dämt utgången af samma dal in emot Idria, och kasta sedan weden continuerligen deruti, och då wattnet så wäl af källådrorne som tillfallande Regnwattn är ökat at weden deruti kan förflyta, öpnas dammen och weden föres med särdeles force fram til Bruket. Nästan sådan invention öfwas och så uti Crayn och Steirmark på flera ställen där också Kabbar som på Bergen huggas och för markens oländighet ey kunna framföras på dertill giorde bryggor eller långa smala spänger som med Sidstockar äro förwarade och om wintern på botnstacken med wattn begiutne at det till js må frysa och halt giöra, förskiutes och af sig sielf löpa utföre Ijsbryggan emot et hwast mot ändan stående järnkorss, där de wid det starka och häftiga anstötandet ej kunna annars än sprängas eller i 4 styker Klyfwas efter efter sådan brygga ofta till hela 1/4 mihlen och längre är tillredd och Kabbarne allenast 2 til 2 1/2 aln långa, merendels af Tall och gran som lätteligen springer, på hwilka slags Trän derpå orten i stoor ymnoghet finnes, och närmare åt Italien mer Ek, Bök och Castagne. Derifrån gick iag tillbakars till Venedig och öfwer Mestre, Fresciso och Feltre til Agort; denne ort har för ungefär 60 åhr sedan blifwit bebygd af en Venetiansk Nobel benemd Cavalliere Grotta, hwilken af Bergwärken warit älskare och efter åtskillige giorde försökningar, här et Kopparstrek låtit bearbeta, hwaraf Republiquen sedermera en del antagit, hwilcken Fursten för des egen räkning låter drifwa och en liten del possidera 2:ne andre venetianske adelsmän. Sielfwa grufwan ligger mycket afsides emellan stickligte och rude berg, dit man ingen annan

utwäg hafwer at komma än at föllia de bäckar som bergen under stundom fördela, och hwaräst de äro diupare än at hästar eller mulåsnor kunna deruti fortkomma, måste man nästan med lifsfara hielpa sig öfwer bergsklinterne. Och oansedt desse Kopparwärk så lång tid warit i stadig gång och för dess gifne nytta och nödwändiga af ock tillförsel wäl meriterat, at til wägens förbättring någon omkostning skulle giöras, så hafwa dåck possessorerne med flit icke welat sådant åstadkomma efter de derigenom skulle facilitera tillförslen af de wahror med hwilka arbetaren underhålles, hwilka de nu så länge de med deras egne mulåsnor ditbringas kunna för wägens swårhet skull till så högt pris arbetarne påräkna som äganden behagar, hwilken winning de intet kunde niuta om om wägen blefwe forbättrad och tillförslen beqwämligare. Sielfwa malmen finnes i strykande gånger 3 quarter 1 aln och ibland 5 quarter ifrån Öster till wäster, hafwande sitt fallande till Söder är Kiesig, mycket med Swafwel förblandad och likare wår Swänska Fahlumalm än iag den på någor annor ort anträffat, Berget låssas altid med skiutande och fordras tillika med malmen up ur grufwan hwaräst den sichtbaraste oarten ifrånskillies och den öfrige malmen i twänne sorter fördelas, en Kärnmalm som utan Kallråstande till Hyttugnen föres och en swagare som altid först brännes förr än han försmältes; denne Malmen kallråstas en gång, då först wed och Rjs på et mycket stort råstställe utbredes och 1500 till 2000 Lass malm derpå lägges, antändes och brinner uti et täckt rum till 6, 7 a 12 månader. Åfwan på råstan

tryckes här ock där små gropar in stora som en lagom hattkull, hwaräst Swaflet, som sacktelig igenom råsten sig uttwingar, nedflyter och en eller 2 gångor om dagen utöses, och uti wissa formor giutes; När råsten 1 eller 2 månader sålunda hafwer brunnit, böriar man uttaga på sidorne någon deel Malm, hwilken med Handhamrar sönderbokas och skillies derigenom den brände ifrån den gröna oråstade kärnan, hwilcken föres för Hyttugnen at smältas, det öfriga röda uti et annat hus at derutur siuda victriol som härutur lackas efter ordinairt maner, stående först en natt i Karet at utlutas deraf Lakan uttappas och i första pannan siudes, öses uti en annan panna och där skillies ifrån dess orena sediment och siudes sedan fyllest fyllest till Chrystallisation. Emedlertid lägges gammalt järn af allehanda sorter i pannan, deruppå Kopparen som af Malmen med Luten är förblandad sig ymnigt nederslår, ofta afsköllies och järnet å nyo inlägges till dess alt är uplöst och förtärt. Kopparen samlas så ofta någon quantité är i förråd, slås på skärstens råstarne och försmältes tillika med dem till Koppar, den inpregnerede victriol luten slås i rengerade Träbaljor at anskiuta, och sedan victriolen är torkad och wägd, inpackas han i Säckar och försändes öfwer Tränt att försällias. Denna victriol berättades af arbetarne wara äfwen så dugelig och begärlig i färgande och anat bruk, som den hwilcken utan järn tillredes, förmenande denna Methode wore så mycket till drägeligare som victriolen af järnet

blifwer wigtigare och tyngre och efter Cavalliere Grotta samma wettenskap emot en summa penningar sig hade tillhandlat, så hade han allena Privilegum sig deraf at betiena och de öfrige participanterne dierfdes honom eij deruti präjudicera. Den utlakade victriolstenen störtes afsides wid kallråstarne at deruppå åter tillbrännas när ny råsta anställtes och genom Elden till hwilken til hwilcken han närmast underlägges, utdrifwes des oart som Kopparens frånskillning skall hafwa förhindrat. Litet stycke ifrån Grufworne äre Smälthyttorne belägne, uti hwilka ugnarne äre som små stickugnar af 2 allnar högd med öppet öga öfwer Slagghärden, därutur skärstenen eller Koppar utstickes så ofta härden finnes wara full, som som af Skärstenen gemenligen skier 2 a 3 gångor om dygnet. Blästern är här som wid andre Italieska wärken af wattn hwilken ifrån recevoirerne med smala rör af trä ledes på de ställen som Hyttorne äre belägne, och ehuruwäl blästern då icke kan wara så stark, som då han strax wid dess generation af wattnfallet i forman kan införas, så tillåter Lagenheten dåck icke annorledes här at anställa, emedan strömen är liten och alla Hyttorne allena sig af honom måste betiena. Beschichningen med malmsmältandet war här icke annars än allenast af malm, kohl och Slagg utan någon fluss tillsättiande hwilcka altid lågo meri förråd än igenom ugnen kunde bringas, och kunde för liten wattndräckt för en ugn ey mera beräknas än 3

Centner efter weckobruket. Den utfallande skärstenen råstades 7 a 8 gångor, och då han till Koppar war upsatt gårbrändes på en liten dertill slagen härd efter det Swänska eller lilla Tyska manéertd. Tillwärkningen war nu medelmåttig, dåck at Cavaillere Grotta som största delen af wärket ägde derwid sig nogsamt wäl befunnit, skulle ock starkare kunna drifwas, om Hyttorne för wattulösa icke måste esom oftast stå stilla, derigenom hade tillwärkningen nu eij högre stigit än till 1800 a 2000 Centner om åhret ehwilka ibland till Venedig ibland till Brescia och verona försåldes för 280 a 300 Ducati il mitiare eller 1000 skålpund, elliest hade tillförenne till 3000 Centner Åhrligen kunnat utbringas. Med Skog woro Bergs skrefworne här ock där så opfyllte at de der på på eij hade någon mangel. Omkostnaden på Kopparens tillwärkning och däraf flytande nytta kunde på denna orten icke så noga stå till at ärfara emedan ägaren med weckolön arbetarne underhöll, och arbetet icke stadigt wid Hyttorne continuerade; Men elliest war i orten rycktbart, at bruket kastade wacker fördel af sig så wäl i anseende till malmens ymnoghet, hälst efter ingen särdeles wattndräckt grufwan beswärade, som ock af wahrornes dyra utbringande, hwarmed äganden efter godtyckio disponerade. Ifrån Agort reste iag tillbakas till feltre, passerade emellan Trenter och Bassano det Keyserlige passet, som skillier Tyska Rjket ifrån Italien, och Naturen lika som med flit synes hafwa giordt wåningar in uti berget, uti hwilka follket

som Tullen och Passet bewära sig med rep låta opwinna och kunna wid ofredeliga tider der uti säkerhet sina fiender passera och dåck icke på något sätt af honom blifwa skadde, derifrån sedan iag efter wanligheten, starkt blifwit visiterad, gick iag öfwer Bergamo till Brescia, hwilcken Ort venitianerne tillhörig, så wäl för dess kringliggande järnwärk som nätte manufacturer af Järn och Stål, särdeles gewär och krigz redskap, som af ålder är bekant. Masugnarne äre belägne några och 20 Italienske mihl omkring Staden och hafwa deras Malm utaf många grufwor som där bredewid äre optagne och på flere ställen finnas, dåck af den art at de icke gå på något sätt särdeles diup utan efter 7 a 8 fambnar, intet gärna äro be beständige. Malmen är icke så fast och dörb som den ifrån Elba öfwerkommer, utan något mera lös och till kallbrackt inclinerad, derföre han ock altid måste skillias och af arbetaren den gode malmen utsökes, som till ferro dolce kan försmältas, och det öfriga till Bombers, granaters och andra Giuteriers förfärdigande besparas. Elliest äre grufwore wäl gambla, men af intet särdeles wärde, hafwande strykande malmgånger men smala till 1/4 alns bredd, förande merendels bräckt malm kallad vena rozza & Selraggia, och så mycket iag kunde finna är Brescia för järn rennomerat, mera för dess nätta Gewär som i Staden af dels Kärndtisk wahra förfärdigas än för någon ymnog tillwärkning af godt stångjärn.

Ägarne af Masugnarne hafwa deras egna grufwor, på hwilcka och ugnarne äre funderade, hålla sina egna brytare, hwilka weckotals med 5 a 6 tiel venitia betalas och lefwereras efter grufwans quantité 60 till 70 Centner malm om weckan, den de med så kallade Pigozzi och Lovati nästan som Swänske Kjlhackor giorde, lösbryta och med Träballior oppfordra och till mas ugnen eller il Cancuhio på hästa och åsnaryggen bringa. När malmen finnes af god art satt och eij med kies beblandad, hwilcket de med lucktande på Malmen gärna försöka, så hålla de malmen wara dugelig med rämwärk strax till järn at försmältas, men är Malmen brackt och med venarozza, så sätta de honom först igenom masugnen, dertill Såfras malmen wäl ut ifrån Bergar Bergarten och widhängande jord, lägga sedan en hop kohl på en jordbacka och derpå till en alns högd malm sönderslagen till små stycker som en hand, deruppå åter 1 qwarters högdt kohl, och så åter malm, hwilcken sig på alla sidor pyramidalt till en alns högd upskiuter at han ej må nedfalla, då kolen undanbrinna, derefter tändes råsten an på alla sidor och brinner i några dagar till dess han af sig sielf utslåcknar. Emedlertid blifwer il Canechio eller ugnen tillredd, hwilken är ordinairt 12 alnar hög af god fälltsten bygd som af Stenhuggaren utletas och skillies ifrån Stenar som någon marmoraktig art medföra, hwilka stenar wäl ihopfogas och beslås med en mixtur giord af krita, små Sand och kohlstybbe. Ugnen bygges så at öfra delen är 6 qwarter i 4 kant och drages i hop småningom nederåt at

han wid stället blifwer allenast 3 qwarter i quadrat, och at den delen som är brandmuren blifwer något widare än det öfriga. Derefter blifwa trummor giorde efter wanligit maneer med en utgång på en sida af ugnen. På bottnhållen slås af ofwannemde mixtur lämt och starkt till en hands högd, och formeras som en bottn på ugnar slätt utskuren. Ögat på ugnen där utstickningen bör skie, förwaras med Eldfasta stenar och igensättes med mixturen, och utanföre giöres en bottn af stybbe derpå järnet wid utstickningen skall löpa. På sidan insättes forman till bälgorne, som på somliga ställen af Läder brukas, men på somliga en tunna till wattublåsten och bör af forman intet synas uti ugnen, utan hon eij wara längre än än ugnsmuren är tiock, och så löst insätt at han wid påfordran kan uttagas och en ny åter insättias. Då malmen är råstad warder han lagd på Steentaflor eller någon annan hård grund af ihoplagde stenar af 6 alnars längd och 3 alnars bredd, hwaruppå wattn igenom en ränna ledes, at den lösa myllan och orenligheten som Malmen widhänger må igenom Malmens omrörande och wattnets pålöpande, derifrån Skillias, hwilket continueras till dess wattnet löper klart ifrån Malmen. Sedan lägges Malmen på ett slutt ställe till dess wattnet är afluppit och han blifwer torr, då han för ugnen föres och smältes. Ugnen fylles först med kohl och itändes med inkastade Eldkohl igenom formholet, hwilket något litet påblåses, till dess

alt är wäl itändt, och när de kohlen äro nedbrände och ugnen å nyo med kohl är fyld, släppes bälgorne åstad och påsättes en så kallad zerletto af Malmen ungefär af 1/2 Centner och deruppå 1/4 fluss af et slag gul sand, hwilken Klensmederne bruka til at wälla järn med, elliest kallad Saldome, deruppå fylles åter kol sedan Malm och fluss så mycket som ugnen synes tåla, continuerande dermed till weckans slut. När Masmästaren eller il fonditore igenom forman seer malmen wara wäl nedsmält och med slagg betäckt, öpnar han ögat på ugnen och låter järnet med slaggen utlöpa, då Hyttedrängen eller il ajutante igenstoppar holet med en stång och lerblandad krita. Sedan järnet är wäl afskummet afskummat, warder antingen gutit til Kuhlor, Bomber, granater eller om man det til smide will bruka, låter man det något afswala, till dess man det beqwämligen med kunster kan slå i stycken. Med smältningen continueras så ofta eij mera än 2 a 3 dagar, men är malm och kohl i förråd, så smältes hela weckan igenom alt til Söndagen, dåck om någon helig dag infaller, höres dermed opp, då ugnes fylles med kohl och om Söndags Aftonen släppes åter Bälgorne åstad, kunnande om weckan utbringa till 60 a 70 Centner järn. Smeds Härdarne äro 1 aln höga med trumma underbygde, hwaröfwer lägges en kalckacktig sten af 1 qwarter tiocklek och deröfwer kohlstybbe wäl inslagit så högt som härden är. Sidorne igenmuras förutan

wid Sidenålen hwaräst et järn sättes af en tums tiocklek med många hol under hwarande igenomslagit til at gifwa som smederne kalla Lattarvola. Alt förwaras wäl med leer och forman insättes mitt på härden utgående 4 finger fram för muren och till 6 så kallade Vetzehr ställes öfwer härdbott, sedan slås til en hands högd anfuchtat Stybbe uti Härden som upfylles med kohl och blästern släppes åstad, när desse kohl äre nedbrände fylles han åter och deruppå sättes järnstyken efter hwarandra hwilcka med kohl öfwerhållies och åter så mycket järn påsätties som smeden menar wara nog till at fylla Härden, hwilket alt till dess slaggen eller låppen skillier sig och blifwer aftappat igenom ut af de hål som uti Sjdjärnet äro äro, och om Smältan ända finnes gifwa mer schuma utstickes hon än en gång igenom ett af nämde hol, hwilket repeteras till dess Smältan finnes wäl reen, då et 5 alnars långt järnspett tages hwars ända hålles för blästern i härden till dess hon börjar gnista som hon wille smälta, och då smältan med en krok är utdragen på gålfwet, insättes järnspettet där hon är hetast och slås med en Slägga deruti fast, hwarefter smältan blifwer under Hammaren dragen, klufwen och uträckt. Imedlertid uttager en gåsse alt hwad som i Härden är qwarblifwit, kyler af honom och slår ny härd at ny smälta åter må in sättas. hela tillwärkningen wid desse ugnar bestiger sig ungefär

6400 Cantara, af hwilcken efter som Malmen wid desse wärk är merndels brackt åhrligen eij mera än 2 a 3000 Cantara Tackjärn tillwärkades som till Smidning och redskap wid wärken, samt litet Loppståls förfärdigande brukas, men de öfriga 3000 Centner, giutas till Kuhlor, Bomber och granater som till venetianernes Krigsbehof anwändas. Ifrån Brescia reste iag till Milan hwarifrån iag wäl önskade at i Savoyen och Lombardien få bese hwad af Järnwärk och andre Bruk der i Orten woro at anträffa, hälst efter wid argentine någon Koppar Åhrligen tillwärkas, såsom ock intet långt derifrån någon quantité järn; Men sedan kriget med frankriket war war begynt woro Bergwärken ödelagde och wägarne så osäkre, at Inbyggarne i Landet eij dristade sig utan convoy resa, derföre iag fortsatte resan igenom den härlige Milanesiske slätten öfwer Lodi och Paria till de Genuesiske bergen tillbakas, sedan iag förmente mig om Bergwärkens beskaffenhet i Italien någorlunda nöjacktig kundskap hafwa bekommit, hwarutinnan ehuruwäl man kunde hafwa orsak at tänkia Italien af mineralier mera wara imprägnerad än många andra orter, wisande dertill nogsamt prof, igenom dess åtskillige marcusiter, Swafwelacktige Strömar, warma bader, brinnande berg och allehanda slags colocerade Marmor och ädlare stenar, som dels uti jorden,

dels wattnet upgräfwes och tillredes, likwäl finnes för utan den Agortiske Kopparen som Tyskland och Tirol icke kunde utan orsak tillräknas, och de i samma tract liggande få bly-miner ingen metall som i hela Italien tillwärkas förutan någon del järn hwilket hafwer sitt ursprung på den sidan som ligger åt Tyrrheniska hafwet emellan Neapoli och venetianiske Territorio af Elbiske grufworne, dels af den Brescianiske Malmen som de längre op liggande Järnwärk underhåller och fournerar tillika med några små Grufwor som här och där i landet finnas, deraf Järnmalm som finnes wid ilico under Spanska gebietet Fursten af Piombino H:r Ludovici tillhörig är den bästa, och fast än iag den orten för ofwannemde hinder hinder skull icke fick besöka; så hafwa dåck de som antingen af malmförsler hafwa sin näring, eller elliest där i Orten någon tid wistats oftare berättat grufworne där i orten wara af den beskaffenhet, at de på diupet om icke tilltaga, dåck i gemen så goda och rika sig hålla som de warit i första begynnelsen och wäl flere wärk skulle kunna förse än nu skier, om allenast afnämare tillfyllest sig infunno, men efter lägenheterne så många som beqwämlighet haft af Ström och Skog allaredan längesedan i Italien äre opfagne, och derutom ingen ort hafwa dit Malmen med någon fördel skulle kunna försändas, så modereras brytningen efter den wanlige utgången och så wäl Storfursten af Florence

för sin ägande anpart som furstens Creditorer af Piambo, se heller at wärken i Italien drifwes medelmåttigt och stadigt än at Skogen som dess utan är sparsam starkare angripes och wärken derigenom i längden aldeles skulle komma at studsa. Och ehuruwäl tillwärkningen Åhrligen differerar efter som tillflödande af wattnet tillåter wärkens och Hamrarnes gång, så hafwa dåck ifrån Långliga tider så många wärk med Elbisk malm blifwit underhåldne som ännu deraf bestå, och när man räknar af de Hyttor som wid Piombino, Nottona, Cisterna, Monterana, Cervetto, Montalto, Conca och Canino omkring Romerska gebietet äre belägne, åtminstone i 10 a 12 ugnar åhrligen blåses och och hwar blåsning 6 8 a 10 weckor continuera, bekommande ungefär 8 a 9 Skeppund om dygnet samt wid florentinske tracten och felloncia, S:t filice, Prati och Maconsille äfwen så många bruk dertill med ränwärken omkring Genuesiske gebietet Sacello, Lurba, Contée di Prato, Malare, Anzilae och obri deraf somlige, största delen af året äre gångande till 12 skeppund om weckan för hammaren tillwärkas, såsom och förutan de Brescianiske wärken uti milanediske wid Walsafarne, Pontachie del cornevo och Prevetcatorhi någon tillwärkning skie, så skall lätteligen kunna aftagas icke allenast Italien på den tracten ifrån Neapolitaniske Rjket som ligger wid Tyrrheniske Hafwet alt in till Genuesiske revieren af egit järn wara försedt, utan ock wara mäcktig at efter åhrlig wana öfwersända någon del till de nästliggande Franska orter wid

Nizzia in till Marseille, såsom ock ersättia hwad venetianiske och Triestiske utförslen eij upfyller wid wästra sidan af Italien, Napoli och Sicilien. Derutaf kan icke eller falla underligit att af Swänskt järn mycket liten quantité till desse orter ankommer, efter Italienerne deras egit Järn bäst känna och hälst emottaga, dessutan ock Hålländaren och Engländaren som allena Swänskt järn till desse orter pläga bringa oftare hafwa försökt derwid litet stå till at finna, så framt det icke i alla måtto wore slagit och Sorterat efter Landets maneer, samt allehanda redskap och manufacturer deraf förfärdigade, elliest blifwer det liggande; Och såsom Hålländske Consuln von Bosch migberättade, kunde han det järn som för 4 Åhr sedan war honom committerat committerat ej öfwer 16 Lire nu i Genua utbringa, derföre han ock åsålt lätt qwarliggia, och ehuruwäl man kunde tänkia at för kolens dyrhet det Italienska järnet eij skulle emot det Swänska kunna försällias, så gifwer dåck sielfwa ärfarenheten wid handen, at 1 Cantara i Genua fint järn för 16 a 17 lire dageligen kiöpes och Bruksäganden dermed om icke något winna dåck åtminstone icke böra förmenas med skada låta arbeta; Sedan äre också Skogarne om icke så täta och stora som i andra Länder, dåck ymnigare i den florentinske och Genuesiske tracten tillfinnande än man till äfwentyrs har torde förmoda, merendels af Castagne, Book och Ek, hwilka hårda och Masive kohl, gifwande på den lättflytande Elbiske Malmen snarare hetta, än weka

gran eller Biörkkohl och derigenom mindre consumeras. Dess utan äre öarne Corsica och Sardinien på många ställen med Skog så bewuxne at de efter trowärdige mäns berättelse månge Bruk skulle kunna underhålla hwaraf Genueserne på Ön Corsica flera gångor welat Bergwärk optaga och de där befintelige malmarter nogare undersökia, men emedan republiquen sielf sådant altid hindrat af fruchtan det angräntzande Potentater wid ädlare metaller yppande torde afhanda dem possession af Ön, så är dermed altid innehållit til dess som sagt år 1690 af en ny malmgång någon Koppar i en Smidhärd sammansmältes och till Genua till prof försändes, hwarmed om widare är continuerat, mig icke är kunnigt. Dessutan är i Italien förutan hwad af af venedig skulle stå at förwänta, ingen sådan consumtion af Järn som många ankommande skieppsladningar skulle kunna afsättia, hälst då Storfursten af Florence och Piombiniske Herrskapet ej tillåta främmande Järns försälliande uti deras Land hwartil ock Genuesern snart torde warda inclinerad, om han sågn sig wid sina egna järnwärk däraf lida icke mer än Italienernes handel på andra orter i medelhafwet så ymmnig at den icke starkare drifwes af Hålland och Engeland, hwilka den quantité af Järn som de utur Swerige Åhrligen låta hämta, på de medelhafwiske Orterne okså fördela, så at den förnemste ort hwarigenom Swänska järnets consumtion uti Italien hindras, synes wara venedig eller det kärndtiske järnet som där debiteras, och om Sweriget någon

järnhandel på Itatien skulle inrätta, så lärde på venediske utförslen största Reflexion böra giöras. Sedan iag icke längre fördristade mig uti Itatien at fördröja och Års tiden syntes fordra resan efter mögeligheten att skynda, på det iag efter fattat förslag för wintern till Engeland skulle kunna komma, så hade wäl warit närmåste wägen at gå igenom Tyskland tillbaka till Hålland, eller först gå öfwer til frankrjket, efter iag ändå hade i tankar mig det at begifwa; Men emedan Spanien en så anseenlig tract af Europa innehåller och för metaller forna tider så högt har warit utropad, såsom den ock ännu största delen af det Silfwer och Guldsom i Europa anträffas till andra andra orter distribuerar, iag ock wäl war kunning at på den wänstra sidan af occan och Biscayen åtskillige järnwärk wore tillfinnandes; men icke kunde så noga weta hwaraf de Provincier som närmare intill medelhafwet mellan Catalogne och Gibraltar äre belägne med järn så wäl som andra metaller blifwa försedde och igenom frankrjket och Roussillon för kriget skull passagen fölt mig alt för hazaderlig, resolverade iag mig i Herrans namn at åtminstone någre af Spanska Kusterne besökia och ehuruwäl något farlig dåck förnöjelig resa igenom medelhafwet anställa; hwarpå iag sist i Julii. Månad gick ifrån Genua till S:t Rhemo, hwarifrån sedan skieppet war Lastat med deromkring wäxande fruchter af Pomerancer, Citroner etc. Wi gingo öfwer Holfo di Lion in emot Barbariske sidan, lemnande Ö

arne majorca, Minorca och Yvica på wänstra sedan at undwika den fahra som man wid östra franska och Spanska Landet undergår af där gemenligen liggande Turkar och Corsairer, och ehuruwäl wi wore sinnade at lägga till wid Alicante blefwo wi dåck därifrån af den franska flottan förhindrade som samma dagar war för hamnen luppen och Staden bombarderade, hwarföre wj efter 3 hafde recontrer med Turkarne för brist på wattn och victualier änteligen luppo in i malaga, hwilken Stad hafwer sin största nähring af wjn och rusiner som till stor quantité af Hålländske och Engelske Skiepp åhrligen därifrån hämtas, och är elliest förutan Kyrkior och klöster intet särdeles där at se, drifwes icke icke eller med Metaller någon särdeles handel utan den ringa quantité af järn och Koppar som där consumeras, bracktes merndels det ifrån England och Hålland och betales sällan med reda penningar, utan efter den ortens wana förbytes emot ofwannemde wahror, och måste utan twifwel icke för högt wara utbrackte efter quintaler järn i Bodarne såldes för 24 reali di piatta. Dessutan fants för mig icke eller rådeligit länge wid denna orten at förblifwa, emedan Spanjorerne wid mit första opstigande på Landet hälsade mig med mine föllieslagare för fransöska Spioner som ifrån deras för Alicant liggande flåtta utsände, om denne ortens Lagenheter oss skulle erkundiga, derföre wj ock oss med förderligaste derifrån begofwo och hunno efter lång

samt stretande emot Strömen in till Staden Gibraltar, hwaräst wj så länge nödgades stilla liggia till dess et starkt ostan wäder brackte oss hädan till Cadix, då om aftonen tillförene danska Skieppet Ammiral juhl, bredewid oss af Turkarne blef borttagit och wj ifrån 2:ne andra Turkiske Fregatter lyckeligen undsluppit. I Cadix adresserade iag mig strax till H:r Hertog Kruger och muller, hwaräst iag anträffade den Swänska och danska Consuln Petter Stro ifrån Lubäck, hwilcken tillika med de öfrige mig uti en och annan måtto betiente och om ortens beskaffenhet gofwo kundskap; Så snart wårt Skiepp hade kastat ankar för Staden kommo 2 Sbirri om bord, den ena att gifwa ackt uppå Tullens rätta angifwande och den andra at at hindra contrabande wahrors införsel, hwilcka hwardera bekommo 1/2 r:dr om dagen af Skieppet och kunde med mycket ringa möda intalas at låta otullat passera hwad Hemligen kunde utbringas; Samma karlar skulle också tillse att icke några penningar, Silfwer eller Gull i Skieppet skulle inlefwereras, men det oacktat ankommo dåck dagel. anseenlige summor, myntat och omyntat Silfwer, som utan betänkiande i Besökarens närwaro opräknades.Ingen ort lärer af främmande skiepp så i Europa wara frequenterat som denna hamnen, efter alla som på Stråt Segla i fram och återresan här gemenligen anlägga och den Spanska Silfwerflottan sin Laf af och intager, derföre också alla weckor twå gångor en lång

lång förteckning af trycket blifwer uplagd på de Skiepp som inkomne äre eller derifrån utgå. Handelen är här af större importence än wid någon annan ort i Spanien i Ty efter Silfwer och gull som gifwa alla andra waror dess pris och wärde härifrån måste hämtas förän de Nordiske länder deraf blifwa delacktige och sielfwa Spanien med dess underliggande Provincier i wästindien så många slags främmande waror nödwändigt betarfwar, så kan eij annars wara än at en märkelig förwäxling här stäche måtte continueras. Största delen af det järn som såwäl här i orten oparbetades, som ock med Gallionerne till WästIndien försändes tillfördes ifrån Biscayen, ibland hwilket någon del Swänskt järn esomoftast oftast war befintligit, men dåck intet i synnerlig myckenhet, och intet i proportion som det tillförenne är ditbräckt då handelen war fri på Wäst Indien; ty sedan som de Biscayske Köpmännerne som för de klokaste handelsmän af National folk i hela Spanien Passera den Americanske Commercien nogare undersökt och befunnit at järn och dess manufacturer en af de bästa waror är, som uti Wastindien föryttras kan, hafwa de af konungen och Centractations huset i Siwilien utwärkat sig privilegium at intet annat än Spanskt järn dit försändes och hwad af främmande järn på Gallionerne kunde öfwerkommas för confiscabelt declareras, derutaf är kommit at afgången på Swänska järnet uti Cadix är wordet förminskat, och det nu så litet begärligit at 4 a 5 års gammalt

Swänskt järn i Magazinerne wari behåld hwilcket Commisshafwanden med fördel icke kunnat föryttra efter det eij högre äntill Stn. von achten quintalen hafwer gullit; Man hade wäl exempel at sådant förbud oacktadt igenom hemlig underhandel med Capitainerne af Gallionerne Swänsk Järn esomoftast inskieppades och utan Swårhet uti Wästindien hade blifwit föryttrat som iag ock sielf wiste Kiöpmän i London känner som årlig stor quantité af Swänskt järn till Cadix öfwersända, och på sådant sätt låta afsättia, men som kiöpmännerne så wäl som handwärkarne i Spanien i gemeen hålla det Spanska järnet bättre än det Swänska för dess smidighet skull, och slikt hemligit inpracticerande ej så allmänt kan låta sig göra, så så fördrista sig icke de främmande expediter i Cadix någon quantité deraf förskrifwa eller wid dess ankommande ophandla; dessutan är ock det järnet som at Wästindien afgår, största delen till manufacturer oparbetat hwilcka antingen i Biscayen eller Frankrjket och England af sådane sorter som correspondenterne i Wästindien begära förfärdigas och icke mindre af desse i Spanska Wästindien än af Engländaren i deras underliggande Provincier till högre pris utbringas än någon lätteligen skulle tänka. Elliest kunna Spaniorernne wäl tåla at Swänskt Järn till deras handelsStäder införes så mycket som hwar och en behagar, derföre de ock det i Cadix med ingen swårare tull beläggia än andra wohror a 2 procent grof wara och den finare

som är i Manufacturer antingen af balen et wist som det föres uti eller stycketals. Kopparen som här i Orten syntes, war största delen af den Swänska och så mycket iag anträffade til botnar och kiettlar oparbetat, deraf så wäl Kopparslagarne som Köpmännerne i Orten berättade liten quantité årligen afgå och allenast till Kiöks redskap och Såckersiuderi några hundrade quintaler årligen pläga consumeras, galt nu för tiden 200 Reali di piata quintalen. Den lilla quantité af mässing som hitfördes, bracktes öfwer Genua ifrån milan och gaf icke den nyttan wid dess föryttrande som de partier af allehanda slags knappnålar och dylike manufacturer, som ifrån Frankriket åhrligen komma. Teen och bly såldes här äfwen som i Italien mäst af Engelske. De berättades wäl at i Spanien för utan förutan de Biscayske järnwärken uti åtskillige Provincier, metall och Mineralier skola wara till finnande och tillförene med stor fördel wara cultiverade, hwilcket gamla relationer och gemena säge om Spaniens rikedom på gull och Sillfwer mycket bekräfta, men så mycket iag mig derom kunde erkundiga woro för denna tiden mycket få orter i Spanien at anträffa uti hwilka Bergwärk bearbetas, ty förutan det at Spanjorerne sielfwa sådan handtering med flit tillbaka sätt, sedan Wästindiske grufworne påhittade blefwo, så skola ock de Malmstrek som här ock där woro tillfinnande icke wara af den Rjkedom at de med fördel kunna drifwas ehuru högdt de äro af oförfarne utropade, allenast qwickSilfwerwärket wid Almadel tillwärkas då och då litet, som dåck merndels är utgångit och tillika

med andra Mineralier uti Landet negligerat, särdeles sedan de qwicksilfwer grufwor sielfwe uti Wästindien anträffat och hwad till Silfrets Separerande brister ifrån Keyserlige wärket Idria i myckenhet låtahämta; dessutan skall ock wid Falsol 2 mil ifrån Culno ville Hertigen af Cardona tillhörigt något bly tillwärkas, der af sielfwa malmen skall wara mycket rjk och smältas såsom han kommer utur grufworne utan råst eller boknad och sällies quintalen af 122 marker för 40 reali, hwaraf 5 quintal malm i gemen gifwa 4 quintal bly, sielfwa Malmgången skall altid gå ifrån Öster till Wäster och allenast kallbrytas och det finaste strax Separeras som til pulfwer stötes och till glasering af deras Stenkäril förbrukas. Wid Wid samma Cardona är ock åtskillige Saltberg, om hwilka den berömde naturalisten i Paris Mons:r Tournesort, som dem sielf besökt mig berättat at Stensaltet ligger bredt i flåtswis, hårdt och starkt Cristaliserat och hugges ut med kjhlar, deraf allehanda figurer kunna utskäras och dess diuphet ingen ännu här erfarit. Strax der bredewid skall ock et annat Saltberg bearbetas, hwaräst Saltet ligger i fasta klyfter och är merndels rödt och gult som äfwen med wärktyg kan förarbetas men wid opsändandet mister sin färga och bekommer samma egenskaper som annat bergsallt, utaf hwilket röda salt Monsieur Tournefort åtskillige stycken hade medbrackt, deraf han mig och andre i Paris giorde delacktig. Öfwer samma salltwärk skola 2 a 3 betiente wara satte som Saltet låta bearbeta och försällia belö

pande sig inkomsten deraf til några och 30000 stl. Von achten åhrligen, förutan sådant salt giöres på åtskillige ställen i Spanien, som bekant är, salt af Siöwattn, hwartill strax wid Cadix och Porto S:t maria flere grufwor äro inrättade nästan af samma beskaffenhet som de fransöska wid Roschelle, hwarom härefter warder förmält. Twå mihl ifrån S:t Veith wid en ort kallad S:t Sigismond är ett amethistenberg belägit, hwaräst Amethisterne finnas wid footen af berget uti en klyft af röd och swartblandad jord, derutur de med långa Instrumenter af järn skrapa jorden och henne sedan söndersmida at ifrånskillia amithisterne som liggia 6kantige lika andra Christaller, ibland af hwit, ibland violett och mörkare färga, som lyckan tillbär, hwilka som andra andra Christaller slipas och poleras till des deras godhet blifwer nogsamt förfaren. Samma Berg hafwer den lärde Ray i England besedt, och mig derom berättelse gifwit, sägande derhos, at många af sådane stenar häfta som andra drusser fast wid bergen, men dem sällan wara gode, utan allenast de som uti den lösa jorden särskillt äre inweklade. Denna Ray har ock wid Tartosa sedt de röd och gulspräcklige Jaspis grufworne af hwilka så wäl som af det gröna och swarta slaget mycket synes uti Italien och till åtskillige Kyrkio zirater brukas. Samma Sten blef som annor marmor utkjhlat, sågad med wattn och sand til taflor, Pelare och hwad som begärtes, och då färgorne ej woro efter behag fördelte, sättes af arbe

