Om JÄRNWÄRKEN Bägge Sidor Renströmmen Ifrån Bodensee i Sveitz till Coblentz Af Reinhold Angerstein utgifven År 1758

Om Jernwerken bägge sidor Renströmmen ifrån Bodensee i Sveits till Coblentz Första Boken hwarutinnan följande Capitel förekomma 1:sta Capitlet Om Jernwerken uti Sveits

Elsas, Baden och thet Wurtenbergiske som gräntsar intill Renströmmen 2:dra Capitlet Om Jernwärken i Svartzvald, Furstenberg och Wurtenbergiske samt Baden Baden 3die Capitlet Jernwerken uti Elsas. 4de Capitlet Jernwerken uti Sveibrucken, Phaltz, Nassau, Ussingen 5te Capitlet Jernwerken wid Sohn floden uti Darmstadtiske på Hundsryck och omkring Coblents 6te Capitlet Jernwerken uti Grefskapet Neuvid, samt under thet Trierske 7:de Capitlet Jernwerken som lyda under Arsback, Freüengrund, ock Hackenbourg

D Capitletin Iernwerden wie Siegerland, Fribourg Wilgenstein och Perlebourg. Ge Capitletin Fern Ral och Manufactur werken pa. Enepe och Volmer floden uti Grafshapat Mark u Westphalen. 10e Capitleten Fern Sal och Manufactur werken uti Bergerland som lyder under Chur Phaltz. Dernwerken begge¬ sidor Moselstrommen ihr an ofrn Lottringen Till Collen Andra Boken Zwarikinan foljande Capitel fornkomme 1ta Capitletin Dom Ternwerken u ofr a. Dottringen och Frans Comte. Dda Capitletun Fernwerken uneden Lottringen

3die Capitlet Jernwerken omkring Mets, Sarbruch och Trier 4die Capitlet Jernwerken uti Eifell, Sleide, Julick, och Cöllniske SummariskFörteckning på Jernwärken bägge sidor Renströmmen ifrån Bodensee i Sveits till Coblentz

Summarisk Förteckning på Jernwerken bägge sidor i Moselströmmen i från Lottringen till Cöllen.

Om Jernwärcken uti Sveitz Elsas, Baden och thet Wurtenbergiske Som gräntsar intill Rehnströmmen. Nedan om Bodensee och i Neyden af Basel i Sveitz, hwaräst Reinströmmen börjar at blifwa navigable, äro följande Jernwärk, Neml:n

Ofwannämnde Hammarwärcker bestå hwarthera utaf 3ne Härdar, och tillwärcka i weckan 20. Millier, som giör 65 a 70. Skeppund I anseende till många helgedagar, samt wattubrist, med Reparationer etc: beräknas allenast 36. Arbets weckor, som för ett hammarwärck giör 2340, och för 18,42120. Skeppund Årligen. För en Rennfeuer kan tillwärckas i weckan 10 à 12 Skeppund och för 25 weckor 250, som för 5. Ramwärcks Hammar giör 1250. Försäljningen af jernet skier både uti landet och till the nästgräntsande Provinsier. Thet Ordinaire priset är 120. a 130. Livre de france per Millier, hwaraf ett Medium tagit git, giör 70. dahl:r Kopp:mt per skeppund. Anmärckning Malmen, som wid ofwannämde masugnar förbrukas är Ockeraktig och gräfwes uti Backarne wid 2 till 8. famnars diup ; warandes Bruksägarena gemenligen uti Malmgruworne sielfwe delaktige, så att intet wist pris på malmen sättas kan, hwillken jemwäl til Halten är olika så at en del intet gier mer än 15. Procent, och annan åter 25 till 30. Procent Tackjern. Then

Then så kallade BohnenErtz, hwilcken ser ut som gula bönor och finnes omkring Beford samt Mompelgard, är rikast och gifwer jemwäl bästa jernet. Sedan malmen är wunnen, måste then wäl waskas ifrån sin lera och oart, hwarwid hälften och ibland mera förloras, af thet, som utur Grufworne blifwit upfordrat. Masnugnen är gemenligen 23 à 24. fot hög, ofwantill aflång efter stället och håller på ena sidan 4 och på then andra 5. qwarter, som räcker till 10. qwarters diup, hwarefter then i fyrkant utwidgar sig till 4 al:r 4 alnar och återigen inemot stället sammandrages till 15. tum på sidan om Blästern och 1 alntwärwäggen; warandes stället diupt 10 tum, 1 fot 3. tum bredt, 4. fot långt. Ställstenen brytes omkring Beford och består af en röd skimmeraktig sandsten, som är tämmelig beständig i elden. Så masugnen är i full gång, upsättes 7. ordinaire kohlfat, som med Ek och dammen kohl äro rågade, samt theröfwer 5. fat med kalck, 9 fat BohnErtz, 6. d:o annan brun malm, och hwarförutan ännu 2 à 3 fat malm upsättes

tes hwarje gång, innan upsättningen af kohl skier. Ju mera Bohnenertz the bruka wid upsättningen, ju bättre jern blifwer thet efter och all annor malm, som här finnes till större öfwerflöd, är mera eller mindre oartig. Enär 12. Upsättningar giöras om dygnet, så consumeras 2128. Kibel kohl och 869. Kibel malm månateligen. Kibel kohl wäger 100. skålpund. och håller 18 1/2 Decimal tum i högden, 18 tum 8. lin: bredden, 39. tum 3. lin: längden, samt swarar emot 2 Tunnor 24 1/2 kanna Swenskt kohlmått, och Consumeras meras således om dygnet 14 1/2 sig kohl. Kibelmalm wäger 4. Centner och betalas 1. Livre 15. Sous à 2 1/2 Livre, alt efter halt och godhet, som swarar emot 7. à 8. D:r per Skeppund ordinare Swensk malm. Så wäl går och malmen är riker, så kunna the om månaden tillwärcka 130. Millier men ordinairt räknas tillwärkningen intet öfwerstiga 100. Millier per månad. Millier håller 1100. skålpund: och tillwärckas således om dagen 9 1/6. Skeppund, samt om wekan 64. Skeppund Tackjern. Arbetare äro 4. nemligen masmästaren, som bekom

kommer 42 Livre, Hyttdrängen 24. och 2ne Opsättare, hwarthera 23 Livre månateligen. Millier godt Tackjern, som likwäl sällan kiöpes, giäller 60 à 65. Livre, som giör per Skeppund 44 àå 48 Dr. Till Landsherren betalas Frohn eller tjonde uti Sweitz 6. Livre och uti Loraine och Elsas 8. Livre, som giör 12. till 16 Dr för Millier, el:r 5. àå 6 Dr perSkeppundsTLackjern. Transport ifrån masugnarne till hammarwärken är olika, alt efter som the ligga långt ifrån hwarannan belagne; en betalas gemenligen 3. Mlillier jern, som drages af 6. hästar, 1. Ein par lieux, som giör giör 1 Dr 8 ⁒ Skeppund på milen. Hammar smidiorne uti thene neyden äro inrättade efter thet uti Roslagen i Swerige brukelige Fransos smidet, dock med then skillnad, at the här smälta för 2ne härdar och smida ut för then 3de, hwilcket af en elak wane och Smedernes Comoditet härrörer, som intet wilja finna sig wid nattwak. Baljorne äro af trä och hörd samt Hammarställningen eljest lika med then, som i Roslagen wanlig är, undantagandes, at både Städ ock hammare gutne äro, samt et lyftarmane för ändan af Hiuhlstocken äro närmare in

åt Hammaren placerade äro, som åstadkommer en mindre swigtning både på Hammar skaft och Hiuhlstock, dertill med är nåldynorne af stöpt tackjern, och i ändan af hiulstocken, som är af Tannenholtz 6 quart: i Diameter en jernskiena fastslagen, hwar utinnan kohl rundt ikring, för at med ett spett kunna wända hiulet när påfordras. Kohl wid Hammar smedjan consumeras 15. Kibel per Millier, som giör på Skepppund:t 5 1/3 dels Kibel, eller 1 stig 1/3 dels tunna. Afgången på jernet räknas till 1/3 del. För 2ne Smältar härdar ärro 8 personer, samt 4 för Räckare härden, och bekomma the förre 14 och the sednare 9. Sous per Millier i arbetslön, som belöper 5. r:Dr Kopparmynt per Skepppund. Uti Frohn betalas ännu för Stångjernet till Landsherren 5. Liv: per Millier, a 4 r:Dr per skeppspund. Wid en sådan Smedja med 3ne Härdar, som omförmält är, kunna the i weckan tillwärcka 18. till 20 Millier stångjern, eller 65. skepppund a 70. Således blifwer tillwärknings omkostnaden för en Millier stångjern, som uppå ofwannämnde orter tillwärckas, följande, nemnligen wid masungnen Liv: Sous 21 1/4 Kibel Kohl a 20 Sous 21 5. 8 1/2 Kibel malm a 2 Liv: 5 Sous 19. 22.

2. Kibel kalck 2 Arbetslön i Masungnen. 1. 12. Betjenters aflöning med tionde afgift 6. Byggnads omkostnader 1: 8. Interesse på 10000 Liv: Capital, som besticker sig uti bygnad och förlag a 4. procent 1. 5. som giör 97 1/2 r:Dr K:mt per Millier, Summa Liv. 52 2 1/2 och efter 2 3/4. Skepppund:t per Millier beräknade, belöper sig på 1. skepppund tackjern 35. r:dr 16 %. 20 styfwer eller 7 1/2 r:Dr kop:mt. Livre de France räknas till sumeras för 1. Millier stångjern Uti Smedhärden Consom lika med Tackjernet räknas till 1100 skålpund uti kohl 15. Kibel a 20 Sous 15. Liv: 1/3 del afgång på Tackjern men uptages allenast 1400. skålpund 66. forlön för 1400. skålpund tackjern 3: Arberslön i Smedjan 6. 12 Tionde 5. Byggl. kostnad och Betjenters aflöning 1. 8. Interesse för storbyggn: och förlag på 6000 Liv: Capital a 4 procent 1. Summa Liv: 98. Kommer således 1. Skepppund: stångjern wid wärcket at kosta 55 daler 6⁒ Kopp:mt och säljes Millier till

120 a 130 Liv:. Blifwer således avancen 15 a 18 daler per Skepppund. Rennfeuer Smidjorne som här omnämnes, brukas at therutinnan insmälta, Hwad som igenom bökning och waskning kunnat winnas utur både Masungns och smedzinder, hwilcket jern the sedermera til plogbilar och annan grof Manufactur under sine mindre hamrar utbreda, och säljes sedermera per Centner 16. Liv. eller 101 r:Dr Skepppund:t. Hwad tillgång på malm och kohl beträffar, synes theruppå ingen brist blifwa, så länge som inbyggarena orcka til at gräfwa i jorden, samt intet wanwårda sine skogar; genom alt för mycken tillitning och sielfwåldigt förödande: ty på naturens sida är ingen afsaknad på fruktbarhet, hwarcken i en eller annan måtto, emedan thet blifwit utrönt, at så wäl Malmflötser som skogar tillwäxa, fast man i thet förra fallet intet så wist kan determinera tid och quantitet af anwäxt, som i thet sednare, hwilcket på thenne orten för Kohl för Ek samt annan löfskog är 17 a 18. Åhr; Inåt Sveitz och i Swartzwald wäxer jemwäl tannen holtz, som är nära släkt med wår gran; men gifwer mycket lösare kohl än löfskogen, och wid

Metall smältningar mindre tjenlige. Uti thenne Districten, som här omröres äro inga ädlare Berqwärk, som drifwas, undantagandes Neuchahtel mässings wärk, som lyder under Herrskapet af samma namn, hwilcket nu för tiden tillhörer Konungen af Preutzen; men drifwes af Judit Parell et Compagn: Kopparen, som här Consumeras, kiöpes dels ifrån Tyskland och Ungern, dels ifrån Tillott i Lottringen, hwilcken ther betalas per Cent: 110 Livre de France, och thet som Manufactureras, afsättes i landet theromkring. För öfr: För öfrigit idkas här mycken Boskaps skiötsel af en Sect, som kallas Anabatister, hwartill god lägenhet finnes uppå the höga Berg här wanckas, hwaräst the om Sommaren hafwa sine fäbodar. Genom sina updämningar på högden af berörde berg, hwaräst nästa regn ochfuktighet faller, samt minsta utdunstning skier, så tillfogas icke allenast then nyttan, at the om Sommartiden förmedelst sina Rännilar kunna wattna sina på thet nedrigare landet belägne Ängar, som förorsa

ka them mycken fruktbarhet; utan ock at then del af landet med karp och annan fisk kan förses, som eljest med siöar eller fiskwatten icke är begåfwadt. Järnwärcken uti Svartzvald, Furstenberg och Wurtenbergiske Samt: BadenBaden.

Tillwärckas wid ett af thesse wärcken, som drifwas med 2:ne härdar dels Tyskt och dels Fransyskt smältnings sätt, ett Medium af 30 Skepppund i weckan och thet för 36 weckor giör 1080 Skepppund samt för 30. Hammarwärk 32400 Skepppund För en Rennfeüer tillwärckas i weckan 10 Skepppund eller 360 om året, som för 5 Rennwärk giör 1800 Skepppund. Afsättningen af stångjernet skier uti provincierne häromkring, så at ingen stång utskieppas eller eljest debiteras åt holländska sidan. Priset är 44 a 45 Keysergl. per 1100 skålpund: som giör för Skepppundet 65. dahlr kopp:mt. Anmärckning. Som jag intet haft tillfälle at besöka jernwärcken uti Svartzewald och Würtenbergiske, så har jag förskaffat mig underrättelse therom igenom andre, som på orten warit bekante, hwilcken jag hoppas så wida wara till förlåtelig, at snarare något wärk blifwit förglömt än förmycket upfördt. Hwad malm och Kohl beträffar, så förekomma här samma omständigheter, som

wid wärcken uti Sveitz och Mompelgard blifwit omförmälte, undantagno att Kohlåtgången här är större i anseende til mera tannenholtz, som här wanckas och lösare kohl, men som inkiöps priset jemwäl är ringare, så kommer äntå tillwärknings omkostnaden merendels på ett ut. Utaf ädlare Metaller brytes här något kopparmalm samt grön blymalm wid Hofgrund uti Brisach. Wid Wittingen och Albers bach uti Würtenbergiske förrätta the Kobolt smältning af malm, som fås ifrån Pyrenèe och St Jean de Platt i Navarra, hwilcken först transporteras uppå Languedocske Canalen, widare Rohnfloden upföre till Lion och sidst landwägen till omrörde orter. Eljest tillwärckas uti then Districten, som kallas Swartzwald, hwaräst en ymnoghet af Resineuse träd wanckas, en myckenhet med Tiära, Harts och Terpentin.

Järnwärcken uti Elsas. Hammarwärcken, som här upnämnas bestå hwarthera af trenne härdar och tillwärcka i weckan 20 Millier, som giör 65. a 70. Skeppund. I anseende till många helgedagar samt wattubrist någon tid både Sommar och winter, med Reparationer etc. beräknas allenast 36 arbets weckor och bestiger således tillwärckningen för ett Hammarwärk 2340. och för 16 sådane wärck 37440 Skeppund Årligen. För Rennfeüer räknas tillwärkningen om weckan bestiga sig til 10 Skeppund och för 25 weckor om året 250, som för 3ne Rennwärk giör 750. Skeppund

Försäljningen af jernet sker merendels inuti landet eller nästgräntsande Provincier priset är 130. Liv: eller 75. r:Dr K:mt per Skeppund. Anmärckning. Här fortfares ännu at på samma sätt smälta samt bereda stångjernet, som uti Sveitz, och synes liten eller ingen skillnad uti kohl och Malmpriser undantagandes wid Monsr d'Antes wärk, hwaräst, för at kunna tillwärcka thesto skiönare jern, the nödgas låta komma BohnenErts ifrån Jern grufworne wid Beford i Sveitz, som ligger 3 a 4 mil therifrån; hwilcken omkostnad sedermera betalar sig, tå han wid wärcken bekommer 137 a 40 Liv: per Millier, då andre, som tillwärcka jämre jern, intet bekomma mera än 130, som giör 90 a 94. r:Dr K:mt per Skeppund victualie wigt. Blecksmidet och förtenningen, som wid Oberbruch idkas, har Herr d'Antes med mycken kostnad låtit inrätta, igenom Arbetare, som han ifrån Sachsen införskrifwit, hwilcka nu i jemmerlig måtto klagade öfwer jernet, hwilcket intet skall wara så godt, som wanligit, och hwartill egenteliga

orsaken tilskrefs en ny masmästare, hwilcken ändrat ställningen i mas ugnen. Här tillwärckas om året 1000 fat bleck, hwaraf XX håller 300 och wäger 7/4 Cent: samt X d:to 300 wäger 1 1/2 Cent: och giäller thet förra och thet senare. Tennet, som här wid brukas, förskrifwes utur Ängland och kommer Cent: at kosta 100. Livre. Talg betalas 8. Sous per skålpund i ond och god tid; likaledes är på Spanmålen, som till Betningen ärfordras ett wist pris utsatt, efter som wid Bleckwärken i Sachsen brukeligit är. Masugnen wid Masmünster är murad i Åttkant nedan, för upsättningen, hwartill utaf Swenska wettenskaps handlingar anledning tagits; föröfrigit är then lika beskaffad med andre mas ugnar här i orten. Jerngrufwan, som är belägen 3/4 wäg ifrån Masmünster, har en i Norr och Söder strykande gång, 1 a 1 1/2 alns mägtig bestående af en brun och lös Jernmalm, som skall hålla öfwer 30 procent kallbräcktjern. Likaledes wid Pitzwiller som ligger hwadt wid Staden Dan, bearbetas en uti Öster

och wäster strykande gång af 2 a 3 alnars mägtighet, bestående hälften af hwit jernspatt och hälften af brun malm, hwaraf then förra har then egenskapen, at uti Sohlwärmen swartblå anlöpa, och är thensamma malmen, som Frantsoserne giordt så mycket wäsende utaf, i anseende till thes tjenlighet för Stål smältning, hwilcket likwäl efter wanligheten i sielfwa wärcket icke blifwit bewist. Grufwan drifwes förmedelst en stoll, och är therwid besynnerligast, at malmstrecket står uti ett Porphyr berg hwars anwäxt tillika med Jernmalmen inuti grufwan tydeligen skiönjas kan, och så, at man ther anträffar bägge thesse Bergarterne både nyss tillämnade, nemligen miuka som en wes aktig lera, och half samt helmogne, då thet senare slaget omsider bekommit en flint hårdnad. Sielfwa berget, som är ansenligen högt, består af en mer och mindre rödbrun Porphyr, men then Porphyr som uti malmgången anskiuter, förändrar sin färg till himmels blå, i anseende till granskapet med Jernet. Jag blef här beledsagad.

