Ingif: d: 23 Martii 1797 d:o d:o Upl: ut in Prot: Högvälborne Herr Baron, Svea Rikets Råd, President, Commendeur af alle Kongl: Maijs:ts Orden, samt Öfverste Skattmästare. Wälborne Herr v: President Så och Hög och Wälborne Herrar Bergs Råd och Assessorer. Sedan jag, med Eder Excellences, och Höglofl Kongl: Collegii tillåtelse, fått warit, under de 2:ne sidst förflutne åren, utrikes, har jag trodt, det warit min skyldighet, att till Eders Excellence, och Höglofl. Kongl: Collegium ingifva en berättelse öfver de gjöromål, hwarmed jag under denne tid syselsat mig; och då jag för det mästa uppehållit mig vid Herr Kammarherren Ankers Guld och Koppar Werk uti Norrige kallad Edswold, så har jag till mitt ämne valdt en liten beskrifning öfver detta Werk. Wed djup:ste vördnad framhärdar jag Eder Excellences och Höglofl: Kongl: Collegii Stockholm d 21 martii 1797. Aller Ödmjukaste Tjenare Carl Fred: Schulzen Ingif: till Kl: BergsColl:m d: 23 Martii 1797 Berättelse öfver Edswolds Guld och Koppar Werk uti Norrige Edswolds Guld och koppar Werk är belägit uti Aggerhus Stift, öfre Romerigets Fögderi, Edswolds Socken, och på Edswolds Allmenning, 8 mil ifrån Christiania, och 1 mil ost nord ost ifrån Vorme Elfven vid en å hosjö ån kallad. 1758 fann en bonde vid foten af Helvetes fjellet en mägtig qvartsgång, hwaruti här och där träffades gediget Guld: detta berättade han för en Sallpetter Sjudare, och denne åter angaf denne uptäckt för Ober Bergamtet på Kongsberg, hwarefter stället blef straxt undersökt och belagt med arbete. Den ymnoghet af gediget Guld, som i början träffades gaf anledning till en kanske nog för stark drift, och som minskade den förmon man hade bordt vänta af 30 till 40 lödige markers årlig tillvärkning. Åtskillige andre Grufvor blefvo emedlertid uptäckte och bearbetade, men ingen af dem hade den rikhet, som den först upfundne (Storgrufvan kallad) som blifvit arbetad till 30 famnars djup, då tilltagande vatn och aftagande fyndighet, gjorde den altför kostsam, att bearbeta, och änteligen förordsakade dess ödeläggande. Ober Berg Amtet beslöt då, att nedlägga Werket, men på den där wid Werket, då warande Styresman Geschworner Knufs föreställning bewiljade Ober Berg Amtet, att detta Guld Werk skulle ännu uti någre år arbetas, och blef en penninge Summa af 6000 Ricksdaler årligen anslagen till dess vidare drift, och till nya Grufvors uptäckande. När denne tid war förfluten, skall kronan hafva förloradt 42,277 Ricksdaler 16 Skillingar, och grufvorne gifvit föga eller intet hopp, att vidare kunna arbetas, hwarföre Werket år 1783 blef aldeles ödelagt. Den Methode, som då blef nytiad, att utbringa Guldet utur malmerne var ganska Simpel, och grundade sig endast på, att utfå det gedigne: malmerne blefvo bokade, vaskade och omvaskade flere gångor, på vanlige Ungerske Vaskbänkar, som voro 8 alnar långa och 2 1/2 alnar breda; derefter, då all qwartsen var frånskild, blef den mästa Kiesen skild ifrån det gedigne Guldet uti skedtroget, och sluteligen någre lod qwicksilfver lagt uti samma tråg, som ihopsamlade och förenade sig med det gedigne Guldet. Den ärhållna amalgamen lades uti sämsk skinn, och det mästa af qvicksilfret frånprässades, men resten deraf bortröktes: Guldet som då ficks, blef sådant, som det då war, försändt till Kongsberg. Sedan Werket legat 3:ne år öde blef detsamma å nyo uptagit år 1786 af ett Interessenskap, som fick emottaga det, med bibehållande af alle Werkets fordne privilegier, och alle de Inventarier, som funnos ännu uti behåll. Detta Interessenskap dref Werket uti någre år, men ganska varsamt; tillgodo gjorde en mängd guldmalm, som tillförene varit bruten, men alt på samma Methode som förr varit nytjad; bröt ej någon af de gamle grufvorne, utan upupsökte endast någre nye anvisningar, som de belade med arbete. Utaf detta Interessenskap kjöpte herr Kammarherre Anker år 1791 Werket, som då var litet eller intet värdt, utom det, att Edswolds Allmenning var anslagen till dess drift. Alle inrättningarne woro då förfallne, och endast de nye anvisningar, som Interessenskapet hade uptagit woro uti arbete. 1793 anmodade Kammarherre Anker Herr Bergmästar Swab som då war uti Norrige, att bese detta Werk, och däröfver gifva sina tankar, och blef Herr Bergmästarens utlåtande, det han trodde, att genom en förbättrad process, genom Amalgamation, borde Guldet, med mycken mindre bekostnad, och mycket nogare kunna uttagas, och ansåg Han ej omöjeligt, att Werket genom drift och förnuftig hushåldning borde kunna bära sig sjelf, men hwad som egenteligen fästade Herr Bergmästarens upmärksamhet, var det, att Herr Bergmästaren fann uti en af de gamla Grufworne, (Brösta Grufvan hallad) som har blifvit arbetad, under det Werket drefs för Kronans räkning, en vacker mörkgrön kopparkies, som föranlät att tillstyrka en nogare undersökning å denne gång, och blotta honom på flere ställen, hwilket och skedde, och lyckades så väl att på 2:ne ställen träffades en qwarts gång, som var 4 alnar bred och förde en mörkgrön kopparkies aldeles derb till 1 alns mägtighet; samt nästan öfwer hela gångens bredd insprängd kopparkies och vit Guld kies om hvarandra: Wintren derpå blef 400 tunnor malm derstädes bruten. I denne ställning emottog jag Werket om Sommaren 1794, och blef då mitt första gjöromål, att sätta Grufvedriften uti sin tillbörliga gång. Brösta Grufvorne, äro nu de ende, bland alle de Grufvor, som höra under detta Werk, hwilka jag ansedt arbetswärdige och låtit arbeta. Brösta Grufvorne äro belägne 1/2 mil Nord Väst ifrån Werket: Berget hvaruppå Grufvorne ligga, består af en grof glimmerskiffer, hwaruti flere qwartsgångar af olika mäktighet finnas stryka, mäst twärts på skifringen, och hyser mer och mindre insprängd Guld och kopparkies. Brösta Gångens sträckning är uti Öster och Wester (Se hosföljande Charta Tab: 1) Dess längd, som nu är känd, ifrån gamla Brösta grufvan till Stolln 292 Svenska famnar; och dess bredd ifrån 1 till 2 famnar. Gamla Brösta Grufvan står nu full med vatn, och har intet under min tid blifvit arbetad: Gamle grufwedrängar, som hafva därstädes sjelfve arbetadt hafwa likwäl berättadt mig, att denne grufva skall wara ungefärligen 15 famnar djup, och gången gå litet donlägrig mot Norden: Wid Norra skölen skall det det finnas en wacker grön kopparkies, hwilken uti dagen synes till en till 1/2 alns mägtighet. Grufweöpningen är 5 famnar lång och 2 famnar bred. Westra Skärpningen ligger på samma gång, 210 famnar ifrån gamla Brösta Grufvan, är nedbruten 8 famnar, gången är donlägrig, och stupar 30 grad: till Norr: Qvartsen som här finnes är vit och torr, och är på botn 5 alnar bred, förer vid Norra väggen en mörkgrön kopparkies, som är aldeles derb till 6 qwarters mägtighet, uputi dagen var densamme endast 3 qwarter bred: Öfver alt uti qwartzen är wit guldkies, och grön kopparkies om hwarandra insprängde. Grufvearbetarena hafva i betalning för hwarje Cub: famn, som de utbryta på sänkning 17 1/2 R:dr Dansk Courant, hwarunder likväl malmens och gråbergets upfordring är inberäknad Östra Skärpningen ligger 23 famnar ifrån Westra Skärpningen är 9 famnar djup: Gången faller här lika som uti Westra Skärpningen till norr; qvartsgången är uti denne grufva nästan lika mägtig, som uti Westra Skärpningen, men kopparkiesen är här mera spridd: den derba kopparkiesen, som uti denne grufva finnes sitter äfven invid norra skölen och är 1 aln mägtig. Grufwe arbetarena få uti arbetslön för 1 Cub: famn på sänkning, då de sjelfve hålla grufvan tom ifrån vatn och upfordra malm och gråberg 17 R:dr Dansk Courant. 53 famnar ifrån Östra Skärpningen, till Öster wid en myra, är Stoll anlagd, längs efter gången, som inkommer uti Östra Skärpningen på 15 famnars djup. Denne stoll är indrifven ungefärligen 9 famnar, och lärer densamme komma att kosta vid pass 600 R:dr, då den blir färdig: Man väntar dock, att någon malm skall träffas, som kan förminska kostnaden, och hwartill är all anledning, då redan åtskillige drummer af kopparkies och vit guld kies blifvit fundne, som setadt insprängde här och där uti qwartzen. Detta Grufwefält tycks hafwa de vackraste utsigter: hwad man med säkerhet vet, är att emellan den Westra och Östra Grufvan finnes malm till 9 famnars djup, hwartill Grufvorne nu äro afsänkte; och troligen bör äfven hela sträckan emellan gamla brösta Grufwan och Westra Skärpningen, wara lika fyndig; skulle derföre malmen på djupet stå felt, bör man dock hoppas, att kunna på denne sträckning winna en ansenlig mängd. All malmen, som här blifver bruten delas uti 3:ne delar. 1:o Kopparsmältmalm, eller sådan malm som upsättes utan någon widare skrädning på Skärstens ugnen: den håller 7 proc: koppar öfver hufvud och uti ren stuff 33 proc: 2:o Kopparbokmalm, och 3:o Guld malm, som blir bokad och vaskad, och håller den då vundne sligen 1/4 lod guld per Cent: Redan förut är nämt att amalgamations processen före min tid ej varit känd och nytjad wid Edswolds GuldWerk, och att guldet där wid Werket uttogs utur malmen på ett ganska simpelt sätt; och som den nya amalgamations processen derstädes skulle införas, blef det ibland mine första gjöromål att bygga Amalgamations Werk. Herr Bergmästar Swab, som ännu uppehöll sig uti Norrige, hade vid detta tillfälle den godheten, att uplysa mig, om alle de fördelar som de stående amalgamations tunnor hafwa framför de liggande, hwarföre jag, i samråd med honom, inrättade amalgamations Werket, efter den af Honom förbättrade Methode med stående tunnor, på det sätt, som Herr Bergmästaren sjelf, under sine Amalgamations försöker vid Ädelfors, funnit wara fördelagtigast. Härhos bilagde Ritningar visar amalgamations Bygnaden uti Plan och profil, hvaraf a är vatnhjulet, (Tab: 3) b kronhjulet, som drifwer trällan c, hwilken är fästad på stocken d, e skifvan, som sitter på stocken d, och drar skifvan f, med linan g, som sitter på tackjerns axelen h, (och närmare uplyses af Tab 4) i tackjerns skifwa, (Se tab: 4) som har ett fyrkantigt hål, hwaruti h insättes; Uppå tackjerns skifvan i sättes tunnan k, och fästes med sprintarne l, m tappar, n stolpar, hwaruti twärbjelken o är inhuggen, p skifwan, som sitter på stocken d, och drifwer skifan q med linan r, s stocken, hwarpå skifvan q sitter, den är i nedre ändad beskodd med metall, och hwilar på twärbjelken o, hwaruti en tackjerns panna eller ring är inhuggen, hwarigenom en jernnål, som är fästad uti nedre ändan af stocken S går, denna jernnål är plattad uti nedre ändan, t amalgamations röraren: (och närmare uplyses af Tab: 4) denne rörare fästes genom 2:ne jernsprinter wid u ihop med den utplattade jernnålen, som sitter uti stochen s (v vaskröraren, Tab 4) X en pump hwarigenom hvarigenom vatnet uppumpas uti rännan y, som förer det samma uti Amalgamations tunnan k, z ett kar, hwaruti godset släppes under afvaskningen, å tappar, ä en ränna, ö vatnränna hwarigenom vatnet rinner, som drifwer stora vatn hjulet. A Proberkammare, B kronhjulet, som drifver trällan C, D långjernet hwarpå trällan C är fästad, E qwarnstenar af tackjern, F hufven öfver qwarnen, G vinkarm, som tar med ena armen på trällan, och i den andra är en stång fästad, som går ifrån Sigtet H. I en täckt låda, som är delad uti 2:ne delar, K rummet, hwarest det fina godset samlas, L det andra rummet, hwarhwaret det grofwa godset, som blir ommalt hopsamlas, M luckor hwarigenom godset uttages, N en ränna, hwarigenom det malde godset nerrinner ifrån qwarnen uti sigtet. Malmen bokas på vanligt sätt, och det bokade godset tillgodogjöres genom slamning i likhet med hwad, som nytias vid Ädelfors Guldverk; den på detta sätt ärhollne Sligen blandades med 8 proc: Bergsalt, inlades uti calciner ugnen och rostades, (ganska varsamt uti begynnelsen), så länge Svafvel luckten märktes, men sedermera då Saltsyre lukten begynte kännas, då godset slutadt att häfwa sig, och man var säker, för des sammangyttring, ökades eldgraden mer och mer, till dess, att all luckt var försvunnen, då godset var fullrostadt, och blef uttagit utur ugnen: 8 Cent: slig kunde på en gång rostas, och åtgick dertill vanligtvis en tid af 10 till 12 timar: Under rostningen blef beständigt rördt uti godset med en raka eller luta, för att påskynda en snarare och jämnare rostning, samt förhindra klimpning. Det rostade godset blef sigtadt, och 2 Centner deraf inlagt hwarje gång uti Amalgamations tunnan, samt 3 Cent: qwicksilfver, och 40 kannor vatn: tunnan och Amalgamations röraren släptes i gång, och tycktes guldhalten blifva snarast och bäst uttagen, då tunnan gjorde 35 hwarf i minuten: Efter 4 timars amalgamering var halten gerna på 1/64 lod nära uttagen. Amalgamations röraren blef då uttagen, och vaskrören i det ställe insatt, mera vatn tillslogs: Linan som drog tunnan, aftogs, så att tunnan blef stillastående, och endast vaskrören släptes uti gång: Efter 1 time hade qvicksilfret, för det mästa, skildt sig ifrån godset och samladt sig: De twenne öfversta tapparne uti amalgamations tunnan uttogos, och godset utsläptes uti det där under stående kar: Sedan fyldes amalgamations tunnan åter med vatn och efter 8 a 10 minuter uttogos å nyo tapparne och godset utsläptes, till och med, i genom den 4:de tappen: mera vatn påspäddes, och på detta sättet continuerades med afvaskningen till dess, att alt godset var frånvaskadt, och qwicksilfret nästan ensamt qwar uti tunnan. Afvaskningen skedde merendels på 1 1/2 time: Den gick ganska braf, ock kunde intet något qwicksilfwer uptäckas uti Residuerne, hwarken genom slamning, eller med blankt guld. På detta sättet continuerades med flere amalgamationer efter hwarandra, intill dess, att qwicksilfret blef fult Satureradt med guld, då det uttogs och inlades uti en jern retort, och öfverdistilerades uti en en under retort halsen under satt skål, fyld med vatn, guldet, som då blef tillbaka uti retorten, hopsamlades på vanligt sätt med smältning. Denne Amalgamations inrättning, med stående tunnor, har otvifwelagtigt mycken fördel, framför de liggande, och särskilte vaskbaljor: Med liggande tunnor är det nästan omöjeligt, oagtadt den störste försigtighet, i anseende till den ständiga ut och intapningen af qwicksilfret, att kunna igenfå detsamme med den noggrannhet, som med stående tunnor, hwarest qwicksilfret får ifrån den ena amalgamationen till den andra ligga orördt uti samma tunna, intill dess alt blifver så satureradt med guld, att det måste uttagas för att afdistileras. Härförutan vinnes med denne inrättning det, att guldhalten på kortare tid utfås, och att en enda karl kan skjöta hela amalgamations inrättningen tillika med qwarnen och sigtet. När nu amalgamations inrättningen var färdig, och amalgamations processen för Edswolds Guldmalmer rigtigt utredd, syselsatte jag mig om sommaren 1795, att upbygga kopparhytta, hwaruti upsattes 2:ne kopparugnar och en garugn: kopparugnarne äro 8 alnar höga ifrån botnhällen till upsättare målet, ofvantill 5 qwarter breda, och 6 qwarter emellan bakwäggen till framwäggen, nedantill 5 qwart: emellan forman och bröstedt, samt 5 qwarter bred: Desse ugnar äro i det närmaste lika med garpenbergs ugnarne. Edswolds kopparmalmer öfverenskomma ganska mycket med Garpenbergs malmer, och fordra en högre och trängre ungspipa än Fahlu och Åtvidabergs malmer, hwilka äro lättsmältare och mycket svafvelrikare. Då olika malmer fordra olike ugnar, olike tillsatser, olike stora härdar, olike eldgrad, samt olika skötsel under smältningarne, så har jag trodt, det jag ej bör förbigå kopparsmältprocessen vid Edswold, och får jag derföre lämna en liten berättelse öfver densamme, sådan som jag funnit den wara mäst passande för de där befinteliga kopparkieser hwilka alla sitta uti en torr vit strängsmält qwarts, och hwilka i anseende till sin ringa svafvelhalt ej tåla någon kallrostning. Skärstens Smältningen. Uti den här ofvanbeskrefne kopparugnen, blef redningen, som var gjord af 2/3 stybbe och 1/3 ler inslagen, uti 3:ne särskilte stötningar, på vanligt sätt med formjernet: härden var med framhärden inberäknad 2 alnar lång, bred 3 1/2 qwarter, och djup 3 qwarter. Forman blef insatt in uti ugnen 12 tum och stupade 11 grader: den satt 13 tum öfwer frambacken, och var i mynningen 2 1/4 tum bred och 2 1/8 tum hög hög: Ifrån forman ned till botn, sedan härden var inslagen, 1 1/4 aln: Bröstedt blef hwälft af tälgsten, och emellan forman och bröstedt var det 4 1/2 qwarter. Sedan ugnen var på förenämde sätt stäld fyldes han med kohl, och bäljorne släptes i gång: de första dygnen blef endast upsatt 2 fat oråstad malm, 1 fat kopparslig, 1 fat bränd kalk, och 1 fat koppar slagg, på 2:ne fat kohl; men sedan smältningen kommit uti full gång, blef på 2:ne fat kohl upsatt 3 till 4 fat rå malm, 1 fat slig, 1 fat bränd kalk, och 1 fat koppar slagg, som togos alt större och större i proportion efter som ugnen kunde tåla. Den bästa malmen blef altid straxt efter utslaget påsatt, för att få hastigt gods uti härden, hvarigenom slaggen ej måtte få tillfälle fästa sig vid botn, och igensätta härden. Under smältningen måste forman ganska noga agtas, och ständigt af smältaren efterses, att densamme hade lagom lång nas; Sällan hade Smältaren besvär af igensättningar in uti härden, då ugnen hölts med lagom fatning, och lagom bläster: Nasen blefvo efter slutad smältning ej särdeles stora, men mycket jerniga. Smältningarne gingo braf, och blefvo 165 Sk[pund] malm smälte, på 15 dygn, med 79 1/2 stigar kohl, hwaraf ficks 60 1/2 Sk[pund] Skärsten, som hölt efter små prof 19 3/4 proc: koppar. Wändrostningen Desse 60 Sk[pund] skärsten blefwo wändrostade på 10 eldar, hvartill åtgick 1 1/2 famn ved, samt 16 1/2 stigar kohl. Råkopparsmältningen När muren war på wanligt sätt insatt, och sand (som bestod af 1/2 sand och 1/2 ler) inslagen, blef härden på följande sätt redd: Redningen gjordes af knapa 2/3 Stybbe och väl 1/3 ler, som inslogs och tillpackades ganska väl med formqwart: jernet: Härden gjordes ofvantill 4 1/2 lång och 12 tum bred, samt 10 tum djup: Forman blef satt 11 tum inuti ugnen och stupade 14 grader: Den var uti mynningen 2 1/8 tum bred, 2 tum hög, och satt en liten mon högre än frambacken; mellan forman och bröstedt stedt 1 aln. Uti den, på detta sätt stälde ugnen, blef förenämde rostade Skärsten smält: Det första dygnet blef endast på hwarje fat kohl, påsatt 2 fat verk och några bitar vit qwarts; men sedermera påsattes 3 till 4 fat Werk 1/4 fat qwarts på hwarje fat kohl. Smältningen gick ganska godt, och 11 2/3 Sk[pund] god rå koppar ficks, hwartill åtgådt 16 1/2 stigar kohl. Garningen Något mera sand, än ler, togs till Sandskorpan: Redningen blef gjord af 2/5 ler, 2/5 sand, samt 1/5 stybbe, och då densamme var uti garhärden på vanligt sätt inslagen, och väl tillpackad med jernstöten, eldades derpå ganska varsamt. Härden gjordes 4 1/2 lång, 4 qwarter bred och 11 tum djup: Forman stupade 28 grader, och satt 3 tum innom bakväggen: den var uti mynningen 1 1/2 tum bred, och en liten mon högre. De förenämde 11 2/3 Sk[pund] rå koppar, blefvo, uti 3:ne särskilte garningar, garade: till hvarje garning åtgick en tid af ungefärligen 6 timar och ficks inalles 11 1/3 Sk[pund] garkoppar, hvartill har blifförbrukadt 5 1/2 stigar kohl. Af detta alt, synes, att 165 Sk[pund] kopparmalm, som blifwit upsmälte på 15 dygn har hållit inemot 7 proc: koppar, och gifvet 60 1/2 Sk[pund] Skärsten, och denne Skärsten åter 11 1/3 Sk[pund] garkoppar; hwartill har blifvit förbragt 118 stigar kohl, således har till hwart och ett Sk[pund] garkoppar åtgådt 10 7/17 stigar kohl, och 14 19/34 sk[pund] kopparmalm har gifvet 1 Sk[pund] garkoppar. Inalles har under Förleden sommar blifvit wid Edsvold till verkad 33 1/2 sk[pund] koppar, och finnes där nu upbruten Kopparmalm, som skall nästkommande sommar upsmältas till ungefärligen 100 Sp[pund] Carl Fred: Schulzen E3:33 (1821-1823) Berättelse angående min Befattning som Tjensteman vid Rörans Kopparverk i Norge och några smärre Resor i detta Land åren 1821, 1822 och 1823. af Daniel Flodström Berg Koll: Bergvarksrel. utländska 1821–26 Kongl. Majts och Svea Rikets Bergs-Collegium i Stockholm samt Öfver Direction för Rörans Kopparverk i Trondhjem. Då jag utbeder mig den äran, att tillägna Höglofl: Kongl: Collegium samt Öfver. Direction några anteckningar under mitt vistande i Norge vid Röraas Kopparverk; har jag velat öfverlämna till sak-Kunnige Granskare, att bedömma huru en tid af 2 1/2 år därstädes blifvit använd. Att icke mera af mig kunnat uträttas till nämde Kopparverks gagn, beder jag må skonsamt bedömmas. Man kan väl inse ett och annat felagtigt, men ofta möta svårigheter, som hindre förbättringar, och därjämte fordras försigtigheten att gå varsamt till väga med förändringar af ett Werks drift, så att Staten och Werkets ägare icke därigenom lida några förluster. Om i denne berättelse fler saker af mindre betydenhet införas, torde det benäget ursägtas mig; de kunna kan hända lämna uplysningar om mitt upförande och sysselsättning bland ett ett Folk, hvars vänskap och agtning jag sökt förvärfva, och hvars välgång jag högeligen önskar. Fahlun d: Sept. 1825. Dan Flodström Innehåll. 1. Berättelse om Resan till Röraas och mitt antagande till Hytte skrifvare därstädes. 2. De göromål denne tjenst åtfölje. 3. Den vid Werket bruklige Smeltning och Arbetsmethod då jag tillträdde tjenster. 4. De förändringar mig blef tillåtet att göra, och flere hvarpå jag önskade närmare upmärksamhet kunde fästas. 5. Arbetarne, deras aflöning, duglighet och hushålls författning. 6. Reflectioner öfver Lagen för Röraasverk af år 1818. Werkets administration, och Statens samt, Egarnes fördelar däraf 8. Möjlighet att än vidare föröka Werkets afkastning. 9. Andra Kopparverksdrift. 10 Landets tillgång på Malmer. 11. tillgång på Skogar. 12. Lägenheter för Werks Anläggningar 13. Anteckningar vid en Resa till Solboe verks Kopparhyttor i Tydalen och Stoordalen år 1821. samt en sednare Resa ned till Salboe. 14. Om Röraas 15. angående åtskilligt af hvad som passerade under de 2 1/2 års tid jag var på Röraas 1. Berattels om Resar till Roraas och mett antagande till Hytt skrifvare darstädes. Genom en Annonce införd i Svereges Allmanni Sidningar hade Rorans Kopparverkö Herras Ixtorossenter latit Kungöra, det Do från Sverige onskade arhålla någon om Koppartillverkning Kunneg man till Hyttskrifvare vid Roraas. Då jag fram bärndomen haft tillfalle inhamta Skännedom om det vid Fahlun brukliga Kopportillverknings sätt och öfver genon sluderande af Bergsvetenskapen vid Upsals Atecademie forvarfvat mig Theoretiska Kunskaper i Chemien; Frodde jag mg Ricklig, att foresta en sådar tjenst. Jag ansökte därföre år 1820, att venna denne beefaltning och ärhöll året darpå Sullmagt meg tillsänd. Sedar jag ombestyrt mine angelägenheter i Sverige, anträdde jag Resen till Roraas i medio Junii Wanad år 1821 genom Wester dalarn och ofra Sockner af Warmland, samt passerade Riks gräntser vid pass 5 mil horr om Köngsvinger. Der närmaste vagen hade val varit genom Tarna Socken i Dalarne; men jag valde haldre förstnämde vag, då jag darigenom varn tillfälle, att bese en störne strackning af Norge, och letet laro Kanno Norska Solket, innen jag kom till men Station. Det var mneg ett särdeles nöp, att på denne Rese i Norg allestudes bemötas med tjenstagtighel och vavilp. Jag pafserade Med skogen po det stalle das Dal Regimintet år 1808 större deler togo till fongs af NorParne, Min Ciji bonde, som sjelf var näsvarande i denne affacr, utviste det ställe däs Regiments Chefer blef tagen, och som han var en bland dem som funno Honom var han särdeles road road, att berätto huru därmed tillgått. Marknads stället Grundsater paperades och resan fortsatter upefter Öster Balen och Rendalen. Som Midsommas dagen, Celler som den Kallas i Norge S:t Hani dag) infoll på Söndag, instälde jag men resa för denne dag och bevistade Gudstyensten i Omaats Kyrtha. Den yngre af de 2:ne Praster, som funnos innom denne församling hade den årligheten, att anvesa meg såsom frammande en beqvämlig Plats i Kyrthan där jag afhörd Prediken och förhöret med de Barn, som för förstå gången skulle admitteras till Wattvarden. Tag kunde ecke afhålla mig, att sedar förklaro Pastorn men förundran öfves Confermanternes Kunskop Cade i Moral och Kristendor, hvarom deras svar ingafvo fullkomlig öfvertygelse. Ester Gudstjensters slut hade Prosten der höflegheten förmeg. att inveters mig till Meddagi Spisning honsig. Gasterne utgjorde ett antal af emellan 20 och 30 Personer, dels Stands Personer dels Allmögd. Då detta tillfall vär det forst jag agt, att spesa tillsammans med Norsko personer, var det pnig ett noje, att deltago i deras muntro Camtal under Maltider, och se deras Serimoniel vid Bordet, Wärder och Wärdinnar arviste med Förckommande artighet hvar och en sir plats vid Bordet Soch sedan alla hade satt sig, läste man sagta sin bor före Spesningen, öfvensom mar efter Maltider sittande laste från Bordet, och sedan hvaroch en upstaget från san platser, ggora de man sin Compliment för alla närvarande med ett Sland. tag under det man g rundt Kring Bordet. Svå högst 3 rätter Mat serveras vid Norskornes Bord, äfver i de största och bästa Sallskapes eller Kkalas; och jag må tillsta, det jag anser detta vedo battrd är de många Ratter Svänskarne hafva att bjudo i sina Samqvam Dagen efter fortsattes Resan, och det förefoll meg sasom något nytt att denne tider af aret få se flere Rögs Berg eller fgall betackta med Ino. Ibland dessa tilldrog Gynnerhet hrone Själl sig men upmärksamhet, bade för sin högd och sine i reguljer form upstigande sidos. Dels förat närmane bese detto Fjäll och dels förat kommo till Soldahli Propparverk, som os belaget på vastra sidar om Skron Själl, förskaffade jag mig en Ridhast och väqvesare öfver Sjället, då mine sakes fördes stora vager till gårdarne Sönset, das jag åter ville träffo mett Sällskap. Det var mig då er ovanleg Synatt vid upstigandet mot detto fjäll förmarke hura vegetatunen småningom aftog, ifrån att neder i daler se der angenamaste gronske och Commaren i sin fulla prydna, passarade jag en trakt, där Waron först borjade vesa någon gronsa och Björk träder, lågo och Krokiga, framvisade lofvet i sin mensta form och i utsprikninger-Efterhand uphorde all vegetation och Snö betäkt fjällets högsta topp. Sedar jag upstigit till mera är 2n af fjalleto höjd och hade hade dess topp på norra sedar om mig begynts vagen att luts nedföre emot er annar Dal sträckning, där Norges storsta Uv Glommen framrennet, och på hvars andra eller västro sida Foldahls Kopparverk är beläget. På östra sedar om nyssnamde Elv, där Gästgifvare gårder finnes, ombytte jug häst och fech er leten Gosne som hergvisand fram till Herket. Här hade jag ärar bräffo Rorans Wertets Directeur, som jag hvarker till Namn eller Persor Förut Lande. Har vessde meg den godheten, att recommendera mig en gammal kensteman vid Borket till följe omkring Kyttar. Hyttan, som nyliger var upbygd, fann jag mera kostsamt bygd är nödigt och Ugnarnes Construction mindre tjenlig för andamalet. Wandrostningen verkstäldes under Car Hemmel, utar sjul för blast, rägn och Sriö. Malmen rästades i uplagde hogar på er slät plar. En mängd stora Skjärstens nasar liggande vid Hyttan och storr högas med affall efter der så kallade och här brukeligs härrscheidningen, med mers sadant jag ägde tillfälle att se, ingaf mig en mindre fordelagtig Hanka om Koppartillverknings sättet wid detta Werk. Jag hade önskat vod detta tillfälle bese Werkets Grufvor men underrättad, att de voro mera är 3 mel lärgt ifrån Hyttan uputi fjällen i Wäster härifrån, afslod jag från denne föresatts och återvande till det ställe, där jag sist ombytt hästar. Wid men återkomst fanns ingen Manniska hemma hvarken I Gastgifvare Hvarken vid garden eller i andra nas belagna Gårdar; vid efterfrågan om orsaken härtill, berättade mer Paguts gisse, det Pfolket nu vore i Kyrkar på Onsdagen, emedan en Prast no det ankommet och forsamlingen varit utar Präst 3 till 4 Manader. Do i Norge uthe finnei mera är er Präst i hvarje Socker, och har ofta kan hafvo 3 till 4 Kyskor att förrätta Gudstjenst uete, så är det långt emellan Folket ses någor Prast hos sig, och i Synnerhet, om dödsfall eller flyttningar med Präster inträffar, handes då utho sällar, att Prast kan saknas po längre tid. Trästernes inkomster i Norge äro i allmänhet mycket mindrd är i Sverige, chura Deras antal i förhållande till Landets Folkmängd är knapt 3:d deler emot hvad som finnes i Svinge. Konunger tillsätter alla Pastorater efter ansökningar från Rikets Prästerskap. Sedar Norges Förening med Sierige, och då Korges Constitetion förbyudes Utlänningar att blifva Embetsman i Landet har brist på Präster gjordt att mångo Pastorater, i synnerhet i de längst mot Norder belägna Örter i flere år stätt vaccanta. Men sedar Norge fått sett Unwersitet i Chrestianca där 4 till 500 Studerande nu vanlegen finnas, gör mar sig ett grundadt hopp, att flere ägna sig till Präst Embetet. Lehval äro Präster ofta mendre lonte är flere civila Embetsmar, så att många häldre torde valjo civils befordringas innom Landet. Resar Resan fortsatter samma dag fram till Sonsets Gastgifvere gård, belagen tatt inved Glommert. På mene resor i Norge har aldreg er mera besynnerlig utsigt mott mig: Gårdarne val bygde ligga på ett Bergsluttning mot Södern, alla ett Stycke ifrån hvarandra, der ina högre och den andra lägre, som er Amphi theater med frugtbarande akras och änges om hvarandra, och nedanför flyter Glommer helt Stilla, i en rundel vid och omkring foten af Skrone fjall; på bägge sidos begräntsås Olfvn af Frugtbarande Strändar. Mitt uli fonderd hojer sig Throns fjäll magistatiskt med sin alla tider friö betäckta topp och de sidos af detta fjäll, som här äro synliga, hafva en garisko likformg höjning, så att det liknas en vid Toppen af Skoren thon eller Kjäglo. Det behagliga vädret vidd Solens nedgang bidrog nu tillika, att göra denna förunderlegt Pono beläginhet än mera förtjusande. Tå denne Gastgifvare hård uppassades man val, och Kunde dar njuts alla de beqvamligheter, man under resor aill önstasig. Der ägde blött den olägenhet gemensam med alla Andro Gästgifverer i Norgd, att ingo Htall hästar finnar vid Stationerne, utan en så skallad Skpet Paffare skall tillsagas, förat anskaffo Resande Hastar, hvilket på sine stullen uptager er längre tid. hvarföre man bör, om man önskas reso hästigare genom Landet, afsände förbuds Sedlas til hvarje Slation med bestämde Fider utsatte. Tag anser lhval Friheten för för Allmogen att icke behofva infinna sig med Ståll hastar, såsom gansko god, och en Resande, som thänner delta har inger bing att klaga, nar han bestämdt sin rese bidoch than på nämde sätt fortkomma tiko hasligt som i Sverige. Dit är på många ställen i Sverige er icka obetydlig Lungeför Altmoger, att passa vid Stallet hels dygnet, ofto utan att få göra någon skjuts. Dagen darpå fortsattes resan upefter Glommen till Solgen på hvelket stalle Roraas Kopparvesks Interessenter hafva en Kopparhytta, där Malm smelbes förnamligast från Astorvarts Grufvan, äfver från är annan Grufva på 1/4 meli afstånd från Hyttan, Wingels Grufvar kallad, hvilken för 7:de år sedar blifvet åter uptagerd från Odesmal, och lamnar en Hammeligen god Malm i Gielkes. 3 till 400 SkIII:d Rå koppas tillverthas här, som sedan transporteras till Rornas, förat gåras. Rostrungs och Smeltnings methoderne äro här ungefarliger de samma, som vid Roraas Hytto, med det undantag likväl att endast Krum- eller laga Ugnas begagnas piå detta ställe. Sådane Ugnar kunria väl begägnas för smeltning af en så rithaltig Malm som Storvarts Grufvan tamnar; men Kol- consumtion bler i alla tider större är de Hogugnar begägnas och Klandrostninger måste öfver då virkställas med flere Eldas, om mar vill undvike för mycther Prottster Ratt eller som den po Roraas Kallas Sporister. Hytte skrifvarers, som här has förnämsta insundet öfver Smeltningen mon: och förer förer Rathenskaperne, vesade meg all artighet, och jag lärde sedermero i honom kanna en ordentlig och dugleg Tjensteman. En af hans Sönes sypssilsatt sig med Blekslagare arbete, och jag ma tillstå, det jag aldrig i Sverige sedt snyggare Arbete af förtente Jernbleck. Efberut hafvo tillbragt ett helt dygn på detta ställe fortsatte jag resan. Mkogarne omkring Solgen utgjordes förnamlegast af en fast och senvaxt Furo eller Sall Pkog; men junärmard jag nalthades Cornas dess sällsyntare blef SallPogen och i dess ställe mötte meg stors trakter beväxto med Björk, merendels låg och Krokeg. 1/4 mel sodes frår Roraas passerades Gräntsemarket emellar Nordanoch Sunnan Fjälli Norge. Landsvagen hade nu folgt Glommen upföre på västra sidar, men 1/4 mel naro Rornas var en bro anlagd, där jag reste öfver Glommen fram till nämde Bergsstad. Der 29 Junii, eller der Sager då sag anthom till Rornas upsökte jag genast de 2:ne pessorier, med hvilkka jag förat " Sverige varit bekant, och ärhöll af dem anvisning på ett Logie, som för men räkning var Schtämdl. Jag Jupponerade finna en Embetsgård att begagna, men sättnade denna fördel, och nödgades finns mig vid, att bo hos en Grufve Arbetard för en betalneng af 1 Specie Daler i Manaden. I ett Brif som afgutt med Posten d. 1 Julii hade jag ärer avertero Öfver Direction i Trondhjem, om men ankomst och anhöll tilliko om er Instructior för mer befattning, i Kändelse ingen ingen sadar förut var lämnad. Någon tid darefter åshöll jag äfver en sådan. Första dägarne af mitt vistande därstädes, då gamlo Hytt skrifvaren ännu fortfor någon tid med göromaleni bestridande, anvande jag att få någor tännedom om den här brukligs Smeltnings medhoden och att venna betrant Mkap med Werkets Embetsmän. Sorsta hälfter af Julii Månad fortsattes Hytte Drifher under förra Hylteskrifvarens insundd, då jag medfoljde honom samt motlog undersättelse om Kopparsmeltningen Räker skaps förandet m.m., hvarom han med all benagenhet sökte lamno mig uplysning Att samtals med Arbetarene förefoll mig i begynnersen något svart emedar jag, om jag är förstod hvad de talte hade någor svarighet att göra mig begriplig för dem. men denne olaginhet ofvervar jag snart, och till att latto mina göromål hade Öfver Direction den godheten för mig, att tillats en af Berg Credetterne biträds med Raken Sapernas förandd Den 14:de i denne Manad kallades jag, att infinno mig på Hyttestugar, däs Directeuren var mig till möte jamtt förro Hyttskrifvaren Brenkmann, samt flere af Kytt arbetanne. då Directeuren Forklarade den afgående Rytteskrifvaren sin Tacksägelse For Dess Frogna förvalkning af tjenster, och upmanade Arbetarene till hörsamhet och lydnad emot meg, som som dess efhesträdane: Jag forhlarade myg med all tacksamhit vilja mottags Directeurens ledning och underrättelseroch att men onskar vore, att kunna gagna Werkets Delegare i den befattning mig blifvit ombetrödd. Som det år anbefolt i Lagen: för Roraas Werk af år 1812 att Hytte Skrifvaren vid Roraus Hytta, som har under sitt förvar och Pkall utlamna Statens 10:de Koppur, skall af läggo sin underdåniga Trohets Ed till Kongl: Majt och Rikets Constitution; aflade jag denno Ed inför Domaren i Orten, och tillika aflämnade jag i Trondhjem till Bergmastaren på dess begäran efter lämnadt formolair men Prifteligs Ed och förbendelse, att gärnte WerThets fordel nogs i agttaga Tlatens inkromstes af Werkel. Efterat desse formaliteter föregatt mötte jag en dag directeuren, som berättade mig, det han tillskrifvit ÖfverDirecion om min naturalssering, jag Tackade Honom darföre då han därmed förmodeligen velat meg väl, men förPlarade, det jag ville söko blifvo en god Norsk medborgand utan att undergå en Förändring till men natter, halst eg redar aflägt min Ed Fill Landets. Constitution, och Forshar och Svanskar nu mers förenade under en och samno Konurig, vilja med vanskap och förtroende bemöta hvarandra. L. De goromal som åtfolgo Fjensten. Anordnande och till syn öfver Kroppas smeltnungen och Garningen samt räken Rkogernas förande, äro de förnämsta goromål och som uptago mästo bider. Härtill kkommer eftersigt af Malmmottagning, Kallrostning, Handrostning samt Tcopplarens utvägande och afsändande, Kled och Semmers mottogande mm. Rot mottagningen har en annan Werkets Beljent egenteligen att ombesorj, enda controllen och hushällningen med Kolen tillkommer Hytte Skrifvaren. Wid tillsyn af Malm och Kopparsmeltningarne äro så Matlade Opseere, som Fago Ordres af Ryttskrifvaren, och tillseatt dess ordinationer verkställas. De äro 2:ne en för DagPiftet och en annan för Nattskiffet: Att desse persorier Fullgiro sine Pyldigheter, är hogst nödigt att tillse. Då Hytte skrifvaren af andro göromål hindras från att vara närvarande i Hyttan, Pola desso noga i ayttags Ugnarner gång och Imeltarines upförande, och om något srigtigt eller vordentligt förefaller, ginast inberätto sådant till Hytts Prysvarin. Utom desse äro äfven 2:ne andra personer, på sitt sätt hafva ett upsunde vid Hyttan; den ena vid Kopparens utlappring tager i förvas alt affall af små koppas och Sporrsten, och den andra tillser vid slaggens ulkor ning, att ucthe ören slagg eller något dugligt bler bortfördt från Hyttar. Desse alla och ännu en femte person, som endast uppassar med kiolfalets uplyftande på Kholdrangens drangens hufvud, äro till någor del nodvandige, nar fler ugnar äro i gång; men jag skunde uthe afhålla meg frrn att göra indragning eller menskning haruté riar blott en eller 2:ne Ugnad boro i gång. Det inträffade för er Wecka, att blott en Krum- elles Lag Ugn var i gång för Koppassmeltning, och andoch Ckulls efter vanligheten alla desse 5 personer tillitha med Hytteskrifvaren hafva upsuende öfves no Smeltare; jag kunde icke annat än yttra men fortrestelse öfver så mycken onödig tillsyn och gjorde haruti nagon förändring. re Opseere utom de forr nämde Fennas, der ena Kallad Rostmester, med tillsyn öfver Rostvandare, och den andro kallad Pligts Opseer har egenleligen tillsyr öfver extra arbeten vid Hyttan eller sådant Manskap som går för Dagspenning. Son, förut år nämt biträddes jag i Rathenskaps förandet af en Cadett med Öfver Directioneris benagno tilltelse, och de öfriga göromåler sothte jag bestrido efter bästa öfvertygelse om Werkets och Platens fördel 3. Den vid Werket bruckligo Smeltnings och Arbets method näs jag tillträdde denne tjenst. Kallrostningen eller Malmens första branning veskstäldes här på en slat plan nära invid Hyttar. Tå slata Marken lndes som under bränningen ginom sjunkninge Rundd efter, som man önfkade anlägga Rostar, flere vedlängdes efter hvarandra. Ando till 20 alnas och äfven däröfver i längden, nter upbars och fönderslogs smått näro, till en Knuten näfvas storlek och Rostan gjordes 4 till 5 alnas hög med inlutande sedor och afrundad hogst upp, samt betäcktes med små Malm eller som der där Kallas Stubb. En på detta satt upggord Rosta antandes i eno ändan med Kot eller Wed och fortfor att brenna 2 till 7 Månader. Under denne tid vorg 2:ne persorer syrfelsatte med att efterse och noga till tappa hvarp oppning skulle mär Forfara med desse Rostar. Fordeler af dennd Rostnings method är den, att mar vinnes er från Svatvet lades någro grofre Rostveds trän på tvarran och Weden längs och vid pass 8 a:r i bredder underlades veder, hvaruppe MotYppa sig. Lekasom man vägtas och tilltappes er Rotmela mero befriad Malm och wid smeltninger mindre men rikhaltigars Skärster. På ett annat ställe vill jag armärka någdt emot detta Rostnings satt, och upgifvo hure jag ansåg detto Kunno verkställar lika godt och med mendrd Rostgiad Malm smeltningen verkstäldes i Högugnar med en oppning på framsidar för Shot och Malmpesattningen, och med stora Skorstenas till Rokens afledande. Ugnens höjd från Forman till upsättnings stället är 8 till 9 åtnar och upsättrens oppningen gamte Skorsten ungefarligen af samma höjd. Ugnens bredd bredd invändigt ifrån ena sedan till den andra itr fulla 2:ne Alnar, och ifrån indre sedar af bakvaggen till framdelen eller bröstet 2 1/2 Aln. Wanliger sätter Malmugn i gång Natten mot Mandagen och blåsningen räckte 8 till 9 dygn, eller till dess ett bestämdt qvantum rostad Malen af 160 Sunnor blifvit ned smeldt till Skarster, med ett äfven bestämdt qvantum Kol af 56 Läster. Rednuingen, som verkstäldes ginast efter hvarg utblafnung, medan ugnen annu var ganska varm, göres med ett mycke sandblandadt Ler och Kolstybbe. 3 till 4 Lass af en sådan Rednungs tillblandning inläggas i Ugnen och tillprackas samt för mas. Ingin Famhard nyttjas, utar all slagger skall afrenna frammanföre. Mot 4:de och 5:te dygnet är ugnen i sin Pasta gång, men aftages sedan småningom till blåsningens slut och skärstens aftappningen maste då oftare verkställai ände till hvarannan elles 3:dje timma, emedan Härden då finnes så mycket igansatt af Nas, att den rymmer för letet Wandrostningen. Denne operation verkstäldes i dartill upmurade Gröpar med en öppen gata eller väg emellar och under bar hemmel, utan Pydd för Slåss, rågr och snöEfber en bestämmelse i Lagan för Rrörans Berh, skall Värdrostningen gårås futndad på med 8 särskilta EldarInga. Kol utan blott ved begagnas oid Rostningen. Skalsten inlades i stora stycken på de 3:ne första Eldarne, som utbrunno på 4 till 5 lemmars bid. Forst på 4:te Elden sonderConder slogs Skarsten i mendre Stycken. Ehurer Stharster de Wändrostningen vära fullandad på 2 a 3 Kluhors tid. Demna Pyndesamma eller Kastigs Wandrostning ansåg jag väl god och fordelagtig för Werkets Egare emedar der bidrogatt Forr Kunno vinna Kopparen färdig, men jag vill framde les yttra mig huru jag med bibehållande af denne fordel och Wandrostningen gjorde en förändring till besparande af ved och arbets kostnad. Koppor smeltningen. Denne verkstäldes i de små eller Krum- Ugnarne, som icke till upsuttnings stället hafvo en storre höjd, från forman räknadt, är 2 1/4 Aln eller så att Smeltaren fran Härdlaget inkastas på Ugnens framsid bade Kol och Werk. Kopparugnarne sättas i gång Kl: 12 Natten mot Mandagen och smeltningen fortfattes till Fredags Meddagen på en och samma Redning. Kopparen utstacks eller tömdes retur hasså många gångor skulle ornlägges gis nes ved och röstas, Kunder Kl: 12 prå dagen och Ks. 12 om Natten eller efter 12 tim mar smeltning i runda Gropas, hvarutus der, efteratt slagg och Sporrster var aftagen, uptogs i Skifvos som småningom afkyldes med pöslaget vatten, likasom vid Kopparens garning är vanligt. 12, 15 till och med 20 Sklpund ra koppar och darofves kunde vid en sådan Ugn arhållas efter er blopning. En sådan Ugns construction är den samma som Hog ugnarnes till längd och bredd vid forman, och Redninge sättet det samma som för Malm Smeltrungen Garningen. Denne sista operation, som verkställer med kopparen Propparen, förat få den till er Handelsvard, består uti Rå Kopparens nedsmeltning för en Starkare blaster i runda härdas. Genom den hogre värmegrad hvarunder Kopparen ne kalles smelt, och det häftige tilloppet af Lust, renas Kopparen från inblandning af andra Metalles och främmande ämnen, så att den vinner sin f smidighet och användbarhet till vidare förädling. Gärnings sättet är täs litha med det i Sveregd. brutheliga, endast med den skillnad, att smärne qvantiketer af råckopparen garas i hvarje härd. Endast 1 1/2 Ske:d, högst 1 1/20 Sklll:r tillates att göras i en Härd. Att verkställa Garningen med en så ringa qvantité, tror jag likväl bedraga till en större afbranning eller förlust af Koppar. Jag ås afder Fanke att en förlust oid alla Garningsmethoder där en so hog värmegrad skall användas äs nästan oundocklig; men att denou förlust than vura storns eller mindre vid ett Werk är ett annat, beror på flere omständigheter. Och jag anses afbränningen eller förluster vid Roraas verket större än den borde vara. 2e omstundigheter äro hufvudsakeligen bidragande bästill, och desse kunde och borde undergå förändring. Denona, att Gärningen, som nis sagt år, verkställes med för litet qvantum Koppas i Harden och den andra, att Garmakares af loning eller fortjenst bordi vara annorledes bestämd, är den När das för närvarande är . Grmakaren fås val ser betalning efter Skattd:t, men detta förbender honom icte fullkomligen, att i agttago all den noggranhet, som år honom möglig. Efter mir tänka bör väl Gasmakaren hafva sin betalning efter Skept:det; men har bor tillika upmuntras till nero upmärksamhet genom er högre betalning då han Kan bespara bade Koppar och Kol- Om f. ex. 100 Skipnunde Rå Koppras Skola gåras; så bestammes efter en forut upgjord Culcul hurie mångo Skier:d Gas Koppar däraf Kunna vennas fe 80 Skipund:t. Resoo 80 Sklpd Ckat Garmakaren först aflämna efter den vanliga betalningen för Skelnd, men om han nu tillike kan aflämna 5 8 eller 10 Skpn:s mera af desse 100 Skelnd:e Råkoppas, så borde er dubbelt hogre betalning beräknas honom för desse 58 eller 10 Skppund Besparingen af Kohl bör äfver upmuntras genom någor passande belöning för Garmatoren. Om t. ex. 100 Sketn Ro hoppar nu Kunna gåras med 50 Läster; men Kunde Garmatoren genom sir agtsamhet och Sparsamhet göra denne Garpeng med 30 Läster; så borde Werks Egaren; sesom en belöning, lato utbetala något för hvarge således besparad hol Läst. Jag Kannes itke något bättre och verksammare medel, att förmå arbetare till flet och omtanka vid det arbete man öfverlamnar till dem, än att upgöra acorder eller beting om betalningen; Och ju mera arbetarens flit och agtsamhet är uutaf bigt eller betydenhet för Werksegaren, dessmera bo en en passande upmuntran eller vedergällning lamnas arbetoren. Ocke något år sämne för Klerks Eguren eller blir Honom Kostsammare är sådane Arbeten; som verkställas för dagspenning. Det var mig rätt obehagligt, att sehuro uselt eller daligt alla sådane arbeter blefvo Brifna ved Wishet. I synnerhet påmennes jag mig en handelse och en Kallrostas upgörande under vintertiden. Det vär er Fredags middag Kl. näro 12 då flerr af Arbetarene Kommo omkring mig och begärde att få sluts arbetet letet tidigare före hälgen eller Söndagen och då få gå därifrår. ag nethade härtill emedan omkring 20 Lass Malm, låg på Masker näro invid Rostan och stundeligen mera ankröm fran Grufvorne, och denne Malm Skull blefvit nersnogad och soår att uptaga nästa Mändag, men gjorde den tilläggning, att så snart all Malm vore. uplagd i Rhostar, PulE arbetet få slutas för dager, hvarifter jog sjelf begynte med en och annan af de villigare arbetare att verkställs hvad jag hade bestämdt. Detta hade sin goda verkar och jog uptorde icke förr med egen handläggning vid detto arbete, är altsammans Kl. Litet öfver 1 var Sullgjordt. Jag såg så väl vid detta som flere andra till llen huru mycket Arbetaren kan uträtta när han med villighet företager sig något; Och Rörnas hlertets arbetare äro verkliger ett dugligt och arbetsamt folk, hvarmed mycket mero kunde uträllas, om uthe, genom en langre tidi vana och origtig hushollning, deras arbets förmågo, hå till sagandes blifve tillbatha hallen 4. 