tarne, röda, swarta och gula stycken så behändigt och starkt in, at ey annorledes kunde märkas än som wore alt utur et styke bearbetat. Förutan sådant stenbrott, granatberg, Blymalm och järn, hwilket ehuruwäl icke så ymnigt som uti Biscayen dåck här och där i provincierne berättades blifwa tillwärckat, sades af Metaller intet i Spanien bearbetas, utan dem mera wara begifne at af wjn, ull och Såcker, olifwer, Mandel och flere andre sådane Jordfruchter sin näring söka, och heller genom sparsamt arbete med nödtorftigt uppehälle sig förnöya, än medelst mödosamt gräfwande i jorden wåga deras hälsa och penningar, och förnedriga det ädla blod som till behageligare lefnad af Naturen synes wara ärnat, derföre iag ochså, sedan iag en tour i landet landet giordt, och intet annat än Kostsamma resor, owanlige tractamenter och undersamt afwugt folck hade erfarit, såg mig ock icke med nytta kunna de aflägnare orter besökia, förr än iag igenom längre wistande i Landet mig språket hade wäl giordt mäcktig därtill tid och medel mig syntes brista, reste till Cadix tillbakas och tingade mig in på et Genuesiskt Skiepp som ärnade till England, då emedlertjd et nyt tumult i Staden upkomit medelst ordres ifrån Håfwet, at ransaka i Hus och bodar efter franska wahror och effecter, derigenom Silfwer, brocader och Galoner, spetsar och andra Franska wahror med wåld utur bodarne blefwo tagne och offenteligen á la Calla Nuova förbrände, såsom ock baarer af Silfwer och mexicaniskt mynt till 200 000 R:drs wärde, Genueserne

tillhörigt hos en Munk blefwe opspanade och confiscerade, hwilket dåck emot en wiss afgift till Gubernatorn af Staden sedermera blef igengifwit och meddelat. Wj reste fördenskull i October månad öfwer till England och ankommo lyckeligen efter några weckors Seglande till London, hwaräst iag mig någon tid hade af nöden at uppehålla så länge iag om Ortens beskaffenhet giorde mig närmare kunnig och inhämtade underrättelse om det som i Landet förnembligast wore wärdt at bese, hwarwid ehuruwäl England undantagande Tenn och bly icke synnerligen är renommerat, så finnes dåck af de 40 provincier till hwilka England är indelt näpligen en, där icke någon Sort af mineral större re eller mindre quantité arbetas, warande de orter där ofwannemde metaller icke tillwärkas, antingen med järn, wattubly, victriol, Swafwel, alun, ochra, umbra, magnesia, Galmeya, Bergsallt eller annat slikt så begåfwade at de ingen ringa fördel åhrligen där af niuta; jbland hwilka Silfret på åtskillige ställen tillförenne är funnit och på flere påbegynt at arbetas, särdeles uti Devonschire, Salop, Cornwall, York, Northumberland, på hwilcka den ena Konungen efter den andra hafwa gifwit fördelaktige privilegier ock sökt med åtskillige förmåners ärbiudande at intala dels sina egna undersåtare dels främmande Nationer samma befintelige malmådrar nogare at eftersökia och Silfwerwärken i opkomst at bringa hwarigenom

så wida är brackt at så wäl private Personer som sammansatte Compagnier deruppå sina medel hafwa wågat och på flere malm uti England låtit sammanbringa såsom ock utur Schottland och Irland låtit öfwerföra, särdeles för någon tid sedan då en Malines med en Spanir don Rodrigo de Cordia som wid de Wästindiske Silfwerwärken sig länge uppehållet, med alfwarsamme Silfwer miner på allehanda sätt försökt at tillgodo giöra, såsom ock då samma Malines strax derefter 17 Personer utur Saxen och Lunneburg hafwer låtit öfwerkomme de Lancaskiriske och Combinactniske Silfwerminer at oparbeta. Men ehwad flit så wäl desse som många andra på puiblique och priwate omkostnader nader härwid hafwa anlagdt, så är dåck alt sådant på Landets ymnoghet på beqwämligare näring, twister om ägande rätten af grunden, afwund och allehanda tillfällen utan nytta afluppit, och de förskrefne Personer i armod bort släpte, samt de Engelske Compagnierne med förlust af anseenlige medel uphäfne; hwilcket till at förbättra Konungarne å nyo genom Parlamentens oftare giorde ansökningar sådane Silfwerwärk wed mackt hafwa winlagt sig i opkomst at bringa och särdeles uti drottning Elisabets tid en Societé kallad the Societis of the Royal mines uprättat, hwilcken utaf högre och nedrigare Ståndspersoner sammansatt såsom et Bergs Collegium, de malmer som regal kallas, skulle förestå och om dess ex

colerande all möjelig försorg draga. Samma så kallade Societé begyntes uti det 10:de Åhret af Drottning Elisabets Regemente, sedan hon hade några år tillförene låtit ifrån Tyskland förskrifwa en H:r Hougsetter med flere förfarne Bergsmän at optaga några Silfwer och Kopparstrek uti Earler district af Northumberlandt ock af samma Earl niutit långsamt motstånd, hwarföre han en Corporation uprättade af några Herrar som föreståndare skulle wara och några andra Assistentråd, öfwer hwilcka William Earl af Pimbroche war Gouverneur och hela Societeten bestod af 96 Personer, hwilcka skulle hafwa omsorg öfwer alt gull, Silfwer, Koppar etc som i England och Walles blefwo fundne, och lefwa efter den Lag som af drottningen ningen och Konungarne dem blef föreskrefwen, hwarwid ock drottningen hade låtit en William Humfrey och Christopher Schute meddelas privilegier på optagandet af alla de mineralier, undantagande victriol och Alun som den förra Corporation uti de 8 Engelska Provincierne wore förlänt, af hwad namn de hälst kunde wara. Samma år inrättade han också en Corporation för inrättande af allehanda hammarwärk och manufactur wärkstäder som af metaller bestå kallad the Society of of the mineral an Batterie worcks, uti hwilken praesiderade sir Nicolas Bacon och många förnäme Herrar wore Assistenter, samt Adelsmän, Kiöpmän, Borgare och främmande, giörande tillhopa 36 shares, fördelade uti 1/2 och 1/4 parter at hela Societeten bestod af 144

Schares. Desse Societeter bekommo deras enskylte wapn med åtskillige wackra sinnebilder som af Sir John Pettus i bland andra saker af trycket äre utgångne. Derefter blef uti Kong Jacobs, Kong Carl den 1:sts och Kong Carl den 2:dras tid till wärkets bättre befrämiande bägge Societeterne under en Gouverneur lagde, hwarefter tid efter annan åtskillige Metaller begynte bearbetas, järnwärk uti Witbrook och Fintorne uti Monmotschire till trådragerj inrättade, hwilka af Mons: Folleis arfwingar ännu med stor fördel continueras. Mässingswärk i Northinghamschire inrättade af Lord John Byron, samt anseenlige Silfwerwärk med Hyttor, Bokoch waskewärk på flera ställen len upbygde, warande åtskillige gångor wid Parlamentet consulterat och slutit, dels at alla Mineralier och metaller skulle wara regale som uti drottning Elisabets tid yrkades, dels som juristerne sedermera statuerade, at om Silfwer eller Gull som uti en ringare metall på en Undersåtes grund, wore befintligit, wore ringare till wärde än den slätare Metallen som desse ädle Metalla innehölt, eller ock om försälliandet af den ringare metallen importerade mer än Silfwer och Gullet då det wore Separerat, så skulle samma mineral intet wara regalt, men om gullet ginge op emot omkostnaden som på des skilliande anwändes, så skulle det heta a mine Royal och gullet tillika med den ringare metallen tillhöra Cronan; Härigenom är änteligen så wida

kommit, at på et och annat ställe Silfwer är wordet utbrackt och särdeles uti Cardiganschire grufwor och smältewärk uptagne, såsom ock wid flere Orter, äfwen ock uti Irrland, hwaräst uti Tipperari Silfwer och Blygrufwor blifwit bearbetade, men alt sådant företagande är wäl till någon tid blifwit jdkat och liten quantité af Silfwer tillwäga brackt, dåck alt så afluppit at intet beständigt wärck hafwer kunnat inrättas, utan såsom tillförene om Regale miner förmält är, så hafwer det mycket hindrat at private grundägare icke hafwa welat de på deras jord och ägor befintelige ädlare metall strek i Liuset bringa eller till opkomst befordra, utan widare intrång intrång på deras egendom befarande, altid sådant nedtystat och förringat, hwilket så mycket ögonskienligare kan erfaras, som wid Parlamentens sammankomst a:o 1691 äfwen emellan Konungen och en des undersåtare länge wart disputerat om et i Cadiganschire befintligit Silfwerstrek, hwilket igenom åtskillige prover af bättre Silfwerhalt sig bewiste än många andra Länders wid mackt håldne grufwor, men så blef dåck genom åtskillige inwändningar samma grufwa för namn af Regal mine befriat, och således owärdig dömd at bearbetas, hwarigenom är skiedt at England sitt mynt mycket litet af egne metaller har kunnat underhålla, utan ersätter den bristen så mycket rikare igenom främmande Silfwers

införsel särdeles utur Spanien, med hwilcket England uti des Silfwerflåttas effecter anseenlige delar hafwer, och dessutan bringes ingen ringa quantité Silfwer till England igenom den understuckne handel som drifwes uti Wästjndien emellan Engländarne som bo på de Norre tracterne och Spaniorerne där sammastädes, hwarwid också ingen ringare förmån England tillskyndas, då de bättre än någon annan Nation hafwa tillfälle at opfiska det Silfwer som af Spanske Silfwer flottan esomoftast går till grund, hwartill de igenom Landets Situation och långsam häfd städse hafwa giordt sig de närmaste och hafwa de icke ringa profiterat af den stora quantité Silfwer som för någon tid sedan wid Norra ändan af af Hispaniola blef af Silfwer flåttan förlorat, hwaraf några privat Personer på en gång 300 000 hembrackte, men ehuru många utrustningar till rostens uptagande sedermera äre giorde, så är dåck alt sådant ofrucktlöst afluppit. Anno 1691 in Majo blefwo 5 gallioner kommande ifrån Cartagena kastade på Klippan urbara och en utaf dem på annat ställe, innehafwande en Ladning af 8 milioner hwarwid Engeländarne strax sig infunno och intet ringa utbyte afhämtade Till Silfrets ymnige införsel hafwer ock mycket hulpit de stora förmåner som Konungen en ock annan gång dem förundt, som Silfwer i Landet hafwa infördt, hwarmed de på alt sätt sökt at encouragera Kiöpmännerne till främ

mande Silfwers förskrifwande såsom särdeles Konung Carl den 2:dras Åhr 1666 lät utgå et placat eller Act for encouraging of cognage hwaruti publiceras, at hwilcken som brackte något Silfwer eller Gull på Myntet skulle det utmyntat igenbekomma utan någon diminution eller omkostnad på probering, smältning och prägning, så at för hwart pund troy af Cronor eller standard Gull gifwes, och hwar ock en som först sitt Silfwer inlefwererade skulle det först utbekomma, utan anseende till någon person, hwilken omkostnad at ersättia och at Silfwer lefwerantzen så mycket mera skulle blifwa föranlåten at införskaffa någon quantite, så utlåfwades af af Parlamenten det en wiss pålaga på wjn, Cider, öhl och andra Liqueurer skulle förordras till Myntets underhåld hwilket till åhr 1671 skulle continuera, då det sedan åter på 7 år blef förlängt såsom ock det tredie gången sedan skiedde. Dessutan hafwer hwar ock en frihet främmande Silfwer efter egit behag utoch införa och må sin handel dermed drifwa bäst han gitter och förmår, hwilcket dåck icke hindrat at ju Engeland årligen stor quantité Silfwer hafwer utmyntat, och som deras uträkningar förmäla äre tillförenne åhrl. till 3 a 400/m pund sterling utmyntade, men nu innom 20 år ey mer än 120 till 140/m pund, hwilket efter handelens wilckor altid befunnits af- och tilltaga. Till at tillwärka Koppar,

hafwa äfwen Engländarne af lång tid anlagt särdeles flit och wäl något deraf på åtskillige ställen tillwäga brackt såsom wid Wenloch i Schrobshire, Cumberland, Cornwall, så wäl som i Schottland och på flere ställen i England, hwarmed de så wäl deras skilliemynt af Koppar welat förfärdiga som förnembligast i Mässingswärk inrätta, men så har dåck med denne metall ey bättre än med Silfret härtil welat lyckats, utan hwad de af Kopparmalm hafwa tillsammans sökt, däraf wäl något litet utsmällt, men dåck för Malmgångarnes ostadighet och därtill erfordrade omkostnad, samma arbete måst öfwergifwa och lemna, hafwa ock måst förr än Kongl. Compagniet blef inrättat wid wid Kieswyk i Cumberlandt af inkomne Tyskar låtit tillwärka någon quantité några åhr, såsom ock uti wästra delen af Engeland practicerat Malmens utsändande med victriol och alunwattn, men för bekostnadens storlek de förskrefne Tyskarnes frånfälle och mangel på wed ock kol samt påfölliande krig, är alt sådant öfwergifwit och Hyttorne med öfrige wärkstäder öde lemnade. Äfwen har ock uti Staffords Schire wid Eclon Hill, wid Bereford och Elkston warit Kopparmalm utaf Earl och Devon efterslagen och något deraf smält wid Ellaston, hwaräst af de inkomne Tyskar Träbälgor äre förfärdigade, men sådant är alt wordet lemnat och bälgorne för et widunder förde till Snelton i Darbyeskire. Och ehuruwäl på

åtskillige ställen i Nya England särdeles Jamaica, Kopparmalm skall wara funnen till halt ock tractamente mycket tilldrägelig, hwarom den widt erfarne Boyle särdeles particulariten mig berättat, så äre dock inga mineralier i Engelska Wästjndien, så wida bekant är brakte till gångs utan medelst mangel och brist på förfarne arbetare alt sådant arbete blifwit tillbaka satt. Änteligen hafwa ock nyligen samsatt sig några participanter som uti Dean forest uptagit några ödes grufwor, hwaräst de af den sammanbrackte Malmen några få Cent:r Koppar sammansmält, stående i tankar at af den gamla Tenslaggen i Cornwall som på Koppar sig bewisar, des halt utsmälta, hwarigenom de hafwa för orsakat den nu warande Konung Konung Willhelm at åter å nyo uprätta et gewärkschaft under namn an Governor and Compagnie of Coperminer och dem med åtskillige Privilegier försedt till Engelska Kopparmalms bearbetande, hwilket Compagnie 1691 den 12 februarii praesenterade Konungen et fälltstycke wid Kinsington giordt af Engelsk Koppar, och anböde sig at tillwärka så mycken Koppar som till Konungens Styckgiuterj skulle erfordras, hwaruppå Konungen lätt anbefalla Lieutenant Generalen öfwer Artillerie at deras proposition emottaga, och med all flit upmuntra dem til widare arbete, men hwad sedermera kan wara derwid uträttat står till at förnimma. Emedlertid bringas den Koppar som i England consumeras största delen utur Swerige, dels immediate ifrån Stockholm, dels ifrån Hålland

och Hamburg, hwilken de låta mäst komma till Plåtar, och sådant arbete utsmidt, som Kopparslagaren hälst anstår, ock om någon särdeles Champlone fordras så äro intet långt ifrån windsor wid Temsen små hamrar inrättade hwarmed de blifwa hulpne, och såsom i Hamburg Koppar så wäl ifrån Ungern som de andre små grufworne i Tyskland sammansamkas och på deras Kopparhambrar utsmides, så warder ock den ibland till England försänd, äfwen ock ibland kommer någon del ifrån Barbariet och Algier, antingen den wid Salomco tillwärkas eller är Cratisk wara af dem upkiöpt eller ifrån hwad ort i Barbariske Gebietet han utkommer, och sällies. Kopparen, i London efter som tiderne äre äre, Centnern utaf tunna Hamburper koppar plåtar som wid min närwaro skiedde 6 skålpund 8 schil., tiockare till 5 skålpund 14 ss, ungerske plåtar 5 skålpund till 10 schil., Swänska myntade Plåtar 5 skålpund 8 till 15 ss, men Swänsk osmidd gårkoppar warder sällan till fångs. Tullen betales efter Ordningen af Plåtar skålpund fyrkantige eller runda eller ock rotekoppar 10 schil, 100 wigt af 112 skålpund hwillet efter tidernes beskaffenhet något ändras, syntes också ängländaren med koppar icke drifwa så stor handel som Hålländaren och sällan låta mera öfwerkomma än till consumtion i deras egit land och deras Provincier i Wästindien årligen betarfwas, så at af exportations sedlarne utwises, at då något litet mera utsmidd Koppar till England blifwer öfwerförd än deras wänliga conssumtion fordrat, hafwa de samma Koppar åter

till Hålland och Hamburg tillbaka sändt, och lärer utaf Stockholms utförsel bäst kunna finnas huru stor quantité i anseende till hwad Hålland emottager, till England försändes. Mässing befinnes Engländaren åtstillige gångor påbegynt med särdeles ifwer at willia tillwärka besynnerligen uti Nottinghamshire af John Byron, derföre ock Kongl Carl den 1:sta igenom en allmen proclamation lät förbiuda all införsel af främmande mässingstråd wid confiscation 1/2 part till Konungen och halfparten till angifwaren, hwarefter också de Personer som samma mässings wärk under händer hade, ingåfwo uti nedra parlements huset åtskillige motiver till Koppar och mässingswärks befordrande, särdeles efter Galmejan funnes i landet, derföre de ock de ock begärte Tullens förhögning på Koppar och mässings waror efter de sågo konung Carls förbud ej kunna hållas wid mackt, till hwilcken förhögning de förmente Engeland så mycket mera wara berättigad, som Swerige på utgående Kopparen anseenlig Tull hade lagdt, berättande derhos, at då de Swenske om sådana wärks inrättande i England hade förnummit, wore af dem resolwerat, at lida skada på någon tid på deras waror, på det de Engelske wärken så mycket lättare skulle hindras, med mera som utan grund af dem blef förebrackt; men så hafwer dåck med Mässings manufacturen Engländaren härtil dags icke mer kunnat uträtta, än med tillwärkande af Koppar och Silfwer, Ty ehuruwäl de hafwa ymnnighet af galmeja

i deras Land tillika med myckenhet af Stenkol, hwilka bägge Mässingswärken uti deras drifwande märkeligen faciliterar, så felar dem likwäl den förnämsta materien som är Kopparen igenom hwilcken mangel i Landet, stigande ock fallande pris samt ojemn tillförsel och brist på nödige arbetare, de Engelske Mässingzbruken alt härtill äre om intet wardne, hälst efter den Engelska Galmejan gärna will hafwa tillsats antingen ifrån Aken eller Pohlen om han skall giöra sin tillbörliga effect. Dessutan är ock mig icke bekant, at dugelige giutestenar i England står at anträffa, fast än de wid Mässings bruken i Tyskland kallas Britaniske stenar, utan fast mera hafwer den kunst rjke rike mästaren Hook berättat, at deras mangel mässingswärken i England märkeligen hindrat. Det är wäl sant at emedan ingen Nation i Europa lärer finnas, som så stor åhoga i gemen drager at cultivera dess Land och afstänga alla främmande wahrors tillförsel som de någorlunda hafwa förhoppning hos dem sielfwa kunna tillwäga bringas, som de Engelske, så lärer denne Nationen aldrig återlåta at å nyo uppbringa sådane mmanufacturer i Landet som de icke utan största afwund se sig af främmande nödgas emottaga derföre de också åter nu nyligen en ny Societet uprättat, hwartill H:r Hapilton dem merändels föranlåtit, som i Bergwettenskaper sielf wacker er

farenhet hafwer och i Wästindien, frankrjke, hålland och Tyskland till allehanda Metalliske och Chymiske arbeten sig med flit länge Applicerat och år 91 intet långt ifrån Hamtoncourt och Isham litet mässings wärk uprättat, hwaräst et litet prof allaredan war giordt och af den tillwärkade messingstrå dragen, samt andra små profwer förfärdigade, bejakande dess Interessenter sig af deras tillsatte galmeija öfwer 30 proCent hafwa niutit, men emedan til Aken war öfwerskrifwit efter arbetare och wärket emedlertid hwilade, så kan iag ej weta hwad sedermera derwid kan wara giordt; Emedlertid tid warda de med mässing ifrån Swerige, Hålland och hamburg försedde, gällande den Swänska trån Cent: 6 skålpund 6 till 8 a 12 ss, den Hamburgiske äfwen lika och merndels 2 a 5 ss mer men latun af den fina 7 skålpund 10 och 12 schil. ock akenska kettlar 8 skålpund 12 a 13 ss, warande dock med denne wara äfwen som med Kopparen sällan någon större handel än hwad som till sielfwa Manufacturerne i Landet consumeras. Hwad som England på Koppar- och Silfwermalm brister, det är af Then och bly så mycket rikeligare ersatt, at Engländaren ifrån långlige tider, icke allenast sig sielfwe, utan största delen af Europa dermed rikeligen fournerat och såsom de Engelske Tengrufworne i Cornwall

och Devonshire eij kunna annorledes ansees än såsom ibland de äldste Bergwärk som i Europa hafwa warit kunnige, så äre de så mycket mera till at skattas, at deras malmådrar ännu icke synas mangla, och emedan de Engelske Bergwärken uti flere Provincier finnas under hwarandra belägne, så will iag för bättre ordning metallernes handtering efter hwarandra särskilt korteligen beskrifwa, utaf hwilka Teemmalmen som i Devonshire och Cornwall förnembligast finnes, anträffas dels uti strykande Malmgånger, dels uti guschübe, derföre arbetarne som äre wane wid bergarterne, hwilka Teenmalmen pläga efter föllia föllia söka allestädes uti Provincierne där sådan malm plägar wanka at öfwerkomma sådane stenar som teenmalm plägar utwisa och medföra, hwilkas Colleur efter bergens beskaffenhet differerar, och der som desse till någon quantité synes efterletas strax om någon Malmsten derunder må wara förmängd som på dess tyngd och således holige mörkhet igenkännes eller ock pröfwes med dess sönderstötande och sochrande till Schlich som hos dem dem kallas Vanning, hwilket det gemeneste prof så wäl wid de tyske som de Engelske Teenwärken är, och om något prof gifwes af malmens befintlighet deruti, eller så kallad Schood, sökes med all flit at till den orten

leda någon wattnbäck til 1 a 1 1/2 alns bredd som äfwen här som wid Seiffen i Tyskland afförer mull och jord och blottar Teenstenarne at de kunna tillhopa hållas, och då någon god shoad förmärkes, hafwa de förhoppning at någon malmåder eller Boad icke långt derifrån skall finnas eller åtminstone små malmmunnar kallade Bonnys och Squatts. Några curieuse män som på Engelska Societetens begäran hafwa undersökt och noga beskrifwit desse wärk, hafwa Remanquerat, at sällan någon shoad finnes öfwerst wid dagen af jorden så framt den icke af händelse wore uprifwen. Finnes ingen shoad eller lösa Malmstenar så rymmes så rymmes och skiärpes til 1 a 2 fambnars diup på gissning efter den anledning som jordmånen, närliggande Grufwor och högder eller andra teckn medgifwa, finnes ändå ingen Shoad när till fasta berget jorden eller Leren är grafwit, så försökes på et annat ställe Till 12 a 14 fambnar närmare åt någon högd eller klint, och där ända intet anträffas, så nederslås äfwen så långt på bägge sidor om de förra skärpningarne, och sådant wärkställes på flera ställen at ärfara om någon förhopning bör hafwas till malms befintlighet, hwilcken om han uti någon af desse skärpningar eller Hatches mötes, rymmes den på flera ställen uti en rätt

linea op emot högden gräfwande alt diupare och diupare efter som shoaden gifwer anledning, hållande för fundament, at ju diupare shoaden ligger, ju närmare är sielfwa malmådren ibland förloras shoaden, men eftersökes med nya skarpningar, ibland finnes och andre shoader bredewid eller öfwer hwarandra, hwilka på flera malmådrar gifwa anwisning. När Malmådran är anträffad, slås Schachter neder så diupt som hon fordrar och om hon continuerar, drifwes orter af 3 alnars högd och 1 1/2 alns bredd så långt som fortkommas kan till dess nya Schachter eller Liecht löcher äre af nöden. Malmådran som 4, 1/2 til 1 a 2 alnar och något mer eller mindre sig utbreder uthugges med Kijhlhackar eller tabborskihlar eller Gadds och Wedges och Berghamrar, då han är uti fast klyft men då han finnes allenast i sanden utstötes han med skoflar hafwer dels milla Dead eller Bergfästen wid sig, dels mundich och Maxy som äre Kiesige och Arsenicaniske Bergarter som af allehanda färgor malmen widhänga och med stor flit derifrån under smältningen böra skillias. Ibland finnes ock en annan mildare bergart, så kallad Sparr, af qwartzig art som ofta uti Blyminerne anträffas och derwid en annan hwit steen kallad Kellus. Ibland finnes ock malmen som pulfwer med jord förblandad, kallad Pryantin, Corn Tinn hwilcket med waskande ifrån

mullen och den lättare sanden Separeras. Malmgångerne stryka mycket ifrån wäster till Öster och falla till Norden, och somlige ifrån Norr till Söder som falla till Öster blifwa alla uthuggne ock wundne af de så kallade Belemen som arbeta för drefwen 2 i sender hafwande hwardera 5 Schil om weckan och opfordrade, af Showelmen om Schachten ej äro diupa med Skåflar med hwilcka Malmen opkastas ifrån den ena 3 alnars afsättning uti Schachtet till den andra, men äro de diupa warda de med handspel opwindade. Stollarne och orterne drifwas så långt som ådran räcker, och hwar som lös jord är förtimras med stämplar och bräder, men om watnet samkar sig i någon mykenhet, giöres altid små Stollar stollar emot högderne men om situation sådant eij tillåter, drages altid up med handpumpar till dagen eller på Stollens aflopp ock tillåter mäckta sällan Grufwornes Lägenhet at wattukonster anbringas, ehuruwäl Doctor Becker berättades kort för sin död en sådan hafwa på et ställe i Cornwall med särdeles nytta inrättat. När Malmen är opbrackt i dagen och sönderbokad till en hands storlek, föres han på hästryggen uti korgar till bookwärken som han ock där wid små strömar äro belägne och med 3 stämplar bygde som ordinarie Bookwärk, hwaräst har äfwen som i Bohmen på flera ställen malmkistor äfwen för Bokrännan äre giorde, hwilka kallas Gahs och släpa mallmen sacktelig i bookrämman neder eller Costern, dåck at han med en motståndare, ock at han wid andra

ändan af Kistan ophålles at icke alt på en gång må löpa neder i rännan, hwarwid en annan machine är bifogad som håller wattnet af hiulet då bokrännan är tom, at hiulet stannar af sig sielf med stämplarne då malmkistan och rännan äro tome. Schlichen som faller uti tre sumpar efter hwarandra warder uptagen wid Rudlen som är 3 alnar hög, 3 alnar lång och 3 alnar bred, uti hwilken en waskare står barfota och opöser schlichen på en schlam-graf hwaräst han waskas 3 a 4 gånger till dess han blifwer lagom gran och sanden med bergarten derifrån skilder, under hwilcken handtering altid uti faller forehead midle och tails eller rikare och fattigare Schlich som omwaskas till så kallad Black Tinn, som till at försmältas till redes redes. När schlichen är således samkad, warder han i en fyrkantig TinKiln eller råstugn utan något hwalf råstad hwilken betänkes af en stor sten 3 alnar lång och 2 bred med 1/2 qwarters öpning mitpå. En half aln nedanföre är en mindre sten under denne lagd 1 qwarter stäckre at flamman må bakföre kunna upgå ifrån den underlagde weden, och mit för denna stenen är en fyrkantig öpning derigenom Rakeman omrörer schlichen. Schlichen släppes neder igenom det omtalte holet på den öfre stenen då Rakeman som nedanföre wid öpningen står tillsäger när Schlichen är nog nedsläpt til et eller twå fingers tiocklek, hwarefter öfra holet igentäppes och schlichen råstas med stadigt omrörande till des den bla Arsenicatiske röken förgår och den giftige luchten

öphörer, då slichen uttages och antingen af sig sielf låtes swalna eller släckas i wattn, waskas en gång å nyo ifrån askan, kohl och annan orenlighet och smältes sedan den är litet torkad altid med träkol och litet slagg beskickas hwaraf slaggen stampas å nyo och waskas, men Teenet som tillika med honom utrinner öses uti aflånga pannor till slådane Slabs och Blocks som af Engelskt Ten öfwerföres och sällies och gifwer i gemen 2 delarne Black Tinn eler Schlich en del godt hwitt Teen, som med konungens stämpel märckes och föres till wissa platzer at intecknas och aflägga Konungen anpart som till 4 schil. för hwart 100:de skålpund wigt sig bestiger, förr än de fritt få försällies som nu skiedde till 3 skålpund 3, 5 Centner. Blästern skier med bälgor af läder af 3 alnars längd, börande forman forman altid hållas lius utan naste och stadigt continueras med blästern till dess 300 skålpund wigt sig i ugnen samkat, då utstickningen på föresagt sätt skier. Dertill är en smältare som hafwer 7 schil: om weckan med dess dräng som hafwer 5 schil. kunna giöra 4 a 5 utstickningar om dygnet och om weckan till 50 a 60 Cent: Teen utbringa, hwilket dåck icke alt är af lika godhet utan en del ifrån sitt mundick och arsenico icke wäl befriat, en del med järn så beblandat, at under Tenet i härden ofta en järn massa utdrages, hwarföre och Tenet som af sådane grufwor tillwärkas, gäller altid några schillingar mindre 100 skålpund wigt än det som af renare Malm smältes, och ehuruwäl iag icke så noga kan weta huru mycket Teen åhrligen tillwärkas, efter

det icke allenast i Devonshire och Cornwall utan ock Pembrockshire, York och annorstädes blifwer bearbetat och på diverse ställen utskieppat, så mente dåck Kiöpmännerne 5 a 600000 skålpund åhrligen deraf försändas. Ägarne af wärken niuta af Konungen stora privilegier och förmåner, särdeles de i Cornwall, hwaräst mig et sådant owäder och myckenhet af sniö mötte, at iag nödgades wända till Excester tillbakas, sedan iag hörde åtskillige i bergen uti Snöen wara omkomne, Blymalm finnes mäst i Darbyshire och på Mendiphil, såsom ock något uti Devonshire och Glochestershire etc af hwilcken det som på Mendip nu utbringas till största delen utsåfras utur de gamlas qwarlemnade Warpor såsom ock utur det som i Grufworne tillförene af de gamla är eftersatt, då grufworne woro woro rikare som nu merendels äre utgångne och nedfarten igenom deras öfwermåttan trånga schachter ey annars mig förekom än GalmeyGrufworne wid Aken, warande äfwen här allenast et litet hol rundt till 10 a 12 famb. oförtimrat nedsänkt och med spröter förwarat, deruti 2 a 3 Personer arbetade som gofwo ägaren af grunden parten af malmen och utsökte här och där i de ödelagde Orterne blymalm som war af en grof spitzig glantz med en gul jordart förmängd den de allenast med små på en sida hwäste hambrar, sådane som murmästare pläga bruka, utletade och upfordrade till 2 a 3 små korgar om dagen; Men de grufwor uti hwilka Malmgången i fast Klyft stod att anträffa gingo de bästa skuhlgångar Norr och Soder och ibland öster

och wäster, men hölles intet ståndacktige på något diup och inslöts ofta i Sparr eller quarts och Caulh, så som ock en annan hwit sprutart som kallas Crotes, och war märkeligit at hållen som innehölt ådren ofta gick alldeles ut på botn och bara sand och Clage deremot kom, hwar wid arbetarens hopp dåck icke wore ute, utan de förtsatte ofta arbetet efter spåren af malmgången i weeka jorden till des de åter träffade hällen, blef altså ådren til 2 famnar ibland hel askuren som de kallade a deading Bed och ingen fants sedan i lika strykande. Malmgången war 1 a 2 fot bred af åtskillig art och godhet, somliga af en så kallad frimore af en gråberg art så friable, at han med fingren kunde söndermalmas som icke är synnerlig rjk, somlige af en så kallad stelore hård, mörck och mycket tung och ibland de rikaste rikaste fast mycket hårdsmällt, men henne öfwergår dåck den klara blyglantzen kallad Pottersore efter krukemakarne kunna henne strax bruka till glasering, hwilcka efter deras art gifwa efter 100 skålpund wigt malm 30 skålpund bly ungefär. Grufworne blifwa med små wed och bräder, men kunna de möjeligen slippa den bekostnaden, så sökes det gärna efter wärket särdeles på mendijo är mäckta sparsamt, derföre och deras stegar mäst äre af reep. När orterne i Grufworne längre indrifwes at wäder böriar felar, föra de det utföre med en wetter lote efter tyska Maneret och om wattnet tillsätter, updrages det med lädersäckar som hålla 8 a 9 Gallons hwardera. Sällan händer at Malmgången är så hård det han med wed ock kohl måste Lösbrännas

då grufwebrytarne öfwermåttan noga ackta sig för röken hwilcken ock under stundom är nog Arsenicalisk. Då Malmen är upwindader som skier med så kallade Buhets eller korgar af en Gallon warder han merendels såld af Grufbrytaren till dem som smältugnar äga, men om de sielfwa äre något förmögnare, låta de malmen gå genom ugnen hwilcken är bygd uti någon wid wattn upsatt hytta, utan är af Leer och sten ihopkladdad till twå alnars högd och tre qwarters bredd ut på marken hwaräst dem faller lägligit under bar himmel, hwaruti härden slås på underlagdt och timbrat wärcke at ugnen må kunna wändas som en wäderqwarn och Smältaren icke incommoderas ap af röken wid allehanda wäder. härtill äre et par läderbälger fastsatte wid en Machine som efter behag fortskiutes och appliceras till ugnen och trampas när som smältas skall, då Malmen först bookas med händerne och waskas öfwer et Såll, wärmes sedan härden af som är så stor formerad at han kan innehålla 1/2 buskee malm ock kohl och fylles med kohl, derpå några skoflar Malm derpå åter kohl och deröfwer så kallade rohite Coales som äre små huggen wid af Ek eller Biörk hwilka torkas och några skoflar påsätties at lindra den starka hettan som de mena de swarta kolen gifwa; När nu malmen är smälter rinner blyet igenom et öpet öga uti fördegelen som är en liten grop grafwen i backen på sida wid ugnen till 1 1/2 100 weigts capacitet, hwaruppå det ö

ses med en järnslef kallad Ladle uti Sand som är gräfwen till sådan aflång form som det Engelska blyet plägar öfeler föras, hwilcket efter des godhet sällies till åtskilligt pris, och galt wid denna tjden Darbyshires bly et foder af 19 1/2 Centner 9 skålpund 16 schil. yorkshire 9 skålpund 10 schl. NeuCastle 9 skålpund 8 schil. Men dijo dito, af hwilcken wara på så många ställen i England blifwer tillwärkat att des quantum eij lätteligen kan erfaras, ehuruwäl somlige det till 800 fuder hafwa uträknat. Öfwer desse Blywärk är en Barmaster satt som wällies af Grufäganden och Kiöpmännerne at wara en domare emellan Grundägaren och Grufbrytaren, samt Grufwebrytaren och Köpmännerne, och elliest bilägga bilägga och förordna hwad wid Bergwärkens drifwande nyttigt och nödigt faller. Enär någon påfinner någet nytt malmstrek warder honom af Barmastern tillmätt twå gångor 29 fambnar på strykande gång ock uppå flets wärk 14 famnar i quadrat, utaf hwilka de första 29 fambnar tilldelas för opfinningen af Malmgången och den andra at niuta för Minerals right, hwarföre Barmastern bekommer en Dish utaf den första upbrackte malmen, hwilken Dish är et tråg 28 Inctes långdt 4 diup och bredt hwarmed all malm bör mätas, dernäst tilldelas ägaren af grunden en så kallad meer eler 29 famnar af Malmgången nembl: 1/2 meer wid hwardera ändan och sedan tillmätes participanterne en meer eller flera efter behag. Till Barmastern äre 24 Rådmän adjungerade hwilka uti Berg