af en Chatolsk Andelig, som upriktigt bekiände, at han af ett så ögonskienligit rön snart skulle blifwa frestad till at tro, thet berg och jordarter tillwäxa och föröka sig, lika med andre naturens foster, theräst han icke haft tillfälle at thesto närmare få ransaka then heliga Skrift, som therom intet förmäler, och hwilcket han med så alfwarsamma åthäfwor yttrade, at jag jemwäl uphörde med widare undersökning i thesse diupa hemligheter. Uppå thenne malmgången, som för 20 år sedan blef påfunnen, hafwa the bekommit the bekommit Privilegium, att inrätta en stål smältning och Raffinerie; men som thet intet lyckades, har Herr von Antes sedermera fådt tillstånd att förwandla stålberedningen uti ett Jernwärk, hwilcket wid bergsfoten, hwarutinnan malmgången är belägen, blifwit inrättadt och nu war i full gång. Ugnspipan är som hosgående Figur utwisar, 24 fot hög, ofwantill 4 a 5. quart: i fyrkant, som räcker 10 quart: diupt, eller så långt som för upsättningen plägar drifwas. Ställningen 10 tum diup, 15 tum bred, 4 fot lång. Ek- och Dannen kohl wanckas

kas, hwaraf 7 kohlfat 12 gånger om dygnet upsättes, som bestiger sig till 13 a 14. stigar, hwaröfwer 5 fat med kalck, 3 d:o kalckflussig brun jernmalm, 12 fat d:o af then bruna och hwita malmen, som brytes på stället, samt 2ne fat Bohnen Erts innan opsättningen af kohl skier. Omkostningar med arbetslöner etc: äro här the samme som uti Sveitz. Om månaden tillwärckas något öfwer 100 Millier tackjern, som giör 70 skeppund i weckan, och kommer at kosta wid masugnen 29 àa 30 dahl:r kopparmynt skeppundet. Uti Hammarsmedian som som ligger 1/2 mil högre up i bäcken, äro 1 stor hammare med 3ne härdar, samt 2ne Kniphammare med hwar sin härd, under ett taklag. Hammarställningen är 6 à 7 tum diup under forman, 5 qwarter i fyrkant. Hallen emot blästern lutar tilbakas 2 tum. Forman af jern. Jernet måste här flera gånger insmältas, än wid Oberbruche och andre ställen, som blifwit omförmält, så framt thet eljest skall blifwa miukt och smidigt, och synes således theraf, at then som angifwit berörde jernspatt för stålmalm, intet haft

haft så mycket orätt therutinnan, allenast han sedermera ägt tillräckelig kundskap at inrätta smältningen therefter. Här tillwärckas 14 a 15 Millier stångjern i weckan, som betalar i arbets lön 8 Liv: 12 Sous per Millier, hwilcket belöper sig 5 1/2 r:Dr per skeppund. Jernet giäller Millier 140, d:o fint smidt under kniphammare 150 Livre, som giör 80 à 85 D:r kopp:mt. För att hindra kohlen til att falla widt omkring i Smedhärden och onödigt wis upbrinna, så hafwa the här uprest jernhällar till 1/2 aln högt på 2ne sidor af härdarne, hwilcket förordsakar så mycken besparing i kohl, at ehuru smältningen går längsammare än på andra ställen i granskapet, så consumeras likwäl intet mera än wanligit, som är 15 Kibel per Millier. Sedan Stålwärcket wid Pitzwiller blef förslagit, hafwa några Borgare uti Dan förenat sig at ther uprätta en Stålhammare, hwarwid the fått betjena sig af smederne, som Mons:r d'Antes ifrån Tirolen låtit införskrifwa, hwaraf en ännu war wid lif, som arbetade med the wilckor

wilckor, att han betalte ett wist för kohl och tackjern, samt lemnade Interessenterne stahlet för ett faststält pris tillbakas, som likwäl intet war af bästa slaget. Tackjernet låta the komma utur FransContè, som rännes wid 2ne gånger, innan stålsmältan kan blifwa färdig, hwarefter ståhlet uträckes och sedermera, utan widare Sortering och Garfning uti aflånga kaggar, på Remstedter wis inlägges, samt säljes per 100 skålpund 35 Liv: eller 70 D:r kopp:mt. Hosgående märcke brännes på kaggarne, och stålet, let, hwaraf en ringa tillwärkning skier, debiteras i landet, för stålläggning af Hammare och Städ, plogar, Spadar, etc. S:t Marie au Mines eller Markirch ligger 3 mihl ifrån Schletstad, wid gräntsen af Lottringen på Grefskapet Rappelsteins ägor, som tillhörer Prints Fredric af Wurtenberg. Thetta Gruf Reviret bearbetas nu för tiden af ett Interessentskap utur Strasbourg, som förmedelst Stollbyggnader hafwa öpnat åtskillige fyndige malmgångar, och hwarigenom mäst alla berg i neyden af the fordne

ne inbyggare blifwit genombrutne och Sonderade. Gångarne äro 1 a 2 fot mägtige, samt föra gul och hwit silfwerhaltig kopparmalm eller PhalErts; men tå Arsenique, Blende och Blyglants wisar sig, så plägar gemenligen följa något rikt anbrott, bestående af roth och weis gylden Erts, med gediget Silfwer. Här wanckas jemwäl skiöna Christall druser med Rothgylden, som, sedan Damerne i Paris börjat att samla malm Cabinetter blifwit till ett högt pris stegrade. alt som Alt som arbetet i Grufworne är swårt till, bytes folcket om, 2 eller 3 gånger om dygnet, hwilcket kallas at arbeta i twå eller tre drittel. Och bekommer en Grufdräng alt efter som han har arbetat till, ifrån 6 till 12 styfwer om dagen. Malmen som här winnes och ifrån sine Arsenicaliska inblandningar är ganska swår at skilja, giöres på följande sätt till godo, nembligen: 1:mo uppsättes then samma på ugnen och smältes till Stein. 2:do Rostas med Bleysklich

24 timar uti en wälfderugn. 3tio Upsättes och insmältes tillsammans, då det som ligger diupast i digelen, består af Silfwer och bly, det öfre återigen, som kallas Bley eller Frischstein, sättes uppå Steintreib ofen, hwillken är bygd som en annan dref hard, bläses theruppå med Bäljor och hålles smält i 10 till 12 tunar; men Kupfer stein hålles sålunda smält 30 til 36 timar. 5to Upsättes åter igen på Bleyofen samt med bly beskickas, hwarifrån wärck och kupferstein bekom kommes, som 6to på drifugnen bringas till Schwartz ♀. 7mo Schwartz ♀ med Bley beskickad, neml:n 34 Centner schwartz ♀, 1/2 Cent: Glete 1/2 Cent: härd och 1/2 Cent: rent bly. 8vo Zeigert 9o Gedart 10mo Gårad. Hwartil upgår årligen 2000 famnar wed, och tillwärkningen bestiger sig till 1000. a 1200 qw:r silfwer samt 200. Cent: Koppar. Ibland andre curiosa som här wistes uti malmCabinetten, woro någre inuti hwarannan an

skutne Blyglants Törningar, af extraordinaire storlek, som hos gående Figur utwisar. Man finner här åtskillige Sågqwarnar inemellan bergen, som för sin enfaldiga structur löna at beskrifwas: (a) är wattuhiulet, (b) Rullar af trä, som hafwa såg ramen up, hwilcken har så stor tyngd, at han faller hastigt ned och förrättar sågningen. (c) Kiälcken, som Sågstock ligger uppå, hwilcken genom ett rep drages emot sågen förmedelst then tryckning som haken (d.) förorsakar uppå kugghiulet (e.). Wid somlige af thesse Sågar bruka the at uphäfwa sågramen med sådane Rammor, som uppå wåra blås hiulstockar brukas.

Wid Merkviller 5 mil ifrån Strasbourg brytes en feter sandsten, hwarutur Wagns smörja siudes, som betalas Cent: 25. Liv: eller 47 D:r kopp:mt, hwaraf till Holland blifwit afskickat, för att thermed smörja Skieppen, som gå på Indierne, såsom preservative emot trämasken. Oljor som utur thenne Berg Tiäran blifwit distillerade, skola wara förträffelige både emot folck och kreaturs Siukdomar, hwarom en Tractat, som på Trycket utkommit förmäler. Snusqwarnen i Strasbourg rullar på kant som the Spanska, men thenne drifwes genom wattn och the Sevillanske med hästar. Snus som här males, sändes till Italien för at granuleras, hwilcket är en hemlighet, som the ännu intet hunnit utforska. Miöhlqwarnen wid Lauterbourg gick med 8 par stenar, som hwarthera hade sitt särskilte hiul, efter hos gående ritning, så fort thet males rinner miölet uti en lärfts påsa, som siktar fint, och therifrån på ett annat sikt, som skiljer grynen ifrån agnarne, hwilcka få sin rörelse genom ett dref hiul och en spänd träfiäder vid: Litt: a. b. Uti Speyer och Manheim sysselsättas folcket med winhandel, warande the förnäm

sta Renska Winerne här på orten, Nirstein, Hagum, Lavenum, Rettheim Badenheimer och the sämre Geburg und Felsen wein Umsteiner, Worst, Tolenheimer, Dito rödt win Edenhauffen. Styckfat som håller 7 1/2 åhm, säljes till 2 a 300 gulden, alt som winet är till. Men then som intet thestobättre förstår thenne handel, giör bäst at han blifwer hemma, ty eljest kunde thet hända honom samma spratt, som skier the resande i Heidelberg, nembligen at the inbilla sig till att hafwa druckit gammalt win utur thet stora fatet, som håller 2640 åhmar, och när thet kommer mer alt omkring, så är thet äntå tagit utur ett anckare, som släppes ned genom sprundet. Till theras Åhmar och fat upgår en myckenhet jern som tillwärckas uti Dupont och Phaltz. Eine wage håller 108 skålpund och giäller 5 3/4 gylden som giör 70 D:r per skeppund. Dito finare jern 120 skålpund 8 Gylden, eller 90 D:r skeppundet. Uppå Heidelberger fatet äro 12 Jernband, som wäga hwarthera 12 skeppund. Tobaks Fabriquen uti Manheim, som af några Frantsoser blifwit inrättad, hade intet mindre än 83 Träprässar för Prick till Rappé Tobak. Hwarförutan ännu

några stora prässar med jernskrufwar 3 i bredd och dref emellan, hwarigenom rörelsen ifrån then ena till then andra comunicerades, så at the med 3ne medelmåttiga åstadkommo samma wärckan, som eljest skulle hafwa fordrat en ofantelig stor skruf. Uti Manheim war en wärkstad för Prässjern, som här såldes till 3 gulden, dito Prässjern för Manchetter 2 Gulden. Lijar, som i Steyer säljas 100 ifrån 17 till 28 gulden giälla här 30 till 40 gulden: Likaledes betalas Jern Manufacturwahror ifrån Smalkalden rätt wäl på thenne orten. Worms och Openheim hafwa blifwit illa medfarne uti 30 Åhra kriget och skyldra ännu för the Swenske med sine förstörda murar och Torn. På thet sidstnämnde stället passerar man Renströmmen på en flygande Brygga, hwilcket är en Pråm, som står på 2ne stora båtar och äro anhäftade wid en lina, som några hundrade alnar ofwanom på en påla mitt uti strömmen är fastsatt, och hwarigenom Pråmen, som af wattnets force får sin rörelse, swänges ifrån then ena brädden af floden till then andra, hwilcket skier hwarje half tima efter klockslaget. Sådane Bryggor fin

nas jemwäl wid Fästningen Katz uti thet Casselske, Cölln, Coblentz samt Presbourg i Ungern. Bryggan, som wid Maintz ligger öfwer Renströmmen, hwilar på Båtar äfwen som Bryggorne uti Manheim, och hafwa then fördel med sig, at the hwarcken borttagas utaf någon flod, eller tyngas ned genom wattubulning, som skier med wåra Dahlbryggor, när the blifwa gamle. Järnwärcken. uti Zweijbrücken, Phaltz Nassau Usingen etc:

The här upräknade masugnar och Hammarwärk betjena sig ännu utaf samma slags Byggnader och smältnings sätt, som redan wid Elsasske wärcken blifwit omförmält: warandes jemwäl kohlprisen och arbets löner mycket litet skiljaktige. Utaf 18 Hammarwärk, arbeta hälften med 3 och andra hälften med 2ne härdar: Bestigandes sig tillwärkningen wid the förre till 65 a 70 Skeppund i weckan, och the sednare 45, samt Rennwärken 10 a 12. Skeppund, hwilcket för 36 weckor giör 38520 Skeppund, som altsammans uti Zweybruchen och thet Phaltziske förbrukas. Anmärckningar. Som tillwärkningen af jern uti Zweybruchen och thet Phaltziske intet är tillräckelig för landets behof, så hafwa the, sedan jernet kommit i högre pris jemwäl börjat at inrätta flere wärk, hwartill besynnerligen uti thet Birckenfeltske noglägenheter gifwas. Eljest finnas har åtskillige anledningar till ädlare Metaller, hwaraf jemwäl någre både uti Zweybruchen och Phaltz bearbetas. Wid Oberstein uti thet Zweybruchske slipas en myckenhet med dosor och andre smärre käril utaf Agat

Bleck Fabriquen wid Hofheim tillika med förtenningen, är för några åhr sedan inrättad; men icke ännu med alfware påbegynd; emedan arbetarne, som utur Saxen warit för skrifne, och här funnit många swårigheter dels wid byggnaderne, dels wid Ämnes jernet för Bleck, etc: hafwa hitintil intet mera kunnat, än komma och fara. Jernet bekommes utur Darmstadt och Nassau, och betalas för en wag, som är 120. skålpund Collnisk, 7 guld eller Uti Maintz har för 8 År sedan ett nederlag utaf Chur fursten blifwit inrättadt, tillika med marknader Höst och wåhr, som näst för Franckfurter messa taga sin början början, hwarigenom ändamålet är at efterhand draga handelen ifrån nyssnämnde ort till Maintz, som i sielfwa wärcket ligger mera fördelacktigt, än Frankfurt; men har olyckan therhos at intet äga Substantieuse och kiäcka Handlande, hwarförutan thenne eljest i sig sielf goda afsigt näppeligen lärer kunna winna fullbordan. Jernwahror, som finnas uti thet Churfurstel. Nederlaget såldes till följande pris. Jern per wåg, som håller 120 skålpund Colln: — 7 guld: Band för Styckfat 6 Reiff, som wäga 45 skålpund — 3 guld: Dito 8 Reiff på Styckfat, som wäga 60 skålpund — 4 guld: Dito

Dito för 12 År 8 Reiff per skålpund 4 1/2 X:r Gutne Gallerwärck för Staquet och Portar, Hynor, grytor etc: säljas 100 skålpund — 6 guld: Jern för spik som blifwit skurit under Skiärwärk 1000 skålpund 35 guld: Jernbleck ifrån Hofheim 100 skålpund 9 guld: Plogbihls ämnen ifrån Siegerland 120 skålpund — 6 Guld: Spik Fabriceras uti Maintz, men bristen uti landet fyller then Lykske, som utaf 10, 11 och 14 skålpund säljes — 1 gl: 30 X:r Steijermarcker stål consumeras 500 wage a 120 skålpund och säljes wage till — 14 guld: Berörde stål går ifrån Steuer till Margreth wid Nurenberg och embarqueras sedermera uti Mainströmströmmen till Franckfurt, hwarest öfwer 2000 wage årligen debiteras, skolandes frackten ifrån Steuer till Franckfurt belöpa sig till 2 1/2 a 3 guld: per wage. Keyserl. Amtet uti Steuer skickar stålet til Franckfurt och Maintz wid höst mässan, och bekommer först betalningen nästa året wid Påskmässan. Thet Churfurstel. Nederlaget skulle gierna åstunda Steuer stål utaf hosgående stämplar ifrån Holland, emedan frackten therifrån skall komma them 1/2 gulden ringare. Utur thet Cronachiske kommer jemwäl, Meintz strömmen utföre, en myckenhet med Träwa

waror, bestående uti bräder samt kimmar för styckfat. Trän för Styckfat betalas uti Holland 24. Gulden. Eljest idkas mäst winhandel här på orten, och uphandlas the bästa Renska winer uti Rittes-Als Hockheim, Marchebrun Lalenheim Rauthal, Oberbach etc: Järnwärcken wid Lohn Flod uti Darmstad, Uske på Hundsryck och omkring Coblentz.