4. De förandringar mig blef tillatet att göra, och fleri Warpo jag onskade närmare upmärksamhet borde fustas. I Lagen för Roraas verk är det val bestämdt att Directeuren bör på vissa tider öfverlägge med Wertets TjenSteman, om de förandringar eller förbättringar, som kunna och behöfva göras vid Werkets drift. men under hela den lid af 2 1/2 as jag var Hytteskrifvand, var det ute nägon sammankomst i sådar afsyt. My berättates likväl af ålder Hytte Skrifvare, att Werkets förra Directeurer utan att de någor Lag fans som palade sådant, visat Werkets Sjenstemar der upmärksamhet att i hvargehande Werket angående ämnen rådgoro. Undersättad härom trodde jag mig hos Öfver Direction böra anmälo hwad jag ansag Kunna förandras till fordel för Werhs Egarne Jag upsette mino Fankar om vesso delar af Smeltnings operation och öfverlämnade Skrifvelser härom till en af WerkelHerrar Öfver-Directeurer, som befant sig pa Roraas. Med förekommande artighet, undersåttades jag, att skrifvelser i alla Werket angående änner, böro öfverlämnas till KlerRets Directeur. Detta efterkom jag genast och Directeuren forklarade sig nöjd med en del af de forsslagne förandringer med tilläggning, att har ike Kunnat forma förre HytteSkrifvaren, att verkställa er del af desse förändringar, oagtatt Har hade anmärtet nödvändigheten datafs Jag aill ric kas sias anteckno ett och annat af hvad jag brodde meg finna origtigt och huru jag ansag det Caltre och fördelagtigare Runno verkställas. Hoad sålldes först vid kommes Walmens Kallrostning, hvasom jog berättat; att der skedde på en slät Plan in mn. så ansog jag väl Malmens Sönderslående i Smarrd Skycker och Rostans långsamma bränning kunna medföra der fordelen att mendrd, mer er rikhaltig Skärster århölls vid Smeltningen; men sanmo afsigt kan, efher mer Fanka, vinnas om Malmen rostades i Gropar, med besparing af ved och Synrerhet arbets kostnad. Der underlagde Keder behöfver aldeles icthe upläggas hogrd i en Rostgrop än på en slät plard, och Malmer kan prå denne hled upläggas i en perpendicular eller rätt upstående linea, och till, lika om icke större höjd än i en Rrostla piå slät Plan, hvarigenom foljagteligen mindre Kled åtgår, är en Rosta där ifrån den underlagde hleder alla Rostans sidos Skols hafvo en Stark lutning matdlet behöfver icthe göras begripligt, att arbetet med en Rostas upgörande, då Malmer skall bäras upföre, blis tyngre och Kostsammard, är då Arbetaren får stå på en högre plan och blott till större deler nedkasts Malmen. Om localen medgifver, att Groperne blifva djupard anlagde, behöfves arbetaren uthe uplägga någon Malm till en höjd, som öfverstiger dess egen. Då man örskas Kallråsta Malmer strängt, thar man i sadare Gropas äfven sönderslå den i smarne stycker, och efter Rrostans anLandning, vat tilltappe den med små Malm. ArbetsKostnaden vid hallrästning på slät Plant var pa Rroraas mnenst menst 5 gångor större är den i Gropas eller sadane, som vid Kopparvert i Sverige mäst äro bruklige. Det blef mig lillatet att utvidge och göra forsok med 2:ne sådane hällrast gropar, som funnos vid Hyttan, men som en eller annan Tunna Malm på Råstans slutning framtill befants mindre väl brand, var detta genast er anledning att ogille detta Rostnings hett af folk, som ogarno ansåg hvarje åtgjord till menskning af Arbets Rostnaden wid Klerket, och sorjag äfver fann Directeueren mindre benagen för denne Rossnungs method; bebehölls det gamla och Kostsammare sättet med Malmrästningen. Wid Malm. Smeltningen Frodde jag meg Kunna anmärka ett och annat emot Ugnens construction, Redninger mmmen jag ville icke proponera någor förändring, innan jag narmöne lärt khanna fordelarne och oldgenheterne af den brukliga smeltnings methoden. Fortuster af kol vid deras malning och oftare omfatning var ite obetydlig isynnerhet af Grar och lösans kol sorter, och nyttar eller fördelen af att Kunna beräkna Kol förbrukningen för ingen del höbrande däremot. Afsigten med mätning af Kol och Malm, at finna huru mycket af det ena och andra kunde förbrukas var val god att vinna vid en profsmeltning, men då härmed förlast af hol och et onödigt arbete var oundvikligt syntes mig detta öfverflödigt och aldeles oförenligt med en god Hushållning. Det år väl sant att, vid ett så rikt och fördelagligt hlerk som Gröraas vesket, hushållning och Sparsamhet icke så mycket påkallas af nödvändigheten, som vid ett fattigare Merk; mer miss hus hallrung blifver andock andock altid något som medsorer förlust för Lyaren och det Allmanna, utan att den gärna gagnar någon. Det kar icke nekas att Rednings sättet ör gansko lätt och beqämt verkstäldt po det vid Werket bruklige sätt, men det medförer efter men Fantha, den olägenheten att för stor mängd Nas vinnas vid hvarje blåsnirg, och de Storn Nasarne utbrytar med förmycket arbete och Rosnad. Afvensom Blåsningarns dels genom Rednings sattet dels ginom, Ugnarnes Construction blifva Kortare än vanligt är vid andra Kopparverk. 8 till 9 dygns Malmsmeltning anser jag för kortt, och der medtager onödigtoes mera tid, arbete och KolWändrostningen förefoll mig ginast origtig Sarute, att Skörsten på de 3 första Eldarne ithe sönderslogs i mendre stycker, förät befordra dess bränning eller Rostning. Dess. 3:ne Eldar voro utar någor nytta och jag ansåg bade hled och arbete som därpå användes aldeles förlorade: Ibland annut anmälte jag denne omständighet och ärhöll tillstånd, att ordinera om Skärstens behandlande på annat sätt. Genom det att Stharsten nu blef. sönderslagen i smärrd stycken kunde 2 till 3 Eldas besperas, emedan 5 till 6 Eldas lamnade fullråstad Stharsten eller Werk till Kopparsmeltningen, ifrån längre tides tillbatha has den fördom varet sådande wid detta Werk, att ju flere Eldas man gaf Skärster, dess lättSmaltere skulle verket blifva. En gammal Tjensteman vid Werket berättade meg, att i dess ungdom 12 till 14 Eldas ananvandes för Rostningen. Benne Ckadligs fordom har unSkogarne, och mig mötte noy Svarighetes att formo Arlectarene till Skärstens Cehandlande på annat hatt, isynnerhet af den orsake att det menskade de många Rostvandares på hleden. Äfver befans bland Smältare en och annan som höll tillbaka Smeltningens gårg, förät söka inbella Svafvel och oxiders eller sursätta de med Kopparen blandade Metaller, kar denne afsigt ithe vennas utar att lufhen, der en så lang tid visserligen mycket bidräget, att utoda förrättadt näs Skärsten i stora stycken blott omkastades Smeltare och Werket befans godt för Smeltningen. under tillräcklig Varmegrad, har fritt tillträde. Och puFörtjenst och arbete, hvilket var mast lätt och hastigast mig, att virket vore mera svarsmalt; men jag ombytte Då med Skarsteni råstning affigten är att bortbränna flere berörings puniter, eller ju större yta lämnas för Luftens atkomst. dess mera kan man venna afsigten eller befordra Rostningen. En bland olägenheterne af att Vandrästningen verkställes utar Ckjul, är den att blasvädes och Wind hindra Rostar n att brenna jämt, och ofta befani Elden eller Röstningen hafvo gatt at blott ena sidar af Rastar. Om denne olägenhet kan undoikas, och Skärster ginast po forsto Elden sönderslas i mendre styrker; Kan Råstrungen vara fulländad med 5 Eldar. I synnerhet är det tillräckligt om Koppas smeltninger verkställes i Högugn, emedan verthet, under dess sjunkning i en hogre Ugn, undergar en ytterliga" re Rastning innan det nedkommer i den starkare varman där det skall underge smeltningen. Skå Koppas smeltningen sker med största fordet i Högugn, så väl i anseende härtill, som i afsunde på bespuringer af Kol. Jag verkstälde af desse orsaker Kropparsmeltninger till det mästa i Högugn, och besparingen af kol utgjorde omKring 1000de Laster för året 1822. Endast för smeltningen af Krats från Garhyttan med nagon liten tillhåtts af Berh, anser jag Krum-eller LågUgnerne med fördel kunno begägnad. Den slagg, som härvid faller, bör, såsom varande mera Kopparhaltig är annar Kopparslagg, undergå en ytterligare smeltning. Koppa Smeltningen ansag jag, i Synnerhet med Högugn, bättre och fördelagtigare verkställas vid detta Werk är i Fahlun, och om Rå Kopporens gårning har jag förut yttrat mine Fantler. Sorn största delen af Storvarts Grufvans rika Malm var till det mästa ren från Bergarter, ansåg jag möjligt, att utar föregången smeltning till Parsten, rästa den flere gångor och genast i förstå smeltningen venna Rå Kopprar. Ett försök i denne afsigt blef mug tillåtit att verkställa, som lyckades ganSå väl; och om det blifvit tillåtet att flere gångos omgora detto, är inger Fvifvel att Sthasstens smeltningen Kunnat undackar me lörre deler af Malmen och en ganska beelydlig besparing i Kol och Arbets kostnad på det sättet an nas T. Arbetarene, deras aflöning, duglighet och hushålls forfattning. Roraas Roraas Werthets alla arbetare vid Grufvorne och Hyttorns upgick år 1818 till ett antal af emellen och däraf äro endast vid Rhörans hytto nära tetthundrade som anförar till vid Hyttan. Detta stora antal kunde visserligen mycket då de öfverflödige blefvo befalte till Grufw arbete på längne veckor, aflones arbetarend. Likväl åtgår 2:ne Klecthor efter Mönadeni utgång till Rathenskapernes upgörande och slutlega bestammes för hvarje halft är af Bergmastaren medelst anslånde af en Sasco på Majarens dörren och vid GrufLon för hvarje Manad, churo 8 till 10 icthe göra något eller Kortare tid. För hvarje Manad, räknad till jamt 4 uttagning af Proviant på Magazenet. Priset, på Ragmenskas och flere gångor anmälte jag, att arbete saknades talningen. Under denne tid äro vissa dagar bestärnda för Korn och Salt in m. hvarmed Magatenct as försedl bevorne samt Hyttorne, då folket har i sitt Fria val, att antinger taga sitt behof på Magazinet eller annorstades. Efter afdrag af hvad hor blifvit frår Proviant huset uttaget, utbetales hvad hvarochen has fortjent af Bergsskrifvaren eller Werkets Casseur. De Böndes, som betjena Nlerhet med Malm Körning från Grufvorne och med Kol-leverance fö icke någon beclatning under Wintern, då desse Korningas verbistallas utan vid slutet af Tyorningen, eller då Wenter forit uphör, upgöres Rakenskopernd och tillsandor Bergs skrifvaren, som dö utbeutbetaler 3:de af Förtjensten och aflamnar en tryckt Attest på huru månge Skrindor eller Laster Shotl eller huro mango Punnor Malm Bonden framfort med utsatt pres. Denne Attest galler nu för penningat och Bonder kar darmed resse till Trondhjem och uphandlo sine behof, churu har icke förr är vet Midsommaren Nar få upbäro 1/4 del, och den sista 1/3 delen vid Mickelsmästo tiden, om han Sjlf vell behålls denne Attest. Detta förfarande år ganska förmanligt för hlerksEgaren och lendrar mycket dess penningd insättningar, emedan en stor del af Kopporen kan vara tillverkad och afsänd till Trondhum under denne tid. Ingen Klagar öfver olagenhet på Folkets side hordes häröfver, och därtill var ite eller någon giltig anledning, när desse Attester gälde för penningar i dens hand de funnos. I ett Land där Banken icke genom utlåning prå Kroppas, som Hyppotequd, lättar Werks Egares tillgång på penningar, är detta forfarande ändoch en uthe obetydlig lättnad till förlag för ett Herthidrift. Norges Bank inrättades först 1818 mud en fond af Milioner Specie Daler i Silfver och mot denne Waluta äro 4 Milioner i Reprosentativer eller Sedlar utlämnade frår Banker. Den har val ännu ike kunnat utwidg sin Rörelse til hjelp för Werks Lyare, men sådant är visserligen att onska och lorde val snart blifva kan paräkna en söker avance och flere af Landet I af sunds på Arbetarenes hushålls författning och bestandigheten, att hvar och en Arbetare vanligen than foda Näringar uphjelpas fordet lenst som 4 till 5 Specie Daler i Manaden den är blifva tillatit; emedar Bank-inrättningen darvid Werkets arbetare, och Folhet i allmanhet, som bebordessa fjäll trakter, äro arbetsumme och driftige. Ehures Cfimatet äs Kalt, har det icke något elakt inflytande pa Folkets hälsa, utar tvärtom är det valgörande och bedragande till munterhet och styrka, så att det beror af Wesks egarens förständega och Kloka användande af dess Arbets förmågs, till sin egen och det Allmännas lägenhet får man häge, att med en hå ringe Pottsnistz förtummeligen god; förnämligast bedrager härtill den om3, 4 till och med 10 a 12 Kor. Arbetare vid Herket lekasom hvarje Wesks Arbetarei Norge, har efter Bergs författningarne en ösbridig rättighet till Pension eller underhåll, näs har antingen af sjecklighet eller alderdom blir oförmogin att nogot uträtta vid KlerKet. Denne pension år bestämd till In af dess förut hafde fortginst. Därjämte anser jag det vara ett beves på Werks Egarnes gocto behandling med sine arbetare, att om någon blifvor sjick eller Madad under eller af sitt arbete vid Werket, han då njuter en Lättares vard och fria Medicomentes jamte sin fullo fulla dor om än sjukligheten eller opassligheten skulle fortfara i flere Manader. Desse välgörande åtgjärder bidraga ganska mycket att trygga eller försäkro Werhets Arbetare, att icke lida nod om an Sgickligheten utan de ågo för hela sin lefnad er hjelplig bärgning. Att liggo eller genom Allmosor uppehålla ett usilt lif, är här okändt, och man har här den förnögelsen, att aldrig behöfve se armodet stampladt Seller utmärkt på fotkets upsyn och Klädsel Folkets måttiga och Sparsamma lefnads sätt, samt undvikande af öfverflödiga vuhror, sasom Branven, Sobat. min bedrager till en slago vatlifnad och välmaga, som ofte säthnas wid Werk innom Sverigd. I Karlarnes och Qvinfolkens Kläder äro äfven mendre Rostsamme, emedan de till största deler af dem sjelfva förfärdigar. 6. Reflectioner öfver Lagen för Roraas Kopparverk af Den 12 Sept år 1818. Det har i alla tidet varit handelser med economisse försattningar, att behöfvo förbättringas och förändringas och att Lagstiftaren med Pästa velgo och upsat att gagna Kan misstags sig; likosom det icthe hållar handes, att de mast gagnande Forestrifter eller Lagar blifva utar efterföljd. Förs eller Sednare inträffar der tid att man varse blifver Padliga fölgdes, och lyckligt vis har Regenter och och Lagstifhande Magten i en Stat, som vill arbeta på sin upkomst, rättighet att uphafva eller förändra sådan Lagar. Anne mera oh Lagen Cadleg om den i sina stadgander innebäs hindel mot gagnande förbättringar af en Rörelse eller Naring. Handeln på Röraas f. ex. ås inskrankt till 3:ne Personer och desse voro fike alla tider försedde med hvad Ortens Invånard behöfde Köpa. Ofto inträffade den handelsin, att blott en af de Handlande agde något mindre förrad af en efterfrågad våhra och då Skull nodvändigt hända, att priset upsattes för högt, och detta gaf anledning till Klagar bland en Allmogd, som före denne Lago utfärdande hade fullkomlig frihet att handlo och köpa samt göra Wahru byten. Eenns klagar af Berhets Arbetare anmältes hos Nlerthets Öfver Direction men det svas som lämnades var icke til fredsställande hvarföre Allmoger läres hafva ytterligare och på annanOrt ingifvit en Besvars Prift häröfver. Det är armärknings värdt, att handeln och tillförseln af vahros efter denn Lags utfärdande mycket aftaget. Frår Hedemarkhen och Guldalen i Norgd samt flere Provenses af Sverige infann sig förut ventertider nära ett dubbelt större antal Ullmogs förat göra Wahrs byter och handla med hvarandra Icke en gång hålles har någor Marknad, som Kund. de befordra tillfossel af vahror. Det faller mig svart, att inse någon orsak till ett sådant försvarande och hindrande af der förut vanlige Friheten i handel och vahrn byte emellar Norge och Sverigd och emellan Norges egna Inbyggane. Att Kopparverket Skulle komma att leda brist på Körning af Malm. m.m. till Hlerkets behofeller få hogre betalo Allmogin därföre, emedar Standels vahrornes Transport skulle borttaga för mycket af der betjining med Kjörslös hlerket behöfver, och att Röraas är blott en Bergsstad, som icko får besatta sig medhandel, äro orsaker jag hört upgifvas till denne inskränkning. men de äro vifserlegin altför litet grundade. Enför Marknad, som räckte en kleckas tid skulle förskaffa Roraas Invanard och den omkring boende Allmogen en stornd till försel af nödvandighets vahror, och Karshande menska Folkets ike så aldeles ogrundade klagan öfver vahrornas dyrhet hos Rjöpmannerd. Att all Kroghållning, eller Branvens försäljning i minut är forbuder, Kär visserligen vara godt, men forbudet later knapt verkställa sig. Det hande under mett vistande på Rorans, att en af de Handlande, som da ägde ett, icke obetydligt förrad af denne våhra, inhandlad till hogre pris är det då gångbara, på en gång änklagade icke mindre är 10 personer för Kroghallning, Atta blefvo sakfalde till 25 Specie Dalers böter för hvardera, och Zjelfva sjelfva anklagaren blif äfven öfverbevesad, att hafva förgått sig haremot, och till likka böter dumd som de anIdra. En nogyran efterlefnad af denne Zugs föreskreftes belager möjlegheten af förbättringar och skudar således Werthet och det Altmänna f.e. det stadgas, att Wändrostningen Ckall göras med 8:te Eldas, ehuru den han lato viskställa sig med 5 Eldar till icke manre rings besporing af Wed och Arbeets hostnad Garningen får iche eller i en härd göras med större qvaritité Rå Koppar, än så att 1 1/2 Skill:r högst 1 1/20 Skilt:r vennes i Gås Koppar af en härd. Pros consumtion år harigenom större, och Koppar af branningen äfver betydligard i en mindre Hard än i enstorrd som khan rymma 7 till 8 Skelund Deson och Flere undre stadganden behöfde väl undergånågon förändring emedar de äro Madligs för så väl hlerkets Egard som Allmogen och Staten. 7. Werkets Administration och Statens samt Egarnes fordelar af Werket Förnamsts insundet öfver Roraas verket ås updraget er Öfver Derection, som består af 3:ne Delegard i hlerket, bosatte i Trondhjem. Öfver Direction has sig updragit alle Werkets econormska och financcello affairer. Alla ansökningar eller Skrifvelser som angå Kerthet, ställas till Öfver Direction i Trondhjem, som antinger sjelf resolvefar däröfver, eller i en Sammanthomst med Werkets Del Delegard, Kallad General församling, föredrager ärendeg för Interessenterne, som därefter fatta sitt beslut: Fragor som angå Proppasverkets drift och hushållning, pensioner till Werkets Tjensteman eller Arbetare, m. fl. utställas på Böran först till den administrerande Directeurens forthlaring, innan Öfver Direction eller Werthets Delegare något besluta Öfver Direction har att genom Licitation uphandla den såd m.m. som behöfves till hlerkets försådehus; att tillse det Klerthets Delegare göra sine penninge insättningar på bestämda tides m m. Skulle en Interessent uthe fullgöra sind inbetalningar, qvarhålles dess Koppar skå Rorans och försäljer till godtgörande af den bristande inbetalningen. Om så handes att Kopporen uthe är tillräcklig försäljas äfver Parterne i Klerket. Ehuru icke i Lag föreskrifbet finnes äfver en Committe af 3:ne de störrs Delegarn i Werhet äfven bosatte i Trondtjum; hvars befattning förnamligast lärer vara, att gcnom upmuntringar Till Klerkets Sjensteman och Arbelare söka bidraga till förbättrande af Nlertets drift och hushållning På Roraas är närmaste insundet öfver hlertet anfortrodt en Directecer och i vissa fall en Centrat Commission bestående af Directeuren, Bergstrifvaren och Proviant Skrifvarers. Grufve brytningen och hushallningen vid Grufvorne besörger en Oberstegare, som äger fligare och så tallade Opseere Opscere under sig vid hvarje Grufva. För Roraus Werkets räkning arbetas nu följande Grufvor: Ntorvarts eller gamla Grufvan belagen Nord ost från Roraas på 3 mels afstånd, är Klerkets förnämsta Grufva och lämnar en så rikhaltig Malm att blott 4 Sunnor däraf fordras till ett Sktpn:e Koppar. 2 till 300 arbetare äro has syssilsatte. och Grufvan lämnas erligen Malm till omkring 1500 Sklppunde Koppar. Kongens Grufva, på ungefärligen samma afstånd i nordnordvast. MuggGrufvan i Norr omkring 2 mit från Röraas. Altidgodt och Wingels Grufvorne den förrå på 3 till 4 Mils afstånd i Norr och den sednare på ungifar lika afstånd i SöderAf desse 4 sistramde Grufvor förtjenar Könyens Grufva förnämsta rummet, då den lamnar Malm till 3 à 400 Skprn:o Koppar arligen. Do 3:ne andra drifvas val, men utan synnerlig fördel och med föga hopp om beständighet. Grufve brytningen drifves i Allmärhet att säga godt ehura något därvid kunde anmärkas och förändras till besparing för hlerkets egare. Inscendett öfver Hyttee drifter är öfverlämnad till 4 Hytteskrifvare. Den vid Roraas hytta har största tillverkningen att ombesorja, enar vid denne Hytta tillverkades under min tjenste tid årligen 12 till 1400 Sklpnd Gar Koppar och darjamte 5 till 600 sklpunde Rå Koppar från Tolgen och Dreffjöemo Hyttor årligen gårades. Dragaas Dragaas Hytta, belagen öfver 3 Mil i Norr från Rorans vid vågon till Trondhjem, har sin egen Gärning och får sin Malm från Kongens, Storvarts och Mugg Grufvornd för er tillverkning af 3 till 400:de Sktt arligen. Wanligen has af Röraasverket hvart 10:de Skttt:d afdragets till Staten; men uti Lager för detta hlerk af ås 1818, hade Werkets Egard ärhållit eftergift till hvaft 20:de Skilud under 5 års tid, eller från och med år 1818 till och pud 1822, sr att under desso år ike mera är vid pass 110, Skpund årligen ingått till stats Capan. Nu då vid hlerket nvadt 10:de Skur. årlägges och tillverkningen beräknas till wid pass 2300 Skar blir Statens inkomst 230 Skpppund. En annard afgift är den som betaler med 3/5 Specie Dlo på hvarje Skett:s under namn af acus öfver bestämd i 1818 års Lag för Werhet. Till Stats Cassar betales äfver någor Sull afgift nas Köpparen afsändes till utrikes ort. Don fordd eller avance Worthets Interersenter ägo af sind parter äs icke obetydlig, men svarigheter möta vid uträknandet däraf, emedan de Qvartals Extracter, som aflamnas till Bergmästaren, ithe äro så fullståndiga, att de uptage alla Kostnader. Kol och Ved Consumtion antecknas väl, men priset harpa utföres icke. Afver der omständigheter, att Gas Kopparens pres icko så nogo than upgifvas, emedan Kerkets Relegard sjelfva Lata transportera och förförsäljo der till Utlandet. På Borssen i Srondhjem försäljes väl någon del af Koppas tillverkningen, så att ett pris kar därigenom finnas, förat beräkna Werkets avancd. Med Rikets allmänna Sidning följde Extrart af Räkenskaperne för Angelska Stiflesser, hvaraf uplystes att hvarpe Part under, aret 1822 lamnat en Conlant behållning af 730 Specie Paler. Stifhelsens koppar försåldes på Borper, så att Keöpmans avancen daruts ingatt Lotterne i Klerket äro 172 och detta antal multipleeradt med 730 gör hlerkets hela af kastning för nämde är till 125, 560 Specie Daler, eller i Svänske penningar. efter 3 R:dr Alst per Specie Daleren 376680 R:dr Rld:r. E. Möjlighet att än vidare föröka herkets afkastnng. Jag aill icke omtala, det flere utvägar gifvas, som anna äro obegagnande till besparande af Köstnader vid Grufve brytning och Smeltningarne, såsom Medal att föröka WerThets af Kastning etter revenue. Desse kunns ithe i hastighet verkställas utar maste småningom vidtagas halst i sammo förhållande, som nya utvagas till Folkets nyttiga sysselfattning han beredasDå Berthets Egare hafva vunnit en uteslutande rättig het, att begagna allo Branmaterialier innom en Fircumference af 4 Mel från Werhels förnamsto Grufva; synes ynes Statens belliga fordran Skunno på khallo InUressenternas omtarka, att nyttigt syrscksätta den Folkmängd nu finnes härinnom, och som Corut af Vetket Kunnat poräkna förtginst. Då i Lagen för Röraas hlerh nu bestammer, att Arbetarenes antat både oid Grufvor och Hyttor bör insränkas, es detta ett stadgande, som är Mudligt i ett Corut nog folk fattigt Land. Det är visserligen en möjlighet, att nyttigt sysselfatta den nu varande Joltmängd och äfven om har funnes ett annu storre äntat af Arbetare, om Werkets Relegare wille begagna alla de medel och rudimaterier de äga i sine händer och Orten tillbjder En är vidare förbättrad Smeltnings, Process, till besparing af Brän-matercalier, skulle göra nu varande tillgångar öfver tillräcklege för förädling till någor del af den Kroppar som vennes. Silverkring af Mässsng, Metalgjuteries och Smiden kunde lamna flere nyttige Handelsvahror. Svafvel Witriol och Rödfärg mm. äro prodecter, som vid Wlerket Kunna vinnas, och äfver den innom Klerkets circumference befinteliga tillgång af Cromcesenertz kunde förädlas innom Orten; i det minsta borde denna Kostbara Malm ik oföradlad transporteras till Utlandet. Jag yttrar ännu en gång den önfkan, att Werkets Interessenter till till sitt eget och Statens gagn ville använda ett Ly dugligt och arbetsamt Folki arbets förmågo, och uthe, ginom indragning af Arbeturenas antal vid Grufvor och Hyttor, minska Ortens Folkmängd, utan att i samma förhållande som antalet Kan inskränkas vid Grufvor och Kyttor, vara betänkte på en nytteg sysselsättning för ett litha om uthe större antal arbetare. Det var rig såsom tjensteman icke oträndt med hwad svarighet Folket khunds venna arbete och förtjenst vid Klerket; darti behöfdes synnerlegen goda recommendationer, och förut var det vanligt, att genom flere års arbete hos Werkets Tjensteman, förskaffa sig en sådar förman. På denne Ort får man benämna såsom en Förman, att vinna ett arbete, som betales med 3, 4 till 5 Sp:r De:r i Manaden. Tilldelande af Circumferenier eller vissa Distruter för någon sase af Medborgare i att Land, som will arbeta jik sin upkomst 4 är mendre gynnande för industriens befordran och altid ett intrang i den fris utvecklingen af Landets tillvänt; Jokmängt och valmaga. Det händer äfven mycket sallan, att en sådan privelegurad Class af Medborgare agn den Patriotiska anda, som Kumde gagne Landet den grad det vore mögligt J. Andra Popparverks drift Om andra innom Korge belägna Propporverks drift har jag icke haft synnerligt tillfälle, att inhämta Kunskap; men af hvad jag Runnat ärfara ocd Talbor och Foldalsverker om driften och hushållning vid vid dessa, tror jag meg kunno yttra, att många förbättringar äro nödige innan de uphenna den grad af fullkomlighet som Kopparverk innom Sverege. Likval må jag århendra, att vid Salbesverh flers förbättringas Blifvit gjorde i sednare aren af en Svänsk, som dar på någon tid vas antagen sasom Tjensteman. Selbor hlerhels Kytta, som förut varet neder i Salboe Socken omkring, 1/2 mel öster om Selboe Sjör upefter Sya Elf, harför vid pass 40 år sedan blifwit flyttad 8 till 10 mit längre uputi Landet till Stverdalen. Dess belägenhet är högt upmot Fjll trakterne, där Sommaren är gansko hort och Sriöfält finnas, som aldrig, inte en gång under de varmaste Somrar smelta Lillfjåll Grufvan lämnas en rikhalteg och valartad Malm prå 1/2 Mils afstånd från Hyttan. Wid pass 150 Sklpnd:s Koppar tillverkas här årligen Foldalsverket är ett bland de gumlare Kopparverk i Norgd, men nu mero föga lönande, af orsak, att Malmerne icke äro särdeles rikhaltiga, åtmenstone voro de som funnos Framforde till Kyttar icke särdeles goda; men jag Tros visserliger att battre Malm är att tillgå, och att detta Kert skulle thunna Frifvar med mera fördel, isynnerhet om kunnige förvaltare anskaffader. Likval år nu mera att formode, det detta Kopparverk ginom Egarens vestande på stället och upmärksamhet på Herhets behof af förbättrad drift och econonrie, Kan Clifin fördelagtigt för för Eganen och det Allmanna. Här vid Hyttan begagnas en method att concentrera den Kesiga Malmens halt ginom så kallad Kärn-Scheedning, som består däruti, att Malmen, Sonderslagen i smärrd stycken, rästar, och efterPråstningen sönderdelas hvarje Sten och Kärnan dager, mer skalet eller det yttre bortkastas. Häl Foor jag, att en sådar operation i smatt khan låta ved kställo, sig, och den mästa Köpparhalten utbringas; mer det myckna arbetet härmed, och den omständigheten tillika, att en ike obetydlig del af Köpparen Blifver bootkastad med det yttre Phalet, ingifva meg den Fänke, att denne behandling ika kan vara särdeles fordelagtig. Om så ringhaltiga Malmes förekomma, att deras Kopparhalt bör conlentreras, torde oid Kallrastningen en sådar behandling böra företagas, att Malmen i Rastan undergar en Smeltning. Då denne Rastning rätt verkställes vennes pa botter af Rastar en så Kallad Sulo, som är mäst Kopparbaltig och det ofvanförd liggande är i det mästa blott on bduglig Slagg. Ehuru vid en sådan behandleng af en ringhaltig Malm icke eller all dess Kopparhalt kan utbringai utan en del, såsom vid ofvannämde Kärn Scheidnng, gas forlorad, Fror jag ärdock att detta sednare behandlingshätt är att foredraga, genom den mendre arbets Rostnad och den större mångd af Malm man hastigane than vnna conconuntrerad till er smeltvärdig Kopparhalt: Proppartillverkningen vid detta hlerk år 1 a 200 Skil:d om året. Werket har icke så lätt och fördelagtig tillgång på Skolsom ofvannämde Selbocverk. Taval Roraas som Selboe och Foldalsverkens Koppar Chall öfverTräffe Sahle Kopparen i godhet, hvilket öfvenväl verkligen så förhålles sig, emedan Malmerne icke äro blandade med flere Metaller, som ofkasl med Fahlu malmerne är tillfället. Priset på Norsk. Poppar är äfver, förmodligen af denne orsak, altid vida högre än på den Svanska 10. Landets tillgång på Malmer Proppormalmer synas egenteligen vara nedlagde i störslamängd på en strackning af 15 till 20 Mil att räkna från Foldals Grufvor, Cerbi Rorans verkets Grufvor, Kjöllie och Grönskals Malmfält samt Lillfjäll och Salboeverks Grufve försök i Stocrdalen och Mirager Bygden. De flästa Grufvor äro belägna högt upp på fjällarne, oftast till mera är 2n, delar af Bergens eller Fjällarnes höjd. Elet enda undantag jag härifrån Lönnes är Grailie Grufvar i Sydulen hvilkken Grufva ligger djupast neder i dalen, helt nara Tydals Glver. På en sträckning af omkring 150 Famnar synes där en flene samnar mäglig gång af gut Svafvelkies med med mer och mendre inblandning af qut hopparkis. Klid mene resor på desse Norges fjäl traktes har jag ite kunnat uptacka andre Malmes än giet Kopparkis och vit samt guel och leverbreen Svafvelkes. Indast vid en ödelämnad Koppar Grufvo på Själl sträckningen emellan Guldalen och Sydalen får jag en stal tät vetractoresk jernmalm och föreveste den Herr Bergmästaren Ström hvars sällskap jag hade förnöjelsen att ägt Bergmästaren Tnodde mig Prämta, då jag omtalte mitt fynd, mer jag försäkrade Honom om rigtigheten, hvarom Han äfven Snart öfvertygades. Efter utsunde ansago vi denne Malms Jernhalt Kunna vara 60 till 70 procent; men som Koppas kes äfven synter pa flere ställen i granskepet torde Jernmalmen deraf smittad göras obrukbar till begagnande. Pa 2 a 3 Mels afstånd från Roraas Förekommer äfven romejsinerkz som brytts och transporteras till Trondhum på föranstaltande af Roraas hlerthets Directeuer och på dess egen bekostnad. Det birättades meg under mett vistande i Srondhjem, att ike obetydlig mängd af denne Malm det kommet förat exporteras till Utrikes Orter. Dlet synes likväl vara en dalig hushållning med Landets tillgångas att aldeles oförädlad uet Seppa en så Kostbas rudimateria. Blyglants har jag sidt förekomma likoäl i ganska liten qvantite vid Storvarts Grufvan; men efter berättelse Chall på Riks gräntsen emot Jamtland Blyglantoer förekomma i betydleg mångr, hvelka hvilks äro obegagnade, ehurn Ckogar och laginheter föröfrigt synas kunna inbjuda till Klerks anläggningar. I allmänhet förekomma Malmerne i Lager, som äga en lutning mot horizontelo plan af 20 till 30 graders venthel så att upfordring af Malm utur Grufvorne kan ofta göras med körning på Kärra. De flästa Fjall sträckningars Lager hafva äfver samma lutning merendels mot Norden, så att Naturin synes hafva nedlagt desse Norges fjall, som en säter förmur mot stora Oceanen. Dessa ofanteliga Massor af Cgall sträckningar bestå uthe af Grariet, utar en bland ning af glemmer och Qvarts eller hvad Syskarne Shalla Gneis. Wid mene ochor i Nordanfjälls Norge har ingen bräkt i geognostist afsunde förifallet mig märkväddigare än vagen emellan Guldalen och Sydalen öfver eller i grenskapit af Wockhammar fjäll. När man hunnet öfver nämde Shälls högre trakter och Landet begynner luta nedföre mot Tydalen eller Selboc bygden, förekommer en lang sträckning af hvit Kalk på vanstra sidar och på den hogro en med gröna Krystalles inblandad Glimmer, hvaraf Seelbor Sockens Invanard uthugge en stor mängd Qvarnstenar, hvilka till en del försäljas innom. Landet och dels transporteras till Utrikes Orter. Dessr Qvarnstenar hafva det företräd för de flästa Svansko, att de ithe behöfva hackning, uetan vassa sig sjelfva genom nötningen. land Bland de mineralier hvaraf Ostens Invanare äfven thunna draga någon nytta förtjenad äfven nämnas ett Sten hälle brott nera invid Sundivon 1/4 mil sydväst från Roraar. Där föreKommer Glemmer skiffern i så tunna och reguliera Lager, att hällar till flere quadrat alnars storlek däs brytas och begagnas till flere behof vid Byggnader, såsom Toch m.m. 7 allmenhet är den basta och beqvämligaste byggnads ster att tillge allestädes på denne sträckning af Norge, så att vid Hytte byggnader aldrig Segel behöfver användas uthe en gång till Murning af Eldstäder innom hees. De rike och nästan stroligo tillgångar af Koppasmalmer Naturen nedlagt på denne sträckning af Norge, och den brist på Jernmalmer eller andra Methller, hom där företer sig, tylPas anvise, hwilka hlerk och Inrättningar med fordel Kunna och böra drifvas innom denne Ort 11. Tillgång på Skogar. Den länken, att denne del af Norge skulle hafva en ringa tillgång på Skog och i följe däraf Pogs effecter falla sig dyrar för Werks Egard eller andra som behöfva hled, Bygg nads verke och Fylikt, synes vara tammeligen allmän i Sverige, men rätta förhållandet härmed är ike aldeles sudant; plat behöfva Sall eller Furi Skogarne en längre tid till aterväxcten emedan Sommoren år ganske kort och de årlegs skotten samt haflederne äro i förhallande darefter vunbremen men de ftoro sträckningarne af fkogsmark emellan Fjallasne eller i Dalarne gifva en ymnig tillgång. I Bendalen Österdaler, samt omkring Sönset och Tolgen eller don delen af Tunnan fjälls Norge, som ligger efter Svänska grantsen och närmar sig mot Röraas, bestå Skogarne mäst af Sall eller Juru och ji närmard man Kkommer emot Röraai, dess merd aftager Fures Pogen och i dess ställe besinnas storo Frakter beväxta med Björk. Efter äldre Personers berättelses och äfver af den mängd Fures Rötter, som finnas och upbryter i närheten af Röraas kur man sluta, att betydliga Juris Pogar förlut funnits, där nu endast Björk Mogen vascer. Osterut från Röraas, 4 mil därifrån Har Roraas Kopparverks Egare en väcker och väl bibehåller skogs trakt beväxt förnamligast med Sall. Langre mot Östern vidtager den stora Krono-Allmänning, som Röraas verket has rättighet att begagna mot en Recogritions afgift. Der sträcker sig alt emot Svansk grantser Ösler om Sjor Sämund och innefattar en gunska vidsträkt rymd, ehuru prå många ställen mindre bevaxt med skog. Likväl får Werket härifrån sitt timmer och ved förråd, som årligen ginom flottning utefter Hodals Elfver, frörskaffas: Genom detta beqvamligs sätt att Fransportera Wirket, har bade herkets Egare och dess arbetare sitt behof. för ett lammeligin godt pris upfylt. Något af Pkagen bigagnas äfven äfver till Kolning, churu nu mera vida mindad är förutsedar Fämunds Koppashytta blifvet nedlagd, och en ny eller Dreffjöemo Hyttan nyligen anlagd närmard SvanskaGräntsen i Södes om Fämund sjör, dläs Ckoges finnas i största ymnighet Innom ett Mils af stånd i Norr Från Röraas äro skogarnd mycket medtagne och de som finnas äro förnämligast beväxto med Björk. Efter vagen, som gas neder till Guldalen och Trondhum finnes nästar ick annat är sådar Björkskogförrän man näsmar sig Dragaas Kopparhytta, där en KronoAllmänning af närn 3 mels sträckning, Dragaas Allmänning skallad, är belager, alt utefter Guldals Elfver på södra eller sydvästre sidan; På den andra sidan af Elfver är öfven Kronans Altmänning, men uke uti ett sammanhong, utan skild i 2:ne delar genom er mellar leggande Skogstrakt tillhörande enskeltas eller så kallade Odels Tgendomar. På Kronans Allmänningar finnas flere egendomar uptagne och bebygds under så kallad Bygselratt, som vill soge ett arrende på Mannens och Hustruns lifstid, mot en contant betalning vid Bygsel Contractets upgörande, samt en liter årlig afgift. Genom det att desse Bygselman icke göra en liten af sättning af Kol och hled till Sydali hafva någon viss Pogs trakt sig till delad, utan begägna Almanningen gemensamt, Skan man icke vänta någon synneslig god hustrållning mid Skogen. Desse Allmänn ngs trakti finnas bevänte mäst med Gran samt något Tall skog, och Kunna Krunna visserliger med en bättre hushållning Tåla ett större tillitande eller begagnande är för närvarande. En Lag, som utfärdades vid 1821 års Storthing, gråbjuder nu mera allaBygsel egindomars försäljning till Odel, (så Kallas Egendomas som innehafver med full egande rätt) så snart nu varande Innehafvaré eller Bygselmän med döder afgå. dessa försälgningar verkställas nu i Norge, efter de i denne Lag bestämde grundes till utk ringa fördel eller gagn för Landtmanna Näsingens befordren I Salbos Socken och dess Anner Sydalen finnas de slörsta Pogas jag på meno resor i Norge haft tillfalle att besioch hvilko nu mera ganska litet begägnas. Norre deler af dem tillhöra Angelska Stiftelsen samt Öfversten och Riddaren v. Kroogh, och en mindre del Odelsman eller sjelfegunde Bönder. Förut, när Trähandeln på Norge med Utlanningen var mera liflig, kunde desse sogar lamna betydlig vensk för Egarne; men nu mera ås Fordelen af limmer och ved af sättningen härifrån af mindre betydenhet. Under de sist förflutne 5 arer hafva Skogs Egarne Kunnat hyttan, däs Rörnas Werkets Interessenter haft en morrdar tillverkning af Koppar från en mender Grufwa kallad Altidgodt och Gronskalet. Kol-consumtion vid denne Hyytte har likväl varit så ringa, att Bönderne icke Mostamarkens Jerrverk, skulle äfver Thunna consumera något malmer öfver alt i depso trakter äro högst sällsynta, men icke fatt lamn sine Kol; utar maste lata den qvarliggs i Ckogen under flere ar Werket frår desse Pogar framskaffas till Srondhum genom Flotning utföre Sydals Ylfven, öfver Selber Sjör och vidare utföre Nid Elfven att intill Trondhjm. Kol från Salbo Bygdent närmast belagne Skogas, men den ringa Jern tillverkningen därstädes behöfver icke mycket Ketför 3:ne ås sedar Mkall likval, efter hvad mig blifvet berätt lat, en Sackjerns blåsning eller Smeltning där Kunnat räcka 2:ne Manader, som ansogs för ovanligen mycket. Detta Jernverk är det enda som finnes i hela Nordanfjalls Norge, och synes mig icke varu på sitt ratto ställe, enar JernSarsmot Koppar malmer ofte forekomma i synnerhet på Själl strackningers emellar Guldaler och Sydalen. Då der årliga förbrukningen af Kol till Trörnas Werkets 3:ne Hyttor vid Solgen, Dragaas och Rorans jämte Grufvorne, i Lagen för Klerket af år 1818 ås bestämd till 8500 Läster, så Kunna Skogarne visserlegen i tidernas längd fortfara att bibehålla sig med detta tillitande eller begagnande, och äfver lamna ett öfverskått, i synnerket nar man beräknar d icke obetygdliga tillgångar af Skogar som finnas nerefter eller 120 s:r. nerefter Guldalen i Sengsaas och Störens bygderne. Kol-preset vid Kyttorne as gansko olika, emedan det rättar sig efter vägens längd, som Koler Phola transporteras. planligen betales er Läst kol med 2 1/2 a 3 Ort på Botten, och 20 p:r för hvarge Mil tillägges i Fransport betalning, således Skostar en Läst, Fager po 2 Mels afstånd från Hyyttan 4 ort 16 p:r Norsko penningar eller i Svänske Rlgt:r 2 R:dr 16 Br, då en Specce Daler Norst gäller 2 1/2 R:dr Nes1 ort eller Mark år 24 s:r och 5 sadarie goro 1 Specie D:r En Norsk Läst år ungefarliger af samma rymd som en Fahle Prinda eller 1 1/2 Stig 12. Lägenheter för Werthi anläggningar. Som förut år hamt sygner Kopparverk vara de anläggningar som i ansuende till Landets tillgång på Koppormalmer, förnamligast bora befrämgas. Och då jernmalmer äro så högst sältfynta, att Bergmastaren, hvilket jag föruet omtalt ansåg det för Prämt, när jag berättade honom mett fynd af jernmalm; Lorde i denne del af Norge, Jernverk ike emot Naturons anvifning förtjena Regeringen upmuntran, Kalst denne Metall kar för någorlunda drägligt pris ärhållas från Nabo Landets flere Jernverk och der så medelst tjenar som er god bytes vahra för Svänskas som besöka Norge i Handels arendes. Koppars tillverkande inbringar altid till Landet ett större Capital än jern, och förtjnas såleder äfven af detta skäl upmuntran Sill Tillgangen och beskaffenheten af Blyglantsen, funnen po Riksgrantsen mot Jämtland, torde fortjina någon upmärksamhet; öfver som CoornDet är ithe under en nog lång Tiderymd, som Norger Köpejsenertsen, funnen på något afstånd från Chöraas, synes böra förädlås till er för Lande mera rigtande Handdsvahra. Med antagande således att Kopparen är den Metall, som po parverk blifvit drifne, förat Smeltnings Konster skulle hafva hunnet till den grad af fullkomlighet, som lika hlerk ner eller behandlingar Malmen måste undergå till Metallens den nämda sträckningen af 15 till 20 Mil, i största mängd finnes nedlagd eller förvarad; må det tillåtas mig att Camno mett omdörne huru jag funnit dessa Naturlege fördelar begagnade och huru de är vidare kunno begagnas till Landets och Statens fördeli Sverige vunnet genom en längre tids erfarenhet. Erfarenheten vunnen ginom preutisk handlaggning af de flere operatioframbringande gås långsamt, men säkert till Malet. Chemien har först i de sednare åren lärt oss bedomma orsakerne eller grunderne till de särskilta operationer, som erfärenheten föreet utviset, och med desse grundorsäkers kännedom kan man nes med mera säkerhet för behandlingarne lattare leda eller närmo sig till malet. Det år sant, att jag Frodde mig kunna anmästka ett och annat såsom ledande till förbättringar; men också ma jag göra rättvese i mett omdöme och icke förtigo det Smeltnings Kronsten vid Röraas i några delas syntes mig bättre, är jag funnet funnet den vid Propparverk i Sverige; så att vid Norges Kopparverk altid år något att lära för en Svänsk, likasom äfven vid sådane verk i Sverige något behöfver läras af NorPeman. Wid mottagande och meddelande af hvarandras thunCkaper venner altid en större fullkomlighet. De äldre nei ödeLämnade Kopparhytte ställen vid Strömshyltan, Qvickne, Tamun och Salboe, tillika med de annu i drift varande Kyttor vid Foldaler, Solgin, Dreffjömve, Roraas Dragaar, Sydaler och Stoerdalen, bevisa nogsumt, att Norskemär velat begagna desse Landets Natuslega fördelas, och det har lyrthats dem mes och mendre i förhållande till de fundne Malmers beskaffenhet och den economie blifvit anvand af Werkens Bestyrare. Att likväl vida mera Tar och bordi göras till ett vedsträcktare begagnande af den mängd Koppasmalms anvisningas här förekomma, och en del ställeni rika och till annat söga användbara Cogar medgifva synes mig vara en Janning, som uthe kan bestridas af den som rigtigt känner dessa tillgångal, och har någon böjelse att vilga befrämje Landets och Statens bästa. I Synnerhet förtjena Sydalens och Salboe bygdens rita Pogstillgångar att on möjlighet till dessas begagnande beredes genom Köppasverks anläggningar, öfver som de icke obetydliga Pogar Singsaas och Stören alt efter Guldals Elfven visserliger medgifva ett större tillitande är det närvarande. Intet Lund than vara mera gynnande för Werks anläggningar än desse delar af Norge, där des en mångd Wattendrag eller smärre Elfvas allestädes finnas användbara och den ypperligaste tullgång på en till byggnaders och ugnars upförande tjenlig sten öfveralt är att tillgå. I Salboc Socken och dess Annes, Syderlen skall folkmängder upgå till omkring 3000:de hvilka behöfva och högeliger önska tillfälle att förtjena genom arbete och Körslos någon penninge tillgång mra än de för närvarande äga af en ringa thotning och Qvarnstenas huggnung. Det är en lycks för detta folk, att aga eller bebo en så frugtbärande Dal-sträckning, att det förnamlegast af Boskag Skothel Kar hafva sin lifsbärgning, om är, hvilket ofto hänber i Jynnerhet langre upföre Sydalen, att derns horrsade af frost Padas. Neder i Sochnen omkring Selboe Sjör där frost mycke sällar shadas arsväxten finnes Landet väl odladt och mäst bebodt af vätmående Böndes, hvilke kunna födo utom ett större antal stor Boskap 34, 5 till och med flere hästar. Böndernas rikedom på många och ofta rätt goda hästar gos priset på työrslor lågt, äfvensom priset på arbets dagsverker för ingen del äs högt. Man khanärhålla arbetare för 20/3r och häst med tharl för 40s:r om dagen. Lagenheten för Kopparverks Anläggningar synes mig af ofvannämde Skäl myctet gynnande i desse Bygder. Äfvensom förhållandet neder i Guldalen nästar är enahanda. Alsmogir har likväl däs en annan möjlighet till penninge fortjenst genom vahre Fransporter mellan Trondhum och Roraas; mer desse transporter uptage uthe så mycker bid, att gu Allmogen kunde tilliks betjena ett Werk med nödige Kgörslos och Leverantser af kol och ved 13. 