sakers afgiörande böra wara wid handen och sakerne hielpa at bilägga. När någon lemnar sen Grufwa bör Barmastern förr än han henne kan bortförläna, laga de 24 med sig och publicera på platsen där Grufwan är belägen, at så framt dess ägare innan 4 dagars tjd ey åter begynner grufwan at bearbeta blifwer ägaren sin grufwedel förlustig. Den som optager någon Grufwa bör innan 3 dagar sättia des märke med Stons och Timber wid samma grufwa. Barmastern skall en gång hwar wecka besöka Grufworne, och där han finner någon af dem 3 weckor stå oarbetad, utan hinder af wattn och wäder, skall sådant ägaren tillkänna gifwas och sedan uti 3 weckors tjd en gång hwar wecka röras på på spindeln som är en wiss timring sittiande öfwer Schachtet, och om emedlertid ey Grufwan bearbetas, förlänes hon åt andra. Grundherren bör hålla malmmåttet eller dishen och det hwart fierdedels år låta pröfwa och mäta, at emellan Malmkiöparen och sälliaren ricktigt må tillgå. Grundherren bekommer hwar 13:de dish eller dess wärde efter mätismanna ordom af all malm förutan af gruset som wid sönderslående afgått. Derföre bör Arbetaren niuta timber på dess Skogar och fri Grufwewäg, hwilken af Barmastern skall utwisas. Arbetarne böra ey incommodera någon annars jord med waskning, Kiörsel eller annat. Malmgångar må eftersökias

på Ängiar, Åkrar, Hagar och hwaräst de finnas innom wissa districter som Bergwärcken tillhöra, ljka hwem den platsen må tillkomma, undantagande waningshusen, Landswägar och Trägårdar. Kiöparen bör betala åt Grundägaren Cope eller 6 pense för hwar Load eller 9 dish malm. När någon giör praetention på en annans Malmgång eller Grufwa, blifwer malmen arresterat till nästa Barmast Court då hans klagemål skal utföras och afdömas innom 10 dagar, och om actor ey infinner sig böter han 6 schil. 8 pense och förlorar sin klagan. Tolf män böra härom tillika med Barmastern döma och actor som saken öfwergifwer betalar en middags måltid för de 12 Personer så framt han upskof upskof begärer och swaranden niuter altid 6 dagar efter Arresten förr än han är plicktig comparera. Twänne Barmast Court böra hållas om åhret, et wid Påsketiden och det andra wid mickelsmässo, men sammankomst hålles hwar 3 weckor at afgiöra små saker. Små saker böra bero wid första domen, men hwad som härflyter af Contracter, Kiöp, possession etc tillåter 2:ne domar, då den som förlorat har, hafwer 14 dagars tjd at begära ny rätt eller ransakning af andra domare, hwarwid obserweras den process som af trycket är utgången och här för widlyftig at införas. Den som böriar någon Action härflytande af Bergwärck för något annat fora än Bar

mast Courten, skall mista det som omtwistas och wara all sin Bergzfrihet förlustig. Ingen får fasttaga någon Bergzman för hwariehanda brott utan Barmasterns utskickade. När grufwornes beskaffenhet det fordrar at wattukonst skal byggas, eller annat arbete anläggas, och någon participant dertill ey will contribuera, då mister han sin del, dåck emot skiälig wedergällning som af de 24 män utnämnas. Om någon arbetare blifwit dräpen, slagen eller elliest illa faren uti Grufwan, bör ingen befatta sig dermed utan Barmastern. Den som stiäl utur någon Grufwa, Hytta eller slika hus, Malm eller Materialier öfwer 13 1/2 pennings wärde, det är felloni eller Capitalt straff undergifwit etc hwilket alt dels uti uti tryckta, dels uti skrifne förordningar är fattat och widlyftigare kan upwisas. Hwaräst rikare Malm finnes såsom uti Darbyshire smältes hwar dag et foder af 22 1/2 100 weight och däraf tages wid somlige wärk någon del bly at deraf tillreda den röda färga kallad menia, då blyet kastas uti en ugn, giord nästan som en bakugn och calcineras med stadigt omrörande til des det bekommer en rödacktig färga såsom glitter, uttages sedan och males igenom 2 par stenar, först till groft och sedan finare miöl, hwarefter det afskumas i wattn och lägges i reverberer ugn och brännes med continuerligit omrörande i 2 eller 3 dagar til des det bekommer sin behöriga färga, dåck at Elden icke gifwes för stark, hwarigenom blyet

lätteligen smälter och förlorar färgen, sällies sedan för 13 schil:r Centnern. At järnbruk ifrån Långlige tider warit uti England drefne och på många ställen i gång, hwaräst de nu öde ligga, kan man af de stora Slagg warp erfara, som på en ock annan ort under och öfwer jorden finnas, men som wid Bergwärk i gemen är öfligit, at igenom Malmens aftagande, Skogens förödande, nyare wärks opkomst, ägares omwäxling eller andra tillfällen, wärken antingen aldeles gå under eller flyttias och minskas, så hafwa ock de Engelska järnbruken äfwen sådane wilckor warit underkastade och stora tracter af järnwärk tillförene warit renommerade som som nu hafwa mäckta få, såsom i Cornwall och Devonshire, och deremot andra Provincier sig deri förmerat, hwilcket i Sussex, Kent, Stäffordshire, Schropshire och Deaforét märkeligen skiönies. Uti desse orter äre största delen af järnwärken belagne, hwilka dåck i åtskillige af de öfrige Provincierne finnes til mindre antal fördelte, och ehuruwäl de icke äre af den myckenhet at de hela England med jnländskt järn hielpa kunna, så fournera de dåck större delen deraf till de nödwändigaste tarfwor, särdeles de orter som widare ifrån Siön äre belägne och af främmande järn sig utan stor omkostnad icke kunna betiena. Mallmen är på flere ställen tillfinnandes än beqwämlig

het af Ström och Skog järnwärk tillåter at inrätta, och är mig af trowärdigt folck berättat, at af de Provincier i wida England, hwilka alla iag omöjeligen hunnit at besökia, näppligen någon skall anträffas, där icke jorden af järnmalm skall wara imprägnerad fast den på många ställen för dess fattigdom och oart ey kan med nytta förbrukas. Elliest är Malmen af åtskillig art och finnes antingen i Myror strax opp wid dagen utbredd uti wissa skiften till en fots tiocklek, hwilcken är tämmelig rjk till halten, men måste dåck under smältningen blandas med fastare Malm på det at ugnen icke må stoppas och och igengro. När denne Malnen först uptages är han gul och smirig, men ligger han Länge i öpna Luften så blifwer han torr och faller sönder till stoft af swart färga. Somlig malm ligger stockwis i fast Klyft, som wäl är hårdare at bryta än den förra, men på många ställen dåck så med Klyfter fördelat at han med Kjhlhackor lätteligen afbrytes och sönderslås till så små stycker som behöfwes. Denne malmen är ofta bräckt och fattigare än den förra, derföre han ock med honom förblandas, såsom ock med en annan Sort som äfwen i fast Klyft anträffas af hwitgrå färga som gemenligen yppar sig i dagen wid berget mycket smal till 1 qwarters bredd och mindre, dåck at gemenligen flera ådrar hwarandra

föllia. Desse ådrar kallas Pins och malmen derutaf Pinmine, är intet mycket hård, utan allenast som en fast leera eller krita, hwaraf stycker så stora som en hattkull låssna, och hafwa när de sönderslås lika som en Kärna uti sig innesluten. Malmen finnes ock af en blå ferg kallad Brushore, hwilken merndels i Deanforét anträffas, mycket tung med små hwita gnistror skinande, hwilcka ock järnet deraf giöra hel Kallbräkt så framt han icke blandas med gammalt Zinder, hwilka på många ställen i Deanforét ur jorden upgräfwes och menes så wara lemnad af de gamla Romare som där tillförene hafwa arbetat då blåsbälgorne äro med fötter trampade och mycket små ugnar brukade, hwilcken slagg ock och ännu kallas Roman Zinder. Eller ock ligger malmen uti wiss jord och bergarter fördelt äfwen som Koppar Schiefern i Mansfeldt eller Stenkolen i England och Leych, hwilket särdeles i Staffordshire befinnes, hwaräst uti Tuncstalfilt uti Järngrufworne först anträffas et Lager af en bergart Bass kallat, sedan en Blanap och därefter Järnmalm till en alns tiocklek af en mörkblå färga, hwilcken på andra ställen bekommer åtskillige namn af färgan, hårdheten, Bergarten etc såsom Blackrowgrains, Dunrow grains, Wticterow grains, Riderstone, Cloudstone, Bottomstone, Cannot or Canot stone. Nästan sådan art hafwer ock den Malmen i Kent och Sussex hwaraf Styckgiuterierne blifwa underhåldne, hwaräst en 2 a 3 f:r under gräsjorden en hård jordebräna ligger utwidgad och derunder en lös järnmalm

hwit och blöt som Leera till en twär hands högd, hwarpå en hårdare steen af 1/2 alns högd föllier, rikare på järn men sträng och seg smält, deremot den öfriga är fattigare men af bättremateria och är af sådane Malmar på den orten stor myckenhet, så at till at ärfara des befintlighet stickes et järnspett neder genom Tamjorden till dess den hårda skorpan kännes, då de äre förwissade, at nämde malmar derunder äre belägne och böria strax at grafwa. Desse malmar brytas sällan i ordenteligen byggde Grufwor, utan efter största delen icke ligga diupare än några fambnar och merendels horizontalt, så gräfwes först på et ställe en grop, hwilcken förwidgas till 9 a 10 famnar eller så långt de beqwämligen med med arbetet fortkomma, och sedan kastas den igen med den uttagne jorden och slås neder några famnar derifrån, hwarmed continueras så länge någon malm är tilfångs. Efter malmen af sådan lös jordart är, så blifwer han meredels kalls ruten och sällan sprängd med krut, där icke någon owanlig hård bergart under stundom det kräfwer. Malmen föres sedan till Masugnarne af så många slag som erfarenheten dem wjst wara til god smältning af nöden, ty ehuruwäl tillförene så wäl i England som Irrland och Skottland ramwärk warit brukelige, hwilka ännu några äre tillfinnandes, kallade Hornaries så äro dåck sådane merndels lemnade, sedan de erfarit nyttan af Maasugnar. Ägaren af grunden hafwer allene rätt till Malmen

som deruti finnes, och ingen må prätendera frihet at gå på annars jord at nederslå efter järnnmalm utan possessoris goda willia, men han är plicktig uptaga Grufwor där de på hans Land finnas och för skiäligt pris sällia malmen icke eller är järnmalmen begripen under de miner som kallas Royale öfwer hwilcka Societeten hade at säga, såsom ock ingen tibut deraf går till konungen, så framt icke grunden är på oprivilegerat fällt, som intet wist Herrskap tillkommer. När malmen är förd till hyttan eller the melting furnace betales han, om icke Hyttägaren sielf rår om grufworne till 4, 5, 6 a 7 schil. the tunn af 7 1/2 skeppund och warder sedan i 2 a 3 dagar råstad eller annealed med underlagd små weed och kohl schichtwis, med 30 a 40 Lass malm malm till hwar råsta så wäl at utbränna det oartiga Swaflet, som at giöra honom mörare till sönderbokande hwilket skier med en Ironsledge. Derefter tillagas ugnen som står i et fyrkantigt foder af 12 alnar quadrat, 24 foot hög, bygd till en fambn ifrån grunden afhuggen sandsten, men den öfriga delen med pipan är af tegelsten dåck så fast at han till 20 a 30 weckors blåsning warar. Mittuti är ugnen widast till 8 fot dragandes sig tillhopa opåt the top eller opsättnings holet till 3 fot i fyrkant och nedre öfwer stället till 3 foot ifrån the timp eller for platen till brandmuren öfwer bottnhällen der muren går slutt tillhopa i 4kant, giöres stället af 4 stenar, hwaraf den som står wid bälgorne kallas the Tuironwall den andra giut öfwer the windwall

där järnet utslås the forplate och den fierde the bachwall och för trumma giöres 5 eler 6 små Canaler Houghs kallade, under bottnhållen ifrån hwilken ett järnrör går ut på sidan af bälgorne. När smältas skall, afwärmes ugnen med kohl af Ek eller biörk som iag uti Sussex och Kendt mäst anträffade i 4 a 5 dagars tid hwilket de kalla Sexoning och sedan åstädsläppes bälgorne och upsättes twå basquets eller Malmtråg i sänder till dess ugnen kommer till gångs, då 4 Korgar kol och 12 basquets malm af åtskilligt slag upsättes så ofta som profstängen wjste huru diupt ugnen war neder gången som till 24 a 26 opsättningar sig besteg och när järnet fants i stället wara samlat och slaggen emedlertid 2 a 3 gångor war uttagen blef blef utslagit och i sanden eller the forrow näst timpen the Sow utsläppt, och nedanföre the Pygus eller de smärre giösar af 5/4 alns längd till hwilken storlek och tel Sow sönderslogs då hon böriade swartna och utbracktes till 100 skålpund Weight järn, hwilcket efter malmens art mycket differerar, men räknas dåck i gemeen 8 tum järn för hwar fuedry i full gång giörande 6 dagar en fownday, ibland tillsättes gamalt zinder en busquet på upsättningen eller i des mangel Limston, 4 Loads kohl kunna consumeras om dagen, hwar Load af 11 quarter som åtgick till en Load malm af 18 bushels. Blåsbälgorne äro alla af Läder, och såsom wid de ungerske Bergwärken hålles för osanning, då man berättar dem om Träbälgor, så äre de eij mindre undersamme för Engländarne hwilket synes af de bälgor som

giordes wid förr omtalte kopparsmältning uti Staffordshire, hwaraf dåck Kongl. Societeten i London sig en modell lät giöra som där ännu förwaras hwilcken de icke mindre läre söka at wid bergwärken inrätta än de andra allehanda nyttige inventioner med särdeles jfwer befordra. Tackjärnet eller Sow Iron bruges till Hambrarne eller the forges, hwilcka bestå efter wanligheten af twå Härdar den ena kallad fynery och den andra Chafery. De så kallade Piggar läggas först uti fynery hwaräst af dem uti en timas tid så mycket nedsmälter och tillhopa tiocknar at det kan uttagas till 100 weight som de kalla en Loop hwilken på en järnhäll strax under Härden med släggor hopslås at den ey må falla i stycker och lyftes sedan under Hammaren maren hwaräst han först med sackta och sedan med starkare wattn ihopklappas till et fyrkantigt stycke ungefär 1/2 aln i quadrat som nu kallas 1/2 Blom och sielfwa arbetet Shingling the loop, sedan bäres denne halfwa blomen uti fynery igen och arbetas en timas tid å nyo, bringas åter under hammaren och slås mitpå till en stång af 3 fots längd af fyrkantig eller sådan Schamplun som järnet skall smidas, men på båda ändarne lemnas en 4kantig klump, den ena mindre än den andra hwaraf en kallas the anconyend och den andra the mockethead. Denna Ancony ända warder sedan brackt till den andra härden eller Chafery och efter en gifwen hetta uträkt tillika med Machet headet eller den andra ändan som för dess tiocklek twå hettar fordrar.

Tre Load kol räknas uti finery till 1 tunn järn och 1 load i Chafery giörande en smed eller finer med dess gåsse 2 Tunn smältor i weckan men Chafery 2 uträckare 5 a 6 tunns. Så wäl Provincierne som järnbruken i England äre i Landet renommerade anten för godt eller elackt järns tillwärkande efter Grufwornes beskaffenhet, hwaraf de ock denomineras, Cheslinghay, Reedsteet, apedale, Wednesburg, Rushale mine etc. icke eller är det något wräkeri underkastat, utan hwar ock en ort utbringar så godt järn som han kan, hwilcket kiöparen emottager efter dess wärde, antingen det är yhellowshall, som är elak rödbräkt materia som duger till litet eller intet eller ock Coldshear el. kallbrackt som till små spikar i gemen utsmides särdeles de så kallade korta och bred hufhufwuda Sheringsnails med hwilcka Skieppen tätt beslås at förwaras för matkar eller ock blendmetal, som till allehanda stora Spikar utsmides, samt till Hambrar, Slägger etc, eller ock TougIron hwilcket är af god materia och till allehanda smide segt och tienligit, men skall något Instrument eller redskap utsmides af särdeles finhet, såsom nycklar och Lås och de nämde Sorter antingen allena eller blandade dertill eij duga, så smältes här som i Italien ihopsamlat gammalt smidt järn och fihlspån i myckenhet neder som anhäftas wid et järnspett äfwen som Smältarne i Italien och Saxen eller glaset wid glasbruket, hwarpå det sedan uträckes. Om Skog och malm wore i England så ymnig som beqwäme Strömar gifwer Lägenhet till järnbruks inrättande, så skulle af dem större myckenhet finnas

än de nu stå at anträffas, emedan hela Engeland merandels med större och smärrerevierer är beprydt, af hwilka en stor del äre Navigable, till warornes afförsel mycket fördelacktige, särdeles hafwer naturen de provincier uti hwilka Grufworne äre belägne, med bäckar och floder försedt, hwilka till största delen med bråfall och på några orter med öfwerfall wärken drifwa, men torkas om Sommaren ofta ut, at wärken hela tre månaderne stå watulösa, det ock hamrarne uti Sussex wid min resa giorde, hwilka drifwas af de i floden Arun inlöpande strömar. I Staffordshire ware grufworne mäst på Södra sidan af floden Trent belägne, och efter Skogen mer war på norra sidan, så hade bruken där blifwit in rättade rättade på Blithen, Penbren, Manifold etc. dit malmen på revierne bracktes. Sådan brist på wattn om Sommaren har gifwit tillfälle at de med särdeles flit förwara deras dammar, hälst efter Sanden eller bottn är ofta qwick och gifwer wattnet lägenhet at skiära sig ut, derföre de ofta med osläckt kalck betäcka damgrunden som förmänger sig med sanden och hårdnar, eller i dess mangel med leer och måssa Schichtwis som betäckes med torf, jord, Ljung och sand tillhopa blandade. Thet kan wäl ingen neka at icke det järn som i England tillwärkas, kommer dem både för malmens fattigdom som kolens dyrhet i gemeen högre tillstående än det Swänska, hwarföre man skulle kunna tänka at det lindrigare priset på det Swänska skulle kunna omkull stöta de Engelska järnwärck

men så äre de dåck mäst in i Provincierne belägne, dit förslen till Lands faller kostsam, uti hwilka de ock största delen af sitt järn consumera och de som närmare till Siöen såsom Kent och Sussex äre belägne, öfwa derföre mera Styckgiuterier, hwilka dagelig afsättning och begärlighet hafwa och fastän Glochestershire och Deanford till Siös deras järn beqwämligen kunna ifrån andra orter inhämta, så är dåck in och utgången wid Bristols Canalen mycket beswärlig för des starcka ström skull, at främmande fahrkostar utan desto större nödwändighet sig dit icke gärna begifwa, så framt de resan hafwa af nöden at skynda, skulle icke eller med järn mycket winna för Inländska järnwärkens nära belägenhet. De kunna elliest som sagt är utbringa om weckan till 150 150 Centner weigt Sow Iron hwartil gick i Deanforet för hwarie Cent ner räknat Schl. D. 1 Centner hwit mine a 2 d. 8. 2 Cent: Rochmine. a 5 d. 10 the Carrier som framförde malmen 16. the Collier för 2 qters kohl 2: 3. the Corder för förslen 8 the filler eller opsättaren 1. the Keoper el Masmästaren 1. zinder eller Limstone 2. Summa 5: 3. Sedan fördes detta smälta järnet till Hammaren och kostade i försel 100 skålpund Weight 3. the finers eller de som giorde smältan i Finery 6. kol som där fordras the starkaste till 2 1/2 qwarter. 1. 6 the Hamerers som räckte järnet i Chafery 6 kohl dertill nästan 1 qwarter 1: Summa 9 qwarwid de räknade 1/3 afgång

utaf Sow iron i utsmidande, hwilket här skiedde för malmens myckna orenhet skull, men wid andra wärk ej mer än 4:de a 5:te delen särdeles i Stoffordshire, hwaräst de giorde räkning alt efter Tunn och wid hwarie 8 Tun järns tillwärkande giorde slut med arbetare ock kiörare dertill de behöfde 432 Bushels Malm som kostade på stället 9 pund 15 schl. och 24 Loads kol 7 pund 8 schl. och äfwen så mycket Hammaren och betalte arbetaren weckotals the fillers med 15 schil och the keepers med 16 schil. då wäl en filler och en Keeper förestodo ugnen men kunde sig adjungera under samma betalning huru många de hälst behagade och dess utan räknades 3 Load kohl. Finery till 1 Tunn järn och 1 tunn i Chafery och en karl med dess gosse kunde i finery finery lefwerera twå tunn järn om weckan, men i Chafery 2 smeder 5 a 6 tunn, at 1 tunn utsmidt järn till 9 pund Sterling 9 1/2 till 10 pund kom tillståendes förutan afgången i Hammaren och hwad omkostnad på wärkens underhåld med byggningar, damhåldning, Bellowmakers, Waterleaders, waterCurso-Kiepers etc. dageligen åtgingo hwilken ingen så noga Specifiiera kan, som de wid warken ofta förekomma. Thet järn som sålunda tillwärkas, blifwer dels försåldt i Stänger, dels till allehanda Manufacturer oparbetat, hwilka som bekant är, ymingare i England warda förfärdigade än på någon annan ort i Europa; Men på de orter som materien eij är så god som Handwärkaren behöfwer, betienar han sig af Swänskt och Spanskt järn

ehuruwäl mäst wid hwart parlaments sammankomst giöres påminnelse huru inländske järnet må kunna förädlas förr än det utur landet Skieppas. Elliest warda mästa Manufacturerne arbetade uti Provinccerne såsom uti Wercestershire wid Starbridge stora Smidstäd, hambrar etc. af en M:r Crowly by Kingsen wid Bronncham i Warwikshire, Lås, nycklar etc Sheffyld i Yorkshire knifwar, wärjor och hwad som hwass ägg fordrar, Stålträ wid Tintem i Monmotitshire etz. Förtenta Järnbläck hafwa de åtskillige gångor försökt at giöra af den art som den öfwer Hamburg utur Saxen ditbringas, särdeles nyligen M:r Folley i Glocestershire hwilken med des härliga Järnwärk wännit stora penningar besynnerligenom små åtskillige manufactmanufacturer, till hwilkas förfärdigande stort antal af arbetare äre sammanbrakte, som dåck af honom inga penningar bekomma, utan då han wäger till dem en wiss proportion järn äre de förplicktade at derföre lefwerera så många dussin el: sorter af manufacturer och af det öfriga järnet få de giöra sig betalte för arbetet, men ehwad flit samma mästr folley anlagdt på det förtenta bläckmakeriet så har det dåck för brist på förfarit arbets folk mäst lemnas ehurudant hopp han sig för tenets befintlighet i Landet, om dess nytta giordt. Dessutom uppehålla sig i London och på många Orter i landet oräknelige handwärkare som af Järn- och Stål Manufacturer i gröfre och nättare Sorter sin nähring hafwa

af hwilka de som allehanda skärande Instrumenter såsom yxor, knifwar, Liar etc. förfärdiga kallas hwitsmits, och de som hästskor, Söm, spett Tänger etc utsmida Blacksmitz af hwilka wid Sedgley i Staffordsshire, wallsall och annorstädes många 1000:de äro boende, hwilkas maneer, handgrep och fördelar at undersökia längre tjd nödwändigt behöfdes, än iag därtill kunde anwända, ehuru förnöjeligit det warit, at utan hinder dem efter hwarandra få besicktiga. Ibland alla andra Manufacturer af järnwärck hwilka Engeland med särdeles nytta af ålder inrättat, warda anseenlige Stöperier och Styckebruk med stor flit drefne och widmackt håldne, hwilka wid de Masugnar som i Sussex och Kent till 15 a 16 stycken äre belägne, warda i myckenhet årligen förfärdigade, dåck dåck at sällan Stycken hela åhret giutes utan allenast några månader och de öfrige Tackjärn till at utsmida. Och ehuruwäl Masugnarne på flere ställen i Landet äre kringspridde, har iag dåck icke kunnat några stycken funnit uti andra än desse nämde Provincuer giutas, hwilcket dels så är anlagdt för des nära Situation till London och därwid warande Skiepps byggerj samt beqwämlighet af utförslen till Siön, dels härrörer af den milda Malm, som i samma orter anträffas, hwilcken under bläsningen wäl icke så rikt järnar som den hårdare rochminen af hwilka de öfrige provincierne sig betiena, men dåck är dygdig till Materien och i smältande så tractabel, at de af dess oart icke någon skada hafwa at befara. De närmaste Styckbruken

liggia när wid Tunbridge till hwilcka Masugnarne på samma maneer äre bygde som de förr beskrefne ugnar, brukande wid upsättning och smältning äfwen samma methode allenast twå pipor på et eller annat ställe äre upbygde hwilka tillförenne hafwa warit wid flera stycke bruk, men sedan de började bygga större Mas ugnar och widare Härdar, behielpa de sig nu merendels med en pipa, uti hwilken för Hettan skull, om wintertiden mäst giutes stycken, och om Sommaren Tackjärn till at utsmida. Ugnarne äre uti Sussex större än i Kent efter wid denne orten allenast 6 a 8 pundige af 1100 och 1200 skålpund wigt blifwa gutne på samma wjs som i Swerige är öfligit och giöts wid den ugnen som iag först besökte twå mil ifrån Tunbridge bridge hwar 16:de tima 2 stycken af 1500 skålpund wigt, giörande Centnern 112 skålpund. Formorne giordes efter wanan af leer med iblandat hår och dynga, woro bredewid hwarandra på ända nedsatte och updroges med en wind, men Styckerne borades alla horizontalt. Printz Robert hade wid desse masugnar giordt åtskillige försökningar at smälta med stenkol, särdeles de så kallade Pick-kol och dermed några weckor fort farit, men stället hade omsidor igenomgrodt af orenlighet och järnet af Swaflet blifwit så bräckt at där måste ophöras. Äfwen hade han ock med en mineral låtit dem under giutningen blandas, hwarigenom de för råss 6 a 7 år äre präserverade, såsom ock brukat många inventioner at giöra dem lättare ock dåck så fasta till skiutande som de ordinair tunga stycken. Arbetarne berättade mig at denne orten till Styckgiuteriers inrättande hade merndels

derföre blifwit utwald, efter malmen wore mildare under blåsningen än uti de öfrige Provincierne där Rockminer gingo hastigare igenom ugnen än arbetarne med formornes tillredande samt in- och utsättiande kunde blifwa färdige, hwilka wärk dels långt in i Landet, dels emellan Bergs klipporne wore belägne at utförslen fölle alt för swår. Elliest wille Engeländarne gärna erhålla priset at deras järnstycken skole till modellen så wäl som materien öfwergå de Swänska, hwilka de förebära lätteligen springa och för dess swåra wigt wara både kostsammare och beswärligare till at nyttia; Men som de Swänska på någan tjd om Styckebrukens förbättring giordt sig särdeles winning, lära de på intet sätt gifwa de Engelska efter, utan så mycket högre alltid begäras, som Engeland icke mer än än sig sielf hinner founera, och Hålland med flere orter af de Swänska sig länge behulpit, hwartill de så mycket mera förorsakade warda, som när Krig infaller, Engeland i gemeen förbiuder alla styckens utförsel, på det deras egna Skiepp altid må hafwa sådane i förråd at tillgå, och icke igenom transportation fienden gifwas tillfälle dem at borttaga och emot Engeländarne sielfwa employera. Ankar smides i Deptfort och Wapping strax wid London efter det Hålländske maneret till den storlek som till mindre och större Skiepp behöfwes, hwartil merendels Swänskt järn emploijeras och någon del Spanskt, som för dess blöthet skull under wällningen tillsätties, och ehuruwäl åtskillige ifrån Swerige sig winlagt at inbringa Swänska utsmidde Ankare särdeles H:r Leyoncrona som i Söderfors ankarebruk participant är

och sedan des ankomst till Engeland noga har undersökt hwad med denna handel skulle stå at giöra, men så hafwa de dåck dermed ey kunnat fortkomma, efter Engeländarne i förstone förklarat ankarne wid införslen för Contrabande och sedan med så hög Tull dem med så hög Tull belagt som subtil järn manufactur, icke williande at det handwärket igenom främmande warors införsel skall aftaga och Landet uti Krigstider af des brist komma at lida, Stål giöres någon del i Engeland af Swänskt järn men det mästa bringas ifrån Steirmark och Karndten öfwer Venedig eller Genua, hwaraf Skieppen som åhrligen gå till Hålland och Engeland ifrån nämde orter altid någon portion medbringa, eller de som allena på Spanien handla, finna där altid Engelska Skiepp Skiepp för sig, på hwilka de i Cadix den samma wahra transportera, det öfriga Stålet som till et och annat arbete tarfwas, hämtas dels ifrån Dantzig, dels Smalkalden, Solingen och andra Tyska orter öfwer Coln och Hålland, kiöpes också under stundom af det Swänska, men sällan efter handtwärkarne äre wane wid wissa Sorter af Stål, hwilka altid af dem begäres, såsom det Engelska til Sylar, Cölniskt till fältskärs Instrumenter, Steirmark till Knifwar etc. och emedan det Swänska icke uti sådane Sorter som de mäst äre kände med uti någon ymnoghet härtils är inkommit, så winner det wanliga godset altid priset och consumtion, till des det uti godheten emot det öfriga swarar och till facon, Knippornes wigt, inläggning i fat, och alla andra egenskaper det främmande Stålet blifwer ljkt giordt och med försicktighet i förstone understuckit.

Det mästa Stål som i England förbrukas, är et slag Tyskt Stål kallat Bundlestal hwaraf Centnern 112 skålpund sällies till 30 a 36 schil, et slag så kallat gadstal ifrån Cöln til17 a 18 skålpund ottingen och Steirmarkiske Cent: 44 till 45 Schil. men det som uti Engeland i Yorkshire och Staffordshire förfärdigas, sällies merndels för 26 till 30 schil. Centnern. Samma Stål giöres så wäl wid Scheffel i Yorkshire som wid Brumbey uti Staffordschire dåck af Swänskt eler Spanskt järn kallat Boulletjron och allenast till liten quantité 1 a 1 1/2 tunn i sänder i små ugnar uti hwilka järnet a 2 1/2 alns längd inlägges uti de så kallade Coffins och med behörige kohl och aska brännes till 8 dagars tjd mer eller mindre efter kolens godhet, hwarefter de uttagas och smidas till smala stänger af 1/2 Inch och 2 Inches 4kant, så länge sönder derbrutne till gadds at Stålets art af Kiöparen må kunna besicktigas. Af sådant Stål tillwärkas så mångahanda manufacturer at de näppligen här stå at upräkna, hälst efter nogsamt bekant är, at Engeland mer än någon anan nation uti sådant arbete florerar, derföre ock införslen af slika waror oftare är förbuden som af the Customs statutes kan sees, hwilka efter de tillika med Tullen och annor afgift på Metaller så wäl som andra waror, det ware sig Scavage, Package, Balliage, Tonnage eler Poundage etc. uti den tryckta boken af Rates äre fullkomligen infattade, så håller iag onödigt sådant här widlyftigt at beskrifwa. Smidewärck eller Flitting-mils äre ock här ock där wid järnwärken inrättade och särdeles at uti Staffordshire, hwaräst waltsar och ugnarne äre af samma art som de Leukiske och Swänske

och derföre onödige at nogare beskrifwas, hälst efter ugnen, the Rollers, Cutters och Sammanbindningen af knipporne äre af ljka beskaffenhet. Ehuruwäl i Enland anseenlige Järnwärk äre tillfinnande hwaraf en stor del af Landet warder fournerat och många arbetare deras näring hämta, så hafwa de dåck icke ännu förmått deras egen tillwärkning så högt bringa at icke en stor del af det som in i Landet consumeras af främmande järn måste tagas af den utländske Järnhandelen allena dermed drifwas; Ty fast än Engeländarne sielfwa willia prätendera at Engeland så wäl nu som tillförenne skulle wara mäcktigt att underhålla så många järnwärk som de tillförenne till 6 a 800 Masugnar förebära warit i gång, så kunna de dåck icke undgå at bekänna, det månge bruk äre medelst den ymnige införslen af af främmande och mästedels Swänskt järn ödelagde, och så wida iag af egit undersökande hade kunnat erfara icke öfwer 100 till 120 Masugnar i Engeland undantagande Skottland och Irland för tiden drifwas, hwilcket så wäl härflyter af det lindrigare pris som främmande Järns införsel medbringar, som ock af brist på Skog, hwilken efter handen aftagit och flera gångor wid Parlamentets sammankomster till öfwerläggande föranlåtit om icke de ännu behåldne järnwärken mera skada Landet i gemeen igenom Skogens äntelige förödande, än den nytta är wärd at ansees som några Privat Personer af dess drifwande hemfaller, men såsom de ey finna rådeligit at för hwarjehanda tillfälle aldeles blåtta deras Land af Järnbruk, så tillåta de helre deras drifwande på de orter där malmen är ymnogast och Skogen bäst medgifwer, än de skulle willia främmandes

discretion aldeles wara förbundne, särdeles med Styckgiuterier, hwilkas widmackt hållande för en mycket högnödigare Inländsk skatt billigt ansees, som Engelands wälstånd på Skiepps udredningar förnemligen beror, men at de wärken som i Kendt, Sussex Deanforét och annorstädes ännu idkas, kunna med Skog sig någorlunda förhielpa, härrorer mycket af den stora besparing af brännewed som igenom Stenkols myckenhet i Engeland förorsakas och hwad som till brännande elliest åtgår är mäst af små grenar ock qwistar eller annat ungt wärke som till Byggerier och kolning icke finnes dugeligit. Till at noga Specificera huru stor quantité järn i England årligen tillwärkas och huru den consumeras, är så mycket swårare at erfara som järnwärken icke under något General Directono handhafwes wes eller tillwärkningen af någon upbörds man antecknas, derigenom accuratare kundskap kunde inhämtas, utan emedan Järnwärken såsom annor egendom af Possessorerne utan afgift brukas och ingen Konglig Societet som de ädlare metallerne äre underkastade, och derföre hwar ock en Provincies blåsningar kunde besicktigas och öfwerslås förr än man om quanto wore förwissad, så synes antalet af masugnarne gifwa säkraste inledningen till at döma om tillwärkningens storlek hwilka efter de sig till 60 a 70 bestiga af hwilka största delen til 16, 20 a 25 weckor om året gå och i gemeen hwar Masugn om dygnet gifwer 7 a 8 skeppund så bestiger hela tillwärkningen till 50 a 60/m skeppund om åhret förutan hwad som i Irland af några Engelska är wordet inrättat och de Järnwärk som i Skottland på

några Orter drifwas, hwilka dåck litet lära förslå, emedan den myckenhet af järn som til Hull ifrån Swerige årligen försändes, sådant gifwer nogsamt wid handen. Det öfriga järnet som så wäl i landet åtgår, som till andra orter utskieppas, bringas antingen från Swerige, hwarifrån det mästa ordnarie 4 kant, vogage och medeljärn föres, eller ock ifrån Spanien utur Biscayen och Bilbao, hwilket är merendels bögt som det Swänska ögeljärnet men af 3 alnars längd och icke så bredt, hwilket såsom det mycket blött och smidigt är, till wissa arbeten wid Skieppsbyggerj begärligit, så sällies det ock Centnern merendels en schil. dyrare än det Swänska fjna, särdeles det som ifrån Bilboa kommer, men hwad som som hämtas från S:t Sebastian gäller lika med det Swänska. Detta Spanska järnet föres mera till de Orter som på wästra sidan af Engeland äre belägne, såsom Bristol, Pleymouth etc. hwaräst iag mäst Spanskt och mycket litet af det Swänska järnet blifwit warse, hwilcka orter såsom de närmare in till Spanien äre belägne och årligen farkostar med kläde, victualier etc. till Biscayen försända, så kunna de ock beqwämligare af deras Järn sig betiena än de östra och norra Provincierne i England, hwilcka med Swänskt Järn blifwa försedde, dessutan kommer ock esomoftast någon del järn ifrån Leuck öfwer Roterdam, särdeles Knipjärn, Skiepsbultar och en Sort af smala järntenar, som till spjk i Engeland opsmidas; Järnet i Engeland sällies altid efter Tunn, hwilcken giör 7 1/2 skeppund och hafwer som andra waror sin förändring