Af ofwannämnde wärck äro 13. hamrar, som bestå af 3ne härdar och drifwas efter Wälske eller Wallonske sättet till 65. a 70. skeppund i weckan, Dito 9. hamrar med 2ne härdar, 45 a 50 skeppunds tillwärkning i weckan, hwilcket för 36 weckor giör 45000. skeppund, hwaraf en del sändes Renströmmen utföre på Coblentz och jemwäl till Holland. Stångjerns priset är 36. RD:r per Mille, hwilcket giör för Skieppundet. 69. a 70. d:r k:mt samt lämnas frit i Amstardam till 75 d:r 16 öre k:mt Anmärckningar. Grufwor äro Bullensteiner, uti thet Maintziske, hwaräst en brun brun jernmalm winnes utaf god art, men then som bryter theraf, måste betala 1. RD:r om dagen till Churfursten af Trier, til hwars lands District hon lyder. Perlach uti Darmstadtiske, har en röd jernmalm, hwilcken är god, så länge han är lös, men så snart han hårdnar i brottet, gifwer elakt jern. Bägge thesse malmslagen dragas icke af magneten, men på ett eller annat ställe finnes, jemwäl theraf, som liknar wår Swenska malm, hwilcken, i anseende till hård smältning, aldeles förkastas. Hwad mas ugns och hammarbyggnaderne angår, så är ther

therwid, i anseende till the redan beskrefne, ingen synnerlig skillnad att i akttaga, ej eller wid sielfwa driften, om icke thet, att the här på orten förändrat kohl och malm upsättningarne wid masugnen, så at i stället för 12 up sättningar, som brukas uti Elsas, the här förökat antalet till 24, hwarigenom mera blandning af kohl och malm förorsakas, hwilcket synes hafwa så mycket större skiäl med sig, som intet hettan allena kan åstad komma jernsmältning utur malmen, utan at granskapet och föreningen med kohl therwid nödwändigt betarfwas, hwaraf således följer, at ju närmare thesthesse Materier kunna måkas hwarannan, destosnarare winnes ändamålet, som är at med minsta kohl åtgång kunna tillwäga bringa then ansenligaste Tackjerns tillwärckning. Ädlare Bergwärk äro uti thenne neyden Weyer Oberhoff, Melbach, Longebach, likaledes the uråldrige Emser grufwor samt Leopoldina, som nyligen med arbete blifwit belagde, hwilcka allesammans hafwa en blandning utaf koppar, Silfwer, Bly etc: samt skiftewis äro mer eller mindre gifwande. Hwad the här på orten wunnit uti erfarenhet om stollbyggnader, hafwa the förlorat uti konst ma

makerie, hwarigenom händer att grufworne på ett wist diup under stollarne, för wattn siuka, måste inställas, ehuru the tå understundom wisa sig fyndigast. Wid thesse Grufwor tillsammans tillwärckas årligen 3. a 400. Cent: koppar, 300. Cent: Bly och 200. a 300 D:r Silfwer; warandes för öfrigit alla Berg omkring thenne Lands Districten så malmfyndige, at jemwäl lösa stenar, som syntes wid Fernbach emellan Städerne Limbourg och Weilburg, bestodo af en violett och rik jernmalm, warandes således här på orten ganska swårt för Ruthengiängare at kunna fela uti sin gissning, i synnerhet tå tå skiärpningarne med stollbygnaden börjas. Hwad Jernmanufactur angår, idkas intet sådant smide på thenne Tracten, undantagande at the för kniphammare uträcka plogbilar, jemte annan gref redskap: Likaledes, drifwes något spik smide wid Pabach, som ligger i neijden af Emsserstad, hwilcket tjenar för Landets egit behof.

Järnwärcken uti Grefskapet Neuwid Samt: under thet Trierske. Ofwannämde wärck, som inom 30. År äro bygde tillika med flere andre i neyden om Coblentz, tillwärcka i weckan för 2ne härdar 12 a 14 och för 3ne 18 a 20000 skålpund: som wid the förre giör 43 och sednare 63 Skeppund. Dito för en Rennwärcks härd hwaräst thet som waskas utur slaggen, jemte annat småjern insmältes 8. a 10. Skeppund. Belöper således tillwärckningen för 7. hammare med 2ne härdar till 301. samt 2ne hammare med 3ne härdar 126, hwilcket för 36. weckor om åhret giör 15709 Skeppund Tillwärcknings Omkost, nad wid Hyttan. Malm 5. wage à 1. RD:r Forlön

Forlön Kohl 3 1/2 fonder a 10. RD:r Arbets löner Tionde Byggnad, Reparationer, aflöning, etc: Summa Wid ordinaire Hyttegång bekommes om dagen i 2 1/2 a 3ne Utslag 3000. skålpund: Tackjern, som efter thenne uträkning kommer att kosta, RD:r per 1000. hwilcket belöper sig för Skieppund Tackjerns wigst D:o Omkostningar wid Hammaren. Tackjern 4000. skålpund. kohl 2 1/2 Fouder ArbetsArbetslönByggnad, Reparat: och Betienters aflöning Tionde Summa Stångjerns tillwärckningen som efter 4000. skålpund: Tackjern bekommes, räknas uti thet högsta kunna bestiga sig till 3000. skålpund; hwilcket i Swänskwigt utgiör 10. Skeppund, och belöper således för ett Skieppnnd Stångjern a 320 skålpund victualie wigt....... som uti Swenskt mynt RD:r till 6 Dr tagen, utgiör Stångjernet som ifrån thesse wärcken merendels på Holland försändes, betalar

lar uti Trackt 3 1/2 a 4. R:Dr per Mille och hwarföre thet aldrig kunde Transporteras, så framt icke Skiepparena wid Tullarne undandölgde jernet, ehuru at thet kostar Confiscation. Således belöper sig ännu på 1. Skeppund jern i frackt 6 r:Dr 8 öre dito omkostningar i Holland 2 D:r 18. Summa Efter en af the förnämsta Bruksägares här på orten, wid namn H:r Remi egenhändiga för teckning, lefwererades är 1755, Ordinarie stångjern platt och □ kant, dock af god art och ganska wäl utsmidt till 70 D:r wid wärcket 72 D:r uti Cöllen, samt. 81 D:r 81 D:r 28 öre fritt uti Holland. Dito sämre sort franco Amsterdam 18 a 19 D:r kopp:mt. Dito 1/2 tum □ samt andra fina Sorter till 87 D:r kopp:mt reda penningar wid lefwerantsen, hwarwid then första Sorten till 8 1/2 gl: per 100. skålpund, eller 81. D:r 28 öre kopp:mt Skeppund, försäkras i alla delar hålla prof med thet bästa Öhregrunds jern. Bomber och Haubitzer lefwereras franco Rotterdam Skeppund till 15 guld: holländska, a 300 skålpund Holländsk wigt på Skeppund beräknat. Granater dito skeppund 20 gulden Polerte kuhlor ifrån 12. till 24 skålpund 15 gl: Dito

Dito 3 och 6 pundige. 16 1/2 gl: Dito swars gode Canonkuhlor, men opolerta, ifrån 12 till 24 skålpund 13 gl: Dito 3 och pundige — 14 gl: Skepppund Jegen lefwerants at Ammunition åtager sig Bruksägaren, så framt icke 1/3 del af then Contraherade Summan blifwer förskuten, och berörde för skott måste intet decorteras, innan then sidste lefwerantsen, skiedt. Likaledes befinnes af G:r Reichards upgifne priser, som är Hyttenmeister wid Razzelstein och Clemenshytt, at ordinarie stångjernet både platt och □. År 1755 icke kunde lemnas ringare gare uti Collen, än till 39. RD:r per 1000. skålpund Holländ: Ett fat förtent bleck af 300 blad 19 1/4 R:Dr Farder dito, a 450. blad uti fatet 18 1/4. samt allehanda slags Ammunition till samma pris, som förrberördt är. Gutne Jern kakelugnar. 1000. skålpund 55 gl: Dito gutne hållar 100 skålpund 3 3/4 gl: efter Holländske penningar och wigt. Hwarjemte thenne förbundit sig at taga Louis d'or i betalning till 5 1/3 R:Dr, Ducat: Holl: 3. RD:r, samt Carolin a 6. RD:r 80 X:s Holländsk gulden beräknas till

till 3 D:r 19 öre kopp:mt. 100. skålpund Holländsk utgiöra uti Stockholm 117 skålpund victualie wigt, samt 275. skålpund Holländsk 7. Skeppund stångjern i Stockholm. Anmärckningar Masugnar och Hammarwärk på thenne orten behålla ännu sin wanliga form, som i början blifwit beskrifwen, undantagandes, at H:r Remi på Benndorff, förkortat masungns pipan till 20 fot, samt jemwäl något litet sammandragit öppningen ofwan efter, för at intet låta hettan onödigt wis förswinna. Likaledes at 2ne Jernhamrar af ordinaire tyngd wid Razzelstein drefwos förmedelst tryckning, på samma sätt, som skier wid kniphammare, och winna med hastigheten samt flera slag then styrcka tillbakas, som saknas genom förlusten af Tryckare. det

Det kommer således på ett ut, huru man rättar in ett wärck, antingen med Tryck eller lyftarmar, warandes angelägnast, at all ting, som hörer thertill, får sin tillbörliga proportion i anseende till, både tyngd och hastighet, som theruppå kommer at utöfwas: dock skulle oförgripeligen tyckas thet Swants hammare woro tjenligare wid Frantsos smide, emedan theras små smältar intet fordra hög lyftning af Hammaren, och för uträckning äro the sidstnämnde, i anseende till hastigheten, hwar med the kunna drifwas, oförnekeligen bättre, hwartill jemjemwäl kommer, at en SwantsHammare byggnad intet betarfwar så stort och kostsamt wärcke, som the ordinaire Hammare med lyftarmar och slagtrån. Jemte andra förbättringar, som wid Hammar byggnaderne uti Neuvid och Ratzelstein blifwit anmärckte, hafwa the jemwäl både lyft och Tryckärmar uti en ring utaf Tackjern stöpte, efter hos gående Ritning; hwarwid ännu i ackttages, at till öfwerfall 4. lyft eller Tryckarmar, och till bröstfall 5. brukas, för at therigenom återwinna then hastighet, som wattnet uti ett min

mindre fall förlorar. Här brukas jemwäl jemwäl upreste hållar öfwer härden som redan uti Nedre Lottringen blifwit anmärckt, för att hindra kohlens kringrasning och wårds lösa förbrännande: Likaledes betjena the sig af Träbäljor, som eljest på thenne orten äro säll synte. Sidst bör jemwäl wattuledningarne både wid Razzelstein och Clemenshytt anmärckas, som utur sielfwa hälleberget äro huggne och på thet sättet längs utåt stupningen af ett Berg forde, att wattnet på thet förstnämnde stället förmedelst en liten stupränna wid hwart wärck faller faller på ett qwarnhiul, 6. hammar och 10. Blås hiul, samt 2ne masugns hiul, hwilcka alla äro bygde tillsammans, undantagande att qwarnen och masugnarne stå på liten Distance ifrån hamrarne. Mitt emot hwart och ett wärk swarar kohlhuset, som står på andra sidan af en jemd plan, hwilcken sidst på bägge ändar genom Smedernas och Betjentens wånings rum sammanbindes, och formerar en plats uti aflång □, som är wacker och ganska wäl belägen. Smederne taga sielfwe emot och swara för kohlen, som wid theras wärck upgår, erhållandes then

then Hammar smeds mästare något Præmium, som efter ett wist smide haft mästa besparingen af kohl. Wid Hytt- och hammarwärcken brukas kohl af Ek samt Bok; men wid kniphamrarne, hwarwid the finare jernsorter utsmidas, betjena the sig af Stenkohl, hwilcka komma Moselströmmen utföre, ifrån Thutviller, som ligger 2 mil ofwanom Trier och betalas 100 skålpund uti Neuvid 15 X:s, som är 1 r:Dr K:mt. Wid en af kniphamrarne uti Razzelstein smides jemwäl ämnen till Bleck, som sedan transporteras 1/4 mil högre up till Biber, att under plåt hammaren fullkomfullkommas, till Betsning och Förtenning, som här förrättas af Sariske arbetare, efter thet wanlige sättet. Bleck smides 900 om dagen och för mästaren, som förestår förtenningen 9 X:s per Gross eller 100. samt the öfrige arbetare 6, 7 a 8. X:r Ännu ett stycke högre up i strömmen ligger en koppar plåthammare, som debiterar sin tillwärckning dels måt Coblentz, dels till Fabriquen för Spansk Gröna, som blifwit här inrättad efter Hofmålaren Maidens invention uti Wien, hwilcken therutinnan skiljer ifrån Spansk grän

grön tillwärckningen uti Languedoc, at kopparen här räspas samt sedermera igenom winättika uplöses och till anskiutning bringas, tå the sednare nyttia kopparen sådan som then af Swenska plåtar omkring Hamburg blifwer utsmidd, hwilcken med syrda Windrufstielckar hwarftals uti tunnor inlägges, samt sedermera hwarje månad afskrapas, hwarigenom kopparen längre kan nyttias och jemwäl i proportion efter upgången theraf mera tillwäxt af Spansk gröna winnes, än på thet Wiennerske sättet, som är ett förcerat wärk, icke destomindre så flyter theraf af then nyttan, at både uti Wien och Neuvid: artificielle Berg grön med thet samma tillwärckas kan förmedelst pulvericerad kritas instöpande med koppar erg, som eljest wid Neusohl i Ungern uti inkom thertill bygde dammar af sig sielf utur ett wattn deponeras. Uti samma ström är ännu en Pappers qwarn, som går med stampar och tillwärckar groft papper för landets behof.

Järnwärcken. som lyda under Assbach, Freyen grund och Hachenburg. The fyra Hammarwärck, som uti thenna förteckning äro omnämnde, behålla samma inrättning som wid Frantsos smide wanligit, men arbeta allenast 4. Smeder för 2ne härdar 16. timar om dagen, hwarföre the ock intet hinna högre med

med tillwärckningen, än 2000. skålpund om dagen, eller 40. Skeppund groft jern i weckan, hwilcket för 4. hammarwärck och 40. weckor om åhret belöper sig 6400. skeppund, hwaraf någon del försändes på Cöllen och thet öfrige till Marckland, att therstädes underkniphammare utsmidas. Tillwärcknings prisen äro följande Tackjernet uptages per 1000. skålpund. 12. RD:r D:o afbränning 1/4 del 3 kohl 1. fond eller 4 1/2 stig. 11. Arbetslön för 2. Mas mästare och 2 drängar per Mille 1 Byggn: Reparat:, Tyonde etc: 1 1/2 Summa 28 1/2 R:Dr som som giör 73 D:r kopp:mt per skepppund och säljes à 82 till 87 D:r dito mynt. Men som uti thenne Lands Districten ymnige jerngrufwor wanckas, hwilcka föra godartade och lättsmälte malmer, ty äro inbyggarena, efter hand förnämligast med smältningar af Tackjern och Stålkakor inkomne, hwartill the äro så mycket mera hugade, som thet uppå thenne wahran hwarcken tryter förlag eller afsättning till the angräntsande orter, som med en myckenhet hammarwärk försedde äro, warandes thet en lycka för Marck och Bergerland, att thenne Tracten, som är så ymnigpå

på goda stål och jernmalmer emellan flera Herrskaper delad är, som intet mycket sörja för framtiden, ty i annor Händelse kunde Oeconomien fordra inskränckning af Blåsningar, och at undersåtarena i thet stället upmuntrades at åtminstone för egne behof gå in i förädlingen af stål och jern, och icke som nu skier förslösa naturens gåfwor uti Rudimateriers beredande, hwilcka the sedermera, likasåsom af medlidande öfwerräcka till sine Grannar, för at therigenom skaffa them bröd. Man kan wäl icke neka, at saken i sig sielf sielf är berömlig och har smak utaf Religion; men som hwar en är sig sielf närmast och thet bör wara ett lagom uti alt, så kan man intet annat än ogilla thens upförande, hwillken gifwer till thes han blifwer torftig, eller uti obetänksamhet öfwerlåter sin fiende the wapn, hwarmed han en gång sent eller bittida skall blifwa slagen. Raubach är en af the förnämste Jern grufwor, som i thenne neyden wanckas, hwilcken har 3 a 4 alnars mägtig gång, bestående af brun Malm med Schwartz kopf. Bönderne som bo i neyden bryta

bryta malmen och sälja 3 Hopar eller 180. Skottkjärror till 8. RD:r, då kiöparen äfwen betalar 10:den till Landsherren; Men som Grufworne nu börja till att blifwa så diupe, att the theruppå nödgats anlägga en widlyftig Stollbyggnad så är jemwäl malmpriset till 1/2 RD:r förhögdt; Utom thes hafwa the jemwäl uti Hachenbourgiske och FreyenGrund åtskillige andre anbrott, så wäl af brun, som hwit jerneller så kallad stålmalm, hwaraf jemwäl wid Eichen eller Waldbruhl öfwerflöd finnes, fast understundom något rödbräckt och oartig. masMasugnarne uti thetta Bergslaget äro 9 1/2 al:r höge samt widga och sammandraga sig i □ kant efter hosgående Figur. Stållet håller ifrån timpen till inra wäggen 2 fot, bredden 15. tum, och högden 4. till 5 fot, men har allenast 12. till 14. tums diup under formen, utom the 2ne fot, som stället är långt innan om timpen, så har thet ännu gemenligen så stort rum utom eller frammanför Timpen, hwilcket wid stöpningar nyttias, att therutur med en skopa kunna hösa jernet. Här till kommer, at formwäggen är 2 à 3. tum trängre än then mot stående

stående, hwilcket förer malm Opsättningen ifrån forman. Uti en sådan masugn upsättes 24 gånger om dygnet, hwartill opgår 3. wagen Kohl a 46 Tunnor 16 kannor per wagn, som giör 12. stigar. Dito 12 wage Jernmalm a 1000 skålpund. Arbetare äro 3ne som bekomma 50. styb: eller 6 D:r kopp:mt och fri kost om dagen. Jernet utsläppes 4 gånger om dygnet och wäger 4000 a 5000. skålpund. Bestiger således omkostningarne för 3. wagen kohl 12 a 13. RD:r 2 16 Dr K:mt med förlön 5. wagen el:r 50. Kibel malm a 1 D:r 50 D:r Arbets löner med kost 9 Dr Tijonde och skattning för wattn 9. D:r Byggn Byggn: Reparat: och Betienters aflönande 9 D:r Summa 293 D:r K:mt som efter 4500. skålpund: om dygnet belöper sig för 1000. skålpund eller 26 Skeppund 65. D:r samt för 1. Skeppunds Tackjern a 400. skålpund 26 D:r K:mt och säljes 1000. skålpund till 12 1/2 a 15. R:Dr som giör 31. D:r per skeppund, hwaruppå således allenast 5 D:r wundne blifwa, så framt icke thesto bättre gång i masugnen ärhålles. The som bruka blandning af Stålmalm uti sine uppsättningar bekomma sämre eller så kallade Schwerd stål kuchen Hwarföre 13 1/2 RD:r per Mille betalas, och hwaraf the uti thet Mari