13. Anteckningar vid en Ress till Selbocverks Proppashystor i Sydaler och Stoerdaler år 1821 samt en sednare resa ned. Selboe. Då för Rhöraas Werkets räkning vid Sydalshyttar er mendre Kopparfmeltning under Sommaren år 1821 veskstäldes, anmodades Oberstiges Oas och jag, att företago er Resa dit, förat efterse smelt. nings drifter m.m. Detta tillfälle, som nu yppades mig, att fö göra en rese i Nordost från Roruas eller till trakter af Norge som jag icke förr berist, mottog jag med noje, och resar anträdoes den 26 Julii. Tike langne än till Storvarts Grufwan 3/4 mel från Roraas Kunde Kjärro eller Hjuldor begagnas, sedan Funnos inga andro vägas är sudane, som man ridande eller gående kunde folja. Då vi ankommit till Storvarts Grufvan blefvo vi där hindrade någro timmar af et Ptarkt ragnväder, mer då detta uphört fortsatte vi resar till Käst öfver flere kala och låga fjällhögder, där Förra tider flere Kopparmalms anvisningar blifvit arbetade, fram till Ofsunds sjön, hvaröfver vi färdades på Båt 3/5 mel framtill hårdarre Myrmve, däs Natläger togs. Den 27:de fortsattes resar mera mot Östern och vi passerade under en längre väg är en Mel genom der gräsrekaste tratht jag nagonsin sedt. Ingo andra Präsorter än en KroRig och låg Björk växte i dälderne och de mendre fjält höjder tas funnos voro betackte med Benmase. Sedan vi ridit öfver er tämmeligen bred och djup Elr kallad Stocrelvenblefvo vi varse 2:ne finr Rojos ett letet stycke till höges från vås vag. Uli Kunde märka att folk bodde där och nu vas hemma hvarför jag tillika med ett Fruntimmer, som befant sig i vart Sällskap, Syrdade att göra en påhällsning, medan det öfriga Sällskapet sakta skulle Komst. Så snart vi närmade oss intill dessa Köjor framrusade en kop hunders och hällsade oss på sitt sätt, därefted fram krupo i sin ordning en till utsunde gammal Käring och så vidare flere skykhen för ingen del af bättre utsunde, alla yttrade den lifligaste glädje ved att igenthanna Damen i mett Sällskap. Wi inviterades att stigo inuti den bästa af Köjorna och ett nyliger beredt Renskenn utbreddes po golfvet eller blotta Marker förat setta på Mer Dame mottog inbjudninger först, och jag stälde mig äfver på händer och sötter i dörren i tanme att äfver Krypa in; men jag blef stående i denna ställning och betracktade hvad som Cants i Kojan. Ett letet barn Ma svart och syntes redan hafva mycket lidit till sine ögon af den beständiga röker från Uldstaden, som är midt uti Köjar. Er Pock hund valpar instämde gåå sitt sätt och flere gamla hundar lågo häs och där. Jag drog mig tillbaka och min Dame kom äfver snart ut, plågad af röken, men med en Renost hon blifvit nödgan skulle resa förut till ett bestämt ställe och där införvänte vås an16 Weckor gammalt tilldrog sig mer första anblick, det gret ganatt mottaga som Mank Wi önskade äfven att på närmard håll få se Renarre, hvilka nes voro prå ett mindre fjäll i granskapet och betade, hvarföre genast ett Bud af sändes. Under det vi införväntade desse bljurs ankomst, vesade Wärdinnan ofs sitt Vischus, däs tigött, Ost och Mjölk afRenarne fants under er betäckning af Renshudar upspände på i Marker nerslagne palas. Deras husgerads sathes bestödo af några urholkade träskålar och 2 el:r 3 Koppaskettlar, hvilsha sidnare mäst begagnades till Renhudarnes beredning. Alla deras klädes äro gjorde af Renshudar äfven som deras skor. Pos. På hufvudet bära de en mosro af svart yllityg. dletta folk är mycket smått till växter och upnås sällar någor högre åldes; Befattar sig aldrig med något lungt arbete, utom sine Renars Pkötsel, utgör jagt och fiske Männernas sysselsättning, och Qvinnorne förfärdigo kläderne och fläta stundom Korgar af Tågor till förseljning. I allmunhet rådes litsväl ingen omtanka dem att söka förskaffa sig något förråd för sine behof. Både Mär och Quennos älska Branvin och Känna ingen större eller bättre njutning, är att öfverlasta sig därmed så snart tillfälle därtill lämnas dem. Sägtadt detta folk ofto leder nöd eller brist pr föde amnen, hös man dem aldrig klaga öfver sin belägenhet. Kanar att frår Carndomen tillbringa sitt lif på delta sätt, gör att de finna sig bättre däsvid är att antaga ett annat lefnadssätt. De äga på andra ställer ingen trefnad utan återgå vid första tillfälle dem lämnas till sitt förro Sedan vi väntat någon tid forat få se Renarne, förmärkte vihastigt helt näro intill oss en skåck af desse Djur, hvars antal vesot upgik till 200:de. De slöto sig tätt tillsammans små och sloro om hvarandro och marcherade raskt upföre backen förbi oss till siniinstängde platser. För mig, som väl förut sidt en och annar Ren var arblicken af en sådar mängd hogst besynnerlig. Llessa djurs stora och grenigo hörn proesenterade sig som en vandrande BjörkPog på en brun botten, och jag gjorde mig färdig vid deras hastige anmarche att Pynela till Käst; men jag behöll mer plats, då det försäkrades mig af en närstående, att desse djur för ingen del voro farligo. kelt nära intill mig opnades deras tätt slutna leder och de passorade rade utan att särdeles anmästha meg såsom främmande: Llesso Djus äro ganska nyttiga för detta Folk, som af dem hamtar båda Klädes och föda. Äfven begagnas de att görs resor på langre vägar med en otrolig hastighet. En person åker vanliger i en slado, Pkapad som en liten båt och Renen drager den med en Pross fästad omkring hallsen. Folket behöfver aldrig göro sig någor möda med insamlande af vinterföda för dessa Djus, utan de upsökta sjelfva Ren nossan under snon och lefva däraf. Dessa Eljurs färligaste fiender äro Klargar eller som de vanligast Thallas Gråber, hvilka i myckenhet Om finnarne eller Lapparne voro arbetsummare, skulle det Kunna vara en möjlighet, att draga någon nytte af deras arbetsförmåga och äfven af deras Rhenas till befordran af Malm Fransfolk med sine djur hafva sitt tillhåll. finnas på fjäll trakterne och ofta anfalla och döde desse rädda Bjusporter mm. En del af Norger Grufvor äro just belägne där detta Efter at hafva tillfredsställ vås nyfikenhit att bese detta folkmed pne besynnerliga djees, fortsatte vi resan öfver mera bergigo och soglösa Frakter på östre sidar om Sjor Riasten, hvarifrån Norges största Efv Glommen has sitt ursprung. På eftermidelagen paperade wi Kjollie och GronMals Grufvor, hvilke sidnare af Roraas Werkets Egare någon tid blifwit arbetade men för 4 ås sedar öde lämnade. Den förstnämde Grufvar har blifvet arbetad af Salboc verths Interessenter, men för mera är 30 år sedan lämnad oche. Sedar vi hade rest vid pass er fjerde dels Mil från Grönskalet kommo vi åter till en grufva, sallad Altidgodt, som nu arbetades för Rhörnas Klerkets räkningDenne Denne Grufva, beläger på medelhöjder af ett tämmoleger högt fjäll, begyrte arbetas för 4 år sedan och lämnas en någorlanda god Koppormalm lihval mycket blandad med lefverbrun Svafvelkis och af samma utsunde som Grön Palets Malm. Rlesse Malmsorter losva mers för ogat är de verkliger hålla af KoppasDäremot är Tjöllie Grufvans Malm af en helt oletha beskaffenhet; der där förekommande tata och i gult fallande Svafvel kisen gommer för ögat mera sin verkliga Kopparhalt. Malmlagnet vid Altidgodt har likka med alla dessa fjälltrakters Riffrige formation en stupning af omkring 30 grader mot Nordväst och dess mägtighet varierar mellar 1 och 2 Alnar. Malm tillgången är således häs ringa och syntes blifva är svagnrd po mera Djup. Både i Norr och Söder om denine Grufve öppning syntes Malmganger upe i dagen och det foreföll meg som en paralel gång af Malm på Norra sidar mäst förtjente att undersökar. Sedar Oberstigaren häs ordinerat om Grufve brytningen, var det för långt ledet med dagin, att längre fortsätto Resan; hvarföre vi här tivilade öfver Natten. Morgonen därpå eller den 28 gjorde jag en leten utvandring i granskapet, hvarunder jag hade nöjet att få Pjuta en fägel thallad fjälloe, hvaraf en stor myckenhet foras på alla fjäll Mitt rese sällskap var ved min återkomst färdigt att bryte upp, och var rese fortsattes nu utföre bärgen neder mot Tydalen. Alt efter som vi stegs nedföre bärgen fants Björk Pogen och gräs växten tilltaga; och som vi alt mera fortforo att sliga utföre utföre förändrade sig utsigterne, och andra Träforter, såsom Granaf ovanlig höjd och tjocklek, Björk, Rönn och hlede om växlade med hvarandra po en ganska gräsrik och bordig JordmarDet var för mig än särdeles Comojelse, att åter få ha 2:ne väl bygde Gårdas, invid en sagta förbi flytande Elf, efteratt hufva i 2:ne dagar gjort resar öfver mäst kala fjallhöjdern Wid desse Gårdar, Löföjer kallade, stadnade vi en leten stund medar Hästarne af sadlades och vara suker forder på Bat ofver Elfven till andra strand, dit Hästarne fummo. Anne hade vi icke kommit lagt nog ned uti Dalen förät få se några akras eller såd odlad, utar endast gräsrika angar. Icke dess mindre syntes mig detta folk välmående och voro det verkligen genom fördeler af Boskaps skjölsel. Dottern i Guset på nyfnämde ställe var nu sysselsatt med att göra ost af 40 till 50 Konnos Mjölk, som upvärmdes i en Stor KopparKettel och de andra voro rete på Engarne att samlo HöWi blefvo rodde öfver Elfver till andra Strand och fortsatte resan än vidare utföre genom gräsrika angas och vackra Granskogar fram till Gärden Fossum, där vi hvilade öfver Natten. Dagen därpå eller den 29:de fortsatte vi resan annu djupare utföre Dalen, papserade en hög bro öfver den betydligaste Elfver Tya khallad, följde den utföre på andra sidan och framkommo till Tydals hyttan. Näro invid eller litet ofvanföre denne Hytta förenade sig 2:ne andra smärre Elfver Kallade Neu och Hea med Sija Elfven Denne Denne Koppashytte tillhores Salboc Klerks Interessenter, men var nu uplater Röraas verket under arrende nå 5 års tid. Under de 2:ne förut förbegångne åren hade för hvarj är omkring 70 Skell:r Gas Koppar blifvit tillverkade af Grönskals och Altidgodts Grufve Malmer. Hyttan vär före denne Ärrende tid aldeles för futlen, och Selboeverk Interessenter hade langt forcet uphört att begagna den samma, samt nedlagt alt arbete vid Grufvorne, 2:ne så kallade och förut beskrefne Krum ugnas funnos i denne Hytta, och efter fulländad Bå Koppas smeltning nedertogs frammuren (eller hvad Fahle Bergsmannen Kulla Bröstet. Smeltnings groper elles Harden igen fyldes och en Gasmakare härd formerades till Kopparens gårning. Denne hela Förändring verkstäldes på er dag af en GarmaKane och en Smeltare från Röraas Hytta, hvarefter Garningen gjordes på Det vid Rornas brukeliga sättDenne Kytts byggnad Jyntes mig för inger del god, och jag är fullkomliger öfvertygad, att med mindre än 1/ del af derne Hytte byggnads höstnads summa, er vide bättre Hyttebyggnad later bygga sig på denne Ort, där Byggnads Materialierne för inger del äro Kostsamme och priset på dagsverken föga stall öfversliga 247:r Rlr:r i Svänske penningas beräknadt. Efter att hafva inhamtat hännedom af detta års KopparSmeltning och arringerat om nödig betjining för nästa års tillverkning, återlogi samma vag till baka till vart förre Natt Nattqvarter hos Stegaren Nasvold på Sossums gård Dagen därpå eller den 3 Julii anträdde vi en Reso:r Norr Warvigs Grufve försök och om detta ställe kunde anses förtjena beläggas med arbete för Roraas verkets räkning. beresta vägen utföre Sydalen och begynte stega upföre. till en mendre Sjö i hvars granskap och på hvars sydtill Stoerdaler och der där belagna Salboeverk tillhörarde Kopparhytta. Afsigten med denne resa var att söka inhamta Kännedöm om der under vågen belägna, så shallade pli passerade den förs nämda Bron öfver Sya Elf och strant därpå togo vi af till höges från den större eler och förut Sedan vi en tid fortfarit att stigo upföre, framkommo uvästra sida ett mindre och med Mog beväxt Berg befant där det ofvannämde Grufve försöket skulle vära beläget Sedar vi lamnat vara Hästar vid Väger, gingo vi upföre detta Berg och funno änteligen ett litet Grufve hål fult med vatter till vid pass 2:ne Camnars djup. Af den stensom Cants upbruter och qvarliggande Kunds man slute till befKaffenheten af den häs uphämtade Malm. Enmera låt eller fir Svafvelkis has jag aldrig någonstädes sitt och de betar eller smarre stycken af KopparMis vi funno voro alla af en ovanlig täthet och att dömma efter utseende äfver rikhaltige på Koppar. Detta ställes nara belaginhet intill Sydals Htyttan och de fundna Prof stycken gafvo oss anlidning att tillstyrka något försoknings nings arbete po detts ställe, hvilket öfver blef verkstäldt uunder någon kort tid; men med ingen Cynnerlig framgång. Åter komne ned af Berget till vagen där vara hästar och Wägvisaren lamnades, forbsatte vi Resan öfver Fgäll, Berg och Dalar, stadnade på ett hveloställe Kalladt Kranken och Framkommo först Kl. 10 på afton till Selboc Werks Kopparhytta. Under denne Resa, mera är 3 mil lång synter snö på flere ställen och jag förundrade mig öfver den fasthet snör kan antaga, då den blifver qvarliggunde flers ås. hli redo rätt fram öfver stora falt med snoutan att Häst fotterne lämnade mera är några lätta sporr eller märken efter sig: Kli blefvo värligt mottagne och inlogerade hos en Svänsk, som på detta ställe var Hytteskrifvare, och tillbrägte här 2:ne dagar, under hvilker tid vi ägde tillfälle, att hvila oss efter Reson och bese Hyttan samt Lill fjulls Koppar Grufvo. Hyttar befants väl inredd och genom Hytte Skrifvaren Cjrönings åtgerd var smeltnings methoden förändrad efter det vid Fahlun brukliga sätt. Någru Svänskas voro äfven häs syssilsatte med Grufve arbete, förnämligast hade desse blifvit begagnade till Grufve varpens om Prädning, hvarigenom ett eller 200:tie Sklpund Koppar Kund vinnas, som annari godt förlörade för Egaren och Staten. Ni var all Smelkning för året slutad och årets. tillverkning om Krong 150 Skett:r för varades till vintern, då Fransport till Trondhjem först är möjlig från detta ställe och hvars afslånd därifrån berättades vara omkring 9 mil. Werket är indeladt uti 120 Lotter, hvelkas Lgzere till det mästa äro de samme, som äga Röraas vertetSalbor verk Ckall år 1713 först hafva blifvet anlagt neder i Salboe Socker och då tagit Malm förnämligast från gumla Selbve Grufvan. Hyttun flyttades kit för 40 år sidan, och nu larer fråga varn väckt, om dess vidard flyttning neder till Merager Bygden, där flere Malm anledningar finnus och hlerket har ganska betydliga egindomar. Desse egendomar inköptes för några är sedan och darpå skall efter Cerättelse finnas 72 Bonder eller Gårdsmän och 170 så kallade Husman. Lle förre Kunria på egindomen Code omkring 20 st: Kor och 4 till 5 hästar, och de sednane föda någro styrken kor och en eller 2 hästar. Den årliga Bygsil afgiften betales med penningar, 20 till 30 Sp D:t:r är den högsta afgifter. Bygsilmännen få betalt för alla leverantser och hinster som göres till Werket leka med andra. Skogs tillgången, från den mera i Norr belägne Merager Bygden, är för en så ringa tillverkning gansta öfverHlödig, och från samma mycket frugtbara Byggd århåller Forn vahror och Proveant, så att delegarne i Klerket icke behöfva halla något Proviant hees för hlertets Artutare. Ett stycke väg från Hyttan bodde Werkets Casseur eller Bergs skrifvaren en Dansk, som forut varit Lakare på Roraas; men nu mera i några år varit detta Werks förnämsta Styresman. Emellan Emellan Hytteskrifvaren och Bergs skrifvaren var icke den bästa harmonce, utan stridigheter yppades icke sällan, hvaraf följden slutligen blef den, att Svänska Tjenstemannen måste qvitters sin befattning. Efherat i 2:ne dagar hafva upphållet oss på detta ställe och ryutet ett vänskapligt och gäst fritt bemötande, återvande vi til Roraas på samma vag vi det rest 2:ne år därefter hade jag tillfälle att göro en reso lungre ned i Selboe Socken förnämligast i afsigt, att bese den för omkring 40 år sidan ödelämnade byggnads pla Selboe Hytta, och tillitho soka inhämta närmare Barnedom om de Koppar Grufvors beskaffenhet på Kvck jag af Bergmästaren ärhållet Mutsedlar ) M Brever). Under er del af denne Resa hade jag den förnöjelser, att ågo Distritets Bergmästare Sters H. C. Ström i mett Säll skap till Killingdals och Tijöllie Grufvorne alt neder uti Tydalen; mer här Peldes v från hvarandra ocd Gärden Tossum, emedan Bergmästaren och Oberstiges Aao hade sin resa bestämd till Stoerdalen ock Lill fjälls Grufvan. Jag daremot fortsatte men reso alt utfor Sydalen, forbi en mängd Gårdar, bygde alt utefter Elfver, ned i Salboc Socken fram till Salboe sjör, där Kyrkan är belägen ick langt från Sjö strander. Jithe förr än på 1/2 mil nära intill Kyrkan eller från gamla Kytte stället, befants vågen brukbar för Karra. Som det var på en Lördag jag ankommet till närhaten af denna Kyrka, och fatt mig ett tämmeligen godt Logie hos en välmående Bonde; faltade jag det beslut, att qvarblifvo mycket intagande, gjorde jag prå aftor er Spadser toar till bakka till Hyltan efter samma väg jag föret rest mellan Gräsritha ungar, och frichtbaro åkras alt upefber Sepa Ecf. gach Häfra. Potatois odlas häs äfver rätt mycket. Boskapihär icke så väl vårdad som högre upefter Elfver, där Glifva här öfver Sondagen och bevisla Gudstjensten. Dlå vädret var behogligt och detta ställes belägenhet syrter meg Så många egendomar med så meyithen odlad jord hade gag uthe förmodat mig få Je i denne del af Norge. Här sinnas Bönder, som af sine egendomar Kunna skorda 1 till 200:di Tunnor Sad årligen Förnamligast Korn mindre af Rag och Ckötseln utgör äfven en vigtig del af desse Bönders sysselsättning eller Barings medel; likval är Boskaps skötseln såd mindre odlas; Och i allmärchet har den anmärkningen sin rigtighet, att ju högre upp mot fjäll traktern man Kommes vid Resor i Norge, dess mera är Boskaps skjölseln vardad, och der gynnas eller lättas där gunska mycket genom den ymnige tillgången af Renmassa, som as en gansko god och födande spes för Boskoperd. Silletka haren Resande i Norge lätt förät göro den anmärkning, det fjäll bönderne altid hafva mera snygt och renlegt sene hies samt äro mera gästfria och tjenstagtige år Bönderne utföre Landet. Iu mera Bonden följer sin Plog, dess mero liknöjd het vesas han för snygghit och ordenttighet innom sitt husQvinnorne syntes mig öfver både i utfunde och upförande hafva mångr företräden bland fållböndernd, och gag kan itheafafhallo mig från att yttro men forundrun öfver der snygghet och renlighet, som visas sig hos detta Kör på Roraus och i dess granskap, samt i allmänhet allestädes där folRet mera syssetsatter sig med Boskaps skjötsel är Åkorbruk. Derar hus äro ofta bättre bygde, altid snyggare inredee samt Mobler och hurgerads sätter mid mero renleghet vardade. De trå bunkar, hvaruts Mjölken förvaras, skuras med skäfte (ett slags myrgras till utsunde likt varf) och hållas så medelst gansko väl vito och rena. Om det Folk hos hvilket jag nu bodde, kunde jag uke lamna han åtger ma Loford. De och deras Grannas voro för mygckhet Jork Brukare, att lämna tillräcklig upmärksamhet och tid pro snyggheten innom hes. Jag hade likväl för ingen del nagor anledning att vara messnöjd med detta folks bemotande. Hvad jag onstrade af det som Huset kunde åstadkomma stod genast till men tyenst och det alt utan betalning. Min värd tog sin plats invid mig vid Bordet då gag spresade till afton, och efter att jag skankt honom en eller annan Sup Bränven, blef han mero öpper och förtrolig. Har kande något orrr afsigter med men resa och yllrede: Du skall vara valkommer till oss och bygg garna en Hytta, nog Ckall de få Kol och Kled; men Stor Herrarne i Byr vilga väl retha Dig och rådo Gelfva om altJag svarade honom, att det val vore möjligt, att Herrarne i Byn icke Skulli garna se att jog bygde en Koppohytte, men men att jag hoppades, Kongl: Majt med valbehag skulle anse och i Nåder tillött en anläggning som blefve nyttig för Landets inbyggare och Staten Sedar jarsamtalat någon Stund med denne Man om dess husliga omständigheter och om de utvägur har och dess Grannar ägde till penninge förtjenster, bjöd jag honom godnatt, och gecken uti det mig anvesta rum. Dagen därpa följde jag men Ward till Kyrkan, där jag träffade forsamlingens Paslor Kliderve och Länsmannen Norbye, med hvilker sednane jog förut haft en leten cornSpondence. I samma bänk( eller som den häs Hallas Stolsom Lansmannen begägnade fect jag plats mig anvist, och efter Gudstyenstens slut inviterades jag att sprifs middags maltiden hos Pastorn. Prästgården låg helt nara intill Kyrkar och utanför dess förester samlades Menigheten, förat öfverlägge om sine angelagenheter, äfven Qvennorne syntes deldaga i dessa rådplägningar. På efter meddager gjorde Pastorn och Lansmannen mug den proposition, att dagin darpo göra dem sältskap till ett Grufve försök, som de i Compance med en Handlande i Trondsjjem låtit arbeta 2 eller 3 Manader. Och som detta ställe icke var langre bort än ungefärligen 1/ mel, bestämdes vart möte dagen darpå Kl. 11 fm. hos Lansmannen på dess Gård Udem. Jag infant mig po bestumd tid och ort, menPastorn hade blifvit förhindrad, så att han uthe för än Kl. 1 inträffad. Denne gårds belägerhet syntes meg ganske behaglig. Den var hammeligen vat beggd på enkulle Kulle medt för en Landlunga, som forenade en större Holme eller O i Scelbos Sjör med fasta Landet och hvarigenom 2:ne letho vikar formerades en på hvardera sedan om Garden. Sedar vi häs blifvit fugnade med ett godt Meddagsmalstego vi uti en bat, vodde ett styrke på fjör, sedermera upefter en Ilf till hoges fram till Garbergs gård, hvarofuenföre på en Kulle 4 Man funnos sysselsatte med Grufve arbete. Der lilla öppningen Cants alt torr eller fri från Watten och jag kunde så väl på botten som sidorne undersötha om något dugligt fants; men det var mig uthe möjlegt, att uptäcka något Sporr eller teckon till Kopparmalm, hvarker i fasta Klyfkon eller i den löf sprängde sten. Dlet var icke annat än en hvit Svafvelkes Spridd mellan en svartyri Glimmer. Det var mig okart att nödyas lämna det omdöre om destka Grufvi förhöt, att där aldrig kunde vinnas någon duglig Malm. På 2:ne andro ställen neder i Socker hade äfven letet arbete blifvit gjordt, forat finna Koppasmalm, och Länsmannen Föreviste meg en mycket leten bit från ett af desse ställer, som lekväl innehöll Smeltvärdeg Roppormalm. Wi återgingo till vär bat och jag landstig på andro sidan Elfven där häst och Häqvisare värtade mig. Jag Tachade desse Herrar för den artighet mig blifvit visad, och beklagade att jug uthe shunnat lämna något förmanligt hopp om Grufve försöket och vi åtskildes under tillönskar af hvarandras välgående. Frår detta ställe kände mer Wägvisare en vag gent öfver Skogin fram till det förs namnda stytte stället, hvilket jag Simmer och annat byggnads verke fants i narheten och kunde ärhållas för lindrigt pres påföljande dagen. detta ragn skulle på ett slätt Land na nerflöta den mangd Semmes och Wed, som de framfort jag fann ganska beqvamt och passande för en sadan inret ning. 3:ne Ugnar stodo annu quar och af desse kunde tillräckligt med ster för upförande af 2 al:r 3 Ugnar århållas. Härifrån Cortsatter resan ett stycke upefter Elfven till en Gånd, där Nattqvarter togs. På aftor hade begyrt ragna Meddags tider stigit 3 till 4 Alnar lodrätt öfver dess vanliga höjd och därigenom på många ställer sligit öfver vagerd. Detär vid sadane tillfällen som Bönderne alt upföre Dalen Suon till Elfvens strandes och jog förundrade mig öfver den stora något litet och fortfor hela Natter samt förmiddagen den Vinapt märkeligen förökat vattnet i er sjö eller ström; men hörr hade det in förvanande påföljd. Tya Elfver hade wid mängd af sådant Berke, som nu med mipten hastighet flyttades 4, 5 a 6 Mil ando neder till Solboe Sjör. Att vattnet så hastigt kan stiga i denne Elf, kommer af de manga Svärs elfvar och bäckar, som från allo sidos nedrinna från de höga Berg och Fjalar, hvilka omgifva denne Dal. Då det uphört att rägna, återfoller Vattnet innom några temmar till sin vanlige höjd. (Ett sådant beves på Wattnets hastiga stigande hade jag forut fatt arfara prå en annan resa öfver Själlarne mellar Guldalin och Sydalen. 3 til 4 timmurs lindrigt rägn uphöjde då Wattnet i en leten Elf, som som jag nyligen förut redit öfver, så myrket, att jag vid åter resen nödgades reda upefter Elfven nara 1/2 Mels vag, tills man slutligen träffade ett snö hvalf öfver den samma på hvilket man utar all fara kunds reda öfver) På eftermeddagen uphörde Rägnvädret och mot aftonen hade vattnet redan mycket menskat. Likväl var det ännu något högt och aldeles grumligt, då det annari altid är ganska klart och rent. Sjöar och Elfvar, i alla de fjäll trakter jag berest, hafva ett ganske klart och rent vatten; och Croliger bidrager Tolkets begagnande af detta goda vatter, tillika med der renare och sundare Luft som om gifver Fjallbygdernas invanare, mycket till dess hällse och munterhet. Neder i Sydalen vid Græslie Gärdarne tog jag mett Natt qvarter In Bonde, som var boende i en af desse gårdar, hade af Bergmästaren ärhållit Mut-Sedel po en Koppormalms Anvifning i närheten, men po andra sedar om Elfven. Denne Mar, som nu fatt vete om men ankomst, infant sig hos mig om aflonen och frågade myg, om jag alle bese hans Grufve försök. Jag lofvade honom, att hedigt på Morgoner dager därefter göra sällsap till detta ställe: Thuru det var belaget helt näro gårdarne nodgades viändoch göro en omväg af 1/4 mil ned efter Elfven till en Broförat komma på andra sidar. Framkomne till detta ställe besag jag forst en gammas Grufve oppning, med det där uparbetade Grufve varp, uti hvilket fants en mangd Svafvelkis med en ringa ringa inblandning af gul Kopparkis. Trisgunger Syrites i dagen på en längre sträckning af en olcka mägtighet eller bredd, och längst bort upefter Elfver hade denne Man skjutit någro Pkott på denne Kigang. Han sade sig hafva nedlagt en thostnad harpå, Mutsedeln inberäknad, af om Kring 8 Sp. Dls och om jag wille återgifva eller betale honom den; skulle han Fransporters sin rättighet på meg. Jag svarade honom, det jag redan agde nog tillgång på Malmer, som voro battre är denne, men på dess enträgna begäran, lofvade jag undock att tillsande honomdesse penninger och Kopet skulle nu anses afslutadt ofs emellan. Likväl gjorde han det förbehåll, att få arbete vid Grufve försoket, och om Grufvan, efter att i 2:ne års tid varit drift syntes lofva att blifva brytvärd, skulle en gratification af 30 Sp. Dl:r honom tillställas. Efter uterkomsten till Roraas, sände jag honom med första lägenhet, de begärte 8 Sp. Dl:r samt mitt skriftelega lofte om upfyllandet af vart aftal. Mer denne Man var nog oredleg, att icke sända meg sin Mutsedel, utan försalde sin rätt till Selbar verks Interessentes i Trondhum. Då jag någon tid därefter ärhöll seker underrättelse, att desse Herrar köpt af denne oredlige Mar denne Malm anledning, trodde jag meg berättenn att, på ett i Bergs anordningen föreskrifvet sätt, kunna blifva Eyare till den gamla ödelämnade Grufvan. Jag anholl därföre hos Bergmästaren om Mussectel och tillika om Utmäl för samma Grufva. Och nas Norges Bergs ordning ning tegdeliger Föreskrifver, att Utmal bor innom aret efter Mutsedelns utfördande begäras hos Bergmästaren, om Inmuturen vil förvara sin rätt till Utmäls ärhållande pFramför er Sednare Inmutare, och detta nu af Bonden är försummatt; kan men rättighet, att först ärhålla Utmal för gamla Grufvan icke lagliger göras stridigt. Härifrån skulle jag med er skark dagsrese Kunnat eter komma till Röraas, min jag använde hartill icke mendre än 3:ne degår. Ett stycke ned eftes Guldals Elfven, där Folket har sineFabode ställen (eller som de här kallas Sather hvelade jag öfver en natt, och roade mig om aftor med att meta orlax i en leten sjö, genom hvilker Elfver får tillökning i sitt vatter. Orlax ) eller som den här kallas Dre) är der allmännast förekommande fistsort i alla sjöas och Elfvar Äfver i de mensta bäckas finnes denne fist i stor myckenhet. I ström eller rinnande vatter var jag tämmeliger väl ofvad i ett sätt, att med Konst krokas fangu denne fisk, och medforde altid på mene resor anstalter därtill; men i stilla vatten var jog aldeles okunnig om sättet, att med krok fangs den. Det var likväl ike Konstigard, än att sätto metmask po Kroken och bjuda fisken, som, isynnerhet vid Solens nedgång, närmade sig intill Londet och med begärlighet näppade tag i betet. Hi fangade flere fiskar, af hvilke någro kunnat vågo en mark svänsk vigt och nagot däröfves. Till aftor maltid stektes någre af desse fiskas och vi lefde här i Täbode stugar rätt godt, om icke röken från Eldstäder plagat vara ogor och bädder eller hvelsstället varit nog hårdt. Uldstaden i desse Fäbode stugor är vanligen mett po på golfvet, och omkring väggarnd äro lafvas af brädes att ligge på. Mera beqvämligt kan likväl en Resande hvila i sådane byggnader, som vanliger finnas i Sverige vid Jäbode ställer. B: en lång sträckning utefter Elfven mellan fjållarne fuennos Fö bode stugor bygde här och Sas, och till hvar och ett ställ horde ett bestamt stepke slogland ofta ganske betydligt i vidd och val beväxt med ett godt grås. Dagen darpå fortsattes resan alt efter samma Elf neder i Salen där der bebygda deler af Landet vidlog. Har tikssom på alla andro ställer af Norge, som jug berest, voro Bonde gårdarne ick tillsammansbygde, utan altid po något afstand från hvarandr och hvarje Gård hade sine tillhörige Egor rundt omkring byggnads ställit. Hardens namn gaf öfverd altid ägarer sitt tillnamn fex Anders Næsvold hetti Egarer till hården Næsvoll o J. v. – Bi framkommo så långt neder i Aalen att Kornsäde och Potalvis odlades, mer efter att hafva rest upföre efter stora Landsväger( här kallad Krongsvejer (blott 1/4 mil funnos ingo Akras vidare utar endast Gräsängar och Rofland. Langre upföre alt intill och äfver flere mil söder om Roraas är Landets belägenhet så hog, att inger sort säd odlas. Indast grås och Rofvor vennas af Egendomarne; likval äro desse egendomar i synnerhet i narheten af Rornas ganska dyra. En gräshagd, af 2 till 37 Tunlands vidd, kar betalas med 1000 R:dr Rlp:r i Svanska penningar och däröfver. 14. Anteckningar om Röraas Börans Bergsstad, bygd på bägge sedos om en från några fjallsjöar nedkommande mindre ström, har en folkmängd af vid pass paso 1000:de Personer. Förnamligast äro här bosatte HerPets hjensteman och arbetare. Forsamlingens Plastor, der enda Embetsman på Roraas med Kongl: Fullmagt, här inger Embets gård eller egendom utföljande Embetet. Hans Lön eller inkromst utgörer förnämligast af så kallade Offerpenningar till Jul, Påst och Pingst, samt wid Barndop och Eytenskaps vigningar, hvilka altid förrättas i Kyrkar. Pastors Lon är nog ringa i förhållande till Prästernas Löre vilkos i Sverige. Han är ensamPräst för Staden och en vidsträckt Landsbygd, hvars sammanräknade Folkmängd jag tros kan upgå till omhring 3000; litväl tvislas jag, att inkomsterne äro så stora som er Pastor i Dalarne of Sverige kan räkna vid de mendre Lägenheter Wanligen hufva öfver Pastorerne i Sverige Capellaner och Adjuneter, som betruda med Embets goromaler; så att i allmänhet att sags, Prästerne i Sverige Cåde hafva bättre inkomster och få njuta en bequamligare lefnad är Präster Norge Röraas har en gansko vacker och smakfult bygd Kyrka som uthe längesedar upfordes på Rörsas Kopparverks Interessenters bekostnad. Altare Prädikstol och Orgelverk äro alla öfver hvarandra och mett emot storo Dörren. På Altaret finnei altid 2:ne stors Waxljus, som brenna om Hogtididagarne Tul, Past och Pingst. Cerimoncelet vid Gudstjenster är något Piljagtigt från hvad som i Sverige brukas. Prästen läser aldrig utan sjunger allid för Altaret och Klåcka Klackaren sjunges Amen staende brede wid Attaret. En och annar Psalm sjungis före Prädikan och efter Prädikan gås Prästen icke för Altaret om icke Communcon, Barndop eller Bigsel skall förrättas. Så snart Prasten andat sin Prädikan och last några boner, slutar Han med välsignelsen hvarunder Församlingen upstår. Wid Communion uprepan Prässen Wässignelser blott en gång efter att Brodet och Umet är utdelat icke såsom i Sverigs för hvarp Person särskelt. Barndop och Bigsel förrättas vanliger i Kyrkan efter Prädithan. Ecremonicelet vid det förro är nästan enahunda som i Sverigd, utom att Klittnena eller Faddrarne blifva förbundne och tillsagde, att, enligt Landets lagar tilliks med föräldrarne draga omsorg för barnens vacinerande. Bärnin föras uthe så unga till dopet som vanligen sker i Sverige, de Kunno vara 1/2 år och öfver daröfver gamle. Wid Egtenskaps Bigsel håller Präster forst ett tal till Brudparet. Sederonera framställes 3:ne frågor, som böra besvaras 1:o Om de öfvervägat förbindelsens vigtighet och rådfrågat sine anhörige 2:o Om de gifvit någon annan som annu lefves löfte om Egten sap och 7:do om de velja egta hvurandra. hvarifter Prästen tillsäger dem. att gfva hvarandra handen därpå, och under det Brudparet halles hvarandra i hander, läses Walsignelsen öfver dem Efterat Wigseln eller Barr dopet således år förrättadt vänder sig Präster till Altaret, då under Musik offringen sker på det sätt, att hvar och en gös en rund omkring AltaAltaret, som altid är bygdt letet från vagyer, och Framkommen på andro siden nedlagge Öfferpenningen på Altaret. Werkets Inderessenter hafva 4 Embetsgårdar på Phoraas nemlegen för Directeuren Bergs Prifvaren, Trocrant skrifvaren och Lakarin. Oberstigaren och Kylteskrifvaren po Roraas sukno Embetsgårdas, men de andra 3:ne hlerhets HytteSkrifvane hafvo en sadan förmån och därjämte mes eller mindre odlad jord eller Landt egendom att begagna Stadens Poles är arförtrodd eu varande Bergsskrifvare ( Kerkets Bokhållare och Capeur) som tilliks är örliknings Commissarie, betradd af en annan agtad MarStaden. Der allmänna ägtning denne myrket skickligi och kunnigd Embetsman öger) och jag må säga äfven förtjenar att äga) bidrager gansko mycket att tvistigheter lätt och skyndesamt blifva bilagde. Ganska få Faster komma till ordinarie Pomarer i Orten, som Kallas Sorren Phriver. Denne sistnämde är en Statens Imbetsman boende flere mit harifran neder i Guldalen, som flere gångor om aret Ckall infinna sig på Torans. En gång om året infinner sig äfver Landets fogde, på samma tid och Rum som Domaren, förat upbära fotkets Chatter. Jag var ny fiten att begagna ett tillfalle mis lämnades att se och höra huru desse Embetsmans förrättning föregick, och infån mig på der så kallade AmtAmt stesgan. Här var ett långt Bord innunföre ett Skrank, wid hoars ena ando Domarer satt, och på sidan af Bordet sutto en Skrifvare samt 4 af Ortens auctoriswad Bok. Fögden satt vid andra ändar af Bordet med sin Skrifvare och mottog folkets skulten ning och utar bultersamma upträder eller vanständiga Estigheter parterne emellan. Den onskar, Kunds icke enighet och samdrägtighet, att ike nämna mångs andro Lön är icke såsom i Sverige grundad på Folkhets tvister Invånare såsom Namdeman. Domarin ver sysselsatt med att afkunna sin Dom, sor var inford uti en därtill samt meddelade qvittenier. Att littguk med en god ordannat än upstå hos mig, det Sverige en dag matte Komma i åtnjetande af de fordelas Norska folket äger af sine förliknings Komstölas. Att tvistigheter så lätt och snadt blifva bilagdd, bidrager ganska mycket till Folkets Fördelas Landets Invanare däraf kunns äga. Domarins eller Expeditions Löser. Ick dess mindre hafva Domare i Borge fult opp, om ioke störrd inkomster är sudane Embetsmän i Sverige. Har får sin Lör af Statsverket och sedermera en viss procent af Acutioner och Sterbhus utredningar, hvilka altid Pola förrättar af Domarens sjelf eller dess Ombud. Att Domaren är utredningiman i Sterbehus, före Kemmer mangu processer om arf och omyndigas rätt. Domaren år ansvarig för de omyndigas arf och dess förvaltning. Beskattnings sättet är äfven gunsko enkelt och fogo betungand, äfven sedan den nya Patten på för förmögenhet och Naring till kommet för Riks Skuldens betalandd. Sveriges Bevillning liknar något den sistnämde neu Beskattningen i Norge; mien sedan en viss summa år reparticerad på städer och Socknar, äga de skattPyldige innom Staden eller Socknen att der fördela Norske Bonder är i allmänhet mendre betunga af Pjuetser och Fransporter, vaghallning med mera dylikt än den Svanske. Directeuren bör ägs en allmän öfversigt af Kopparverkets hushållning och drift, förat kunna inberätta till Öfver. Derection i Trondhum, hvad som passerar. Han utofvar en myndighet öfver Arbetare, som icke synes vars nogreglerad genom Lag, och i Rhoraas Lager af år 1818 äro inga regtiga grunder bestämda hvarefter er Directeus bör behandla FolKet. Det är förmycket exponeradt för en arbetrau behandling; och om icke en Directeurs rättvisa och sunda omdöme mildrar olägenheten af denne brist, är arbets folkets belögenhet att beklaga. Äfver denne Tjensteman tillsattes och Lönas endast af Werkets Egare och Kan nu mera efter nypsnämde Lag för Werket afsättas utar ransakning och Domlika med alla andra Tjenstemun vid detta Werk, äfver utan att begå fil i Kjenster. Denne myndighet ägde likväl icke Interessenterne under Norges forining med Danmark En Kongl. Dansh författning har forut tillagt össa Tjenstemär synnerhet dem på hvelke Statens inkomst beror, en rättigtiet, lika med Statens Embetsmar att ransothus och dömas. för för upgifna fel i Tjensten; Och det synes mig vadligt för Folkets val, och Padligt för Statens Intererse, att ingen Embetsman med Kongl: Fullmagt skall finnas vid ett få betydligt Werh. Utan en lorigt från boende Egare skall hafva i sin magt, att arbetracrt behandla er stor Landsträckas invanare, och Kanste ofko missledas af en Directeurs ensidiga inställningar, samt husholla med Laridets tillgångar efter eget behag. Bergmästaren för Nordan fjölti Distrect ar väl der Konglegs Embetsman, som skull hafvo inseende öfver Bergverks hushållningen, men har är mäst boende i Trondhum, och kar uke kanna alt hvad som passerar Dessutom är Dess befattning så inskränkt, att Har får anse sig nästan såsom blott rådgifvare, om Werks Egaren beköfver eller behagar fraga om något angående sitt kleskProviant Skrifvaren har sin befattning egenteligen med mottagande förvarande och utdelande af de för Wertkets arbetana nödige vahror, som från Trondhum upsändas till Werkets Magazen Friset på desse nodvändighets vahror bessämmes för hvarje halft är af Bergmästaren i en Saxa, somn anslas på Magazens dorren och andra ställer till arbetsfolkets och de öfrigas efterrättelse, som göra någon betjening vid Werket, och äro berättigade, att därifrån taga sine bechForvaltningen af Magazinet är god, och öfver de vahror därifrån utlämnas har ut garna någon billig klagan försports i de sednare ären. Werkets Läkand har en bestämd Lön och därjamte årlegen årligen en veso summa penningar sig tillslagen för nodiga Medicamenter Han ar skyldig att gralis betjena med sin hjelp och nödigo Medicomentet alla hlerkets Arbetare om de lida någon skada eller blefva speke under sitt arbets vid Werket. En Revisor eller Controllecer lones äfvin af Werkets Egare. Dess befattning är, att genomse och gränsko allu KlerRets räkenskaper, och i händelse han finnes någon orcylighet, annotera och utställa sine anmärkningar till Wederbörande Tjnstemans förktaring; hvarefter rättet segöres om anmärkningen befinnes vara grundad. En Apothekare har äfven nylegen vunnit Regeringens tillatelse, att nedsatta sig på Roraas; mer försäljningen af Medicaminter lorde blifva ringa, så att utar annan handel, larer hvarligen blifva möjligt för en sådan att äga sie burgning 3:ne Handlande Ckolo äfver finnas på Roraar, som af Norska Regeringen dartill privilegueras efter Öfver Wereclioneno körande. Ilom Werkets Arbetare, hvilks förnämlegast äro bosalte på Rrörnas, finnas äfver nödige Handtverkard såsom Smeder Snickard Skomakard ir fl.; mer Präddare arbetet förrättar förnämligast af Qver folk Det finnes äfver någro andra personer dar Coende, hvilka uke hafva något att beställs med Werket eller Wko något Handtnesk uctan lifva af sin egendom, Lör eller Penpones. 15. 