på priset alt som ymnoghet är af tillförsel, frihet i Siön eller andra omständigheter medgifwa, hwaraf frackter blifwa dyrare och Tullen enär så omtränges af Engeländare förhöjes; Ty ehuruwäl för många åhr sedan, då de Engelske Järnwärken wore flere til talet och icke så stor quantité ifrån Swerige ankom, en Tunn järn till 16 pund Sterling kunde utbringas, så hafwer det dåck nu på några Åhr bortåt merndels försållts för 12 a 12 1/2 pund till 13 pund Sterling, då Tullen ey mera gafs än 7 schilling för Tunn, hwilken sedermera till 27 proc:t när Kriget inföll, på järnet så wäl som på andra wahror förhögdes, at öfwer 30 schil. för en Tunn järn måste betalas och galt den tid som iag war i Engeland det Swenska Vogagejärnet emellan 13 och 14 schil. Cent: och annat Sorterat rat järn emellan 12 och 13 schil. lika som det Spanska ifrån S:t Sebastian, men det ifrån Bilbao 14 schil, och när det Swänska försåldes betaltes de wanlige öfrige omkostningar af Tull med 5 procent rabatt Staridge några d item Hospital Tull, Lichtergeldt, Laggelt och provision till några schil. på Tunn hwilcket af Köpmännerne som årligen ifrån Stockholm järn för deras räkning till Engeland afsända bäst kan erfaras, hwilket alt främmande Commissions hafware icke förgäta, så wäl i Engeland som annorstädes i dyraste måtta beräkna, och under titul af nödwändighet uti afgift afföra på det winsten i knappaste laget äganden af järnet må hemfalla, särdeles äre de expediter som i Cadix och andra Hamnar i Spanien boende äre, för sådan otilbörlighet så bekante at mången afskräckes ifrån de orters Commercie,

som dåck för den profitableste i Europa billigt skattas. Ehuruwäl af den stora quantité järn som ifrån Swerige till Engeland årligen försändes, en stor del consumeras i Landet, så wäl till ankar, Skieppsredskap, Byggerj i Städer och på Landet, wagnar och andra små fahrtyg och nödwändigheter, såsom ock till den stora myckenhet af smärre manufacturer som i Engeland mera än andra Orter förfärdigas, så förslår det dåck icke emot den quantité hwilcken Engländarne sielfwa till andra orter försända och dermed på utländske orter deras handel drifwa; Ty emedan Engländaren icke allenast i Wästindien widlyftige provincier äga, hwaräst ännu inga Järnwärk äre uprättade, fastän många som derifrån komma bewitna kan det wara af Järnmalm nogsamt imprägnerat, särdeles i les i Virginien Philadelphia etc. så hafwer dåck alt härtill af brist på arbetare intet Järn wärk där blifwit inrättat, synes ock intet wara troligt at Engländarne åstunda sådane där upbringa emedan deras egna utgående waror derigenom skulle aftaga, hwilcket de dåck altid mera bekymmersamme äre låta tilltaga än förminska, hafwa också wäl wid Irland som dess Öar och conquester altid brukadt den maximen at igenom landets Culturs inskränkande hålla England för sådane provincier nödigt, på det dess Inbyggare igenom bättre wilkor icke måtte wid något tillfälle förorsakas till upror och åstundan at söndra sig ifrån et så wida afläget Herrskap. Det går derföre intet Skiepp af det stora antal som till det så kallade nya Engeland åhrligen Seglar, hwilket icke med järn och des ma

nufacturer är kastat, såsom af Tulbils kan utwisas. Dessutan hafwa Engeländarne på andra Orter mycken stark handel, hwartill deras Compagnier äre inrättade såsom the Russia, Turcky och East Indie Compagnies, the Royal African Compagnie, the Greenlands Compagnie & the Compagnie trading to Hudsons Bay etc. dels årligen flåttor af Privatis utskieppas till Portugal, Spanien, åtskillige orter i medelhafwet, Canarie öarne etc. hwartill de stora Järnhandlare i London Joseph Harne, Thomas Westorn, William Benson, Turner etc. ansenlige partier försända, hwilket alt när det noga efterses, wäl skall kunna aftagas hwart den quantité Järn fördelas som ifrån Swerige åhrligen af Engländarne opkiöpes, ock synes wäl icke swårt at sluta, det ju Engeland hwad järnet angår icke så lätteligen skall kunna umbära Sweriget och lärer icke utan större re skada sina egna järnwärk til större tillwärkning. kunna upbringa; ty ehuru wäl Engländarne så högdt deras Land på allehanda sätt sökia at excolera som någon nation och wid alla Parlaments sammankomster till deliberation framföres huru landets Cultur och upkomst så wäl i mineralier som annor fruckt står till at befordra, samt öfwerflödighet i Landet hindras hwilcket äfwen nu 1691 d: 1 Decemb: uti the votes of the hause af Commons står infördt, lickwäl kunna de icke undgå at betiena sig uti många nödwändigheter af andra Nationer, hwarwid det allenast stode at önska at Sweriget allena järn i sitt Land hade och des pris efter godtyckio kunde disponera, så skulle wäl Engeland som Hålland bättre ord och mera penningar nödgas Sweriget anbiuda, men så mycket den ymnige Swänska tillwärkningen haf

wer fått afgång och befordrats egenom bättre köps gifwande och så medelst andra wärks utkladdande, så stor afsaknad torde stå at befruckta om igenom warans för högdt stegrande de trängde Tyske, Liukeske, Norske ja ock Engelske wärk der igenom skulle få luft och uppkomst, men at hålla järnet i medelmåttigt pris och hindra Engländarens stadiga efter tracktande at efter sitt godtyckio lindra eller höja des prjs, synes oförgripeligen wara både önskeligit och nödigt. Förutan ofwannemde metaller är Engeland med ingen ringa quantité af åtskillige slags mineralier begåfwat, hwilka de mindra än metallerne deras utgående waror och Commmercie märkeligen förmera, ibland hwilka victriol och alun ymnigere tillwärckas än uti någre af desse Nordiska tracter i Europa, utaf hwilka victriolen wid BrickBricklessis, Essex, Hampshire, Deptfort och Grewrksh ymnigt giöres utaf en lius kies som här och där wid Siöstranden finnes men särdeles på Ön whigt, hwarifrån Deptsors siuderi allena fournerades warande Kiesen lik den ordinarie Sachsiske wattukiesen eller de Swänska magra Swafwelkieserne som i runda stycken som gränpen anträffas, utaf hwilcka de mäst skinande hälst utwaldes och de mörcka gulråstige tillsattes i mindre quantité men de lösa myraktige kastats undan, hälst efter Kiesen i sådan myckenhet anbracktes at en Tunn wid Deptfort eij kostade mera än 6 schil. Wid Siudhuset war en grund eller bottn anlagd af 30 famb:r längd och ungefär 20 famb:r bredd till 4 a 5 alnars diup af Leer ock kallck starckt ihopstötte, hwilcken slättade sig på alla sidor och mitt uti så flackt at räge och wattn kunde afrinna i de rännor som wid ändan af sluttningarne wore

giorde och med bräder täkte. På denna bottn war kiesen utbredd till 1 alns högd och blef där stilla liggande hela 2, 3 a 4 åhren at af rägn utlutas, hwilket i rännarne efter hand samlades och uti den leddes till sumpen uti siudhuset. Kiesen som en gång war på lagd, blef där altid stilla liggande, till des han af wärman och rägnet småningom solwerades och med rägnwatnet aflopp och blef allenast hwart tredie eller fierde år med ny kies upfriskad, förmenande arbetarne at Solen efter hand mognar victriolen, kunnande de intet betiena sig af Elexivierande af Temsen som flyter när derwid icke eller af brunnar eller källwattn, utan allenast af rägn, som de kalla warmare och hetare, derföre siudningen och arbetet hindras då torra Somrar infalla el läng kiöld. Cistern eller sumpen i siudhuset är är tämmelig stor under gålfwet af Ekeplankor bygd et han kan hålla till 6 a 700 Tunn Lixivium men bör tillika med rännorne wara mycket täckt, wäl kilad och stoppad. Då luten deruti är insamlad, försökes dess starkhet med et ägg, hwilcket ju mindre de siunker ju starkare är luten, men kan icke länge lemnas deruti förrän det frätes sönder om icke luten igenom förmycket rägn är alt för swag och sedan pumpas luten här utur med en dubbel swängpump af bly, up i Siudpannorne hwaraf twänne woro uti et hus giorde af bly 6 al. långa 4 breda och 1 1/2 höga murade, de stodo på en mur af ungefär 2 alnars högd hwarpå efter bredden af pannorne 10 tum tiocka gutne järnbielkar woro till 1 1/2 qwarter ifrån hwarandra lagde och med Leer bestrukne och derpå så många järn

stänger korswis lagde att at Panbottn aldeles war betäckt och hettan af Stenkohlen allenast desse berörde. Luten som inpumpas i desse kannor kokades till des hon war något ingången, då ny lut uti en bredewid stående blypanna war afwärmd till at denna åter upfylla som under kokningen inpumpades, och under warande siudning inkastades gamalt järn till 20 a 30 skålpund då och då i bägge ändarne af pannan till at hålla luten heet och hindra anskiutandet af victriolen wid botnen af Pannan deraf ock continuerligen igenom järnets förtärande bublor syntes deröfwer upgå. När luten förmärcktes wara nog stark, som skier innom 18 a 24 timar, öses hon af i undersatte sumpar eler Coolers at Christaliceras, hwicka äre till 8 a 10 alnar långa, 4 alnar breda och 2 1/2 al. diupa där luten i 10 a 12 dagar lemnas och och anskiuter wid bräddarne det renaste och den orenaste victriolen wid bottn, men modren eller wattnet öses sedan derifrån och blandas med ny lut och victriolen optages och torkas på gålfwet at försällias, som nu skiedde för 6 schil. 100 wheigt, kunde ock lätteligen aftagas, at omkostnaden icke blef synnerligen stor derpå giord, efter bäddorne som en gång äro giorde i många åhr wara och 2 karlar i siudhuset kunde förestå hela arbetet, som bekommo 6 schil. i weckan hwardera. Hwad som af den Engelska victriolen af Färgarne i Landet intet consumeras försändes i stor quantité till Hålland och andre Orter, dåck största delen till Hålland, som af utskipningzräkningarne kunde sees, och kunde iag intet så noga erfara huru stor quantité deraf i Engeland åhrligen till wärkas efter wärken på flera ställen äre belägne der

utskieppningen skier, men Engländaren mente elliest at wäl till 2 a 300 Tunns årligen skulle i hela Landet tillwärkas, hwilcket ock wäl kan wara troligit, efter Kiesen i myckenhet är till finnande och Stenkol dem aldrig til Eldens underhåld kunna fela. Alunmalmen som förnemlegast i Yorkshire och Whitby såsom ock uti uti Pernbrock och Lunkashire warder funnen är af en blåacktig bergart hållande sig uti en slätt fallande fletze med åtskillige smala isprängde grå och bruna ådrar fördelt och ligger 10 12 till 18 famnars diup men dåck merendels mot någon högd så situerad, at brytarne ej hafwa af nöden diupa sänkningar eller schachter at nedgräfwa utan efterslå malmen wid sidan och foten af berget, at den så mycket snarare må anträffas träffas och upfordringen eij falla för kostsam, och är grufwan på somliga ställen så belägen at de utföre högderne kunna kasta malmen neder til platserne där han bör calcineras. När malmen bringas utur jorden är han tämmelig hård, men lemnas han något länge i Luften så faller han som annor nitrosisk kies sönder, derföre arbetarne skynda at lägga honom på råstan, hwilken är anlagd som kallråstarne här i Swerige dock till 15 a 16 alnars längd och 5 alnars bredd på hwilket ställe först lägges wed och kol till 1 aln el. 5 qwarter och der ofwan på malm till 12 a 13 alnar hwarefter weden itändes och när råsten böriar sättia sig, pålägges alt mer och mer Malm så långt som de förmå den upbringa, hwilcken sig efter hand itänder och brinner til dess swaflet är förtärt och malmen begynner hwitna då han slås i wattnsumpar

af timber bygde och med leer beslagne af ungefär 5 al:s längd 3 alnars bredd och 2 a 3 alnars diup och Elexivieras deruti et dygn, derefter luten uti en annan Sump pumpas på annor Malm och efter 24 timars tid åter utpumpas uti en annor med malm upfyld sump hwilcket 4 gånger sålunda skier och 4:de gången på frisk malm förr än luten släppes igenom rännorne til Alunhuset uti en stor Cistorn af ungefär 15 alnars längd och bredd och 6 a 7 alnars diup, emedlertid sätter luten alltid en oren slam ifrån sig och inprägneras altid mer af alun särdeles om malmen är wäl råstad, hwilcket här är mycket angelägit, blifwande Luten elliest röd och grumlig, som dåck bör wara hwit. Derutur öses luten uti Pannorne giorde af bly 9 fot långa och 5 fot breda och 2 1/2 foot diupa stående på giutne Järnplåtar af 2 tumbs tiock lek lek, hwilcka 5 a 6 månader wara förän de måste ändras. Uti kannorne kokas Luten ungefär 24 timar, dåck at wid börian då Pannorne äre tome moderwattn som täppes af den anskutne alun till 2/3 deruti fylles och en del af frisk Lut, men då denne till 4 toll är utkokad som skier i twå timars tid, öses ny lut dertill och så continueras et helt dygn då Luten är nog stark blefwen och håller det prof som med wattuwigt försökes, derefter inslås uti pannan wid pass et oxhufwud af Kelplut Lixivium algamarina, hwaraf luten böriar strax fermentera och utöses strax uti en annan blypanna, setler kallad till at sättia sitt Sedement från sig uti 1 1/2 till 2 timars tid, hwarefter Luten åter utöses uti sumpar af bräder Coolers kallade, där hon lemnas 4 dagars tjd ock slås dertill en wiss proportion af urin efter som Luten är ren eller oren, derefter alun anskiuter sig på bottnen

och sidorne af sumparne och moderwattnet öses derutur i pannan igen at tillika med frisk lut omsiudas, men alun uttages och afsköllies med friskt kiällwattn och slås åter uti en annan panna, Roknig Pan kallad, hwaräst det smältes ock kokas något litet och öses sedan genom rännor uti toma ballior ock kar, hwaräst hon i 10 dagars tid Cristaliserar sig till dess hon är wäl kall, sedan tages ut ock föres till stora huset där han sällies för 18 schil. 100 wheigt eller något mer och mindre, efter som wärken äre belägne och förmentes till 500 Tunns årligen i Engeland häraf tillwärkas, hwilcken handtering privat folk för sig drifwer, efter den fördelning som tillförenne wid Grufworne är giord, ock kan man wid victriol och alunwärk icke så noga efterräkna hwad omkostnad derpå derpå löper efter sådant mycket kommer på lyckan och handelsen uti siudandet. Blyet giöres i myckenhet i London och särdeles blef det nu förfärdigat hos en Doctor Savadge neat Honkay in the kole, hwaräst bly först smältes i en härd och giöts uti en Järnforma till en knifsbaks tiockled och en twärhands bredd och 3 qwarters längd, sedan rullades samma bly så tillhopa at den ena ringen ey rörde den andra, på det blyhwittet skulle kunna sättia sig deremellan. Desse rullar läggas uti deglar eller krukor som äro en span höga stående på en liten underformerad fot och sedan en liten bottn är utlagd i pottorne på hwilcken blyrennorne stå, slås deruti Äticka och deglarne täckas med runda blyplåtar ock nedsättias uti en 4kantig Jordsäng, af frisk hästdynga tillredd, så hög et 10 a 12 påttor kunna stå öfwer hwarandra och så många

i rad som man behagar, hwilcka alla med bräder wäl täckte lemnas till 3 weckors tid så insatte, derefter de optagas och den hwita på det nu utrullade blyet sittiande materien eller flagorne af blyhwittet afskrapas och blyrullorne till nytt bruk förwaras, men ceruessan males emellan et par Stenar med källwattn hel fina, och sedan hon är torkad och genom et flor sicktadt och det qwarliggande grofwa åter å nyo malit, till des det blifwer fjnt- knådas blyhwittet till en hands stor krit stycken på bräder ock torkas till des det blir Lagom hårdt och beqwämt at försällias som nu skiedde till 20 schil Centnern. Schwartbly eller blyErtzen som brukas at giöra blyErtz pennor af, finnes i England wid Keswyk i Cumberland, kallad Blacklead eller Kelloco, hwaräst iag wäl icke warit men Engeländaren berättade det finnas nas i strykande malmgånger som annor blymalm och grufwan allenast öpnas hwart 10:de åhr på det igenom ymnigare till wärkning priset eij må falla på malmen, som dess utan icke hafwer större afgång än hwad till ritande och sådanne blyarts pennors förfärdigande behöfwes, hwilka dels i England killredas dels i Hållande hwart malmen i myckenhet öfwerföres och försällies. Stenkohl hafwa i långliga tjder warit de förnemsta förmoner som Engeland både till skogens besparing för Bergwärkens drifwande som ock till wärmens underhållande uti oeconomien och allehanda arbetens förrättande hafwer niutit, hwar af största delen af de Engelska Provincierne så äre upfylte at sällan någon mangel derpå finnes, men största quantiteten bringas til London från NewCastel och hwad som i

Provincerne här ock där utbringas consumeras mäst uti dem sielfwa, af hwilcka Grufwor iag åtskillige på mendiphile och uti Glochestershire befarit och befunnit kolen ligga 3, 4 a 5 famnar och ibland diupare under jorden uti strykande gånger och fletzer hållande sina wissa lager, äfwen som om järnmalmen tillförenne är berättat, fallande i 10 famnar til en famn och ibland mindre, dåck ligga sällan eller aldrig rät perpendiculairt eller horizontalt, utan äre altid så kallade Ranging mines eller slutt fallande kohlstrek, derföre de ock efterslås så mycket som skie kan närmast opp wid dagen, på det wattnet och opfordringen på diupet icke må hindra arbetet när som jorden och sanden är upgräfwen och kohl anträffade äre de äfwen som mans felder-Schiefer med små klyfter delte uti wissa Strata af kohl, som hwardera hafwa deras särdeles namn namn efter ortens wana och ligga 2, 3, 4 a 5 tum eller och flere fötter öfwer hwarandra, såsom wid mendip en Grufwa hade efter handen en Leera och derunder 1 gards tiock järnmalm som till intet kunna brukas, efter inga wärk woro där inrättade utan kastades i dagen bort, sedan top Coal, fine Coal Heat, Long Coal, Gayflor, SpinCoal, Lomflor, Bottom Benck etc. och derunder fants åter järnmalm till 1/2 gard hwilken lemnades, men kolen som fölle ifrån Öster til wäster 1 fot i 5 fötter och hade sitt strykande i Norr och Söder kilades sönder och windades uti et litet schacht af 12 fambnars högd, kohlådren borttogz till 8 a 9 fambnars widd, där lemnades pelare af kolen, RotGilan kallade, utan at den något förtimbra eller underbyggia, efter ironsthore som öfwer hängde war tämnmelig fast och desse kol mycket hårdare än i de öfriga Grufwor, hwilcket brytaren så mycket

mera behagade, som de woro duracktigare i Elden, och de för deras hårdhet med elakt wäder intet incommoderares, hwilket wid klyftige och lösa kohl berättades ofta hända, fast än desse fordrade starkare arbete till at löshuggas, så at järnmalmen med litet wed ibland måste brännas förr än de kunde komma åt kohlen. De hölle altid för en wiss regel at ju diupare de kommo, ju bättre blefwo kolen, derföre de ock om wattnet icke mera tillflödade, än at det med lätt möda kunde utbringas, som skiedde dels med små stollar, där högden sådant tillät dels med opwindande af folck och hästwindar, gingo på diupet så långt som de förmådde och giorde wissa fördelningar eller Wallings på Grufwan som med pelare understöddes, och emellan dem små ingånger Turlings kallade, hwar igenom genom kolen utbringas och wäderwäxlingen skier, är detta kolarbetet i Engeland så gement, at sällan någon gemen arbetare i Provincierne wistas som icke kan låta winda sig neder i kohlpitten och bryta kol om så påfordras, derföre han sina 4 schilling om weckan bekommer eller betales efter quantiteten som han utbringar, hwilken efter Grufwornes beskaffenhet är mycket åtskillig at då uti sombliga 20 a 30 Tunns om weckan opfordras kan utur de andra ej öfwer 10 a 12 tillwäga bringas hwilket hwar ock en privat person på des grund utan widare intrång har tillstånd at eftersöka och låta bearbeta bäst han förmår, derföre han ingen är skyldig någon räkenskap giöra. Salt är wäl i den myckenhet icke i Landet tillfinnande, at hela Engeland dermed kan spisas, dåck warder det så wäl af saltbrunnar utkokat

uti åtskillige Orter i Cheshire såsom ock wid Droytwick i Worchestershire, Staffordshire etc. och af Siösand giordt i Lanchashire såsom ock i Skottland at ingen ringa del af Landet dermed warden understödd, som på stället en Barrow af 6 Pecks sällies för 1 schilling, hwilckets differente maneer uti tillredande och utkokande här för widlyftigt wore at utföra. En stor formån hafwen Engeland af den myckna Galmeijan som uti dess bly grufwor finnes hwilken iag intet anträffat, som i Aken hafwa sina ådror och grufwor, utan wid och ibland blymalmen sittiande af en blekröd färga, men tyngre än den öfriga jorden, at hon deraf kan kännas och skillias, hafwer ock inne uti sig ofta så ren blyglantz at iag wid första anseende ey fant henne annorledes än en smirig fet jord, sådan som som i sina klyfter i wåra Swenka grufwor ibland öfwerfares, men arbetarne som i blygrufworne wistas, äre wid henne nogsamt wane och skillia henne dels uppe i dagen ifrån blymalmen sedan den är upfordrad, dels nedre i Grufworne, derföre och intet särdeles om henne står at beskrifwa, mer än om blywärken i gemen är sagt, hälst efter ingen wisshet är huru mycket Gallmeja anträffas kan, och hwad omkostnad dertill går, utan hon till wiss quantitée esomoftast anträffas, och utbringas bäst som skie kan af dem som blystreken i possession hafwa och drifwa, af hwilka iag henne allenast på mendip blefwit warse, men om hon i egit strek winnes, så kan hända at sådant i andra provinccer skier, det iag min resa ej dirigerat, hwarwid iag dåck nogsamt kunde aftaga at den Engelska Gall

meyan allena till Mässings giörande ey måste aldeles wara tienlig efter som det Compagniet som wid min tid mässings makeriet begynte ifrån Aken Gallmeya förskrifwa som han ock flere gångor ditbracktes i liten quantité, hwilcken äfwen torde uträtta det Engelska mässings wärken ey bättre utgång winna än de tillförenne haft, då de all Galmejans utförsel hafwa låtit förbiuda, på det deras mässings wärk så mycket lättare skulle bringas till stånd. Dessutan finnes många slags jordarter i Engeland af åtskillig Leera, Kalk, Gips, Marle, Sullers, Lardh, Tabaco, pigs Clay, umbra, Sten et Clay ochra, Lac Luna, röd Bolus, Larn, åtskillige Slips, pebles med quader och Taffelstenar och allehanda Brått stenar etc, hwilcka de till hwariehanda behof sig till nytta anwända på åkrar, Engiar, Husbyggnad samt Kiärils och husgeråds sakers sakers förfärdigande at Naturen synes Engeland hafwa tilldelt alt hwad andra Länder styckewis possidera och såsom et Land fullt af Mineralier och allehanda slags wäxter är deras förnöjeligaste hemwist som till naturliga Speculationer och Chymien hafwa behag, så hafwer ock Engeland wunnit pris at det med Tyskland ämulerar uti Chymiska wettenskaper och präparationer af allehanda färgerier, medicamenter, hushålds nyttigheter samt micaniske arbeten brukelige saker, hwartill så wäl åtgången in och utom Landet dem låckar, som ock Konungarne sielfwa tillika med Parlamenten och privat personer medelst egen curiosité dem animerat; Och ehuruwäl Konung Hind. den 4:de till at förekomma falskt mynts hembliga utbringande hade låtit förbiuda all multiplication af Gulld och Sillfwer, wid straff af Fellony, har lickwäl sedan Kong Hindric

den 6:te med parlamentens godfinnande utgifwit 4 patenter efter hwarandra med Commission till 10 förståndige personer at undersökia sanningen af gull och Silfwermakerj, hwilcket efter kommande Regerande konungar och drottningar flera gångor låtit fortsättia, på det de en gång måtte erfara om så många Scribenters föregifwande antingen hade någon grund eler allenast på lösa inbillningar bestode, men ehuru de sig derom beflitat, så hafwa de wäl wackra och nyttiga curieusiteter med sådant arbete tillwäga brackt, men dåck intet kunnat hindra, det ju så wäl i Engeland som annorstädes mäckta många högre och nedrigare personer sig uppehålla, hwilka af Gullmakerj så äre intagne at de ingen tid, förstånd eller medel förnöjeligare anwända än än de som i så rjkgiörande Speculationer consumeras. Till at promovera så wäl Bergwärkens opkomst som andra wettenskaper, hwarigenom deras Land måtte blifwa cultiverat, handwärk forkåfrade, Commercien förökt och alt tillgiordt som igenom mennisklig försiktighet till et Lands fullkomliga wälstånd kan förhielpa, hafwa Engländarne från långliga tider icke underlåtit at wara så högdt omtänkte som wakande och nitälskande Hushållare nånsin kunnat förmå, derföre hwad som hwar och en privat person för sig sielf icke förmått tillwäga bringa, hafwa de inrättat Societeter och förutan de twenne före omtalte Societeter, hwilka den första till befordran af Malmers och Bergarters opfinnande, och den andra till funderande af så kallade mineral wärk, bestående i Hyttor

hambrar, Smidwärk, Plåtsmidning, Trådragning etc och alt hwad under namn af Metalliske manufacturer begripes, war funderat, så hafwa de ock igenom den så kallade Royal Society auctoriserad af Konung Carl den 2:dra medelst ospard flit och omkostnad giordt sig så informerade om andra Orters bergwärk, in- och utom Europa, at näpligen någon ort kan nämnas, dess beskaffenhet de sig icke hafwa bekant eler någon manufactur, handtwärk, machine eller annor tillredning anlagd, dess procedurer de icke omständeligen hafwa undersökt och antingen i sitt egit Land allaredan inrättat, eller till annan tid förwarat. Samma Societet för ungefär 40 år sedan är begynt med dagelige sammankomster af lärde och curieuse män först i Oxford och sedan i London, hwilkas förehafwande förnembligast bestod af Lust och åhåga till undersökande af naturliga wettenskaper, hwilka de förmente igenom sanfärdige berättelser, flitige samtal och corresponden correspondencer samt idkesamma experimenters anställande uti twifwelacktige mål bättre kunna efter hand utletas, än de genom mödosamt Läsande af tryckte böcker kunde inhämtas, om hwilkas trohet man altid måste twifla och sällan finner de mål grundeligare beskrifne på hwilkas beskaffenhet en säker kundskap af naturlige tings sammanhang dock synnerligen beror. Uti sådane sammankomster hafwa Anno 1658 åtskillige höga Herrar och förnäma Personer af allehanda stånd begynt sig infinna uti Greshams Collegio i London hwars Onsdag och Torsdag, men då den stora revolten i Landet inföll, hafwa de wäl på någon tid måst innehålla med slika förehafwande, dåck straxt derefter med större Lust åter begynt träda tillhopa och sitt endaste ändamål deruti satt, at de måtte författa sanfärdige beskrifningar

om allehanda Naturliga ting, samt deras handterande, nytta, tillredande, förbättrande, mangel och förmåner, på det de sielfwa och deras efterkommande måtte erhålla säker wisshet om den mening som man härtills fattat uti Naturliga saker, hwilcken igenom bättre erfarenhet nu kunde gillas eller förkastas, och hwad som härtills ej wore uppenbart till gemene mans och hwars och ens enskyllta nytta, komma i Liuset, hwilket till at befrämia de höllo nödigt, at adjungera sig förståndige personer af allehanda religioner, Landskap och professioner, Mechanicos, Chymicos, af hwad Stånd de måtte wara, allenast de woro skickelige at gifwa dem förnöjelse i det de sökte, hwarigenom de så wida brackte at Kong Carl den 2:dra förklarade sig sielf för fundator och Patron af sådane wärk mäns sammankomst, kallande kallande henne den Kungl. Societeten af London, hwilken han särdeles privilegia och egit insegel förundte och förordnade dertill en Präsident samt 20 Consiliarios och adsessores, alla förnambliga och berömliga män af hwilcka Präsidenten årligen skulle Andersmässo dagen ombytas och wällias af Assessorerne och af desse 10 hwart år ombytas och andra Socii i dess ställe tillsättias, at wara om onsdagarne tillstädes wid sammankomsten, derwid ock en Räntemästare och 2:ne Secretarii skulle underhållas, 2:ne Curatorer eller Experimentister, en Clerck och twenne upwacktare samt Kopparstikare och boktryckare antagas, hwarwid Societeten ock gafs frihet at taga så många döda Kroppar at anatomiesera som de behanade, gräfwa ock arbeta i jorden hwar de wille, hålla correspondencer till främmande

Provincier och obehindrade wärkställa alt hwad Societeten til Philosophiske, Mathematiske och mechaniske wettenskaper befant tienligit och nyttigt, derföre ock wissa constitutioner opsattes, hwilka Societetens ledamöter wid anträdandet redeligen betygade sig willia efterlefwa, som de ock af Konungen sielf och Prints Robert blefwo underskrefne ock ännu hållas, så som at samnankomsten skulle skie hwar onsdag i Greshams Collegio, då ingen utan Präsidentens låf skulle få wara tillstädes mer än de ordinarie Socii och där anställa discourser, observationer, Experimenter och correspondencer om naturlige ting, och hwad som af samtelige Societeten ey kunde undersökias skulle af de twänne Curatorerne blifwa experimenterat och Societeten berättat en gång om åhret åhret skulle election skie af nya Sociis och Präsident. Räntemästaren skall hafwa Cassan under händer och en summa af 20 Cronor efter Präsidentens ordres få utgifwa, men hwad deröfwer stiger, angifwes för hela Societeten, Curatorerne skulle niuta en wiss Summa af Societeten till årligit underhåld som efter revenuernes tilltagande skulle ökas, dock icke öfwergå 200 pund Sterling, derföre de böra wara förfarne män, som äre Capable och förstå rätt at giöra observationer och experimenter etc. hwarwid också sedermera förordnat blef at af främmande nationer åtskillige lärde ock curieuse män äre blefne ledamöter utwalde, hwilcka med Societeten correspondera och äre såsom Socii Honorarii frie för all utgift, deremot de Inländske årligen gifwa till 3 a 4 pund till Societeten under

hålld, men den förnemsta inkomsten består af de ansenlige Donationer och Testamenten som så wäl Konungen, som åtskillige höga Personer dertill förärat, medelst hwilcka icke allenast de förr omtalte Personer warda lönte, utan ock et skiönt Bibliotheque af Matematiske, Mechaniske, Chymiske och andre böcker angående Historiam Naturalem är anlagt, samt et härligit musäum af allehanda Naturlige rariteter inrättat och så wäl allaredan otaliga Mathematiske wettenskaper utgrundade, som ock allehanda Processer i Bergwärck, jordens Cultur, handtwärcks och Manufacturers befrämiande ännu dageligen samblas, at ingen twifwel är, det ju et sådant berömligit Kongligit wärk till Engelands och andre länders märkelige märkelige nytta i längden lärer aflöpa och tiena. Ifrån Engeland begaf iag mig tillika med de Regementer som transporterades i Martii Månad ifrån Irrland på et af dem medgifne Couffardie Skiepp till Hålland, hwilcken wäg iag nödgades bruka, emedan ingen lägenhet kunde finnas wid påstående krig at komma ifrån Engeland gerade öfwer till Frankrjket; Ty ehuruwäl Enke drottningen utaf Engeland med fransöske pass war försedd at fritt öfwer Calais få passera igenom Frankrjke till Spanien och Portugal, war Hennes Pass dåck så inskränkt at hon ey flere Personer i des Suité kunde medbringa än uti Passet allaredan wore Specificerade, icke eller war någon möjelighet at på de Skiepp som ifrån Brest, S:t Malo och Calais

fångar esomoftast öfwerbrackte och förwäxlade, kunna med någon säkerhet öfwerkomma, ty blef iag nödgad som sagdt är at betiena mig med långa omwägen öfwer Hålland, hwaräst wäl icke några Metaller warda tillwärkade, efter hwarken Landets belägenhet, jordmon eller Skogars och Strömars befintlighet dertill gifwa tillfälle, men så hafwa dåck allehanda slags metaller och Mineralier där så stark förwäxling, at af hwar Sort wara på en ort anträffas än man lätteligen på de orter skulle skiönia hwaräst sielfwa metallen warder tillwärkad. Järnet kommer mäst ur Swerie och någon dehl ur Spanien, Norrwägen Lyuk samt Surland och flere orter uti Tyskland, ibland hwilka alla dåck det bästa skattas wara det Swänska. Största quantiteten quantiten bringa altid ur Swerige, och at ifrån de öfriga orter någon del hämtas är icke mangel på Swänskt järn, som wäl skulle kunna förslå at upfylla all den öfriga repen, men såsom Hålländaren på flera Orter sin Handel hafwer och altid söker sina nödwändigheter utur flera händer uti hwariehanda tillfälle at kunna hämta, så emottager han hwars och ens wara och betienar sig deraf efter som han beqwämligast den kan emploijera. Spanskt Järn war wid denna tiden litet tillfinnande som brukas ibland till Skieppsköhlar, hwartill det för dess breda facon är dugeligit, dels försändes det ock till de Orter i Barbarien ock Africa såsom Salée, S:t Croix etc. hwaräst Inbyggarne med sådan järnsort, då den Spanska handelen i der orten florerade äre wane wordne och der

före nu af Hålländarne deraf blifwa försedde, och är märkeligit at det Biscayske järnet i Hålland gäller nästan lika med det Swänska medeljärnet, deremot det dåck i Engeland altid gäller något mera, hwilcket förmodeligen af Hållands starkare handel på Biscayen härflyter hwarigenom hon deras järn lätteligen kan afsällia. Af det Swänska järnet ästimeras mäst det så kallade Öhregrunds järn hwilcket till en gl. mera för Centnern i gemen utbringas, än det järn som ifrån andra Swänska orter ditkommer, så at då wid min tid Cent:n af groft ordinairt och medel järn till 5 fl. 10 a 15 st. såldes, och fint för 6 fl. 6 st: betaltes, deremot det Öhregrundiska med 7 gl och 5 st, Luyks järn är altid bekant at wara af sämre godhet än det Swänska, derföre det det ock merendels ankommer uti giuterier och et tämmeligit partie till Skieps bultar ocl spjk utsmidt, hwilcket här så wäl som på Ammiralitetet som Ostindiske Compagnie Timberwärf förbrukas, i dess ställe det Swänska till äfwentyrs wäl skulle kunna försättias, om det efter ortens bruk wore sorterat. Utur den tracten af Tyskland som gräntzar in till Rheinströmen omkring Coblentz och på Lonströmmen äre belägne, samt ifrån de Surlandske wärken omkring Cöln ifrån Solingen och Walldeiske Gebietet, såsom Fallender Bruk ifrån Eifel, kommer ock åhrligen någon del järn, af åtskillige Sorter, särdeles kulor ock ammunitions-redskap, tillike med Järnhällar och Platter, äfren ock ifrån de Hartziske wärken öfwer Böhmen både giuterier och groft Järn