Marckiske bereda sitt Osmund för Jerntråds dragningen omkring Iserlo och Limbourg. Wid Ofwannämnde masugnar tillwärckas mellan 70. och 80. skeppund i weckan, som för 25 masugnar och 20. weckor öfwer hufwud tagit utgiör 33000. skeppund, hwaraf tå 6400. skeppund jerntillwärkning afgår, 26600. skeppund tackjern återstår, som utur landet försändes. Thet jern som går härifrån in uti thet Marckiske, transporteras land wägen, och betalas för 1000. skålpund: i forlön 2 1/2 R:Dr men för Bergerland så sändes thet allenast 5. a 6. mil till Witzdorff dorff wid Rehn ström och så widare till Bergerland. Jern hamrarne och qwarnen för Ståltrådsdragning uti Hachenbourg som Grefwen af samma namn låtit inrätta, arrenderas nu för tiden af H:r Freideberg, som säljer jerntennar 120 skålpund till 6 RD:r, samt något finare eller 2ne gånger dragne till 9. RD:r. med fin jern tråd har han ännu intet kommit mycket till wäga, som egenteligen theraf härrörer, att ingen inrättning på Osmund eller Ämnes smide här giord är. Bandjern som uti Fischbach, smides under kniphammaren och

och hwaraf 8 wäga 60. skålpund säljas 1000. skålpund ifrån 37. till 42 R:Dr RD:r till 6. D:r tagen. Anmärckning. Ehuru wäxtlig marcken är uti thenne Lands Districten börjar man likwäl at blifwa warse en ansenlig förminskning af skog, så at the jemwäl jemwäl nödgas anlita sine närmaste afnämare om kohl i betalning för Tackjern, hwilcka flera miler föres lindrigare på kärror. Skogen består meren dels af Ek och Bok, hwilcken hwart 16de eller 17de är uti wissa skifter af hugges, hwarefter platsen som then städt uppå, Swedjas och med råg eller bohwete besås. Till Swedningen skiäres torfwen up, som torckas på jordsidan, lägges i hopar och itändes med riset eller the minsta qwistar, som uti mihlorne intet komma inresas, hwilcket kohlar till en aska, som gifwer

gifwer en förträffelig giödning, icke allenast för såden, utan jemwäl för trädrötterne, som therefter skiuta fortare up, än råg brådden, och skynda sig ifrån Boskapens förödande, som aldramäst wanhäfda skogar, i synnerhet ther löfträd wanckas. Ädlare Bergwärck äro uti thenne Neyden Wildberg som tillhörer Churfursten af Phaltz, och hwaräst 700. qv:r silfwer 1300. Cent: bly och jemwäl 20. a 30. Centn: koppar tillwärckas. Mittelnach Blywärck arbetas för Hessisk räkning och gifwer godt hopp om sig. Daden Daden Gallmey grufwa Dito Hachenburger koppar Grufwa drifwes af Gref von Hachenburg och gifwer 600 Centner om året. Siegström dito kopparGrufwa drifwes af Heust, hwarwid 50. Centner winnes, Eichen, Chatrineberg och Waldbruhl Silfwer samt koppar grufwor drifwes af h:r Heuman, som tillwärckar 200. Cent: ♀, 500. Centn: Bly och 300 qw:r silfwer.

Järnwärcken uti Sigerland, Friburg, Vitgenstein och Perlenburg.

Ofwan antecknade 27. hammarwärck hafwa hwarthera 2ne här dar med 3 a 4. arbetare försedde som ifrån kl. 4 om morgonen till 9 om afton kunna tillwärcka af 2 1/2 a 3. tum fyrkant ifrån 2000. till 2400. skålpund om dagen samt ordinairt som liqwäl sällan smides stångjern hälften theremot, hwaraf 2000. skålpund, som ett medium Lages; men allthenstund samma förordning, hwilcken wid wite af 1 gl: för hwarje tunna, som öfwerskiuter förbudet, jemwäl förelägger 2ne terminer myssige zeit, då alt arbete wid Hammarwärcken inställas måste, nembligen ifrån Juhl till kyndelsmässan samt ifrån Jacobi till Maria födelse, som giör 11. weckor tillsammans. ty ty kan man i anseende till många hälgedagar, med wattubrist och Reparationer icke beräkna flera än 36. weckor på året och blifwer således tillwärckningen för 18. hammarwärk, som ligga uti thet Siegiske belägne, 25920 Sk.pund:t samt the öfrige 9. hamrar uti Perleborg och Witgensteinske, hwillka emot kohl bekomma tackjern utur thet Ansbackestz 12960. tillsammans 38880 Skeppund. Jernet försändes till Bergerland, hwarföre Forlön ifrån Siegen 3 1/2 R:Dr och från Perlenbourg och Witgenstein 6 a 7. RD:r, som belöper sig 7. till 14. D:r kopp:mt per skeppund. Wid en Jern hytta upsättes 24. Gånger om dygnet och consumerad.

meras 3 wagen kohl, som giäller 12. à 13. RD:r 39. RD:r Dito brun Jern malm, 48 Kibel, a 1. D:r 47 öre 9. RD:r Dito Stålstein, 4. a 8 Kibel a 4 D:r 4. R:Dr Arbets lön med mat 1 1/2 R:Dr Wattn afgift, Tionde och Accis 20 RD:r om åhret 1/2 R:Dr Byggnad och Reparationer etc. 1 1/2 R:Dr 55 1/2 R:Dr giör tillsammans 55 1/2 RD:r, eller 333 D:r kopp:mt; Hwarifrån bekommes Tackjern i 4. Utslag, 35 till 40. Stahl om dygnet: Stahl håller 170 skålpund: giör 5950 skålpund Karre Rå Eissen eller Tackjern håller 6. Stahl och säljes till 12 R:Dr belöper för 5950. skålpund: 69 1/3 RD:r, samt för 400. skålpund eller 1. skeppund Tackjern, 23 a 24. D:r kopp:mt. Blifwer således avancen cen efter thenne uträkning 7 D:r kopp:mt, hwilcken ännu kan stiga litet högre då i masugnen wäl går. Så Grytgiutning eller annat stöpe förehafwes, upgår om dagen 3 1/2 wage kohl. Grytmåtten betalas per wagn som är a 994. skålpund 1 gl: eller 4. D:r K:mt, hwilcket giör 3 1/4. Skeppund Stockh: wigt. Stångjerns hamrarne här på orten äro delte Redmeisters eller Bergsmännen emellan i 14. delar eller dagar, och Redmeister är altid sielf närwarande i Smedjan, enär thess dag kommer, som räknas ifrån 4 om morgonen till 9 om afton, under hwilc2000 a ken tid 2400 skålpund jern kan insmältas och

och utsmidas en del i 2 1/2 a 3. tum □, samt en del i stänger, hwartill upgår 2 karre Rå eissen eller Tackjern a 12 RD:r 24. R:Dr Afbränning 1/4 del 6. 1 1/2 wage kohl a 12. RD:r 18. Arbetslön 1/2 guld: per dag 6 pes: 2. Tyonde, 10 RD:r om Åhret 12. Byggnad och Reparat 80. RD:r Bekommes för 1 1/2 wage eller 50 1/2 R:Dr 1500. skålpund: af groft jern, hwaraf 12 stänger giöra 5 Skeppund 37 1/2 R:Dr Dito 500 skålpund jern i stänger 16 R:Dr 53 1/2 R:Dr Det grofwa jernet, som kallas Råcheissen, försändes altsammans till Bergerland at therstädes, under theras knip hammare mare, hwarwid Stenkohl brukas till Bult och Bandjern samt andre finare Sorter uträckas, hwilcket sedermera på Holland transporteras, och hwarom längre fram widare. En dag el:r 1/14 del uti en sådan Bergs mans Smidja, giäller uti Siegerland ifrån 2 till 6. à 700. RD:r, alt efter som ther är wäl belägen, och här god tillgång på wattn; warandes gemenligen alla som bo uti Byalaget, hwaräst en hytta eller Hammare är belägen antingen Redmeisters Smeder, Hyttdrängar eller grytstöpare. På theras myssige zeit infaller, som warar i 11. weckor, töras the intet förrätta något arbete i Smi

i Smidjan, undantagandes at förfärdiga Hammare, Städ och annan Redskap, hwaröfwer Smedfogden wid drygt answar, är skyldig at hålla ett wakande öga. Uti thet Siegiske äro 6. hyttor, egenteligen på Ståhl ämnen eller så kallade ståhlkakor stälde warandes högden deraf 22. fot, widden ofwan 5. quart: på formsidan och 4. på twären, nedan till på formsidan, innan stält blifwit 16 1/2 quart: mitt emot 16. och på twäran 12 quarter genom ställningen drages then understa öpningen ihopa till 3/5 delar, så at formsidan blifwer 1 aln 3. tum sidan mitt emot 1. aln, innerst innerst 3. quart:, och wid timpen 3. quart: 3 1/2 tum, samt diupet under forman 16. tum. Muren af ställningen widgar sig småningom, till högden af 3. alnar, och sluttar sedan inåt ugns pipan, som hosgående Figur närmare utwisar. En sådan ugn har intet lof at brukas längre än 60 dagar om åhret under hwilcken tid 240. wagen kohl plägar åtgå, som innehålla 10. zähn, samt 1 zähn 3. tum nor 26 1/2 kanna, hwilcket giör 600. stigar, som belöper sig till 10. stigar om dagen. Här till fordras 150. wagen Ståhlstein, som brytes wid Mysner grufwa, hwarje wage håller 4. karren och karre

karre 1000 a 1100. skålpund; hwaraf wid 6. Hyttor 6494. Skeppund Ståhlkakor tillwärckas, och tå 60 dygns bruk för Lohe hytta tillkommer, giör tillsammans 7574. Skepppund victualie wigt veritabelt Funcken Ståhl, som större delen har neyden till Råståhl uparbetas, resten försäljes till Marck och Bergerland. Wid Ståhlhyttorne brukas följande Process: Upsättes 1/2 stig i sänder 18 gånger om dygnet, hwaröfwer skystlas 58. spador utaf then hwita Ståhlmalmen, hwilcken med Harnstensgrus och mull blifwer upblandat, at så mycket bättre kunna förslagga sig, hwarhwarigenom, då wäl går, uti 3ne Utslag om dygnet winnes 33. Stahl a 174 skålpund, som giör 93. Skeppund Tackjerns wigt i weckan. kohl upsättes om dygnet 3 1/2 wage, a 13. RD:r 45. RD:r 3 Wage Stalstein, 7 a 8. RD:r per Wage 21. Arbets lön 1. RD:r och mat 1 1/2 Wattnafgift med Hytt skatt etc: 18 RD:r om åhret 1/3 Byggnad Reparationer etc: 2 1/3. 70 1/2 R:Dr kommer således en karre Ståhlkakor i tillwärcknings omkostnad 12 1/2 a 13 1/2 RD:r eller 31. a 32 r:Dr kopp:mt. Utom then afgift wid blåsningen, som här finnes uptagen, betalas ännu en skatt, af

af 4. RD:r om åhret för Släggwaskning, hwilcket jemwäl förmått Bergsmännen, att wid hwarje hytta inrätta en Slaggbokare med tillhörande waskhoar, efter hosgående ritning och hwarigenom en ganska stor fördel winnes uti ett land, som antingen har eller kan få brist på skog. Hwaräst andt är om wattufall inrättas Bokaren wid Blås hiulstocken och drifwes när hyttan afstannar. Innan bokningen skier karas slaggen tillsamman i hopar med stybbe och små kohl som itändes och brännes för at giöra then för bokning och waskning så mycket lättare. Ståhlkakorne, som efter ofwanstående sättning utbringas, kallas Funcken eller hard Ståhl, men på somblige ställen blandas 1. del brun jernmalm till 6 delar stålmalm, hwaraf thet så kallade Schwerd stahl kommer: Thet förra giäller 16. RD:r kärre eller 1000. skålpund, och thet sednare 13 1/2 RD:r, som giör för Skeppund 32 a 38 D:r kopp:mt. RD:r efter sitt innerliga wärde till 6. D:r Kopp:mt beräknadt, som likwäl genom hög wäxelcours nu för tiden giäller 7 D:r kopp:mt. Wid Utslaget i akttages at giösarne blifwa tunne och

och beqwämlige för sunderslagning, hwilcket gifwit them namn af ståhlkakor. Härden uti RåståhlsSmidjan är lång efter formhällen 5 quart bred Dito 4. Forman är af hosgående Fiqur, och blåser på 1/4del af bottnen, samt ligger a 6 tum högt. Bakwäggen är allenast 4. tum hög, at man theraf må kunna weta när tillfyllest blifwit insmält, samt at kohlen med större lätthet må kunna afkoras då smältan är färdig. Bottnhällen är urdiupad mitt uti af qwartzig sand sten, som förut stycketals uti en träram inpassas, för at wara så så mycket snarare tillhands wid påfordran. Härden måste långsamt eldas och aldrig blifwa kall, om then länge skall stå bi. En Smälta kallas Schrey, hwaraf efter förordning 2ne a 1. Meisse för hwarje härd till wärckas, men wäga gemenligen 1 1/4. Meisse, emedan theröfwer icke så noga upsigt hållas kan. Meisse betalas i arbets lön 1/2 RD:r, efter 3 D:r kopp:mt, hwaraf mästaren aflönar sin Gesell med 10. a 12 styfwer per Meisse; men wid Lohe hade Smederne allenast 22. Albertz eller 180 styfwer per Meisse, och bekomma

ma utom thess betalning för Ståhl och kohl, som the emot wanligheten kunde bespara nembligen för 127 1/2 r:Dr Stahl 3. R:Dr Dito för en wage kohl eller 34. tunnor 41. kannor 6 2/3. R:Dr eller 40 D:r kopp:mt, som wid inkiöpet giäller 78. D:r, hwilcket belöper sig till 27. r:Dr per stig för Ek eller Bokkohl. Så Ståhlsmederne wilja wara acktsamme, så kunna the af 200 skålpund stahlkuchen smälta 1. Meisse eller 140 skålpund: Råståhl, hwartill 1 1/4. zähn kohl, som giör 4. tunnor, åtgår. Eljest upgår gemenligen till 14. Meissen 18 Stahlgiör ståhlkakor som 2960 skålpund, och af bränningen således i thet närmaste 1/3 del. Meissen Meissen håller 140. skålpund: Stahl, för Ståhlwigt 164. för Jern 174 skålpund. Uptages således 1. wage eller 1000. skålpund Stahl Luchen16. R:Dr Afbränning 1/3 del 5 1/3 kohl 1. wage 11, 12 a 13. RD:r 12. Arbetslön 44. Albertz per Meisse, på 1000. skålpund går 7. Meisse 3 1/2. Afgift för wattn, hammarskatt etc: 8. RD:r om året 1/6. Byggnad och Reparationer 1 1/2 Summa 38 1/2 R:Dr Säljes 1. karre Råstål till 47. RD:r Efter föregående upteckning äro uti Siegerland 22. Råståls hammare med 29. härdar, som för härden tillwärcka 2 1/2 Meisse Råstål om dagen a 140 skålpund och om weckan 203 Skeppund; men som

som Stållhamrarne jemwäl. hafwa 17. weckor myssige zeit, äfwen som stångjerns hamrarne, tykan på ett är intet flera än 34. Arbetsweckor beräknas, och belöper således then lofgifne Råståhls tillwärckningen här på orten till 4000 skeppund, men som uti Freijengrund och Lohe äro 9. hammare med 12 Härdar, hwilcka efter god tycko kunna arbeta; ty uptages för them 1/4. Meissen per dag, som tillika med myssig zeit, på hwilcken the andre warit förment at arbeta, utgiör 1674 Skeppund. Summa 5674. Skeppund, hwilcket större delen transporteras till Bergerland thet öfrige uparbetas betas wid 6. Garfståhls hamrar, som här i neijden äro inrättade, och debitera sin tillwärckning dels inuti landet, dels till Städerne Coblentz, Bonn och Cöllen som ligga wid Rehnströmmen