15. Angående åtskilligt af hvad som passirade under de 2 1/2 år jag var på Roraas. Om jag i desse anteckningar skulle synar nog mycket tala om mig sjelf; beder jag att det benäget ursögtas. Jag lamna anledning och grunder för bedomandet af mitt varit att vinna Allmanhetens ogtning, samt att soka gagna innom den vecknings Krets meg blifvit anförtrad. fälle att, churu obemärkt i Sumhållet, något kunna en förnöjlse att något kunna göra några förändringar hvarigenom thol, kled och Arbets lönes besparades, till Werks Egarnes och Landets gagn. Af hvad som föreet finnes anfordt synes, hvad mig blef tillåtit att göra och det mera hvarvid jag onskade upmärksamheten borde vill anföro handesserne sådane som de popserat, och därmed upförande. Min önskan och mett bemodande har alle Den Befattning, jag sökte och årholl, lämnade mig tillmedverka till Landets och Statens fördel. Dlet var meg fästas. Om under ett annat förhållande jag kommet att längre förblifva vid men befattning, Lorde det äfven hafva lyckats mig, att bedraga till flers förbättringar. Do öbehagliga stridigheter som yppades metlar Derectecre och mig nödgas jag härmed berätta, så att däraf må Kunna bedömas, huru jag blifvit behandlad och hvad som varet orsaker till mett af skedigande från henster. Jag tror mig hafva handlat rätt, och jag vagar upmana hvaroch en, att oppet säga hvariete jag felat i tjenster. En sådan satis faction för mitt lidande, tror jag meg beerättigad att fordro, hälst än Allmanhet, som uke allio Kanner o Kkanner rätta orsaken till er händelse, vanligen vill illa anse och bedöma den som blir afsatt från sin Tjenst. I begynnelsen af September Manad år 1821 motto jag af Directeuren en den 27:de i näst föregående Månad Öfver Direction i Trondtygem ut färdad Instruction för mig såsom Hytteskrifvard. Jag förklarade i skrifvelse och medelst på hecknande af ett litha Lydande Exemplar, mig alleg att samma Instrection efterkomma: men hemstälte till Öfver Directionens närmard ompröfning en och annan bestämmelse i den samma, och yttrada mer önskur, att få Kunskap om Directeurens förkläring, när någor sådan af Honom Skulle aflämnas öfver någon af mi proponerad förändring, att jag darigenom måtte komma i tillfälle att närmare förklara eller utreda grunderne eller orsaken till der af mig önskade förändring. Sirecteurer, hvars Förklaring öfver min skrifvelse Öfver Directionen behagade inhämta, lares uthe hafva väl uptagit, hvad jag daruti vagade yttre emedan Han uti nämde Förklaring rojir mera hetta och förtrytelse än Honom bordt tillkomma. Min framställSning sökte jag att göra med all modestie, och att Öfver Ririction ick med förtrytelse uptagit den, Kunde jag sluta af en Öfver Directeuers yttrande till mig vit mitt vistande i Trondhymvid slutet af samma år, och äfven duraf, att jag århöll del af summa förklaring, med tillatelse, att däröfver få afgifva mett yttrande till Öfver Direction. Denne skrift växling var emedlertid obehaglig, emedan Directeurer däraf tog sig anledning att illa anse mig, chura Hur synter visa mig all artighet Kwi Wid slutet af nepsnämde ås årholl jug Öfver Directionens tillatelse, att göra en Resa till Trondhjm. Districtets Bergmästare Herr H. C. Ström, som nu vistades därstädes, affordrade mig min förbindelse, att i att hvad min befattning vidkomme pase, så väl Statens, som Werks Egarnes förelel, hvilken jag äfver Prifteligen aflämnade efter det formutair Bergmästaren tillstälde meg. Förut hade jag inför Landets Domare på Röraas aflagt men underdåniga Soohets Ed till Könungen och Norges Constitiction, som i Lagen för Röraus Propparverh var pråbudet. Bergmästaren visade Irnig den artighet, att göra mig soll skap och prosenterade meg för flerd af de förnämste Herras Delegare i Hlerket. Jag inlämnade men Supplie till Öfver Direction, att lika med andra Hytteskrifvare få begagna en Embetsgård, hvartill jag så mycket mera hoppades venna benäget befall, som en Gård tillhörande Werket nu på Röraas stod obegagnad. Tiks all den tid mig var lämnad för resan begagnades, utan jag återreste snart till Röraas. Efter någon tid ärhöll jag Öfver Directionens svar att der Gånd, som stod ledig var ämnad till Boställs för en Läkane, som nyligen upkommet till klerket; men att jag framdeles Kunde forvante bifall till min begäranJag ägde flere anledningar att vara missnöjd med mitt Logie på Noraas och, ovess hure lärige jag skulle få vanta på att århålla en Embetsgård; Cattade jag det beslut, att köpa mig en af de 2:ne gårdar, som nu tillbjödos mig, om jag kunde af Herket ärhålla ett penning Lår till bestridande af första utbetalningen. Directeuren, som sjelf var lgare till om af de till Thjöpearbudne arbudne Gårdar, understödde mig i denne föresatts och beledsagade mir Supplies om ett Lån med sill förord. Likväl gjorde jag denne anhållan under den uttrepklegs tillägning, att jag inga penningar onstade lana, om Klerkets Herrar Delegard icka voro nöjde med mitt upförande i den nig ombetrodee befattning. Jag trodele mig ägo så mycket större anledning att göra denna tilläggning, som Directeceren och jag icke kunnat förenas om en och annar föret yppad fråga rörande Kallråstnings och Wändråstnings sätten Under denne tid i Marts Månad år 182 1/2, då anbud gjordes mig att få Köpa Gårder, hade likväl ingo stridigheter förefallet och jog koppades genom någon eflergifvenhet på men sida Kunna återvinna Directecerens fortroende. Priset po Gården upgaf först till 700 Sp. Der och Conditionerne voro föröfrigt så svåra, att jag rent af nekade dess antagande Någör tid därifter nedsattes priset till 600 Sp. Dlr och Kjöpe hvilkoren voro mera modererade. Som jag innom kortt tid århöll den underrättelsen, dåt hlerkets Herrar Belegure Cenaget bifallit men ansökning om Lar af 300 Sp. Dl:r mot dlen i Norge vanlege Rantar af 4 procent, och återbetalning af Lånet på 10 år: och som Directeurer tillika försäkrade mig, att en annar Liebhaber 6judit honom 600 Spdtr p blef köpet upgjordt och afslutadt. Någor tid därefter feck jag likväl säter underrättelse, att den person, som velat Köpa Garder icke bjudit mera är 500; och jag var således, genom ett osarit föregifvande nu mers satt i nödvändighet, att betals 100 Sp. D:cr mera är någor annar velat gifva för denUtan Utar att anforo några grundade skal mot men proponerade förandring af Kallrästnings sättet, nemligen att verkställs den i Gropar, i stället för po slät plan; yttrade Directeuren ganska bestämdt sitt ogillande; Och mot förandring. af Wandrastningen, att i smarod styrken sönderslåPiörsten på de första 3:ne Eldurne, invande han, att Koppar smeltninger skulle blifvo trögare därigenom och mera kol Komma att behofvas. Det var meg obehägligt att finna Directeuren sjelf bunden vid sådans skadliga fördomar och att behöfva Fvista med honom om en så påhaglen omständighet Alt från den tid jag först mottog men befattning vid Röraas Stytto, ansåg jag antalet af Arbetare allför stort och föresatt mig att söka nedsätta det, hvilket äfvers Lagen för hlerket pråbjuder, i der Fanthe, att bade Werkets och det Allmännas förde därigenom skulle befordras. Jag anmälte i denne afsigt hos Directeuren att flere Arbetare kunde vara lediga från Hytte arbete och desse fingo af Directeuren det albernativ upgifvit, att antingen gå till arbete vid Grufvorne eller vara ledige från Hlerkets arbete. Omkring 20 personer utgingo från Hytte arbete så att därigenom gjordes ostridigt en bespering; men som Directeuren fattat en ovelja mot mnig, skulle äfver detta uttydas till mitt fel- Nu sade Directeuren, att förre Hytei skrifvaren väl hade haft mycket folh, men så hade också alt varit mera städat och i ordning an nu under mett inseende. Detta och äfven ett annat yttrande, att jag Pullevara försumlig i tillfyn vid Kyllan, hvilket han haft till nägor gon annar) icke till mig) blef mig öfver thandt. Wäl hade jag frugtat, att Directeurer, oagtadt sine arbeghets bevifningar, Kunde vara min Ovär; men nu lämnades mig icke någon trifvel, det han i sjelfvo verket vore det: Esk mitt sätt att tänka om en hederlig och god munneskrås handlings satt, synes det mig väl varit bättre, det han directe sagt mig hvaruti jag felat, förat på det sättet söka rätto mig - Jag trodde migväl ike mycket behöfva frugta ör dess ovanskap, de jag kande mig hafva fullgjordt hvad mig vore alagt, och äfven mera gagnat än förre Hytteskrifvaren Kunnat göra med att lefva i Hyltar både natt och dag; men jag blef harigenom så upbragt, att föga fattades, det jag till Öfver Direction inlämnat men redan upsatte klagar haröfver, med begäran om Afsked. Wid en kallore och närmare öfverläggning, fann jag för godt, att införvanta Öfver Directions ankomst till Röraas under den snart instundande Sommar, då mitt förhållande kunde granskas och jag vinna den uprättelse jag Frodde meg fortjina; men som ingen af Öfver Direction eller Werkets Egare på detta ås antom till Roraas, berödde alt Directeurens framställning hos Öfver Direction. Då jag en dag wid Pructer af Aprel Månad infamn mig på egit beråd hos Directeuren, förat samtale med Honom om något angående Werkets drift, Coreviste han mig er Slagybit, som han sade sig dagen förut hafva funnet po Slagg högen och latet slipa, förat därigenom finna om den vore ren eller fri från Kopparhalt. Wid dess pasunde markte jag en Kopparkula af en tinapnalstinops storlek inblandad dad i Slaggen. Har narunde sig vilja gors meg folpe till Slagghogen och utvess det ställe hvarpå Kun funnet denne Slagg; jag forklarade onig färdig, när sorn hälst Directeurer behagade gå det. Och vi åt följdes Straxt darefter på Slagghoger, sedan Hytte Opseern af mig blifvet tillkallad. Directeuren Frodde sig nu efter er lång tids sökande hafva funnet det ställe, hvarest han dagen foriet tagit den orina slaggin, men uke någon oren slagg mera kunde där upsökas; anteligen fants en liten oren Slaggbet på ett annat ställe, men det var osuRert om den slaggen var utford sedar jag mottagit befattningen vid Hyttan. Fedan jag tillsagt Hytte Oppseeren att hafva en noga tillsyr vid Slaggens utförande från Hyttan och blef allene med Diruteuren; yttrade han till mig, att så länge som han varit, Directeus vid Werket, hade har icke sedt en så oren slagg; att Hvartill jag svårade han kan hända nu först velat så noga granska en Hytte Skrifvares förhallande, och tillitha att jag ville åtaga megviso så ycken och Thanhanda än mera oren slagg vid andra Kyctor Staende under hans inseende. Jag förklarade där jämte, att det vore aldeles omöjligt att föreKomma sådant, men att icke något hittells blifvet eller hädan efter skulle blifvo försummadt som kunde göras till hindrande af en sådan Cörlust. Jag tänkte då innom mig Gilf, huru stor hushållning Directeuren vesade i detta fall, mer han insåg rike, att mangu hundrade drade po flere tusende Skett:e Koppas, vid Malmons skrädning wid Grufvorne, gå förlorade och blefvo nergömnde i Warper. Jag ihag korn det Svanska ordspraket, att sila myggar och svälja hamelerÖfver i ett annat fall sothte Directeuren wid detta tillfälle venna sok med mig, i det har pastod att förut aldrig någon Kopparslagg blifvet utford på Slagghogen bland Malmsmeltnngs slaggen. Jag hade i friskt minne, det jag frågut f. d. Hytteskrifvaren Brenkman härom, och då sagt men tante att sådant icke borde ske, hvartill than svarut mig att sådant förut praperat, emedar så mycken öfver flödig Kopparslagg aldrig kunde komma att begagnas. Directeurer påstod ändock, att sådant aldrig förut händt, jag svarade härtill icke annorlunda, är att jag då frågade Hytte Oppseeren Simen Halvarsin, om icke så Pedt under Brinkmans tid, och då har besannade mett påstående ville Direiteurer med hette och stränga utlåtelser förma honom att återkallo hvad han sagt, hvilket ändoch icke skidde. Den obehägligs ställning eller den disharmonie, som eppat sig mellan Dcrecteuren och mig gjordi mig omtänksam på min framtid och den orishan upslod hos mig, att en dag blifwa befriad från sådne obehägligneter Jag Shande af min Reso till Sydalen att flere Koppar Grufvos funnos, hvilka efter gammalt blifvit arbetade genom tade och att Falbos verk i fleri år blifvit drifvet med förlust, förnamlegast af den orsat, att ingen ordning eller Kushållning blifvit anvand hvarken vid Grufvorne eller Smelkningarne och därjämte en Skurng och försumlig administration af Wesket vällat dess nedläggande för mera är 30 ås sedan. Ibland Grufvorne som blifvit öde lämnade, förekom meg hjöllie Grufvar i synnerhet förtjena upmärkfamhet; hvarföre jag hös Bergmästaren anmälte mig och urhöll Mut sedel 1 Muthungs Brev) på denne Grufva. Sedan detta företag blifvet kunnegt för Rörnas Werhets Herrar Interessinter, får jag i medio Julii Manad mottaga en Skrifvelse från Öfver Direction, hvaruti migupgifves att välja mellan, att antingen till Bergmästaren återsärida Mutsedeln eller afsäga mig mine befattningar vid hlerhet, och i samma skrifvelse ett försklorande af Öfver Directionens missnöge öfver det, jag ute Skulle hafva användt nog tillsyn wid Hyttan. Härtill svarades af mig i Skrifvelse till Öfver Direction att jag aldeles icke wille återlämna Mutsideln på Grufvare att Wertets Herrar Relegare Kunde fråntaga mig mine Befattningar om de så behagade. Och hvad vidKomme föregifvandet af försummelse; så begärte jag få veta hvaruti försummelser bestod, och hvilken som angifvet mig, hvarförutan jag icke kunde lofva ÖfverDirection Derectior någon förbattring Att Directeeren, som nu en lång tid varit i Trondhjunithe allenast varit medvetande af denns skrifvelse, utar äfven ingifvit Öfver Direction ett sådant godt råd, har ig fullkomlig anlidning att Fro; och då han var åter kommen Filt Rörans frågade jag honom hvaruti min försummelse bestöd och yttrade olet jag gurna ville rätta meg, han svarade sig uthe hafva anklaget mig utan formente att Öfver Direction nog Kunde hafva sin Kunskap från någon annard; jag invande härsmot, det jag ansåg Öfver Direction icke kunde antage någon annans föregifvande för rigtigard än Directeurens hälst han öfven under tiden varit i Trondljum Härefter framguk någon tid utan att Directeuren hade något, att anmästha, och denne millan tid gufmig tillfälle att tänka prå mena framtida utsigter, i härdelse jng afginge från mer tjenst. Att jag i denne af Directeurens nycker beroende ställning aldrig kunde sinno mig godt kar hvar och en inse; och mett förnämsta bemödande och mer forsta onskar var, att en gång kunna se mig om ike dberoende af andoa likväl att Kunna undgå en ovärdig och alt för mepthet förödmjutande behandling Jämte Kjöllie Grufvan förPaffade jag myg Mutsedlar af Bergmästaren på 7:te andra Grufve ställen och in lumnade till Kongl. Majt min underdarlega Ansökning om tillatelse att anlägge 2:ne Koppashyttor, den ena i Sydalen eller eller Scelbre och den andra i Guldalen. Men önskan var nu, det Rörans Nertets Herras Delegare ville tillåta mig med sig deltaga i desse tillämnade anläggningar, och jag tog mig der friheter att framställa och inlämna en Proposition härom. Under samma tid som denne framställning af meg af sändes med Posten till Trondhjm, fär jag en ytterligare befallning att återsände Mutsedlarne till Bergmästaren hvartill jag svarade, det jag först önskade ärhålla Werkets Herras Inleressinters svar om men proposition kunde antagas innan jag Runde finna mig vid att lyda en befallning, som uthe rorde men Belattning och som syntes mig icke Kunnat komma från Öfver Direction En händelse som passerade om Koster 18022 och som öfver kunde bidraga, att öka Directeurens ovela mot myg, var den, att Dirciteuren hade med sine Drängar och hästar begynt lata från Kothögen bortföra Kol stybbe till sin egendom Sjö myran skalla utar att jag viste något därom eller därtill Mhunnat lämna mitt bifall. Jag lät detta med stilla tigande passera en och annan dag, men då flere af Kytt arbetarne Klagade hos mig, att vid Kyttan kunde upstå brist på Kolstybbe och en uke så obetydlig kostnad blifvet använd på dess upränsande och hopläggande; ansåg jag men Pyldighet vara, att förbjuda vidare bortförande, ginom det att jag lat tillsäga Directe drängar drangar att därmed uphora. Wal hade jag Kunnat på annat sätt förekomma detta, men jag ansåg Directeurens upförande ike förtjeria ett artigare bemötande. Efter någon tids forlopp eller vid sulet af Marti Månad år 1823 årkoll jag ginom Directeuren averlisemenit från Werkets Herrar Debegare, att mitt förslag om Kopparverks Anläggning icke Kunnat antagas och tillithe er Upsägelse från mine Tjenster vid hlerthet, för det att jag emot Öfver Directionens ordres tagit Mutsedlar på några öde lämnade Grufvor. En sådan grund för mitt af skedigande syntes mig besynnerlig, och jag afsande till Öfver Direction och hlerkets Sterrar Delegare en skrifvelse under den 5:te April, hvaruti jag yttrade ett och annut öfver det behandlingssätt mig blifvit visadt under mer hjenste kid. I upsägelsen var en tid af 3:ne Månader bestämd för Inventering och aflevering; och ehuru jag efter denne behandling ansog mig Frikallad från mine förbindelser till hlertet, ville jag ändock fortfara i Tjensten de omnämde 3:ne månader, hvarom jag inlämnade till Central Commissionen mitt skrifteliga medgifvande. Under de 3:ne Månader, som jag fort fos att bestrida göromalen, ville jag äfven söka fullgöra mine Mepdigheter föreskrifna , men Instruction och Lagen för Röraas hlerh; men directeueren tog sig ne Frihet, att visa mig sin magt satt handla både mot denne denne Lag och min Instruction. Bland de friheter Werkets Egare i denne Lag förunnas var äfver den, att 10:de fritt få försmälta den så kullade Svifvelsmalmen vid Grufvorne, likväl efter att undersökning föregatt och Regeringen tillika bestämt huru haltig po Koppas denne Malm borde vara, forul få anses fri från tionde afgift Icke någon sådan undersökning var af Bergmästaren verkstäld och Regeringens bestammelse vär icke eller gifven. Tike dess mindre ordinerar Directeuren att omkring 2000:de Tunnos af denne Malm blifver nedsänd till Hyttorne att försmältas. Till Rornas hytta ankom likväl blott något öfver 200:de Tunnor, och directeuren anmodade mig i Bref att tage bestyret med denne Malms Rästning och Smeltning, men jag nekade helt och hallt att där med taga någon befattning såsom stridande mot Lager och äfver mot der Ed jag aftagt, att i alt påse Staleni fordel af Werket: Haricti tros jag meg hafvo handlat rätt, i synnerhet då jag insåg att inbläridning af Italm icke kunde förekommas och det tillika var lätt, att på detta satt så alt eller atmenstöne större deler af Malmen ansedd för Svifvelsmalm vid Grufvorne, hvarigenom Staten kunde gå mista om 10:de af ett det rithaste Werk i Norden. Oagtadt jog hade, som förut är berättadt, anmält för Dericteuren, att omkring 20 Sarkor Arbetare voro onödige wid Nytte Hytte arbetet och dessa blifvit entledigade därifrån, tillater Directeuren er Persor, som förut icke hafl något arbete vid Werket, att infinna sig vid Hyttan bland de andra Arbetarne. Jag aille icke bortvise honom, men kunde icke vid Månadens slut emot så väl mir Instruction som mot Lagen for Werket anföra honom till Lön. Hlo jag svarligen kunde vid Kytte arbetet sysselsatta dem som ägde rättighet att fordra arbets förtjenst; syntes mig denne Directeurens algård obehörig och sadlig för Werket. Under ett sudant förhållande mellar Direcleuren och megvar det, som jog afsattes från mer Befattning, utar att få bibehålla något af min Lon En tid durefter och sidar jag aterrest till Sverigd, anhöll jag om er pension, som altid förut till afgående tjenstemänd blifvit lämnad; min äfver en sådan nethades mig. Stutligen insande jag till Öfver Direction och Werkets Herras Belegare min Sopplus om en gratifuatior, hvarigenom jag kunde kommai Tillstånd att betala mene Pulder i Norgd, asamthade icke genom mischushällning utan genom nödvändigheten, att först bosatta meg das, och sidar vid afresan till Sverige försälje till lägre pres hvad jag inharidlat; tillika upguf jag äfver som ett bevekande skål, der omständigheten, att, under min Kinste tid, der Notska Specie Dalern var i sitt lägsta varde, hvilket gjorde min Lor / del ringard an jag påräknadt vid tjenstens mottagande. Hårgumte förklerade jag mig i samma skrifvelse willig, att antags nugon gon Proposition af Roraas Werkets Herras Belegard till förening i afsunde på den af mig underdånigse sökte Koppasverki anläggning i Öfver Directionens arade skrifvelse med ett nekande svar på men supplie har till mig ingått, men daruets nämnes icke ett ord om hvad jag vidare yttrade i samma Pkrifvelse. Antztegen Sill sist Mhan jag uke utar en rättoes förebråelse afhållo mig från, att förklara Werkets Werrar Detegard min tacksamhet för Dess vid flero andra tillfallen meg vesade godhet och upmärksamhit; och jag är full komligen öfvertygad att endast Directeurens insinuationer våtlat eller föranledt till den strunga behandling att utan fel i tjensten afsättar. Der utmärkts godhet och agtning hvarmed jag bemötter af flere agtnings vardo Innevanane på Roraus, Pall jag altid förvara i ett tacksamt minad, och jag will aldrig uphöra, att innerligen önska Deras och Norgis väl [marginalia: E3:33 11826] Några Antekningen rörande Bergwecken Schlesien A de tvanne Snovinser, hvaruté detta Landskap delas, är den närmast Pohlen belägne Ober Schlesien för närvarande den i Bergssmimn harssen Amenstones af set ofsunde gjamförligt, vigtigaste. Dep är äfverd eför en resand tert itereisantaste, At nästan aelt hvad män der för nu ge lig at denpa innans ösgliga Provins, år sinare tiders skapelse och ej änni ett halgt siket ham malt. Det är anmärkningsvärdt, att Hen otnreliga rckedom på mineralier af åtta Sag, som i denna Provins är nedlagd ända till ernare hälsten af 10:de Seklet blifvit limnad obegagnas, om man undard tar Sarnowitt Blybergwerk, som börgade bearbetas på 1300:ne talet, och de gräfdingar efter lettenartad Jernmalm, som gjandes wör de ait sedan 1:de Seklet breckade Suspenseller, ett slags Lämnsmede dervid man i in härd nära lika de vanliga hammar härdarne genast utior Malmen mdsmälte elter rättare upsognade smedigt jenn. Ännu wid medlet at 1700:t tatet itskräktste sig Oerschlapens Bergsmurig nanäringar till några Fnnverkstäder, som Lyckes af enshida Gsdbegak, ach alla utan undarag lemna i de så dådigt jern att det var förbjledit insöra i de ansra Prassiska Statennd. Safven Sannowitz bär jade vid kenna tid så aftaga i Hlypodductione att deejmäghade underhålla vattnes, och inställdes alldeles prå 1750 talet. Gensm Frerik den 2:dre besattning att midtect di otillgängdigaste Scogstrakting ar ägga trämne MMadugsper fför Stillverkande af Amition för Armechs beholm gjordes in Gynnertigon genom smd söljder vigtig sönjan att begagra Aorschlesions Amral e Ustatter De Fsfrra Jornvorston Malaparia och Sreutzborger hiettes drefvos lihväl i tjugu år fär ska tons räsning, innan de Kamos under Schlesiska oberBorgamtets kominustration. DDen för några eså år sedan eflidne Wergsverks Micestern Grafe v. Bedon vas at che för ltta BorgsColegium, oc det är till stänre demp denna avanlige ans outtnättliga nit ock lychligt utsörde plancr der sörcet iföga uppmärksum made WerSchlesien nu täckar för den ofantliga tillvärt Less Bergsmannanäringar under sista Rotulen vunnot a Im Provins, der förut arma, Afgna Potackar lefnärde sig af ett däligt äkerbruk ferman nu i alla brakter bergverk och verkstäder, som föradla ejallinast Matmes oh Metallen, Sutan afven det ingödda socket, Swans bildeg dock veset mycket försinas ginom den mägtigt ibverkande Karholcusmin En resande märher Snart huru titet de ingoddas bildning skur i jämvigt med de nya näringarne, men jus dorigenom interuserar honom landet så myctet mer och öfvertygad att bidringen vid sådane sörhållanden mäster medstora mäcktiga stiggå fram, inskar han åtense summa Provira yfter någne önslatna tatal af år Staton eller rättaret ke Söringen, som alltid och i hvanje land mer är inshilde nar tillgång bäde på nödige förlag och Sicklige porsarii att utföra stora företag; har under en lid af mer än 40 år uti dinna Provins, genom stora och indragtiga anläggningar och genom införande af der sönuet åkända samma efterdomen som ej helter blifdit fortlse a Jenn föradlingsmethader, åt den inskilda industric gifvit verk smältningen med Coaks Zinkbindningen mur Gallmijas och Stenkolsgrufvornes alfvarligare bearbetende äts atta för OberSchlesiem höggt vigtiga näningar, af hvicke få godt sam ingendera funns för 30 år Gedan, och da men set de betydliga productionsvarden denigenom hastigt skapats isett landsslap af 230 Tyskes qvadratmits arral, Han man knapt tänka fig hlenee omeligt och leslöst Provinsens och Innev anarinas tillstånd förut måste varitLänge måsten man i börjard för Grufvorne och Hyttorre förskrifva arbetare från Sacksen, Mamseld, Harth, och andra aflågona Carter, men nu är stärsta antalet af arbetarine insatde Polackar, hos hilka man berömmr en avanlig Härägtigheti Ober Schlesieks a) Jernlillverkning Den flora flötsbildning, sam med få undantag betrrcker tilla Proviusson, ger en Inart sagdt outtämlig tillgång på Jernmalmer asson egon natur. Största deln af den malm, sam oberSchlefissba Masugnarna tillgå dogöran 4 Stuns Handbuck der Gesgraphie und Statijlik, pag: 209 dra Bandet hämtas från trakten af Surnowetz, der ofvanpå en vidsträckt Rackstensflöts, på en yträcka af mer änen qvansk mits deemeter jermnatmen omsatlar med Gallinga och Blyglanss Churu desse tre, smmationer af de Gesgnoster som beskrifvit OberSchlesiins märkvärdiga 110to trakter, anses tillkomm under Samnra bild anings period, och endhanda efsnhållanders, har dock hvarder af dem en trakt, hvilken den kan anses nästan uteslictn de intaga, och det är egentligen bid öfvergången från den ena till den abra, som de förcksmma få arn hvarandra, att Grufbrykarin ej det ratt till hvilket slag han skall räkna den uppsondrade madmen. Derigenom att den PotsKalksten, öfver hvilken malmernre deponerat sig, och derföre är på stället kand under namn af Schten gestein, ganska nära foljer jordytans sjämmheter och afvanpå mahmlagret ostast ligger blots lettenartad, did. af vatten och luft Upplöst kallig, lerhultig jord, som Stundom gur ut i dogon, ellor och är betäckt af hvad SySkare Kalla Aufgeschwemmntis gebrige, och här består hufvudssaktigen af Sand mer och mindre blandad mid dirit eöndelad. Petten. har Wergsbruket på denna trakt blifvet af in alldchs egen be skaffenhet. Det djup, på hvilket malmen Hari föttas är obetydligt, och går sällan eler alldnig öfver 10 famnar, men vanligtdis derunder. Ieenmulms lagret, någon gång ända till Cuamnar inägtigt, består afmn decomponerad Braun Eischstun, som öfvergatt till ett omnt Jennariahydsat. Desär merandels myck och smängig; för Käriseln lik in dår lira H) Letton är en i Syskland allmäret brukad benämning på den lösd, leniga jand, som i fynnerhet förekommer uti Potstrakter. har Gusgeel Yärg och leknar hareeti sori uti atlt öfrrgt on jordblandad Jornochrd: I säkard forckomma i Henna letenace malm stora nästen af dels rens dels månganhallig Glaskoph i afmundade bollar. Dcre mat är det imora Sparsamt man träfgår det rgent liga malmlagret ännu öderomporeradt, i hvilket satt det bibshållet den Jaspisartäde natur, som uensprungligon tillhör don härda Pkonlsenstrin. Då likväl dinna härda malmsort utgåt en högst obstyatig del af mal mon, föres all Parnowitz-jernmalm under det ge mensamma namnet af Mild-eller Tettenmalm. Milde, Settin Erze) Genven sitt granskap och sin kangske samtidiga silining med Galdejex och Blyg ars la gren innehåller den osså myckett af dessa malmer, hvar före också lågan Från uppsättnings måtet vid Masugnarne om nätterne hur samma färg och utsunde som den från en Blyfmältningsugn, drifvan på Tyittiga Blymalmer, då den går Sjus i sättninger, och öfvensta fammen afpipard är aktid estor Platad Stås e ning mycket igensatt af ugnsbrott etter rökbund, så rcht på Lick, stt act Cogchon fförmård tillgödogöres vid Zinkhyttorne: Något skadligt inslytande horaf på Jer net har man y observetat. Sannolikt är Comperatioren Synnerligen ded Coaksugnarne, så hög, att alld Sublimoras upp gensm pepardi Det betydliga Jerninalmsdistrectet ved Tumovitz är privat i gendson och drifves för oo Grefve Hberrhels rik ning Det berättas att han dhraf drager en årtig revinuaomkerina 30000 Thaler Courant; icke osandrolettt, då årliga uppfordringen går till mulionor Eetner, och den malm som dinfrård försäljes utgör hefudinalmon ved de ftorsta och betydligaste af NberSohlesiens Masugmars Jern Grufsorne är i Preussen, hvarkon ett rögele eltor Står hushållniongen ved den under de allmänna Ombots vorston för Borgshushållningen: Så väl Lenna amtärdLigtat, sam Glottons och malmons Seplynne öör dorena gnufbrytning hoägt aregelbundordo Arbetes ic Derget göres nå Stah, utelketande med Kithachor. Då man för att Horrdma ät malmen, som ofta ligger i osammanhängannde Stora Könstar, Swantton Schöfver färesa sig ingeset ochupeteler gå genom härdsbrutird bergaster, fer man på Joordmatmsgättet det må hundspelet bredsid aet anddra, hvart sch ett för sitt uppsordrings Schacht; Parnowetzer omal muen håller danligen 25 à 30 Aldrig öfver 40 procenet Hfeord, och anses gifda ett synnerligen för stångjorno feedet, godt Tachjem. Trån denna malmsort alt deles åtskiljida, få till bildningspenad, som inflytande på 1Masugorsgångord äro trämma andra flag af malmor, som vid Franderkordföras under det gemensamma Sammt Risenstrine, i angende till derad stora hardhet och wastare samansattning ndt Lettenmal menne. Båda föras de rättast till Spocies Phomcisenstein och minchållas son Jernoked, som upptaget en betydtig pör tion lera. Dersgenom, att de tillsammans med de svår smäta Settenmalmerne ge en sätt ugnsgång, användas de medsörmånd, som en hjenlig Sefchninig för dessa i Doras Jernhalt räknas ejunder 40, sättan öfver 55 proceret Oet är anmärknings svärdt att desa, watandra ganska likmalmer förkomma i tränne aldeles oliktediga Sild ningar, af hväka den ma anses af Geotoginne för äldra, TernCont: Ann. XX. 18 28. Sid. 238. Lago Profil af Lalenze Jomgrufva r mil fr Rönigshutlei Obor Schlesien tagen från N. O. till S. W. en den gula Rackstmon, på hvilken Settenmalmen liggen, och den andra är dm ynysta af berSchlisuns omatinformationer. Den förra synes nemliger sumte dig med Stonkolen Synnerligen i grannskapet af Hara doch mägtiga Stenkals Potsor trässas på ett ninga djuplunder jordytan denne Phonisenstion, ordentligt lagerdes omvärlande med Letteni, Misferderan den vardliga sterckals Sandytonern och Rotylotser, så sma sa, att de ej anses försdarbete: Härdid för likväl anmärkas att i dessa trakter anses Koljlöttser under 30 tums mägtighet, y arbetsvärdai Ietmalmen liggen ryursagmga i störne om mindre bollar, mngön gång inda till fera rispunds digt, vanligon ihblige och i Flere rigtningar Sprickne, så att degå mycktet sått sänder. HDar och en boll liggon alltid för sig om e gifven Ven Letton; Yttra, Mkulet är också jomsattigast och mäst terhaltigt Inåt lilitogar jorntrlten och malmen blir renare Mard fer så Lessa Soctur ofta rediga som stundora åco qvor, men Refades astryck af varter. Wå ylera letger af sådana Soctar lig ga äfver hvarandra och omsärla med de andra flåtfommae o hicka hvar och in har några aå tilons magtighet har man obferverat, att jernmalmen i de äfre logren är rödare och merken, då han i de unFrat har ett mera blångtigt och ljusgratt utsende. Då Lettonmalmerne alltid slifva brostade uppsatte på Masugnen, rostas alttid dresa föreet, och man har observerat att de efter röstningen Slifva magnotiskan. sått förklarligt genom oxidora öfvergång till swedec. En betydlig portion vatton gåt arvid afvord Sorrh. Bisgade retrung visar uru denna matmen färe kommer vid Zalenze, 4 mil ifrånd den för fina mäg tiga fötser märkvärdiga Senkolsguisvan Könggsgrel Härvid förtjenar anmärkas den analogie som nisar mellan Kalenreformationen och dn vid Höganas Skåne, hvilkon PProsessor Reesore i Wettonsk Akadem. Handlingar fär 1825 beskrifvet: Jerntnalmen widg Fatonre brytes insast för Masugnarne vis Königshütte och Seskickas der i en leton proportion mot Pumowitz matmen, Eltom vid Palenae äro sådane Jermmalons flatser learbetade på ftere stallen indrn Oberschlesiska Stonkols gnefvarnas vidsträckta gobit. Den tredje och hista af de malmer, hvaraf Ober Schlesien, illvat sitt jernd är till sin Sildnings priad derv yngsta, och amtas utter de jorddrger somn bildett ester jordystans senaste amskapningari Decsa jordlager föra Sysarne uinder aet allmänna namstid Alusge Schwemmtes Geberge, UppsHöljd jore. Ner hvad Transomon ren Halju Montagnes de trirsport, och gå dermed till Hänna, att de uppkommit genom de sester storn vatten revolectioner, af hvilka vär jords yta bär så omiss Slanneliga Spår. Det är rödard förut nämndt att Lenna malm af bergsmännin noga Skiljes frun den, som ligger i och öfver fötsStalkon, och har ej sättan uppSöljd jord smedelbart öfver sig: Den Swurom nu är fraga, ligger medt i dch uppsköljda jordens inassu, och inbrändels i de Lettirhward, som åtfölja denna. Idin feta bargtiga Letton ligga nenngord tittådarne bollar af Phossewenstiin, som i Sterkols Formatton onmen de stilja sig från dusa genom i mörkare färg, mindre spruchen yta och nästan fullkomtig brist ipå sforstoningar. På många ställen går denna malmbüdning nära at till sieyttre jordlågron, på andra åter är den betäckt af mer och mindre mägtig uppskörjd sand, och Ocynhausen, somn gifvet in Letaljerad ges gnastisk beskrifning öfver Oberschlesion, anser samnolikt att under all den Uppshöljda jord, som. här sch der till o fantlig mägtighet betäcket större delon af Oberschlasten och Pohlen, somma malmbildning estecke egenfindas, om dess djupa lage under jordestan ej äftå gjorde arbetet för Kopssamt. Wraktn af Malaparta och Ieductz Surgerhyttorne i Gynnernet vid BabHossRis finnes stora förräd af denna slags in elm, hvaraf betydliga qvantitder antigen uppfondras: Afsen vid Schmolntz, belget melLan Glenditz, och Stibnik. bearbetas en annane vidsrädit Snakt som med samma beskickningsmalm sörser instar del af HBasugnarne. De tager, åsom bearbsas, ligga ostå nära jordytan några kfå eamnar från Hagon. Straktine af Sedeutz burgethyttan arbetas mäst på 4 fammars Kjap. De mägttguster malmlagton hemna aldrig till atris tjocktekmen vår 12 à 10 Tum; någor gång ligga etera sådana malmhvarf öfver hvarjandra ykiljda åt genom lager af blå Setten; MNalmen ligger i dessad hvarf njurförmigt i platta bollar i packad uti Letter Ballarnes storick är söränderlig efter lagsens mägtighet från en till Ha 5 tums diameter, sättan dersfder: sid mägtegare lagret, ju större äro vanligen bollarne: Pessaläro liksom lök, sammansadte af ofvanpå hiärandra liggande funna skal; de tilltaga måt i rikhältighet, hvanson man också gema låter denna malm ligga något uti på mad ugnsbackon för att blefva af med de ytter fattigare. Salen som då afvettra. Bollarne som nyss upphagne ärs härda, blifva äfven härigessom lösare och lättare att stå sonder för uppsättningon på Masugoen: Ocktadt den Lrogelbundenhet, yamttyckns böra äga num i denna bildning, finner man tidwäl ofta malmlagren afbrutne och utttängde af ofyndig blå lettond. Denna letten användes påmänga ställen till tegel, esom efter bränning får infongt rödstarg, men för att få teglis godt, måste letten ligga i lefton flerd månader och falla sonder. Anda till för omkring 30 år Redard nyttjade man vid OberSchlesiska enntillverkningen ickes annat ärd trädkols så vidltackjemssmältningen som Sed etångjerns böredningon, Tinst igom sista damnierna har beechet af Stercköl om brannmatorial blifvet infördt ej allenast ved Masugharne fvon Craks, utan man har afven försäkt an vanda dem till någon dol ved Stångjenns beredningen: Utom de storce Masi gres verHon wid Gleuivetz och Wärrigstrrett, gor båcta Frifsas för det Att männas räkning, ansandes Cbaks likväl blott på tro Mas ugnar som tillhöra inskilde. Öhuru tillverkningen af Tackjern vid dusa Hennvork, som tillsammans afa 8 Masugnar visot är gurgska betydlig, blir tikväl största delen af Obordchlesion masmnor smälta med trädttal, och de betydliga Skogar, som tillhörd några inskilda Jornverksägure lofva att ännu länge fönse dem med fitt bchof in Grefve Renard, fomager Colonowska och Ziandowitt Masugnar med 27 Stång jornshärdar, har skogar som temnas arligon 30000 Klafter Halved, hvard Klafter räknad till 108 tik fos, sum vid Halninggissa 64 abik fot hol. Staton äger äfverd sjelg vid sträckta ikogar, ifrån hvilka efå väl dess egone Jirnverk, som onskildad få köpa hösved till ett faststälat pris 1 Thaler hgr. à 1 Thaler 12 gr Preufistt Courant för 108 Cubik fat Barrträdsved: Dör Löftredsved betalas L: 2 till 2: 4 gr:t), och Kolon der af användas genna och med förmån äfden i Stångjerns här Len. Rotningon göres allmännast i res-milor. Don ofantligt öklade till gång på bränmatersal ssom StenkolsGrufvorne i Jenam aren gissct, har till den grad oinsttat behofdet af GRogsprodiutet, att dessas pris beteedligt ifaltit. X) In Thaler Peuesiskt Courant 24 guti Greschen - 30 Silber grosihran) utgjör de häften 1843 efter då varande cours gårestrag hära 1 Sr 36 s:r Swenskar Boruosedtur Don Schlesiske fatend (- 12 2oll) O, 9696. Svensk efat Don nya, 1816 injorda Presiska ustond den Shenländska) 1, 054 Do. Ön Schlesisk Sackter (6 /5 Schles. Tuss 6, 4659 Svenska jatt En Preussisk Berglachter 7, 8465. Do, do En Schlegisk Borg Scheffel, hvarostor Upp fandringen af Malmn sch Stenkol börättnag-3, 481. fvensha Cabithrfet Don så kallade Verkauf Scheffeln 3, 306. D:o 2:o En Prrussisk Scheffes 1/4 Jonnd 9, 0991. D:o Do En Tone StenHol eller Coaks 8, 396. 2o d:o I Svesk vectualiivigt gör ett Breslauer eller Schlesiskt Sund 0, 9504 Svenskt tt. v. v. och den Schlesiska Contnoml 132P sund) 25, 848. Do D:o A Pracesiskt 7 Jund: 2 Cölniskmack) 1, 099r. Do D:oo En Prausisk Centrrer: 110 Precs. PJund) 120, 967 Do D:o 1 Svenskt Skoppand Stappastads vigt 990, 9 Pruulsiska Pfuned 2, 644. Preusesk Coretrur. Som Jerntillverkningen i Oberschlepen ifrån och med Grufarbetet, till Imrets högista fördling, hwarken är rogale, eller står under Statens uppsigt och controll, kandess belappi ej med satterhet bestämmar: Ochinne Ober n Bergrath Karsten uppger i sett Archis för 1816 tillver hade ved inskilde verk omkring 300,000 Centrr Stångjern och Gjutgads sammanlagdt, men tillägger att Lenna rekning grundar sig på efter att shanslitthet sunska uppgistter af Scarena: Herr Abt vid Ribrik antaa derföre för Lämmelegin säkerl att oberschlesons Stångjerns tillverkning ansamt går till minst 280000 C intrer som qvara i det mrmäste mot 100000 SkHnd Sversk Stapelstads vigt. Då de fläste Masugnan gjutgadt utgår sstorre elter mindre ia af tillverkningen är det ej Sanslikt, att tillverkningen af Opetjorn är lika star med den af Stångsrn, och båda tillverk ningarne tillsammans tagne utgöra närmaro 600,000 Prengiska Pentner. De uismare underrättesser de på stället hast tillsätte inhämka om de digtigare af Oberschlesiens Jennverk gifva skad fanoliktat at dinna förmådan. Masugnar och Rukjerns tillverkning Innan vigå till den mera Speciala leskrifningen af ti Masuynsverk, som tid och tillfälle medgåfos åt besöka, söljer här en på de af Aminestratiasterd medde lade upplysningar grundad tabelarisk upppsatto, som tim nar en altmurd öfversigt af de betydligare Oberschlepin Masugnar, deras Construcction, Blasverk, Mamer m. m. Måtten och Vgterne äro alla Trecusiska. I. tn ordning vesett Derten, fföljer nu deras secelture beskrifning Malapana drifves för Slateres räkning under inseendet af OberBirgarn i tel i Breig divarunder det på stältet varande Hicktervamtes sontgrar. DDet är redan förut nämnat att det år det Adita, af de Rodgl: Brkon, och genom a pretiminare Yrsöh här hafva buesvit instälde i nästan alla gre man af des gröfre Jerntörädlingar varcten längs en sholla. sei möpster fös di nya anläggningar, som sidan i andrae trakter gjördes. Svänne Masugnar drofvos här sänge på indgång, och voro då de enda i Norschleping ded hvilka Tackornspiccer gohos. Tönsta försöken att smältan Sohtesiska Gepmalmer med Esaks anskälldes äfven hår af Grofvo Redon, får att sedan på ändra stälsen införas tis Malapana sjaf tillverkar ännu sitt jern mad berix Tråd Hal, Cousdsöögen af burrtnad Sedan Gjutgada tillvenningen isenare leder Sleg slyt tad till Evaksmasugnamd har Malapana mindestatt fina tillverkningar, och blott en Masugn brukades ome hcosudsakligon till Tackjern för ståmggerns smiedjarna, och emesanat äfveng till Gjutgörs Masughen nybygd 1022 gjonde i Ocober 132 sin anedra blävning. Mam ta Asnu på försök gjors stånet af Massa efter den me melhöd dom af SSchufre i Glenvitz är uctfärligt beskrifven i Karstens Archiv fär Bergbau und Hiittenttunde 2 Bandet pag. 116 och föld. assuri dar gjord af eldyast tera blandad med sand, beredd af summa tera förus brändi Ett. masugnsställe af sådan elökast massa har den förmän fram stone Kostar betydligt mindre i framför sandstensställin, att ugnerd efter en flectad blösning snarane, Han gättas i gång till en ny, thvaraf äfden. blir en hölid att ugssen förr kommer till hög vorkolelverter ning, utsod det att stältet af marsa, på dessa trakter åtminDen gamla ugnen var blott. 20 fot höd. Man hade höjt den nya till 34. Hr Ugnens och eställets öfriga dimen sianer, eå sidt vi deroms Sundd få uplysnings äno utagne i den eföregående tabellen i Ugran gick blästor från ett Clinders Vaiverk för vattendrifto Irån de Lvänme Cylin drarne liodes lusten till in gemensam Vädertada år gjetri na jernhållas, hvarifrån dolsedan allas åt badk Piutorn en för hvardera forskan, som liggor på Swar esio af ställets Långsidon. Malm och Kol Uppfordrades på Wasigns Hrras sin med ett af ett sänskildt vattontijul drifvit uppsordrings verk. Den malm, som här tillgodsgöres är aftvänne slag och har på stöllet namn, den ena af Wilysges etor Lettenera, den andra Stuferz (Thencisonstein) Lettenmalmen hämtad från Gropsstiin i grannskapet afProssstrelitz, och tillhör samma flåts foarmation, som bearbetas did Parnowitz. Den år, lika som den, mera lik en Jornlera än en jernmalm: Haller också blatt omkring 26 prount jerp. Den synes vara en intion förening meltan jemoxid, vatton, och lera mekanskt bländad med mycken fand. Stuffmalmen, sam år en härdare Phoniiserestrin ettt lerblandad Glaskops, tillhör den redan föruct Sysstrifne yng sta Jernpnalms formationen och Kommior från Babhowsky itrakten af Krutzberg. Den är rikare ärd den förra och och räknas till 33 procents halt. Alls efter de olika ändamål till hvilka tickjemnet skall användas beskickas desså malmer i störne eller mind are proportion med hvkrandra, eller sck alldeles ensamoe hvar eför sigo På Gjutgods beställningarne ärs så betyd liga att Masugnon Han deraf sy sessättas, hvilket äfvenn var Yallet, uppsättes blott Pettommalm andeles ocostad. Sättningen göred derafnu med 4 1r Cerctner à 110 pfund) mat 3/4 Pentner Hacksterd och 6 Korgar Barrtrads kal, utgörande, efter Hmastarens ppgest 34 eubik. fot preussiskt mått. Så väl malm som halksten väges pi Järskud pynderre innan de upphiclsas till MasugnsKransen: Med denna beskickning är vecotillverknin gen vanligen omkring 250 Centner, fällan elter alldrig öfver 300. Slaggen var ett mörkare eller lusare gorret glas, ofta juöröst och blåsigt. Då ugnen går för gject ning dör man ej gerna slaggen hvitt. Sackernet bler dåför trögt och faster ej så val i formen. Man säg deremotejiogerna, att Haggen häde här och der hvita dästa Korn, liknande qvartz, hvilket äfven nu var förnåkandet. Då den hvita skrygen utan att kvifvel är jernfmare är den gröme, sesne sunnslikt att Tuckjennets natur mäcktigt förandras af de jondmettelter, som ingå chmeté. Det hödipaller närligen tummdiger Hlark, att tå den gröna flaggon bildas med letet öfverstott af Riseljood, jennet supptar Silicium, då deremot did hvet florgBildninng, basonne synes öfvenskjutande och jernet ge nom sin Regerina med Halkens och terans Tradikaeler sänora de auglighet till gjutning som den i sörra handelsen hadess Detta får okad hoennotikhet deraf att enligt enlegt en af Prosessor Säfström under vär resa i Syfksand oss meddelad underrättelse, Herr Oveng i Stockholm funnet der Tackjenn tpepligust till gjutning, som Slifvit till ventadt af starkt kisechalliga Imalmet. likasom af den oid Losebo Bruk i Småland, des Masagow Saggen är att omstärddighet söndt af bprofedor Setström uppmärkammas dlles lika Walapanas, att smedin under Yanskoi zon måste lappa mycket slagg, som lihvil år mycket rå Lescho jennet faller äfven väl i guetnina, och man har Således mycket stod för dentrön aft in siliiamtralt hos Tachjennes till en vess grad, gör det tjenligt till gjummas. es myckenhet hällar till Tachjerns ugnar tillverka tes nu och farmningen gjordes iöppna sunden på hyttgolfvet. Formarne voro öfversållade med fire Skal Stybbe: All farmning är qlet till Hlockan 10 på för middagen, då gjutsningen Sörjas. Strygen rinner här ej utan vaktaron Hurar tillsamman en rusa i framstältes och sedan den stelnat drar han den öfver Lächningen sam består af en tackjernshäll: Jernet står då efs högt i stället, att sedan han inställt blastern, Harat at sem eller ferrStoggRossor soch framför och under Tempden insatt en färskild dentill fommas och passande slagg hossa sär att shålla fframstället någorunda vent från framminande flagg hamtas tackjernet i ikopan som nedsärckes si framstället. Sedan allat särdiga sammer blifvit fyllea, spådrages åtor blästorn och Prältngen Lönjar å nyo Gjussandens var ej ovenligt sin, mn de gjactne hällarnes fingo in högst slåt och hacher eptad På tackjenner ef skall amsansas till Gjutgadt utar utan till Stångjernshurdanne och Gevärfabre Hord, uxesättes titit eller intet lettenmalm utag blokt af den härda Phors veisenstein. Sättningen kan af denna ej göras förre an 4 Centner och /8 Centrier Kalhisten, mot slika kol sättning, som då Lettenmalmen rmältes. Phonensonstiin behöfver således ej mer äri hälftord så mycket Hack som den andra. Slaggen blir afsen med denna beskickning ett gränt Påsigt glas, men utane de hvita olöste warts konnen. Agoren kan från att smälta bara Lettenmalm, inom ett par Htygn förtalta bara Phonia senstein. Dit jern, som får deraf är ganska godartadt och anvandes till Meskötpyior. Man har lihväl fummit att utan någon etin tillsutts af Lettenmalm, det af bara Stufenne eller Thoneyensteind stillverkade jernet blef för detta behof för veckt, hvarföre också desse rekäre mal mer värlligen beskickas med letet af den mullformga Tettenmalmen. Collonowska eler Gross- Htarisk ligger 2 Syska mil ifrån Malapana, tillhör Grefse Benand, som utom ett par Masugnar till, dyer 28 Hamrar iStrakten omkning. Masugnen vat i gårg och man förchade, ved denna bläsning eftere interessanta försökiFär fönsta gången hade man stället af Adfast massa efter Schullzes methad, och dessectom hade mard gifeet ugnen tvänne utslagsbröst medtemst hwärandra; så att från såda sigor tappades både slagg och sjernA famman hung härmed hade man äfven anlagt 4 for mor, två påhvandera af ställets längsedor. Af att dessa nya tillställningar hade man väl ännu af erhåltid det något sättert resultas till vinst eller sontist, det var redan mycket att ugnsgången vär någorlunda gade Dygnsafverkningen berättade man ahvål vära betydligt assad. DDet gamlas maruansbrostet gaf likvåt mästa i gen, och blottobetyaligt kunde uldingar vid et nya tingend, detta kom af tillställninger, eler af pepans form, Svore var gammal och förmödligon ifsapat sia efter den uldre tillställningen med ell Absbegsbröst. Tikasom vid alapum Kreshedes eller Harades äfven här fteggon ur sstället öfverdämningen) Sättningen af Rol och Malm ssamt Pluess var ungesar densamma som did Malapana: Malmin Bögdes likval, utanl uppsattes efter mått; liksom did de Plasta enskilda tillhbriga Masugnar i Schlepen i Malmen hämtes från Ilere hall: Stönsta delen af be skickningen ulgör en rikare Phonusenstein irån Trakten af Gross Ströllbz, der malmlogret, chun törande till Samma formation som act ved Surnowitz, är mindre vit i tradt och renase från Letten. Wagot af Tarnowetz Ltten malmen Kommer äfven het. Stoggerne vors till färgtertur och yttre förhrållanden i allmänhet vida gjumnare ärd Balapunes, hvars den om ständighet, att beskickningen ej väges på ugnen som der Sannolekt har stor del. Masugnen får väder från ett Kist Wåsverk, drifvet af vatton från WNatapankflöden harifrån en Canal blifvet Scittedd. In stor de af tillverkningen går i Gjutgods hufvudsak tigen Ugnshållar, hvilka här påsamma satt gjectas sam bed Malapana: Fanseende till de rikar malmern är här veditillverkningen betydlig och utgår i fultgod Jann gång 7 à 8 Centner i veckan, Hgnord gick nu på 6 veckor och hade på den 5te gifvit 675 Centner Tack- och Gpeti jern tillsammans Utom från Masugnen gjater man från tvänne Cupstougnar. Ben ini af dessa var så vida dlik vanle gå Cupdo ugnar, att din vhr omkring 8 atnar hög, och nw inrättad tall at försök att stract öfver forman ned smatta Tackjernsgösen derute på det sättet att denna genom en af Cong spiing mittemot formsidan skunde inftickas och fuccessive nidsmältas. Hurvisa detta visat sig färmånligt tordel vara sätters då man derige nom får sin hsg pelare af bara kol, esom vil förstära hvarandra, mrd ej Runna synnerligen bidräga till Ferneto ymältning. Gleuvitt Sedan fönsötten att mred Sterckal tillgadsgöra de efert siga berSchtesiska Jernmalmerne, sumt föredla Tackjennet till Gpetgods blifvet vid Malapuna gjorde anlades sletta verk åsomn af Reden på all man bekastnad vid meddet af 1790 Halch, ssedan säde han Gelf och några änne lifdande Trenssiske Borgsman farut vistats ett par är i England och der idehämtat den detaljerade Kärinedom af handterngen, som fordra dis eär ett sådant Yöretngss Styrismannen vid Glinvitz Her Hiiten Inspector Schulre, samt Machisser Jorssee tar på frmina ställe Nokhausen voro blared dom Jor kickades på allmän bekoftnad till Englund och efr ter herkomsterd, jämte Wedding verksamt deltogs utin anläggningen af det verk, ia hvilket de ännu tjra i Atti Att de harvio äfven i nästan alla ditalller fögt Engeysk madel, är såtedes icke underligt, och att vär så mycket Lämpligare, då malmer ash brärmnatirat Ers af att delco psamma arh som de, Swanmed estönster delck af Borg lapdr jern tillverkas. Gleiwibz är beläget endast tvänne stycska mud ifrån at stora jermmums sökradet vid Schnowibt, och ännu narokare don födesina oyteqie ftotsen markvärdiga Zobrze Stenkold grufva, från hvilken på in Hanal, omedelbart sammmntängande med grufvans farbara stoll, etenkoten efras till Hyttplassen. Sillverstningsbeloppet af Gjatgods går nära 30,000 Centner årligen; i dande Slika med omkring 100000 Thaler preusiskt Courant, för hvilket nära 150 arbe tare sysselsättas. På malmon är mycket efattig sch gällan ger öfver 30 procent junn kan man tili de ofantsluta liga massor af malon som eenda ugn Skall Borma smälta under en p af 8 till 10 månader, den vanligor ärgånge Då man undantar de eförsöd som gjördes i Ma Lapana Masugn at smältas jenmalm med stenkol, är Glercitz ugnen ogenteligen den fforsti Schlesiska Coikongn och dertill med den första af detta slag i dela Tyskland, Hanstre äfven på Suropeiska Continenten. Då väl till Köjd, ffor öfrrge demensioner är den all deles olik de garma trädKalsugnarne. Din ensarershet man samlat häf, har sedan bligdet begagnes vid de yenare Syggnador af denna art, som gjorts dels på at madels på enskild bekastnad. Öter all anlednng är Masugns dritor oed Gluvith Esaksugn upparbetad till in hög grad af sutekamlghet genom den rgsningsvarde Schukzes med fällsygort och oc kötteligt nt samlade stara förrad af enfarenhet. Gleswitz Glicwitz ugnens forsn och byggnad syrres af Inb. Frg. som vist Sucrel hela pipun hillar på de nymliga hvalf, som gå under stallbotten, och ute hvilka Bla Storm ledes från Häsmachinernd: Sipan är alltigenom inurad af edfast tegel. De ugnsdimensioner hvicka så vål på nningen som uti din forsgående tabellen äro upptagne, äro af Schubre gifnd och meddelade i Engelskt mått. Han Ansag Conkbugn ej gerna Munna vara under 10 fos dög, men vl dörösver. Stältet var af eldfast massa Hter Schekzes medhal, men häde till Sempelstw o Sandstonshåll, såsom fustare att brysta emot. Dot ina Cylinder blasoortet drefs af btt vaktirchpeel; ett annas appliuradt till en Angmachin var äfver denjomte som ostast i gång. Angmachinen var inrättad på Hen Aldri Bohltonsa methåden. Då såda BlasverKon gings var Hästern ganska stark; den ofartliga Lust idlum som inresar i ugnen på en minut dynis aflabellen frammnsörd Till ett åstadkomma en fullt jamn blster har Hobrhausen inrättat en vatterdre qulator som är på en garg inttel och svarande mot äntamalet. Din från Cytinderbäljorne eckftromonande lufter ledes in uti en lusttot, nedat öppen reservoir, som står omstjelpt uti och har communication mden annan redares syud med vatton: Så länge ingen lust från Bäljorrieinströmat stå vattengörnd i båda Karlen lika högt Då dindcomprinserade lutten från Blåsverket innester nedtrycka åter vattnet, som i stället uppstiger i den yttre reservoiren; Om vattinytans qvadrat innehall i den om stjelpte reservoceren är lista, med vattengtans utomtring den, så stiaer vattnen i den yttrd resarvoiren lika hagt, Som som blastorn nedtrycker det i den inre Ars deusa ytor åter olika förhålla sig förändringarne i datteschöjddenne omvändt djom vattinytorne. Hobzhausens vatten regula tor var så inrättad att ytornes qvadratinmhåll 8 fot var fiutt lika, så att den coppormerase af teres täthet Hunde uttnystas i en vatterd pelare lika höa med fikill en naden mellan vatterdytorne. Blästern var käl van ligon fåsturk, at vattnet slod i Hen yttra resarission öfwar Staket på den ire, genom hbichet Saen ismporine rade lusten i ett uppgående tackjerns rör lodses till Mas eagns Sättorne: Öterd resenvoiren var vattentått murad af stön, den ing fammansett af gjetnn lusttätt hop fag oc Tachemnshällar d Eylindreetne i Wlåsverhet för Salton haf da hvandera 3foh 101/4 tum i dumeter: Ristongores rest Hsat 1 1/2 tuml. Då hjellet går som starkust gör din 10 Plag. i menuten. Wed Angrrchins Blåöverttet håde Korg Cylöredern 1ssot 11 tums deameter, Blås Cylindrarne 3 sot 10 3/4 tum, diameter och 5 9ots 10 1/4 tams vest, gör 13 /2 13 Ytag i minuten da machine går som sturstust, som alitet inträfser då det andra Hlåsverket under Bläsningens gång behögver repareras och Angonachins blåsventer mäste eresamt betjena ugnon: Blästerns styrka från hvandere at båda Blasverken Qvarar mot 1, Wreml. H:r tryck ny ning på quDrattumen På båda gå tillsammans pärar blästern som i ugnen innysar mot 1, 84:o tryck ning, då nämligen tittorne hafva 2 1/2 tums diameterd All den malm som vid Glecieitz smältes Höpes af Privata porsonor mäst epard Pirnswitt af Lettenmatmnd forman Formationord: Sj mindre ar 1/4 af Serd Lettenmalm som här förbreckas Köpes af Grefve Herchel De andra 3 hamtas Från Magtg och andra smärre Revierer om Kring SunnowetzI Blatt attondedel af Matmord at göres af de rikare Cisensteine, som hämtas från Stenkols farmationen vid Mochrau och Trresche För att Kunna hålla pris med Gnufagard och malmforstare har virkot alltid ett upplag af 3 ars) malmbehaf. 