hwaraf de betiena sig uti byggningar, Peelare och ledstänger på Broar och annor sådan redskap, hwartill den bräckte Materien kan brukas, då ifrån Solingen bringas mäst tunt slagit järn som brukas till tunneband och någon del Knipjärn, men förnämsta quantiteten bringas altid som sagt är ifrån Sweriget, kunnande här i Swerige lätteligare uträknas, huru många 1000:de skeppund åhrligen till Hålland afgå än sådant där i Landet ärfares hwaräst Järnet till flere Orter anländer ock utskieppas, hwilket järn fournerar Skiepps byggerierne i landet, derwid så mycket mera åtgår som et wäl bygt Skiepp en tämmelig portion af järn drager, och sådane många af mindre och större slag åhrligen ligen i Hålland förfärdigas, den öfriga delen opgår till allehanda redskap, fahrtyg, husgeråd och annat sådant som till dageligit bruk behöfwes, hwarwid en wacker ymnoghet till ankarsmiderier så wäl i de Stora Amriralitetz och Ostindiske Compagnietz wärkstäder som uti de mindre pivat ankarsmidior dagelig consumeras, betienandes sig wäl desse af någon del Luyks och Tyskt järn, men de förra altid af det Swänska; Hwad sedan öfwerskiuter fördelas med afgående Skiepp till åtskillige orter, dit Hålland sin årliga handel hafwer inrättat, och wore för denne tiden ibland de begärligaste märken etc. Krönt krönt , af hwilka tilika med andra åtskillige sorter de många Negotianter hwilka förutan de Dorftiske, Rotalte

mer, Harlemer, Lerdomer, Horner Middelburger Kiöpmän etc som äfwen anseenlig handel härmed drifwa, Trippar, von Kay, Pelss, Breda etc som för denna tiden uti Amsterdam skattades för de förnämsta, på flere orter till de Ostjndiske kusterne, åtskillige platzer uti medelhafwet, så wäl på den Spanske som Italienske och Barbariske sidan, samt Africa och någon del af Wästjndien åhrligen större eller mindre quantité utsända, hwarwid ock mig berättades, at det som till Ostjndien afgår, mäst till Skiepsbyggerier där i orten förbrukas och hel ringa dermed negotieras, men det som till Guineeska Kusten försändes, hugges i korta stycker och förbytes som andra waror emot swarta Slafwar, hwilka sedan till Spanske Wästindien til at arbeta arbeta i minerne försällias, men ehuru bekymmersamt man må sig winlägga at erhålla någon Kundskap om quanto som till hwar ort afgår, så lärer man i wärket finna, at näppeligen någon som i Hålland dageligen wistas och så wäl wid TullContoiren som Compagnie-Husen giör sig bekantskap, kan det tillfyllest utleta, at deraf något wist förslag må kunna fattas, medan i gemen till de orter sällan något Skiepp afgår, som icke i någon del mindre eller mer järn inlastar, men dåck med den åtskillnad, at en resa utskieppas mer än den andra, och då man de ymnige afgående fahrkostar betracktar, som ok den stora quantité som i landet consumeras, så skall lätteligen kunna eraktas, huru den myckenhet af järn blifwer fördelt, som till Hål

land ifrån flere orter årligen ankommer, dessutan af utgående Skiepp icke så noga erfaras, hwart dess innehafwande waror försändes, efter de dels sielfwa icke weta hwart de anlända, dels andra orter wid afresan angifwa än de ärna besöka, hwilket så wäl med Östjndiske, som andre bilöpare i myckenhet practiceras, icke eller kan utaf den ur Swerige afgående quantité något säkert slutas, huru mycket deraf uti Hålland årligen afsättes, emedan under stundom händer, at ett eller flere Åhrs provision i Hålland blifwer qwarstående, hwilcket för en liten tid sedan har förorsakat de starkaste Järnhandlare i Amsterdam at önska det på et åhr eller mera, intet järn utur Sweriget till Hålland måtte måtte ankomma, men dermot särdeles händelser, såsom ofred, många Skieps förgående, wådEld uti Städerne och sådant mera kan förorsaka at på et år utskieppningen mycket öfwergår den quantité som de förra åren warit wanlig, och alt derföre allenast et ofullkomligt project kan giöras öfwer järnets årliga afträck i Hålland, men den närmaste underrättelse synes ej på bättre sätt kunna inhämtas, än at man slår flera åhr ihop af det quanto som ifrån Swerige på Hålland är Skieppat, och tager deraf et medium, då någorlunda afses kan, huru mycket Hålland till Landets consumtion och handelens fortsättiande åhrligen afsätter. Omkostningen som på Järnet giörs i amsterdam ändrar sig efter tiderne, då både frackter och Assecurancer så wäl som pålagor

af In- och utgående waror förhögas eller förminskas ock plägar frackten i fredliga tider på et Skiepund betalas med 1 g. och 8 a 10 st:r dertill Convoy, Skutfrackt, Packhuspenningar med provision ock andre små omkostningar stiga till ungefär 2 g. och af utgående järn belöper sig omkostnaden på 1000 skålpund Skutfrackt 4 st: Inarbeten i Packhuset 4. Packhus sener p:r månad 3. en njt levern der Verkooper 4. Wrogt 4 1/2 Waggeldt 10 macklardy 3 förutan provision och Tullen hwilken till twå g. eller 2 g. 5 st: plägar betalas, efter ortens lägenhet dit hon skieppas, som utförligen uti den bifogade tryckta Convoy listan finnes Specificerat. Stål bringas wäl någon del utur Swerige men är intet synnerl:t synnerligit begärligit och hafwer sållts 100 skålpund för 10 1/2 g. hwaraf någon del sändes till frankrjke, utan det begärligaste är det Steirmarkiske, deraf en Bosch af 112 skålpund såldes wid min tid för 24 gl., såsom ock Dantziger stål, hwaraf das Vösgen nästan lika pris med det Swänska föryttrades. Skåltråd bracktes mycket ifrån Surländske wärken och såldes Centnern till 26, 28 a 30 f. och något mera eller mindre efter des finhet. Järnstycken äre i fredlige tider intet så Courant wara, men wid denne tiden frågades i Hålland efter dem mycket starkt, och woro alla förbudne at till Salu utföras, bringas dit största delen utur Swerige och blefwo wid min därwaro många gambla stycken förauctionerade som för dess obehagelige facon länge legat rotade, de mäst begärlige woro de smärre sorter, 1, 2, 3, 4. 6

och 12 pundige sällan 8, och gullo de smärre till 15 g. och de större 12, hwilken handel Trippanerne H. Bouers, Rolof, Brasch, Philip Cason mäst innehade. Ifrån Coblenske wärken kommo ibland några stycken, men icke till någon ymnighet, efter de myckna Styckgiuterier, som deromkring tilförenne warit i gång, merendels äre wordne ödelagde sedan de Swänske wärken äre brackte i starkare tillwärkning. Ifrån Layck bringas äfwen några små Stycken hwilcka som Petreri öfwerst på Skieppen brukas, men till stora Sorten äre de odugelige, emedan de gärna springa när de med några skott äre upwärmde i Styckerne proberas i Hålland på nytt de små en gång och de stora twå gångor med Enkel ock Dubbel laddning, men metalstycken giuta Hålländarne sielfwe sielfwe så mycket de behöfwa, och de öfrige Järnstycken som till deras egna Skiepps utredande eij behöfwes employeras till ny Skieps rustning, hwilcka med alt tillbehör färdige till Genuesern, Spanioren och andre Nationer försällias. Koppar fants för tiden mycket litet i förråd, utan de förwäntade honom dageligen från Swerige hwarifrån Hållandaren nästan allena all sin Koppar bekommer, så wäl går som utsmidd, förutan litet Koppar ifrån Norrwägen och Bladkoppar som sändes ifrån Hamborg, af Swänskt mynt finnes där ock altid någon quantité som såldes wid denne tjden till 63 gylden Centnern, men gårkoppar till 61 och den Norrwegiske till 60 gylden, af denne koppar skickas en stor del till mässingswärken i Aken, hwilka

utan Swänsk Koppar icke gärna kunna underhållas och den öfriga delen försändes äfwen som järnet till åtskillige orter in- och utom medelhafwet, hwarom tillförene är förmält, och någon del berättades utsmidas wid Felve öfwer Hardewisk, dit iag dåck intet hinte förresa. Wid denne tiden beklagade sig Kiöpmännerne, at ingen Koppar Amsterdam war i förråd men wäntades lickwäl dageligen ifrån Sundet, hafwande 4 Pels största Kopparhandelen då undersig tillika tillika med en Rjtgers, till hwilken Cronkopparen berättades wara addresserad. Denna Koppar som sändes på Aken betales dels Contant men förbytes mycket emot mässing oparbetad i kietlar och andra sorter som ifrån Swerige icke så goda utbringas, som de uti Aken Aken blifwa förfärdigade, särdeles hade man den meningen om kettelgods af hwilket en Köpman Johan Hindrich Menchen ifrån Swerige flere sorter hade låtit nyligen utbringas, men dåck inga så täte och jembne bekommit som han requirerade. Theen och bly hafwer Hålland ifrån Engeland tillika med victriol hwaraf Centnern med 5 1/2 till 5 2/3 f. betaltes, såsom ock en del af Alunmen dåck mäst Romersk ifrån lumiore, gällande 32 Sh. Centnern såsom ock någon del ifrån Lugkske Gebietet. Ifrån amsterdam reste iag till Hertzogenbush på Mastrich hwaräst iag å nyo besåg det renoverade Petters berget, hwilcket wäl ingen metall så wida bekant är innehåller, utan allenast en lös sten som ur berget utsågas och till Byggningar brukas, men är dåck med Bergzfästen och pelare så wäl ordinerat, at iag intet Bergwärk anträffat som Salbergs grufwa warit likare än detta Petters Berg. Det räknas öfwer 1 1/2 mihl på längden

och 1/2 på bredden bestående af hwit blötsten, såsom ihoprunnen Sand eller kritsten, deruti större ock smärre flintstenar utan något wiss strek styckewis ligga, hwaraf Fransoserne då de i förra kriget innehade mastrich hafwa brändt kallck och til lika med stenen till fästningens murande brukat, elliess synes i berget inga ådror utan alt är ljka compact, undantagande at ibland stora klyfter ofwan ifrån jorden infalla, hwarigenom så wäl småsteen som daggwattn arbetarne under stundom incommoderar, huru diupt den hwita Sandsten grundar sig har man icke kunnat erfara, men emot dagen betäckes han mot 1/2 1, 2, a 3 alnar med swart mylle som af gräs och allehanda säd är fruktbar, sielfwa stenen är uti berget blöt at han med fingrarne kan sönderrifwas, men hålmar så så i Luften, at största delen af Husen i Mastrich däraf äre byggde, blifwer först inuti fasta wäggen delter med en skärfsåg i sådan figur och storlek som man will hafwa honom, hwarefter han utsågas och på kärror ur berget kiöres, hwartill hästarne medelss lång öfning äre så wane at de uti mörkret på den smala mellan sänkningarne löpande wägen hela halfwa milen af sig sielf fortkomma bättre än någon annan dem kan styra eller leda. Mäst alla stenar hålla uti sig åtskillige lager af mulor till många 1000:de af små och större Sorter, de dåck alla så lösa äre, at de wid anrörande snart gå sönder, och kom snart skiönias huru Sandstenen så wähl

Mussel som Ostrskalen hafwa upfyllt. Ibland anträffas wissa Strata af kyfter, hwilcka sielfwa Stenlagren åtskillia, men huru det sig i diupet förhåller är obekant efter arbetet för Stenens ymnoghet merandels wid dagen drifwes. Ifrån Mastrich ärnade iag mig till Aken at så wäl Galmeij grufworne som Mässingswärcken å nyo bese, men efter Frantzoserne däromkring nu dageligen ströfwade fordristade ingen Fuhrman sig dit begifwa. Men då iag förra resan war uti Aken besökte iag åtskillige af Gallmeij Grufworne som omkring Aken och Limburg liggia förströdde, uti hwilka hwilcka man nederfar på twärträn igenom mycket smala jord schachter till 8 a 10 fambnars diup, hwaräst galmejan meren weise ligger uti en annor guhlacktig jordart här och där inmängd, warande Hennes Harnesk en så kallad Camerat en brungål, wek och smirig jord hwilken arbetarne eftergå at kunna anträffa Galmejan, och böra så noga ohservera jordarten och Landmon, at de sielfwa ges tid behöfwa förr an de lära Galmejan rätt igensökia och ifrån den willda arten åtskillia, men där hon anträffas stryker hon fletzwis bland up i dagen, hugges i grufworne lätteligen Lös utan något särdeles tillflytande wattn, hwilcket dock somliga Grufwor med Stol

lar afföres. Callmesen eler Gallmejan förer med sig åtskillig steen af röd och blå art, hwilcken dåck intet dugelig är, utan af erfarenheten kännes, och sedan hon med små korgar i dagen är upfordrad, skillies bergarten derifrån, och ju swåråre Galmejan då finnes, ju mera håller man den i wärde, sedan bokas galmejan med handhambrar i små stycken och lägges med wed och kohl Schicht wis på en råsta till en tämmelig hög som med rijs betäckes och i 24 timar brännes, derefter det bästa en gul färga har antagit, och males altsammans som till mässings wärken afgår till pulfwer. Andra mineralier blef iag i desse i desse grufwor intet warse icke eller någon blymalm som den Engelske och Gosslariske i gemeen medföllier, men några Musqueteskott härifrån war en kies-grufwa på en Prälats ägor hwaruti sådane stora kieskulor brötes som wid Alunwärket här i Skåne plägar finnas, och hade Prälaten låtit begynna at derutur vectriol siuda, men arbetarne anträffade et så kallat drakhol i grufwan derutur Eld utkom, hwilcket strax igensenordes och Grufwan blef derföre öfwergifwen, men kort för än iag ditkom, intalte Prälaten några andra arbetare hwilka holet upphöggo i mening at med Grufarbetet kunna fortfara, men blifwo af Elden äfwen som de forra swedde och Grufwan lem

nat, warandes till äfwentyrs något Stenkols berg i neijden som på flera ställen under jorden bränra. Uti samma resa besåg iag ock mässingswärken uti Aken, hwilka de Swänska så uti arbetande och handtering så ära ljke at eij stor åtskillnad derwid kan märkas, förutan wissa förmåner hwilcka Akenske wärken Facilitera, såsom Galmeijans och Stenkolens närmare befintlighet, gammal mässingz inköp ifrån en stor del af Tyskland och ymnoghet på arbetare, hwilcka efter behag för en schil om dagen finnas i beredskap, och när arbetet innehålles, åter afwises, men deremot hafwa de Swänsk gårkoppar alltid af af nöden, til at giöra deras wärk smidigt, och togs uti de bränneHyttor som iag besåg till hwar ugn at 8 deglar 42 skålpund gammal brottKoppar 30 skålpund ny Swänsk och 40 skålpund galmeja som af 2 a 3 arter med hwarannan blandades och tempererades deraf en skifwa erhölts af 85 skålpund, hwilket dåck af bättre galmeija högre stiger och räknas i gemen 30 procent tillwäxt. Swänska Kopparen betaltes då för tiden med 18 r:dr Cent:r och den gambla betaltes med 1 1/2 schil pundet. Ett litet stycke utan för Staden, en famn under jorden uptogs en blå leera, hwilcken i stycken långa som tegelstenar upskars med skåflar, torkades, fördes till Staden, mängdes med annan jord och gambla deglar och giordes krukor af at smälta mässingen uti

Förutan Mässingswärken besåg iag ock Sömnål-makeriet i Staden, hwaräst nålmakarne skiära den utbredde trån i små stycker alt efter som de willia hafwa nålarne stora till, och binda dem knipptals ihop, lägga den några timar i Elden at de blifwa weka till at arbetas, slipa dem sedan på bägge ändarne och hafwa wissa formor af Stål efter hwilckens: storlek de dem afskiära och med nätta jnstrumenter slå derpå holen, hwilket igenom 3:de och 4:de handen skier, förr än holan blifwa som sig bör igenomslagne och nålarne runda filade, slå också på många 2 a 3 hol efter som de beställas, sedan bindas de åter tillsammans, läggas något not litet i Elden och härdas med utsläckning i wättn, derefter packas till 60/m st: i små ljusäckar tillsammans 1 aln långa och tiocka som twå armar, hwaruti nålarne med rofollia och trippel förblandas, kaflas lika som under en mangel i 24 timar, hwilcket 4 gångor föränras och nålarne den sista gången med trippel allena poleras så äro de färdige, men på hwatthiulet måste stadigt gifwas acktning at poleringen skier jemt och på säckarne at nålarne icke sticka sig ut och fördärfwa hela arbetet. En stund ifrån Staden är en stenkols grufwa belägen uti hwilcken kolen liggia uti en flack gång en half famn, mycket gode och hela dåck magre, inneslutne uti en blöt sidesten af swart

Schifferart, hwilcken kohlen utan någon kännelig mellanklyft stadigt efterföllier, samma grufwa war nu till 20 famnar diup och hade et schacht till wattusump, sänkt, med så kallade nedrige satzer inrättadt, hwilka drefwes af et 18 alnars 3 dubbelt skåflat wattuhiul med 20 fambnars stånggång af dubbla armar, nedre på sielfwa Kohlen sedan Bergarten war ifrån kjlat, uprunne glila blommor af swampacktig materia, hwilka arbetarne behagade såsom torken till goda underlig gan gande kohl särdeles i desse magre Kolgrufwor, som med detta namnet skillies ifrån de fetare och mer swafwelacktige af hwilcka äfwen några i denna districten wore tillfinnandes och tillhörde Staden den Aken, som kolen dels till mässingsbruken dels till bränsel försålde ungefär en Swänsk arbets kärra för 1 R:dr Courant. Under wägen emella Aken och Luyk, wore stora Berg af marga som till gödsel på åkrarne brukas, uti hwilcken marga iag anträffade stora stycken af Lapide Lyncis och åtskillig fiqurerat flintsten som till 1/2 alns tiocklek med mylla och fruktsam jord betäckes. Wid och omkring Luyk woro åtskillige Järnwärk belägne dåck närmast Luyk merendels masugnar och längre derifrån åt Huy och Namur Hambrar, ty ehuruwäl det järn som Skieppes på Masen ifrån Luyk till Hålland: kallas Luyker järn, så är det dåck icke alt i Luykland tillwärkat utan samlas ifrån åtskillige orter omkring Namur, Limbourg, Metz och Lützembourg i fredliga tider

och särdeles på Floderne Westrat och Ourten etc., utföre till Luyk derutaf järnet namnet bekommer, elliest äre uti Lugkiske gebietet icke öfwer 8 Masugnar belägne, deraf 2:ne af dem som näst utan för Staden finnes, A:o 1691 skiötes affrantzoserne under warande blåsning i grund, men en war i min tid åter i gång, ugnen war til 20 fot hög, 5 fot i quadrat nedan till öfwer Stållet, widgar sig småningom mittuppå till des han länger up åter drager sig ihop och ifrån 6 a 7 fötters Diameter sluter sig med 3, är bygder af god ställsteen och går ibland hela åhret och deröfwer då om Sommaren stöpes giuterier och om wintern mäst giösar. Malm härtill togs ifrån åtskillige ställen till till 6 a 7 slag och betaltes efter des art och försel till 4, 5 a 6 luykiske gülden et fuder af 20 kistor, men är i gemen något brackt: och oartig, at derföre så många sorter måste blandas som hosfogade prof utwisar, hwaraf den hårdaste och bäste som bringas ifrån sidan åt Namur brukas till giösars smältning, men den fattigare som wid Beauvais, Geronster, Tonelet och privatorum grund här ock där sammankiöptes, till potterj eller grytors giutande, hwilket wid denna tiden skiedde wid Sariqnais, Geronster, Pauchons etc, och giösar mer wid de öfrige wärken åt Huy och Namor. Kulor giutes där ock när så påfordras, hafwa ock försökt med Canoner, men springa merendels under profwet

som ock nu nyligen war erfarit. Masugnen gaf på detta stället i 24 timar 3400 skålpund giösjärn. Bällgorne wore af läder 6 a 7 alnar långa som drifwas af et Enkelt skåflat hiul med underfall dertill gingo 12 karren malm a 5 gülden fl. 60 56 Barses kohl 57 Maasmästaren med dess dräng 1 fl. per mille 3 1/2 opsättarne bägge p mille 3 123 1/2 Hwilcket giör 31 3/4 L h:dr på 34 Cent: giös järn som wid denna tiden så högt kom, efter arbetarne för krigit skul eijj gärna wistades hwarken wid kolningar eller grufwor. Detta giösjärnet skulle sedan föras föras 2 mil derifrån till en hammar, hwilken nu stod i bakwattn, sedan det hela wåhren så starckt och länge hade rägnat och derföre kunde iag mig eij heller dit begifwa, icke eller war någon gångande hammar i neijden utan hyttefolcket berättade att af 100 skålpund giösjärn bör Smeden lefwerera 86 skålpund uthsmidt Stafjärn och bekommer dertill kolen frie samt 36 patars per mille Smidelön och nästan lika dess dräng. Största swårheten war denne tiden efter goda träkol, dels derföre at Skogarne igenom långsamt bruk äre mycket utgångne, dels ock igenom Separation af Provincierne som uti fientige händer warit någon tid stadde, derigenom tillförslen mycket studsat, så at de befarade sielfwa

wärkens änteliga undergång och min medelst Frasosens häriande, men elliest wore arbetarne för 30 patarer om dagen till-fång och gafs i Ströms afrad 6 fl. till Printzen af detta wärket. Det berättade mig possessorerne af wärket, at de nu ingen Centner järn kunde utsmidd tillwärka under 7 fl. gående 4 på R:dr hwilcket dåck efter ortens lägenhet differerar. Omkring Masen äre åtskillige Snidwärk belägne, såsom Chirais, Brayon, der också finnes alun och victriol-kies, såsom ock kniphammare wid macasse och annorstädes där iag förre resan war, men nu låg alt öde efter Fransosernes nyliga ravage och syntes icke helften af den liflig het het med järnhandelen som förr war, då tillförslen ifrån alla orter war frioch berättades nu öfwer 100/m Centner årligen uti Layk ey utgå, af hwilcka största delen bestod i grytor, hällar och andra Giuterier och resten uti det ruteisen som wid Snidwärken förfärdigas, samt någon del spik och smått 4kant järn som wid Brayon 2 mil ifrån staden på kniphamrarne uträckes. Den bästa Skog som iag på denna Orten warit warse, war wid Snidwärket Chinais 1 stund ifrån Staden, hwilket wid en mycket wattnrjk Ström war belägit och hade tiocka granskogen in på wärket bespard, at när de öfriga Bruken för wattn och kollösa stodo stilla, hade detta altid förmon efter

det af egen Skog något hade at tillgå. Elliest är eij till förmodande, at den Bergslagen lärer komma i bättre flor än han härtill warit, emedan malmens bräckhet så länge continuerat, och nu Skogarne mera af än tilltaga, dåck synes för malmens ymnoghet, med Giuterier och något smide stadigt larn fortfaras, at kanskie till 5 a 6000 Skpund årligen derifrån kunna utgå, hälst efter desse wärken ligga hålland så när för hand, at de där kunna i hast beställa hwad model af järn de betarfwa och det på maasen beqwämligen utföra, hwartill långa smala Skiepp eller Skutor i myckenhet äre byggde som 12 a 1400 Centner järn kunna draga och i Frechtider mycket mycket folck kunna underhålla. Sedan iag ifrån Luyck för Franska armeens ankomst till Namur intet kunde resa masen opföre till Dinant, hwarifrån beqwämligit hade warit at öfwer Sedan och metziger taga wägen igenom Champagnen at bese de deromkring spridde järnwärk, nödgades iag med Convoy tillika med några andra Passagiers gå öfwer Loiven till Brussel hwaräst Churfursten af Beyern mig med Pass försidde och tillstånd gaf att föllia Spanska Couriern till mons, derifrån iag sist i april månad 692 ankom till Paris där iag i några weckor fördrögde, giörande små tourer ut på Landet till at giöra mig så mycket nogare underrättad om de metaller som frankrjke skulle tillwärkas

och uti hwilka Provincier de mäst woro tillfinnande samt om några förståndige man i metalliske saker der i orterne stode at omträffa med hwad mera som märkwärdigt kunde remarqueras, derifrån iag reste sedan öfwer orleans och Bois utföre till Nantes at derifrån till Kochelle, hwaräst sedan iag Saltwärken och deran öfrige handteringar hade besedt, reste iag igenom det härliga Saintonge till Porigordiske och angoulemiske Bergwärken och Bourdeaux gående utur wägen till den skiöna nys anlagde Staden Rochefort, hwaräst Skiepps byggeriet med en förträffelig arcenal är inrättat och platserne med stora metall och järnCanoner samt all annor ammunitions nödwändighet så upfyllte at intet intet mindre god anställt och förråd där kunde skiönias än Hålland sig elliest vanterat at kunna erwisa. Ifrån Bourdeaux begaf iag mig på wägen till Bayonne, kommande utur et skiönt land uti en obehagelig ökn, hwaräst 33 mihl reses igenom en Continuerlig Tallskog på en ofruktsam Sandmo, där de få der boende Inwånare af Tiäras brännande sin mästa näring hafwa hwilcken till Skiepps anstrykande wäl är dugelig, men icke för Cordage så god som den Swänska efter hon repen gärna fräter och förbränner, men elliest äre de nog accurate med trädens sparsamme utblackande till 1 1/2 famns högd, samlande efter handen den, utflytande kådan hwaraf Landet kallas Pays des raisins dåck

så lagande at träen icke röres på kärnan eller förskämmes efter de elliest på den orten mycket seent igenwäxa, men emot omkomsten till Bayenne förbättrar sig landmon och blifwer af wjn och fruchter ynnnng, hwilcket så wäl som den beqwäma hamnen förorsakat at icke allenast många främmande, Tyske, Hålländske. Engelske och danske kiöpman sig där nedsatt, utan ock aux fauxbourgo S:t Esprit et stort antal förmögne Judar, hos dem kallade Portugiser wistas, hwilka största delen med Spansk ull som föres anten öfwer Land ifrån Pampelone till Pau eller ifrån Bilbau och Sanct Sebastian siöledes, såsom med wjn och bränwjn hwilket hwilcket det ifrån Bourdeax och Nantes wäl icke till quantiteten är at Comparera, dåck för dess delicatesse öfwergå, särdeles det så kallade Bajoniske wjn Caoreton. Dessutan äre de här boende Basquerne ibland de agileste Nationer i Frankrjke så wäl till allehanda näring och handwärk, handel, Skiepsfart och Byggerier, som och till Soldaten och särdeles Siömän för deras kropps lätthet och wighet samt återhåld ifrån grof spis mycket skickelige, at konungen wid Ammirnalitetet till Skiepps byggande sig af dem mäst betienar, och de näst S:t matoernie för de bästa Corsarer i krigstider passera. Ifrån Bajonne reste iag efter långsamt contesterande med Gouverneuren Duc de Gramont igenom S:t Jean de Luz in uti guipuscoa, hwarom härefter förmäles, och samma wäg till

bakars igenom Bearn och Cönüges, samt det Järnrjka foix till Toulouse under hwilken wäg men hela tracten öfwer Peau och Furbes föllier de Pyrenaiske Bergen efter och ey nogsamt kan admireras et så skiönt Land som Bearn och Cominges betäckes med så nide klippor, uti hwilka wäl berättades ädla mineralier wara opfundne, men blef dåck icke nu arbetat annat än Ardoise eller Schifer och åtskillig Marmor tillika med en hwit qwatzsig flintsten hwilcken i myckenhet uthöggs och deraf 4 st så proportionerades at de med gips kunde ihopsättias, med järnband beslås och till qwarnstenar på alla sidor om Garonne brukas, elliest syntes nu de smala wägarne allenast opfylte af långwäga främmande mande som kommo och reste til warma Baden wid Baigner, oleron och de under den höga Pyreneiske klinten Torinelin belägne Aiques Candes, hwilka äfwen som Aken och Carlsbad i Tyskland, i Frankriket och Spanien hållas för de kraftigaste warma bader. Ifrån Toulouse fölgde iag den underwärde store af mons:r Riquet anlagde Canalen utföre till Besier och montpellier, hwaräst sedan iag admirerat Landets fruktbarhet, sedt tillredningen iaf grönspan, hwita waxmakeriet, oliveollians prässande, Petrolei ursprung, drufwors torkande etc reste iag öfwer Beaucaire, Nismes och avignon till Lion, derifrån iag sedan gick igenom Genev och Schweitz till Tyskland, och ehurwäl på en annan ort i förra tider ädlare metaller i Frankrjket sko

la wara opfundne och bearbetade, så finnes dåck icke några waracktigare wärk warit inrättade, än at de igenom arbetarnes oförfarent eller annor händelse åter snart äre wordne försummade, dertill ock mycket contribuerat Landets frucktsamhet på allehanda lifsmedel, hwilckas ymnoghet uti et Land i gemen tillbacka sätter metallers mödosamma efterslående, som af Landets trångmål på annor näring ofta upsökes och på de ställen cultiveras, hwaräst Inbyggarne elliest gärna på Lindrigare sätt sig lifs uppehålle willia förskaffa. Det hafwa så wäl infödde fransoser som dit förskrifne Tyskar, åtskillige tider tagit sig före at uti Bergiske niske Provinuerne såsom auvergne, Foix, Rovergue etc. utspana hwad bergarter som där woro befintelige, och Profwer af Silfwer och Kopparmalm opwist särdeles wid Gadannes och S:t Pohl uti Foix, såsom ock uti Foret de Briquete dans la Paroise de Carole bredewid Hambre, men dåck aldrig något wärkeligit utbräckt, som i stadig gång kunde drifwas, hwartil wäl en Madame a Bertreaux för någon tid sedan åter anledning gifwit, då hon till denna konungens fader en tryckt description inlefwererade på på många Bergarter som här och där i Frankrjket af henne wore påhittade, de hon med all wältalighet sökte persuadera konungen at låta bearbeta, men de utskickade blefwo af Invånarne i Pro

vincierne förjagade och sådant företagande såsom ogrundat aldeles negligerat. Äfwen har ock en Mons: de Puys flere åhr igenomfarit de Provincier som närmast in till de Pyreneiske bergen äre situerade och många wackra mineralier optäckte, hwilka man i Frankriket icke förmodat wara tillfin nande, men medelst Grundägandens motstånd och de Puys frånfälle ophördes och äfwen dermed och sedan de Wästjndiske Silfwerwärken påhittades hafwer frankriket åhrligen deruti så stor del haft at de mera beflitat sig främmande Sillfwer och Gull igenom allehanda Manufacturer tillredande sig till nytto at bringa än de sådant uti uti deras egit Land funnit nödigt at eftersöka. Eliest hafwer Frankriket allt sitt Silfwer och gull som antingen utmyntas eller på anat sätt förarbetas ännu utur Spanien och drager årligen en stor quantité med Silfwer af det Italienska myntet som öfwer Genua och Livorno af de Fransöska Köpmännerne inskieppas, hwarwid konungen i Frankriket wäl åtskillige utwägar sökt at det inkommande Silfwer och Gull måtte merendels blifwa förmyntat och såsom penningar altid roulera uti Landet, derigenom han så wäl af utmyntningen kunde hafwa sin nytta, som ock undersåtaren af trafiquerande deras näring, derföre han

ock åtskillige publicationer utgefwit, at wid confiscation af Lif och gods, intet utföra penningar ur landet, såsom ock alfwarsamt sökt at förhindra Silfrets oparbetande, till allehanda kärill och Ziter etc hållande sådant för ofruktsamt och dödt Capital af hwilcket hwarken Konungen eller Landet i gemeen någon nytta tillföll; Men så hafwer dock sådant Påbud icke kunnat ifrån ägaren till Myntet bringa de Silfwerstycken som han sielf till prydnad har welat behålla ehuru konungen flikt befallt. Särdeles Åhr 1672 påbudit at wid confiscation af kärlen och 1500 Francs böter, ingen måtte fördrista drista sig at bruka något kärl af gulld wid sit bord, men af Silfwer fat och skålar eij högre än till 8 marker förbiudande alla gullsmeder at wid confiscation och 3000 Livres böter intet förfärdiga några talrickor, Stakar, Spegelramar, korgar etc af Silfwer; wilcket a:o 689 så blef restringerat at intet käril af gull större än till 1 untz skulle arbetas, undantagande Biskogars, Abbeers och Chevalierers korss och intet giöra eller sällia något käril af Silfwer öfwergående somliga 6 somiga 4 marker wigt och det wid 6000 Livres böter för första gången och andra gången Corporelt straff, befallande derwid at eho som några käril öfwer nämde wigt hade skulle wid samma böter bära dem på Myntet innan Januarii månad, hwaräst de skulle bekomma 29 livres

10 Sous för marker af slätt Silfwer marquerat i Paris och för det öfriga efter profwen, till hwilcken ända Konungen sielf låtit opmynta några af sina egna ornamenter och låtit om Placatets efterkommande noga inquirera, samt strängeligen förbudit alt förgyllande af askar, Stakar, Skrin och allehanda Zirater undantagande Kyrkioprydnad, men så är dåck derigenom ej mera uträttat än at hwar och en har låtit opmynta hwad han sielf hade lust at förwandla. Hwad elliest Myntet med dess ordningar och omständigheter angår är A:o 1692 af mynt Conseilleren mons:r Boishard, dess beskaffenhet så noga fattat och utgifwen at man nöjacktig kundskap deröfwer kan fatta. Kopparen bringas till de de orter som at Ocean ligga så wäl går eller rose, som utsmidd ifrån Sweriget, Hålland, Hamburg och på medelländske hafs sidan öfr. Tyskland och Ungern, warande på åtskillige ställen i landet såsom wid Le Ile uti Dauphinee och Franche Comté och omkring Bourdeaux wid Bergerad och Bearn samt wid Montreuil i Perigord, Kopparhambrar hwaräst så wäl af ny som gammal opsmält Koppar sådan redskap utsmides som uti orterne betarfwes, och som ingen Koppar i Frankriket tillwärkas så berättades ock handelen i fredliga tjder dermed icke wara särdeles impotant, efter Fransoserne uti förenemde orter icke mycket deraf utföra, utan ock som åhrligen consumeras, åtgår merendeles till

metallstycken och Giuterier i landet, samt bränwinspannor särdeles wid Nantes och i Guienne och andra Husgeråd, hwilcket dåck icke så stor ymnoghet kräfwer, efter sådan redskap länge warar, och då han förnött är en god del deraf åter omsmälltes och tillgodo kommer, dessutan ock på Öhrlogs Skieppen, så wäl i Frankriket som på andra orter många Järnstycken nu brukas sedan de dem dertill beqwämlige hafwa lärdt formera. Men wid den nu påstående krigztiden hafwer osäkerheten i Siön åtskillig ammunitions nödwändighet de många bestälte statuer och billder af den nu Regerande Konungen som till 24 a 26000 skålpund swårhet i Städerne äre upsatte samt mindre tillförsel tillförsel, hållit Kopparen i tämligit pris, at Centnern deraf til 86 a 90 francs försållts, hwilket dåck snart åter igen till mindre wärde faller då någon myckenhet ankommer. Myntplåtar syntes ock wid SiöStäderne särdeles Nantes och Bourdeaux där de på bodluckorne som annor wara utsattes och woro till 50 a 60 quintaler i Bourdeaux tillfinnande som gullo wid min tid 98 till 100 fl. quint:. Bladkopparen war den mera efterfrågad för bränwinspannor skull och galt i gemen lika med mässingstråd nu till 95 a 100 fl. Centnern. Mässingstrå är uti Frankrjke en begärligare wara och hafwer på åtskillige orter god afgång särdeles den fina för nålmakeriet skull och allehanda handtwärkares behof hwarigenom Centnern nu för 100 franc i Rouan och Paris försåldes, men 14 dagar efter sedan åter et annat Skiepp til