Then skiönaste ståhlsten, som finnes här på orten, brytes wid Mysen, 2 1/2 mihl ifrån Siegen, och består utaf en lius grå Jernspatt, som uti Solskienet löper an mörkblå, drages icke af Magneten, men håller några och 40 Procent ståhl eller jern. 2ne gångar, som komma utur Sud och Sudost, sammanfoga sig i brändten af ett Berg, och utgiöra ther ett så kalladt Stockwärck, som är 6 a 7. famnar mäcktigt, hwaräst the på sätt, som hos gående ritning utwisar hafwa drifwit arbetet till 40. famnars diup och med then försigtighet, som en thylik klenod uti ett Land kräfwer. Här Här uptages intet mera malm om åhret än wid 6. Ståhlhyttor betarfwas, nemligen 1000. wage, wage håller 4 karren och karre 1100. skålpund, som giör mellan 13 och 14000 skeppund. Printzen af Oranien äger 1/6 del uti berörde grufwa, för Stahlhyttan uti Lohe och the andre, som härutinnan äro delacktige, betala hwarthera till bemälte Printz uti Tionde 110. RD:r, som för 5. Hyttor belöper 550. RD:r årligen. Ädlare Bergwärck på thenne Tracten äro följande: Cosebach koppargrufwa, 1 1/2 mihl ifrån Siegen, har 3ne gångar ifrån 2. till 5. famnars

nars mägtighet, som bestå af hwit ståhlsten med koppar kiötlar inblandad och hwaruppå Grufwan egenteligen drifwes. Uti 2ne Smälthyttor tillwärckas mellan 4. och 500. Cent: koppar, drifwes utaf Interessenter, hwilcka låtit inrätta en wattukonst, som efter högtyska wiset, hwarcken har brott eller wincklar ther the betarfwas, hwarföre then ock på en liten distance förlorar mer än hälften af sin rest, och hinner således intet at hålla Grufwan fri ifrån wattn, som likwäl skie kunde om konst byggnaden wederderbörligen wore tillstäld. I neyden af Cosebach äro ännu koppargruwor. Cosenbach, Honismont, Scheneberg Commer, Kupferkutte, hwarwid jemwäl något Cobolt winnes. På 1/2 mil när Siegen ligga Flussberg, Crete, Franche, som alla brytas på koppar. Wid Littfeld och Ferndorff äro Silfwergrufwor, men intet synnerligen gifwande. Skogen här omkring är mycket medtagen, så at man intet kan begripa, hwarifrån så mycket kohl kommer som till underhållande af så många wärck erfordras

dras, och skall Consumtion häromkring årligen öfwerskrida 14000. wagen, som giör 40000. stigar kohl, hwaraf likwäl en stor del utur Witgensteinske, Perleburg och Cöllniske på wagnar hitföres hwilcket intet med penningar utan tackjern betalas. Järn- Stål- och Manufactur Wärcken på Enepe och Wolmer Floden uti Grefskapet Marck i Westphalen.

Uti Grefskapet Marck, som tillhörer konungen i Preutzen tillika med angräntsande Grefskaper Limburg och Schwartzenburg äro efter hos gående förteckning 6. masugnar, 9 Jernhammare 54. Osmunds och 39. Råståls hammare, hwartill kommer ännu 15. Plåthammare, 67. Räckhammare för Jern och Ståhl, 42 Zinshammare, som med Liars uträckning sysselsatte äro, samt sidst öfwer 300. större och mindre qwarnar för Ståhl och Jerntråds dragning; men ehuru stort antalet af wattuwärk synes uti en District, som man högst kan räkna af 7 a 8. mils Diameter nödgas jag dock bekjän

bekjänna, at åtskillige torde blifwit utelemmade, som theraf härrörer, at alla uti thenne Tract af mig giorde Annotationer uppå hög befallning, ifrån hans Maj:t konungen i Preutzen blifwit mig, ifråntagne, och ehuru jag sedermera igenom Swenska Envoyen wid Berlinske Hofwet, Cantzlie Rådet och Riddaren Wälborne Herr G: Wulfvenstiernas bemedlande, någon del theraf återbekommit, så måste jag äntå sakna åtskillige underrättelser, i synnerhet rörande namn, och förteckningar af wärk, som jag under mitt wistande therpå orten, minst war bekymrad om, att lägga på minnet. den Den tillwärkning, som 7 masugnar och 9. hammarwärk här på orten kunna åstadkomma är egenteligen thetta Lands Jern Product, hwillken belöper sig till 12960. skeppund, då man på en Hammare beräknar 36 arbets weckor om åhret och 40. skeppund smide i weckan, emedan alt thet jern, som uti thenne Districten förarbetas till Osmund Råståhl, knippjern, och så widare, till Ståhltråd Liar etc: kommer utur Siegen Nassau och Ansbackiske, dels uti Ståhlkakor och Tackjern, dels uti groft Tackjern för kniphammares behof, hwaröfwer redan förteckning på sine ställen giord

giord blifwit. Masugnar och Stångjerns hamrarne både till sin byggnad och drift, skilja intet ifrån thet som uti Nassau och Siegeske, blifwit anmärckt; men Osmunds smidet, som egenteligen för Trådragerierne blifwit inrättadt, är utaf en hel annan art och beskaffenhet. Härden har 8 tum i fyrkant, 15. tums diup, samt 11. tum ifrån forman till bottnhällen. Tackjernet som kiöpes utur thet Ansbackiske uti långa giösar, skiutes in genom ett hål på wäggen, som wid fransos smidet är wanligit; men theraf theraf smältes intet mycket i sänder, innan thet förmedelst en jernbult, som sitter på ett rör upwrides och anklibbas, samt till tennar af 1. tums bredd och 3 liniers tiocklek under en 200 skålpunds hammare, uträckes, hwilcka tennar sedermera, innan the för Tråddragning tjenlige äro i 2ne delar klyfwas, som af ett särskilt handtwärcks gille förrättas. Hammarställningen uti Osmunds Smedjan fortjenar intet mindre upmärksamhet än sielfwa smältProcessen, besynnerligen då brist på storwärcke börjar at yppa

yppa sig. Hammaren wäger 150 a 200 skålpund. och lyftas förmedelst 4. kuggar, som trycka på swantsen, warandes Pennet både på hammare och Städ twärtföre emot wanligheten, så at man står på sidan om hammaren och slätar. Resningen är jemwäl bak framwänd och utan tryckare, hwilcken likwäl lätteligen kunde tillämpas, i fall then skulle synas wara oumgängelig. En 6 alnars hiulstock är öfwerflödigt lång för en sådan Hammarställning, och der är ingen ting som lindrar at icke räckningen kan gå fort och beqwämligen. En En sådan Osmunds hammare som här omförmäles, har allenast en härd, med 2ne mästare och en lärlinge, som i weckan tillwärcka 3000. a 3500. skålpund eller 10 a 12. skeppund, hwarföre arbetslön 1. RD:r per 1000 betalas. men som the här i landet hafwa 12 till 16. weckors mussige zeit, då intet arbete får giöras, så beräknas på åhret allenast 32 weckor och blifwer således 18. a 20000. Skeppund tillwärknings summan för 54. Osmunds hammare, hwilcket större delen uti Jern tråd uparbetas och thet öfriga tillämnas under kniphammare för wärjeklingor, Bösspipor och annan Manufactur, som fordrar

fordrar ett segt och jemgodt jern. Ehuru min föresats thenne gången intet är till at handla om jern Manufacturer, så har jag likwäl i korthet welat nämna Processen wid Tråddragningen, hwaröfwer jemte Osmunds smidet, wederbörande hålla en så missundsam som sträng bewakning, och hwilcket wid en Manufactur ofta plägar hafwa farligare wärckan, än enär then lemnas fri och oinspärrad. Sedan Jern tennarne på bemälte sätt under Ossmunds hammaren blifwit uträckte och och klufne, komma the först att passera the grofwa Trådqwarnarne som omkring Lynscheide äro belägne, hwarwid i synnerhet glödgningen i akttages, som förrättas uti en dubbel JernCylinder, hwilcken wäl tilltäckes och uti en ugn, af hosgående Figur i 12 timar hålles glödande, samt omsider af sig sielft kallnar. Efter eldningen lägges trådringarne under en droppränna och öfwer en wåg, som qwarnhiulet uplyfter, hwilcket förordsakar en sådan skakning, at jerntråden therigenom ifrån hinder befrias. Uti Lynscheide tillwärckas alle

allenast 8 slags jernträd, som emot följande pris uti stäpelen inlefwereras: Neml:n X Grobe Betten 10 skålpund: à 32 styber X Slippen 10 skålpund à 33. Groben Richen D:o 35. Fin Richen D:o 36 1/2 Maljen D:o 38. Gros mimmel D:o 39 1/2 Fin mimmel D:o 41. klincke mimel d:o 42 1/2 M: Kertzig Burgmeise: Hwarifrån sedermera Rullqwarnarne, hwaraf en stor myckenhet omkring Iserlo finnas, med ämnen till then finare Jerntråden blifwa försedde, hwarwid then förromtalte Processe wid glödgningen ännu i akttages, allenast med then åfskillskillnad, att Jerncylindern nu mera intet är dubbel och att mindre tid till eldningen erfordras, alt efter som tråden tilltager i finhet samt flera gånger passerat dragjernen, som på slutet intet fordrar mera styrcka, än at thetsamma genom wefning med händer, förrättas. Iserlo Stapelpris äro följande Gememen à 10 1/2 RD:r 100. skålpund. Mimstl. D:o à 12 2/3. X Mimstl: D:o: 13. Kl: Gath D:o à 14 1/2 1. Goll D:o à 18 1/6. 2. Holl D:o àa 20 1/2 3 Holl D:o à 23 1/3 4. Holl D:o a 26 1/3 5 hål

5. Holl: D:o a 28. 6 Holl D:o à 34. RD:r skålpund Iserlohn d: 5. augs. 1755. NB: Lous d'or tages till 5. RD:r. Jean Rutger Base Stapel Directeur Uti Grefskapet Limbourg, som ligger 25 mihl härifrån tillwärckas jemwäl en myckenhet Jernträd och säljes efter Iserlohner Stapel pris. Men wid Altona, som tillika med Iserlohn hörer, under thet Brandebourgske förfärdigas icke allenast jern, utan ock stålträd, hwarwid Processen intet är föränderlig, undantagande hwad ämnet angår, nembl:n, att till then förra brukas Ossunds jern, och till then sednare tennar af Ståhl, som therföre inkom inkom blifwit Sorteradt. Warandes priset theruppå följande: N:o 1. per 100 skålpund a 30. Gulden. 2. 31. gl: 3. 32 gl: 4. 34. gl: 5. 36 gl: 6. 39. gl: 7. 45. gl: 8. 49. gl: NB: Lefwereras fritt i Amsterdam med 2. Proc: Rabatt. Joh: Melch Goecke Land Richster. Altena in Graf schaft Marck d: 6. Augs: 1755. Om man handlar med them som äro ägare af trådqwarnar, kan man bekomma 1/2 till 1. Gul

1. Guldens bättre kiöp, än besagde förteckning utsätter, belöpande sig för öfrigit på 100. skålpund Ståhl eller jernträd uti Licent 15. Styber Passe Port1. Styb: Trackt 1 RD:r el: Alla the som arbeta under thenne Fabriquen, antingen uti Rå Ämnen eller Stål och Jernträd äro edswörige samt under wisse skrån indelte, hwarwid the ibland annat äro förbundne, till att 2:ne Terminer om åhret hålla Myssige zeit, enar the af Stapel gildet therom blifwa tillsagde, som nuderstundom utgiör 5. månader, på hwilcka ka intet Manufacturen röränder arbete idkas kan: at aldrig lära sitt handtwärt till mer än en af Sönorne, undantagandes uti thet fallet, at then förstås med döden afginge: at utan drogsmäl uppenbara, om thet marckes at någon främmande will locka arbetare bort eller eljest om theras Manufacturer giöra sig underrättad: och sidst at aldrig quttera sitt fäder nes land. Förmonerne, som swara eiot thenne förbindelsen, beståegenteligen therutinnan, at the i and och god tid emot wiss betalning kunna till Skapelen uti Iseylo aflefwerera sitt arbete, som sedan emot en ringa procent deläger

drager försorg om afsättningen, samt att, wid anordning ifrån en eller annan ort, wahran sträxt aflefwereras till hwilcken ända the jemwäl äro förpliktade att hålla ett lager af några hundrade Tusende skålpund Stål- och Jernträd tillsammans. Synåhls Fabriquerne wid Burscheid och Achen äro the största afnahmare för Ståhltråd, som har tillwärckas, och hwaraf allenast på thet stället åhrligen till 4000. skeppund consumeras. Jernträden passerar hela werlden igenom, men thet måstå theraf afsättes på Holland, Äugland, Fränkriket och Itacien, och förbrukas till Spnålar och metkrokar krokar af sämre slaget, likaledes wid Sammets och Steump Fabriquerg, Then förnämsta egenskap en, som Jernträden ifrån Iserlo äger framför annor uti Swerige, Ängland, Frankriket, Sveitz: Italien, tran, Steyer och Nurenberg fabricerad, består egenteligen uti Spanstigheten, hwartill annets beredande och thet särskilte sättet, som wid glödgningen brukas, mäst bidraga: hwartill kundskapen at utaf wildt ståhl tillreda dragjernen ännu kommer, som allenast af 2ne personer här på or ten besittes, hwilcka nom slutne dörrar under knip hammare idka sitt arbete och hwarom wid annat tillfälle widare handlas

las skall. Processen af Råståls hammare är redan wid Lohe och Siegen omförmäld och kommer wid thetta tillfället med then tillagningen, at the här betjena sig af gammalt jern skrot, för at så mycket snarare kunna twinga smältan at blifwa goor. Stålkakorne inläggas i härden och insmältas uti 3ne särskilte gångor, nembligen först 25. skålpund. som kallas Setz dachen, sedermera erste dache, som wäger 50 skålpund och sulst uti ändere och dritte dache 80. till 100. skålpund, hwartill ännu 30. skålpund. skrotjern kommer at beräknas som under berörde Processe upsättes och tillika insmältes hwarhwarifrån en Silrey af en meissen och theromkring bekommed hwarföre arbets lönerne på sam ma fot som uti Siegen betalas. Härwid bör likwäl anmärckas, af Råstålet, som på thetta sättet winnes, hwarcken uti godhet eller pris kommer up emot thet, som wid Lohe, Frecien Grund och Siegen tillwärckas; men at thermed än tå fortfares, så wäl uti thet Marsiske, som Schmalkalden, Braunslig, Dannemark och jemwäl Sverige, härrörer dels af brist på Stålkakordels för at giöra Smedernas arbete mindre bekymmersamt dels ock af okunnighet om then rätta Råståls Processen, som med thet samma at Råståls härden ifrån Stentill

till Tackjern förändras, jemwäl uphörer. Hwad Stålgarfning och uträckningen anbelangar, så kommer then under Bergerland at omtalas, hwaräst the med mera insikt och framgång thensamme skiöta. Hwad för öfrigit debiten af Stål beträffar, så consumeras större delen theraf wid StaltrådsManufacturen, som kie och kling Fabiquer, som äro i landet inrättade, och passerar således mycket litet deraf såsom Rudimaterie till Holland och andre främmande orter. Oelpen ligger under thet Cöllniske och består utaf ett så kalladt ladt Bred amt, hwarunder lyda 15 Jern Plåthammare, samt 20. wärkstäder, som förfärdiga Stelpannor och kakelugnar af Jernbleck debiteras måt Franckenland. Mynster Hessen, Gylich etc: här smidas 2ne slag, nembl:n Styrtzen och Taffel plåtar, och af the förra 2ne samt sednare 3ne karren eller 10. Skeppund i weckan hwarföre 16. kopstyck a 12 1/2 st per 1000. betalas, som delas emellan 4 personer. The hålla Myssige zeith 12 weckor om åhret, och kunna sålede wid 15. Plathammare tillwärcka mellan 4 och 5000. skeppund, hwartill ännes jern utur Swartzenbourg och Siegerland bekommes.