1822 förbrekades på Masugeren 9510 1/2 Ponners Vettemmalm Semt Eiscrestcind 1354 Summa10864 1/2. Tanner Walmn en Tenner Tannowite Vettenmalm uppgafs vaga 510 pricusiske Ilfund: En Tonner Gssenstecne 50 9 precssesshe 1 FfFuni Brobchafvet af Malm sutgör eredes för Glicwitz Masugn 5603, 241 precess. pjuns eter ganska Kära 62240 Svmska Contner och det malmförrad som var upp Frydt på Hyttplatsen omkring 180000 Centnor. Den Lttenmalm, som här smaltes, leknar mora en jernhaltig tera än en jernmmalm, dess halt varierade likvälunder Novosber Manad 1823 medlan 93 och 3:n procent under det jernheltn hos de eså kallade Le Jenteine variorade från 34 till Vt prowort, enliagt de prof, som Schulze sjolsanstälde för hvarjd vicka under Hasningeni Tamouttz matmon är depsectom myc Kot landad med Galmeja och Blygtans; från uppsättninger vid Gseiwitz ugnen går derföre en synnar ligep om aftparna vacter hg Tink böge och på öfne Selen af pupan har i mångu är sumats en höp egns brott:r hufvedfahlgen bostånse af Einkorrid, harföre deri också vid wydognice hyttan blifvit till Tarckbland. ning ning med förman begagnad. Ditta ugrsbrott är ige ket tungt, brunguet till gärgen och har en knottrig yta Ocktadt Settermalmes ftore halt af flygtiga inetatter blifva de lihväl allding rostade- utan uppsattas direrte på uignen, sedan de legat 3à3 år i stora hopar uti förå luftoStenmalmenne Ysensteine blifva rostade i färskilde asten nar, som derigenom att de års flutna på alla fyra sidor hafva mycken likhet med in få kallad Gosttands Fark Agn. Den munda pepan har vnligordl 15 fots höjd, öfvensk 6 1/2 fots nederst i botten blott sats dcameter: Uyneres botten utgöres af en rost som iche har en full alns breds och hwans jern ligga tatt för att icke göra starkt lustarUngesat midpå pepans höjt harcden or beck af 7 1/2 efts Liameter. för att uttaga den härdiga rästade målmen äro på tidund mes Swvarandne belägne sidor p2 ugnar nedenst stract ofvanfor Rosten Hal, som man Hunde Halla bröst, hvilka under rasfningen igensättas med tegelstenar: På Nastugnen skall fyllas, lägges i botten letet gurssa Stenkol der afvanpå kommer malmen hitals med små Esaks utsläredade mid något sinärre ofvafde Storckol för att befordra antändningere, ssomgares nedifrån vic rastord. Ett dygn efter antäredninge Kunna redan sedshålen öppnas och färdigrastad mat en ectrifvas-vanligen är den till hulsva pripares höjd fär digbrund När obrand eller haljbränd malm Sisar g i uldragsbrösten tappas de och fyltning göres åter fråUgnskransen med malm och Stenkal hvarstalb 462 in 13 Imar kunna utdrags halm åter äpmes och efyllning af ny malm repeteras. Mastningen Hard på dett sätt fortsättas få länge man behagar: Halåtgång en tervid denved räknar man till 100 Cubiksot Backz Couhs och smärre Sterskol tillsammans, för noWing af 100 etennor Germpalm: för Shvarje Centner sma des ganska mera 5bubik fat i Den Hachsten hvarmed malmon påasnanen beskiiHas är en Pötskalk från Mockrall, sönedenstagen till sönsäggo Storlek, och uppsättes utan annan forseredande be handling. Till Brannmaterial för allå delar af prscusenne wid aetta Verk användes uteslutande Stenkal, dels rå des af svastade dter genom rostning fön till Coako. Alta de stervförvanshadl kol verttet behäfvor hämtas frård Königinn Coresen Greber vid Zobrze, belägen in Knappmis ifrån Glelivett Greuso van år Könungens och drisves eför Statens räkoring. I sammanhapg mes de öfriga betyssligare Sterchols grusvorne i Oberschlesin återkomma vitill en närmare beSkrifning at dinnu Gnetvas märkvärdigheter: Här må blott nämnas att, Sula Grufvans brytning af så HalladSticckRohlmn, som Fatgör. omkring 3000 Scheffel i väckan år dereetes till Gssiwitt, och af Smnakolmn blott de som kunna coakas till Back Couks, de öfriga småkoson försäljasd Stenkolms förberedande till begagnande i esmältning har deremot här eord plats, sädan nämligen man vid Glecivitz brukar det; i hufvudsakon alldels lika med Swad brukligt är vid at uara Coaksverkord, btott i frrär re omständigheter olikag efter Stonkolmns otida beskafsen het, att hålla mer eller mindre betumnd hv äfvelsis, o. d. m. På Masugnen användas tré forter Esaks Stuckksako rattare Muboaks, BackBoaks, och Csaks efrård tjärugnarne Muboaks Milbsaks hafva filt namn deraf att de boredas i milor det afseendet lisvål mycket olika trädRolsorator, att lust draget under sjelfva operaationen söga eller entet hämmas och att lågan frun de brinnande Halen får på bekas nad af deras innehåll af Pvasel och biticmere, brinna foitts Csaksmilorne äro äfven mycket läga och af en hulannand sapnad än trådolsoyllorne, med hwilke de hrafva ingen ting annat gemensumt an att Kölninger yker un der bat himmet och att de lilha med Secsa f7gbbas igon, då milan vesur tecken att Kalningen är förbl Till StonRolens esakning utses en torr Ej sandig platsär don fandia måste en utteficcel bottep göras af dera och stenkols ästa sammanarbetade, och några tum högt slag m. Milans längo varierar efter lokalo af tillfälliga om ständigheter, för närvarande brukas den ved Glecivitz 15 still 25 alnar i länge; på andra ställen 150 à 60. Brddon är noggrannare och göres ej gerna öfver 12 fot. Endast de Större Holon Kunna andandav. i Coaksmilan, allh. hvadsom går genom harstan och som Han vara at 1 à 2 tums storlik blir g eakadt, utan användes under Angpannorne och annan etsning der man vill hafva långsammare så ganse ed. På en mila skall läggas frännes sönst i dess midt långs ester ett Srore lika, Hångs som Swiilard fbör blifva. S:t Swanje aln ester detta Isöre sättes alnslånga trspådar. leh för att under milans Säggning bibehålla medel-linceri dels och hugvudfakligen för att då milard är särdig, i de hål som de slemna då de uppryckar, tända don. Ibotten medt efter milan resas nu de största Kten, Coanligon oche högstafen inbik fots innehåll) mot hvaranidra, så att de Filda bilda en luflig Kanal efter jondbacken Dennas vidd ractar man likvrel efter Itenholons beskafferchet, som syrnertigen Winnehåll af betumon Mun vara mycket blikel. De betumenösare Rolen ger man mindre dragderigenom, att de Nora hoten sicke få luta få mycket mot hvarandra hetan stå hwarandra nännene, och twärkom fför de här dyre och torrard. Härester rättar man äfven Milans HöjoWid Eleiwitz, der de betuminäsa Stenkaten från den 21 fot mägliga Tockhamerfötser vid Zoorre huf ag vudfakligon användts, göres Milan 30 tum hög och hela melan innehåller efter Herr Schulzes uppgift cerca 5000 Scheffel eller 1653 arbikfot senskt måtti På andra ställen der Kohlm i allesandet äro torrare göres Wilornd Socksö tagne. Kärmast de stora Kolior vid bottin ef ter mittin läggas dels på sidonne, dels ofvänpå allt mindre och mindel kol och slestligend täckes och jämnas miland med Kel af dà 3 enbiktums Ytorlek i Abilan, esom vid Gheivittz göred vanligen på 2 Sagar färdig har ganssa hära paralleli pepedeskesorm och sär ooetydligt Kullad medterter iford längd. Tradpalarne kunna nu upryckas, och i hålen, som de Semnasker melans tänsning med brinnande sterkal. Öter Täk timar är melan i brand; och fortsas att brinna 40 à 18 timar. Torra och hända stenkal fluta redan på 12 316 temar. Wäderli Hons beskaffenteg har naturligt dis handed mycket in flytande: Under hela Leden dom milan brinnor, men syn nendiaen under eönsa hälftid af dess brund uppgår dinifrån en tjock rök af brinnande hvagvel och betumen, som om nattenna eir in fura tar hög skömt blå och nod läga i Bsaksmästaren kar under bränningen ingen ting annat att estonse, an att, få fars lagan spå något flälld upphor och in Ld Swet aftha visar sig der, ginäst täcka det stället med Coaks muchrått stonkols ftylde duger härtill aj i Som starkaste tustdrag et soh fåledes afven plyndfamaste rostninger måste sie ded milar bada ändar går vahligon melans täckping med Esahomull någorlenda regelmädigt från båda ändarne och ssist i midten, der Roten blifva fijt härdiga: Wilan får nu Ivalna, och lemnas vanligin 32 Hr Lagar inan den rifses. För att under blasnin gerws gång jämnt kunna förse ugnen med fitt Evaks betraf, fun nos herförd shre bresevid hwvarandra liggande milor och milpsat eser som aflöste hvarandra och Postes alla af en Corksmystar sam hade 2 à 3 andra arbetare till hjelje sid Polens inkärning till o. d. Uppmärkpamket did melans Sränning att i behörig til göra tappying med Coaksmull är härvid nödig, om ej de orhällne Coah Pola blifva för lätta och odryga: Fär letel brän da Esako Måda deremtet Masugnsgången genom fird obenägenhet tatt under gången gensm pipan fonstöras. Tasfunde på Eoakoprovenin af de rå stenkolen, antar man id Ghiwitz såsom Constent att en Centner nå estersål gers sstort 5 Centner Caaks. Pvohlm räknadt anses de i allmänhet icke ndergå någon förändring, utan en Tunna rå stendhal gifvar on Linna Boahs. Pochhamer och Insiedel flötsen vid Lodrze gör siärfran ett undantag, ty kolen från dem Jorora i valum Sprocent i 1Ponne Stenkol väger 301 preussiske stfund 1 Tonne Coaks 190 1/2 a , Backbeaks är en sämne jort oakade Stenkol, beredde af de få hallade Stacbkotdlen eller sonå stol yom altid falla Sid Trytnin gen af de stora elter Stuckkolmn och fvare således i det närma i steg mat hvadman ved den vanliga Grufbrytningen Skeller Desh Kunde derföre rättast öfvensattas med Stenkols sy lta. Då Lenna StenHolsfylttn består hufvudsakigen af mycket förå kal, fornd reakade på vanligt sätt skulle blifva lika somå och för smäld smältning obrukbare, om de ejäga egenskapen att under ssakningen sintra tillsammans, och derrgenom bilda stora stycken; Kunna till Bachboaks endast använ dab Yyltonne från sådane plotser som gifva till den grad betuminssa kol att de vid en hög timperatur ferctra till samman med fina minstå delaer i Wärkverdigt nog att den forut nämnde Pochhamer flötsen i Zobrze Grufvan är af alla de oräkneiga större och mindre Stenkols flöhsor som i Oberschlesten arbetas, den indahvars Bol ha den egenskap att under affvaflingon baHr ihap, som gor den ett så stors företrade frion för alla de öfriga. Genom mägRigheteod att af de, i betydlig pro partton mot brytningens hela belopp Fallande Stonkolm tillverka på smältning breckbara Coaks, beredes Grufvan en inkomst som for de öriga Ctserns blott till obelesd. len del erhälles genom de stora partier rå Strub Kohlen Som dils ligga dänvande, dels till ett höyst sindrigt uofärsäljad i orten till värmning i böningsmum och Hökk. Då in Schettel grofva stonkol Kastan 5 Silbergrosthing 6 Pahler Frimsiskt courant, saljers sma Koten till I. Selbergraschen per Sthuffel. Beredningen af Back Boalk göris i ugnar mycket lika Bakugnar, eller en äril betäckt af ett flackt hval vid gasveln framanförd Corsedt med en öpning tillräck ligt stor för inläggning och uttägning af Ksten: Ugorn än så ytor att omSring 12 abith sot Sirckols sestte Murs na inläggas, 6tum högt. En bränning i ågnen varat 6timar och denunder. Då Holen genom hvit asska på sstan visa att eakningen är gjord, dragas de ut och sälHas med vattin. Iden äno rödverma ugnen inkastas en en ny portion Stenkolsfytta, som af hettun sjelftänder fiag och coakas; på altta dätta sätt kan bperationen fors sattas få längd ugmior ftår bi. Backboaks lidna fför ett ovant öga julkomligt Coats af de grofva Roten i ett vanane öqu skiljer dem någorlunda sätt från dessa ty man uppticiker dels att Styckona ha uppkomores genom smärre Hols sammansintring, dels att de innehålta i sin massa Clisor af lerskeffer, som mer eller mindre mägtig oftast ligger bade misterte öfver och under Plotson Och dersöne till en icke obetyalig qvantetet firines icte alla stenkals syltor. Back Boaks är äf den något lättare, in de som akas i milor; vid Ghiwetz upptages om Tonne Backboaks till 173 proacs. Pfunds vigt, så de an dra eller Milboaks upptages till 490. Backboaks uggarne ligga. vid Zobrre Grufvan, hvarefrånd de transposteraas till Gleiwitz och de få andra Dork som begagna Norrde Det tredjd Poget Coaks, som ved Glicivitz an väreder Kommer från Tjärugnarne, och Hallas denföre djunegresCoaks(Thecr ofm Csatls) För att uppsamla mn del af de bituminasa angor som under Csakning i öpen mila gå hett fförlonade har man did Gtinvete inrättat sänsilde ugnar för att af Stenkoton erhålla tjära sch beck. P:t denna Kolnings- och destillations apparat som fynteogad och ändamåls enlig ffinnas retning och detahjörad be Srifning uti Karstres Archie silr Bengbare und Wictton vesen 1ne Bandets 2:dro häfter pag. 813 afl:r Derektär Sedenstjenna omtalar äfven i sird resa gonom Eorgladeo rag Hr denna mettrod att sarla det Situmer Iee ecr. Forcko Emn, såsom on uppfinning af Lord Dundmald. Till Gliivita har den också blifvet hämtad från Englard. Wan Blagade Klagade öfver en dalig affattning på de prodiuter som thärugnanne gifval, harföre ochså. Wotten leten del af Verkets ftokkols behof på detta sätt behandlas. År 102o wakades uti de 4 Sjärugnare 4458 Tonnen stirkal Swvaraf erhöllas 3477 Tonvn Esahs och 38080 qvast 129504 cubil tum tjära och beck Afdo, tronn nu nämnde Ssaks flirgore weses de yom komma frn de öpna midorne här bäst, Sjärugus Coaks der mäst i gådhet, och Brct Conds fför de sumsta i Nod vamlig gång ete Masugnen utgöres Kolsättningen af 3deler Milpsaks, jumtt Tjärugns Bsaks, så längt de räcka, samt 1/ Backboted. Bal och malm uppfordrades på Masugns kransen af ett särskelat uppfordringsvirk för vatten med Lubbel Hasladt hjul. Noles uppsöras i vagnar af faman e skrufsade Sackjerns platur: Watthord förr består af tvänno luckor som sluta tillsammans kan med ett upptill sästat handtag öpnas, då vagnen, som gatt på ett stipt ke jernvar kommer medt öfver ugns pipan, att jernvagen äfven räckor. Malmen och Rucken uppvägas i backar eller parallelipyredesska lådor, af hvicka vanligen 4à Futgöra en sättning: Utom malm, Kulk och kal stillkommer ett för Csaksmasugnarne eget beSkicknings ämne, Stagg, som annans är att delören. Min har nämligen sunnit att med de här breskliga Matoner och Brannmaterialier Smaltningen gur eför torr utanen tillsatts af Magg, som väl i Sönjan göres ftarkast schminskas något under båsninger gång, men ännu på 14:e veckan gjondes den med oonstring två Centrior på hvarjd sattning; och man vuli äjven änmed fort farae En En sättning utgjorde i November 1823 vid Glecivitz Masugn Bsahs 2 Ponner Malm 4 /8 Centner och Slaggenad Centnor Rackstens tillsättningon göres vesligen med 3 à 16 af Malmens vigh. Om bläsning isom sni gick var dor 32:dra Yedni Vörkets anläggning den var bonped i Augusti månad 1823 och och den sista veckan af Novomber var den 1:de Bhöningen På de Hvackorne af November gafvas på 10vr sattnin ger 477 Pentnor Maloner 2154 Tanner Eraho, hvars MlCoahs 1606. Tjärugnbsaks 280. Backboaks 268. Immme 2154. J emt 805 Centner Halksten. Yter degeprof som Schulze fjelf anstälde för hvarjd secka under blåsningon hälls, under denna månad Pöörse veckan 3335 44, 0 procent Letteomalmer Stenmalnat Andra 33,5 30,0 Predlje 330 34, 5 Fjende 32, 0 34, 0 proceret Att malmennes halt quenska betigligt inom Honot tid varce rar synes häraf. Sikjenns prsonuen var dock Tammeligier jämn, och utgjordet under blasningeni 11:d vucked eer den 1:o af Masember 12:t vackan 2:di af November 322: 366 Centrur 13 / 371/2 340. 14:o. H:de 348. Berrtorer Summa under November 172 anad. 1378 bentrer diverse Skikjörn. De hania tattorne hade till denna blaöning hvandera 3 1/4 tums diameter och Blästerns styrka, varierhede efrård. 1, & till 2, 1 D:o på qvadrat tilmen. Schulze häde i fird Jannnal, hvarietur gåragående af honom meddelades för desa Wvuckor anminkt at ugnen val torsför att lemna hibriges granes cilen, men alt under 2:da 3t och 3:de veckorne af menaden var jernet vid quaran guton Söklacke lhväl något wuss im Brerchi: Onsakon der till ansag han vara koln från Entiedesslöktor, som häller mycket Anthradit och Schiffer. I sönjure af Lerember erhällas bättre Crads, och Schubie var sedan nögd med ugosgårngerde nyss föregående Kläsningar äro utdragne utur Schulkes egna Töljande Summariske Preultat af de vid Olciwitt gjorde inteckningar: 30:ne Coaks Campagnen 1820-1821) gått i 10 månåder med C115 fättningar, på hvicka uppsmälter Dettenmalm ffrån PanCowitz 23360. Certner Magto 16668. Stenmalmen Tran Beuthen 3255. från Wo ch Hrav 5496. Summa Walm 48389 Centner Dertill åtgått boacks för milorne 17423. Pormer Kalksten 8503 Centrier Hjärugnanne 3389. Backhoass 3187. Srhållid Summa 23995 Tomner Tackjenn för Cupolo- och Wamugnarnes Schof 12496 Cerstrur Gjutgoas till af salii 1548: Dr för eget behof 1145. Summa 15789 Contruer I Imedeltal hade hvarje kolsättning af 170 Tonne draget 3 Cintner 50 Hd 380 Pr. pfund Malmor samt 64, 1/2 Psund. Halksten; och gifvet 1 Cent:r 9, 4. [pund] 1184 [pu Tackjerr, En Conner Malm Felédes gifvet 34 [pund] 7 1öd - 31 pr C. Iscon. Mot 1 o0 vigtsdedar Hacksten har kunnas uppsättas 587 del ar Mam. En Centner 110 [pund] Tackjern sondrat 3 Centner 3 pund] Malo, 60 [pund] 0, 27 Back Bsaks Seckotillverkningon i medeltal ureder Sacta bäsningerd 354 Pentre à 110 Pr. pud], sam gör i serck Stapelstadsvigt tatt öfver 134 Sklund Under 3II: Coaks Camgnagnor (1881-1822) som varade tva veckor på II:t manåden, gjordes Kalksterd 1, 58 Tonnin Bochs, hvar af 1, 37 Stücch Hal stas Månaden September 1821. 755 Pattringar 2:dra Månaden 1304 Predje 1043. Fjerdi 1075 Pomte 1397 Djette 1258. Sjunde 1269. Attonde 1503. Pionde 1785. Pronde 1099. Qvechor af 1:r manaderd Juli 122 395. Summa underhuaklasninger. 12283 Sättningar på twilka blifvet uppsörde Malm af alla stagen 50147. Certner Kalksteri 10051. R:o 6setls 24566. Tomnon. Beragerhållet Tackjurn 17126 Centrur 6476 Mkut Svoresk sta pastadsvigt und 10 1/2 månader tillverkade. Do På ensattning gifses gåledes i medelkal i Fonner Conks 4 Contnor 9 [pund] Jerralmn 90 Hp Kacksterd och derafhållet 1. Portruer 43 1/2 p Packjeon Adlmenne gåsos i Masugnen 34, 15 prorart jord Sedsatori af Stemmatoner ulgiordt 349 eglg Retor met mar 1000 debar Tetter malm. Mat 100 K. ar Kalksten uppsattes 498 delar Malm En Centner Trekjem fordrat 2 D:ror 102 [p Malm, 644und] Kalksten, h 13 Tonuon Bakr, hvaraf 15, 8 prorent Wack Couhs. Då allt jorn som Ghewitz Wasugn tillverkar, användes till Gjutgbds utingen derete uti Masugnen, eller efter omswrackhung på Pamm- och Cupolougnarne, är det dess tjenlighet för detta ändamiel somutestatande af swDes bästa dgjutjernet var i brottes gryhigt och seilikorn ligt grätt dct håller graphueten upplöst och jämnt fför dad och skiljer den sällan eller aldåsig från sid. Om grapheten går åh ytard på jemnet ansåg Schulze ej ugnsgångeri vara gad: intergen äro Kohden daliga eler Har forman fdt nas, eller har Hallt gods ned kommet Forman fatter nas 1 1/o Om för stark Bläster använedes; malmen smältes då resan öfvan fför forman; To OmMalmen innchåller för mycket mekanisk inblandad sand; forggen Slin då som yten och Netnar fort, fanoliks af för stark Kisefordsprecent, fwvilten med de feste jarvarter bildar Krogssmilta föreningar. För Stark Kolhalt Nas gjatjentet fes man e heller gerna. Et så beskatyadt horg bildar under om smältningen för gjutning ett Ihinn som läggor sig på yran af den gjunora punm delar, medahonger och dylikt griauen och gör honom mendre duglig, och atteello Bdundia om det är fråga om Gkarpa astryck, såsom Machin Gteiwither jemet sådant aet kommer ifrån Musugson flyter mycket quiikt icke olidet särsten vid koppar och Sidvessmältningar; lekväl utan att som dord kasta gonstor; då ugnsgången är god är aet astid tttet Knottrrgt och pbröst på ytan; direett irån Masugnen gjöts ej helter van ligen i öpen sund. Ester föregrende amsinältning i Pamm Sch Cupot Kgnamne fyrtis denna jemets egon skap Jonsvinna; Det är ochså mäjligt att Tachjemet från Masugnen, som dar hvad Syskarne Halla Halberter Lohcisen, gonom omsmältning mellan Esaks i Eupots ugnarnd blir gaares grans K. Huru och på Swad sätt at undergår förändning gonsmg omsmältnung i Sederberugname tarde ännu ej dära få sulla utredt. Schulne Frade Lidtväl obferverat att det grå jerret Fur i Olammugnorne hilltard. Glinvikk jernset Srijon per Sunder affvalningen mäskligtt; Man harlihväl ob e senverat att Lenna Krympning är tämmeligen cohstaret och utgör O, 14 tum på Potond: Modellerne göras derfäre Altid efter denna beräkning Masengns slaggen vid Gliiwita vidtnar om en utom ordentligt jämn ugnsdång: Om är et väl flutis gal gränt glas, ute hwilket man y Han upptäcka något döst. Stogg Swarpet var af alldeles samma SosHasfrshet till ett Sivis, att detta förhållande ej var tillsältigt. Det är icke osannolikt att staggtillseettfen som göres Tid hwarje. fättning mycket bidrager till demna jämnhet Hgnsgångend: Derd guta fergen samlago med den 27 anstän omständigheten att man föslidet är träffade i Yberggen någon Sediställer af Petan metall ger anledning förmoda en stark Iitan halt dereti då mycket sommöjligt är gjuter mandirecte från Moagnens machindelar, som mäste eomnas i ler och ej äro för stara gjutas vid hvanje utslag. Till Pieur som öfvenstigd g Pontners vigt använde man Hemmugnarne: Sill mindre gjectningar fåsom af RokHarl, Ugnshällar, och gi nara gjutgads, smältes altid jorsset cill Capolergnarne å Då gjöctningen uti Manm- och Capolsugnane vid Fiivitt verkställes på samma fårt, som did Berliner qjutarret, garler det göljande i aet hufvadsakligaste för kåda i Uti Pammergrame nyttjar an ef gerna handag Jernhälle, utanlegelbatton, hvrrpa sias för hwanje smältning etttiockt lager af grof tammeligen aldsast and, som innan Jennets insättning ådas så strängt att den får on härd skorpa. Halsen, Brggan och alla de detar af ugnen som rakas af elden medras af ellfast togel. Wed Borliner gjuterill står man sådant togd af adsast tera och sund af Krossade Linformar från Ponellans Fubriken. På harderi blifvit på morganon flagon, Aldus den strårigt under för mid dagen, Hlockan 3 på eftermiddagon insätter jernet, esom omkring 6 år färdigt att giutas. Possummagnanne ymälter man höldst venterseden och vid Nordandind. Man har obferverat stora skiljaktigheter i asbrägning på jennet och åtgång af bräknmaterial: Wid värare tust och i allmännet om sommaron eker smältningen lånasamare och jernet fför under den långa smältningsleden mera tid bilda slagg med fand batton. Utom det jern, som vaiduterads går till flagg bildas er Htor stor qvantitet haffarshadt Jom, som städnarqvar här Lons afra dil. att denna bildning afGörstor ej är abeTyalig Han slectas derus att för att erstilidd. 100 Centrur qpit gods måste man i digoen insätta 163 Centner Steckhjern och derverkliga afbränningen räknas ändå y siögre ård 12 à 15 probent Neverberugnarne stå pardes hopbyggde, så att de hagemensam Phonsten Man hade i Bertin nyps byggt en flammagn af ny construction, der det smalta tackjerre. ligger mellan och ofmälta och Adstader d. à. Sumpen hvaruetees des flytande Yirrret skall utt a ppas ligger närmast Rostoms och händens öfve del, der Tackjeroret irelägga, är beläget närmast draghälet till SKonsten. an sådd sig finna nrgo 4or Arvid, litte at var den icke fför närvarande i gång i Till alta do picier, som gjutas från Nevertesugnarne anvandes mäst tersammning; för dom som Sund form ning kun anvärdas, nyttjan deti allmäret förekommande Sand, Swaraf Berliner trakteri hardmingh rönrad. Sili ståre giutningar ansåg man Betins gund bättre än d Glinvitz, som är finare och denföre mindre tjenlias i För smänre gjectningar är förhärlandet mokatto Då man till essa mäste astdända hvad man Hallar MassYormning nyttjas m sand som bö vara letet lerslandad, Kannas Grtenst ifire ock nagot för Kanscl. S Borling beredes denna massa gånom fin sinds utblindnind med flammad tera dil Nicvitt åter har men af naturen bildadt ett dertill höast tjenligt ämne, som endast för de aldrasinaste atrycken mätte Frunnar lstet, får att blifda mindre Jett. Det är den Lettenar Fre tade sundssom förekommer i ömnigheet i trakten af Parnowith, är en bändning af sund Hack och tera, Kastad af Schleriska Bergs männen Eurzawka, och bildarde så Stallade Schvimmende Gebrige, som i Cynnerhet vid Schacht Särikminaas göres mychet dägenhet. är den blir sät Selter den som vatton, och dess inträngande i e Grufvorne mäste nästan på Samma satt föreskommas. Där att blirva rpenlig til alla förekommunde behof vid gjutningen brännes den mer schi mindre håndt, shi Har sedan fållas både gröfre sch finan. En till iinare gjur ningtjenlig msa bör i fina minsta delar vara så rörlig att sett lätt pinsel drag vent vattn jämnar alla gjamketer. Massformningen nyttjan Legsvadsakligen ved gjutningera fån ZupdLugnarle: Gjutenet i Bersin Sner 2:ne Capolougnar som få blästes från ett Eylinderdksverck drifvet af on utmärkswackor Ansmäcin, byngd af Freund och beskrifven at Herr Brsmel i Tiilb. Anneter 1821. Blås venttet kunde lemna 500 Cabik ylot llust imnaten Som blots en ugn venligen går gör den d aflag i menutonmen då bäda ugnarnegå på on geng måste Vongöra 17 4og på samma tide De Shänne Cupdsugnar vid Alciwett få bläster fran ett Cylinderblasverk drifvet af en Ängmackiad efter Adre Conslrictionen. Wed bada qjctenerna voro Zupols ugnarne af den vanliga formin, som nu på murrgu ställon finnes beskrifven I Berlinergjectoriet hade mån dessa ugnar inråttade med 3 Comhor öfver hvarandra, då den tredje hrgraf 2:no Hunde tillstöpa ören man åsystode der med den eörmån, att kemna på en gånig uti ug en non nen innehålla en större qeantetet imålt jernl. Won som man äfven här häde Krmmugnarne för detta de hof, anvandes i allsmäntet iike der und den medersta eformande Hoarje dag Edigt på morgonon tillredas CupoCougnares anterggen böda eler in af dem, till ny essätt ning: Smältmommet, något utbränat ifrån föregående Lagens smältning, trgas med eldssast lerbruck lcke bottere enslås af damma delssasta massa eer af lerblandad qvartasfand. Suttninriganne göras i Bertinergjuteriet med 1/8 abik fot Coaks mot H: Centner Tachjorn Nid förda ra fättning ar gjondes vanligen på en tima. Wid Ghi ete vär Coakssättningen 1/3 anbiksot, sättsingarnes nhal ochå mindre och omkring 6 påå timan. Ire timar Sedanlästen var pådrrgeh kunde qjectrringord börgas, ach forksättas nà 5 timar till. Längre än 8 timar har man ej gena Eapols ugnen i gång. Dels Linnuor erg u nen på denna tid fjeta act hvad under öfvigie atlon af dygnet, natten undantrgen huniet föromad, dels blr ugnen mycket ulbränd, qvärare att reparera, och slaggen söm beldas, dols af de ämoen, som medaniskt orenas tackjernet, dels och husvedesakligast af de anfrättt egns fadron; och Coaks af Hah öftar fluteligen få mycket att den gör olägenhet vid jernet it uppnnde Berliner Fgjuterrets Packjoms vehos för Stamo och Capolougnurne hämtas abrrd Börrigshüette Det var i brattat finsrynigt, mycket honsgeni, aterrått. Genom amsmättning i uakanne märktes ingeh Semmerig görärd dring i brottet, få dida ej tcn gjutna picun var tunn, i hvilket fall jorneh alltes blir hvitt i Utom Swäd Gresevita egen Esaks-Masugrs Man lemna, hämtas äfven till dess Cepols Cupolougnar emellanat Tachern från Sönigshitte. Cupolo ugnarne dripas med mindre af brämning ärd Eambugnarne På derd did dessa utgör 12 pho caret och deröfver, gör den vid Cupdlougsame 7 proreret. Under aret 1822 ned fmättes did Glehvitt i Sammag nanne 3341 Centher Tackjern, hvaraf enöllos 2940 Pent nor gjutgods med 623 Ponnen Stenhol; Cepolougnarra jå samma ställe, medsmälta 24, 239 Ceretner Packjurn till 22, 542 Centner gjutooas mid 8310 Tonnen Back Coaks och 2298 Tonnomr Milboaksi En Centner Tackjern nedsmaltes Faledes. i Hlammagnarne med O, 18 Tornen Sternkal iCupdlopgnarne med O272 Tonnon Eeaks I Svensk vigt och måll behöfver En Centrrer Fuk jern till ned mältning: i Hammugnarne 1. 5II Cubiksfat Stenkal i Cuposougnarne 2, 883 Do Esaks Nasten ifr och obehindradtäfland, lärag få fuher vonksammane Sedragatell fortyridande i all stags indestri lun ett väl anordnadt Jonneljjutori, der n stor inlingd för hared en verks näringar octi allmän hushällning Sohöflig redgskap enhållas ej allenast få gjord att den hhullt isvarer mat änkemålet, sutan äfven lemmas till det bästa möliga pris. Glivett gjecteriet synes gylla dessa fordringar, ty få Gjuterier lasja lemna dina tiliverkningar ura sultändade till Köparen, och för bättre phiv. Idetta fenare afseendet följor här ett utdrag af den tnyckta prislucranton för qlii en vuck för 1023 rebeurad till Svenska Bancosedlter ester 1 At:r Oos per Shaler Precus: Csurant. För att sigtigt Hhun na na Ledöma presens bestafffenhet amnärkes att Tackjernsre preset vid samma tid var något öfver 10 Riks daler i Svenstta Wanco sedlar för ett shoppand Svonsk Stapelstads vigo eller öfver 185 Acks deler för Skeppundet Svergk Tackijenns vigt. af den sedloftiga prislouranton äro Stott de allmännaste och väsendttigaste fakerné här intagne. Blös Bylindrar, fårdiig börade a) under 15 Pentren lana 6 A vigt, fäljas ester H. B. 5 paske At. digt b) Öfver 15 D ntrers vigt,38. 35. 3. Batinar och lock till dem ester 22 12. Bygg- och Bräniin pannor, af ej allt för störa dimensioner efter 22. 18. Bågstycken till bryggor 17. 35. 5. Crnanugnar såkälla de, af öfver 1/3 M vigt 17. B. 5. Bylindrar, borade 36. 35.3. Dr oborade 22. 18. Dreshjell, efter dikarstortek från 17: 35. 5. till 27. 3. Pestiller Kolfvar för Apothekon 31. 11. 11. Bönrar till hwval 12. 35. 1. Börrkarmar, gjulnd i öpen sand 12. 33. 1. Bynlag af gtörre. 112. Er d. 6) mindre, gjulne i Plasska 17. 25. 5. Tonstergaller med (kerater 20. 2. 11. Grsshällar med irepkräster 27. 3 Hammarställningar med alla dess delarestr 12.35. 1. Hammar lyftermar 12. 35. 1. Hjul till Imå Akdon, Ull fordrigo Skott Kärror ö d. 22. 18. Hjulnålar 15. 14 8. Hjulsteckar, marsigt gjutna eftter 17. 35. 5. Hällan till gulbeäggning stå Pnyggor 12. 30. 1. Tihalige ochii styckere 22. 18 Hallar till Standspenshärdar 11. 9. Hällar afalla Pag a) gjutira i Plaster 17. 3d. d. Hastkrubbor 17, 35. 5. 6. Topen sared 11. 9. Jernvägs JBenor a) vaga i godset och oomcava 15. 14. 2. Ridyor till prienader på staket och Lylekt 31. 11. 11 J massisvare, gjutne i öpen fand 12. 35. (. Litlar 8) minare 17. 55. 5. a) för Sap- och Pottasksjuden er Wagelfabrikkeno. d. m 22. 18. Mortlar af alla Prg i 20. 2. 11. Sumpstöstor, Görade 36, 35. 3. Lör af olika diameter från 22. 18. Lunda ugnar med rirater, till eldning bäde intill 27, 3. Svanghjul, hela eller i stycken nom och utomhun 20. 2 11. ar gjelne i spen eand 12. 35. 1. Stäsrpeljern till bokverk 69 i Faska 17. 35. 5. gjuctne i eperi surid 17. 351. stad för Stångjerns och Plathamrar 11 9. i flaska 15. 14 8. Pakrannar efter 17. 35. 5. Takpannor 14. 13. 2. Waljar a) fundigssvurjvade platsalsar 36. 35. 7. b D:r Keppurtryckan och Pattiins tryckar väljar 47 3. 3. E) Trädgands, vassar 42. 18. Wettenledningar d) räka med Mafsar 17. 35. 5. b) Söjda 22. 10 Wedredningar a) raka 22. 18. 67 kajsa och Knaroi 27. 3. Nefvar a) 2längige 22 18. b Storre 34lungrge 22. 18 Anamachins detar Stora borade Ang Cylindrar, då dens vigt gar till 15 Crintner preueseskt 36. 35. 3. Mindre Ting Cylindrar under denna degt ofter Hl. 13. s. Stora svarfvadi Koljvar till Angealindrar da de gå öfverb Centner- 2 1/2 M[und]) vigt 36. 35. 3. Windre under denna vigt41. 13. 5. Bottnar och tock till Eulindrarne 24. 33. 1. Öfrige Machine delar storre och mindre ifrån 17. 35. §. till 47. 3. 3. Smidde och frarfvade Pistonger eller Kolfstänger Kosta 130 Th. 5 gr. per Certnor, eller per AllAdd. St. e 139. 17. 9. Iland den stora mängd gjutgods af alla slag, tillverkan äfven Rokkrl för alla vahliga behof; Soratt geva dom så mycket Norrd anvans Barhet har man sedan elere år emaljerat dem innändigt. Wid Grefliga Lindisdelska som Jennverket Lauchhammer eller Wickeberg i Sachtz berättas forsta forsöken med evalering blifvet gjorde och Konsters södrs öfvenford till Asleiwveth, äer man med forgeLiashet och Framgåna upparbetet den till den sull homlighet, att de entäljerade Rotkärler i en vidsträckt trakt deromtring användas till alla vanliga mus hålls behaf, och hafva derigenom alldelss utträngt Hoppanharl. Trån Glinviti afsättas årtigen omkring 63000 stycken emaljerade Kärl af alla flag, aet sädraste bevis på dessa kars begär lighet, somi harros Fåde af deras goda pris och deras vid en sträckta iwvändbarket. Bedgöras afmängfaddiga varra tioner 1 form, äro tunna i gödset, cerigenom lätta att hanalera, och emaljen är härd och varagtig, sW angrijs ej af växtsyrar, dj en gang i Rottninai Döras bruk i hus hållningon mäste Gulodes vara yttorst beqvärd. Tillverk ninged af emagjerade kokkärl nar ej heller underlåtit att bäcka uppmarksamhet, dels yor dess altmänna nytta, dels ock eför deni betydliga vinst tillverkaren deraf dra ger, och man har på Srestallin försökt härma . Detta har likval mycket sansvarats derigenom att imaljuningen på de ftälord, der den varit insond antid hållets hemlig. Så allt annet som vid Gleiwvitz finns att je med mycken liberalites visas år detta det wida, till hvelRet sen främling oj för tillträde: De Prösda undernet tesser derom Gledes Hunde erhållas, mindre på sjelfva stället än did ett par andra verk i Sachsen och på Hartz der man anstäct försök härmed, gifva anlidning till att i Gleiwitz emljen användes in stor qvarstitet Soda junte Borar, qvartz, utet lera, Hoct Anserick och Tinnaxed. alla sint maln och sammininne smältas de till emalja glas Horhausen har vid Glecsetz inrättat en Gaslysnings apparat, som lekväl hittills söga begagnats i arssende dertill att vid formmngen behäfves flyHbara Gjus. F den stora Hammugns hyttan, som nyss blifvet särdig gjor des likväl uplysningen nu med gasljus; All formning skedde om dagarne, så att det var egentligen under gjutningen af större piecer man tände gasljusen, som voro anbragte i en rad efter taklisten: Gaspparaten var enhel och beslod af tackjerns retordborre, uti hwicka itenke ten undergå en torr destillation, Kachvattenhärdes och gå zomettrn: Den orena gason, som leddes i Hachvattons kärdet derecte från retorterne Chvilka för säkerhet ekale hafva ett sänskilot hus blir renad ifrån Rossyra och me Kaniska arenligheter; Rachvattnes grumlas och fårgas giont deraf. Från Hackvattenhärdet garden genamn ett tackjems rör till gaometorn, som består af en tack jemstäda, 4 alnar i qvadrat, nära fylld med vatten En huf, likaledes af tackjern är omstjelpt och hälles af en mötvigt nära lika tung med hufven. allt efter gauns olika pression höjer sch sänker sia vattnet, som står medan hufven och sädand insida, och vanligen går till öfra bradden af ådan: Den mindtickring hnuf ven stånde vattenpelare bereder genom fin mot enkan på garen en jämn dastiuter och verkar på samma satt, som Vid den färut bekrisna vatton requlatorn som hobhauson inrätt at för Såsverket till Masugnen Tell gasons ledning i arbettrummen nyttjus rör af blig. Sär dragningen af sådana ror har Bobzhausen gjord en får Skiljs inrätdning, der rören kunna dragas tamne mgc Ret stata och jämna i godset. Den Yens ne ej vid Geiwitz glas, hvilket sedan yttenst efint rifvet och flammadt utröres med vattn till en lagom tunn soppa, hvaraf uti Kärlet, som förut blifvit noga renskuradt, inöses en portion och omfvänges deruti, så att den blir jämnt fördelad. Sedan det öfverslödiga får utrinna torttas Hanton venFrån emalen. Öfter en lindrig torkning bör don äfverqen araas medett fint. dost af qvartz, Borar och Tinnaxed. Alsammans torkas sedan starkare innan det brännas i Bränningen ster d on Suffelugn ved en tomperatur, som går ganska nära till tackjennets smältvinna: Man po skrade vid Gleiwitz att för närvarande intet Pryskio fanns i emaljen, såsom fallet var med den adri, som va gulagtig, då den, som nu göres, är nära furgtög Hindre peesons beskaffensut, än det förhöjda värde emaljin ger åt Rakkarten Han Redomas deraf, att, inligt samma Pris Caurant för 1823, som förut är extoradl Henigshütte är namnet på det största Masugns verk i OberSchlisen. Dess anläggning är ungefär samledig med Gluwitz, och likåsom den gjörd på allmän bekostotad: År 1798 Görjades den för att begugna en 3 Lachter mäglig Stmm Holsflöks i den invid liggande Ködrigsgrube, sumt förse de Hasigliga jemförädlings Venken i Mark och Schlisimn med Pachjern. År 1802 voro 2:ne Masugnar furdige, 1806 den tredje och 1819 den 4:de, i smält Journalere uppford under namn af Geshards ugn: Pesa 4Masugnas äno uppsorde jämter hvarandra i en sköri Götlusk stil. Tre af dem hällas merendels alltid i gång under den 4:ne re e pareras. Årstillverkningen af Padyem vid detta verk stiger också för närvarande till omtrina 60000 Centner. Af detta berysliga qvanteon går meran hälfter till Stingjernsverkstlderne oto Rilnick, Malapana med flere en fjerdedel still Bertisser g eteriet; af återstaden gå om Korng 2500 Centner artigen till Furw ovitz Blifverk för Blyglansernas pracipitation, och det öfriga föres till Glei vtta fär Cupolo och Hlammugnarnes behaf, som Masug nen der ej alted henner fylla, i Cynnenet vid storre beställ ningar af gräfve picuer. Något letet gjutes äfven på stället dels förleget, dels fär omkringliggande Lankhyttors behaf i Likasom MNasugnspepan Ses Gleiditz äro alla 4 ugnar här födrade med eldfast Regel i 0 hvarf. Frglet fås af 3, brand och 25 öbrand aldsast hra. Toglon Schålla sin Ljewgula färg äfven efter brännina Egns Cadrin så 3 à 4 Råsningar, arester hela pipan vantigen måste om Säsras. Hanvio bör lihväl anmärkas att deras bläsningar Gleeviths, utan var aflyttad till Myverket ded Friedriks hütte, der den likdäl y var i gång, utan till en del sönder tagen- Som den likväl förtjenar att Slifva Säred, och då rummes här ej medger intaga den, torde blifva tillfällen framdeles i öfversärtnirig altmängöra din utförliga beskrifning derom som opeddelades, så väl af 4od hen sen sjelf som äfnge Smbetsmännen på Stället i gar ärs länga. I November 1823 gick Ugnen N3 2 på 86:te veckan, NI30 på 105:te ooch Nz 3på din 60:ne. In Ugn hade gjorten Lang blåsning; Man has an mäckt att om man under de första Räsnings Lagurnie lycktats före glasa sadren hunna de sedan stå ganska Vänge: Den närmaste orsaken härtill fenes dara den att detta glas öf vordrrg intet annat är ån en flogg med stark Riseljords halt från det adfasta teglet, genom sin neutralitet Fre dad från des smälhande ammenas åverkan. Bättre än eldfast Tegel till Ugns foder fynes också i detta afseende vårt vanliga Sluggtegel af svårsmälte Jord Silicater, vara. Många Svenska Masuynar ha också länge der med varet Sådråbe- Och efter all den anledasing Streorien för Slaggbildningen för närvarande ger, synes intet byggnadsämne kunda öfverträffa jjusva Saggen den nämligen som innehäller hadahligon Biselicater af lera och Pilthjaro med blott d mycket Kack som sehöfts fär macfans smactinng: Wid ingen af de Schlesissk Masugnarne och ej hellor af dem i Frchsen och på Hartz använder man floggen till tegelfarmning, och vid Goaksugnarne var ochså ftoggen hertill alldeles stjenlig. Den var ded alla ett gult och efter afsoning okgestes slört glus Mon tyck här vid Mödrigshüelten ej Jandeles om här forggen dar förmycket glasin, chor att daen hase för mycket glasgläre På Wäggen hade en mått afsennings stå, meri lidväJlasgt bratt ansåg man ngnogången läst. Den är då äfven fvagt färgåd i rödt sch blått sannoliket af MMan ran hilon med Alttadi och hselforden som syra Hanske ger Chamelconsinomin Rdnigshytte flägg var i öfrigt Aldeles lika den ded Glecibets: blott mindre jämn än Sen den i ansunde till mura ianationer att agrs sarn oche beskickning Retta var i synnertiet Callet vid ugnom P:o 4, som var lågre att de öfrige, och visade sig för lig för Coahosmältning; Så väl Lennas som de öfrigas de r moresioner i Schaektet äro recani den söregående tabel sin intagne: Doras byggnad präfrigt til Masugnens Sid Qliiwitz. I GuharsBegrat, haheti första bädningen börja lls 1821 vese man e göra någonl Sidare Fläsning innan den big högre och örige dimonsioner derefter rättadd. Ugnoringen vari denna van fällan god. och allted funne än d ansvaX.i de hrde allt lika utom högden ansnag man dess lågre Schaetes vara onsken hroa ett dubbett verkande Cylinderblåsverk af 73 tums deametor, görsor tre ugnarpå engång med Bläster. Blåsverket får rörese af tvänne fammanverkande 40 tunnga Angmachinet. En resero-Angmachine af 42 tums diå meder är isenate ären byggd: Alia tre machinornre thenna förenas och äfven gå hvar för sig; Då tre ugnar gå Schöfvas tvänne Angmachiner för Eglirderblåsverket 3n d:ne ugner år den ena tillräcklig. Sörenes alla tre machemnne räcker vadret till för alla Hugnarne. BlasCylindern har en rest af 8fat och srar 10 à 12 gångar i minator. Den last qvantetet som Swanje ugn efärhar min Seräknat till 2786 Lubik efas i minatord och lustens pression till 2 1/2 R:r på qvadrat-tumord i Hufviidmatmen, somn Rängstielte Misugnar fårsmita Kommer Frård CtoHack formatton vid Purnsvita och Beuthord: En. sida mindre del af bytecknin gen hämtas från Lalence: Båda dessa malmaster äro föruet Sesrigne, så till sin jemtact som geognastigsta eskaf en beskaffenhet. Tmoritz och Beuktrer malmen Hapes af erket. Malmsältet vid Lalenne är in verkets tilltiörighet och bearbetas för dess räkning i Indast Zalenre malmen undergår nästrung i lekudam ag nar, som vid Gfuidits och hvilka föret äro beskrifne. Do Stora massorne af dettenmalmor uppsättas rå på masagmen Från den nitta näna bredevid liggande Sterckals grusdan. Tänigsgrube, hämtas på en några hundrade atmer Lång jensväg vorkets Kolbchof. Ssakningen eher i milor, sådane de vid Glendetz breckas och förect äro beskhrifve mon anseende till Rönigsgrube stenkoles mindre renhet Tägges Melomne åldrig söker en daln hiöga under sommaren och ves varm Väderlekänna lagre. Så väl beskickningens propostion och qvartitet, som de söga varidrande Secestillverkningarne i de dika ugnanne syms bast af följande utdra utur smältjournale Ugren N721 CRedens Ugn) 12:de Eoaks Campagnen På 20:o vetkan Julii 1822 gisvits i 252 Sättningar Lettenmalmer 1161 Centner Zatornemalmen 126 Do Kalk 220 1/2 Bsaks 504 Tonnin Tillverkat deraf 405 1/2 Centner Tackjem- 33 prosent. Under OI:ts veckon September 1823) gått 333 sättningar och denpågisnit Sekten malm 1272 Centner 83 1/2 H:o Zedenzomalmer 166. d:o 55. d:o. Kalk 249 d:o 82 1/2. Cocks 602 Tamnen Deraf tilldenhat 446 Centnor Trchjerd 31 procent. Då en På en fättning eller 2 Tannon Coaks fåtede upsatt Lettenmalm 3, 82 Contner Zalememalm 1/3 D:o Kack 34 Do Ugnen N:r 2 (Hemmitt ugn) gjorde 1823 den 14:de Blådnin u gen sedan diss byggnad, 1823 (1520 bsunii på 20 vackare gjorde fättningon 2 Ponnin eler 5 Sehefdel Boaks mot Lettenmalm Certz) 22 à 3 /8 Centnur Malm från Lalenne 1/2 à 1. 