Roan ankom föll priset till 80 franc, dåck galt han wid de längre bort belägne Siö Städer såsom Rochelle och Bourdeaux 100 fl. dit Hålländske bilöpare som Norr om Skottland woro gångne honom tillika med et partie bladkoppar wid min därwaro öfwerbrackte och berättades at till 2000 ringar allenast wid Bourdeaux skulle årligen kunna afsättias, men annor Mässing eller Kiettelgods hade ey synnerlig afträde efter den på Parisiske sidan bringas ordinairt ifrån Aken och på de öfrige orter ey så mycket brukas. Järnwärck äre på flera orter i Frankrjke än att någon resande dem alla skulle hinna at bese, och äro i Lothringen, Campagne, wid Barserobe åt Trois wid Ardennes åt Daigny och Givone samt HarrauCourt, Normandie, Poitou wid Verriere, Moieuf, Bourgogne wid Castillon, Mireaubeau och Cliny, Bretagne Bretagne wid Lapeonistre, Foire de moulin Peu au de la de quarqueson, Nivers wid S:t Leonhard och S:t Laurent, Perigord, Bearn, Engoulême, Auvergne, Foix och flere Provincier så kringspridde at hela Landet deraf fourneras och främande järn allenast wid de orter skiönies, som när Siön äro belägne och sådant till ringa quantité med andra waror öfwerbekomma, och ehuruwäl inga sådane Capitale grufwor där äre tillfinnande som i Swerige eller Tyskland utan Malmen mäst lösmyllig och såsom graupen i jorden förströdd, så hafwes han dåck på flera ställen, och fast han är fattig, så waskas likwäl jordarten ifrån det swårare och sålunda ihopsamlas, hwad som fattigare i myckenhet är fördelt allenast i Foix och Periger äre fastare Berg, hwilcken och är rikare

på Järn, men dåck mäckta bräckt, hwarigenom handtwärkarne så äre wane at informera sig om orten hwarifrån järnet kommer det de ärna kiöpa och des egenskap bese at icke allenast Provincierne utan ock sielfwa Bruken äro så wäl där som i Sweriget utmärkte efter hwilckas art priset af järnet reguleras men alt är dem tillåtit at tillwärka och bringa till Sahlu, det ware sig så oartigt som det will, hwilket lemnas kiöparens försicktighet at undersöka, och hafwer Öfwerheten så mycket mindre orsak sådant at förhindra, som hans egne undersåtare deraf betiena och litet eller intet till främmande deraf försällies, och skulle i Frankrjket alt bräckt järn förbiudas, så lärde resten sten af det goda intet blifwa mycket stor, efter det bästa franska järnet, det så kallade Tyska eller rättare Swänske i godhet och pris altid cederar. Elliest säldes det järn som tillwärkas i Bourgogne, Nivers, någon del i Champagnen och särdeles Senonches och Wibrai samt det så kallade fer de Roche för det blötaste och bästa, men det utaf Norrmandie, Bretagne och Perigord för kallbräckt eller cassant, warande ock på flera ställen rödbräckt eller rouwerin hwilcket sig med deras kallbräckte intet låter förena. På den tracten som ligger närmare Paris uti Luykerland, såsom Champagnen och Lothringen så wäl som Bretagne och Normandie brukas masugnar merendels inrättade efter samma wjs som de Luykiske med Läderbälgor

och bröstfall, hwilcka grundäganden är obligerad at låta i sin ström upsättia, om han ey sielf där will bygga, allenast den som bygger, gifwer honom derföre en årlig Ströms afrad och arrende eller rättighet för dammen som till 5 a 600 fl. och mera efter myckenheten af wärken som där äre inrättade sig bestiger, och köpes malmen som på flera orter 1 eller 2 famnar under jorden kallbrytes för 20, 25 till 30 och flere Sous måttet som kan hålla 2 Swänska tunnor och giöres deraf till 16 a 20 omsättningar om dygnet, hwar opsättning af 16 a 17 kimfat med 2 kimfatljm eller gastine och 3 korgar kohl, hwarefter bekommes mes till 2000 a 2500 skålpund järn i giösar, hwar giös af 12 a 1500 skålpund ongefär, warande 5 a 6 alnar lång och 12 tum bred, dertill brukades på somliga Orter 4 och på somliga orter 5 a 6 arbetare, 2 undre och 3 uppå ugnen, af hwilka mästaren om weckan bekommer 5 eller 6 gülden, opsättaren 3 eller 4 och de öfrige 1 R:dr förutan qwinfolken hwilka Malmen waskade och rengiorde, och bekommer 30 sous eller något mindre om weckan. kohlen låta de sielfwa på deras egne Skogar kola, somliga kiöpa weden som är Ek till Skiepps byggeri ödugelig och ey med någon Lillia af jägaren utmärkt, samt Book och Castanie, och låta den kola uti små res milor, då hwar säck af ungefär 2 tunnor kommer dem på 5 a 6 Sous

hwilcket efter ortens lägenhet något differerar. Wid somlige Masugnar äre Hambrar när belägne wid hwarandra 1 a 2 mihl derifrån, särdeles då giösarne kunde på watt ditföras och hade mäst 3 arbetare med gåsse för hwar härd hwilka bekommo tillsammans till 9 a 10 fl för hwar 1000:de skålpund järn de utbrackte och smidde på sådant maneer som fransos smide hos oss är want at brukas för en Hammare till 10 a 1200 skeppund om Åhret, utan at giöra räkning för järn eler kohl, derföre och Smederne intet weta gifwa någon underrättelse huru mycket kohl för hwar millier åtgår men måste merendels wid alla bruk efter Hamrarne stå ledige för wattunöd, med med Principalerne accordera om wist underhåld om weckan då arbetet studzade, hwilket dem allenast till 10 a 12 sous bestods och efterläts frihet at på annat sätt söka deras föda och befant wid somliga wärk järnet sorterat som härefter förmäles för 70 franc, wid andra för några och 70 och merendels mellan 70 och 80, En millier med all omkostnad komma tillstående. Det brukas elliest omkring Loiren och åt Parisiske sidan fyrkantigt järn af 2 tum i quadrat och 5 a 6 alnar långt, 2 1/2 tum bredt och en half finger tiockt, dessutan är et annat kallat quarré bâtard, 5 alnar långt och en tumb i quadrat, Le fer Cornette 4 alnar långt 3 tumb bredt och en half finger tiockt. Le ferronde 3 alnar långt 3/4 tumb

i quadrat. Le fer de Carillon litet förkantigt och flere sådane Sorter, hwilka gullo i Städerne af det grofwaste till 6 a 7 gulden Cent: men på den öfriga tracten åt Ocean wid Rochelle Bourdeaux och Bajonne kommer järnet dels utur utur Bretagne af 5 a 6 alnar långt i 4kant, dåck icke mycket dugeligit, dels utur Periyord, dels utur Foix hwaräst det på rännewärken tillwärkes, åt Vie de Sous Niause och Castelnaude, Durban, hwilka de Genuesiske så ljka äre, at ingen särdeles åtskillnad derwid är att märkia och hålles stängerne ifrån Foix i bättre wärde än de förra, men alla desse öfwergår det Spanska, hwilket nu i mäckta liten quantité fins i förråd, och requirerades rerades om det med nytta skulle kunna Debiteras at wara af efter Specificerade Sorter nembl.

utaf n:o 4 och 5 Kiöpes af bägge Sorter 1/4 part eller 1/8 af hwardera slaget

Det så Sorterade järnet såldes för tiden för 32 a 33 Cronor milliern eller 1000 skålpund, hwilcket pris med några guldens af eller tilltagande i många åhr continuerat i Frankriket, at järnet i Städerne emellen 80 a 90 fl. merendels milliern försåldes. Elliest betalar främmande järn 1/2 r:dr Centnern för införslen, in eller utom marknaderne, hwilcket Konungen hafwer förordnat, på det de Inländske wärken så mycket bättre måtte hållas wid makt. Metaller och Bergarterne hafwa elliest uti Frankrjke den hos oss wanlige förmon, at ehwen som dem utspana kan har frihet at dem efterslå utan gensägelse af Grundäganden, dåck at med honom öfwerens kommes om wiss recognition för platzen, om någon gon skada på ägorne förorsakas, men till Konungen gifs i somliga Provincier Tull, såsom Bourgogne och Perigord 1 fl. par millier, i somliga intet, hwilka af ålder priviligerade warit äfwen som gabellen af Saltet där somliga med större somliga med mindre gravation måste utlägga, dåck äre järnwärken i gemeen la ferme de fer underkastade hwilket är en impôt som hwart åhr eller hwar 3:die och 4:de ombytes, efter som Krig eller annor utgift infaller och då betales af tillwärkningen 1/4 till 1/2 procent, hwilcket efter Provinciens beskaffenhet af trycket utgår uti ett wist arrest, såsom anno 1686, 16 grands maitres Enquereurs och Generaux reformateurs des Eaux et Forêts, creerades, hwilcka med Bruksägande, mölnare, Skutfarare på floderne etc. om wiss afgift accorderade, derefter hwar och en

receveur sig rättar och Bruksföreståndaren sällan kan wiss stat giöra hwad han till Cronan bör contribuera. Staltrå drages uti Champagnen och Nivers, men den finaste och begärligste föres ifrån Hamburg af Saxiske och från Cöln af de Surländske wärken, hwilken wara af Kiöpmännerne nog begärdes, särdeles wid Siö Städerne på wästra sidan och galt för tiden N: 0. 50 fl. 100 skålpund N. 1/2. 1. 2. 40 fl. 100 skålpund och betales 7 1/2 procent för dess införsel, men den grofwa giöres så mycket i orten at den ey kan Debiteras, och den fjna skämmes snart af råst om han ey wäl förwares, derföre och främmande Kiöpmän den ey gärna öfwersände Stålwärk hafwer iag i Frankriket intet blifwit warse, och hwilket hwilcket dåck berättades wid Forêt wacker quantité tillredes såsom ock wid Limoyes, deraf en gemen sort som ordinairt förbrukas, kallas Clamesy eller Limosin, hwilcken sällies i stycker af en twär hands Längd och är nästan ljkt det Stålet som föres utur lemont och brännes utaf smått järn med cementerande, i dertil präparerade krukor eller deglar, uti hwilka det twenne gånger måste brännas, förr än det blifwer så godt som begäres och brukas mäst till Plogbilar och at stållägga Hamrar och annor redskap, hwilka böra tåla starka slag, men största delen Stål som till allehanda Manufacturier i Frankriket förbrukas, kommer ifrån Tyskland så wäl ifrån Steirmark som Dantzig och föres den Steirmarkiske i fyrkantige Kistor af 3 alnars

längd, hwilken brukas mäst till fiädrar i Lås och skiuterj gewär, wärjor etc och den andra Sorten l'acier de Carme on a la rose, hwilcket hos dem kallas ungerskt ståhl, älskas mycket at giöra Saxar af och allehanda skärande wärktyg til trä, sten, paper etc. på hwilcka Sorter de hafwa wissa Kännemärken på bråttet, och fastän främmande Stål ifrån andra orter ankommer som till innerliga godheten kan wara desse likt men hafwer dåck icke sådan färg inuti som de äre wana at se och just sådane tager och fläckar, så står icke at wänta at det med nytta kan debiteras. Det föres äfwen dit ifrån Biscajen et slags Stål kallat acier de motte eller montdragon warande warande i kakor i 16 a 18 tummars diameter och 3 a 4 tumbs tiocklek ock brukas till Saxar at klippa järn med ock wärktyg at skiära marmor, och hafwer nästan gullfärga på bråttet, hwaraf det innersta skillies ifrån bräddarne som äre af sämbre art, men denne sorten förbrukas litet. Det berättades ock at ifrån Sweriget ankommit esomoftast stål, men Kiöpmännerne sade sig hafwa swårhet at så wäl det som annat stål myckenhet afsättia, hwilket icke wore af de förenemde 2:ne sorter, efter Tullen förhögdes till 5 fl. procent för dess införsel och 100 skålpund ey mera gullo än 15 fl. Elliest är Frankrjke et land som nödwändigt måtte consumera mycket stål för dess många manufacturer skull, hwartill de främmande stål icke kunna umbära,

men tyckes litet ifrån Swerige dermed wara at uträtta, förrän man den Steirmarkiske till facon och inwärtes godhet aldeles kan imitera. De manufacturer som elliest i Frankriket af metaller förfärdigas, äro af des utförsel till främmande orter nogsamt bekante, och synes Engeland ock Frankriket i detta mål lika som ämulera, i det bägge Nationerne deraf stor näring taga, och i hwar Provincie måst någon Stad hafwa, hwilcken af slike arbetare merendels består, såsom uti Frank riket, förutan Paris hwilcken excellente arbetare hafwer uti alt det som må efterfrågas, är Moulin och Tour, mäst renommerat för allehanda skiärande Instrumenter, S:t Estienne och Vienne för, Pistoler stoler, Bössor, wärjor, gullsmedswärktyg, fiädrar, fjhlar af allehanda sort, wärjefästen, Nivers för järnbläck, Rouen för nålar etc förutan de subtile arbeten af allehanda metaller uti Cabinetter, giördelmakerj, inläggningar uti Stål etc. hwilket man knapt hinner nogsamt på Gobelin och andra privat Wärkstäder igenomse mindre fullkomligen Specificera. Hwad elliest den franska järnhandelen i gemeen angår, så hafwer Naturen så många Provincier deruti med Järnmalm upfylt, at intet lätteligen står till at förmoda, det landet på Inrikes järn lärer lida brist, hälst efter den Norrska tracten åt Flandern och Canalen så wäl af de i Campagnen och Lotringen som ock de i Normandie och Bretagne belägne Wärck

i lång tid hafwra subsisterat, och ännu dageligen blifwer understödd, och hwad som på Wästra sidan åt Ocean och Foix så fourneras, at snarare brist på afgång än tillförsel där omtalas. Den östra Tracten wid floden Rhone åt Lionske sidan, warder dels utur Foix dels ur Bourgogne och Nivers betiänt, at allenast wid Sio Städerne dit de Swänska äro wane att handla, såsom Rouan, Nantes, Rochelle och Bourdeaux något Swänskt järn kan afsättias, hwaräst det altid mera än deras egit ästimeras, dels för materiens godhet skull, dels ock derföre at det är jämnare och wackrare smidt, men icke i quantité eller stor fördel, hwilket de Swänska kiöpmännerne nogsamt läre kunna berätta, som dit någon tid trafiquerat, dertill ock har Frankrjket sådan härlig myckenhet af Navigable Strömar, at den ena Provincien lätteligen kan räcka den andra handen handen, och ehuruwäl brist på Skog skulle tänkias böra hindra tillwärkningen, så är det wäl sant, at några Provincier såsom särdeles Berry hafwa warit i förra tider ymnige af järnwärk, hwilcka dåck nu merndels äre ödelagde antingen af tidernas förändring eller och till äfwentyrs Skogens utödande, men så äre dåck ännu stora Skogar fast icke så täta som i Swerige och Tyskland tillfinnande, såsom Skogen af Bretagne, Bourgblanc, Toriande, Littlais, Fougeres etc. Skogen af Branconne i Engoulâme, Folambrai, Willier etc och stora Tallskogarne i Auvergne wid Ambert, Polignac, Allegne etc till hwilkas besparing och mycket förhielper den quantité af Stenkohl som finnes wid S:t Estien uti Auvergne och wid S:t Decier, hwilka ehuruwäl de icke äre så durable som den Engelska utan mera consumeras, så brukas de dåck wid klensmidiorne

til manufacturers förfärdigande i myckenhet, hwarigenom Träkol mycket bespares och dertill med wisar ock erfarenheten at de länge med järnwärck uthärdat och warsamt med arbetet omgå, at de för drägeligit pris deras järn utbringa, hwarwid efter som Konungen nogsamt funnit, hwad skada han i Krigstider taga skulle, om han sin Ammunition af kuhlor, Bomber, Stycken, Mousqueter etc ifrån andre orter skulle hämta, samt derwid seer hwad inkomst och näring Landet af des bearbetande tager, så hafwer han ock med flit sökt at belägga det främmande järnet med större afgift, på det hans egit må så mycket starkare tillwärkas. Dertill med är han så accurat om Skogens förwarande som till Skieps bygnad kan tiäna, at i alla Provincier cier åhrligen betiente omresa som som alla Ekar ware sig unga eller gambla, hwilka till något Skiepswärke tyckas dugelige, utmärka och med Lillia beteckna, samt alla Masteträn utblåcka, at ey annat till kolande utblädes än hwad till nämde Bruk ey finnes nyttigt, jcke eller drifwa de Franska med järn utom deras Land någon särdeles handel at de någon anseenlig consumtion af främmande järn som Hålländaren och Engländaren skulle kunna åstadkomma, utan hwad som utföres skier allenast någon liten quantité til S:t martinique och de få öar som fransosen äre tillhörige. Dessutan är Biscajen så när belägen, at des järn wid de Oceaniske Siöstäderne altid mera synes än det Swänska, ehuruwäl de äro uti lika pris, och fastän emellan Frankrjket och Spanien esomoftast

krig är, så underlåta dåck icke de Spanska Biscaierne med de Franske Basquer som bo omkring Bajonne at continuera under warande örlog en stadig Commerce, hwilcket äfwen i detta kriget Gouverneuren af Bajonne Duc de Gramont, tillwäga brackt, särdeles efter han igenom arflig rätt Gouvernementet besitter och halfwa Tullen åtniuter af alla Inkommande wahrer, derigenom Biscaierne fritt tillstånd hafwa bekommit at årligen så länge kriget påstår uti augusti månad med undfångne Pass till Frankriket fram och åter segla, och se sålunda mycket genom fingren at med Biscajernes inkommande warors afgift icke så noga som med andra förfares. At Fransoserne ofta warit bekymrade huru de hos sig måtte inrätta inrätta goda Styckgiuterier, det kan hos oss i Swerige icke wara obekant, emedan ännu i manna minne är, med hwad practiquer duc de Nivers hafwer låtit utföra Swänska arbetare som hos honom Styckebruk skulle bringa uti gång, men ehuru försicktigt de sådant angrepo, så hafwer det på den orten dåck ey welat angå, utan hans premier Gentilhomme Mons:r Taillavoc beklagade ännu den omkostnad som på desse Swänska war anwänd och berättade den desseinen för malmens oart aldeles wara lemnad, hafwande de qwarblefne Swänska antagit den Catoliske Religionen och derföre underhåld bekommit, men sedan de begynt at undersökia, hwilka Provincier gofwo bästa materien till Bomber och granater och icke så lätteligen sprungo som elliest

i gemen skiedde, begyntes wid Planche Munie i Perigord at göras deraf åtskillige prof, til dess mons: Arconie ifrån Engeland arbetare lät hämta och de Perigordiske Masugnarne en del med dubbla pipor lät inrätta och med stor depence medelst åtskillig malms försökande så länge med profwande continuerade til dess han Styckgiuteri i Stånd brackte, at nu wid Ellofwa Bruk i den Provincien Stycken blefwo gutne, af hwilka så wäl konungen som privat Armaturerne ifrån S:t Malo och Bajonne sig tillfyllest betiena. Masugnarne woro 12 a 13 alnar höga, murade alt igenom med steen af starka quaderstenar på brösten, runda pipor ofwantill 2 alnar wida och mera, efter som större eller mindre Stycken där plägade giutas giutas utwidgande sig till mit uppå korsbandet, derunder de åter smalare woro hopdragne och Stället till 1 1/2 samt 2 alnars längd och 1 aln eller större bredd. Bällgorne woro alla af läder och hiulen som andra qwaltehiul med öpna skoflar utan serdeles flit ihopslagne drefne med bröstfall af 4 till 6 alnars högd. Malmen hämtades ifrån åtskillige orter, särdeles Nortrow, Esidueil, Marveie och Lachapelle Ponmier, där grufworne woro smala och tätt bredewid hwarandra belägne, utan särdeles machiner och wattukonster, efter de på diupet icke continuerade utan flötswis wore utbredde, icke eller äre Frånsoserne stort wane at omgå med andra wattukonster, än sådane som till Lustgårdar och slike arbeten fordras, hwilket nogsamt kunde

skiönias då Machinen wid Marly inrättades af en främmande ifrån Luyk, hwilken förutan tryckwärket som floden Seine står allenast synes mycket präcktig af de 19 stånggånger som af 15 a 16 til 20 alnars höga hiul drefne bredewid hwarandra emottaga på 3 ställen det wattn som igenom järnrören optwingas, till dess watnet så högt är kommit at det så stors fall ernått som till wattukonsternes inrättande i versaille har requirerats, dit det med järn och bly rör sedan ledes. Elliest äre stånggångarne bygde på samma wjs som wåra Swänska med dubbla armar allenast at stängerne äre af järn. Malmen försåldes efter som wägen war lång till 20 a 30 sous i i et mått af ungefär 2 1/2 Swänsk Swänsk tunna, deraf upsättes tillika med wiss proportion Gastine till 2 a 3 skoflar på upsättningen och 3 starka korgar Castanie kol 18 fat och giordes till 18 a 20 opsättningar om dygnet och slogs ut hwart anat eller hwar 3:die dygn efter som swårheten af Styckenen det requrerade och göte de nu et partie 8 pundige åt den i Frankrjke renoverade Caparen uti Bajonne Mons:r Croisy men hade nyligen förfärdigat 100 st 18 pundige för konungen hwardera af 4300 skålpund wigt, dessutan ock et stort partie af smärre 12 pundige till 3100 skålpund wigt, såsom ock 6 skålpunddige, hwilcka wogo 1700 skålpund och war brukeligit at wigten på hwart stycke högs med Chifror ut at Kiöparen sig derefter kunde rätta, och fördes styckenen utföre til Livorno på Dordonen at beskiutas och derifrån till Bourdeaux at Siöle

des föras dit de woro ärnade, antingen på hafwet till SiöStäderne wid Ocean eller på Garonnen igenom stora Canaten till medelhafwet. Af desse stycken sprungo wid profningen en stor del at af 20 som profwades först med enkel och sedan med dubbelladdning ibland eij mer är hälften höllo, hwartill den marveiliske Malmen mycket gafs skulld, som fuller bräckt men dåck för dess qwicka genomskärande art till giutningen fants nödig, och ehuruwäl äganderne härigenom kommo på stor omkostnad hade likwäl Konungen frikallat dem ifrån all afgift, gifwit Stammen fri af byggnings wärke och weden på sina parquer at när de quintalen af Styckerne för 8 franc af de större och 9 och 9 franc af de smärre försålde, kunde de någorlunda wara utan skada, men elliest kommo dem Styckerne mer och windre till kosta, efter som malmen långt eller när borde hämtas, samt utförslens beqwäm- eller obeqwämlighet, och sade betienterne intet quintal af de större under 7 franc af dem kunna förfärdigas. Förutan desse Perigordiske wärk, sades i Engoulême några Styckebruk wara belägne hwarifrån de på reviererne skickades utföre till Ammiralitetet wid Rochefort, berättades ock wid Core i Bourgogner äfwen några finnas, hwilckas beskaffenhet ehuruwäl icke min lägenhet hafwer tillåtit at bese, så kan iag dåck i sanning berätta at man i Frankrjket på brist af järnstycken giör sig liten sorg, och fast mera

giör sig den förhoppning att igenom flitig öfning de Engelske om icke egalera, dock aldrig hafwa af nöden at tillita. Bly bekommer Frankrjket merendels ifrån Engeland, uti stora Linguls kallade Saumons af 400 skålpund wigt ungefär, och något ifrån Tyskland af det Goslanske uti smärre stl. af 80 skålpund swårhet, och fastän kriget skulle synas desse tider förhindra dess införsel, så bracktes dåck ifrån Genua och Livorno så mycket deraf till Marseille och Toulon, hwilket i Frankriket sedan på åtskillige wägar utdeltes och af Engelske Canrade fartyg uppbracktes till Dugnkirken och S:t malo sådan quantité, at ingen brist derpå kunde förmärkas och Centnern eij merän än franc för tiden galt. Alun kommer äfwen ifrån Engeland och mycket ifrån Lumiere uti Italien och galt för tiden 20 Cronor 1000 skålpund men war af liten cousumtion, och måste betalas 7 1/2 proCento införslen, men på salt är frankriket så rjkt, at det många främmande Nationer dermed åhrligen bespisar, och ehuruwäl det af hafswattnet på åtskilligeställen såsom wid Ocean a Ponlien wid ändan af Loiren på sidan at Nantes, såsom ock wid medelhafwet nedan för Montpellier och Pecais etc. giöres, så äre dåck de förnemste wärk wid öarne Oleron och Re wid S:t martin samt Strande af Rochelle där de främmande deras bästa ladning bekomma, och emedan wid dess samlande mahanda procecs brukas, så will iag den Rochellske här korteligen

införa, hwilcken med de öfrige Orters handtering i alla måtto öfwerens kommer. När som någon will söka sig lägenhet at inrätta marez Salins eller Saltgrufwor, söker han först en sådan plan när Saltsiön belägen, som icke allenast är lägre än Siön, utan ock hafwer en seg, ståtig ock leerackttg grund som icke är torr och Sandacktig, at han icke måtte uppsluka wattnet, sedan ledes Siöwattnet med en Canal till samma plaan, hwaräst det emottages af en stor graf, jard kallad, utur hwilken watnet igenom en Sluss utsläppes, dåck till mindre quantitée uti andra grufwor eller receptacler, Conches kallade, och deretur igenom trä-hoar eller igenomborade stockar uti de så kallade Entablemens eller aflånga långa grufwor uti hwilka watnet förwares, til at utur en af dem insläppas uti pacquetterne hwarast man ärnar giöra saltet, dåck äre desse entablemens så ställte, at watnet igenom åtskillige omwägar och små fall kringledes förr än det kan komma in uti pacquetterne eller Saltsumparne, hwilket skier på det at wattnet må småningom minskas och präpareras eller som de kalla echauferas förr än det uti Salaires kommer, till den ändan måste desse Saltgrufwor wara diupare gräfde än alla de förre receptaclerne, hwarwid jorden och Leeret som upgräfwes lägges kring bräddarne af denne quadraturen jemt och slät kallat Bossis, på det at Saltet där må kunna opläggas och förwares, samt folk och hästar derpå gå det samma at afhämta, men förr än desse

receptacler kunna anläggas, warder platsen först jemngiord och hela bottn på grafwen där man ärnar inrätta Canalerne och Salltmakeriet med sammanbundne hästar wäl trampad och bråkad flera gångor, på det han må blifwa tät och fast, och sedan afdelas Canalerne efter hwarandra med sådan afwägning at watnet utur den ena i den andra sacktelig må flyta, hwilket watnet sielf utan widare Instruments brukande wissast utwisar, men Hafswattnet ledes dit antingen genom naturelle eller med flit grafne Canaler hwilka ock tiena til afförslen af Saltet med små fahrtyg som till Salinerne hit och dit fara, hwilka dåck så långt och twärt fram och tillbakas äre anställte, efter som platzen medgifwer, at när när man kommer in på bräddarne af dammarne och wil på dådan igen, måste man lika som utur et Cabinet söka wägarne igen; elliest släppes om hösten när årsens tid till wattnets evaporation är förbj, hafswattnet öfwer alt in på Canalerne på det bottn må af wattnet betäckas, som elliest om han wore torr skulle af kiölden sprängas och fördärfwas. Saltet giöres uti 3 a 4 månaders tid när största hettan påstår och insläppes första watnet merndels i fullmånan af martio då hafwet är högst, och då upfylles den stora jarden med så mycket wattn som behöfwes till Saltgiörning alt till fullmånan af Julio, då åter hafwet stiger op och jarderne fyllas, derutur wattnet efter hand släppes uti marez der Saltet giöres och tilldrager sig

wid många Marez at de stå obrukade en god del af Sommaren, då watnet i jorden är upbrukat förr än tiden är kommen til Hafwets upstigande igen, så framt icke någon owanlig storm gifwer dem tillfälle at insläppa watnet, derföre de marez stor fördel hafwa, och mycket dyrare är som när til Hafsstranden äre belägne och kunna betiena sig af alla förmoner. Derhos är ock en incommodité till at befara wid Saltgiörandet, at om det rägnar en dag eller natt uti de 14 dagar som Saltet gemenligen står i det receptaclet hwaräst watnet skall af Solens warma ewaporeras, så måste watnet uttappas och nytt insläppas, då åter 14 dagar behöfwas till ewaporation, och om emedlertid rägnar rägnar, möter samma beswär, så at wid rägnacktig wäderlek hela Sommaren litet eller intet Salt kan giöras, hwilket 1692 äfwen i Rochelle beklagades, hwaraf ock kan sees at rägnacktige ock kalla orter till Saltgiörande af hafswatn äro obeqwäme. Saltet optages efter hand som det sig under watnet wagulerar med en skåfwel och kastas i hopar eller vaches på bräddarne, hwaräst det öfwersta som til rägn och owäder exponerat är, wäl något swartnar, men Smälter dåck till en skorpa som förwarar det underliggande saltet alt till dess man behagar det afhämta. Saltpetter giöres i Frankrjket på flera ställen, men ibland de största är Saltpetter siuderiet i Montpellier hwaräst jorden som under hus och på fältet

här och där ramasserades, elixiverades wäl efter wanligheten men skulle 3 gångor på ny jord igenomlutas förr än hon blifwer dugelig, och passerade först igenom träbällior med jord, halm och dynga opfyllte, hwarefter hon uti Kopparpannor inkokades till dess hon bar et ägg, och sedan sattes igenom en ballia med aska på det at fetman skulle afskillias, och inkokades änteligen til at kylas och Christalliseras. Därsammastädes tillreddes ochså werd de gris eller Spank gröna, då först drufwerankor eller qwistar wäl ränsade ifrån drufworne och al orenlighet, lades uti et käril med godt rödt wjn, litet ofwan för winet sättes et korss af trästickor och på det lades drufrankorne som som förr i winet woro indränkte, hwilcka lemnades så ungefär 14 dagars tid efter årsens tjd, till dess de begynte torkas utanpå och allenast inuti woro något wåtaktige, derefter hades uti en stor Kruka till en twär hand hög, godt rödt wjn af det bästa som fants, dåck sådant som begynte till at willia surna, men dåck eij hade blifwit äticka, något litet deröfwer insattes äfwen trästickor i korswis Lades derpå et Lager af de präparerade rankorne och sedan et Lager af tunna Kopparplåtar och så S. S. S till des påttan blef full, dåck at inuti et hol lemnades till evaporation af winet och Kopparplåtarne icke heller förmår tillhopa trycktes, sedan täcktes Krukan och sattes i Källaren då Plåtarne wändes efter 5 a 6 dagar, lemnande

sålunda Krukan in alles 8 eller 10 dagar förr än Spanskgrönan böriade utspricka, då plåtarne uttogos och ihoplades 6 st. uti et tråg på kant, besprängande kanterne 4 a 5 dagar med samma wjn, hwarefter de prässades med tunga stenar eller wigter 4 a 5 dagar och Spanskgrönan afskrapades med knifwar, hwilcken fuktades med litet wjn och torkades at försällias, men Plåtarne lades i Kiärillen till nytt bruk igen. Elliest war jorden i detta Land så wäl som Engeland, opfyld med allehanda skiöna stenbrott och Carrierer, at man icke utan skiähl kan förmena det så stora Städer som Paris, Rouan, Toulouse etc icke så lätteligen där woro bygde, så framt icke quantiteten af beqwän beqwäm tälgsten dertill gifwit tillfälle och antingen man skall säga jorden af wattufloder är omstälpt, eller så af werldenes begynnelse warithafwer, så är hon dåck där tillika med stenarne af petrifierade musslor, Ostror, Trän och andre vegetabilier så upfyld, at Liebhaber aldrig hinna den nogsamt utgrunda. Carriererne äre elliest belägne dels omkring Paris wid Cliquart, Bontane och Liais, dels wid S:t Clou, Senlis etc. och på många ställen i hela Frankriket, hwaräst Stenen ligger 6, 8 till 10 fambnar under jorden i Lager af 1 1/2 till 2 a 3 alnars högd, och uti somliga grufwor så lågt, at arbetaren äfwen som wid Eislebiske Schieferwärken måste ligga på sida och Låssa Stenen, hwilcken breder sig hela långa tracten till 20 a 30 famnar

af lösare eller fastare art hwarefter hon antingen med såg allena eller kilar och Släggor afbrytes i stycken till 8 a 9 alnars längd och 2 alnars bredd och upfordras med et verticalt hiul uti en handwind, då hon sedan nemnes efter orten der hon finnes och betales efter des godhet och fasthet at stå emot rägn, samt beqwämlighet at blifwa arbetad för en Cubique fot 2 a 3 franc mer och mindre, hwartill naturen särdeles hafwer försedt Paris med synnerlige Kalkberg hwaraf den outöselige grufwan wid montmartre för des särdeles wackra stenskifften är mycket remarquable, derunder gräsjorden en blöt hwitacktig leera finnes, och derunder en hårdare jordart till 1/2 famn, sedan åter den lösare lösare leeran 3/4 famn och derunder platern eller Kalckstenen till 2 alnar, hwilcken en durchsichtig talck till en fots högd på borst stående emottager med små concaviteter fördelt som tiocke jspiggar, derunder åter en kalksten ligger, så långt som de gräfwit hafwa, hwilcken uttages, sönderslås med Järnsläggor, malas, sicktas och packas i små Säckar til at försällias. Elliest war wid Roquebrue under wägen till Rezier åtskillige Marmor grufwor af en hwit rödspräcklig art mycket skiön som uti 4 a 5 alnars längd och 1 alns tiocklek här och där wid stora Canalen låg framförd, at till Siön utbringas, tillika med en annan marmor som utur de Pyreneiske bergen war nedförd af nästan samma färgor dåck något mörkare

hwilcken med flere skiöna orter i Pyreneiske Bergen af en Mons:r Formont för någon tid sedan uti Colberts tjd skall wara opfunnen och nu i myckenhet opfordras, hwilcka i de länder så mycket bättre nytta af sig kasta, som Klöster och Kyrkior en stor del consumera och genom Canalerne så wäl till medelhafwet som Ocean beqwäm utförsel inrättad. Till at nu med några ord omröra, huru min korta Resa in uti Spanska Biscajen aflopp, så mötte mig wid dess anträdande ifrån Bajonne större swårhet än iag wid afresan ifrån Paris förmodade i det Gouverneuren Duc de Gramont, då han wid min ankomst förnam min Dessein at gå öfwer Spanska gräntzen berättade mig Konungens ordres nyligen wara ankomne, det ingen ware sig främmande eler fransos fransos skulle tillåtas at passera revieren Bidasson, som icke med Konungens egit pass war försedd, hwilcken befallning nu war gifwen, sedan Engelske och Hålländske flottan efter erhållen victorie till Siös hotade på desse Kuster Landstigning och derigenom hade förorsakat fransoserne at hålla på alla orter Strandwackt och särdeles inemot Fontarabien hwaraf descenten mäst befarades, hwilcka tiender som iag intet kunde förmoda, efter passagen altid tillförenne war fri, särdeles för dem som för Kiöpmän passerade och til någon handelsman i Bajonne wore recommenderade, och iag af Konungen wid min afresa ifrån Paris för dess bortowaru wid belägringen för Namur intet Pass kunde sökia, så hade iag intet anat expedient, än at obligera min Kiöpman H:r Wieseneck, det han H:r Gouverneuren om mit ärendes

ricktighet måtte försäkra och om tillstånd till kort öfwerresa in uti Biscajen anhålla, hwarigenom iag efter ledsam och långsam jemkning, änteligen fick permission att med en Currier gå på några dagar öfwer till S:t Sebastian, och sedan samma wäg mig åter begifwa tillbakars, med hwilken resolution iag eij annars kunde än låta mig åtnöja, och wille heller inhämta den underrättelse som iag kunde bekomma wid så beskaffat tillfälle, än den orten aldeles lemna, til hwilken iag nu så när war avancerad. Jag reste fördenskull igenom S:t Jean de Luz öfwer Haudau och Elfwen Bidazon som skillier Spanien ifrån Frankriket, förbi Konungarnes conference Ö till Fontarabien och derifrån öfwer til de Pyreneiske Bergen till Ijon och S:t Sebastien, sedan iag de deromkring omkring belägne Järnhamrar fuller hade besedt, men för deras mycket Singulaire språks okunnoghet mig uti intet särdeles samtal med dem hade kunnat inlåta, till dess iag ifrån S:t Sebastian med en Engländare utreste som i orten sig länge uppehållit och deras så kallade Castilianske war mäcktig blefwen. Så högt som Bergwärken uti Guipuscoa och Biscajen äre recommenderade, så slätt anseende hafwa de när man först dem i ögnasickt bekommer, hwilcket wäl icke härflyter af mangel påmånga järnwärk eller brist på ymnige Materialier, utan af Inwånarnes wårdslösa byggning, med hwilken de äfwen som gemena Bergsmännerne här i Swerige deras beqwämlighet at lindra arbetet, eftersöka, utan