Plåtarne försäljas till 60. a 66 RD:r per karre, som håller 1080 skålpund, eller 6 1/2 a 7. RD:r per wage, som är 120 skålpund. D:o Stekpannor 9 RD:r per wage. Thenne Fabiquen skall under 30 åhra kriget blifwit inrättad af en Swensk Officerare, wid namn Suppenfeldt, hwilcket jemwäl om osmunds Sundet berättas. Lije smidet idkas omkring Hagen på then så kallade Enepe strate, hwaräst 42 Hammare och wid hwarje hammare 5. til 7 personer arbeta, som intet weta utaf någon myssig zeith, utan hela åhret igenom äro sysselsätte, hwilcket jemwäl wid Räckhammare och andre wärkstäder, som med Stenkohl drif was, i akttages. Arbets ordningen härwid är följande, neml:n: En som smider samt lägger jern- och stålämnet tillsammans, en annan som wäller och bredar under wattnhammaren, 2ne som sin da ryggen och gifwa Lijan sin skapnad, 2ne D:o som hamra och sidst mästaren, som härdar. Uti en sådan wärkstäd kan tillwärckas om weckan samt om åhret hwilcket för 42 hammare giör en tillwärkning af Lijar säljas per 100, alt efter storleken ifrån D:o Sträknifwar Skiäror, d:o

men ehuru snällt och artigt thes e wärk Tader för Lijar etc: har synes wara inrättade; så fattas thet äntå ganska mycket innan the med Steijermarckiske kunna komma i jemförelse, så i anseende till arbets ordning och Priser, som sielfwa wahrans godhet hwilcket theraf synes, at the bästa mästare här på orten intet en gång kunna begripa, huru thet är möjeligit till att åstad komma så godt och propert arbete för så lindrigt pris, som thet samma här i orten säljes, sedan wahran till öfwerflöd med frackt, tull och andre ningalder blifwit belåstad, hwarom widare nu der Steyermarit komer at handlas. löd. Uti Hagen äro någre Pannsmeder och 1/4 mil therifrån wid Cylpe har H:r Engels anlagt en Fabrique, hwartill större delen ärbetare ifrån Sollingen och Remstedt i Bergerland äro införskaffade, bestående af 2ne mästare för Sågblader, 7. d:o för warjetlingor 20 d:o för knifwar, hwarwid jemwäl 2ne kniphammare för amnens beredning äro sysselsatte; men som gemenligen hända plagar, att the arbetare, hwilcska gå ifrån sine hemwist till at inrätta Fabriquer på frammande orter, sällan äro the skickeligaste ämnen uti sin profession, så har thet jemwäl skiedt här, at ännu mycken skill

skillnad synes både uti pris och wahrans godhet emellan ärbete, som här giöres, och thet som wid sielfwa möderwärcket i Sollingen förfärdigas; men som nu regerande konung i Preutzen hwilcken är Herre öfwer thetta landet, tager mycken del uti Manufacturernas upkomst och förkofran, så torde jemwäl thenne inrättning en gång hinna till then högd och fullkomlighet, som på syftas. Afsättningen uppå the Manufactur wahror, som uti Grefskapet Marck tillwärckas, skier dels uti Westphalen och thet Brandebourgske, dels till Holland. Anmärckningar. Eljest äro utaf andre wärck och Fabriquer uti thetta Landet omkring Oelpe 5. koppart ämmare, som uphandla koppar ifrån Bergwärcken uti Nassau, Siegen och thet Cöllniske, samt

samt försälja plåtarne dels till Holland dels till kopparslagare uti Cöllen, Iserlo och flera Städer häromkring. Likaledes wid Iserlo ett nyligen inrättadt mässings wärk med tatnu och diuphammare som sträxt thernwid har sine Gallmeybrott. Dito en Machinqwarn, som förfärdigar Fingerbärar, med wärckstäder för Metall spannen samt en myckenhet Tackt- och metkröks makare, som för ganska lindrigt pris efter wigten debitera sine wahror. Sluteligen är thenne plätsen jemwäl för sine wäl inrättade Bandwäfstolar namnkunin kunnig. Wid Hagen äro 3ne Pappersqwarnar, hwaraf en med walt sär efter Holländska sättet drifLikaledes brytes här wes. i neyden en Schiffer, hwarutur victriol och alnm tillwärckas men inrättningen är alt förung till att beskrifwas eller tjeEljest synes na för Modell. wid Swellem stora lemningar efter ett gammalt Alnnewärk hwaräst en myckenhet Rödkrita med ringa kostnad utur warpen hemtas kunde. Surbrunns kiällan, som ligger här bredewid är then enda uti Tyskland, som nyttias och liknar Swenska Surbrunnar, hwilc

hwilcken i synnerhet besökes at them som äro plägade medContractioner, Podager etc: Uti Dortmont och Wittenbrytes stenkohl, hwarifrån icke allenast alle zins och Räckhammare uti thet Marckiske, utan jemwäl större delen af hammare och Manufacturwärkstäder i Bergerland blifkohlen sälwa försedde. jas wid Grufworne 5 a 6 styfwer per, Eimer, som här 3 1/2 qwarters Diameter och 3 qwarters diup, hwaraf 8 eller 10. utgiöra 3 Skeppund Uti Acus betalas 15 styfwer per Karre, hwilcket i anseende till then stora myckenhet af kohl, som här på orten consumeras meras, bestiger sig till ingenmindre afkomst för Lands herren, än then som StromaIfraden har i landet och Saltkjällorne wid Lippe af sig kasta. Stachelan koppargrufwa Hörer under thet Cöllniske och drifwes af Herr rön Brobeck i Hilderheim, som wid 2ne Hyttor tillwärckar 100. skeppund koppar. Dito Oelpeshogen Stålstens Grufwa Baron ron Furstenberg tillhörig, har 4. alnars maktig gång, som likwäl är något koppar- och blyblandat, ehuru att then på 40 famnars diup bearbetas, hwarwid en skiön Stoll för wattnets afledande blifwit upslagen. mal

malmen som wid masugnarne här i neyden upbrukas säljes till 2 D:r kopp:mt per Kibel, som gemenligen wäger 2 Centner Dito en annan ackeracktig jernmalm, som här winnes, giäller Kibel 1 D:r kopp:mt. Utom ofwannämnde Grufwor, så synes jemwäl i neijden af Cvellem och HagenRudera efter ganska stora och wid lyftigt arbetade Bergwärk som thetta Landets natur kuninge kalla Lusus Naturd, och inbilla sig wara under skapelsen så danade, emedan hwarcken någon Historia förmåler, at sådane Bergwärk i Neyden finits, eller teckn och lamningar ningar af Smältwärk, som swara theremot, för ögonen synas. Efter beskrifningen hade jag swärt före at finna ung therom öfwertygad, emedan thet tycktes hafwa mott ng något thylckt uti the aldra aldsta lemningar af Bergwärk, som jag så wäl utiItalien som Spanien och Portugall, befärit, för hwilcken orsak jag jemwäl beslot at taga ett af thesse, som kallas Clutert Hohle, uti ognasigte, hwarwid jag af 2ne wägwisare, som med hampor word, försedde, blef beledsagad. Iugången skiedde ungefär mitt på Berget genom ett ganska trängt Hohl, som kunde räka 30 a 40 famnar, hwaräst en så

så stärk wäder wäxling tiändes att wy med moda kunde lysa oss in, hwaraf nödwändigt fölgde at flere öppningar på thenne grottan finnas måtte, hwilcket likwäl för wägwisaren, som ifrån Bårndomen blifwit inofwad, at wägleda främmande uti thesse underjordiske wahningar, aldeles wår obekant. Så snart wy hade hinnit draga oss fram igenom berörde håhlanlande wy till en stor öppning, som hade mera ordentlig skafnad, än att thensamma genom en slinip och handelse skulle wåra tillkommen. wi Spasserade therifrån genom stora och långa sträckor, som lydas: tydeligen utwiste, at ther wa rit maktige men litet stupande gångar; Och ju widare wy full fölgde wår ruta ju flere anträffades theraf uti kors och twår strykande, så at jag redan började twifla huru wy skulle hitta utigen men som wägwisaren för säkrade mig, att han öfwer hundrade gånger warit harinne och ännu aldrig felat om wägen, gaf jag mig så mycket mera ro at undersöka thesse förträsteliga Grufarbeten, som wiste spor och anledningar till mycken kundskap och insigt uti Grufbrytningar som torde hända ännu fattas öse

oss uti wart uplyste Seculd. Utaf then myckna imnul och förwitträde stenar, som lag under fötterne, tycktes mig kunna sluta, att the uppå thesse ställen i Grufwan drifwit arbetet upåt eller i Furstrå, samt efter utsofringen lemnat thet öduglige af gan gen under sig; och somlige stådes, hwaräst man kunde räcka at se up i taket, blef man warse huru ordenteligen och nått som gångar Grummerskiölor och twärsträckor med Slägga och huggjern utarbetade woro. wagwisaren giorde sin flit at utstågka för ng, hwaräst fordna LanLandets duwanare under krigstider förborgat sine skatter och jemwäl sielfwe, såsom till den säkraste Fästning tagit sin tillflyckt; ther berättade, han warit MagaFiner för Spannal, annorstades wånings rum, måtsålar, kyrckor etc: hwarefter lämningar af spik och förmultnade brä Pnar wy woro der syntes. tämmeligen på diupet avancerade, beledsagade han ng till en wattn Coscade, som gifwer anledning till Ståll bygnader för wattnets afledning, fast the med tiden blifwit storde och förlorade. Uppå tillfrägan berättades jemwäl thet 1/4 mil härd fran

från uti diupaste dalden etthäftigt kiällsprång skall finnas, som jag utan widare undersökning för Stollmynningen dristar at upgifwa. Efter några tunnars wandring kommo wij omsider till then bottnlösa, Brunnen, som på något diup med wattn war upfyld, hwilcket genom stenars inrullning arfaras kunde och hwaraf domes, at thenne widsträckta grufwan jemwäl under de duspaste stoll byggnader, med arbete warit belägd, och anteligen gifwer till at förstå, att thessenålmgan. gar, som förmödeligen fördt silfwer, hwilcket af kalckberget berget och the ringa spor har finnes till victriol, synes kunna slutas, intet warit mindre fyndige, än folckslaget, som them bearbetat, ofortrutne at sättia efter them på diupetSedan min ledoswan försåkrädt, att intet märkwärdigt mera återstod, hade wäl behofts någon stund till hwihla men flera omständigheter skyndade uppå wår återresa hwaribland jemwäl oljan wår, som började at minskas i wår behållning: Wy begåfwo oss således på then gmäste wägen hom, som likwäl till slut blef oss then aldralångsta, emedan wägrisären

saren alt mer och mer willfors om then rätta stråten och på slutet så irrades, at han intet mer wiste hwartut han skulle wända sig, wij kommo ofta på ett och samma ställe tillbakas igen och jag förgäter aldrig Coscaden, Bottenlösa Brunn, styrckan och Matsalen, som wid thessa tillfällen gofwo liten tröst och hug swalelse. Then ena lampan efter then andra utsläcktes, och wij hwihlade i mörkret, för att spara lius till wår räddning. Ehuru att all möda nu mera syntes förgäfwes, wille jag äntå en gång försöka wår lycka med thet lilla. af af oljan som war öfrig; men fick allenast therigenom tillfälle at se, huru döden stod målad uti anletet af mine följeslagare, och wårt hopp att genom egen förmåga någonsin kunna finna wägen ut, förswann på en gång thermed, at wägwisaren stupade med lampan öfwerända. I sanning är thet ohyggeligt nog at på thetta sättet blifwa bergtagen, och jag war en eller annan gång på wägen till att återkalla mine bedyrelser emot Bergs fruar och Skogs Rån, när uti wårt granskap ett owanligit sprasslande och winande hördes, hwilcket som jag sedermera

mera förnummit, skall warit ett slags diur, som utwaldt sig thesse mörksens boningar. Uti thetta tillstånd stälde mig tillfreds then klagan och jemmer öfwer anhörige, som en af sällskapet lemnadt, och jag räknade thenne gången med tämlig wisshet uppå, at ther igenom finna förlossning, hwilcket ock efter 16. timars förlopp lyckligen hände. Uti thenne Neijden finnes nog tillgång på Ek, Bok och annan löfskog, hwartill theras torfswedjor och hägnande, efter hygstern, mycket bidraga. I stället för at stybba milan lan brukas en lerjord och förwaras utom thess wäl ifrån blåst, genom löf skiärmar, kunnandes en Resmila om 7 a 8 stigar, då den flitigt blifwer wårdad, på en wecka kohlas, och giäller stigen 4. a 5. Plåtar. Uppå Liung swedjor wäxte härligit Bokhwete och ängar som skulle upplöjas öfwerhölgdes hösten förut med kalck, hwilcken med thet samma både giöder och röter gräswallen; För öfrigit holles här på orten angelägit, att utröna the wäxter, som bäst passa sig till jordmohnen så att höbohlet intet skiämmes för Åkern skull, eller på thet stället

stället som hafren bäst trifwes, med utsåning af hwete enwisas.

Förstendömet Bergerland, Som lyder under Chur-Phaltz

De ofwan antecknade 9. Masugnar med 6. hammarwarck, som ligga i öfra delen af Bergerland och med Jernmalm ifrån Kalteback blifwa försedde, utgiöra thetta Lands Jerntillwärckning, som ungefärligen bestiger sig til 8. à 10000. skeppund, hwartil ännnu 2ne Masugnar och 4. Hammarwärk uti thet Cöllniske inberäknas kunna, som med 5000. skeppund öker then förenämnde Årliga tillwärcknings Summan. Alla the öfrige hammarwärk, som här upräknade finnas, hwaribland 11. Råståls Hammare med the Cöllniske inberäknade, 86. Garfståls Hammare, 125. Jern räckhammare, samt 7. Ambuss Smedjor, til förfärdigande af hammare, Städ, Anckarflögor etc: äro såsom Manufacturwärk at anse, hwilcka bekomma sin Rudimaterie, bestående uti Stålkakor, Tackjern, Råstål samt groft Räckjern, utur utur then Tracten omkring Swartzenbourg, Witginstein, Perlenbourg, Siegen Nassau, Ansback, Hachenbourg och Cöllniske, som altsammans kommer under namn af Surland, och här frammanföre redan blifwit anmärckt; Likaledes Råstål och något Osmund i Grofwa stänger ifrån Grefskapet Marck, hwilcket efter en modererad uträkning bestiger sig til mellan 50. och 60000 skeppund 1/3del stål och 2/3delar jern, hwaraf inemot hälften omkring Remstedt och Sollingen merendels uti Gröfre Manufactur förarbetas och thet öfrige uti Jern till ungefärligen 18000. skeppund under små Räckhammare utsmides till Voyage band och Bultjern etc: samt 8. à 9000. skeppund af allehanda slags Raffinerat och Sorterat stål, hwilcket altsammans, tillika med the öfrige Manufacturerade wahror, Härifrån

Härifrån försändes landwägen til Dugsbourg och sedermera på Fartyg till Holland, Braband, Franckriket, Ängland och bägge Indierne, samt jemwäl någon del theraf på Cöllen Franckfurt, Leipzig och andre orter i Tyskland. Hwad masugnarne och Hammarwärcken anbelangar, som uti Öfre delen af Bergerland äro belägne, så är therwid intet at anmärcka, utom hwad tillförene om masugnarne och Hammarwärcken uti Nassau Siegen blifwit anfördt, undantagandes, at theras malm, som brytes uti Kaltebach här på orten är owanligit riker och gifwer 24. stal jern à 170. skålpund. per stal, efter en hop, som wäger 8000. skålpund, hwilcket giör 50. ProCent i Halt. The bruka jemwäl på hwarje upsättning något utaf then hwita stålstenen stenen, som wanckas i neyden, men gemenligen plägar wara något rödbräckt och kopparhaltige. Räckhamrarne, som ligga uti Wupperfloden äro Swants hammare, som drifwas med Kugg Hiul af mer eller mindre tyngd, ifrån 1. till 200. skålpund, alt efter som jernet, hwilcket therunder kommer at uträckas kan tåla starckare slag, utan at sprängas eller klyfwa sig; warandes en del theraf för uträckning af rundt bultjern eller gröfre tennar, försedde med ett eller annat sänke, efter hosgående ritning, hwilcket med ett tylikt uti städet sammanpassas, som plägar wara löst insatt, at thet efter behag kan omlagas och förändras. För öfrigit hafwa the sine hammare

mare och wärcktyg inrättade, efter then Räckning, som the mäst idka, nemligen för Ämnen til Pannbleck, Lijar, Sågblad, Klingor, Skridskor, filar, Knifwar etc: Wid berörde Räckhammare brukas intet annat än stenkohl, hwilcka komma 6 mil wäg utur Grefskapet Marck, och kosta wid Grufwan 5 à 6 styfwer per Eimer, som wäger 140 skålpund; men giäller uti Remstedt 16. til 20 styfwer, i anseende til dryg forlön, samt Accisen uti thet Brandebourgske, som på 8. Eimer, hwilcket kallas en karre, belöper sig 15 styfwer. Arbetslön betalas 5, 6 à 6 1/2 R:Dr per 1000. skålpund: alt efter som Ämnet är fint til ock fordrar mera acktsamhet samhet, kunnandes en MästerSmed med Mäster Swän och Gosse på dagarbete i weckan för färdiga ifrån 1500 till 3000. skålpund, warandes en del af Smedjorne med 2ne Härdar försedde, som bägge nyttias wid Gröfre Räckning. Thet grofwa jernet för Räckning inkiöpes uti Surland per 1000 skålpund 37 R:Dr Forlön 2 1/2. kohl upgår 1. karre 2 1/2 Arbetslön 6. R:Dr 47. Härtil kommer ännu forlön til Dugsberg, som är 9. Swenska mil 4. R:Dr D:o

D:o Frackt til Amsterdam säljes fritt uti Amsterdam 8 3/4 à 9. R:Dr per 100. skålpund, hwilcket efter 1. Gulden och 14. st: per R:Dr, belöper sig för 1000. skålpund 54. R:Dr, hwaraf liten förtjenst öfrig blifwer, då Byggnad, Reparationer, Strömafraden, samt Smedernas Städsle penning afgår, och uptages för Byggnaden Åhrligit Interesse 60. R:Dr Reparationer d:o 40. Strömafraden 1. Guld: 1. R:Dr 10 st: Städsle penning til Smederne ifrån 1. til 2. à 3. Louis d'Or, à 5. R:Dr 20 à 25. R:Dr R:Dr 126. 10 st: Till 3/4. tum □kant samt både Gröfre och finare jernSorter, som kunna na brukas til oömt behof och uti Amsterdam säljes til 8. Guld: per 100. skålpund, betjena the sig af thet sämsta jernet, som uti Surland giäller 29. à 30. R:Dr, Hwaraf jemwäl tennar för Spiksmederne omkring Cronenbourg uträckes, hwilcka sedermera för en knippa jern om 27 skålpund betala 1. R:Dr, som giör 37 1/2. R:Dr per Mille. Till Ackarflöijor tages utaf thet bättre jernet och uträckes i weckan 3000 skålpund, eller för 2ne Hammare til 800. skeppund och therutöfwer, hwarföre Smederne i Arbetslön bekomma 2 R:Dr per Mille. Ambuss