6:to Kach 1/8 Centrier Under veckan gifvits på 306 Sättningar Lettenmalm 926 Centner 27 1/2 Rndr Latenklmalmon 17) D:nen Backsterd 267 82. 1/2 Caakts 612 Tamnen och deraferhållets Sackgern 506, 95 Centner 3:r proseret 37:de veckan (II 17 October 1823) Tättningen gjordes med Settennalm 3 1/2 à 4 1/4 Centner. Zaenumalmen /3 Centner Racksten 3/4 Centner på 2 Tonnen Ecaks Uppsatt på 324 sattningar eller 648 Tonnen Esats Latenmalmer 1273 D:rer 55 Kalenze matmer 63 00 Kalk 24 Wecho Sillverkningen 133 Centnor 80 H:r 33 pround af madonore Ugnarne M:rr 1sch2 års lika gamla, började sin sörsta Stäsning i Deuember 1802. Ugnen N:o 3 (Weddings ugn) började sin 9:ti Hläsning i Otober Celober 1221 och gick änned i November 18233 Under 20:o Svechan utgjorde sättningen på 5 Sche ffel Couks: Lettenmalm 13/4 à 8 Centrier Jahnne malmen 1/3 Centner Rackstor 1 Contrun På 324 Sättningar, som under veckan gingo, uppsattes Jornmalmer 1737 Contnerl Kalk 324 d:r Esaths 648 Tannen Enhållet Pactern 551 Centner 31, 2 prosoret Den 4:de eler Geshards ugn bönjade fin 2:de bläsning i Systember 1828 På den 20:de veckan var sättnngen mot 2 Sonnen 6saks Fettenmalm 3 1/4 à 35 Centnior Lalenio malmen Kalksteri / Centner På 336 Gättningar uppsattes Matt 1320 Centner Rack 252. Crako 673 Jonnen Schållet Pachger 378 Coretner 35 1/2 proseret Den höga pricenten kommer af tillsatt jernhalllgt nyos gods På 57:ne seckan (October 1823 ) uppsattes på 318 fättningar 1150 Contner Malm, hvaraferhöllas 313 1/2 Centrier Pachjer 32 procens Lgnsgången vari i allmäntet ice denna lugn mycket öjanWedanstående Tabell vesur ugnarnes aföerhållande Areder 20 d echand af blåsningen, i enlighet mud försgående uppgistor: Surde Uppsattet Porsr gokgrd d Futrnden metar era Kn ee Ctao Cachs går melm Malm stin 1one Hatrrn Coato Anmer Cenetnuer Cmtren Centuor Contner Inmon Ugnen XaI 306. 612. 926. 171. 268. 406, 95, 37. 6. Do2 252. 504. 1101. 126. 220, 406, 5. 33. 12. Po 3 324, 648, 1575, 162, 324, 551, 031, 7113. W:o 4 336 642 1152, 168, 252, 478, 035,5, 140,5. Aljande tabell vesar y allenagt huru producktem under å ren 1821 och 22 förhållet sig utan äfven med hvalken betydlig Monomisk venst Letta verk drifves oaktadt största delen af Tillverkninger går till de Rorgliga Perksn, som ejbetata Tickrennet mer an 1 1/3 Phaler Courant för Centnern, ungesär 3/4 af det gångbara prifet. Homrecket Ldrigshtté and dertill hörande år 1021. 182. undre betydlige Jerngneqvorne (Kolgmefiiand trör ej Sut) drefs med arbekare 221. 203. Ugnarne ginge tillsammans vechor 124. 121. Packjesne till verkningen, i Centrur 561080 56530. Dessvarde i Pras. Courant Thaler efter det läga priset 82946. 77861. Årlig revinu bestämd till Phaler Cacrant 1200 4200. Extra revenu utgifven 10, 000. Verthets formögenhet Thaler Ceurant 103, 144. 89830. Sedan Virkets anläggning 1802 har des gijert en revenn af Thaler Ceurant 2039542. Under aret 1020 hade Stedens uon gått 39 veckor, Heinitz 4 Veddings 51 vekor Summa 135 veckon. btäsning, under hvilHen til på sammanlagdt 42720 sattningar, hvärdera af 2 Tannen eller 14 Cubik fot Esaks, uppsattes Tettenmalm 136464 P:t:mer Stonmalmor 21146 Summa Walm 177, 611 C:trer. Walksten 31714 PBats 84829 Tonnen och deraf tillverkadt Packjem 57820 Centner 100 Centner Jemnmalmn hade således fordrat 48, 9 Tonnen Coaks 17, 96t:rer Beckten gefoch 32, 09 H:r Pachjerns 223. Nd Börrgshette, af hvars Prectyern mycket användes till om smältnung i Itamm: och Cupols ugnunne, fötter man få ett maremum holmeltigt jenv. Dehar då tilis sladigt i brottet och mycket grått men affattor tikvål obetydligt graphit. Settenmel menne ensumme uppsatte ge ett sådant, men tillika vekt jern Falonee malmeree gefva jemet mer Jasthet, och mera tjenlighet till Gjutgods. För att göra det angligt för alla Schof beskickas derföre danligon alerre malmon till 18 af Lettenmaloens vgt. Talenre Malmen fåsom rittere bidrager Siksa till högre vecto till verknings Lektasom vid Gluwitz godes utslag blott ingång om dygner, ochel från alla dgang varande dynds på famma tid. Allt swad på masugnen uppsättes väges htom Coalls som måtes, och Sagg tillsattsersom äfben här göras mid omsring :t Centrur på hvaasi sättninas utan att Schväl Janskildt vägasi Under famma Loministration somo Jannverket lyder äfven den tatt intill liggande Lekhyttan rygdsana Sw ärom man framdelis i sammanhung med OberSchle siens Zinktillverknings Denna gor för sig en ganska betydlen behållning, någon gång Sida mer är sjelfsa Hennverket. Den nästan lika näri liggande Sterckols grufvan mosind mägtiga och outtämliga Patter, förhöjer ännu mer värdit af denna anläggnding, som sade genom sina betydliga productioner och eerkstädernes fosida pratt gör Mål får gitt nåmn. Utam de nu beskrifne store Rangliga Versen finnis tvänne enskilde Corks Masugnar Bithow och Antonientitte. Bithor tillhörig Sunst v. Hohenlohe, blef först 1819 färdig. Det är märkvärdigt fynnerligen för sin asanta ligt starka bläster, som ansatt nödväkdig för att begag e na den bredivid liggande Carolinengriessans Steretta som skola länge motstå Adens åserkan, och icke utan vid en mycket hög temperatur, lata decomponora fid Fänsta blåsningen, den enda som ennom flutet af 1823 vat der gjord gaf ej förmanligt reseutat: Saggen, som ännu låg ävar efpå Tes lenna Räsning där smelsigt brun, fårg som man wid Coaksmasugnen 9 tas tycka om. För närdarande användes Stenholm ur Caroline Grufvan med mora Forman till Link destillering, hyarföre, sokså Masegrsen hwelade tills vedar. Aentonienhutte tillhör Grefve Fenkel och byggag des 1003 af Sedzhausen: Det högst förmänliga taget vid slucrtningen afen backes, som ligger tetet Lågre än den händid liggande Stonkulsgrusvan, är på ett utmärkt sått begaguadt: Större och afver delin af Masugoren ftr al hells yre, tätt jernbandad. Uppsättningsmålet liggor dida högt med upplags platsen för malmen och Egnens huda Schof af Ko nedföres rård Stenkolsgrusvard med tvänne hästar. Endas Pemms Lettenmälnder invärdas. De föras 3 mid på hjell från Walmfalter, som äfven till hör Gref Henhet. Wanliga sättningen är 2 Tonnn Eochs mot bä5 Centner Dettenmalm och hacksterd. Mangtillsättes äfvenSasom vid alle Soahsmasnanar ön myctenket gjeltegods tillverkas här: Hefvedwdligen Haffiner deglatt för omkringliggande Linkhyttors, Ochaf. Innan vi Yluta underrättelserne om oberSchlesiera Fachh 1019 verkets egna skogar: Prckjerns tillverkning så vidt vi Sunnat inhämta den på de ställen vi besökt följa har några ord om Slaversitz Masugns verk, edt bland de vigligare dergöre att dess ketydliga tillverkning göres med trädsal hämtade från Savensitz Ligger vid Clodniitz Canals Masugns byggnadon år en af de vachraste, och sula anläggningen gjord i enestor frala i Engelsmannen Bålldor, den samma som byggt Bitta har äfven byggt denna och ämnade den till ett start gre tiris. Ehurle does egna flogar ärs ganska bitiliga vill man lehval ej utsträkte tillverkhingen öfver hmed de kuenna tåla med sättert bestund i lgern: Dcn få Hheel sad Hevensonserwald af 66500 arcal demnararling gen 18000 Paster Viö. men delta qvantum etheli aförde sas till alla PlavensitzerverBerr, Swartill höra Cchurne de ligga något spridde utom W eugnen på Stavensitz, äfven MMässings vertet vid Jacobswalde, Stångjemnsfm djorne och Patvels vegket vid Bleckhammer Navensetz masugnen är lika med många andra af OberSchlessens Masugnar icke upptagek på tasellen frummanföre och att i brist af uppoister om dom: All de äfriga äro lihväl afvida mindre betydenhet än denne hvarom vi på städlet hade tillfälles samla det som i det söljande meddelas d Cylinder Blasverket ett 9 fots bredt hjul meden ömnig v.Amntillging. Malmen uppfordras åtsen med vatten. Hufvisdmalmen hämtas från det bekanla Malr fil tel vid Temswetz: Men en tjerdedel ända till hältdin afGeskick beskickningen utgöres af en rikare mulm frnn Smolmtt och Hackhommer. Denna är ifor rösmng nästun Seeleller hitgul, men blif ester rostmag morkröd, och då rgst ningen varit för Stärk, Sach. Dess Jennhads går till 50 procent Kachbeskickningen göres med en ös Plots Kach stin. Under sista veckan af November minaa 1023 som var ten 34:de af Fåsningen, gordes sattningen med 16 Scpssel kol 8 1/4 Centnier Watm 3 Contner Kalkften 201 sådana sätdningar voro under vechan gepne och på dem uppsatte 1638 Centner Mannr af båda Hager, hälf ten af hvardera samt 125 Centner Hacksten med 178 Korb 3204. Bresl. Scheffel Bnd Set En Norb- 18 Bresl. Scheffel Pechyerns tillverkningen under samme vecka 567 Centnir 34 procent af Malmen. Slaggen är ett Imuttogrönt blasigt glas med insprängde qarts Korn. Hantl allseles lik de vid Malapana och galler härom och Tackemets besKafterhet aldeles det samma sam vid jämnföresen af Malapana slaggen med gjutslaggen vid Lesebo Plifvit inminkt. Slavensither Prekjernet invändes lehväl mäst till bered ning af Smidigt jern, stångjem och plåtar. En mindre del 1blir gjutgods och nastan blott för eget Schof, hufwid sakligen ttill Linkhyttorn vis Batow. Smedettal går Masugnen 8 à Manader på aret och tillverkar da omkring 20, 000 Pentrur Sichorn. Nagengung kapa hafva bläsningarne räckt 1 1/2 år, men ugnen för sedar så mycket längre hvila till den nästa, i änslende till den Stångjerns tillvörkningar Det år farut nämndt att omhring häeston af oborsihlesions Jerntillverkning borortes till srindigt som och alled med tridkal i händ. Den allmänt brukliga mettraden är den fförändring af Pysssmedet som är Händh under numn af Arlar ellr Pappjemnssmide: Sådant ei håde tillsätta obsenverd detta smidersått vid Malapuna, Cohonoryska och af Kolförrädet begransade prodactioneni Ribnicker venben, Ostär dess egenhet uti ölljande: Pretijenns gäsen sådan den sommer Ifrån Hyttonne, vanlioch 3 alnter Lang 1 1/2 qvanter bred föres på sösa tredrultar. öfver blåsdäggen in uti den förut med Bol och något fiänste Nagg sy Adr hården mot forman på 5 à 6 tinns af stånd från Derafsar då afsmälta 3 à 4 Centner, hwarester den återstående deten af gösen drages undard. Den rå slagg som under nensmältningen sömnigt Sildat sig, aftappad ylere gångar, och en anpan del deraf som befinner sig gåar afvan på jernet af Ryles med vatten och uppväges jämte aet nersmälta jernet, som under tiden äfven stelnat, och sällan är ensenda massa, utan i fre Styckon, hvicka alla tagan ur härderde Härden rengöra och fylles med frsske thalJonn Klummparrn insägas sedan och håldst så att de som legat ladgst från Jorman Comet, nu kommi den nämnare nå det att färskningen må gå någorlunda jämnt; ofvan på jemtt lägges färst slagg, hälst sådan som ligat på härdbotten under sisted färskan och derifrån Sufvit uuppn Fraten bruten. Smeden arbetar nu under stack blaster uti härden bådle för att befordra jemets fakskning genom Ness behandling med Färskslaggen och sammansörd det färskade jemnat till en Klump: Ktogabildningen är äfden händid betyd lig, så att något derafmäste uttappas. Wore jernet seclt gadartadt skulle det nu vara Durska, men det är sällan eller alldrig händelsen, utan måste det å nys uppbrytas och med fiagg nedsmastas: Denne operation måste repeteras så många gångor jernets beskaffenhet fordrar, och visa i atta Arande Coakgjemet mycken olikhet mot det med tråd Hal Råsta. Man. Hallat denna etererade uppbrytning och ned smältning med stagg Rohaufbrecka till pöjnad från Gaaralysbrechen, som är imaltans sista upporystnina innan den får gå nes fför sister gången: Med Prästols Tack jenn repeteras Rohagbrahen vanligen 2 gångor med Boathjer 3 à 4 gångor. Då Smedin af Jemets Yärg plutar att det vid nästa ned smältning blir Smidigt jern, gör han hwad Spsskarna Skalla Gaarausorechen, deer wåd vara smeder Kalla göra fmältan Farskjens Kumpend uppbrustes öfver formans, Harsbotten gono ren från slagg och de hol som forut sarit i härden mattas under, så att Yarskan kommer ofvanpå tått öfver for mahs horerbntalinva. Den bitäckes med erysta stk foo fugtas med letet vatton, för att jernet må så tillräcklig tid att blifva fullgodt elet hvad Sy Meme Halla gåan Blär ftern får spea raskt tatt under Färsten, som snart borja afsmätta under märklig Rakling. Nid denna tid borgar det egentliga Anlaussarbetet Sican smiden med varsam och säster hand gjort platts för en eller slöra Anlares en spett i formans hörizentallinca, instukes sådame i det rom num som hyttstången gjort ock som someden för della än Lamål söhlr hålla Ledigt och tillhängligt. Anlangarbetes bestat nu deruti att, act från Järskar neddriypande fon diga jernes traffas Antaufspettet och fästor sig der eroSpectet omvrides derföre emellandet på det stt må Slifv jamnt besatt med jern. Stundom tages spettet ut och nedigppas i vatten och sar några stag under hammaron, för att Stifva afmes frinlighet af aska uti dylikt som Sunde skada jennet, Spettet instickes åter med Jernkolfven CAnlausskolben på ändrn, för att få mene jern pusvetsadt Härmed forfares så linge till dess holsoen vager 15 à 20 Rd Den Smides då under hammaren till den afHade demenstone och afhugges sedan från Anlauss Spettet, som eter föres in ute Härden i stallek för ett som undertiden blifect wärdigt att föras under hammaren Med två eller flere Anlauess. spett forssattes detta arbete safbrutit efå länge något är qvar af fänskan, Som y ännu nedsmält. Hammaren un också under Anlauparbetet i ständig nörelse: äfven under Jänsttans nedsmältning bildas en hop ftergg fom är hindersig synnerligen för Anlauss arbetet: Smeden tapparogena ut denhudre måkar han nem åt den wid Slåsväggen eller i något af hörmen En för stark slaggbildning Sevesar att farsan varet för rass Hured mycket af särslan på detta sätt Han upp hämtas Och uksmidas beror på jernets och färsstans Sestraf fenhet, och Hanske hufvusfäkligast på arbetarens frickligheet, och är derföre på stika teder och i olika visk städer mycket dlika d En hjerdedel högst hälften bär vara hvadman på detta sätt uppsannar. Sevan Anlaussarbetet år sletadt åtenstår arbetet med dertel del af jemfärskand som gått nedåt härdens botten och ej rättat AnlaufsSpetlen. Densstå utgör merandels försa delen. Det i här din tövarvarande jerstet finnes dels Censtöörd massa vid hiärdens botten dels i smänd färskor sördeläde mellan Skolen: Smedem arbete består nu uti att under en svagare bläster samla dessa Små Särskor sör dem fför Forman sch ginom tillsatts af lilch Frocksterga befordra deras sammansvettsning mid den stora smallare som i Tystifmidiorne KKallas Leul: Härden af Kyled nu med vällen pål det atl smaltan må blilättare att Schand ta In stor del af sloggen stilnar orekring dess yta och Hansedan hda smällan blifvet uppvags, med några sturdhe slag af släggar falla af i skålförniga stycken i Dexl eller esältan föres sedan ginast på städot under hammaren, c om befriar den bäde fråh dee Haenla slaggens och den ännu flytande, som Hanfinnas i dess inré misai Af denl blifva sisan vanliga smältstycken, hickas vidare bearbelande går på vanligt satt, så nämligen att räckningen göres under det nytt tackjern nedsmälles till nästa Fänska i Detjern, som göres af Beul anses e vara få godt som det hwilkets hunder Anluug arbetes blifvit tillvektedt. Hvad genom denna arbetsmedhös vinnes ur utminstom Rot och tid, hwarföre ickså arbetarena gema sätta göra få mycket Anlaufjenn som möjligh. Mun wer Lillika trodt figs sin na att jennet på denna melhös tiliverkadt Flir Cattre an på någon annan, fynnerngen mjukt sch fogt i Hrarje Hurd har i Schlefien Leltid en hammare för sig, så att man fer vanligen i en hammarsmidp tvåhärdar med tounne hamrar: Den här brechade ymides methaden har Yannalidtt gjort detta nödvändigt. Wootillverkningen vär wid olcka verk mycket rika, frard till till 30 Centner for Swvarje häre. Pettu bevesur lehval in gen ting fför eier imat metholen, påsom hut bersende af andra amständigheter i Till Malapana verket höne fure istang jemnsfonedjar. vid hvilka Malspana Pakjerneh; Hansaot i Siärden med Evako jern från Kenigshütte berédes till utängrerns Hälston af Swardira nedsmältes vanligon så on gång i Bardord: Esuksjernets däliga siskaffshet blir härigenom mindre mäsk bar och Malapana lemnar deraf ett affättligt flång jernFwars pris hastord 1823 var 40 Thaler Caurent för on Coretrur af 11:o Predees. Psand; berättnas Phalern pr. Courant till EnA 36p:r Svenskt Banes, blir detta pris liki neo 19 1/4 Sd:n Bonska BancoSeslar för ett Skitt Svensk Stapelstads vigt Den tillåtne afsnnningen är 33, så att af 3delat Frchjern skall Imeden Resverera 5 delar stingjern För hwad Smeden Han vespara af denna tillätna afbramnung som utgör något mer an 26 prount erhåller han yägskildt premium Kolåtgången år bestäms till 64 Schenl. Cubik. fat trad hol för 2 /8 Berliner Centner, som gör ganssta nära 59 bubek fot kol på ett Sket Sv. Stap. vigt s Då jennet ej är sartadt gå smederne väl at med denna södning och de få äfven någat öfver i fynnerhet der blott Trädssts tackjem bohandlas, såsom vid Collonocoska och det stora intal Stång jernssmidjor som förarbeta sådant jernansunde dertill att de allmänna skogane hafva sin Länskillda Cassa och egna administration, hvilket act föres eder det gemensamma namnet Tonstwvirthschaft, näste övin di Konglige verken lika med de enstillde, som sekna egna Pogar, betala sitt Rolbehof. Malapana naste också betala sina kal med omkring 13 Thader Excrans courant för 64 Dubik fot hal eller deremot svarande En Plafter 108 bubik Wed. Potprisch fynessåledes ej vara så högt att det Man fynnerligon belasta jemhandteringen o Des qvantum Stol Swärmes ett Ivenskt Skldtz Htånigjorrd kan ursmidas Hastar nämligen ej fullt 23 Rr Sv. Barco i Det Jynes Tåtedes mindre vära brefterd på trådhol är den afntliga till gången på Stonkol, som föranledt de stora Jörnverkvanläggningarne på Lsats. Att Stenkolms användande i Schlifiska Yernshandterin gen ej endast iskulle inskränka sig till sjerfva Tachjers i Räsningen var in naturlig Hbljs af Len Analogi Schlefiens natur alster wär jerntillverkningen fnart Sefan öga med Frglands. Man har foledes försökt införa Ergelskka Poudlings med trövord, Stångjerns valsning och dylekt. Lihväl har hvarken reskultaton af eförson eller behofvet färanledt till något af vekande från den gamla smides methaden ved något af Schleseskar Jennverken med unLantagas Ribnék, der i sonure äten stere interesänta försäk blifvet anställde i ändamål att vid stänggersbend ningord Kunna bespara trädkol och utbytt dem mat StenRol. År 1816 anställ des här af OberBergrath Krigar (för närvarande Medlem af OberBergamtet i Bertin och Chef för Gjuteriet der, till hvars fikkomnande han verksamt och hufvedsahligen bidragit, försök att på Pouddlings i metnaden bereda dinidigt jord. Till honsötten användes böde Träd kals och Poahs tackjenn Tradkolsjernet var btåst af Lettenmalmon i Trakten af Breutzberrgeshülte Coaksjernet did Shönigshytte: Till alla försöken, Swänne undantagne, var Tacksernet yörut omsrält eller hvad Ty Skanne Kalla durckgelassen; det fööra med träd kol, det Semare Jenare med Coaks, på engessska methoden i en gtöm härd. Det förut grå jennet dar härigenom förändradt till hvitt eller hwvad Ergelsmannen Hattar fine metal, Fyskanne WeessEesen. Svenne af försaken gjordes med Romigshilte Boahsjenn sådart det kom frård Masugner. Pauddlngs harden bestad af Pactyeres hatar som hvilade på 8 yrmidde Jernstädgeri: Ofvanspå tackjennes trällame var ett lager afe stm öfversallad yugtad af e deppå Slef derd egentlega härden Stagen med en Standning af 33 delar flödsand och 3 eldfast tera litta högt med medanbackon vid ddstådord i Den vanliga insattsen. var 1 1/2 Centner: Synnertigeri did de förstå hörsäton hvartill trådHolsjem anvandes smälte ennet altid ned innard det färBade, så att det alltid måste eskylas med vatten - sönst derefter började det färsta Wid alla försöken erhåld vål jemet tameligen brå färskadt men så hpart man förde det under valkord förl det föreder Pitar. Hörst genom sammansvetsning i Ilammagor blefdet så beskaffadt att det kunde ric os at ester denna Ochandling, som kunde Haltes garfning blef jernnet ov intadt segtWid de bäst lyckade fönsökord öfvesgick Trekjennet under de vanliga fänskorings Jonomenerne Jnast till en degig massa Slaggbiidningen vär då äfven ninga, när man ej behött befordra färskningen genom tillsatts af Ytockslagg. Wid ett fådant förgök insattes 1 Centner 33 Hund 163 H:r Pretyjonn blåst med Coaks vid Königshutte och vid Glenvith om smält med Esahs till hvitt. Weiss Tisserd) Yernet smälte ej utan blef degigt och visade bemägenhet att färska-var lättarbetadt och gaf obetydligt flagg Efter 1 1/2 timo var alt farskadt och söndershutet i mindre färMkar, som bägde tillsammans 1 Centner 1ett 140 A2. Wärden Härden var fäga sadad, få att nästa försök kunde göras utan att härden lagades, som annans vanligin gjandes med sand för harjd sänskildt fänsknngs försök. Dd 140 H:r Gärskor utsmiddes under slägga till Stångjerns kolsvar och lemnade deraf ej mer En 30 H:r: Af brienningen dar Satedes fönssnding och smudning summan läggde öfver 50 procent. Wid de Wine fförläken med 2:r att bommich Tackiern sådmt det kommel diruet Från Couksugnen id Bnigshuttt måste färskningen varedas genom tillsatts af några y kostar Stockslagg. Jernet var att att arbeta till färska. 3 Centner 12 H:r 406 H:r Txckjern gasvo did båda försätton 276 H:r Priödlings förrskor hvicka åter ved utsmältningen till Halsvar eftemnade mer an 69 p:r Stångjern; Afbranningen tharved Paledes ganska stark. Tul alla försökon hade utgatts Omlmact eller hvilgpordt Tackjern 24 Contreer 4. Ho Wanligt gratt Csackjern 3. 12. hvarifrån likvä afså Summa 176 St:re 16 pnd] 1 Ctrur 15 A:o rerit Sackierrd, Som vid ett misslesckadt hordök utbröts ur härden, åtenstå således 25 Contner 62 H:r Tackjern. hwilka hade gisetit inalles 5 Centner 118 D:r Stångjem. Till 100 ater Stångjern häde Således i medertal af astå försök bohosts £ 34 dllar Phelljern Rolåtgingen var under hela sörkningsarbetet något mer ari 16. Schiffel Stenkol för hvarje Centner erhållet Stångjern Samman Setsningen eller garfningen tag dessectomn 9 Scherfel per Pentner eller 132 H:r Stångjern. Till. hagi Centner stångjern fåledesSchosts 25 Schefdel etter eller 30 Shenl. Cubik fot Storekol. Sterekols. Schufseln i Schleson är nämligen - 2, 8 Ahenländsta Culik fot. Alls det smediga jenet som erhållits forsöktes sedan på ingang under Passarne: Nännde för detta ändama till Wetshetta i en glösgugn, hvars botten var slagen 6tum tock af Adsast Vegel och remnns derunder feslot misänsksagg:r Jernet Petsaden få svårt att tempercturen Schapde shojas till den grad att färskslaggen smålte och sanstörde en del af tegelbotten; afbränningen vid dinna operation sår varet så betydlig, att man ej om ansåg det lona mådan bestamma dennärmen. Des jern som erhölls blef val segt men tilleda öjämnt Sedan den tid dusa försök gjordes hafva nya blifvit på samma stäld af abt anställde: Afbränningen Skunde dåt vid dessa minaskat till 36 proaoret inoor jooet blef ej så godt, som manlönsäde det, och arbetssuttat var fförnadt med stara, Svaninheter, i ansunde till arbetarenes omna Parsötten visade lihväl gjaltenast möjligheten att med någar ötad afbränning på denna mittad bereda stångjern utan gåfns äfven happ att Sedan arbetarene brifvet vanare prodesen möjligen skulle Stemnat uppasbitas. Det dahtatt, och churu anställde af insigtsfulle mänvars dessa försök mycken instränkte till både tid och antal, en omstärdighet som Hanske mer än någan mnnan Sevijar att Herschlesien skogstillgångar än nu ej på länge Zinga Jimstillverkaron söda för trådski e len ett sumsgat, som för att Kunna andäredas Fordorde en förändrad Ach Sannackt mindre fulckvomig nrsass. Ribricke verken bestads för nigra få är sedan af en gammal Masugn för trädttol did Parischorvitz, Hamm mar marsmisjar både der och vid Gattartovetz sumtLili nik Smemer fär tackjennets Amidmina till Stångjrn nå den vanliga Schldyka methaden under Hammare. Malmerne till Masugnen hamtades från Turnowitz Malmfaltet och transpasten blef fluttigin så Bostsam att man bestöt Aeps rifande Oeh att i pället här utsmeda en Lel af Coakotackyernet som bräses vid Könige hitte, svans tillverkning i desta ären då betydligt stigit. Där närvarande består Jernvonket vid Ribriik af en gammal Hammarsmidja vid Gattartowetx som i Hard mid trädkol och med Hammare tillverur Stringjern af Pahs Lackjern, en nybyggo Smiöja Lidgat eller Hrster hjelte, der Kölfvar utsmiles för Vuls verket vid Sibiikhammer som liggor 1/2 mil cnifrån. Sed Panv Schowitz inbigaes Roston 1823 ett af Herr Abt nybygt Prloverk för Kingjem med 2 par Palsstotar ock dertill hörande Gtommugnar får Kolfvarnes vämnngi Wid Gottartowatte tillverkalis på vanliga methaden med 2 Härdar och 2 Hamrar från n till 110 Contner Stångjern i veckan. Smiljan var gammal och Abt äm nade Inart förandra den för dylekt andamål som Kanstomyte till 5 Wrrsar och 2 Kolshamrar. Karsenhatte består af 4 Harcar och 2 Hamoar får Kolffmide: Den afsigt mare näde att vid Ribriidt Anblera on Starra tillverkning af Hångjern mid Börgshütte Bahs tackjörn, och emad få mycket möjligt SeSpara trädkolen vid de operationer der de Kunde orsato mes Stonkal, föranledde några förändringar ute ncesson, sådane de vid Berstenhatte nu vore införde. Börrigshiylto Coahotachorn är af dika beskasenhot. Stundom stundam någorlunda lätt, rågon gång högst svärts att er n hålla fnsRadt. På platsen untanför Smedjun läg sikfåå ett belisdligt parli Cbakotacsyot som ejansägs urbets värdigt. Då man ville alldeles ensudes Schandla bsakstack iennet i Hård sch Seriod det till Stamyjern utin Hared ning med trädthalsjerre, Stel oc å nätvändigt sörta tillverka det för så godt pris, att det Stured Yenna af sattning jamte deh som blifvet mid Trästol bäde btäst och usmidt. Den här införde beredningsme thöden hade sckså detta ändamäl. Conkotuckjerrret Kommer från Härigshutte i 3 alnas länga och 1/2 atn breda gögar. Des sändenstås i stycken af una i Centrien vigto Innan de föras i Harden och för att besprane det qvantum Friska som skulle åtgir för tackjems Hyckets upnglödgning enläggas at util en Östammugn med Flat aril af elofast Segel, Adaad med Storehral. Det rådvarma tackjernbstijket föres på en gufsa Kävra till Ganben får den möfmet med trädstad och benedes derpa på vanligt sätt till smidigt jerns Som I Centner van igen på inngång nedsmältes äro hardens Lemonsioner någat större lan ned andra des. allt efter tacljer nets olika beshaffenhet måste dess nedsmätning och uppbrytning går fformen repeteras. Från Vanda till 12 timter Htunna åtgå innan det inlaggde tack jennestycket blir Jullt JansHadt. Anlaussmidet anvandes här på Jarma sätt som wid de undra Schleseskal, Hammargerken men echsmisningen under Hammaren göres y lingre an till Kolf, ett Stycke fmedigt joon, genom vämning och smidning nder hammaron beswadt Fråri Glagg och andra åtat otätheter, och föledes sändigt att efter föregående värm ning genast till Stärg uträckas. Som i altmänhet Anlauffennet anses bättre än det som sås af Smälta eller Belll, Skiljer man äfvin här mellan anlang Halben oocht Deulholben, så att de ej vid Vatsningen sammanblandas à Kolsjennet transposterasna till Starig jerns velveskot vidslibrikhammer, der redan i några tär ett sådaret varit inrättadt samt till Baruschowitz: Wid Bibruckhammer finnes ett par valfar, glödugn och ett vanligt sarverk I gladagnon Venläges Halfvarne efter Swarandra, på många som velsverket behäfver: Doeldas med gad StonKalsvärme, Kolfven flyctas smeningom närinare till Adstaden, och har då han toges ut full svetsvärrre e Sådan eföres den efönst under fredvacharre, fedan till de ratskurne der fången bbir särdig 2 lum bred och 5 à 6 uthar Länig. Anned rödvarm fordes sen till skärverket som delade den i 8 delar Här visade sig jernets Jurmn. beskaffenhet Skärjernet var mycket Sträsigt. Wid Sesonhielte var nu 2 par Valsur färdige, och 2 par till woro under arbete. Wanmugnare som bestads af af en flat äril scheldstad wör Senkolen samt i andra ändan pkonsten hade på lang sidan D:c luckor att spra och fletas: En nämnast Skonstoren för Holfvarms in läggning; genom den ändsa närmast eldstaden ittogos Holfvarna Svetsvarma. Af det valsade jernet af klippes med en Har alla ändar på Ftången, som derigenom ochså alltid blir aflika längd, denligen vatorar. Dessa nya anläggningar, få väl Barstenhielte som Ribrickhammer och Risesshielte vors utmärkt väl an rodnade ondnade och machinerna med mycken förgsällighet uppfärden. Dista årens nybyggnads koststad uppgafs af Herr Då på hvad hufvudtakligen tillhår ett Stångjems vass veck ved Derektör C. P. af Uhns nyss utkomon berättelse om Tuddlings Jönsäken och Engelka Jernhandteringen en vit ning är bifsgad, som visar hurw de Engelska äre inrättade Sore här an ritrungs på de vid Hibrick byggde ectan synner ligt ändamåt, då de i hufvudsekon äro på samma sätt an ondnadei Abt ansåg Sångjemsvalsverk nödsändigt söm vara försedde med hreshjäl eller hvad man Hahat BoppAbt till närmare 200000 Phater Bracs. lade, ty här är ej Såsom vid Plåtvalsverken Crutionen till räcklig ge båka Valsarne tikta hastighet. Deremot behöf va Stangjernsvalsverken ej matvigter för öfverereson, som man funnit sig val af for Patvalsverk Tillverknings processen, sådan den re Linne anorred Gestar fåledes uti tackjernets värmning i Hammuon mid Ainholslåga, dess beredning i härd med Brädskal till Ymi digt Jonn, ulsmidning till Köll under hammaren, Ro4 varnis vämning i Flammugn edad med Stenkal, samd dempå följande uträckning under Valsarne till Stång afbränningen vid alla dussae proceser beräktoras till Spn Haraf Atgår afbränningen did tackernets beredrng till kolf 25 procent och vid Kolfvarnes värmning för valsnngen 10 procent af tackjarnets vigt i Don Htarka afbränningen, fynnerligen den under tad jernets färskning hoppusman Kunna nidsätta, såvida det tyckes genom omsmältning med furskslagdskenna sötandna det starket Holhaltiga Bakstalkjernet till hvitt 2t försök Härmed anstälat did Glinvibe hade lyckats förtraf forträpligt ochu det erhållna hwita jerneh fuyttute hastigt vid första mosmältningen i Hn. De försök man sederm ra hared gjort vid Ribriik hava iche deschals. Det sednaste försäket i November 1023 gjordes i Hlämmugn med tillsätts af färskslagg och något Kalk, inen jemnet neddsmälte aförandradt. Man änmade ombygga stammagnen med vådare och Statare årel på det att jernet måtte blifva på större yta utsatt för lustors ach färskstäggens inveskan. Man hiade hopp att detta Skalt leckas och i det fallet Skulle processen för Stångjerns beredningen här Komoa att bostå af Följande opetationer 1:o Bahstackjernets Wepmasken eller Förändring till mindre Solhaltigt, genom nedfmältning mid jemwik JarskStaggi stammugn doad med Stinkal. Do Det hvilghorda tackernats Färskning i Haro med Fråd Ral och utsmidning underhammare till Kolfvar fför vals verker. 3:o Kalfvarms uträckning till Stanger under stängjerns vassar sedan de Schval Förus blifset i glödgugn får Sorkolslagd varmde till Svetohetta. Når Elisenhutte Feir Jullt färdigt och Gostartsvitz ombyggas till Koljpmidja mid Cyra Härdar, ansåg Abt sig Hunna tillvörka omkring 30,000 Centrur eller 1234 3 Sttund Stapelstads vigt valsadt stångjern och dertell ej behöfva mer an 7000 Slaster Ved 826000 Pubik afat i Schleseskt mått eler deremot svaranda Hol, dor räknadt till 64 jub. het per Klafter utgår 448000 Gubektot Fradhol. Behafvet af trud kot fär ett Sk:r Sensk Stapastads vigt Stångern Stir få lides 39 tubik sat i stället för 59 på hen i Schlesun allmänt breckliga methaden: Andamålet att Separa Fradstar och ensätta onsätta den med Sterkol fynes fåledes Hunna vinnas, lika som möjlighetor att med din begränsade qvanliteten tradkal, som verket Han disponera, göra mera Jern an annar, och att tillverka det för linddigt pris, inda villkoret för dess afättning bredvid Trädkolsjemet. Petta gällde höston 1823 vid Vorken 4 Thaler 4 gr. per Certrur, yom vid då varande cours qvanide mot ganska nära 194 Rm:r Banco per Sk Sensk Stapelstads digt, och under detta pris mäste det val Jade beaksjemet säljas. Samma år vars Pmeusesska Sta terna på Svenskt jern laggeen importtilll af En Thaler Pauerant per Centner Svarande mot mer än 4 1/2 Rrd: SeBancededlar för ett Skit:r Svensk Stap. vigt. Af vessadt Stingjern dar då arinu tillvörkningen i Schlesien obetiplig men det Schlesiska Tråd Kolsjennet under hammaron cet smidt var i Större delen af Norra Sykland ämmeligen courant thandelsvara Jernarbetare i synnerhet de som behröfde hårdt och fast derr nedfatte det visst mycket i jenförelse mid det fenska, men Kloga de öfver att äfven detta stundom var illa verkadt. Det goda fvenska jernets fusthet styrka och harohet faknar det Schlisiska Tradkölsperne och i anne högre grad det med Loaks bråsta; der imat har synnerhet det fistnämnda det nödbräckta jenrrets mjcekt ret och äfven föghet som gor det bland annas ganska tjenligt till tråddragning, för rissa beho nämligen, ty är det frågan inspänstighet hastråden, så lär don ej erhållas. Ferr Aöt did Ribrick resade femtrad som han tragit under små Gjutstålsvacsar, och som bar ytterst mjud och feg. Abt var finnad af det valsade Coaksjernet etablina en större tillverning af Jerrrtras och ämnade använda dertill Valsar få refslåde att tråden blef att Hantig i Don Den valsade håden lindas på en sker Vals af lrad och tången undrikes som bidrar till natt och Sades Tradens ytt. Den attkantiga tr Woges seLan rund genom en Skifda. Träden drages kall under Caarn, men efter satsmensen bör den varmas i vinna vernrör, hvarigenom en jumn och pacsande värmigrad Huneshällas, hocket abet unsag vara ett vigtigt villkor för Boxksjennets anvundburket. Hbed 5 porsonor för val Jarms dragning, trådens vämmningom m. trodde han sig Munna göras Centner eller närd 12 Skipd: Stup. St. vigt träddom dagen, särdig till af fatee Inrättas ett sådant valsverk fför vattor mäste tillverkningon Hunna mång Lubblas. Påttillerkning Det är merand sunnoliks att Stenstee delen af Oberschle sirns tillverkning af Yernpatur är nu göres under hammaren. Det fön valsverk som der inrättades för detta ändamål var det vid Harensizerverket eller Hteckhammer Swars nam ger tillkänna att der fonet varet plåthumner Det byggdws år 1802 af Ongelsmennen Baildon, sorn trödde Sch fannoleks nrytigt att det där des färstå Jemvatsverk i Syfkland O början användt till Htangjerns vals verk förandrades äe redan under byggnaden till valsvisk för llåtar. Senare än detta eller omkring 1817 blef ett dylikt färdigt vid Bibrick-Hammer, som får Plåt imnen från dervarande Hunggems verk. Tessasaro av enda Ptatdalsverki Schlesieni Htavensetz ialsverket har 3 par vassar af 3 till 1 1/2 Pats fots längd; utan arestied på spendeln. Platamonna tillverkas under ettangjerns hammare af Trad Kolsjern Från Htavensetz Masugnon: De göras vanligen 2 à 3 Tum breda, 1/2 à 3 tum Gocka, och Klippas 12 tum länga. Saten Kepper 25 Centner på Lemen. Iglödgnyrren som eldas med ytonkal och Skall vara 4:o7 yat läng inläg gas 20 plathimnen, som valsus varefr sig. Till uppgödg ningen skola utgå 48 minieter och till valsningen 80 mendeter; på 24 Simar kunde gåledes med ett par valsar utvalsas 640 Stört eller leka många plåtar, ved 1sta Hetan. Under samma tid lära åtgå 10 Bergdchejsel 16. 2, 88 Ahons. Cub. fot- 46, 08 Ebcksst Ahonl. mått, i Wed 2:da Hetan utgå 371 10 miniter till 66 platur, som på en gång till glödgning inläggas Ieli 3:n, Hetan inläggas 1 packor med 5 plåtar i hwardena till glödgminDen ena vassaren renson Stecken från gläsjun gonare starka flag till dess de blefvit reme i 5 Plat år som utgöra enpacke föras på en gång under vasson; Ar till Serkmingen af Plåtar öfverstig 4800 Centrure Wid ett af Tladensetzesdoren har man för ett par år sedan inrättat ett titet valsverk för Manufactior, Band- och Skanjern. Det sina jennet, så beredt var begärligt, men tillverkninger aet saktadt änmu obe tyalig. Ribrikvalsverket bestär afett par vassar, af hvicka don undra lekasom vid Slavensitz drifves blott genam Criction, Patämmena Seredas af Köngshütte Coakstackjern, hafva sörr blifvit utsmidde under hammarom men blifva framdeles lika mmed den öfriga till veckrin gen vid Rtibnik räckten undor vals. Tunnare plåt in få häs ända till 5 hetor. Samme valsveck anvandes emellarit till Zink- och koppaplåtar. Då Ternplatur valsas måste valsame omsvacsdas hvar 3di vecka. Tid och andr omständigheter medgåfvo ej taga namnan kannedos om dessa vukstäder. I sammanhang med foregående torde några nd om de för så år sedan nybygda jerveckstader i trakten af Neustadt Eberswalde, 7 Tycka mil fron Berlins här så sen plats. På Statens bekostnad åc här flem vackn och kostsam anläggningar giorde. Uton ett valsvick för koppar och ett annet för Zenk vid Hagermiehle mässingsveck, has man för få an sedard inrättet ett Valsreck för jemplatar och Stangum, om hvilket häd mi intagas de underrätterse som kanna vari af naget intruse. Mar hade has inrättel metsigter för öfverstå valsen, för att hinden den att mier tyyck p 2 undra, än hvad ställninga med pilarmutten til låter: Dessa metsigtor ligga i öfr våningen och vecka På öfre valsen genom jernhångslers, sons uppban pannorme Hvact valspar hade sitt svänghjul af 15 fots diemeter af gjutet jem likasom allt annet af gångande vecket. äfver def flesta delar af sjepva vattenhpuelet. Constructione af de Ugnar här användas till vasmning och glödgning syncs af bifogade Tal. Fegg 1 8 hwaf Fig 1, 2, 3, 4, tillhon Vanneignen för plåtanmena at Figg 5, 6, 7 tiltherr glödgugnen för plåtanue. Såsom ett mislyckadt Fnsik att mindska rosten, till besparing af brannmatinal fritpnur äfver de glödgugn, som föreställe Fig 8, uppmacksamhet. All eedning sker, ha med Schlesiska Stenkol, sen pras mo Oder, sedan de gått ett stycke landrag från Waldenbuerg. Efter all sannolikhet åcs ugnarne inrättade för stack besslaring af bränsle. I detta öfseende h den regusfun, som Freställes Fig 5, 6, 7 visat sig fordelagtig. Restens porportien till det ofrige änser hjär troffad. Tjugu rosk jern ån så inlagde att epninge dem emella är 1/2 tin bred. Vid 18 tums längd invändigt uppkommer således en summa af alla mellanrummen af 180 qvadrattum. Rostjernen intaga sålldes de ofuige 630 qvadrattummer, och de del af Rostens arca, som tackes af restjerne, förhåller sig till årean af öpningarne för luftdraget at askfallet, som 7 förh. sig till 2. At gången af stenkol på 24 timmar beraknades till 16 Truss. siska Scheffel, sor svara emot orukring 34 Svenske Cab. ft. atvalsare hapa 3 fots bana. Platanmen giss 4 à 5 tum breda 1/4 tum tjocka at 20 tum långa. Derf blipa två bleck. Id Stortvalsningen, eller första lutan inläggas inlägges i vanugnen 50 Stort med 2 bleck i hvarje. å 235 timmar i vämining at valsning gjord. Storten har di gatt genom valsen 8 till 10 ggr: Valsarne Göa 40 omlopp pi menuten. Man har för regel, att, under sturtens uppylsdgning, ej inlaggs kalla blick; man fukt är att de glödgäde blecken de blipa afhylde, och sedan Kanske springa under valsningen. Man blefve ocksa derigenem nödsakad elde längre och derigenom ska afbränningen och åtgången af tid och Frandle. Heldst utvälsar man dufu hvaije ugn för sig. Platar af N:ol, d. a. hvaraf 5 till 10 på p H:r ( af 110 ålpund) blifva färdiga i fästa hetan, och ni 24 timman 1000 enkla platar. I andra hetan inlägges 10 st, sem gipa 40 bleck, 5 par på hvarandra. Tla sarne ligga 15 menieter i ugnen. Så Mnact öfversta packeår nog varn; bäjas valsningen. Så 18 minuter valsad oh bockas 10 packor. Denna heta kalles dufön Bilgenetze. Matarue blipa nu 23 till 30 tum långa, och ac nu bleck N:o 2, hvarif 11 till 18 gå på C:5. De våga 6 till 10 å pr Stycke och äc såsom sådane färdige till afsalu: di borkas de lehiäl ej. De platen åter, som skole blifva af en högn nummer, gå till 3:de hetan un hvilken plåtar af N:o 3 blifv färdige. Af dessa gå 19 till 28 på Centnen. Fyra plåtar ligge under Valsningen vanlige så hvarandra. I glödgugnen inlagges 32 plåtan vanligen så en gång, men i stöm packer, för att mindska glidspänbildningen, som man funnit beLydlyist tydligist ud denna heta. Platanue vilja gerne löda shop seg. Mar bestryker dem med bänning af kolstybbe och tunnt lervatten i Aepkane kalli denna Clannens Hahnbres ett och för hvilket Svenskan icke lärer hasva nogit motsvarande; ehunwal sjesppa muethodte att Lera platane i Sverige varit längd hand och på nogin ställe trakad Dlatar a N:o 4, eller sådare hvaraf 29 till 50 gå på en bentnor, komma till den sist eller fjorde beken. Svå packor med 12 à 16 i hvarji pracke inläggas till glidgning. Dennu värar 12 och valsningen 8 menuter. Meer ån 1800 stycken platar af denna nurer kunna saledes fårdigvalsas på 2/4 lemmar. Ton valsvicket Deptember 1823, d:o vi besökt det ej var i gång, hapa frigaende underrättelser kusvedsäklige blifvet meddalad af in ueng Precisisk Bergsman, sons Langre tid vestatt p stattet Vid Carlswerk, mellan Freienwarde och Neustadt Eberswalde hade mag nyligen börgat fusska tillvuka Gjutstal, hvartill mor hufwedsakligen lam anvandt jen och valkarde Svenske Stamplar. Ugnen som eldades med Stenkol; rymde 6 deglar. Dessa voro af graphit. Dylar i udsast lera hade man ännu ej lyckats kunne använda. Myertsdeglame uthålla 3 à 4 des Smälbningar; och i hvaid Smättning insatte 12 i 15 [pund] Brännstäl. BrannstålsUgne hade 2 Kistor De OberSchlesiske Stenhols-Grufvornes bearbetande är icke summal och började efter all fan polekhet förnst under denare hälston af esesta Sektet. Su mycket hastiaare har dras production tilltergen och en progression som är hösst märkligs Olynhawsen upp ger ur aktentika Kaltor att Thela Oberschlepin utgjorde belappet af uppsororade Sterckol år 1784 800. Scheffel (Schleiske Bergschepsel) 1790 103, 303. 1000. 486, 299. 