at som på andra orter beflita sig om stark och stadig byggning, eller med starka dammars hållande om watnets förwar wisa sig mycket bekymrade. Twå a 3 mil omkring Sebastien wid Lesso och Passagio etc. wid små här och där befintelige strömar, äre Hammarwärken belägne, hwilcka alla äre rännwärk, och hafwa deras Grufwor 1 till 1 1/2 mihl och ofta mindre ifrån sig Situerade, af hwilka denne wid Valadin war för 4 åhr sedan uptagen, sedan åtskillige gamla grufwor, då Malmen något på diupet war uttagen och wattn begynt dem at möta, woro ödelagde, och arbetarne af långlig öfning, wetande det malmstreken flere när hwarandra äre belägne lägne dem hade öfwergifwit och denne nya grufwa uptagit, på det deras arbete af wattuwindning och längre upfordring icke skulle blifwa förökat, hwilcket de berättade mig wid måste grufwor här uti Guipuscoa wara wanligit, at när de till 15 a 16 fambnars diup woro nedkomne, slogo de på annat ställe neder, och så snart de hade malmen anträffat lemnades den förra obrukat. Till denne grufwa war ett Schacht nedsänkt af 3 alnars diameter utan förbyggning, först igenom 2 famnars sandig jord och sedan en Gulacktig leera, under hwilken malm efter 3 fambnars högd uti en swäfwande gång war anträffat, strykande nästan ifrån öster till wäster och fallande till Norr, hwilcket

strykande på denna tracten berättades merendels befinnas, men på andra ställen inuti Landet går ifrån Norr till Söder, hwilcket Malmgången hwarken förbättrade eller förwärade, utan arbetaren rättade sig mera härutinnan allenast efter landmons wana och sade det ena wäderstreket medföra så god Malm som det andra. Malmgången war 2 1/2 aln bred, och deruti Malmen med små lerklyftor i stora stycken som hattkullar åtskillder, hwilka till anseende woro utanpå bruna, men sönderslagne wjste en swart kärna, på sidorne war ingen fast Klyfft, utan mera en hård leera med Sand förblandad, ifrån hwilken Malmen men med Kilhackor uthöggs, och hwad som af bergarten samt jorden i grufwan kunde derifrån skillias, störtes på de ställen som malmen war utbruten, och den öfrige oarten fördes i träkorgar med malmen op i dagen och ränsades derifrån. Neder i Grufwan woro tre brytare af hwilcka en omwäxlade och hielpte malmen at frambära, twå windade och en ränsade uppe på marken och kunde hwart dygn upbringa 5 a 6 foder malm, hwart foder af 10 quintal. Denna grufwa hörde under nästliggiande By, hwilken arbetarne sielfwe höllo och sålde malmen hwart foder till 14 reali di plata, hwilcket wid grufworne differerar, efter malmens rikhet eler fattigdomb, samt närmare

belägenhet till wärken och ofta till 16 a 17 reali di plata försällies. Denna grufwa hade af ålder tillhört byen på hwilkens ägor hon war belägen, derföre ock dess åboer efter godtyckio med grufwan kunde förfara, och malmen till hwilcka Hamrar de hälst behagade försällia, men 1/2 mihl härifrån woro någre andra grufwor belägne, hwilcka wisse brytare hade påhittat och efter Landets sedwänio om 15 års frihet med grundäganden accorderat, under hwilken tid upfinnaren skulle tillstånd hafwa at utan någon afgift grufworne till sin nytta få bruka, men sedan skulle de sig med grundägaren förena huru mycket de för hwart mått mått malm skulle till dem contribuera, så framt de med brytande wille längre fortfara, hwilcket gemenligen till 5 a 6 reali di plata sig belöper för fodret alt efter som accordet war ingått. Af förr omtalte grufwor betiena sig 3:ne hambrar 1 1/2 mihl derifrån upbyggde hwart Malmen fördes på hästryggen efter till wattn ingen lägenhet war och betaltes 1 1/2 reali per quintal i forlön. Hambrarne woro hwardera af 2:ne härdar, uti hwilka malmen som på somlige ställen war 2 a 3 dygn råstad på somliga intet, då nembligen under smältningen icke befans wara oartig, på den ena härden små bokad efter Genuesiske maneret med sönderhackade kol förblandat, nedsmältes, och då smältan färdig war

för den andra härden räcktes, och kunde om dygnet utbringa 7 quintal järn då utur Malmen i gemen 1/4 del 1/3 del och af de rjke grufworne mera järn kunde bekommas, hwarigenom emellen 40 och 50 quintal järn af en Hammare gemenligen i full gång kunde tillwärkas om weckan. Hammarsmeder woro här i Landet så mycket tillfinnandes, at Bruksäganden intet hade af nöden at hålla sig till några wissa arbetare utan kunde dem afskied gifwa när så behagades och och ändå altid finna andra i förråd, hwilket hos dem wäl kan tillwäga bringas efter malmen på enahanda art låter sig merendels tractera, och Hammarsmeds konsten ifrån barndomen inhämtas fast de i tillwäxande åhren annor annor näring sig företaga. Elliest räknas i gemen 3 a 4 reali di plata för quintalen i arbetslön och den Mästaren som tager åt sig smide må bruka der till så mycket folck som honom täckes. Materiens mildhet ersätter den owålighet som uti byggning och arbeten förspöries, då Städstocken här är med flit så diupt nergräfwen i jorden bredewid härden at Smeden eij må hafwa omak at mycket bära eller lyfta järnet, utan drager det strax utaf härden på Städet, hwaräst han det med liten Hammare af ungefär 1 1/2 skeppunds wigt drifwen af et ynkeligit sqwalthiul med små lappuga läderbälgor, utklappar. Kohl som dertill förbrukas låter Hammaräganden antingen kola på deras egna Skogar hwilka merendels bestå af Castanie ock book, eller kiöpa de dem rent af och betala deraf Säckarne med

2 reali di plata och ibland något mera eller mindre af hwilka 6 behöfwas till en quintal järn at till hwar quintal går för 10 a 12 reali Kohl. De Hambrar som närmare Siökanten hafwa kunnat uprättas blifwa fournerade med annor malm uti Biscajen, som brytes intet långt ifrån Bilbao och föres siöledes till S:t Sebastian och till de deromkring belägne wärk fördelas, hwilken wid Stranden hämtas och kommer wid Hambrarne til 4 reali tillstående quintalen som dåck på järn är rikare än de som i Guipuscoiske grufworne brytes och af fastare bergart. Af sådan Malm underhålles wäl så många hambrar som af grufworne länger in i Landet, och fastän på frachten och den längre wägen samt Kolens längre tillförsel någon större omkostning omkostning giöres, så uppfylles dåck sådant af Mallmens rikhet och Järnets lindrigare utförsel, så at en quintal tillwärkat af Biscaisk malm så wäl som det hwilcket af Grufworne uti Guipuscoa utbringas så wäl till godheten som priset fast enahanda warder och när man räknar 1 quintal malm wid grufwan för 1 1/2 reali di plata hwaraf 3 behöfwes blir 4 1/2. Försel a 1 1/2 per quintal 4 1/2 Kohl 10. Råstwed 1/2 Arbetslön 3. Byggning, opsyningsman och redskap 3. Afgift uti Arrende 1 1/2 Utförsel till SiöStäderne 2. 29 1/2 Så blifwer Summan för quin

talen 29 reali di plata hwilcket efter lägenheten till en reali eller 2 mer och mindre sig bestiger, at ungefär till 30 Reali för quintalen järnet kan tillwärkas. Om elliest någon Bergslag skall kunna sägas niuta frihet i något land så hafwer desse Provincier sig mer deraf at berömma än någon ort i Europa efter de ehuruwäl Konungen undergifne dåck honom intet större hörsamhet wisa än de sin egen nytta finna likmätigt, utan willia wara såsom en fri Nation för sig sielf och prätendera at Konungens wälfärd mera beror på deras trohet emot honom som med ymnighet af Siöfolck, Ammunition munition, Skiepps Timmermän, allehanda Skiepps redskap och Manufacturer dess land fournerar, än at Konungen skulle wara nyttigt medelst owana pålagors uppå twingande förorsaka dem till någon skilsmässa, och är det wäl sant at Spanierne sielfwa intet kunna undgå at bekänna, det Biscajerne till handtwärkare, Kiöpmän, Soldater och allehanda närings sökande bättre Naturel hafwa och mera tilltagne äro än någon annan Nation i Spanien, derföre och de bästa Skiepp som i Spanien förfärdigas, hos dem warda bygde, stark handel wid deras hamnar drifwes och de behåldnaste Kiöpmän af nationelt folck i Spanien

merendels äro Biscajer, som de ock nu wid min tid präsenterade Konungen et fullt monderat Skiepp af ogemen storlek och 110 Canoner kallat Realo di Biscaja som det förnämsta war under Pappacins flotta, igenom hwilcken frikostighet de wäl som oftast wjste deras goda willia emot Konungen men wille dåck icke derwid wara förbundne at af skyldighet antaga någon åhrlig tribut, och kunde wid denne tiden desse Provinciers frihet nogsamt skiönias då ifrån Catalonien dageligen hoptals Spanske öfwerlöpare kommo, hwilka wid Perpignan i Frankriket ingingo och marcherade igenom Languedoc och Foix Foix öfwer S:t Jean d Luz tilbakas in uti Biscajen, hwaräst de med höflighet emottoges och intet fruchtade at såsom deserteurer kunna derifrån blifwa hämtade till Armeen, En sådan Biscajernes frihet niuta de ock för afgift af deras järnwärk, af hwilcka Konungen då man undantager den inkomst som igenom Tull eller accis af in- och utgående victualier och underhåldswaror kan tillfalla intet högre än till några quartos eller ungefär så mycket som 4 öre Sillfm:t niuter til des järnet fritt i Skieppet blifwer lefwererat, hwarigenom deras Järnhandel intet ringa faciliteras, järnwärken äro som förbemält är uti desse 3 Provincier Gui

puscoa, Nawarra och Biscajen på flera ställen fördelte och så wida iag förnummit hafwer, alla af ränwärk bestående, hwilcka med grufwor ymnigt äre försedde som fuller ibland då de på Malmen uti fast Klyft äre rikare, något diupare sänkes och med wattustollar underhålles men det dåck sällan så framt icke malmen icke håller 50 a 60 procento, och emedan ingen apart Jurisdiction öfwer Bergwärken här är inrättat eller någon som allmän försorg drager om wärken i gemen, så är swårt at just erfara huru stor quantité åhrligen tillwärkas, och till främmande orter afgår men så wida Kiöpmännerne sielfwa hwilcka landet landet sig bäst hade bekant och med järn länge trafiquerat öfwerslå kunde, så förmentes utur S:t Sebastian och Bilbao åhrligen emellan 70 a 80/m quintal åhrligen utskieppas af Sorterat järn, förutan hwad som af någon del manufacturer och montdragonisk cementerat Stål esomoftast utsändes och hwad som in i Landet i myckenhet consumeras. Stångjärnet smides största delen platt och fyrkantigt det platta 4 finger bredt och 1 finger tiockt och det 4kantiga 1 1/2 tumb i quadrat, hwilcket alt för förslen på landet som på häste- och åsneryggen merendels måste skie är i 2:ne delar tillsamman bögdt, förutan det stacketa breda 8 alnars järnet, och smides wid all wärken

sådane Sorter tillika med någon del mindre fyrkantigt som till spik och annat i landet förbrukas elliest förfärdigas här inga särdeles manufacturer som i Frankrjket, Engeland och andra orter, hwaräst järnwärk äre inrättade mycket föröfwes, utan allenast grofwa sorter af hiulspänger, hästskor och spik, hwaraf så wäl til andra orter i Spanien som till Frankrjket och Wästindien stor myckenhet afsändes. Skogen gaf när wid wärken mycket ringa anseende war låg och otät, Klippog mark bestående af Bok och Castanie på hwilken Bruks förwaltarne som dels besutto deras egne Camrar dels hade dem af andra arrenderat renderat emot 1 till 1 1/2 realis afgift per quintal beklagade nu större brist böria än tillförenne warit, men så förnummes dåck icke wärken i mangel deraf stå ledige, så framt Bruksförwaltaren med behörigt förlag wore försedde och war sällan at en hästbörda kohl som kunde wäga 2 1/3 quintal wid wärken högre betaltes än till 4 real. Hwad elliest Biscaiske järnhandelen i gemen angår, så hafwer den sin mästa afgång förutan det som i Spanien till lands och Siös föres på Portugal och Wästindien, hwart emedan Biscajerne för någon tjd sedan hafwa af Konungen frihet utwärkat, at intet främmande järn skal på Galionerne

skieppas, så hafwa de dermed tämmeligen hindrat det Swenska järnets afsättiande i Cadix, så at det icke annars än igenom underhandling med SkieppsCapitainerne dit kan försändas på hwilken wara för Bergwärkens skull i Spanska America dåck särdeles profit länge stått at giöra, dessutan försändes åhrligen någon quantité på denna sidan om Spanien mäst till Frankrjket en god del till Irland såsom och något till Engeland och Hålland mera för ballast då den Spanska ullen i myckenhet afhämtas, än at desse Provincier icke med större fördel af Swänskt järn skulle kunna underhållas, men efter Hålländaren och Engländaren den Commercien omöjeligen kunna umbära, Biscajernes ymnige grufwor grufwor dem ock synes tillåta sådan näring öfwergifwa, så tyckes Spanien sielf och dess wästindiske Provincier för nationens skull Portugal Frankriket och Irland för des nära situation och Hålland samt Engeland för Commercien skull altid böra af Biscaiske järnet efter proportion något emottaga, at deras tillwärkning om icke med så stor fördehl dåck utan skada lärer blifwa afhämtad och Consumerad. När iag sedan som allaredan är berättat war öfwer Lion kommen till Geneve och så wäl tiden som Resepenningarne fordrade at med hemresan efter möjeligheten skynda, war ingen närmare wäg at tillgå än at föllia den ordinarie routen igenom Schweits och Tyskland till Hamburg hwarwid iag wäl tillförenne hade haft den förhoppning, at efter som Schweitzerland för des många

Berg altid är utropadt, skulle där och ansenlige Bergwärk wara bebygde men förnam dåck strax wid resans anträdande öfwermåttan liten handtering med Bergwärk i hela Schweitz drifwas och allenast några få Järnwärk här ock där ligga förströdde, särdeles åt Tyska sidan omkring Soluthuren och Basel, hwilcket landet med järn näpligen hinner underhålla, men ingen förråd hafwa till andra orter något att försända, icke eller war något wärk så när wid handen at iag kunde det få bese, utan nödgades gå den långa wägen öfwer Bern, Zürich och S:t Gallen till Lindau och eij annat än mycket kostsam resa ärfara, utan at anträffa något som uti mitt förehafwande giorde mig nöje undantagande Landets Cultur och Jordmonens art hwilken hwilcken med stora granskogar bewuxen och med så uptimbrade hus, Bodar och stängzler etc efter Swänskt maneer war försedt och inrättat, at iag intet land igenomfarit hwilcket mig Swerige så likt förekommit som Schweits, at man eij utan orsak Subconerar desse bägge nationer med hwarannan någon närmare förwantskap hafwa haft tillförene men på det iag icke alldeles måtte lemna de Bergwärk obesedde som af Keysaren uti Tirol wid och omkring Schvatz länge äre wordne drefne och ännu med flit wid mackt hålles, så reste iag sedan igenom Bern, Zürich S:t Gallen och Lindau war kommen till Memmingen härifrån öfwer bergen till Kietzpusel emellan vergelns lofer belägit 9 mihl i från Inspruch, hwaräst den

Koppar och Silfwerhaltige malm efter Tirolske maneret med många widlyftigheter smältes som wid S:t Sebastian, Priesenthal och Guterhats uti åtskillige Keysaren tillhörige grufwor sammansamkas, hwilka grufwor under jnspruchiske Cammarens direction privat gewärken i Landet äre förlänte som med egen bekostnad hålla al bygnad, drifwa arbetet och sällia Mallmen till Kietzpuckel enär andra Hyttor som på flere ställen uti Jnthal, wid Verobiel, Leogang och Eben äre inrättade förutan de Rattenburgisske hyttor hwilcka den Malmen merendels upsmälta som ifrån Schvats på floden Jnn ditbringas. Grufworne äre här i orten mångå och små bredewid hwarandra optagne och ofta eij med mera än 3 a 4 arbetare belagde, men bringa bringa dåck för dess myckenhet wacker quantité malm tillwäga, hwilken arbetarne för des godhet för 2 a 3 Keyser groschen Cent. försällia och nära sig wäl af grufarbetet efter de eij anat hafwa lärdt, men kunna sällan om weckan mer än en gülden och några grosch. deröfwer förtiena, hälst efter Keysaren äfwen i de grufwor som för dess räkning bearbetas efter Centnern ochså betalar. Samma Malm, winnes med skiutande uti strykande gånger och är dels ren blyglants dels en art så kallad glasErts af mörk järnacktig färga som till 5 skålpund Koppar och 2 lod Silfwer men är mycket torr och mager under smältningen derföre han ock med kes till steen smältes, och sedan med blyglants försättes. Dessutan war ock har en art malm, så mör och lös, at man med

fingren honom kunde söndermala, men smältes aldrig allena utan förblandes med annor sten efter han elliest till slagg blåstes och intet Silfwer af sig gaf, Malmerne lefwererades wid Hyttan ifrån hwar sin grufwa, och där wore 2:ne slags ugnar någre så kallade Ertzofen där rohemalmen utan blys föreslående smältes och några bleyofens något mindre bygde. En half aln hög war grunden af ugnen i jorden murad, deruti Trummorne eller hos dem kallade dampflocher wore giorde derpå wore hällar eller platen lagde, på hwilka härden war inslagen till en twär hand under forman, hwilken uti en stark bakmur war insatt och sielfwa ugnen war af steen upsatt upsatt 5 fot hög 2 1/2 fot bred nästan 4kantig dåck något litet längre än bred; Hytthiulet war 18 fot högt, blåsbälgorne af Läder 10 foot långa, 5 fot breda, 2 fot wid hufwudet hwilket ock war 2 fot långt och tättorne 3 fot långa 3 twär finger breda uti mynningen och Schlunken war bakuppå en span wid. Stybbet war af twå Schinläsch eller 2 mått stybbe och 3 tråg leer, hwilcket till Ertz schmeltzen brukades löst inslagit efter desse malmer icke wore mycket Snisgrätige och utan före ugnen giordes degeln af äfwen lika stybbe så ställt, at när en smal rör instacks igenom forman gick han mit på ögat, och en span derunder begyntes degelen så stor at 2 a 2 1/2 Centner deruti kunde hafwa rum. Sedan

ugnen war tillredd och afwärmd beskickades malmen oråstad til en Furmas 10 Cent: Kietzpuhler stufft hölt C. 5 a 6 lod silf. 3 Cent: Ringen wexler stufft a 3 1/2 lod 2 Cent: Jnn sumerstufft a 2 1/2 lod giorde till en schicht 15 Cent: hwarutaf 4 1/2 till 5 Cent: Reicherstein utbracktes hållande 11 lod silfwer i Centnern, och dessutan 40 skålpund så kallat kobolt eller wärkbly som under stenen satte sig i degeln, hölt Centnern 3 lod. Dessutan smältes för en annan ugn den ringare Malmen pruch kallad nb. 6 Cent: Rererpuhlet pruch a 2 lod silf. 5 Cent: Kies 1: 2 qtin 1 Cent: ringare pruch 1. 3 Cent: Hochberger pruch und Velssen 2 giorde en Schicht 15 Centner pruch och Kies hwarutaf föllo 4 till 4 1/2 Centner armer Reicherstein hållande Centnern 5 a 6 lod. Bägge Bägge desse smältningars reicherstein opmättes till att förblyas igenom blyugnen den som af stöffschichten kommen war 3 gång och den arma Reichstein som af pruch och Kies-smältningen kommen war allenast en gång, hwarwid togs wid första förblänningen af stuffwärket. 16 Cent: reichstein Von der stuff hölt Centnern 11 a 12 lod 6 Centner handtwärk 6. a 7. lod 3 Centner Schneberger 2. 2 Centner Bleyberger 2 Centner gosefosser 2. 2 quintin 10 Centner hård och glötter höll Centnern 2 quintin Hwilcket alt igenom ugnen smältes och utbracktes en ny sten som kallades ein mahl Verbleitstein, hwilcken man strax spritade utur degeln och på nyo beskickade till att andra gången förblyas,

tagande dertill 5 Cent: Waist hartwarg hållande Centnern 6 a 7 lod 3 Cent: Schneberger 2. 2 Cent: gosensasser 2 2 quint. 2. Cent: bleiyberger 9 Cent: hård och Glitter 2 qwint: hwaraf utföll en ny förblyat stein kallad 2 mahl Verbleyterstein, hwilcken utur fördegeln spritades och beskickades 3:die gången med tillsatts af 7 Centner hård och gletter af 2 qwintins halt i Centnern då emedlertid war utfallit wärkbly af den första för blyningen 8 a 9 Cent: af 13 lod Silfwerhalt i Cent: och af den andra Schichten det så kallade andra blyet till 9 a 10 Centner som hölt 10 lod i Cent: och af tredie Schichten 5 Cent: 3 bley a 7 lod i Cent: men tillika ock så ein 3 mahl Verbleytenstein till några och 20 Centner hållande lande 2 a 3 lod ☽ i Cent: hwilken de ey rikare än till 3 lods halt willia hafwa, förmenande Kopparen elliest blifwa för rjk och intet nog samt beqwäm at bearbetas. Sedan förblyes också den arma reichenstein som af bruchen och kiesen utkommen war, dåck icke mer än en gång tagande dertill 18 Centner armen reichenstein Von pruch und Kies hållande 5 a 6 lod 2 Cent: Schneberger 2. 3 Cent: frischbley 8. 8 Cent: hård och glitter 2 qvint. Hwarutaf 5 Centner erste bley utföll a 10 lods halt och derjemte 20 Centner ein mahl Verbleyter stein i 2 1/2 lod ☽ halt, det wärkbly som af desse 4 blyschicht utkommit war, wart hwar för sig segrat at blyet så mycket renare måtte blifwa och Kynstyckerne eller hos dem kal

lat seigerkrätzen beschickades åter på bley schichten, men blyet af 20 bleyschichten som till 154 Centner war sammanbrakt af 10 lods halt, blandades med 7 Centner sådan Cobolt som förr är omtalt af 33 lods halt och afdrefs på en stor drifhärd till en blich af 116 marker Silf. hållande ey mer än 13 lod 2 quintin fjnt, derföre det å nyo brändes i Geshworne brengarden till 15 lod och 2 quint: finhet hwarifrån det till Keyserlige mynten skulle försändas och betalas med 7 thal. 8 grosch. Courant mynt, den 1:sta och 3:die gången förblyade steenen som ännu war i behålld wart än en gång genom ugnen satt och beschickat deraf 30 Cent: till 10 Centner mitler hårt wärk hwaraf utföll en sten som kallades abdörstein af 2 lod 1 qvint: halt och och 11 Centner Waist hartwärk af 7 lods halt i Cent: hwilcken erste abdörstein strax utur degeln afdrogs och smältes igenom en annan ugn med 8 Centner durr hartwerk af 5 lod silfwers halt, och en sten kallad andra abdörstein, hwilcka bägge stenar bracktes på Råsten och brändes med 3 Eldar i 20 dagar, hwarefter 15 barer deraf eller 30 Centner med 2 barer Ertsslagg, igenomsmältes med en så kallad råstschicht till 11 Centner Kupferstein derunder sig satte 9 Centner dürr hartwerck. När ungefär 200 Cent: sådan Kupferstein war samlad, blef han förder på råstan där bottn war lagd med Kohlstybbe et finger högdt och derofwanpå Klufwen wed 1/2 hand högt och et Lager Kohl, derpå stenen aln högt

utbreddes, åter wed och så malmen till en tämmelig stor högd, hwilcket itändes och brände den första Elden 10 dagar, hwarefter råsten wändes på en annan Eld med mera wed och kohl underlagde, hwilket äfwen skiedde 4 gångor och ibland 5 om handtwärken ey woro wäl förr råstad dåck at innom 36 a 40 dagars tid stenen war tillbränd. Sedan fördes denna Kupfer råsten uti Hyttan at till Koppar försmältas igenom en lika slags ugn med de förra dåck med hårdare slagit stybbe och tillsatts af några tråg slagg, hwilcket de kallade einlassen och smältes så till dess oberdegeln war full med Koppar derutur han utstacks uti en gårhärd som nedanföre war tillredd och arbetades till dess han hade sin weixel brännebrännefärga på profjärnet då han utspritades och kastades i den så kallade grundt eller Kummen och fördes sedan uti Magazin. Om Kopparen syntes wara mycket torr hwilket skiedde då skärsten war hård bränd, opfriskades han under gårgiörningen med litet purstein eller rå skärsten, at han så mycket friskare måtte drifwa. Detta smältarbete synes wäl wara nog långsamt och Kostbart, men så hafwa de dåck af ålder så förfarit och hålla altid dubbla ugnar i gång, at de för hwar ugn giöra 3 Schichter om dagen som belöper sig till 6 schicht, at med genomsmältandet dåck efter möjeligheten skyndas gående till hwar Schicht 4 1/2 säck Kohl a 6 Kreutzer säcken som af omliggande skogar samlas och war här årlige tillwärkningen ey öfwer 600 Centner Koppar

och 200 marker Silfwer hwaraf Kopparen öfwer Brunek såldes till Venedig emot förr berättade pris och en del sändes till Mässingzwärket wid Ochran hwaräst messingen giöres uti deglar med wed uti ugnar, där och en Latunhammare, drahtmühle och Nätler wärkstad war. Förutan desse wärk utbringas ock wid Schvats till 6000 marker Silfwer och 200 Centner Koppar såsom ock något wid Cerabiel och Pritzlech, de iag ey förmåtte alla besöka, af hwilka alla Keysaren dåck ey mer än 18/m gulden öfwerskott åhrligen berättades niuta, men håller dåck altid 200/m fl. Vorrath uti Jnspruchiske Cammaren stilla liggande såsom et orörligit Capital at wara i förråd till Bergwärkens underhåld, så framt de igenom hwariehanda olycka skulle komma uti aftagande, hwilcken försicktighet wid Bergwärck så mycket mer står till at berömma som många härliga härliga grufwor på flera ställen af tillstötande fallbrand eller wattuflod äre wordne till öfwerhetens och Landets märkelige skada, medelst brist på reda medel ödelagde, hwilka strax med medelmåttig omkostnad hafwa kunnat hielpas, men sedermera icke utan många dubbelt större beswär kunna uptagas och bringas i stånd. Sedan iag nu förnam min lägenhet ey tillsäga at hålla mig i desse orter längre uppe, huru gärna iag dåck några månader hade welat anwända på de Saltzburgiske, Jntaliske och de öfrige i Tirol belägne Bergwärks beseende, så reste iag öfwer Ausburg, Franckfurt ammayn och Cassell till Hartze, seende under wägen uti grefwe skapet Stolberg de Schieferwärck som grefwe Ernst Zu Ilsenburg och grefwe Ludwig Christian zu Gödern tillhöra och Dirigeras af amptmannen wid Rössel. Grufworne äro belägne strax wid Hainrode, hwaräst Schiefern efter

mansfeldske arten fletswis brytes, dåck at derunder altid ligga så kallade SteinErtze, hwilka äfwen någon Koppar hålla särdeles om Schiefern är arm, men är Schiefern rjk så duger SandErtzen litet, derföre han ock af de gambla är merendels lemnad och eftersatt. De hade nu 7 Schachter i stadigt arbete, med hwilcka de eftersloge det friska fällt som till 100 famnars längd och bredd ännu stod af de gambla orörd, och sänkte Schachterne ej mer än 8 a 9 famnar då de först under gräsjorden anträffade et hårdt mörkrött steenslag till en famns tiocklek eller något mera som de kallade ramkwärk och sedan en Zächstein till några fambnar och derunder ett Schieferacktigt Stowerk af 1 fots högd och sedan Schiefern till 2 a 3 tums högd och derinunder SandErtzen något tiockare hwilcken ibland något Kies är är isprängd äfwen som Norwärket dåck mer Nitrosiskt är at det snart i luften sönderfaller. Schachten äre merendels sänkte i fast Klyft undantagande Stollarne och opfordrings drefwen som allenast en fierdedels famn högre uthugges och förtimbras. Schachten äre i den så kallade langenstes 1/2 famn och in Kurtzen stos 1/4 famn hwilka warda af Stigaren anlagde och mäst på gedinge af grufbrytaren bearbetade. Malmen löswinnes med Kjhlhackor på Eislebiskt maneer, dertill de Sänkers hålla sielfwa all redskap och bekommer för hwart maas af 3 Centner Schiefer eller SandErts 10 grosch. kunnande om weckan 3 Personer som uti Schachtet arbeta, utbringa till 2 1/2 maas hwardera. Stigaren som emottager Schiefern och mäter honom samt drager

försorg för wattnu upfordringen bekommer 1 fl. om weckan. En Stoll hafwa de gamla drifwit emot et berg, hwilken de nu hade å nyo belagt med 3 Personer som fingo 2 fl. för famnen som de upränsade. Arbetarne woro in alles ey mera än 23 Personer uti Schachten från hwilcka Schiefern som upfordrades bracktes till hyttan wid Wickerode, hwaräst han brändes en gång till 8 a 10 höhlen i sender och bokades sedan med handhambrar till små stycken och smältes för en Schicht 6 Cent: malm med 2 Cent: fluss sten, hwilcket 4 gångor om dygnet så upsattes och utbracktes deraf 3/4 Centner Kupferstein och 26 skålpund rå Koppar. Ugnarne woro nästan ljka med med de Mansfeldiske och den skärsten som en månads tid samlades, råstades med 6 Eldar då han igenomsattes och gaf helften Koppar af des quantité och 2 Centner spursten hwart dygn wid Schiefersmältningen utginge 28 Korgar kol af hwilcka 1 Fuder af 12 kostade 4 gl. wid Hyttan. Råstställen woro 8 fot långa 4 fot höga och 3 fot wida, derwid förbrändes wid hwar Russa 1 malter holts och 2 Korgar kohl, 26 skålpund gingo af 1 Centner Rå Koppar uti gårbrännandet och uti Hyttan woro 2 Smältare som bekommo om weckan 28 grosch. 2 Vorläufer som hade hwardera 1 fl. och Hytteskrifwaren hade 16 grosch. Weden ock werket bracktes från Arenberg och andra Byer hwaräst ståndskogen utwises dem, och betaltes efter wist

Accord hwar så kallad Acker, hwilken sedan fälltes och gafs för hwar malter 1 gr. huggare lön och 2 d. till fursten Zehlgelt samt 8 d. forlön, at en malter kom till 5 gr. wid Hyttan och stammen af groft wärke och så 5 a 6 gr. stycket, efter wägens Längd och forlönens dyrhet. Sielfwa tillwärkningen hade förledne åhret ey stigit högre än till 100 Centner gårKoppar, hwilcka de till Kopparsmederne i Landet försåldt hade, men förmodade nu genom den gambla Stollens uptagande kunna större tillwärkning åstadkomma. Härifrån reste iag till Hartze och Clausthal, hållande mig der något uppe till des iag Bergwärkens beskaffenhet giordt mig nogare underrättat och så wäl af oberBerghauptman Von Ditfort som de öfrige öfrige Bergofficerarne niutit, hwilckets utförlige berättelse iag nödgas bespara till dess iag et i Braunschweig tillika med samlade handstenar lemnat paquet öfwerbekommer, hwilcket iag dageligen förwäntar och elaka beställare mig alt härtill förhållit. Elliest wore Silfwerwärken nu i önskeligit wälstånd, och ehuruwäl uti Clausthal och Andreas berg revieren 104 grufwor med åhrlig Zubüsse drifwas, så gofwo dåck 5 grufwor så wackert utbyte, at de öfrigas gewärker med god förtröstan sine Zechen underhöllo, hwilcket de ock så mycket beqwämligare kunde giöra, som grufworne ej starkare med arbete belägges än at Participanterne dermed lätteligen kunna uthärda, så framt man icke

allt för många Kuxe i hwar grufwa äger, ty ibland de 104 nämde Zubüsse grufwor, war ingen som öfwer 6 gülden Zubusse quartaliter fordrade af Kuxen, men mäst wore skattade för 2 a 3 gulden, och utan desse woro 10 Grufwor som fordrade intet förlag, icke eller gofwo något utbyte, utan underhöllo sig sielfwa af det Silfwer som de utbrackte, derföre de ock woro i närmaste graden at gifwa utbyte, men S:t Margarethe, Anna Eleonora Kranih, Weisse Ross och König Ludwig gofwe hwart quartal utbyte. S:t Margaretha 60 R:dr på Kuxen, Anna Eleonora 40, Kranich 20, Weisse Ross 18 och König Ludwig 16 derefter Kuxen ock nu skattades och såldes en Kuxe af S:t Margaretha för 3200 R:dr, Anna Eleonora lika, Kranich 1800, Weisse Ross 2000 r:dr 2000 R:dr hwilckets pris icke allenast emot utbyte utan ock grufwans och malmgångens beskaffenhet war proportionerat. Hela summan af utbyte besteg sig detta quartal till 22100 r:dr Specie och Silfwer war tillwärkat detta åhr 60/m marker deraf furstl. Brunswigs Luneburgske huset som uti de bästa grufworne många delar hafwer till 150/m R:drs inkomst niöt, och af det öfriga underhålles wärken och gafs utbyte till gewärkerne hwarwid dåck et wäl inrättat maneer wid denna Bergslag war öfligit, at enär Grufwan har betalt alt förlag ock icke allenast nu kan underhålla sig sielf utan ock gifwa något öfwerskott till gewärkerne, utdelas dåck intet utbyte till grufwedels äganden förr än 10, 20 a 30000 R:drs Capital är i förwar samlat och aflagdt at wara

wid handen till allehanda händelser och sedan börias först gifwa utbyte, derigenom den bästa grufwan S:t Margaretha nu 40000 guldens Capital länge hade possiderat och dåck 60 R:dr utbyte quartaliter utgaf. Dessutan tillwärkades detta quartal 6400 Centner bly och 100 Centner Koppar och i Zellerfelt hwaräst Grufworne under Communion äre eller Hannoveriske och BrunsWijk Wolffenbuttelske Herrskapet tillhopa tillhöra 450 marker Silfwer om weckan och 1600 Centner bly quartaliter deraf herskapet niuta 10:de och 9:de efter grufwornes beskaffenhet och förkiöpet på alt utfallande Silfwer, hwilcket så wäl uti Clausthal som Zellerfelt förmyntades till Specie utbytes th:r hela halfwa och fierdedels güldiner och andra Myntesorter som i landet äre brukelige. Dessutan utan tillwärkades nu wid Gosslar årligen till 600 Centner Koppar och ungefär 1000 Cent:r bly hwar månad, deraf Kopparen dels inlöstes till de 2:ne mässings ugnar som strax wid Hyttorne äre belägne dels såldes till Kopparslagarne i Hannower och Brunswijk för 25 th:r Cent: och det järn som så wäl wid Bergstäderne i Clausthal, Zellerfelt, Andreasberg, Wildeman, Grundt, Lauthenthal och Altenow som den öfriga tracten af Brunswijkiske och Luneburgiske Landet consumerades bracktes ifrån de Hartziske järnwärken wid Osterode, Gittelt och omkring Stollberg af hwilka 18 masugnar årligen af 20 a 24 weckor äro i gång och stöpa dels grytor, hällar och allehanda Giuterier, dels Tackjärn af den Malm som af flere diupa och Kostsamma Grufwor ihopsamlas deraf iag några 2 mihl

ifrån som 25 till 30 fambnar worsänkte på strykande Malmgånger för Furstens räkning med timbring blefwo underhåldne äfwen som Silfwergrufworne i Clausthal efter Malmen war så Rjk, at 3 Centner Malm altid gaf en Centner järn och hwart dygn i full gång 22 Centner kunde utbringas, hwilcka upsmiddes och såldes för 3 r:dr Centnern, af Furstens factorie hwarmed Landet fournerades till dess det Swänska närmare at Hamburg begynte synas, dit iag mig änteligen begaf och hinte i October månad öfwer StrahlSund och Ystedt om sider Anno 1692 tillbakars till Stockholm derifrån iag först in martio 1690 war förrest. När nu alla de orter eftertänkes uti hwilka Berg wärk wärck af en eller annan metall uti Europa bearbetas, så lära de lätteligen af den myckenhet finnas, at de på den tid som till min resa war destinerad omöjeligen kunde alla besökas, derföre iag ock icke kan utlåfwa, at hwars och ens Metalls tillwärkning så noga Specificera, at ju på någon ort deraf en del må utbringas, hwilcken mig är worden obekant men till at lickwäl om de ädlare Metallerne giöra et provisionelt project, hwarutinnan icke alt dåck det mästa är inbegripit, hwaraf förnämsta tillwärkningen uti Europa härflyter, så will iag orterne efter hwarandra upsättia, att man någorlunda må kunna aftaga huru högdt hela tillwärkningen sig belöper, hwarwid dåck et wist quantum utsättes, oacktadt at det ena året emot det andra

esomoftast något mer eler mindre skillier, och till at böria med de ädlare metallen gull, så är tillförene nogsamt bekant, at den största quantité som här uti Europa roulerar bringas dels utur Ostindien, Guinea och andra Affrianiske orter af sin egen Malm eller Sand Separerat, dels utur de Spanske Silfwer och Gullwärken uti Potosi och flere ställen uti Wästindien både purt såsom och utur Silfwer skiedat, men det öfriga som uti Europa tillwärkas, härrörer mäst utaf Ungern hwaräst det som utur Schemnitzer Silfret skedas, så wäl det som uti Cremnitz utwaskas, bestiger sig åhrligen till 2400 marker Wid Gengdorpf i Oberkärndten 30, Lent i Saltsburgiske Gebietet där gasteyer och Rauriske gullschicken godgiöres 50, Becke i Gastey 40, Rohr i Zellerthal i Tyrol 30, hwartill kunna läg gas gas de få mark som utur floden Schwartze och jen eller på andra ställen i Tyskland utwaskas, samt det som utur den sumatriske malmen kan blifwa uttagit, hwilcket alt tillhopa Lagt dåck till 3000 marker näppligen lärer stiga årligen. Det mästa Silfwer som i hela Europa finnes fördelt öfwerbringes med de Spanska Gallegerne utur Wästindien och föres ifrån Porto velo och Panama till Cadix, det några och 30 till 40 millioner R:dr hwar 16 månad anlände och hwad som i Spanien eij qwar behålles, emottages af Italienske, Fransöske, Engelske och Hålländske Köpmän, som del uti Galionernes Redande hafwa och Silfret kringskifta till flere orter i Europa, men det öfriga tillwärkas uti Ungern till 15000 marker Schoals i Tirol 6000 De öfriga orter i Tirol

Tirol Inthal, Kutsputret, Pritslech 2000 marker Lent i Saltsburgiske Gebietet 500. Kuttenberg i Bohmen 400. Jochimsthal 40. Freyberg i Saxen med Obergeberget 16000. Sahlfelt 200. Tranckenberg i Hessen 300. Eisleben och Mansfeldt 1200. Clausthal, Zellerfelt och de öfrige Städer i Harze 60500. Dertill då man räknar de 3 a 4000 marker Sillfwer som i Swerige falla och kanske 1000 marker Norrwägen, så lärer den mästa Silfwer tillwärkningen vara ihogkommen och den ungeför till 242140 marker belöpa, hwilken summa tillhopa lagt med den quantité som utur Wästindien bringas, nogsam förundran kan upwäcka, hwaräst en sådan myckenhet Sifwer som utur Jorden åhrl. bringas sig må fördöllia efter det ändå icke så öfwer flödigt flödigt finnes som så många års tillwärkning synes fordra. För Koppartillwärkningen har Swerige af Ålder warit såsom en moder, och fastän på åtskillige stäl len jn- och utom Europa någon quantité utbringas, så är den dåck mäckta ringa emot den ymnighet som Sweriget fournerar, ibland hwilka dåck Ungern i Europa är den förnemsta som wid Neusol stiger Cent: årligen till 7000. Epenies " 1000. Schmelnitz " 1200. Ralmar wid Steger " 400. Walken i Inthal " 800. Agort i venitianiske bebietet " 2000. Tivol wid Schwatz och de öfrige friå wärken kring Saltsburg " 4200. Savoyen " 400. Kuttenberg i Böhmen " 350. Leichtenberg i Voigtland " 800. Sahlfelt " 500. Kretzeitz i Böhmen 500. Frankenberg i Hessen 200. Richels dorf ibidem 500. Grundahl i Saxen 2000. Clausthal. 100.