Ambuss Smedjorne äro af samma Structur, som en Hammarsmedia, undantagandes Härdarne, then ena efter hosgående Ritning, öpne, at man så mycket bättre måtte kunna handtera stora Hammare och Städ under wärmningen, som uti thesse Smedjor tillwärckas; then andre är bygd som en ståhlhärd och therutinnan warmes the stycken, som efter hand komma att wällas till thet stora stycket. Städen, som här förfärdigas, wäga ifrån 3. til 1600. skålpund; men the mäst giängse wäga 4. à 500. skålpunds wigt: 100. skålpund säljes 6 à 6 1/2 R:Dr och och gambla Städ lagas i betalning för 3 R:Dr. Tillwärckning wid en sådan Hammare stiger sig årligen till 200. skeppund, som för 5. wärkstäder giör 1000. skeppund och therutöfwer. Arbetarena lönas efter dagen och bekomma ifrån 16. til 30. styfwer. Hwad Råståls hammare anbelangar, hwilcka uti Bergerland finnas, så äro the på samma sätt inrättade, som uti Marck, och betjena sig jemwäl af gammalt skrojern wid insmältandet af stålkakorne, hwilcka uti Surland uphandlas och hwarom tillförene rördt blifwit. För öfri

För öfrigit brukas Träkol äfwen som wid stålsmältningen i Surland, hwilcka här giälla 2 1/2 à 3. R:Dr per karre, som ungefärligen utgiör 12 à 14. tunnor Garfståls wärkstäderne äro efter hosgående Ritning inrättade, warandes härden diup ..... bred ..... samt under forman ..... Wid Garfståls hamrarne brukas altid Stenkol, hwarmed the formera lika som en Muffel eller liten ugn uti härden, hwarigenom en ganska jemn warmning åstadkommes, hwilcket med träkol intet så wäl låder sig giöra, emedan the the rasa tillsammans och icke allenast hindra tillsynen under wärmningen, utan ock lätteligen bränna samt beröfwa stålet thess spänstighet och hårdhet, som under Garfningen blifwer alt mer och mera fin och laggran. Att beskrifwa hwar och en Stål Sorts särskilte Garfnings Processe, skulle thenne gången blifwa äfwen så mörk som widlyftig, emedan förnämsta konsten ligger uti ett godt öga, för öfrigit är Theorien om ståhl giörning, hwilcken hitintils så wäl hos the lärde, som Ståhlmakare

makare sielfwe giängse warit, så bak fram wänd, att mindre underligit wore, om mången i wåra tider, så wäl uti stål som Jern Processer willrådigt wis förspilt både tid och penningar, utan att hafwa gagnat Hwarcken sig sielf eller thet Allmänna thermed. Eljest tillwärckas uti Bergerland följande Ståhl Sorter, som på Holland til hosgående priser försäljas, Neml:n: Steijer Stangstal 100. skålpund 17. a 18 gl: knippan håller 6 stänger och wäger 115. Holl: skålpund. D:o D:o Vogel mitt kneipzang 14 1/2 à 15. gl: ifrån 1. til 2. tum bredt, samt 1/2 til 3/4 tum tiockt. Drey Sporen 19 1/2 à 20 gl: Drey Sporen 19. à 19 1/2 gl: D:o Drey Sporen 20 à 23 gl: för fina Knifblader 1 20 à 23. gl: Stål uti kuggar med ett märcke som kallas Ancker 19 1/2 gl: D:o i kaggar 16 1/2 à 17 1/2 gl: Krampeståhl, har en jerntoga mitt uti, är thet samma

ma, som i Ängland kallas Beckstoff Steel och brukas til Bordsknifwar 2 1/2 à 22 1/2 gl: Schustahl 21 à 22. gl: Korchestahl, D:o pris. Thesse sidstnämnde 2:ne Sorter kallas Butscher Steel och har jern mitt uti, som thet förenämnde; men är dubbelt bredare och jemwäl litet tiockare, samt brukas til knifwar för Slacktare, Skomakare, Bokbindare, Sadelmakare, Remsnidare, korckmakare, kiöcks- och Speckknifwar etc. ThesThesse Sorter gå på Ängland likaledes Ståhl för dukskiärs eller Öfwerskiärar saxar, säljes per 100 skålpund 21 à 22. gl: D:o Stahl för Sågblader, 4 1/2 tum mitt uppå, D:o 3 lin: tiockt, 5 1/2 aln långt, 2 tum bredt för ändarne, hwaraf 2ne Sågar förfärdigas 100. skålpund 20 à 21 gl: D:o ett annat slag för Sågblader, som är märckt uti form af en jernstång af 3 tums bredd, 3 1/2 lin: tiocklek, d:o 100. skålpund 19 à. 20 gl: NB: Utaf

NB. Utaf thesse omnämnde StålSorter debiteras årligen på Ängland mellan 15 och 1800 skeppund. Utom thes tillwärckas en myckenhet ståhl, endast för Fabriquerne omkring Sollingen, Remstedt och Cronenbourg, hwilcket intet exporteras: Såsom Ståhl för Klingor Knifwar Fihlar, uträckas af allehanda storlek. Skridskor - består 1/2ten af jern, 1/2ten stål. Laddstockar Ljar Wagns fiädrar etc: De finare Jernsorter, som uti Bergerland under Kniphammare blifwit utdragne, säljas fritt i Holland till nedanstående pris: Osmundjern uträckt 10. gl: D:o räckt til Bössbleck 1 gl: per 8 skålpund som giör för 100. 12 1/2 gl: Jern med falsk Öregrunds stämpel 8 1/2 à 9 gl: Woyage 8 1/4 à 8 1/2 gl: Bultjern 8 1/2 à 8 3/4 gl:

Bandjern 9 à 9 1/2 gl: D:o finare 9 3/4 gl: Jerntennar både half och hel runde 9 à 10. gl: The wahror, som här på orten Manufactureras, kunna af hos gående förteckning närmare intagas; Hwarwid tillwärcknings Summan ungefärligen och efter Arbetares utsago blifwit uptecknad.

Alla wahror, som försändas på Holland, gå Landwägen til Dugburg, hwarföre i Forlön per Mille 4. R:Dr betalas, samt sedermera på Fartyg til Amsterdam, Roterdam och Middelbourg, som kostar i Frackt .... Alla utgående Manefacturer betala Tull til Landsherren, om thet är jernwahror 2 styfwer per 100, ståhl 1. styf:r 1. styfwer, samt för Sågar och annat slipat gods 3 styfwer. Härtil hade jemwäl bordt bifogas then arbets ordning, som wid hwar och en Manufactur Sort i ackttages, tillika med tillwärcknings prisen; men som thenne berättelsen egenteligen rörer Rudimateriens beredande, samt thet gröfre jern- och Ämnesmidet, så har jag welat lemna thet til lägligare tillfälle, wiljandes allenast wid förbigående nämna, at Jern och ståhl Fabriquerne uti thenne orten med största framgång, på 2ne särskilta sätt, idkas, nembligen uti Solling och tillydande Församblingar, som bestå utaf 13000 Lutherske och

och Catholske Communicanter, under zumpft eller skrå ordning, hwaräst arbetarena til wissa Manufacturen rörande Lagar bundne äro, samt uti Remstedt, Cronenberg och Burgs Församblingar, som merendels hafwa Lutherske inwånare och utgiöra långt större antal arbetsgille hion, äro the med frihet försedde, at arbeta uti allahanda jern Manufactur, kling- och knifsmidet undantagit, hwilcket hörer under the 5. zumpft eller gilden, som uti Sollingen för långliga tider tilbakas inrättade blifwit, och bestå 1mo af 100. mästare klingsmeder. 2do, 20. härdare och 400. slipare. 3tio, 50. swerdfäijare. 4to 4to, 50. mästare för skaft och handtag. 5to 500. knifsmeds mästare; hwartil ännu Etz och Fernisse makare samt förgyllare, som utgiöra 32. Mästare, under the fyra främste skråen höra; warandes likwäl wid thesse tillfällen hwarcken twånget eller friheten så stor, att Manufacturen theraf skada tager; ty i thet förra fallet, har någon inskränckning under wissa lagar warit nödig, sedan Manufacturen hunnit til en wiss högd och stadga, både för at hindra mångslögd och therpå följande bönhaserie, som ock at förekomma, thet brist på wahrornas afsättning icke måtte bringa arbetarena i sådan förlä

förlägenhet, som kunde föranlåta them at öfwergifwa sin födelse ort, samt uti andre länder fortplanta samma handtering, Fädernes landet och anhörige til stor förlust och afsaknad, hwilcket understundom ännnu wid Sollingen hända plägar, ehuru hälsosamme. Stadgar theremot giorde äro, samt sträng wård och acktning theröfwer hålles; Men så hafwa the likwäl hitintils haft then hugnad, thet ingenthera utaf the kling Fabriquer, som uti Franckriket, Ängland, Preutziske och jemwäl i Swerige, genom Öfwerlöpare anlagde blifwit, hunnit til then högd, at the kunnat hålla pris pris med Sollinger wahror eller genom exportation giöra them någon afbräck. Likaledes har then oinskränckta Friheten å then andra sidan, som arbetarena uti Remstedt niuta, så mycket mindre skada kunnat tillfoga Manufacturen therstädes, som then samme, i anseende til sin lyckliga Situation och granskap med Holland, ännu är uti sådant tilltagande, at aldrig afsättning fattas på theras wahror, oacktadt somlige wärkstäder med sine wisse handlag till ett högt antal stigit, hwartil mycket bidrager att the som äro Manufactur wärck

wärckstädernes förläggare tillika genom utrikes resor förwärfwat sig kundskap om afsättningen, samt Correspondencer på främmande orter, hwarigenom the uti Frankriket, Spanien och Portugall wunnit äfwen så säkre kiöpmän och anordningar för sine Manufactur wahror, som Sverige äger ofelbar afsättning uppå godt stångjern, sedan thet en gång blifwit bekant, utan at föra thet til torgs. Anmärckning. För 50. år tilbakas har thenne Provintzen warit så medtagen af skog, at the i brist theraf nödgats ödelägga åtskillige så wäl masugnar, som Jern- och Råståhls hammare, men har sedan then tiden så återwäxt och tilltagit, at åtminstone en del af berörde wärck uptagas kunde, theräst intet både smält Processer och malmkjörning hos inbyggare förswunnit, besynnerligen i neijden af Solling och Remstedt, hwaräst the nu mera för nobilitering af jern och ståhl aldeles blifwit intagne. I öfra

I öfra delen af Bergerland äro 3ne ädlare Bergwärk. Nembl:n Willberg, som drifwes för Churfurstl. Phalsisk och Interessenters räkning, tillwärckar åhrligen 700. qv:r Silfwer, 1300. Centner Bly och 30. Centner koppar. Här äro 2ne Parallele gångar af hwit jernspath eller så kallad ståhlsten, ifrån 3. til 6. fot mägtige, som föra the ädlare Gechicherne. Rupichrat och Ertorff äro koppar grufwor, som tillwärcka 200. Centner åhrligen. Breybach är ChurCöllniskt och ligger allenast 3. stunder ifrån Bonn, drifwes äfwen utaf utaf Interessenter, som therwid tilwärcka 300. centner koppar. Mårten in Bergische brytes Bly glants för krukmakare, som skickas til Holland. Persberg qwicksilfwer wärck har tämmelig knapp utkomst. Wid Kesseldyn äro krut qwarnar, hwaräst krut försäljes til 1. a 1 1/2 dahl:r kopp:mt per skålpund. Pappers qwarnen, som ligger 1/2 mil ifrån Sollingen är inrättad med waltsar efter Holländska sättet. knifwarne, som ligga i bottnen äro af Mässing, och i waltsen af jern med starcka ringar i ändarne wäl tillbundne, på

på thet the under waltsningen, genom ett hastigt omlöpande eller vid Centri Fuga måtte kunna utkastas och förordsaka skada, som ofta hända plägar. The gröfre Lumporne rötas innan waltsningen för sig går, hwarwid 30. Procent förloras. Lumporne waltsas intet alt för smått, emedan papperet therigenom skiört blifwer. Likaledes är nödigt at låta Pastan ligga tillsammans 14. dagar förän sidsta Raffineringen skier, hwarwid sombligestädes thensamma med kalck kalck upblandas, samt sidst med blå stärckelse, hwilcket ingenthera här brukas. Till blådt Papper för Sockertoppar, måste then mästa färgen wid limningen appliceras. Pappers prisen äro följande: Postpapper fritt i Cöllen 2 1/2 à 3 RD:r Einhorning 2 1/4 à 2 1/2 Widlin 2. Fin Lillje 1 1/2 RD:r à 6 dahl:r kopp:mt. Lennep har en ylle Manufactur, hwaräst the, förmedelst updämning af Regn wattn, samla

samla sig en lera, som wid walckningen är förträffelig. Elberfeld är namnkunnig för Garnhandel, Blekerier, Chamosen och Band wäfnad samt Handel med Renska Winer. Mellan Eberfeld och Gemarckt samt Swellem, som räknas 3 mil, är marcken på bägge sidor om Wupperfloden merendels af bara Garn-Blekerier intagen, hwilcket dels uphandlas af kiöpmännerne, dels sändes uti Commission ifrån andre orter i Tyskland. Blekningen påstår 10. weckor, och börjas först med 24. timars siudsiudning i Potaskelut, therefter twättas och lägges för 8. à 10. dygn på bleket, hwaräst garnet hwarje dag omwändes, åter intagit, twättadt och 5. timar med askelut bykt, som hwarje dygn itereras. N.B. Askan lägges på en grof duk torr öfwer garnet i Bykkaret och kokhett wattn slås theruppå, hwilcket, sedan thet filtreradt genom askan och garnet, rinner ut wid bottnen, samt upkokas och påslås å nyo, så länge bykningen påstår. Sidst lägges garnet 3ne dygn i syrad ostwassla, som altid till nytt behof upspädes och förwahras ifrån

ifrån giäsning, förmedelst inläggning af nässlor och ärthalm. På thenne Tracten räknas 165. Bleichhytten eller Bykhus, som hela sommaren igenom äro uti beständigt arbete. Garn audessus de Strang, giäller 4 styfwer, och 4 sådane styfwer giöra 20. styfwer Hollendske. Ball garn håller 150. skålpund. Linskiötsel brukas här omkring samt uti thet Markiske, fast intet med then framgång, som uti Flandern och Braband. Rötningen skier på Gräswallen och theras skiäcktor äro äro efter hos gående ritning inrättade. Chamosen eller Bolsterwars wäfnaden, som består af Linupränning och Bomulls inslag, skall sysselsätta 1300. mästare, utom gesäller och gossar. Längden på ett stycke är 100. Brabantske alnar, samt bredden 1 3/4 d:o, hwilcket i Wäfwarlön betalas ifrån 4. till 6. RD:r och säljes berörde aln, som håller 4 1/2 qwarter Swensk, 19. styfwer. En Strang Bomullsgarn kostar i Spinnarlön 1 1/2 styfwer. Strang håller 10. Fetz, och Fetz 50. trådar: uti en hand full eller Bundt

Bundt är 40. strängar, som säljes till 1. RD:r. Bandstolarne äro inrättade på samma sätt som utiHarlem, och kunna genom wefning tillwärcka många slags band i sänder. Utom thesse Fabriquer äro jemwäl wid Elberfeld och Gemark 2ne Fingerhut myllen, hwaräst både mans- och qwins fingerborar utaf jern och mässing på ett ganska behändigt sätt tillwärckas, och hwarom widare at tala tillfälle gifwes wid Achen och Dunen, hwaräst tillwärckningen är större och priset lindrigare. Jern Jern syringar betalas gross 32 à 34. styfwer. Jernplåtar för Fingerborar komma ifrån Oelpe och betalas per 8. wage 60. RD:r. wage håller 110. skålpund. Mässing d:o ifrån Iserlo, giäller... Wid Böss Factoriet uti Burg äro allenast 5. mästare för Pipwällning, samt 2ne Borqwarnar, hwarwid långsamt tillgår, emedan för frucktan af bränning och härd makeligen och utan wattns påslagning boras. En ordinaire Pipa giäller ifrån 15. til 20. styfwer: Räfflade

lade 3 RD:r: Slingade 10. RD:r: Damascherte 12 till 15. RD:r. Brukas Osmund ämnen, som komma ifrån Mark och giälla per stycke ... som giör 11. RD:r per 100. skålpund. Öfra delen af thenne Staden är Chatolsk och tillwärckar filtade täcken: Then nedre, som är Luthersk, har Gewär Fabriquen. Wupperfloden löper jemwäl här förbi och producerar en stor ymnighet med fisk af hosgående storlek, som fångas i widje korgar, kokas och uti barck inlägges, samt säljes till 24. à 30. styfwer per skålpund, som kallas Pache lutter Ramiche Ramiche och försändes lasstals till Cöllen samt andre orter häromkring. Foreller fångas jemwäl samt kokas blå på thet sättet, at het ättika slås theröfwer, under blåsning med en pust, hwarefter the siudas i en gryta, hwilcket förwarar them länge, samt giör att the kunna sändas lång wäg sommartiden, utan at skiämmas. Skålpund säljes 12. til 15. styfwer. I ställe för häckar brukas giärdesgårdar af wide flätade, och efter inbärgningen af hö, ser man Efterräfsare på ängarne, som draga stora härfwar efter sig. Dusseldorff är hufwudstaden för thetta

thetta Furstendöme, som ligger wid Renströmmen, wäl befäst, samt med åtskillige skiöna trägårdar omgifwen. Churfursten Johan Wilhelms Statue Equestre står på stora platsen, i hwars tid Slottet bygdes, som med många prägtiga målningar af the namnkunnigaste mästare är upfyldt, såsom: von Werff: Finchenbourg: { uti Passions historien. Gerhard Dove: uti Charlataneri. Spanjoletto: i Claro obscuro. Venix: uti foglar och diur. Schalcken: Nattstycken med lius. von Both: von Bergen: { Landskaper Saveri: SneiSneider: Frucktstycken och swinjagt. Buss: 4. Elementer med diur, foglar och fruckter. Prete Genuese: Om Skådepenningen. Alten Brugel: Johannes i Öknen. Hwarförutan ännu åtskillige skiöna målningar af Geodosi von Vingi, Ros, Gaspar de Creijer 1640. Lucas Giordano, Seb: Retz, Veith, Joh: von Kiesel, LaRees, Carlo Signiani, Peruchini, Dufett, Carl Lott, Albr: Duner, Carlo Dulci, Caravaggio, von Deich, Michael Correggio, Basane, Paul Veronese, Reimbrad, Titian, Giordan, Rafael d'Usbino, samt ett helt Gallerie af Rubens, bestående af 44. stycken, hwarutinnan ett ganska stort om yttersta domen, samt Ruben sielf med thes hustrus Portrait. Uti

Uti Bronze äro här skiöna stycken af Soldani, tillika med marmor Statuer, samt Bord af verde antiquo och andre skiöna marmorer. Hwaraf likwäl en del tillika med åtskillige målningar til Manheim förde blifwit, hwaräst then Regerande Churfursten nu för tiden merendels residerar. Om JÄRNWÄRCKEN Bägge Sidor Moselströmmen.