1811 1, 619, 042, och Karsten t uppger for 1816 246, 866. ur Oberschlesiens Stenkols n Grufvor uppjordrade Schertel kol. att brytningen under D sesta aven ännu hoyre ftigit blir af det fölande Jannosikt Pro den Ptora, af, med hvarandra omväxlande yngre förmationer betrikta stätt, a om OberSchlesiin bildar, hafva Stenkas Stötserna utsslutande eagit betysliga Sträckor. Don största och vigtigaste af de många slöm och mindre StenkolsCrakter, som för nämarande Srar betas, är den som börjas vid Labrre; en mil ifrån Gleiwitz, och derifrån uran afPrott fortsatter öfver gräns d Popuch en einen Grogneslischen Bochriibung von 4 X) Archir fur Bergban und Huttenwesen von D. KarHerSchlesich etc: ion Carl vo Olunhausen, Essen 1822. yten Band. 1 Häst. 2 Berlin. Pag. 42. som rymde 120 6:ne Jern. grans flöden Trzemsa mnåt Ryska Polen och Cra caugebiitet, nära till fvasvelbaden vid Craewice. Det är denna vigtiga trakt som ssörser med Sterkal att Oberschlesens Coaksmasugner, och en stor männgd Berk hyllor bade i Schlesien och Pohlen: Sterkols sormalio nen, sådan den har vesar sig, har flera höggt interessanta egenheter, hvilka äfven för dm flygtigaste åsttädare äro uppsallande: De mägtiga Rastötfennas regolbundna bildning, deras störa och jämna utträctning för måd med en osta ganska ringa lutning synas inteda ett ostords ugn under bilsningsperoden. Detta attt sammanlagdt med den omständigheten att äfven de mägligaste nu bearbelade Sterals Pässenna sällan ligga på Petydligt djup under jordytan, utan oftast högt segdamt för ut- och uppsöddring, bedroger väsindtligen att ota vardit af dessa rika förråd, hvars stect man få myjcket mindre Tran berättna, som, med affrende på de mindre mägtiga men mera stupande Potter Swecka långa vatet bearbetäde mmnare arbergen vid Bohoriske gränsen, och hvilkas sammanhand med de öfvrie man Par for afgjordt, det är mer an hanlikt att under dessa mägliga i öfrå djupen Slottade Closser ligga ett estort antul andra, som blifva en sen efterserlds arfi inv rike dom på Stenkal, som blott få trakter på jordtelotet lära Htunna uppvesa. Orwegna allmänt Hända Sterrhols sund Ninm ur lekasom Schefferteran Cett namn som torde bäst pacsa för denna bergart, hvilkon Si Hara Nauda Schieser. thion, till Skiljnad från Seras Phonschrifer, eller hvåd ve Kalla LensRiffer, som tillhor öfvergånge formationon och sch har ett hels annat Paplynnee och mera fashet i siöd sammansättning an Skipferteran, hvilken val i berget och nyssbruten har Pesgrin textar, men i lesten förr eller denary upplbses och walter gönder) Sculh Tods innas Trogna föglashre: De omvärla redigt med hvarandra och alltid så att fandstinen bildardet ösvensta lagret och Skifferteras Agör bäde hängande och leggande för sjetsva Stenhols sätfon: Ander Skifferlerarel vidtar åter sandstenen och ett nytt PotsHaver återkommer i summa ordning. Sandstonen och Skefferteran äro of tast bydligt åtskiljde Frin harandrr, nåson gårig der Jannolikt bildningen varit nera orolig och fäll ningen ej satt iki lugn, öfvergå de omärkigt i hvarandra, så att ett viarat iga mer hvart faga till hvein Kendera ett sädant onHeligan Dep relativa läge i Fotsen upptesor då ineni unnågot annat: Sundstenen är ett Sydligt congloment deruli qvartskom ut göra beståndsdilen, sch de andra båda grunetens beslundrdelar glmmern och sältti athun, i mer och mindre uppSöst tillstånd bindemedles: Mera sllan turer den bestågaf qvarts Hem ensamt summandbione med firit för Aåde partiklar af Stefferteran, som väl haratt. tacka glemmern och JuSpator för sin besoreng. Shipe ferteran är mycket lik en hars lera, mer och mindre märk till Järgen af inblandadt Hetumere och Slämane; Ftundom till den gräd att den blir svart. Den får i sin massa ofta svafverkis, på fina stallen så mycket att de arwändas till Munberedning: I de min dre magtiga Flötserne, i synnentat de sotn äro så små att de ej lana ardeta, tillkommer en hjerjde Lildning som som dels bollar dels iorcentliga lager omvärlar med Sansstenon, Pefferteran och Kolslötsen, nämligen i Shom essenstir, som för sin rckhallighet med förman begagnas på Madugnarne I sammanhing mid de Oe Schusiske Gernmalmernas beskrifing är derarnae Sildning yörut smnämnd. Det är märkligt att der iästan uteslutande träffas der ytere sina Bolslötser om värla med hvarandra, och att den silluod ederaldrig dräffad de mägtigare Pötserne: Muh har trott sig finna att så en sådan jemmatmsbeldnung i öfrå djupord omvertur mö Irå Kässlätsas afringa mägteghet, ftönre och mäg i toare flötset ofta finnas derunder. Om ådl, som ty värn fär iara förhällandes, denna regel häde minga undreng von ten Kansske mera att honpar af Svensska Stord Rosgrufvari vid Högnas. De magtigare Ienkas tsorne bestå mistädels hel och hålln af rena kol, här sch der gesomdragne af Springor sam ärs fylide méd Detton och söpa parasleca med Patterne. Deisa Setter som kunna variera från niten mägtiga till några ffå tums mägtighet användar af Kolhugs en med myctten förmån till förskrämnings arbetet, som annars och mil mera besvär eshille gjordtsrena Kal. Mera fallan är folsin delad af ett betydligare togor af Letten ellir Skeffestera: At fall finnes ledvål wid, Zattre grufvan, som det få Hallade Måttet uti Cinsiedel Fotsen qall vara af2 Sachter mägtigtet. AberSchleseska Stenkals fommatiolure är ytterst rik på växtastrck. Sådane finnad dehväl sällan i Sandstonen men till så mycket slörre mängd uti Schifferleran: AtanSvärighet kunde man samla, af sädand astryck mer änman man kunde förå med sig. De sta ta af Lessa syrus vare af större och mindre rorvärter, Sag c. d. oftast fer man en mängd stjelkar hopsorde och widne i alla nytningar ute Skipferderans massa som ännu mjuk deraf gesvit tyoliga äftryck. On liten Trädstam, iaftong form af något öf ver en tums diameler sömerhölls vid Königsgrube syrusaf barkens fjällighet till hörd ett Palmträs; på ett annat stycke Ckeffertera synes aftryck af en dylik vida storre Paton stam Hbvad vid Engelska Serkalsgrufvorna Hallas Dyskes och vi kunna öfversätta medsprang eder Kastning Hanne man här underam af Springe NVu mägligare Potson är je större äro vahlegen afden Lesa: Hotsemes age i filt färändras hångenom ofta Itere gumnar, hvangenimd hänuer att sedan man stött på ett sprang Pluised måste sörad någon gång ända till 20 Yamnar djupare, ett förhållande som intrafat vid Königsgrubei Ett fedant sprang ger scatillkänna genom den lasa macsa som uppfyllt Lon sprrika som genom spränget bildats. Spreckan Shan mycket varom i mägtighet Fran någne tum ända till en half fomm. Dord at merendels upptselld med lösa bitar af Landster; Stenkar och Skifferera som öfvergått till en smörjid Lettoni Mersällan markes sparcester Kemissta Krafter, så som Sildning af Svafvelkis, Jungpath; och sörra finnes i ett af Spränger i Wönigsgrube Oeh den senan Bersteiger Brückner scarit har semnit Kristalliserad i ett sådant uprång h Louisengrube vid Zabrae. D. Aro saledes iegenllegaste menina uprickfyllningar och kunna till någon det jämgonar med gårgarne i de äldre formationenee. De storre och magtigare Potferne äro vanligen beldade i an i en stor prata. Weden mägtig Kolflots förjer äf ven e förhållande derefter mägtiga lager af Särdsten och Sches ffertera: Denna omständighet gör att jällan mer än en floe Han på en gång bearbetas: Härsöre har Grecsvebrytarin om ock ersättning i flot fernar mägtighet och ringa letning; den na senare går sällan öfver 12 men väl derundor och mag tigheten hos de Clötser som i denna trakt boasbetas sättan unser 1 Sachter - 6, 4659 Svenska eat, men val till 2, 3 och 2 Sachter och deröfver. Detaa senare ur förhållandet vco Dombro vas, som ligger stract innanför Syckpalshu gräresen omkrm2 mel Fråre Hödrgshütte och der för Pijsenig räcning dryter på in pors af 6 Lachters nägteghet, och ford vicd Btot 100 Sectning, enligt hwad borrnidngs förjöh utröns fortsatter åt min Stanie fura hunsradesfämnar i sätt på ninga djup. Wardet af detta ofantliga Storekols lager skelle vara ännu Htörr om Koten icke voro af en märkligt Järnne beskafforehres i Pombrowa hörde innan festa Briget till Prausen, innom hwars omvåde det vaktadt större delen af Linna Stenstolsirakt ligger. De störste och vigtigaste af de OberSchlesyste Stonsols greefdome äro utan tvisen för närvarande Hönigs grube sch Lavisongrube vid Labrze. Bönigsgnebe är i anseende till Stenkasspradeution aen största i Obordchlesien, den syssilsatter om Kring: 130 asbetare hvarafnara 100 Rolhaghare. Med Lenna arbeto fyrka brytes och uppfordras gengen 2:ne Schacht som hafva hwar sen Angmachind dahligen nannare 2000 Scheftel: Under 1823 utgjorde upffdringen omdring 600, 500 Berg Schettel svarande mat 2 Millioner 10, 600 Sochskla Cubikfot. 1823 var we en af dngmachierna nyligen uppbrunnen, så att tula uppfar uppfordringen mäste göraes genom det ina Schachteti Königsgmube arbetades för närverande på två mäglega Clätser, af hwilka den Gerhards år 220, den andras Heintz manois 140 Schlesiska Sum maglig. I Svenskt mutt ut pår den ena 177 3/4, den andra 113 demmat tum. Smel san båda Plotserna, hvilkas ludning varrerar ifräre 5o till 8:o Lgga lager af Sandsten och Stliffertere, med 3 till 12 Lackters mägtighet. Koflötserne bestå helt och hållet af rena Rot; men äro lydligen Skiljde denina 2, den andra i tre bestämda lager; mellan hwiika på en höjd ligger en tunn Sprickseptning af Letten och läfven den är ofta försvannen. Det sakteot skilja sig de olcka lagren som på stållet Kallus Bänke Clänkar eller pallr) bestämat från Sumnandra och den är märkligt att de hro ostast af olika beskafi senhur. I Hiinszmanns flots, som gånska tybligt var delad i tvänne sådana bärkar, äro Protén i liggandet eler nedersta Nagret mädare och losare derföre också afmindre vrde än den öfras härdare och Sastare HolAnnu märkligane är förhållandet med Gerhards Potsen i detta Lansernde. in är på fumma sätt delad och i trenne lager, så ofcka att så Röten i det öfversta och necersta tegret ike duga till Coaks, utan måsten anväridas hufsud sahligen till Zirkhyt tan och Ångmanmnerne, användas Kden Frård mele Canlagret med förmån till goda Esaks för de fyra Masugnare vid Königskulte. Bötsene aro genom Fyra dista Sprana förän drade till fitt töge. Gekom ett af dessa hafva de SpenRit 9 Lachter, hvarigeom det har händt att den enå Stötsen Sachter i Clotsen lagt sig aramför den andrai Genom tre andra sprängåt en annan sida husva frätserne, med bibehål lande af samma relatisva lage, sjunket om kring 30 En del af Gerhards pötsen har länge hållit en ftor trakt af Grufvan Frarie: Man har både från dagen och nera i Grusvan söder hamma dess rommuniation med dine yttre luston och den öfriga deten af grufvan Till den ändan har man i Grufvan uppsört dubbla Hydlmurar med Sandfyllting emellan; Yör att vinnesutl täthet hugger man några qvarter en wim för miarne utl vägger, tak sch fula Alla orter som hade gomonsstap med det etänder Fol saltet måste på detta satt rgenmunet i Arbetsmethodema swarester så väl denna som af i nga Stenkols gruporne brytad, synco väl uttärkte och lampade efter tll Cokala förhällinvere Bergmastaren Heintzmann som för några så år sedan hade inseendet öfver Obbrschtesiens Stra kols gruf vor läror Sara derdlsom har husvuddickriga Förtensten af de väl anordnede methodire för arbete, ut och upp fordring vid de större Senkolsgrufvonne: Här vid Ösr nigsgrube Läde fran för 3 år sidan infors en ny ordnind eber Kolens ut- och uppfördring: Inrättningarne derföre varo ganska ihla och igeniösa: Har har befagnat fåtsebnas lutning till inrättningon af sättaltade Brams berge, på vårt språk skulle sit Hurna Hallas Bröons peld. Breda ostor så att tå vägnar med tackjernshijul på hvar sin räilvag antingen af träd eller jorn ffå adt nim att måtas, ärotran arbetsrummen trisn efter ester Potsens fallande ned till hufvudostin för att derifrån gå ned till botten af Uppfordrings Schachtet, hvelket derförehelost är drifvit ned till den djupaste delen af Grufvan. En sull vagn går md under det den toma går upp för att hämta mer Kol. På en vals somligger tvårs öfver orten, och som arbetaren Htan efter behag ställa och sätta i gång undar sig den uppgående vagnens Redja under des den nedgående upplindas. Pål Hectzinanns slöts göres utfordringen till uppfordrings schachtet med 2 stedana Brambinrättningar. Till den ena Mkjetes vagn nen från arbetsruumen, det alted längre eller Korstare raclvagsstycken gå, föres på den till den andra, som förer dagnen ned till Uppfordnings Schacktet: Wagnare voro få kallade Engelska antingen med 2 eller Vaxtar men allted få att hjulen vorafasskilade i ändan på axtarne, hvilkta norde sig i sina panhor. Der mycket värdningar förekomma nyttjar man gema mn årel för Sivardera hjulet. Wagnen rymmer 2 Tonnen eller omkring 163/ Svenstra Cubik fot. Då vagnen kommer till botton af UppfordrenpSchachtet thakas han fast ved ång machins Redjan och följer med upp. att alls aet måste gå med en stor hasttghet är naturligt då genom blort två sådana Scliacht, uti hvilka uppfärdringen indast sker om dagarne, öfver 236400 Ponnen 3 Stinkol sko a uppfordras. När hvarje nagn rymmer 2 sådane Tonnen, masten Gåledes gonom desa tvänne Schactet 118, 200 eer i hvardera 59, 100 uppfordringar ske un er X) En Berg Scheffel Stenkol- 6, 394 pr ens. Tonme der arch. Antur man 200 asbetsetggn, dch höyste mun lur kunna rättna i ett Kalhaskt land, gores i hvardera Schucs Tet hwvarje arbetsdag som utgör 10 temar 211 uppfordren gar, och 21,1 i hvarje tina Setrecteten äro icke hilter dju pa, båda omsring 20 fammar. sigt utgör harje uppsordring 90r Svorestha H:o v. 2. räknadt eter den erfarinhet man hår att en Berg Scheffel Stenkol väger 300 Schlesiska Skåsfrund. Det Kor qvantum som genom ac 2:ne Schachten ved Königsgrude årligen uppfordras stigor säledes i vigt till den öfartliga Gumman af 286020 Skelund Sv. v.v. Sjelfva Stonkolsbrytningen göres med Rlchacsta Sutar, och äfven medsprägning Det första arbetet på latfera år det få Kallade Schramarbetet d. å. upphuggandet af en ränna i Ptotsen, hwartill vanligen väl jes hadst tettenspringor gomn utgöra shiljnaden mellan Patsons slika loger der sådane finnas. Benpie förjer sedan utkilning af de glnom försträmningen ossade styckena. Tet Geror på deras lige i Pötsen, om spräng ning med Krit med mera formäri darer anställa sik In regel Herved är att skottes indast skall Spräcka Bolmassan i fura mytningar uten ej uprärga den. Nor itta ändamål göres ända till 1/2 alns djupa Sörrhål, ch frax Laödning: Nödvaggon om deh genom för Skerhmningsasbetet bliffit hängande utan stås fatter " sätt eller om den här såt låter den sått utdlea sig. På en gång Han sällan de större flötsernas hula mäg tin het bopttagas, Geskaffenheten af Flötsens hängande bestammer detta till stor del; här detta aire gustket att det åtmenstane under asbetet Han med stämplar göras Sastort sättert utlages också heta flotsens mägtighet om ej andra skäl tala deremot, såsom om den är delad af någat mellanliggande Lager af Skifferlera, som för hållandet är med Einfiedelfödsen i Labrze, der man derföre först borttar den öfra bärckon, och går till den niöra först då hela trukter af den öfra blifvet utbruton och taket fått sätta sig; På di lställen åter der för dens hangunde är Svagt, som förhållandet är ved Gerhardsflötson, der på många pon Sardstinen är för vandlad till Lriffand, hvarigenom förmadligen också Skifferderan Glifvit lösare temnas etere fot af Srddslöt sen till tak, som då äfvon understödis med Prömeer Så val att Lenna den del af Rasötferd måro varit nöd Had lemna quar som för att återtaga det trädvirke som anvähats till stämplar och Rytidet, har man ett vid Stonkolsgnissorne väl Kärat asbett, somn Hallas Lauben. Allt som arbetet på gåltet avanunar läter man nämligen attå de trakter der arbetet år flestadt falla igent, derigenom att man undanrycker de ståd mur gonom förstämplingen gifvit taket. Det är du antingen frågan om att så så mycket som är möjligt af Stämplanne, eller Gade främplarne, och den Etorståinde delen af Bolslötten, der en sådan har mäst lemnasAttmycket af Såda delanne icke kan uttagås synes natur ligt, och Geror dessuctom på taktets fthit. Arbetet ut högt farligt och skall fördra mycken strecktighet has arbetarena, hvicka derföre få visst betaldt irån 1 till 2 groschen för hvarje srtmpna som de fråssa undan raset. Det saktadt begrasdes hälsten mindst 5 af Stamplarne derutin En En omständigghet som med skäl. anses vigtig och derföre Susfvudfahligen afses ocs Stenkols brytningen är försallandet mellan Flora och små Hol som brytningen semnar 3 Ju större procent stora elter Sticlr Konton af hila bryfningens belopp Han erhällas, ju mera värde harGrufvan: Att detta hugundsaktigen beror af Pötsons beskaffenhet och arbets Methödernes lämplighet är ett gesitt Facturn. Berrgenom att de små Peten så SkalVadi Staubhosten eller Stentrolssy Hon) ved de afläste giuf vor icke med någon förmed nettils kunnit anvinlas till nagot nyttigt, besvära di så mycktet mora grufvorne, sor de ej aelenast entaga stora vidder et blifva äfven med lidin högt fartiga genom sin benägasket till gelständning, när Tadeneton är sag tia och hopin något stot. Det är föret på et annalställe nämnot att blott en enda af AerSchlepensNonkals flötter ger småkol, hvilka kunna anvä das till BackCoaks, vid några för andri gnufvor här man i Genare ären försöttt andända amåkolen till Alunkokning. Atto smäkoten vid Romipssrube duga till intetdira, har man genom jänstilde försök ut vönt, deremot användas de med förmån till Lirikde stillering samt eldning under Ungmudnenne vid Königskülte ock Parnowetz ftönsta qvantileton fönå Kol som uppfordras; blir lekväl obegagnad, hvarföre usan emedan åt får vidtaga dutvagen att fatta do på småstolskoparne: Omkring 30 procent af tecka Brystningens betopp är småttol, hwaras således ånigen amkting 100,000 Scheffel uppföroras. Det hör hänli e gen still en af hufsusprinnijorne för arbetet i Schles aa ska Henkolsgrufvorne att alla smäkol äfven skola upptagas ur Grusvan, och e qvartemnas. De hållus till salle för aet fattegare folket till ett gansa ninga wid af 1 gwshen por Suffet, men fenna ända söga afsätt ning Najt Bönigsgrube är Labrre-Gresvan eler Louisengnube den Setyshligaste. Din arbetar för närvarande på eftere mägttye flätser, af hvilka den minsta urd5 à 30 Tumt. Nasbildningen är här mindre reselbundon än did Bönigsgrube-Ptötsrnn hafsa nämligen ester utseende säktidigt uppskjutit en nygg, somman på städet Kahar Pattel. Eeegenfinnas var på båda sidor om ton mon hafva då blika latning, och den ina eller Hemnetz flödser är på ena sidan funnslidt hi och håller uppbrännd. I dess utgående i dagen fer mn tydligt märkon efter denna brarede Jordytan är ret sok betäckt med flesor af bränd Sthefferhrie: Obersterger Briichorus häre vachra stycken Porrelani juspis, samnolikt bildad på de frällen des Detten varit nag Närk för att smälta Pesserteran. Hcinttsstotson son på den oförbrända sedan af Sattel var 100 Schlesesska tam mägtig anses vura den samma som Heentz manns i Köpigsgrube, som ligger on Pysk mil FrånLabrze; Tihhaså hnses Gorhards stots der en y ra donsanma mis Nedrns Frhis de Labrze, af 140 Tarns mäglighet. Den tredje dch fömämsta af dom akla PockKammer flötseri år 220 Schlesna tar mägtig; hwartill Komnter in Jorde Cinsecoelslötson hvaas bäda tänkar tillsammans utgöra 134 Furk . K. a0rre Grufvan bryter ej mera grofva sol ärd Gleivetz behöpar, hvalket utgör omkring 3000 Schepset i veckan eller [marginalia: Ader.] Mer 159,000 på året. Omkring lika mycket smråkol fressuctom: Hötferne här gifva nämligen mindre procs fall grofva kal mat de fmå. Af dessa sinare beredas p sätt föreet är beskirgdet alla de som facla från. PockSium merstötson, ttill Backboaks, de öfriga såsom dertill Odugle försäljas eär en ninga penning till åtskilliga husBartoCchof. SMan hat försökt, merd utari dfrumgång ett utt HrrchCocksugnanne blunda ymåkolen pråti de andre rötsinne med dem Fran Dochhammer Zabrre gnesvan är märkvärdig för sin navigebla stal på hvilken Roton i båtar ufföras frari arbetsmummon, far ett fedan gå till Ylindetz på Cloonitr Canaton, som ligger ungesät en aln lägre, men genom ett par Stuspastar Han få omedelbar dommunisation med Itattorde Habral stodlen, som har satt na mt H ruptSchlinselstorl börjades 1780 och var ämnas gå directe på Birigs grube. Issället att gå rakt dit, som ämnadt varkom den att eridas på sedan åt Labtzofattet, hvilket den nu i det namnas Sär gensmvandradt; den får nu gå rakt mot Rdrigsgoube för hvelden den tilväl icki blis inrättad till Koltranspors utan blott till vattentemnings Sevan den gjondt ljönst vid Ednigsgrube ämnar man fordsätta dim vidare till de män mard Trumsa flåden belägna vigtiga StenkossgrufvorPå detta sätt kommer den all afskära de flesta af HberSchlesiens magtiga Rosslönser. Labrrostollen var hösterd 1823, 1300 Tactter lårig, och i det narmaste lika Långt Jarbar för båttranspott. Om gar 800 Lachtots i ofyndigt Serg innan den traffar migot enbetsrum. Aora frächor går den genom on yaft faned e sten, der ej detta varch förhållanden ar dom hett ock hallit Cures merad med räkta väggar och hvalft tak, botten är på samma sätt murad och i fosm af ett omvändt hwalf, i De sista 500 Lacter gå genom wel arbetsnum, från hwilka alla hå sin Bromsimättning med hwicka Salen midsöras till Stollbrädden der båten ligger. Medelst en Bran dyftas Lådome, haruti Roten sökds på Brömsvagname med låga tackjemshjel, med i Såten. Ee tada nymmer 2 domosen 16, 794 Somsla Cubiksot. Balarne för Nockrans porton rymma danligen 11 Rådana ldor, och en Stad Man på stollen pä en gång framskjuta 6 à sädarra båtar hopläste med hwarandra. Dålmenst d:ne Sådane Transposter äro jamn röresse och på det att smnå Runna pomona sörbe3 Swarandra har Stollen vussa bredare ställord des detta låter sig göra. Wes Stotlens mynning är Kastage platten, blodnitz Canalen borjär genast ar. Bätarne hvarati holm truns porteras till Gliditz äro större och bredare, hwarföre Ml alådame äfven här medelst Krumer lyftas från Stållbåtarnre i Canalbatarne. Man vill nämligen forgsälligt undvidt a Rotens unstjelpning och ny tassning, delta vinnus ock å harigenom fullskomligt, ty samma lådar som fyltas på arbets rummen i Grafvan gå med kolen till Coaksplatson vid Glivittr. Under den del af året då Clodnitz Carral Cnyser maste Raton Röras tet landvagen på hjel. MMed Imakston som i anpende till Holens losure Sesstagferhet ict göra stor del af brytningon är man mindre nogräknad. DeTastas omedelbart i Htollbåtarne och aflästas på platsen utanför Stollgiman der de, som negå till BackCsads, gå nast blifda woakade i Balkborkvugnarne och derigrån af iförda till Gleiivibri Utom dessa tvänne vigtiga Grufvor hvilka båda drisens son för Statens räkning efennes en alldeles otrolig mångd ftöm och mindre Rotgongsor som tillhöra enskilca Bösag. Sedas Dinktillventnngon Jessard ånn få betydligs tilltaget hrafve äfven att storh antl af Stonhols grufsorne Som eöreet Sahorade afsättning åter Hunnat drifvas. Nd någna at dum är brystningor betyddiag. Un Crrylina grufvan dit Witoll, som enligt Hrrs Brildons uppgijt ännu 1821 lem måde 120000 Scheffel på året, uppsöddrEdes redan 1883 dag lig vi Schepsel, atts med handspel, och hela Boprs Luutio men gis dåck insumt till Tinknystan, Swicken Lkasom grufven Ihör Furst v. Hohentorhe, ägaron till Stavensete viskonss Hoskrhen medgaf tedon eller trorde det varit äredasosål uta att besöka alla dessa Grussor. P:r vrgen mecher Hörrrge srnte och Crocau besättees tidwval en af Dom, Htanske dom ap Herersantas , Qvopoldina Grufvan oid Braensstowitz. Don arbetas på en 144. Schlesiske tum mägtig Kolstots, jom ej Sutir mer an 3:o. Denna anständighet, jämte grufvans läge ortatiss till landmånen Indiard, har giqvit anledning till en mycket begrym utfordning af Koten med Häst på om iilvag som söger flötsens lutning och derföre ijesva Prafvan synes nåst an horzoretel: Utfördringord går med och deg med 2:e hättar: Hvardera Sästen gör på Schichtet 90 Jonsr, så att på dygnet göres 80 foror. Wagmen sch ikslen tillsammans väga 32 Contner, deraf vagnen 22 och Latore 10. Bolingnarne gå diriete till tvänne bredevid liggande 46yt tar, en för Allun den anedra för Linkberedning och somligga på samma högd som Utfördnings stollen. Stollen, som har en bredd af en Täckter och 14 Sachters höd, är 386 Tachton bårnig, Ansker på 4. Ställon, annan hulkomligt rät. Den at efter sucta fin längd belagd med en jeorväg, somafvon farksätted S:se på de fåkallade Biagonalstrecken hvarigenom den thuer communication med Sarbets mmnned: Stolten, som sedar 1821 har namn af Stancolaus Ebstollen Conjases 1803 med Sjelfva Grisvan af respoldina Bolaget, ändar tolls tills 1821 gick den för dess räkning och uttid crena haton så att den val betalde sig: Sedlen den inkomorut på andra värrntill liggande Gnyfvors Utmål, af hvilka åt menstone en arbetar samma aflots som Sespoldinen Frufvan och i framtiden Stunna med sönmärs begagna don, förklarades den 1821 för Erbstöl, hwargenom den Fick rättighet uppbära den säkallade Stollen Weuntel Alla dh Grufvor som begagna den skola nämligar beteka till enbstollen- Passabe Ihvar nionde Schefsel: Dere trornde går till Staten, lekväl. blott af de Grufvor esom gifva utdelning Hand Actragarina i Psen hare tydliga aflödfringur, hvanigenom hugg ningsarbetet mycket lattas: Hanseende till hångan dete. osakorhet, aet består närnligen på de festa ställon af ös sand och Setten, hwarati Sandstemn och Skefverde ran blifvit förvandlade, måste vid brytningen omhrina 15 tam af Pötten qvarlemnas i taker, som endast på det ta sätt Han Andenstödjas med stampleer, hvilka nid Cauber arbetet till en del Hervinnas; Fareseende dertill att flötsen icke tigger djupt under jordytan munes ofvare järd stora remnor i Handen förorsakade aftadtes sam manstjelpning efter förstäm plingens Porttagande Kalflötsens nära granskap med jordytan gör äfven att Cbten i de öfna hvarseen äro lösare och sävre. Gmender för aflöningen här var att Körturggren bär Förtjena 8 graschon, och Utfordrings arbetaren 1á 6 5 á 6 groschen Courant, Öster denna berättning erhålla Bolhuggurenae 3 till 5 Thuler Comurt för 100 Tornen Sticck-eller fora hol. Små Roten dukoras y. Bolaget består jem sch trådvirke, Sju vcti Smidurton får år betaren betala och dertill göra att nödig förtmmring och Samplina. Sespoldend grufvan år delad I 128 Aetior och sessel Satter 110 arbetare; beräknar man 250 arbetsdagar på ret utjordras genor Stamstaus stotton ensuont 200,000 Schtesiska Centner fvarande mot 133333 Sethle pijst å Schelsel ♄) Kol, utom hvad som upprindas gonom ett HanSpels-Schachit, som lehvål utgör mindstå deten af hela bnytningorb Det är fonet nämndt att en del af Sterchaler från Lespoldina Grusvan gå till en dimnhytta: Aluntillverkun gen ur denna, som har namnet dacretti, är grundad på de fvafveckishaltiga smädtad som fulla did Lespoldrna grufvan och tvänne andra nirbelagna Stenkols grufvor Phodor och Carl Setgen; De dmå Rolen uppläggas amligen i stord milor at omkring 30 ålnars Langs 6 ahars breds sch Jaloran höjd. De tänders med grösse Stal sam laggas, efter lång sedome: Inom 24 Vemar är ondar fult brand och inom Bdagar är tecla sstan yrr vandlad till ästta, invändigt fartfar ten lekväl länge at brinna och ändad till aret öfver Han en sådar mila vid rigtig skötsel hållas tand. Wid vaktningen hindrän man så mycket görligt uctveklingen af Fri Svassasyrten Lch H 1 Schlesisk Schefsel Stenkol väger 1 1/3 Schlesisk Centner het För att bejordra Aunbeldninngon öfvensprictar mane malan åt milan med vattn. Så länge vålan brinner bil tas efter hand en skorpa af alunhaltig åstra hvilken van ligen 3 gångor i månaden afkaras och föres till Lickart. Skorpanlär ej 1/8 tenni tjock och den afsarade milan begjudes genast med vatton för att befordra beldningen af en såljande fastskoppa i Så länge medar räker och Rolmn vilja sninna Corisares härmed. Lutningon ister inoord hus i en ytoos Sär af trad. Tesan tillräcktigt af ainv askan (har Sallad Wannerte) blifvet inlöjt från Milöri inpumpas tillräkligt vatten som får 8 Tum öfver afkan: På 3 timar är lectningen gjord, cch leton nu fårdias till Rorking, får gå till Setreservoiren, hwvanfån den upppumpas uti Kokpannan, som är i Kittelfonn gjaton af tackjern, 40 tum djup oihl nymmer utom Rortmån 32 Cubikh fot Lut. Bningen göres jämn och under hela Hatet hålles luten pan nan till tika höjd Herigenom att ny lut fur i månd efter af Lunstningen droppois tillslyta: Sedar Riket gått i 24 tiskar tillsattes något Möderlut, hwar af allted förrad finned. 8 eller 10 tichar derefter är Kottet slut. Det här då räckt omkring 13 dygn. Et bmenagtigt Hum eder gotirom som Flyttr ofvanpå anses för ticken att luton är färdig Laton öses från pannan med trädskopor och får 9å rännor till fackaret, der antingen Pottasta säst i vat ton eller Papsjudarlut tillsättes under omröring. Efter två timats hvila, då man anser att största deter af Stummen satt sig uttappes luten genom en krantapp som ligger 2 tum öfver Svackarets botteni Lecten går då till väntkarin, der på samma sätt som wid vära Sunverk Saffian fatter sig i fina Seristaller på Hareses Läggar väggar och batten. Sedan Haren Hallnat och Maerlecton blifvit aföst, uppsköftas Sasfian och fföres på en glest lagd trädbotten för att der tvättas noga från medförde slarn. Saffrare bler ne hallt hvet. Svattvattmt föres till första lesten ochgår mid den till Rokning. Paffineringen göres i en af Lutkuttune, Swinti om portion Carmet vatton först inlädes och yedan om Korrig 18 Centner af Salsian tillsättes under omrörina: Wardligen göres 2 raffenerings Rork efter hvarandra, så att om Bonng 36 Centner Sassian på ingång företages till neffinerin Det första Roket varar omhnng 34 tirne, aet andöa Korntare. Under det den färdige luten uppöses säter man Salls vitten efter handlrmna in i parsmen för att utspada tucten, hvilket man fumnt nyrtigt. Den rafsone råde laten Sedes till vaseten, hvanet findig ettun eftor bchorig svalningsted erhålles Kristalleseras på vanligt hutt Man beräknar raffincrings förlasterd till 10 à 12 procent rigt, så att 100 Centner af Saffan gifva 80 à 90 Centrur Saybar Aln: Den tillsatts af Pollassta som göres i Svackaret afHersen proportion att till ett Hok, som utgör 32 Stubidh a ot färdig lut sattes 40 H:r Pottassa, söret upptöste i ungesäre Fubikyat vacten. Sutpanmrne äro som efonat är nenneaf gjutet Jern. Bogjatas vid Gliwitz och Skunna mt Gjas i 10 à 12 år. Iter hoad man på stallet berättnide äro de mindre blottställde för frätning af Lecton, äro för springor genom ovärdssum adning; att denna göres varsarkt år så mycket mera nödvärediigt esom Storesol lägan ståriomedelbar bemring net parorard. Att etdningen göres jamn och pannan håtte under Rottet antid allled full med lut bidrager sannolikt hufvud sudligon till dess varagtighet. För att ludta större och mindre ppringar nytljat man ett kilt som beredes af 3 delar Tackjerns borrs sån och 1 del sinsigtad osläckt Skack, hvilka utröras messablod till en dig ej ljockare än att den med latdtet Htan pasmorjus; Ibrist af oblad nyttjar man urin: Betet bör göras nytt för hvarje gång. Ej oftare än hvarst eller 6/ vaka behöfva parinome rengoras från pannston, eller den sam som sätter sig åt botter, och blir härd son stom Dervid upptäckes merändels Spningor som måste Hittad. ett Sprrngan ftor fylles den eförst med ettsfastter och der afvanpå Stryftes tillräckligh af Hitter; Pumnan forn sar denna opcration fått svalna något hälles tikväl eid den värma, att Rittet dervid San torka. Forr ar slttet är sullt tonst, som påsslynder genom on Jvag ednng under pannan, fär engen let inkomma Elom dennu hufvudfakliga reparation, som förekommer 8 tall 10 gångor mmarek, måste mellan hvarje Rok pannon synat om den fått något fel, som då egenkittas. Worket sypelsatte 24 Lobetare, och tillverkade med 4 lictpannot af 32 Cubekfots innehåll, omkring 800 Centnier Alun, hwars pris hösten 1823 var 9 Thaler Prrcs. Courant för 120 /0 Svenska H:r v. d. Lucretia Alunverk får sitt bchol af småttal frård de 3 grufvorne, Legpolsina, Thodor och Carl Selgori, till hvilMa dit Setelar en viss penning för hvarse Shelsel, som utgår till de två sönstnämnde med 2 3/ opfennige, och till den senare elter Cart Selgen med 1 1/8 Pfennige Courant En Svenstr Cubiksot smättal Hostade fåledes vertet från y hullt 3 till 1 1/2 menstycken i vart inget. Tran Från Despoldina grufvan föras fmåkoten på Stanslaus fsollen diriete till Milplalsen: Smakolen frun de undra trunne gnefvome brännas till afsa på stället fför Alunverkets räkning och astlan fores sedan till Rökhaset är Man har berättnat att 7 Scheffel smättad giva 1 Schef Selaska, och att 20 Scheffel äfsta behöfes för en Cortnes Alun. Öfverhufvud räknade man för hvarje Soktesisk Centner gärdig Alun 50 Tonnen Smästol, hvilket varvc radt i Svenskmått och vigt gör för 100 Sveristhe W. Alun 334 Jomnssha Cubikfot Små Stonkol, För en tillverk ning af 800 Schlesiska Centner behöfvas Juseder närman 350, 000 Svenska Cubitfat B. Hund vida Alanen genom Rökning i Jernparnor bter jernhaltigare och faledes surnn ärd un eaon Restus iprror nor af Bey är dal ännu ontredt. Den som pacthdes grg entedlestid väl ut i Inrättningarne vid vonttet som till hör de att enshildt Bolag fyretes i örigt tarfva hufvudferklig farbättring: Behällningen dera tär ej vara sijnerigor sstor. Stenkols grufdorne, som på delta sätt firna en få Herassättning för sina smättol, hafva troligen mästavinsten af Lenna anlaggnung. Blott did en till af BerSchlesions Sterkols Grusva äger en dylek Tillverkning af Atem rum; nämligen vid Sackgrube i trattten af Nibrick Pamiley småkotent använder mnan tihväl äfven Stisgerle i ran, samr utgör hängandet för tidlstotsen och är så umporg nirad med Svafvelkis att den kan nyttjas som en Alun Skueffer. Tillverkningen af Alan tär dock äfven här af vara betydtig. Brott in ringa ac at Smältalen från HorSchleiens Stenkols grufvor användas således till Atunberas ning. Effer vid de förnämste, Grusvone anställde särsilde Försäk försök utgör i medeltal 38 af decla brytningor Stora eller Stigkholm, och 3 Smäkol; Huru stor brytningon för närvarande är Mkan man blott apprsimutitt Sträkna; Attten vida öfvensliger Ire Willioner Scheffel är ganssta sunpolikt. Btott till Linktillverkningen åtså enligt on uppgett af Horr Backon närmare 2 Millioner Bortill Stommer hvad som åtgår ded 7 Esaks masugnar, en mängd Angmachiner: Sarnowetz Biyverks och Framforallt det om på en trakt af flera qvadratomd brännus upp i Stört och Kamvar: Königs grube, Dubreo, Carolina och Scopol lina grufvorne uppfordra ensamt nära halfannam Mil tion Schiffel, och de deltaga sannolidit icki med mer än tredjedelon i hla proheuttorien: Bergmästaren Heintzomann beräknar £) att sör år 188 då hel brytningens Selopp var 2, 308, 481 Scheffel, utgjorde behållningen öfverhafwed vid OberSchlesens Stonkolsgrusvar 30, 7 proceret afhela bret ningsRostnaden. Beräkned efter productionens värde gjorde vinstern 23, 9 procent dera i A) Archiio fir Bergban und Hüttenweson vonD:r C. P. B. KarHterv. 2:dr Band. 2:o West: Werlin 1880. Pag. 91 " inktillverkning Löga mindre vigtig an de tvanne föregående hufvad räringarne, hardi senare tider 2 acktillverkminsen blifvit för Oberschleson: Istället för att ände till 1203 all Gulpesa sam eller rättare uppgrasies traktin af Pamowetz och Becttren gick såsom sådan hireste till uhländska Mässingslrik, lugvidsakligen till vara Sinska, anvandis nu med forofädlighet att Galine ja till destellering oc metatlisk Link, hvar af tillverk o ningen 1822 ester palitlige uppyiter lära, gått till 150, 000 Pentner, med ett Capctalvärde af 1 1/2 Malion Thaler Orecss. Courant. Närdet af Lenna minna och dess hastiga tillvärt äro såleses båda sömånanede, i pynnenset med afseende despå att traktin inom Swethoni don ecistorar ejutgor nor än några få qvadras mil. Galmejan förekommer i samma slöts sannatian sorn den Lettenartade Jommalmon och Blyglansen. På må gra fammar uhder Jordetan ligger den likasom desah med hvilka den anses samtidig ofvanpå den så kallade Sahlengistiin eller gråbtå Påts Hackstom: Jansunde till Leras samtidighet omväxla de tre malmbudningarne mgedhemed hwvatandne, i Syrnerhet ut det saliet md Hernalmen och galmgant. Det är ocklå sörat nämndt att Jern malmorne från denna formation altted hält macktet Link. Det omräde inöm maket Galmisan är den Herrsttande lärer dockvara något inskränktar, är Jernmalmens. Den Gallmiga som Anda till 1009 exportera Is har lehval blifvet bruten ur samma Grufvor som nu hufvudfakligord förde Linkhyttome med silt stora behafLen Den vigtigaste af dessa är Scharbey. Denna griva anses vara mycket gammal. Sedan både den och minga andra i dessa trakter för omthring 300 år sedan undshållid ett lig ligt Bergsbruk på Sufverhalltg Blyglans, börjades år 1704:o) den första galmej brytning i Scklepin did Schartag, i unledning af ett Oprvilgium gom in Köpman Glis i Preslac enhållet. Detta priveigium som tid efter annan fforny ades upphrörde alldeles 1803, hvarefter Grufvearbetet fördes under Bergs embets männens uppsigt Brytningen förn förut varet höget planlos, hartiill fjelsva malmens sält att förekomma mycket bedruget, blef sedan mera rorettigt Atom Grefve Henkel till Nendek fom ägor härstond ddrute, Sära Gesiska årsvingarne dara de stönsta delagare 2 Galmejas ligger har i lager af mycket olika mägtighet som örut är namnot ofvanpå den Stå Kackstooren i Istället för den såkallade Rachgestein eller mera ljusa och gulagliga Kalkstenen, som utgör taket för sommad men och Blyglanserne vid Pamowitz Cyces denna Htacksten vara aldeles uppläst och i större och mindre mängd sammansord med Galprejflötfen, som all dnrg har någon or dentlig strykning i sält utan legger orgubanden inbåt däd ien Gmorjig massa af Tettek, bestånde af sand, lera och Kalk Som tijd ligen upphosnit af den gula takhrlkstenens upplösning och blandning, med lös sand som betäl ker till mer och mindre mägtighet hela Henna Galmisträkt. Galmeskörtlarne, som aro härdare än dan omgifvande Totttad varcerad derföre ganska mygeef Jorari steda summan nag H) Karstens Archis förr Bergban und Hättenvesen Bared. V. Heft. 2 pags: 49. mägtighet ända till några få humsrand med hvilkon den kan vara anvadt vid Hackstenen, fom utgör Malmlagrer liggande: Denna fenare har också stundom blifvit srorittas af Galmejans gtanskap och då så Linkhaltig; att den förräa sig genoml sin tyngd; den Kallas då af Bergsmännen Su Charre I Man Skiljer emellan Hdet och Lod Gullmeja. Don tada Galmejan der den förekommer liggeraltid afvanpå den Wita: Hrardora bilda de Järskölda lager Skiljda från Swarandra genom ett tumnt Pettenlagera: På det uhdra galmyjlagset är mycktes orogelbundet och vassorade till mägtighet, består det röda öfra lagret nästun helt ochhället af Gallmeja: De tvänne tagren astiljad af arbetarena med namnen det hvita och röda lagret, hwvaraf schså denämningon rod och hvet gudmejar, ty äfvon den så kallade hista Galmgan Han Stukldom runa mörkoöd och ändå Haclas hivet för det att den bretits på det ljusare unde togret. Ofhast är den lihväl ljusgul. Din rötactrar sin färg Lyoligen af Jornored. Doras Sammansättning är ensidet gjorde Analyses olitha i Enlegt Kansten 4 håller varsliger Hiit Gulmeja Soh Galmeja Kolsyrae 30, 71. 27, 11. båda från Schapdees Watten 0, 57. 3, 64. Kinkoxid 56, 33. 44, 50. Jorrvoxedul 185. 3, 24. Mangandxededl 0, 50. 1, 66. Thiseth. Lora Irdesecthon) 9 36 Jern dexed 25, 25. Baczgöord 810 Kieljord O, 66. Cesmiura eid 0 25 Lenjord 3, 53. gg5r 99, 94. Ira Jarchin fur Bergbaw und. Wüttenvesor Bard. V. Host. I. pag. 45 och 46. Öfra Gulmyjtagret hräder oftid. Blygtaris insprängo irunderute Balmejan. Den utgi på tette fatt öfvergången ttill att mägtiga Blyglanslager som betackt den. Detta är i dessa träkter för länge sedan till stör re delin lomat. Wid on dagöpning gom Srästen 1823 vid Scharlles gjordes i den lösa jorden som täcker Gule mgtagret vid dess ugående i Aogen, traffades in meje Henhret lemningar efter det ganndr Blybergverket, och dess ventestader, Förtemningar, rännor för deras vask inrättningar aht af Biörk och väl beveradt. Man har anmärkt att de gamla öfserallt stadnat med sin brytning när de tradssäde Gallmejan dels kande de icke använda den, di pade de funnet att vattnet besvarade dem först sedan de kommit ned på Van: Wet terhällningen går nu med 2:n Angmachineri Twsseende till Gatmijinsorselbendna futt att fore komma Han brytningen ej helter vara mycket or donittig; Onterna och arbetsrummon äro mycket tränga det Ssaktadt måste de merandels förtemras med stat på hvaranmen an och derimellan på väggar ock tak Kladus med gärdsel. Arbetet i berget förörade mäst Kln hacka, någon gång kilar och Pägga, högst sällan sprängning En del af Uttordringen gönes dirate ut e dagen med skott Härra på Hagoston eller den sstott som går Afrun en det af Grufvan at i dagen. Frän ulla de arbetsrum fövligga denna nära kan Non na utfordring användad. Stönsta delen måste lihväl uppfordras genom många ufmå Schacht med Hans spel: Ifrån alia di arbetsrem hvickas matm shall gå denna vägee iläpas Gatmejan i Uppfordrings og Bibeln Kübeln, elter en sådan mendre tanna som för handspenår bnekig: Hed ett rep fästadt bid arbetarens macke och at drår han Siiben efter orten på hvars batton är daggdt ett bräde. Summi Shübel går upp genom Schachtet och man undsiker Snätigenom om lassning Galmejbrytningen göres på betings efter erhållon Gul meja betinget Han variene fån 1/2 till 2 grosetsen fr en Rübe af 15 Cubikfots innehåll: Galmejan ford ryom mes deruti Skall egentligen väga en Schlesisk Pentner men har allted in öfderaigt. af 40 [pund] i ansunde till den Förlust Galmgan lider vid en senare behandling pån Grufbacken, och derföre att man vill påräkna ur hvap Kübel In Centrur ren Outmipa. För dennu betaning sttall arbetaren både bryta och uppfordra madona När betalningen Schöfven sättas högre än 2 groschen per Tüibel Canser man betinget ändamålslöst, ty då är Galmylagret för mycket orogubundet för att Kemna brytas på Galmejbeting: I sådant fall sattes famn- be ting och ardetarena så dessutom en mindre penniug för Contnorn Galmia, på att att de må taga den till vara. Saden Galmejan Komver ur grufvan ät dere nästare Ultid mycket smorgco och om gifvere af en våt tora och Letten. För att besria Hen derifrån och dengenom göra den tjenlegare för lestillerings processeré uppläg ges den genast på en öperi plats på Gnysbrekten i små högar af 2 à 3 Cusiksots inonhåll; Hogarme läggas rädvis bredevid hvarandra De fåtigga så från 2 ända till 12 månader, den hweta Gatmejan vanligtvis längre än den röda. Under denor tid Vutraer vittrar den kragliga Letten och affalter från Gulmes Styckena, som då de anses ligat nog Lur Sonder Stås vid torr vadertek till små, tryga Arek Denna aperatton kallas Omläggning (Kn, och Stan andes som en art concentrering, lumpies efte måtn mons natur: Det affall som härvid uppkommer och bestar af gröfre sw ischure gres, innehåller innu simå betar af Galmija, hvilka utsofras på det satt att autsammans Stastas på in tedande harpstälnng i Lettingruset går då igenom och de gröfre härdare Galmo bitarne stadna qvar framföre och samlad derBåda arbetena görad os betirig. Omlggningor beta sas med 1 till 13 psernige för Centrern Gåsmeja. Smalan deri hvita och röda Galmejan vesar sig vid omtäggningen en märkelig Skiljnad. Bå von rada sällar behöfver ligga öfver 1/4 år Pler don Sweta ej färdin på mindre är Heller helt år. Wigt förtaster är afven betydlig och ocka för de olika Gutmejsortern För vehliga beräkningas antar man att den röd Valmejlen forlorar mindst 15 högst 30 prorent i vyt under ombrygningen, sin hvla förtorar aillet nindst 50 procent. Efter omläggningen är Gatmejan färdig att gå till Linckhy ttome. Så Sänge Galmian erportorades blef den fförst ret en cinerad innan den packades i tunnor fför afsänd ningen: Till denna brinning nyttfade man Sält sa Neverberugnar med flat aril. De eades med SterHa. Grnom en falllenka på sidan Hunde Gatmyan under bränningen väredad och röras. Ten hvita Pal Galmejan blef efter bränning hvitare, den vöda bebehöll fen färg. För all den Galmga som utter Schle siska grufvorne uppfordrdes fantes blott Svärne så dand ugnar. Den ena lag här vid Scharby. Norre Elen af Scharby Galmijan gick till. Secrrge. Då Scharby Grusbari bröt mer åri alla de öfrige Gal mejsn gressorne tillsamman, har hula oberSchlesrens Galmy export efter alt fannolikhet under dinna periad, forn räckte till omkring året 1009 icke öfvenstigit 40000 Centru Sedan man sätt sig att af Gulmejan tillvenke Lirik och tillverkningen visade sig lönande har brytningen af Galmejfrusson sått ett huls annat utfrende. Enligs on palittig uppgist uppsordnedes vid Schasbys år 1833 7216 Wibell hvet och 30,055 Kübel räd Gurniga, och enAxt under Ousder månad 1823 vors 2, 000 Külbel yynfordne de, så att man beräknade hela an uppfordringer till något ner an 300, 00 Kiibel, eller omkring 40, 80 Cerstous brestningen är således inost 10 dabblad: Schardeggrufvan Finser också storre delen af Oerschlesiins DirkGyttor med Galmija och towäde enligt en tilljorlittig upngif Bergmästaren Eiiliben för år 1823 gifva en revenu af 80000 Phaler Preuseskt Courant, fvarande i det när naste mot Utta Punnor Guld Scenska Banes Sedtar. Omefvan Jgsselsatter 250 arbetadd Sin bland 100 Mralm brytare Ar 1822 hade Schartes Grufvan lemnat 197, 708 Centr er omlagd Galmeja till 3yttorme Detar samt nämndt att sörst omkring 1809 bör jade mån med något afvar göra Zintt af Gulmejan i Schlesien Nedan Redan några år förut hade man vid et mdlagat Glasbruk, tillScbrigt Pursten af Ness och beläget några mil soder irån Sönngshulte Gimnverk försått på Engeesk mothod gora Zink af det ugnsbrott som de rinRiga Jernmal menna afsatte i ömmighet på öfa deten af Mavagnope gan och hvilket under namn af Öfenbruck eller Schwamen efter hvarje bläsning lasbroto och var för Masugns vecker ssenter värde. Detta lyckades ackså, och en letin till verkning af Link underhålls i bågra år på detta eställe af Zikhugnsbrotten: Under Reden Tåt Gresse eden anställa försök att använda Galmejan till Lintibe redning. Detta nade i borgan mänga Svariaheter, så att första tillverkningarne hufvudlahligen gjordes af Nyrsbrott, hvilket, ännu kunde till billigt pris få Söpas från Masugnarne. Med försöken oter 109 få mycket wamngadt, att en flörre anläggning för en sådan tillverkning ved Eldognia hillte, bredevid Bönegshille Jernverk. JGunii månad 1800 hade man vid Ly dognia, din fösta egentliga Zinkhytta i Schlesren, tillgådogjart 4397Cintzer Vynsbrott, hvilttes då Köptes Fran Masugnarne för en 1 1/2 Thaler Courant per Peretner Zinkpriset dar då uppsliget till 22 Shaterper CentrurSåväl denna omstandighet som resutaten af Forökon vid Lydognia uppnuntrade enskilda till dylika an läggningar. Prisen föllo Aval Inart och ända till 4 à 5 Thalor per Centner: Aren 1821 och 1822 voro prisen åter uppei 10 à 11 Thaler. Husvudfahligen från dinna tid daterar sig Binktillverkningens Por. In ofartelig mängd Zinkhyttor anlades i Schlesien omkring Schurtey och andra Galmej Grusvor, oberäknadt alla de inom Paska Socska Gebetet som egentligen ligga på samma traktBlotsunder tett af Hessa tvänne avord detegjorde Giltgåddet som från Glenditz hämtades till Sesa verkläder 21, 000 Pontner. Med f ull sättorhet berättrrade man att under hvardera af dessa 2:ne ären tillverkades 150,000 Recetorer Zink af omkring 509,000 Galmeja: Det redan stora antalet af Linkhyttor ökädes ännu mer 1823, men priset förl så något till 7 Thaler por Contner och vinten blif min a dre an föret, hwarigenom många Specetanter Slefvo alyckliga, som ifina Koptssamma anläggningur påräkräknat de haga prisons Fortvaro: Under de goda ären 1021 och 1822 gaf tihvälddenna nya näring ett prodice tionsvärde af mer än 1 1/2 Mittion Preusiska