Goslar 600. Eisleben och Mansfeldt 2000. Wid Saugerhausen ock de små Schieferwärk deromkring 400. Hwartill lägges den quantité som i Norrwägen tillwärkas och den japanske Kopparen som till 3 a 4000 Centner af Ostindiske Compagniet til Hålland årligen ankommer, då hela summan sig ungefär till 22950 Centner bestiger, de få Skeppund oberäknade som kan skie i Deuntforêt i Engeland kunna utsmältas och på några små orter här och där i Tyskland till hopa samkas, hwilket alt dåck om det med Swänska tillwärkningen jämnföres, henne icke mycket skall kunna öfwerstiga så länge hon i wanligit stånd någorlunda hålles. Denne Koppar wardes dels till allehanda redskap försmidder på de många Kopparhamrar som nästan allestädes i Europa äro inrättade, dels på mässingsbruken till mässing förarbetade wid Lubäck, Hamburg Hamburg 2:ne i Saxen wid Eibenstock och Schneberg, 1 uti Cretzlitz, 1 uti Cassel, 4 wid Nurenberg, 5 a 6. Aken, 1 wid Muhlbruch i Oberlärndten fursten af Bortz; tillhörigt, 1 wid Ochran i Inthal och annorstädes, af hwilket nu står till förnimma huruwida man i Engeland dermed avancerat hafwer. Teenet bringas wäl till största delen ur Engeland hwarast man förmenar till 12000 Centner årl. utbringas, men så tillwärkes lickwäl uti Saxen wid Marienburg, Anneberg och Ehren Fredrichsdorpf etc. till 1000 i Altenberg 1300. Schlackenwald 1500 Och dessutan på flera ställen af Sieffen i Behmen någon del så som det ock införes någon quantité årligen ifrån Malua af det Ostindiske Compagniet hwilcket dåck det Engelske i skiönhet intet pröfwes wara jemngodt. Bly har äfwen sitt förnemta ursprung ifrån Engeland hwaräst till 14 a 15000 Centner ifrån alla orter menes blifwa utbrackte, men dessutan kommer den öfriga

delen som i Europa consumeras ifrån Goslar till 16000. Zellerfelt 1600. Willack 4000 Soldo i Cadore 1000. Och hwad som i de öfriga Bergwärken i Saxen, Swerige och annorstädes utbringas opgår merendels uti sielfwa smältningarne. Antimonium tillwärkas i Barreyt till Cent: 150. i Siebenburgen till 300. Saftor i Schneberg 4000 Jochimthal 200. Galmeya wid Goslar i Aken och Limburg wid Ranschenberg i Beyern, Rabel i underkärndten samt Pohlen och Engeland. Alun i Engeland till 10000. Limierei Italien 20000. Almerode i Hessen 3000 I Behmen wid der alten SattelGirken och Commodan tillika med Silberberg och många ställen i voigtland, Saxen och andra orter i Tyskland. Zinch wid Goslar och Stockwoybri. S:t Paternion i Kärndten ten. Wismuth wid Schneberg och Schneberg och där sammastädes arsenicum 250 Cent: och ordinairt sallt på så många orter i Europa både af Siösallt, stensallt och brunnsallt, at det en särdeles wid lyftig beskrifning snart skulle upfylla. Men hwad Järntillwärckningen angår, så är fuller swårare at noga kunna Specificera dess i Europa årligen utbrackte quantum än något af de öfriga Metaller iemedan så många orter dermed äre upfylte, at en god tid till dess undersökiande nödwändigt requireras, om man så exact alla platzer skulle visitera at en säker kundskap derom skulle kunna gifwas, hälst efter de intet som i Swerige altid et Collegi Direction äre undergifne, utan uti Tyskland, Italien, England och Frankriket, ibland många och smärre Herrskaper och privatoo fördelte, om hwilka man på intet annat sätt än med längre tids omkring resande sig kan tillfyllest underrätta, dåck till at deraf en god del nämna utaf

hwilka man om resten någorlunda omdöme skall kunna fälla, så will iag de mästa orters tillwärkning upsättia som mig igenom egen erfarenhet eller andras berättelser äre bekante och lemna de öfrige till närmare erfarenhet, dåck ibland hwilka alla till at föllia Situation af Provinicerne, Hartze som begriper uti sig de wärk som uti Brunswikiske gebietet omkring Stollberg, Northausen, Osterode, Hartzgerode och in emot Wästerströmen äre belägne till 24 a 30000 Centner wäl åhrl. tillwärkade, små järnwärk omkring Saugerhausen 1200. Saxen 36000. Rauda, Hallokow, Fisteritz och andra Bemiske wärk 14500. Barreyt 10000 Shmalkalden 8000. Hessen och Waldeckiske, manitziske, Bergiske, Colniske och Phaltziske wärk. 155000. Vordenberg och Eisenertz i Steirmark . 40000. matzintertna Matzintzerthal, Attacher och Lölling ibedem. 8000 Grossorla wid Hirtenburg i Kärndten. 5250. Der flache unter dem Rossfusser, Tawern i Saltsburgiske 3600 Ifrån S:t Wheigt utgå till 10000 Crayn 10000 In der Tienten 12 mil ifrån Saltzburg äre ock åtskillige hambrar belägne, dessutan i Keyserlige gebietet omkring Donau och Ens wid Weidhoffen, Passau, muhlbach etc äre många hambrar. Tirol zu kleinboden in Hellers Hal etc. 8000. Savoyen 6000 uti Romerska gebietet 11760. Roushillon 5400. I florentiske gebietet 20000 Genuesiske 17200 Brescia 6400 Engeland. 120000. Luyk 18000. Biscayen 80000. förutan Frankriket hwilcket till största delen med egit järn

sig underhåller och Norrwägen derutur också någon quantité till Hålland försändes med flere orter, hwilka igenom flitigt undersökiande tid efter annan kunna blifwa bekante, hwarwid ehuruwäl iag med största flit eftersträfwat at kunna alla de orter besökia som för någon anseenlig järn tillwärkning äre renommerade så hafwer dåck hwarken tid och medel eller krigs Conjuncturerne tillåtit mig widare at gå och längre mig at uppehålla än allaredan är förmält lemnande til ödmiuk muntelig berättelse hwilka orter iag förnembligast menar ännu wara wärde at besees, på det man widare uplysning om Järnetz tillwärkning i Europa må kunna wina. Hwad öfrigit mig afHöglåfl: Kungl. BergsCollegio är anbefallt af Bergsordningar ningar och statuter, samt malmarter och Mineralier at samla, så hafwer iag mig derom på det giörligaste winlagt och skall intet underlåta at hörsamst upwisa, hwad iag förmått colligera, så snart det kan blifwa i behörig ordning redigerat och det öfriga framte, när de saker tillstädes komma som ännu uti säkra Personers förwar äre på andra orter behåldne. Dessutan hafwer iag ock med ljka ödmiukhörsamhet sikt at giöra mig en och anan wän af redeliga Personer wid utrikes Bergwärcken, till at med dem esomoftast kunna om Bergwärkens ändringar tid efter annan correspondera, hwilket iag efter hemkomsten allaredan begynt wärckställa och är plicktig sådant efter Höglofl. Kongl. Bergs Col

legii ankommande befallning och anledning stäche i längden at fortsättia och fullföllia, ärkännande med alldra underdånigste wördnad den höga Kongl. Nåd som Eder May:ts mig i detta och flera mål här allernådigst täckts bewisa Aldraunderdånigst Supplicerande at Eder Kungl. May:t med samma höga Kongl. Nåd täcktes omfatta Aller nådigste Konung Eders Kongl. May:ts Aldraunderdånigste T:re Eric Odhelius

A. Acktsamhet wid Hallsbrusher Revienen Annaberg Arsenicum tillwärkas af Kobolt. Alun Sinderier när Almerode i Hessen. Arbetarne wid Schemnitz, huru de aflonas Estalli umgern. Aiusschlager. Arbetarne i Steirmark inuta enmahanArbetslönen som falket fär wid Acktsamhet wid formernas insättiande Acktsamhet wid Balgornes inrätArbets lon för Järnet gårende. Agost tillwärkes Koppar. Auguoto en Siö när Tivoli. Agater S: Anthenio Cabinet mmukare. Alun wid Lumen. Alberetti, äro Stenar som repesenterar Amo Järngrufwor et Eictn Krutbruk. S Achalii Hufwud Schacht i Bona. Agosts Kopparwärk. Agorts Kopparmalm lik sahln malmen. Almadil qwuksilfwer wärk. Amethislen Bergkallad Sosigismund. med bokande, waskande eto da peis på Dictnalier är ifrån är Stickugnarne. i Kärndten. lande i det Saltburgiske. wänet.

Act for encouraying af Comage Anledning at finna lenmalmsstrek. Ankaare smide. Alne i England. Almmalm i Gorkshire näd Whilbg: Aigues Chaudes. Aeier de Motte Andreaslierg ravieren. Arenuum widSchneleerg uron von Kniphausens projecter Bergisske Kopparwärket. Bergs-förwältningen i Saxen. Brenselhebfer. Blastern hurro den nrättas wid gärningen. Bly som i Segerhyttan brukas. Betienternes lånungar i Cremet. Bergståtiske sammaren. Bdresslau, nederlag för ungerska Bergsordningen i Ungern. Bochnia, Brunn och Stensalt. Blaner offen beskrifwes Bruko Patronerne äre intet förmogee orsaken. . Bokwärkets unrättning wid Tenbrnket Briuch-Haner. i Manienbarz. Bokwärk wid Cremmt Kopparen. Jruks Patronarne i Steirmärk Breseia fournerar venedie med Järn. Bolagnesiske Stenen som lyser BoorhiBlypannor i Koppar forbefte. I Odarbara Hufwud schacht. Bona Blastern wid Agort ledes med Beschuhtningen wid Agott. Brescea järm och Stål Mannfacturie. M:i Bogle. Bead, en malmader. Doctor Bdecker anrättat en wattukonst Black Serin eller Schlich Blymalm hwarass den måst funnes Bly adrorne gå ut 4 lyugnarne Barmaster. Dess rättighet Bdarmastern Adpungeras 24 Radman Barmact Court Bergsmad få intet arresteras utan af Horishoare som finnes i Dean onst Hlomanes, Ramwärk, Prommioham i Wanoickshin Blyhwitt giöres i Lonoon. Bultjarn och Stik skickes ifrån Eugk Bragen, wid denne orten fins Welt och Skarwars Barmasterns utskickade. i mörkret smala kur. i Cormwall till Hälland. i Engeland.

Bazonne. Biseaiske Bergwärken. Biscaiske Järnhandelen Beskickning af Tiroliska Kopparen. Bly hela tillwärkningen i Europa. Chemnl ; Ungern. Cementwatnet wid Hrringnendt Cremmits Gullgrufwer. sammärhafwet derstades. Cromitzer tillwärkning af Gull. CLiachiske Kopparwärket Crainzer steen. Crain äro 13 Caprtale JarnbreukConfetti di Tivoli Carnioler. Etristallor. Campo Vaccino Calcedoner Contrabander e flörence Consuler 2:n Engelske i Livorno Carara Marmorleerg. Corsica O. Kopparstrek Cinober. Canechio Masugnar i Soreseia. Cadix Cardona Saltberg Corporateon i Engeland förhammarwärk och Corn Swin. Commirsionairer otilbörlighes. Consumtion af det Swänska järnet i Englane Chyniens flör i Engeland. Mannfadtur wärkstäder Deglar giörs i DresdenBeglar giörs i Hersen wid Almerode Beglar giörs i Haffnerscell Dref el: Treis härden wid Schemnit Borfler Resident amascener Stål Dean forest Koppargrefwror Deading Bed 3Drakhol i grufwor Eislebenske Bergwärkens beskeifning. Eislebenske Bergwärken huru de af Eislebenske Schieferstens smältning Lislebenske Bergwärkens fordelacktigje Sctuatwn Eisenstem brukas wid Silfwersmällt Erts Glecsner Eldfast steen. Eismern berömdt för Järmmakerj Eiva en O hwarast Järmmalm finnes EAba en O Norfursten af Cloronce tillhörig Englands dykeri på föralyckade Spanske Ellaston Kopparwärk Engelands åhaga at Cultiwera deras Land Engelandt Situatne för Jarnwärk Goftig luft dersamma städes. wattn befwias. och at utstånga frammande wahrors tillförsel. ningarne wid Schemnit Galioner.

Englandarnes tankarr äm Swanska Rycken. Englands Maximen at inskränka Coloniernes Cultur Fer de roche det bästa och blotaste Järn i Frankriskie Fregbergiske Bergwärken Floden Tran forlon för Kopparmalm till Hyttan. fiskfiall ell Silfwer folier Fordernborgs Masugnar flecken fisenEretsfoder skollen. Rloss- ugnar. flossugnar nya tillates intet at opbyggas flossaffen uti Karndten Floche Järnwärk Floss källas Tackjarm. Rlott bär i Siön Augusto Florencefloden wid florence funnes Alboritti. Fracchirimi eller Ferrai, sönderskutee Strcken oFerro dotie. franske wahroe förbrande i Cadiz Forchead Frimore en lös Bly malm forlön af Tackjernet i Engeland förtente Jarnbleck komma Elnglandare intet fort med försåbtighet som Keyjsaren brukar wid sär BergwerkGallmeja wa Cracou. Gatlionerne på dem lastas intet fremmande Jern Gattioner förolykade på Klippan Vibera Gallmera i Engeland. gallmer grufworne wid Ahen Ganghauer. Grufwornes delning i Saden deras uptagande Giukstenar wid KurnbergGedwigwart wid Herengrundt Gepelschafter Grubeusckebrutben Grufwestälep lat Grunder sckächt grön färga wid Hereigrds i Ungern. Goda orber wid Herengrunde lemnas til en skatGarhyftan wid Herrugrundt Galt leer .

Helfsckichter Guldsmmedt gesell, Swenst olyklig. Guld grufwan i Cremnite Gull malmene ansede wid Cremnitz Grufwebyggnaden wid CremnoiGuld tilwerkadt i Cremnir G laucdes gestene Grottan nämnkunnng för Steijarmarker Eisen bläthe gradel hern i Sterjermärck grossoler i Kerndten Gmanden i eradten renomerad för bästa Stalet. Genaa Grimaldi en Nobel genuese des Stataa i S: georgia Granater wid Marone. Genuersiske Skogarne conserveras. gropar giores på Råsten at fånga Swrafwel Grotta Cavalieres Privilegium Governor et Compagnie a Copperiners grnadherrens Rattighet Gen dive Gmnune är en Hernaalud Gron span wid Montpellier Gulls lilwerknnig i Eurdpa Nalsbruckner malm n des Beskickning Hamrarne i Sussex Hamrarne i frankrike. Hammar Assia Honuarne i Biseajenn Hammar smeder derstades Hartz och ClausthalHartziske Jernwercken Handelen af Jern och Koppar drifwes af Tyka KöpmanHandelen den storsta i Corence är med sille Hampton Courts messings BrukHardblack Herreugruadts Koppargrufwa Soleven myntmästare i Augsbarg, accoss med keyaren Hollelsens wiadtugnar Hallmaassen Holland Hook en lård nan Högugnen tienligare för Blyan Stick- och Hytte Räkningar wid Schemnitz. Venedig Jernhandelen der stades Rrumme lägnar

Hytte kostnad wid Gerrengrande Sylen på flanms Hwit grewacksen Victriol Hwidde Corall Bnskar Hwitt waxmakere sernblack smides wid Rothendahls bruuk Dernblack förtennas dersammastades Jernbleck smides jenwäl i Böhmen Jernwerk i Raude i Bimen med 2. Bled och wädHytor Jern Manusacturer i Saldseu. Jernets Tilwerkniig i Sacksen Jernbruck i Hessen Jernhamrar i nigern Jerugrufwa i Steijermärk. Jermmalm omogen. Jernwerk 800. åhr gamle wid fordenberg Jernet huru det tages utur Stickugnarne Jernet som kommer utär samme ugnar är straxft rent Jern och Stälhamrar i Stejermärk Jernmalmen i Collinger Bergen Castana BrunJern slaggen är hwitaktig och Epog i kerndten Jeruwerket Hloche beskrifwes Se Jernblecks smide inrättadt straxst wid Berlin af Sweift Jere Jernbruk i Sacksen. Jernwerck i Tmalkalden Jern malmens bescdidnuig wid flecken EisenErts, och sandigt Jera släggen när den är swart waxkas. Jernmalmen derstädes swart och Brun, samt gulJern spritas i Skifwor som Koppar Jeruhomar i Steyermart, Charndten och Cragn Jerutilwerkningen i S:t WeigthJernhamrar wa Willach Jernbergsordningen i Crayn Jern wiser sig sällan utam något spår på gald Jernwerk omkring Breszia. Jernet som i Romanien consammeras Jern i Livorno Jern Hamrarne i Marone bruka ingen annan är wattublästJernhandelen i Jadia Jernbruk uti Engeland. Jernmalmens myckenhet i Engeland, Jern malmen i Kenth- och Slissed Jern Manutacturer i Enjeland Jernhandelen i Engeland Jernmalm ofwan på Skenkohl Jernwerk många i Frruckrike jern handelen i Freckrike. Jern Stycken i Hollaud Jernets hela tilwerkning i Europas Invention at bringa grufwe 2weed fram i BdriaJaspis grufwa wid Tortosa Jurisdiction wid Schennitz Iickomsten wid Ungerska Bergwerken Ikusch Sölfwer och Blystreck Taverbourg beröd för Skålmakere och Manusacturer Daspis, dudarne, Livorno. Kerjsaren ofta i fredstder behökt Bergstäderne hwarest de äro belägne. 3.

Keijsaren forpankadt smie Kopparwerk i lengern Srrola Keysarens Glikomster af Bergfwterken i lngern. Keijsarens Jukomster af Jernwerken : Craljk. Piieswick i Cumberland. komingens i Engeland anpart af Tennet Kongl. Societeten i Londont. des gioromalkonungen i frankrikes pådad at halla pennnigarne i landet Kobolt i Schneberg koppar i Smalkalden. Kopparhamrar wid NarnbergKopparmalim drid dito Kopparmeln som är slemn twättas Koppar segringen beskrifwes Kopparhaumrar wid Neudohl kharrör för gallmalamea samt Silfretts Separbetacnde stadras 6 Watunt sdan Cobolten släckes uti, brukas til Gålsobad Kopparkies och Malae sättes til Silfwermalar i Brahder Resior wid Creijberg Koppargrufwa i Böhmen Kralitz benamd Kopparens tilwerkning i gemeen i Sacksen. Kopparhamrar wid Hatnburg och LabakAnippeJern i Hamburg begiarligt Kopparhämrar wid JrancHart am Marye. Ropparhamurar Grufwan i Herengrauds i Ungere beskrifwes Koppartilwerkunig igenom Cenentwata. Koppartil werkningen wid Neusohl Kopparmalm Silfwerhaltig, Siswadkserks Kopparhandeden i Eingern e. Kopparstrecken i lngern mycket föränderlige Rchehes et Manufaturie i Poslens Kopparmalm mycket Jernaihtig. Kopparwerk i Proatien ödelagde Kopparhamrar wid Tivoli at Castel novo Kopparhomrär wid Pistoia Kopparhandeken i Cadik Kopparwert i Shropshire, Cumberlaus etc Kohparhamrarne wid Windson Koxporhandelen i fromkrike Kopparens sela tilwerkning ; Eurspa Krespuckel Koppar som är Silfwerhaltig Kerndtist Stahl gär under nama af StejernmärkerKnipp: och Styckhamrar i Steyermärktrögloch Keijsarens rättighet af Jernwerken i Heyermark. Lattan hamrar wid Ochran Lafwar för Koppar Viflannu laubact, största Nederlaget af det Craijnfna Jernet. Lader huru det beredes i Ungern. Ceopolds Sidachtet wid Cremnitn leoni Cavallieri Leone aronzi Covati Kyflhackor Leijoncrona bemödat sig förgefwes at i Engeland dringa Condon löfwen i Stejermärk, nederlag för alt Lackjera samma håller Guld. I Swenstt ankar sande i pris Si 25.

Loreto Coltinger Bergen Eivorno Levanters Csignor, Kistoria LineburgCha Bergwerken. Euik Cournerar Hollaud mad Spk Kupp ugnar. Masugnar i Steyermärk Mastignarne dristades hwad de gifwa nasugnarne i Keracteu. Masmästare i karadten Masugnarne i det Sabtzburgiske beskrifwes Niasmästare lonen derstädes. Niasugnar i Conka 40 mil ifrån RomMaconsillo in dito i Engeland diko i Lugte diko i Montpellier Marienburgiske grufworan Marmors tilredande. Masa Marmorberg Mallaga dito i Frackrike. dito för Styckegiuterie dito i Montmtartre Markscheidern wid Schemnite afgiör alle Stridigheter Malmfordringen wid flecken Eissenertz. Mackm wid Botwerken i Cornwall Manutadturer af jern och Ståhl i frankryke 110. . ta Messingstrad i frankrike mäligångar hwarest man får leta efter dem i Engeland. Messnigebruk wid Ochran. mansharterne. Maximilianus Schacht Mazone Koppar hamrarMaria CC: Malines Messnig i Engeland Messingströds niforsel i Engelod forbindea Messingsbruk wid Hamdurg. Mesdings hofwet utan före Casal Wessnigshandelen i Cadia Meriurius Virgineus Mestenite Seherhyftta myntRakniig i Cremniti ifrån 1630. til 1655 Myntet i Fremnirickes kångt derifran et berg med granater 1 dito i Vaticano. Mandiik ock Maay Kiesige och arsenicaliske Berparter Mudeus lukt på Damascener StahlMessentier dåhlens Jernwerk Middal Monja: Herudeta tilredes Myrmalm i Engeland är tilfergen swart nätler werkstad i Ochran. Neusohls Bergwerk i Cingern 5 dito hwad den giäller i Engalad dito wid Eubeck dito wid Nurnberg. Segringen hälles semmelg Malmgångarne af Blymala 10.

Nederslag eller praeipitation af KopparNovytary Silfwesstreck på Sartarberhet Kitram tilwerkas wid Montpellier Obri Kopparhamrar Omkostetnigar på Jernet i Holland Oslackt kalck brukas til dondgrunder Opfordringen wid Schemnite1 ditd af watuet wa Schemnvi Opfordrings werkan wid Herengrundt i lingern dito wid Cremndz. Opsättningen af hernmalmen i Kerndten. 1 dit6 i det Sattzburgiska. Bani d Ingelterra Lani Sealeni damburgo Paragone di Siandra Efael Öfwerste i Branderburg dito af Jermalm i frankrike. Oyehudar bättre om wintera än Sommareu. Paedi Stenar som representera rainerade HuusPas de Raisms Pålagor inge serdeles uti Bergblagea i Ungern. Peyöfen Wassemib berömd för wådragerie Pierve de Lias Piombino der ophöpes Coiske hernet PerizPetersberget likt Sahlbergsgrufwa PegoniDrocersen mad Hhermalmen wid Crefia. 11. Procesen af Smattningarne i Stejermark, keraden och FrajeProberingen af gullet i Venedig Profballar af Sihluk. Presburg Nederlage Stad för uigenska Kopparea Pruck uti Steyermast. Prati Jernhamrar Pontaeini Tackjera. Porto Venere et Marmorberg Prof på Tenn Malmens halk Praaipitation af Kopparen wid agort Processen med hertimalmnu wid Breseia Priyan Sinn Privilegier som Tennwer ts agare i Engelandniuta Pottersoare Processen wid Blysmaltnnigen dils som Boibcaijerne måta Petrotei arsprång qwickSilfwer werket i Idria qwakSilfret huru det uter almen brämes qickSilfret huru det förwaras och sändes qwik silfwer wercket wid Almadel Rändor ingräfwes på bote af håldgrufwan: CenniS dito i Saltsbärgista gebiethet. dito med Jernmalman i Eugelaud Pricks Roberts försök at smälta Jern med StenkohlPrivilegierne i frokrike på BergwerkRauscs gels förfärdigas wid Swaflets tilwerkande beskrifwes 2.

Rostande af Kopparmala wid Herergrund Rothendakls Jernwerk Revisehia Herrskapet Rindel guld Roman Zinders Jernslagg Rochellfna Saltets tilwerkning Roeqvebrue Marmorgräfwa Rodrigo di Cordaa Ruthmariske Ropparwerket Rik Blymalm 5 Spanien. Räcknnigen af hernet beskrifwes. Salltbrun wid Cassel. Sandkistor Salt i Rom Eineras Sall i Engeland dito af Intnmalm i Kerndteg 1 af Kopparmalm i Agost af zernmalmen i Engelaad Receptacker at läggia Jern uti för CementRom htire Jern och Kopparhandelen der drifwes Roussilon 6. Capitale Jeruhamrar Rochette Saltwerlen derstades Rockesosts Skeppsbyggerie ock arsenal Rostugnar för Tenmalmen Salltbrunnar i nagden och Colniske gebietet. Salt lögges i watn, hwaruti Skåhlet slekes Saltpetne Siuderi wid Rom Cangers h aus aar hernwerk R. 3. Omält procersen och Halten i Brander Revieren Smält Räknings form wid Freijberg. Siualthyfftan wid Neusohl. Smedshärdarne wid Bredeia beskrifwas. Smältande af lemmalnna Segerhyttan i Grunthal o- Procetkn hålles hemligSniffenwerk på lenn wid Gangeorgenstadt Silfwergrufkra wid dito. Silfret som til werkas i Sacksen Scheide hammaren wid Schemnitz Scheide watnet bliri åter destilleradt i Schemnitz Segerhyfta Slaimhärdarne för Gullialni Skogarne i Elngern Skogen wid EisenErtz ymnog Siden Solfatara 3. mil ifrån Sivoli Silfwerhandelen i Genaa Silfrets tilwerkånig i Europa Schemnitn grufwor beskrifwas. Sacsiske Bergwer teus Generale Beskrifmåg Sachdiske lilwerkningnu i Gemena. Stadtgrander Hytte RakniugSchneberg. Ståhluge i Halsbracken Såhluträknnigen i Steijermärk Ståhlet Rir med Hammar slag på en Stock startt drifwit Stältra mycket begiarlig i Denedig Ståhl gjores i Engelaud af Swenskt jera 3

Ståhlsandeleas. Stahl giöres i Stafordshire, Gontishire, hära det brännes Stahltrad drages uti Champagnen och Rivers Stångperushammare wid Com Sångjerashammare i Engeland Soffi d aqpa eller wattu Rlåster Stegarne i Blygrufworane på Mendiphille af Rerp Cheringsnaile Shetsilk i Gorthshire Knifwar Statzordstires Grufwror Styckebruk i Engeland Stycken bäras Horizontelt Stöld, capitall straff wid gräfwors i Engelaud Schwart bly Som nals malarie i Acken. Snydwert eller Slitting mills Schwaden i qwiuksilfwergräfworae Societi of the Roijal mines Hapelthon C:. 9. Moad leumalm Spatr eller qvartz Heel Oare hård blymalne Schweitserlonad akt Swerge 1:t Wecth i Nedre eradten. Smeltande af Temmalmen Sterjermärker Stahl consunmeras mäst i landet Hteuer en stad i Sterjenmark, hwarest aviuga Jern Manusadtrar Stunepfers von Wazenbergs Ropparwerk Cammatriske malwiands prackz 8. Strata wid Evlebiste och Mansfeldiske BergwerkanStankosis Grufwa i Hessen wid Almerhode Stenkohlkas nöfta i Engeland Stenkohls flolsernr. Steckohls grufwan wid Achen Staflhandeten i Holland Spik Sorterne som skickas ifrån Karndten til VenedigSpaniorernes Sinnelag for Bergwerk Spaha omkring Spettet Stahlsmide Stählhärdar. Lackjernet, swafwelaustigt i det Sacteburgista Sail lage- Sikebrutsen laskwerck, Seibe i Uingern Seibes Spheisshyftta lennets beskicknniig i Marienberg leungrufwa wid Chrenfriedersdorflennets tilwerckniig i Sacssen len Malmen som finnes i Deronshine of Cornalt besfrifwaslen malmens ådrors bredd Ten Malmssmältniigem lennets tilwerkning i Engeland Tenats hela tilwerkning i Luropa Setloniea Jernwerk liara och Beck en god wöhra i Genaa

likwerkningen wid Schemnite i lingern lilwerkningen af qwickSilfwer uti Bria. diko ocf koppar uti Agost dito af Jera uti Engelaad dito acf Jern uti Iptanien dito af Jern uti Brebeia. dito wid Shoath. dito i det Genuesiske dito ifrån hela Europa Tintern i Monmoutshire Tådragera Sipperari Silfwer och Blygrufwor i Frrland Sournefost 1 Mons: Trädbälgor som et widunder förde til Inelston lullen af KKopparen i Engeland. wåd samt Spck försandes ifraa S: Wecth til Sabien. wådragerier uti Witbrosk ock Fintorne Trento och Bassano wänmigar i Berget Srnbrioge i negden deraf Stykebruk. Panning lenmalmeid sofrande. Verd de gris giöres wid Montpellier Venedig, hwarifrån den Staden får Koppar Venedig Cournerar lurkret med Jera. Penedig fär Spck ifrån Kerndten. Venctianiske Bergsordningens. Sena Rozta. Pictriol sädes i Gejersbergen Vitriol, häre mycket Jera den förtätVitriol gedrigea i Aspols schattet wäd Creninit Iitriolens Tilwerkunig wid AvostPitriol i Engeland och hära den siudes Voinitz warme bad lngern renderar keyssaren 30. Milioner Ngnaran wid Schemnitz beskrifwas. lingern et mycket härligt och frukthart land Ugnarae hwaruti Bly smältes på Mendip- killliträkning på Jernet i S:t Weith dike 1 på Ståhlet dersammastades dito hetad Kopparen i Venevig kommer atkosta dito på Ungersna Kopparen i Venedigdito på Jernet, hwod det i Venedig kommerat kosta dito på Stahl, hwad det i Venedig kommer at Kosta dito hwad Tackjernet i Engeland kommer at kosta dito på Spanska Jernet. Utbyte af Hartziske Grafworae litseudningen af lakkejernet i Engeland Nalwasor den lärde och Katurkunnage Wallsal Jern Manusacturce walts och Snydwerk wid ChinaisWåld huter wackter Wasser Huter Wäskerskor wid Herengrundt werkstad wid Seibe i lngern för Belgmakare Saskwerken i Böhmen artigt inrättade Wigsht, en 3 hwarifrån Victriol Riesen föres til Dept fordNieliczka Brunn och Sten Salt.

Weidhosen i Steijermärk Jern Manufacturie Willack nederlagat för Hernet som gar til SalsenWaskwerkwd CreyjdergNassenberg director. watakonster i Saxen dito wid Ehrenfriedersdorssdito wid Marly. Wattuspel brukas at fordra malmen op på Mas ågare. wattufall utur sielfwa Bergea i Ceijet Mmarite wattublast. wattublåsten i Stångjerns sammare wid Romwätäblåsten hura dea formeras Netterlote Nindsor i negden deraf små Kopparsammare Hitmuth wid Schueberg i Jadhsers Wansdel Rukansbräk wid freijbergshe grufworar wiesen Eåhren.