Om JÄRNWÄRCKEN Bägge Sidor Moselströmmen Ifrån Öfra Lottringen till Cöllen.

Järnwärcken i Öfra Lottringen och Frans Comtè. Moselströmmen har sitt ursprung ifrån the höge Bergen uti Öfra Lottringen; men börjar intet at med fördel blifwa navigabel för än nedan om Metz. Uti Öfra Lottringen och Frans Contè, som gräntsar therintill, äro följande Jernwärk:

Tillwärckas wid ett af thesse Jernwarcken, som drifwes med 2ne härdar, efter Fransyska sättet, 40. skeppund stång jern i weckan, men beräknas för the många helgedagar och andre förhinder skuld, allenast 30. arbets weckor, belöper sig således tillwärkningen wid en sådan hammare till 1200. skeppund årligen, och för ofwannämnde 7. wärk, till 8400. skeppund, som i landet och neijden theromkring afsättes, undantagandes hwad till Trådqwarnarne upgå kan, som räknas till 400. skeppund. Anmärckning. Hamrarne, som ligga 1/2 mihl ifrån Plombier uti Öfra Lottringen, hafwa allenast 2ne härdar hwarthera, ställningen 8. tum diup under forman, och eljest 5. quarter i fyrkant, wäggen mitt emot forman lutar tillbakas 2 a 3. tum, äfwen som wid Dan blifwit anmärkt. Hammarstädet är dubbelt högre än wanligit, och städ stobben står jemt med marcken. Ifrån hammarhiuhlet löpa twänne små rännor, then ena för att afkyhla hiulnålen, och en annan släpptes nid för att wattna jernstången under slätningen, hwilcket på andre ställen förrättas genom påösning, eller att watt

wattnet förmedelst ett spö piskas uppå stången. Kohlen, som bestå af Ek, Bok och annan löfskog, giäller Kibel 17. à 18 Sous de Loraine, eller 15. dahl:r kopp:mt stigen. Jernet säljes 52 Ecu de Loraine per Millier, som giör 67. dahl:r kopparmynt skeppundet. Uti kniphammaren, som ligger hardt inwid the nyssomnämde jernhamrar utsmides tennar för Trådqwarnarne, som längre ned i strömmen äro belägne. Wid Badet Plombier är jemwäl 1. kniphammare samt Trådqwarn, som för 12 dragtänger är inrättad, hwaräst Jerntråd tråd ifrån No 1. till 16. tillwärckas, hwilcken debiteras inåt Lion och Marseille, och giäller ifrån No 6 till 11, 11 Sous per skålpund, No 11. kostar 12 Sous, No 16, 20 Sous. Dragjernen förfärdigas här på stället, förmedelst så kalladt L'asier Sauvage, som kommer utur Sveitz och hwarom längre fram widare. Utaf affallet, som skier under Jerntrådsdragningen tillwärckas uti Plombier små nubb, som säljes 1000 30. Sous, dito små spik 1000 6 Livre de Loraine. Utskott af Jerntråden betalas 19. Livre 10. Sous per 100. skålpund: eller 29 d:r 8 öre kop:mt. En Livre de Loraine håller 20. Sous de Loraine och 16 styf:r i Swenskt mynt.

Wid Plombier äro 3:ne stora Bader och ännu andre 3ne Swettbader, alla med huggen sten murade, samt 2:ne spring kiällor, en warm och en kall, hwaräst Bad giästerne komma att dricka wattn, innan the begifwa sig i Badet. Det stora Badet håller 105. grader wärma på Farnheitz Termometer, Bain des Dames, 90 grader, Capuciner Badet 85 grader etc. Proberat med acid: vut:, Oleum Tort: p: d:, Sirup viol: galläpple etc: förändrar hwarcken sin färg eller grumlas; men uti en Tractat, som kallas Essai sur la maniere de prendre les eaux de Plombieres, par I. le Maire, berättas, at sedan berörde wattn till en myckenhet blifwit evapoevaporerat, skall thet lemna något teckn till salt på bottnen, som giäser med acid: vict: Uti stora Badet sätter sig eljest gräs eller grön måssa på bottnen. Bad Couren förrättas på följande sätt: man dricker om mårnarne antingen af then warma springkiällan, eller then kalla; eller ock af bägge en wiss sats, som wid Surbrunnarne i Swerige skier, och hwarefter Patienten sätter sig i Badet 1/2 eller hel tima både förr och efter middagen, alt som naturen tål, therefter hwihlar sig uti sängen, samt äter och dricker efter wanligheten, undantagandes fisk, hård och sur mat. Swettbaderne brukas jemwäl både

både förr och efter middagen, för än Bad Couren börjas, öpnas ådern, och purgeras med sell d'Ypsom, under badningen brukas jemwäl koppning. De som hafwa någon wiss lem borttagen eller med plåga ansatt, låta rinna warma wattnet på then lindrande delen utur ett ämbar, som hänger öfwer then badande, hwilcket kallas La Duche och på Latin Duvia. Som thessa wattn hålla ganska liten eller alsingen Mineral; men likwäl giöra många stora Courer; så förmodas, at samma wärckan skulle stå at är hållas uti Swerige, förmedelst Artificielle Bad, hwarwid Surbrunsbruns eller annan wattn drickning till en önskelig god wärckan torde kunna bidraga, samt bespara mången härlig penning, som eljest utom riket skulle förtäras. Intet långt ifrån Badet wid Plombier, är en Pappers qwarn, med stampar inrättad; men Kittelen, hwarutinnan papperet formas, är af trä, samt under bottnen med jernbleck beslagen, för at genom kohleld kunna warma wattnet, som är therutinnan. Pappers prässen skrufwas till först med en lång stång, och sedermera genom en wind och ett rep, som lindas omkring berörde stång, hwarigenom the här med få

få personer kunna uträtta mera, än wid andra Pappers qwarnar med en myckenhet folck. Papperet, som tillwärckas, är intet synnerligen fint; men säljes äntå till ... Wid Abbeiet Remiremont bygdes ett präktigt Palais för abedissan, som är nuwarande keysarens Syster, hwarwid i akt togs, att träpinnar sattes uti fogningen mellan hwart hwarf af then huggne stenen, för att hindra, thet kanterne ej måtte skadas, genom sättningen, som then öfwerhängande tyngden förorsakar; men thet är en onödig förförsigtighet i Swerige, hwaräst Berg och gråstenen är alt för allmän, för at apteras och nyttias wid byggnader. Wid stenbrotten här omkring observerades hwad som tillförende uti Spanien blifwit i ackttagit, angående gråbergets eller Granitens anskiutning ofwanefter, äfwenledes att små snören eller gangar af qwarts och Swafwelkies, lika med sielfwa klippan stå uti anwäxt. Myllan, som thenne stenarten på thenne orten genereras inunder, är swartaktig och intet öfwer 1/2 aln diup, innan man skiönjer, huru skimmer och feltspatt, likasom hwarftals börja

ja att sättia sig: warandes qwartzen, som sidst fogar tillsammans, samt sätter Consistence och hårdhet i stenen, hwilcken tilltager i mognad, alt efter som then är diupare och längre belägen ifrån rummet, theräst generation förrättas. Theräst Bergs klippan är bar, ther uphörer ock anwäxten, åtminstone ofwanefter, och i följe theraf wet jag intet antingen man bör sörja eller glädias åt wåra skallota skiärgårds klippor; ty gifwa the ingen afkomst, så wäxa the ock intet ifrån oss, åtminstone går thet långsammare till, än på the orter, hwaräst bärgen, som till sin högd likna likna fiällar, ända uptill toppen äro Cultiverade, hwaribland ett uti thenne neyden, som kallas Rij, består af en kiörcke Sochn, som likwäl uti thetta landet, i anseende till rymden intet äro att likna emot Pastorater i Swerige. Tillat kopparwärk, som ligger i Öfra Lottringen inemot gräntsen af Elsas, har af ålder warit bearbetadt; men i 30 åhra kriget ödelagt och för 16. åhr sedan, genom ett Interessentskap, åter i gång bragt. Utaf närgående Ritning synes malmgångarnes belägenhet, som wid berörde wärk, tider som dels i äldre och dels nu äro bearbetade. Sielfwa

Sielfwa Berg arten består af en skimmerrådande qwarts, och Mineral gångarne föra både gul och hwit kopparmalm, med koppargrönt, hwaraf then sednare är Silfwerhaltig och kallas Phal Erts. Tillwärkningen stiger intet öfwer 80. Centner, hwaraf en del tages utur gamla halder, som förmenas med tiden snarare till- än aftaga uti koppar halt och hwaruppå Cement wärcken wid Neusohl och Smölnitz i Ungern, samt thet urgamla Bergwärcket Rio Tinto i Spanien synes gifwa tillräckeligit bewis, utur hwilckas halder och förstöringar sedan wattnet i flera Secler urlaurlakat koppar, snarare tilltager i victriolisk styrcka än förminskas. Kopparhyttan wid S:t Maurice 1/2 mihl ifrån Tillost är rund bygder, efter en beskrifning utur Swenska wettenskaps handlingarne, hwartill Konung Stanislaus, som är en stor älskare af wettenskaper, gifwit Interessenterne anledning: warandes ugnen 2 alnar 21. tum bred, samt 3 1/2 fot hög, och skall smälta fortare och öda mindre kohl, än the fyrkantige. The woro nu sysselsatte med insmältningen af gamla jernnasar, hwartill 2 delar kies samt 1. del slagg lades. Sten, som kommer häraf, får 4. Råsteldar, hwarefter then åter upsättes på ugnen, och

och sten får ännu 8. eldar, innan kopparen skiljer sig ifrån jern och annan oart. Kohlen giäller 13. Sous de Loraine per Kibel, som håller 12 tunnor 12. kannor, och giör för stigen 5. d:r kopp:mt. Här giöras 3. Centner i sänder och kopparen säljes till Neuschattel, mässings wärck i Sveitz. Centner giäller 110. Livre de France, eller 660 d:r kopp:mt skeppundet. Man följer Moselströmmen uti sitt lopp flera mihler, utan at något synnerligit förekommer, hwarcken uti Bergs wettenskap eller land hushållning, om icke theras sätt at ansa åker skulle förtjena at anmärckas. Hwad Hwad Giödsel duger till weta the här, äfwen så litet, som uti Ungern, och betjena sig således aldrig theraf, för at thermed förbättra sin åker; utan i det stället så hämtas Torf och Liung ifrån utmarckerne, som torckas i solen samt på sielfwa åkern i små hopar brännas, hwaraf askan utströs och nidplöges, hwilcket för 2 a 3 år gifwer en ymnig och lönande års wäxt, men sedermera måste the antingen å nyo börja samma process, eller lägga thetta åkerstycket så länge i träde, till thes torfwen theruppå hunnit at blifwa tjenlig för askbränning, hwilcket här på orten ej är sällsynt. Thetta

Thetta anföres intet i then mening, som skulle thenne åkerhäfden framför then i Swerige recommenderas, twärt om, bägge thera torde wara felaktige; men under en god åkermans skiär skådande skulle the kunna hielpa hwarannan, åtminstone skulle thet för ett widsträckt land synas nödigt at weta, mer än ett giödnings sätt; ty så wida wij hafwa många slags jord, så kan en och samma giödsel intet altid passa sig. Till slut så dristar jag säija, at torfbränning wäl kan gagna, men aldrig skada en åker, som består af Spikelera. Moselströmmen, som nu börjar at blifwa något watturik rik, ser man wid Epinee, på ett ganska fördelaktigt sätt wara updämd, till tjenst för några miölqwarnar, som på bägge sidor theraf äro placerade. Sielfwa updämningen börjas wid bägge stränderne, them åtföljer til 200 al:r emot floden, och drager sig sedermera småningom tillsamman, till thes bägge armarne mitt uti strömmen råkas och formera en udd, hwilcket närmare af Ritningen intagas kan. Thenne dammen är upfyld och med flata stenar lagd, både utan och innan efter, så att wattnet intet blifwer diupt eller kan förorsaka någon skiärning: warandes så jemt efter wattu passet, att då flod

flod kommer, rinner lika mycket wattn öfwer opdämningen, på alla ställen, dock att thet intet faller twärt, utan sluttar småningom med yttra muren, hwarigenom händer, att ju större wattuflod, desto mehra tryckning på dammen, och ju större tryckningen är, desto mera styrcka förorsakas thensamma. Saltbrunnen wid Rosiere, som ligger en mil ifrån Lüneville, håller allenast 3 procent salt; men genom grader wärcket, hwilcket är 2000 alnar långt, och thit wattnet förmedelst 6. konst hiul upbringas, förkofras thet så mycket uti sin halt, at thet wärckeligen håller 17. till 18 procent, innan thet släppes uti Siud pannan. PanPannorne äro 2ne af jernbleck på ena sidan 11 och på then andra 13. alnar i fyrkant. Blecket tiockt 2 1/2 lin:, långt 34 1/2 tum, bredt 19. tum, och kostar Millier 180. Livre, eller skeppund 102 d:r kopp:mt. Twärt öfwer Siudpannan ligga åtskillige träbielckar, hwarwid hakarne äro häftade, som hindra att intet bottnen af Pannan måtte tyngas nid, tå wattnet pumpas in. Tillwärkningen af salt bestiger sig årligen till 64000. mud. Mud håller 16 vosell, som har 20. tum 2. lin: i Diameter, samt 6. tum 5 1/2 linie hög och wäger 9 1/2 skålpund. Grader wärcket skall kosta öfwer 2. Millioner d:r kopp:mt, men bespares ther

thermed 15000. famnar wed, a 12 d:r per famn. Utaf Schlotten, som under kokningen sätter sig på bottnen af Saltpannorne, beredes här 2ne Salter, neml:n Sall glauber och Sall d'Ypsom. Berörde Schlott, som liknar en jordart, uplöses uti friskt wattn, kokas återigen tillsammans, samt sättes uti en grund behållning att Chrystalliceras. Salt Chrystallerne, som thenne gången anskiuta, lösas åter up i wattn, kokas och Chrystalliceras, som förut och skiljas sedermera the större och finare Chrystaller ifrån hwarannan, hwaraf the större kallas Sell glauber och säljes till 2 d:r 8 öre skålpundet, thet sednare, som kallas Sell d'Ypsom, eller ängelskt salt salt, säljes till 8. styfwer skålpundet, och tillwärckas af thet förra 4125. skeppund, och af thet sednare 13750. skeppund victualie wigt. Luneville är en hög skola för Architecture, Mechanique, Chymie, målning etc:, hwarutinnan then widtberömde konungen Stanislaus Lescinski presiderar; hwilcken uti ofwannämde Sciencer jemte mycket annat, både äger diup insigt och ärfarenhet; så at då förnäma Herrar trackta efter stadighet och nyttiga wettenskaper, söka the hit, andra återigen, som äro fallne för fåfånga och flärd, gå stora wägen till Paris. Ibland wattu Machinerne uti Trä

Trägården ser man jemwäl åtskillige utaf Sahl: Commerce Rådet Polheims invention, och wid Lust Slottet Chanhol äro Colonner och Spishwater af Marmo Confetti, som swårligen kunna skiljas ifrån then Naturelle. Färgorne till thenne Marmor kiödas uti degen, som är giord af hwit kalksten, bränd och obränd sammanblandad, hwilcket omsider, enar thet blifwer tort, slipas med Pimssten, samt poleras med Trippel och ölja. Uti Stalien blandas limwattn uti berörde Marmordig; men har lemnas thet ute, med goda skiäl. Utom Nanig woro mer än 6000 personer sysselsätte med at bringa wägen, efter Fransoska sättet, ln nea reita öfwer 2ne dalder, som åtninstone woro 100. alnar diupe, och hwilcket skiedde förmedelst murning och fyllning, som hosgående Ritning narmare utwisar. Churu Bonderne jemte andre swara pålagor betala en afgift för wäglagning, så måste the antå wid påfordran utan betalning infinna sig therwid, hwaröfwer the mycket klaga och önska sig förra Regeringen, som the kalla then gyllende tiden, tillbakas, under hwilcken the ej skola wårit graverade med 3 1/3 del af nuwarande utlågore. I stället 2