Thaler, som tillhorde nästan ensamt en trakt af några qvadrat milhvars exenttiga inånare indast äro åkererkande Wolackar Sydogniahyttan, den enda af alta de Schtesiska Lenkhyttorne, som drifvas för Satens räkning står under samma administration, som Börigshütte Öernverket. Fenpende Dertill att många Rostsamma eförsök här blifvit anställde, hafva de andra Hyttorne modelleras sig efter denna. Den är lekväl änned större ärd de Rlestå öfriga och inrättad fför en betydlig tillverkningi Galmgjan hämtas der ifrån Scherdes och Stiickhsren till edning från den närbelägna Börigsgnube Binkdestilleringsproassen består i Gulmejans catune ng, den calcinerade Gatmejans Randning mid hot och destillering i egrre apparator, sumt den arhållna Finthens reffinbring genom amsmältnina Galmejans calancring för Link Restillation går till nå på ungesär samma sätt som i förra tider så Gatmejar caparterades för Mägingsbrukens behof, nämligen i en Rwverberugn eldad med Stenter: Omkring 25 Ecretruer rå Galmeja inlägges på en gång. Den ligger då 5 tum högt. Efter 5 timan til, underihvicken arbetaren rörd och omvänt den rödvarma galmejan är den varsligen färdeg att taga ut. Ny Galmeja som under tiden tegat pa en särskud lafva dvanpå Wgnssalfvet, utan att Uhral hia på Netta, menskostas nu genom ett hål på tatthvacfvet. Galmejan förlorar i bränning särknng /3 af sin viit, men dras åter tugtighet till sig om denLangre tid efter bränningen får ligga dorgagnad. S:t 2:r temar calcinuras vanligen 150 Pentner Galmija. Sjegva dystillatson göres i stora Majstarr af ud fast Lera. försedda med börlag som hasva ett nidgående rör genom hvilket den reguliniska Pinken nedetroppar. För att spara rum Et brämmonaterral har man i on ystor ook Jyrkant mänga ända till 12 Masher och deröfder inmu rade, under samma gemensamma hvalf, och eldade från Horsvis gående Adstäder; Adningen går vanligt vis många veckor dasbrutet under hwicken tid lehväl ej alle i nast Masslarne skola hvarje dygn fyllas med di Gal meja, utan som oftast hya Musftur måste ensattas i ftåtdet för dom somsgått sönder. För att af Galmejanerhåll metallisst Link måste Den blandas med So I början af Lintt Lestillerings försöken anvande man fina träd shal Sidan man eunn att de Fråri Sterkolech, som falla ner under Rasten samtas ter undernamn af Pynder och egenteligen äro ej annat än a må Esaks, med merå förman i apgeende på Linkprovenaune sunde användas vändas, begagnar man endast Leysa, som annars voro till intet anvandbara. Hvanje insatts göres vanligen af en half Centner eller orring 66 [pund] ralciiurad Gasmep mot 22 [pund] Cynder, som då utyör lika votum med Galmya In lådan insatta repeteras vanligen en gång om dygnes Zinckens öfverdestillering Sölier Tnart Eter inlatt Ton då ugnen ör wull gång och guledes mycket durm. Förlaget får ej hållas iför svalt, ty då stelnar Zirkerd der Och wunfeln Hunde Språngas af Tiångörne, som ej efår någat ullopp Deremot lyckas vid alla Linkhyttor på Lessa trakter förlagen hållas väl varma och operationen shunshe öfderhulf vud drifven för Sutt En Istöret ständande såga af Frinnande Lik gås alttid utt från yöslagen, dor un meschershet LisRoesid wildas jemete den mrothedissber Loo Ken. Progessen bhir härigenom en bland de vackrare man han de ihunu hanssske icke alldeles så fullsornlig Utom det tilla qvantum af Liksstid gom Man yoryttras såsom sådan, inlägges den åter i Waftan jämk Gulmejan: Man beräknar att den ger i destlllation 45 Jrsant o Aallish Lioch In hufvudsak vib Link-destilleringen år Masstarnes Seredniengs Degöras som nimnst år af adfastdera, hwardid 2 delsar bir torkad Hlandas meden del släckt bränd, fursom fared; i ståltet för nybränd tera användas äfven garhla Wufflar utl rängade från Stagg. Af den väl arbetade magsan gores Masslarne på hri Hand af ganskilat tillskuma 1 1/2 tom tocka ylefvor. Muffeln står på sin coa gafvel på att bräde ooch Musselmåkaren jätter den enle Sklijan på Sewandra till dess Musseln Slevet 4 1/2 fot hogf, Sänergen göras äfven på fri hand, men af en samne teraMagslarne måsk torka tillrackligt tänge innan de Humme trännar brännas. Bränningen sker i en färskild ugn, egent ligen i Reverbergn der lågar Schväl ej kommer ut Mulzlarne, Hörjan mycket varsam adning, slutligen på 8:de eller 9:de dugnet ganska strång: Maff Carne äro nu tillrächligt värma för att aenast Hunna transporteras till Dinstugnen. På en Muffel Ler går Tonder, som inträftar olika ofta, utbytes ten mat en annan, som hvitglödgande föres Frän glödquonen in uti L inhagnen. På detta sått bler Bsliteringsprocessen icke symnertigt uppehållen afen mussels torstöring, Benna Han ske på etera sätt mäst likväl antingen genom nedssmältning elter genom sprickning utaf Gör haftig värma. Linken sådan den kommer från mafseln har sinrgna ohchra metallglans, Ven är dock oren Setemäst mekandkt blandad med oxid. Man raffin nar den Lortore genom omsmältning, hvartill man nyttjat Cåde Jirn och Lerdeglar. Pansunde dertill att de förra Slefvo förmycket yrätta och anast för storda, hvaras äfven föjde att Heristen blefjernhal tig, försökle man ar vända fora Serretorter dertill wick Jerndeglarne funnas dock förmanligare hvarföra dessa nus allmänt brukas: Åtgången af fådana Jern Retttar, som äro 1yot djupa och 1 ssot i diameter är derföre i Oberschlörer ganska betydlig harsore sch gjutningen Leraf f yesatter flere Masugnar Po rymma 2 2 HCrtner £Irik. Man har beräkåt att in fädan Settet fedan 150 à 200 Centrur Lirck blifvit amsmälte i hanom vanligen blifvet obnetbar och då förtorat d Salpund i vegt. Zinken Sulle skulle således hansgenom få en Jerrihald af 10 proccrit i Under smältningen är JomnRetteln betäckt med ett tack Sedan allt är mdsmalt afkaras den på ytard sim mande orenlighotn och den renade Deriken ösis med en slef i platta formar af Tackjern: Linkplattan da. ger angefär 60 H:r. Pharstens Archer för Bergbau unHettendesen 2 Band:t 1 Haftet firnes en utförlig ashand ling om Linkförsötten vid Lydognia, sumt rtningar Det är förut nämnot att Gulmejari förekomoer af två bestämdt ocka slag, hvit och nad nämligen, på apparaterne derföre. ock att dessa äro olika tillsina sammansättning och för hållande i öfrigt. Denna skillnad är äfven märkbarvid Link Lestilleringen. Chuni den hvita enligt de analysor derpå blifvit gjorde är mycket tinkristare än den rada, erhålles ut Lenna sonare mera Link: Öter får skildt anställda försök har den hvita insam destille rad gifvet 35, 4 prscent metallistt Dirck, den röda dere mot 30, 2 precent. Då lilta delar hvit och nod blandades erhälla 33, 3 prount: Denna den hvita Galmejares egenskap att med en sörre Zinkhalt gifva mindre Link förtllumsman af dess större fäitlighet, sunno lidet af dess Hesechalt, hwarigenom dor Bildar or slagg skappa, som hindrar Lerittångorne från den undra massan att gå ut. Man använder låda eortene der sore haldst blandade: Wittré är båda Gallmesforturr är likväl ugnsbrottet irån Masugname: Be stora upplagen ham ded Jetrvertten funnos deraf åti tihvålfor tärdge fedan med begärtighet af Lirckhuttomie uppköpte och använde, så att fför närvarande deraf mura mera till Zinkberdmnas användes än det mindre grun tum som Masugsure årtigen sunna prastera. Det Sinkigsa uansbrottes Sner eföör 2vsttidl derBuerord får myoskit högre vunde som det. e såsom Gulmijun behäfver förberedas till Lestillation genom catiinering eller dylikt Ac 100 Centner Nynsbrott erhölles 1822 did rndognia 66, 38 Centner Wetallils Link 700 Centrur omlagd Gulmya, eller sådan samma år Köptis från Scharies bleoo efter Lellinering redirade till 6835 Centrier, sch dessa 6635 Centner calcinerad Gal meja gufvo 50, 60 Prbunt 33, 129 Centner inetaltisk Zink. Galmejan gaf iledes blatt häcfron eå mycktet Fick Som Yons Fratter. Nassande på Bdåtgången did Zirckfroeusorm har man beräknat att öfverhufvud åtgår i vigt 6 gångar så mycket Stenkal som ömlågs Gulmeja: Härastrar Slifot en naturlins söljs att Lirckhesttore blefvit lagde vic Kolgresiorne N H6var helast mun dersöre i Ober Schlesn ser en Tinkhytta fär man äfven snart se in Inedevis liggande Stenkolsgrufva d Till 1 Schlefisk Cortnor metallisk Link beräknas äfr ver husved en Stonkals åtgåna af 18 Scheffel. 100 Still pund Svensk vectualie digt Link schelle sådedes behöfva 48, 6 Svenska Cubik föt Sterkol, hvilket tyckes vara ansenligt; och torde icke vara allminna förhållandet då ved Sydognia under år 1022 Rolåtgångon ike vär mor äri ungefär hälster af detta qvantum. Sida häregenom Han tillvenkningskostnaden Slefva så ninga som den är vid Lydsgnia. 182 Rostade der 1 Schlesisk Pentrer Vink att tillverka 3 Phaler 8 grofetone, 1022 Hatade Hastode den 3 Thaler 11 groschen: På försäljnings in sen under decsa åron voro uppe i 10 à 11 Thaler bler behällningen betydlig på en tillvorkning af omkring 10, 006 Centner: Ungesar halftend hruf måste repagmaHyttan lefverera till Masingborcket vid Hogermichle i Mutel Mark för ett, Tagn pris än det 9 ögbara. Så privata Hyttor lära Kunna tillvera Linton till aet peris som Sydognia. Man trodde till och med att wid många Hyttor Rostade Peniten i tilverkning öfver7 Thater per Centner. På Ster Rols åtgången huf vud fakligen ingrediorar uti tillverknings Rasenador har man också icke underlåtet försöka mingsska den Engelsmannen Bulldon, som dispanerar de Hohens hiske Zink hyttorne begarde Hösten 1823 patint på Kolbesparande destillatians inrättningar- hwarved san trodde sir kunna använda mera småkol, hwilkad varde är så ringa. Ar 1822 tillrerkade Lyckognia i 12 EiKagnar hwardera med 12 Mussstar, 10090 Centner Link, hvaraf don verkliga vensten berättnades till 32000 Thaler: Sedan verket bötjan 1009 hade det venderat 172, 679 Pthater och Sysselsatten för närvarande 55 arbetare. Issammanhang med oberSchlepins Lisith till verkning må följa någoa ord om det inda Mässingseerk som Hinnes i Lenne Provins; Det ligger vid Jacsbswvalde och utgör en del af de Hohenlohiske Naventetz verken. Sjufva masingshyttan var byggd 1727, hade Hugr nar, hvaraf tilväl btatt en nu brentades i anseende till dålin afsättning. O Deglar ståds på vanligt sätt i cirkel ati agnen. Gjuthällarne äro grantbtak Som som hamtas från Trakten af Reisse. Man anvander måst Rothenburger det är Mans Selder Koppar, sådan den Romser från Signingshyt tan ved Hettstadt. Som Massingen af denna Koppar all drig blir vätt god blandas den till 1/4 med Sespekkop par. Man har äfven ich med förmån anvandt Somsk Hoppar men den var nu för dyr. Då Mansfalds kopparen erhölls för 32 Phaler Pentorern Hastade den Svonska 38 Phaler; Ryska Kopett Ropparen är af alla den Sästa, men man kunde ej få deraf sså mycket man anptade och behöfde. Den Postade ej meran den Mansfeoska; Till Lattinmassing beskickas Popparen antid med Galmeja, hvarforutten mädsingsarbetarina sades y vilja Aspa den. För tillverkningen af Trad massing nyttjas metallisk Link. UnderlH Latunhamrar utsmiddes med mycken ficklighet has arbetarena väckra madings bteck af nära pappers tunnhet, 2 alnar i bredd och ännu Större längd. Tråddrageriet för vatten hade gammal sch lung me Kanik. (Jinare tråd drogs för hand af den grofva tråden, sen den genom betning i fasvelsera och kok ning i vensten blifvet renas från wid som gör den Allseles svart. Hila tillverkningon vid Jacobswalde gick skrappt till 450 Centrur och ändå läg. i Magzinet osaldt mer an ett års tillverkning. A, Gättningen vär så ytterst trögs Till Jacobswalde verket hörde en till verkning af förtenta JernsRedar som för sin egentut förtjönar nämnas: Af senari Jemtenar tillverkade wed dymsmine de sch under ytjerthamnar uttmedas fedarne på 3 veö ningar; vid den yörsta blir bladet färdigt puatt, wid den andra 9Kaftet, och vid den stredfe lägges taftilluam man, varmas till rödvärma och hämres Puta. Alts går för hand. Amnena komma nu till yHärverket, in råttadt på alldeles samma Satt som Prussarne för Blirmyntets utklippning på Myntin. Waden skäras nu jämna i Kanten ooch Skiden går nu till fördjupnings årbetaren, som på ett poderadt såd och mad renad hammar står Stden i ett sänke efter Skeddladets form. Do felas letit sedan i Kantore ochgå eedan till Yördinningsvork Staden; Skedame behardtas Siäs på summa satt fomn Jernbtecken, hvilka tillventas på härvarande vats verk hvarom förut i förbigående Slljvet nämndt. Det som Shall förtennas betas i Kornvattord Adagar; genom värma bringas Kornvattnet i gäsning och efår on steri aHarde Sekt. Under betningon skuras Seckon elter Skedarne emellan åt medeen gands Mani begagnade för närvarande Donn fråh Schtackemvald i Bähonon som såg ormare at än aet Engelssa: Ofter sörtinningon sturas blicken med fägspår: Skedaerni Romona ueder polorhamrarme Is för badet och on för hared taget. Hade flad och Hammar äro poterade, Städen hafva sänke för Stadet Hamrarne som medesaer het icke vardi öfver 1/2 Rd:r gå med en atvärling på en vattenhiustock, och letas af små jertenser, som stjert hamrar Rogöra, närmare 200 Pag på menit ten och när alla gå år buttret i den tilla verksta den ödragligt. Mans tillverkar 2:n saster Pedar, efter battre och Sumre sun qvalitét eller större och mendre nöggrandet ved tillverkningen: Dussenet af den bästa Sotten gälldas 1823 för H Subergroschen eller omring 40 Hkillingar Svcnskar Banco Sedtar de samne Rostade blott T Sibergraschen dussenet. Afsättningen afdenna i sett fag egna tillverk ning är också ganHa lillig, en ofandlig mängd gurk årligon till Repplånd och Pohlen: Wissa år har tillderkningen gått till 90,000 densin: Där närvarande var den onkring 7700 dustin; och 900 Ceptner Jern Clesr is på detta sattz forad ade. 100 Pussen skidar räknas i vigt till 88 Rdr. OberSchlesien har äfven ett Bly och Silpserverk för myckid vigtigt att med stillertigande förbigås. Det gumla Parnowitz är sedan 16:de yscklet drifvit på in ric och redsträckt Blyglansformation, som utgör en dil af den vedt utbredsa gtotstrukt, som börjar mud oberSchlesien och ffortsätter genom Dokten längt in i Ryssland. Sammal flötsbildning hvaruti Gulmejan och de lettenantade jernmalmerne firnas nedlagde, förer i sin Rorra ända Blyglans, mera regelbunder än dusa lågrad mellan Lolinne Mackstons fotsar, hvaraf den ena således uutgor matmlagrets Jucle, och den andra dess Lak. P:t hula dess fäcknling i fult litar Blygtand glåtsen, om mang H) Att Pakt ond, som sHall belyda MNalmby, på Tyska Ledress nan sså får kalla detta Malmläger; öfverhufved ej mer dn22:o, så att det djup, hvanpa man har att säka Malman icke danierer mer ärd mellan 14 och 30 Ysamnars afväg ning, räknad ladratt ifrån jordytan afvand dag och trail ten skillnad derföre till stor del hrrör af dennas väg färmiga höjning och Sänkning. Malmflatsens vedsträckt st synes vara ganska betydlig, då, chura Hord under jura yckter vanit bearbetad, man ej åt någon sida Rutper dess Slict, mon vål. formådar dess forksättning mnåt Pohlen och sammanhang med det Clyglanslager, som yor ränga tidor tillbaka brarbetades vid aet urgamla akondom betydliga Bergeentet vid Olkutich, ej långt frång bracau sch angesår 10 Sytha mil från Farnordilk: Olshutzed digger nu ade; under det landet var Preuussisikt påtänkte man dess återepytagande, och beräknade det dentill no diga penningsörskattet till minst 1/2 mition Pkaler OPricus: courant. sedan aet kommet under Ryssland har man mindre hopp att det åter upptäges. På i de äldre formationenna rinkori troget följer Bly glansen i form af blende, synes den i Pötstrakter vara et lika sätter höljeslagare i sorm af Galmija. Don Racth och lerhaltiga letten, hvari Sarnowik blygland ligger innhåller oftast både gulmeja och Jemoxidhydrat, men båda i så uppläst tilistånd, att de med sätsket gonom gållsättninng och Vaskning bortsvättas från den merendels i rena Arystall drusor andarta blyglanson. Lista med alla de blynglanser som tillhöra de yngsta bäldningarre, är Pamo e Ditzmalmen ganska Jusvonsattig och dess halt på Coretnenn i derbstuff beräknas ej öfver 1 1/2 lad. Tulerkningen af Bly blir derföre vida mer vigtig än im af silfverFansende till beskapenheten af malmen och dessmatrer är den så sallade tilhackan det allmännaste virktyget ved Grusarbetet: Blott på de arbetsrum som antingen drifvas i afyndigt berg eller der malmen är invätti en härdare Stälksten, användes sprängnings Man har sunnet sig väl af att blanda darutet med agspan, och Bergmästaren Thiimagel har harmed anstållt en lång. siries af försök, utförligt besthrifvee i Karstens Archer eir Bergbau e. Hettin Nesen 1:o och 2:a Baneden. Utfordringen ur asbetsrummen göres med den få Kallade Eorgerssa Heendin, en leten parattelspysedisk sada af cinta 2 Cubikfots nymd, vörlig pa 4 små hjell, så stälda under lådans batten, att lastens tyngdpurckt ligger medtöfver bakhjulen. Uppsondringen yter uctan undantag med handpel, hvaraf ett istord antal efinnas på det vidsträckta grufvesälter. Det ringa djup af 15 till 30Jamnar hvarpa malmen brymg tes gör dettan möjligt: Då man uppsordra vid ett. sådant handspel omkring 200 Centner masm på ett anbetsschiitit ah 12 timmar. Grufve anbetet göres måst eför beting, i malm remoen för Cectnenn malm, i de ofyndiga och ortarbeton efrig ter Yamn. Grunden eför alla aftöningar är att en full gad arbetare eför 12 Vemmars arbete bör sörtjena 8 grochon OPrecs: Cocriint, ungesver 28 a kellingar Stoesska Bressedtar. Betingen yättas månadtligen, och Kunna i Synonhet malmbetingen varica ifrån 8 grochon till 6 dubbett don 2 na sunsman eller 2 Phales eför Coretnern malm, sådare nämligen den är esändig att gå till Hyttorne efter söre g gångord fällsättning; Hdraf följer också att hvarge ewelgI an. på minutondt. arbetslags malm för sig behandlas i Yhöljventera. Wågra anbrött i grufvan voro mycket vikad, de sunnas; ssom gåfvs öfver 1000 Ceritner rent. Stuffgods i månaden, med några få mand besättning. af de 600 asbedare som på grusvesaltet ssyeselsättas, användas vid sjufva brytningen 200, de öfriga 300 ved ut och uppsondring, Svänke Angmachiner hålla Gurefvan torn från vatto Om stönsta har en 60 tumlg Cylinder och årar på mimutin 500 Cubiksat vatten did högsta efsekt Ostongens ryst 8 1/2 sat, gör vanligon 8à 9 högt 13 stag såttsättning; bokning och vastning. Wattenpannan, ssom swarje månad utbygtes mot om eman, som under lediri slifvet reparerad var 8Besat Bar och 15 à 16fot djup1 På 24 timmar åtgings 40 à 2 Ponnen Stenckar. Sätterhetsventilon var lastad med 82 Schlesipt a Seelp um Störré delen af den Uppjordrade malonon år artoddgen von Sluffmdelm, nästterd för från Sirguit, eller ockform af ett groft blyglansgrus blandadt med on sonöngjid latton. På den frre utori dedare behanedling är gåtsig gå till ymättverket, blir den lettmnblandade maton görst Svåttad och sånsatt. Bättningen sker i flamgrafvar, och gålsättningen i di vanliga födsättningssåhore Malmen conuentreras harved till ganska nura lista halt som stuffmalmend, och upptages ved Hetorn med en Blyttats af crca 60 procenti Den fattigare malmen, som egontligen kommen från de arbets rum der blyglanson Juter Osspansamt inveer ute hårdare Kucksten, måstt bortas, för att sedan surdnå na vaskas på Sichurtrog och Hosharden. Då de förra nystjas för det grusigh godses, ssom wid botningen satter sig i mjblsorsos isänsta afddlningar, anvärd. dasdesenans för ach mera istammiga i Bergmästuren tisleben har fortjensten at dessa mittraders införande for tillgådogörande af den stora qvantetet sättiga da Kinatoner som förect ej Runde begagnasi Stosshärdarne äro weråtta. de estor Sachsisk modell: Bakningen yfker utes efter Hert risk method genom blik, sam setter i ena äredan på bokKistan Waskningen på Sichertrigen är efönst försökt af Esleben, hvilken denna uppsinina tillhörer. De fönsta försäkeri dermid gjonde han vid Pujeserberg på Lerva nande Kopparialmer, och det är Sannolitt derifrån som de bifvet bektanta under mann af Schlesiska Sihertrag Sichertroget är i det alirnärmasts in Stosshärdli half scala. Det hånger ifrett och ledigt på Sina 4 Redjor och hanikontelt. Här ved Parnohvitz voro Suhertrogen 7 fot långa, 2 1/4 sot breda, gjorde 50 flag på minecton och behöfce på samma tid 3 Eubiksat vätten för vaskningen af det gnusiga bottgodfet. Den härved sällande agtern blir eke fer får blygtansgnistor, som setta outbokade qvar i den grusiga bergartin. Ber malmins beskafferhet medger grus e Bohning Jynes derföre Sichertrogen väl med förmån an vandbära för det gnusiga godsets vaskning, men med det vickor att den dervid sallande aftern får återgå till Bohverket, för att blifva fullkomligare utbokad till mjör och vastad på liggande eller rösliga Härdar. Ge e nom grusbottningen och Sechertnogsvässningen undantrar man den bästa och rekastt deten af matmen de förtuster som äro ofRiljatttige från det finare och eslambok godsets tillgodsgörande i Stigen Sligen från Stosshärdurne dchi Sichertrogon beräkonad till en blyhalt af 30 till 40 procent; Så väl vid deisa, som wed halterne på det somt nände ickare godset bör ichvälanmälkas att de ded smältverket beslammas genom malmens snditning med. Pottasthe och gifvas gåledes eftoratt samnolistut ett betydligt remedium vid beräknandet af Blymnehålleti Till Smältverket did Tniedrickskutte, der Pannowitz blymalmen tulgodsgöras, lafvererade Gorefvorne år 1822: Hen Blyglans 250. Cent:r med 66 pro art: Blyhald Graiysone från Sållsättningen27150.. med 60 procent Bligs Hligfrån Hlamgrssdorre 4400. mco 42 procoret Bly F:o Frari Sichertrogon 1500." med 3335 procent. d:o Från Ståsshandarne 1140. med30 proceret Blly Summa Malmor34440 Centner medett Blyinne hålls efter profsen af 19402 Centnor, men blott 1311 markor Slifver, i ansenor till Blyglansens orenhaltighet: Då af Småltprocusenne af duta malmgeantum bligvet uttsingadt och sansålat 10711 Centner meladiskt Bly, och dertill 9639 Centuer våd Glete hvars Blyinnehåll man berättnar på stället till 90 procent, uppkommer on pridectition af in alles 19386 Centner metallikt Bly. Skillnaden mellan DDebet och Predit år fåledes ej mer än 16 Centrior, som af Auille utgåra Förluston vid procuseme. ett ganska vackert result åt, om det ino vore tänkbart och förenligt med procusennas besKaffenhet och den ständiga slysök hvaraf hyttvenket är om gifvet och till den grad att både asbetare och ofsiciantor allmänt lida af den bekanta sjukdamon Hütten katze. Att dwikeringen göres för låg är fåledes utan all trifveloch torde des betysliguste remedierne ligga i sjulsva prafnings ningsmethädem. Men det är en gemensam Gjukdorar för, gnart sagat, alla Sysa Smältserk att genom remedier wed malmprosningen betäcka de medallsorlster, yom från äsven de bäst anordnade procuser äro sskiljaktige. Friedrichshiette behöfvor Kanske mindre än de Pästa undra Kly- och Sufsonverk dölja de verkliga småltfärle sterne, ty procuserne äro öfverhapad väl anordnade och lämpade efter malmennas beskaffenhret; Nedan för många är sedan insörde Grefve Redon etenkal, delsrå dels af Svaflade till Cgaks, såsom brännmatoral vid smältning, Frifning m. m.. Omkning samma tid lär methoden att smätta de rika Blyglansorne orastade och genom tillsatts af tack jern utfälla deras blyennehåll, slifdet ingord, och allt eedan nyttjad Stuff och graupenmalmon behandlas för sig på eri Lågugn af59ots höjd och gifva ett verkbly som ej häller mer än högst 1 1/2 lad Silfver på Centrum Dån hacten, som ofså händer, går derunder, och ända till stott 34 lod jäljes det utan att Srifvas. Beskickningen vid den rika malmsmältningen göres måt 100 Centner Whalm men omkring 13 Centner Suchjern och 12 Ceentner Värskslagg från ett närbeläget Hammarverk, jämte den ytlagg som ved sjelsva smättningen bildas och succsive uppsätter i Jumte des armhaltiga Verkblyek Calter ved denna smålt i ning en stor qvantetet Skänsten, som beräknad hålla någre få procent Bly, samt slagg, som ylyter gvickt och husvud sätllegen består af inkölt Jemozidussiliiat. Smältningen går sällan öfver 5 dygn mellan hvarje ny tillredning e Ugnens sidor äro då alldeles utbrända och på botten inna nansar ligger vanligen en jernmassa, på estället Kallad Lesensaie, som med betydligt arbete utbrytes helStigerna, som hålla mindre Bly, och gifva ett siljverrikare Serkbly, emältas i en Högugn med tillsutto af Axchjern och färgtslagg men i mindre propoction af det förria och störe af den esnare än vid Sluffsmältningen Werkblyets silfvothalt varierar härved från ett till 1:o/2 Cad på Centnern. Man tillskrifver Letta en större puifvorhalt hos Sligenna, men sannolitlare är det att cenna skiljnad i blycts gilfverhalt härrör af den omständighet, att fattiga blymatmer i smältning fördöra mera Pysi procentt räknadt, än de rika: Sxeterna vid denna äroinnars aldeles dessamma som vid Malmsmältningen Likasom ned den acbitiras och creditiras procsen, men de visa alltid öfverskott mot debet, domnar således atello ingen upplysning om de verkliga 1 Kyförlusternei Utom de foregående tränne hufvudprocuser uppsattis på en så kallad Abgångsmältung all Skänston från dessa jämte ugnogods, orena flagger och vanligen något af de fattigare Fligerne, dutsammans beskickadt med Jjern, Särskslagg och Parton. Denna senane Han sannolikt bedraga att utur de orina staggerna utsälta det bly der Kan finnas i form af silikat. Don Skärsten som nu Faller jamte Vorkblyet anses ej vedare arbetsvärd utan upptagges på en öpen platts i stora vanp. Lerdvackraste och bästa af härvarande processer är din för Verkblycts afdrefning. På sifvervirk lära för närvarande hafva denna process så god, som den här genom fringande lokalförhållanden blifvit det. Sedan för längre tid sedan Stonkolselsning blifvet införd i stålles för för ved, utbyttes fför omkring 12 år sedan Apktesten mot Mergel,, ssom bereddes af en lög fötsHalk blandad med en ren dera Afkan blef qvår att inhålla, och eun nolikt försämrad genom det allt mer tilltagande bouket af Henkol i allmänna tnshållningen. Oberhüttern. meister Ilingk insörde då drifnina på Morgeltest, en method som man länge kåndt och nyttjudt England och Kanske lika länge vid några Ungenssa Sifververk. Mergeltestens föriträde framför Upktestore ligger hupvudsakligen i betydligt mindre blyfarlust, och en renare årisning, jämten dinst i tid och brännmate näl. En sådan mechod var af eså mycket mura värde för Phrnowitz, som möjligheten att utur de ärmhaltiga Peskblyen uttaga slfret berödde på om det Skunde göras med en gå letin förlust af bly, att gilfret kunde betala din. Och är vid drifningsaperationen en erfarenhets fatts, att de gista Centnerne som till slut sinnas på teston ej altenast kosta mista tid och bränsse, utan gå äfven med mästa blyförlast; man här derföre när insört don methad att, då af 160 Ceretner, som altted på in gång uppsattas på drifugnen, omkring 10 Cindner ård qvar, afbryted drifningen och det qvarvarande blyet uttappas genom Gletsgatand: På af sådant rckhaltigt concintreradt bly tillräckligt blifvit samladt till en fult drifning göres denna till seu blick, och fifvertackan dager då omBring 200 marker T medeltal af 12 Lrfningar September och October 1823, erhöllas af 100 Centner PerRbly: Glete Glete 86, 97. Hard 15, 50. Afdrag och Blyafter 5, 90. Summa 108, 37. procent Blyprodeckter. Abethaden att drifva på tist af MMorgel har Gedan ig September 1824 blifvit injord vid Sald, och någoa månader esenane ved Giljververket i Gahlun. S: båda stållen gyordes tosten förut af lutad Asa s Mergeln beneded af Kallurad Kalk blandad med /3 Lera Hbusoudsaktigå dinsten af den nya methaden ligger i en åttad radaktion af Glete, i förhållande till de öfrige blyhaltige pradackter, som falla ved en drifning. Jomföressen mellan Assktest och Morgel i detta afsende ger söljande resultat: af 1400 Centrrer afdrifvet Verkbly erhållit Nd Sda 72d Fahlun på Asktest Mbergeltest Aftest Mergeltest Gleto 62, 08. 89, 20. 69, 66. 94, 76. Hand 48, 40. 19, o. 37, 26. 15, 80. Abstrcik, 3, 21. 4, 5. 3, 56. 3, 14. Husvudfltt Ligonbesta Arsenikhalg tig Glite Jumma Blyproducter1 13, 69. 112, 70. 110, 98. 113, 70. På Petens blyhalt går till 85 precent och deröfver Harden och Sabstrichens till omkring 60, så följer af en ökad Gleteprovence alltid en mindre förlust i medalleskt blyOm man jemförer Mergeldrifningens beseutat i Sala, Pahsan och Parnocditz så Corines att af 100 Centner Verk. bly faller Ved PJamnowitt Sala Fchlum Gleto 86, 94. 89, 20 94, 46. procent Hard 15, 50 19, 0. 15, 80. Abftrich 5, 90 4, 5. 3, 14. Jumnna Blyprobusthr108, 37 112, 70 113, 70 prosent Oleteprodinum är störst vid Jahlun, och det är icke asannolidkt att Kopparhalten hos Demblyet har någon ael häruten, der emot lider Sala af mycket Link och Assenik då Tamowitz blyet åter är af alla det renaste Ret Richselsver som erhålles från drifningarne vid Parnovibz fineras d en leten flamugn eldad med Stenkol, on methad som är egen för detta verk. Det är förud nämdt att änstillverkninger vid Pamonitze går till amskring 20000 Centner Bly, hvaraf när hälsten fäljio såsom nso Glete till Hrechmakare och Målare i Selfver tillverkningen går sätlan öfver 1300 Lödige märker. Pärnowibr hor lika med mänga andra selfvervork delat aet ade, att många gångor öfvergifvas och lika opta åter upptagas från adismäl Det hade länge legat ode då Ire i drik din 2:de anslog af Stals Cassan 80000 Tkaler till dess åter ej upptagande. Af de reviniuur det sedan gifvet har ej all mnäst Stats Cassans eförskott blifvit återbetaddt, utan äfven fterå anläggningar gjorde, hvaribland såsom den digtigåsten månämmas Gjutereet vid Gtenves. Innan vi lemna Oberschlesrins trakter må nämnar någoa ord om den i granskapet belägnre för sin mänk värdighet allmänt bekanta Tallgrufvan och Wielitzkasom ligger inuti det nu varande ÖsternRiska Gallizion i Fyska mil från den fordna Pocska Hasbudsstaden Örarcau. Hvad vi derom kunna berätta är likväl blots det vi på några få timar Runde få veta och ge, hvilken ochså, i ansrende till den förbehållsamhet, hvarmed en ffrämlings frågor afvisas, måsten här blifva mindre än vid samma förhållande på andra Wällon i På vägen från Cracau till Willitka höjor sig de annars läga landet och man märker att man nackan reldersta fotoni af Kanpathiska Bergsryggen. Don asant liga Saltmassa, som här sedan sler ärhundraden bearbetar, tillhörd samma vidsträckta Pötstrakt, somn böngar ej Syoväst med Ober Schlefien, åt sosor stödjer sig mot Parpa therne och fortsätter åt Norr och Nordast genorre Pohlere och Rysslund till Östersjöre och Enel: Bergsaltets gölje i slagare äs en gips och lera af en så egon beskaffentheet att Slynhauson i sin quqoiostisska bestlrifning öfver oborSokesien, arser deesa tre tillsammans utgöra en egore firmation, lägras opanpå den hvita fötkalken, som ål areser Samtidig med don, hvaretti de stora malm e förråden vid Pamowitz är nislags, men dock vässndt ligt skilje från den genom sin fullkomliga Trist på malm Bergsactzormationen anse på in sträckning af ända unda till 150 tyfka mil eolju Barpathernas norra foh. På så ställen sär den dock gå ut i Aagend, såsom vid Bochnia, en Callgrufva belågon 4 tyrke mil från Wielitzka: Wid aohna senare trässas ej bergsultet föor än på 20 à 30 sammans djup. Di Sattmassor som vid Karpathurnd beasbetas stupa mot Norden, tibicket har föranledt borrnings försök pån andra sidan om Wichsel inåt Pohlen i ändamål att Trälsa antingen fast bergsatt elles sattkällor. Man berättade att. vid Trarbakow i grannskapet oc Biddaslader en större Schachtsurkning gjordes på allmän bekostnad under ledning & af Becker 7. L. Bergmastare i Freyberg och betlant genom sin Rresa i lngenn: Anne på 90 famnars jup häde man dock ej efumnit något Sals men, räknadt från dagen, gondregatt: a) en Skiffertera af 20 sammans mägtighet, som tikvälvar utan petrfikater. 67 em Nsamnans lager af mergel och tåt gipe, och nederst Kngstalliserad gija i upprättstående Brystaller. & Lera med litit snäckor, 5 fumnar a) Ett fäga stupande lager af Morgel med mycket petrer sittator af Musslor v. A. Mand shall ved denna Schacht fänkning ej lida af vattontillopp. Bin tilla qvantetes vattin, man Schöper uppfardra smakar fatt likåsum sjelfva Morgeln. Då det. Gipslager, som man i Schacktet på öfver 20 samnars djup genomgått omkring 100 ålnar derfrån har Gett utgående i dagen, ansåge personer, som dors bekänta mid dessa trakter, och bland dom Bergmästaren Thärnagel det ej osannotikt, att schacktet mästen sänikas närmare 300 300 sammar innan sackflots träffas. Om det då bler den samma, som vid Kilitska Arbetas, torde vare svåst att efgöra. Sactmassan vid Diditzka, som man på sstället ej andeles bötjenlegt benämner med Salzkörper, är ej allenast på alla sedor omgigven af gij och den så Hallade Sactheran Saczthon, utan äfven i sin massa här och der mer eller mindre bländas med dem: Grufvebngtaren lem nar sådane orena massor giar, och tur indast at det renare saltet, som bildar större och mindre Korttar. Uti de mera orena lågren af suetblandad gips och leria, fer man tydliga mänten af hverglande röresse understelningsmomentet, has den föret ligoida massan, hwar ved de arenande ärmina blifvit med suckösningen sum manförde och inväfde: Sattmadsans hängande utgöres af tin fåkallade Sacttleran, som likväl på de öfra djupen ej sall vara saltbländad, utan först blifva det nämnare Sjelfva Sattmassan; Salllerans egenskap, att ej latts sluppu Vattnet genom sig, gör att Grufvan är högst sbetydligt besvörad af dag dattrun. Häraf kan man förklara din amsständig heterd, sam förefalter en främling oväntad, att i ortor, fer man hör bergfas mundtomkrina sig, sulan är så £orr, att den dammar fför Coterdi Wid Schacktet Jasepchs affärkande ifrån dagen år 1391 gick man syginom famn fot tum a) Brun lerrig dumjord 1 6. b Gul händig tera 1. 3. d gul och grå sändig tera med litet Andmasm (Banciserstend 1 5 9 Ler semm fot dum d) Seragtig sand, mycket vattensiuk 1. 8 Cr in Littewartad drifand, fvarande mot annostan i BerSchlesiind, och lik åsom den full med insupet vattinds 1. 4 I Svati tortjosd 2 9 Gul grärandig set leras 5. 4 Ad Brun och qvars lein med mittiunde vegetabiliska ämnen, Lråd dedi örter, är åtven bländad med lilet jordbeck 5. 6. i) Grå, Svartbrun Kackagtig mergel 45 Nr Ofverst titch gipsspat, Gedan akkörå njndSsertig Wergel, som läng md blir musthligt sult 5. 3. 6 Birgsaltinassan, esom till Intseelin för gelamylaget här vac 3. och ffortfotte vidare på djupet. Min berättade att den reha Yutmaisan någon gång erenet ända till 30 Sachter mägtig. Hvad som utgör eatmassans liggande det man ej m D isshet, men förmådar att det år Kalkster. Sadtmacsans strykning i fält kämar man ända till närmare 8000 Simska sot, dess buedd till omtring hälston eller 4000 fot, och hwarken i någondera af dessa ngtninger elter på ett djup A1 600 sat Kännur man änna med någon esäkerhet dess glut. Då man härtill lägger att här årligin uppfordras omkring 603000 Pemner sal Cart satt, och år 111 ända till 1 1/2 milliore Han man göre sig et angesärligt bogrepp om detta rika sachlager, som som också af hvad resebeskrifvare derom esecan länga Eder berättat ike alt är iunnt, lidväl måste anses eför en estor natterdustorisk märkvärdighet i Redn Nedgången till Grufvan är. hiögst bequämd på truppa som val i börjad ans timrade, men längor ned huggre i sjelsva Sactmaesan. Ortema, på de eställerd åtonstore dit on resande föres, äro ostäst drisne i råta liien med slåt hulgge väggar, der mand på långa sträckor har efact på alla sidor. Här och der eer man i sattet huggne belon der af hetgon, som upplysas genom en bastom iurt langna Afredah afbrutne arbetsrum har man gjort ftord Kyrck lika falar, dom man pnyat med allahända Dirater, Guskrins o. d. at af satt. Wan Yer äfven att Nors Nepell med Attan och Attartasla, Mband och Christees-belder, saet två MenHar i Yett Forlek, som ligga på Nnå did Acsansoten, allt hugget i en ren suttmassa. I förra teder hölls här ofta Gudstjenst för arbetarena, ditta beuk blef för fure år sedan aflagdt, och nu ytor det edast vid högtidliga tillsätterd och sist. då Mijsatme Alexander och Ötrana voro här. ett en nat Kapell var helgadt åt den helige Francises, som berättas ginom sin bör och fästå framkallat en särsk vattenhälla i trakton Kring Wielitzka, des fförut allt vattnet vand sact. Arbetsrlmen, der man ni arbetäde, vars ick mindre märkvärdiga fär sin mkedamd. I ett af dem, som nisadeass arbetade man på en några lamnar hög vägg af reret salt. Man gjorde i väggen med Villhackar lodråta inskärningat; Sed taket och fulan, hilas sedan med Jerrskilar malan väggen och din lassade tpelaren, som till lt så lossnar att den meden trädluna Htard utdnytas. En fådan Calspelare göres omkring 1/2 aln bred och estira åtnar hög den sälter vahligen hel ich dilas sedan i såkallade Promalstycken, patatlellpijrediskt huggna stycken af en Coretrion nyr egt. En slor del af sultet, i synnenhet det som är middre rent dch bländadt ne gips och lera erhälles genrom Sprangning. Porvid falla de såkallade Naturalstycken hidte Wäl såsom sudane Hunne suljus, men storre delen måsten enligt Contracterne med Sespmannerne i Cracau och Pawlg huggas till sådalade Balwan styker. Dessse noo formade sam tunnor apsspetfede mod änduron och Stunna således rudad. De vägid omhning twå Pentrur. Så väl vid dinna onödiga huggning af det rena sättetsom äfven vid brytningen i allmärcket falla p sallade Minutien, eller datt i små betar och göris: Dessa upack ed i tunnor och säljas till ett lågt pj. De öpriga tre fora terne på Gulistyckena säljas lösa hvar fför sig. Ortarbete drifves anni, dels i vena fattmassund, då ingen timning behöfves, dels i lösare och osäkort berg, timdade. Omkring 800 arbetare och 20 häfter Lära syssesattas nere i Grufvand. Af detta etora andal arbetar kan man slutan till veddere, af det efätt som trytes. rihväl bör anmäskan att arbeteh, efter alt utseende går gansraa lamt Hvanje eton gå arbetarena upp så en Lip tid och vissteras noga för att förekomma Julssö: Histonen att arbetarena för Seständigs bomre i Gnufvan samt att burn den, födad och aldrig de daghjuset är in duga, som troligen alldrig vant farnt. Upfordningen sker gensm 8 Schacht, öfverasta med hastviskdar Bega, afven de senast Sypgaes voro ella con Strucrade och man har med Ötirrekisk skärtek till det garnla och föråldrade noga Copierat de hundra åniga inrättningarne af samma sag. Man piljer sultet ej allenast efter formen på fultstipdine uctan utan äfven efter gollheten, som åter varriner efter ytönre etlör bländning af frammande änmun, gijde Lira, worgel, någon gång afven Bo och Wittmen. T detta Sänscerde gås man slitnad melan Gronsut oice) Lpysvasuels grünsalz och Stybikersalt, utom det muere hällsyuta Smtansaltet åler Spatt. DDe vre Förstnämnde vurieteterne ykola bilda i sattmassan mmen miarandra skiljda tager, af hvilka grönsättlagret lggor öfverst, och fåledes, samnotikt af fitt granskap med hängandet eller leran, har blijvet omra onent är de äriga. Srybikor fältet bidar det äedonsta lagret. Epysa sattet anses för det rimeste. Om Grufvan, ssom man berettar, alldeles icke lider af nträngande dagvetten, änr tillappet fråsd batird vara så megcket större. Så 92 fammars djup har man vdan en leten sjå af satt vattin, och under detta Ljup arbetades grufvan ej. Qvanterisen af det satta vatten som måste upp fördras för att hålla gnusvan tillgånglig kan man någar lunda Sedäma af den uppgisten man får, att i detta vatten ester beräkning mnnhållis 79000 Centner ssact, som tihväl enligt anställde fförsök ej lönar utslota: Bränstet är näm ligen i dessa träkter dyrt. Alogar fer man iike och sterdMolm måste hämtad från Gnofborne ved Schlesissa grärsen 8 à 10 tyska mil Linsån. De föras ned på Praemsa Weigdesel, hilkus vatten gå med då stark ström att Colbatin, som med yttensta sätthet föres md åt Craran och träkten omkring, deremot blatt med mycket arbee Man föras tillbaka. Kotbatane byggas derföre så irekta och litet dyra, som det är görligt, och eförsäljas vid Fram komsten venligen på en gång mid lästord för att leka med din användas till bränske. Wintnka Willibzka sachgrufva, som hörat tillhörde Öfsoreke oh act fordaf Köreanrkit Pahen gemensumt är för nanvararde Öttennikiske Pesserren ensams lillhörig, och Lärer gfva betydlig schällning: Etor am beräkning man på stället gjorde att in Centrur fatt kunde tillderkas iföre En Gullen och sållass för 3 à 3 1/2, bör vwiston gå till mur tan en mution qieten Österrikesht mynt Nieder Schlesien Hrad OberSchlesien mill är och i eframteden Shard blefva har HiederSchlesien får ytera yekter sedan vamt, och hwad nu finnes der af Bergsmänna nädiogar är med urdentag it Suckolsbnytningen bloct in esterskord af hwad yörga drom qvaertemnat. Irenn fuledio Nedra Schlosions borsverks söraese ej för närvarande är så vytig är den dock i minga af Junden af högt intrecse, och behöfver för att Thra Kämmar vida mera tid an vi kande egna deråt. På man fäljer En merkvärdliga bergstrakt, som Skiljer Bohmon ifrän Schlosion, ys man i ofarettiga strRetlor af berg- och slaggsksp minnen efrån en förglilten, men gynsam tid och ett Hlamstrande bergsbruk. Så mnattt man lemnat oberSchlesiens Pätter och kommer mend Sieber Scklesiers gräns har man Rachenstein ett urgammalt berqverk der man i elera Gehler tillverkad en myckenhet Guld. af samma Malmer, som om anvärdad till Seredning af Anserik: Mans tagor nänligen eför afgjordt, att den mulm, hivuppå Sicihorlsees belydliga Guidtillser on ning var grundas, y var någon annan, än hon Misspichel ellor Ansenikkis, som änne brytes, till ytörre deler i gamla ras uti de utbrutne djapa och vid sträckta gruffne. Dcs juldhalt skall gå till 1/6 lod. på Centorornd, men har redan för mer är 100 år Gedan besunnits icke löna att ittaga; hvarsöre också Ansenckhisn blijvit obsgagnad, om mansid bärjan af 1700 tatet försäkt andärida den till Ansmikk beredningd Etor Utom för quedtillverkninger af Anpnitkyerd har efter acl Cannolikhet vis Reichenstiin och trakteri närmast deromthing drifvits stora smältverk på Dely- och Sijsermalmer som brutas hufvadfahligen i trakten af Silberborg: De ofvartliga sträckor af Pogqvarp som man eer ded Neciheristuri Se vittna aet sondna Bergsbrutets åder och etydenhet i med swåd masmur och på hvilken tid det egintligen i sitt högsta for Sedrisvits Känner man ej med fätterhet, ti Ötorrikarinne Lind i Vara Kriget taget med eig alla dokumenter derom. Af hula denna vigtiga bergsööresse är indast Onsenikkes brytningen vid Nuthenstun gdan. Ansmit hison fförekom mer mäst amorf, nar och mindre ren från bergäst. Man Sciljer vät Stuffmalmen fren den fattigare, men såda pästen i anseende till procssens beskhafforhet, chunu Sivar för sig, dohas och vashas: Ott gnusiga godset, som faller B Sökningon vasttas i framgrasvar, aet mjöliga och ystammiga på Stopshord. Fligenna gå till Gisthyttorr: Deysa digga 1/8 mil från Staderi och fynas både för tillvänkningar i proceson och för arbetarenas hälsa vara väl irättade. S beredningen af Gittonjålet här man tvänne, Wlafselagorar hillka alltid en är i gång. På en gång röstad 1 Cont er flig, som på änden Atbredes ungesår 2 tum tjock Hvanje morgan inlägges ny Slig och en rostrung pecta på dagen: Eldningen skor under och på sidore Sugnen af få att nystningen göres jämn: Genom in aframgående räkkåpa Shydas Abetarin för de främstrykande Ags inhångor under det han jämnt arbetar med långa rörlitor En brunvärma massan: Frän ugnens hvalf ledes den Jublimerade Anseik ängar in uti järskilda fåskallade giftKamrar o slutes 2 ett högt Gifttarn, der ängarna mäste com färga. genamgå mårga afdelningar innard de skulligon öfvonst på gåd at i yttin luftend, sedan det utsramermaste slifvet upphemtudt. Den renaste, Ansmmidsignigheten får itur Giftskum rern, som stattad hvarje h år: Arbeturena hufva härdid Kldor af läder, och vid alla arbeten i desse hyttor en bindel af Linne för näsa och mand. De så ochså hvarje morgon dörika en portian bomolja för att bevana isig wär giftets skådlina verkningar: Sedan malmen är färdigrasad L. L. den gifvit ifrån sig så mycker ansenik, som den Men, är återstaden bödbrun titt ooh fför starkt bränad oöd Sär att höljande dagon kunna göra ny bränning måstt åtenskaden ännu derm borkharas, men Schöfvor då ej Harco frun, utan kan gerom dragning på ett par lachbr genast stjelpas från årilen ned under hyttgölset, hvarifrån det först sedan det Kallnat och ej mera ger ifånd efras skadliga ångor Han utlöpas. Dit guld, som Ansmisk Hisen håller skall nu efinnas i detta rästmjal: Man har derföre ifevra gångar fönsökt att med någon förmån Stunna atbringa sen tillå guldhaltin, men hittils Lärer man ej epennet på con mettrad, som ej varit för mycket Kosfaml, för att skundna betalas med den tillå juldhalton. Af det vid rästningond erhållna Gistmjödet beredes fatal e ladt Qvitt och Gult glas. För att enhålla det hwita glaset, som icke är annat än en smält ArsonikSpolighet, måste gistmjölet tvänne gångor raffirunas ellör omsonättas i storre Koniska tackjemodeglar, öfvanpå hvilka man fastlucterädt ett stogt upprättsikende förlag, hwvarifrån och sublinerade går gå i gifttaneh. Då giftmnjölet smälter Jublioneras närn ligen en del åter i förtaget dek är en rinare assemedsyrlighhet. Storre Större delen stadmar lehväl i degel i Yorin af ett glus, fom man är arent och mäste dedföre ännu on gång omsmältad i summa jerndeglur. lsven me bildar sig lidit subiimat och det glas, som erhålles är gansta vackert, men ej alldeles tvitt utare här in leten dragnurig åt gult. Det var i brottet stäligt md fullkomlig glasgiases, men på ytan letet fatesecrat. Ticirves dglarne som gjutas vid Glicivite Adas under ifrån medetenKad. 2d Plåta ej uthålda länge, och onsaken hartill anser man vara dels sjugva storcholslågon, dels det Tomperatsor ombeste, för hiket de ärs utsätte; Hvarje astord så de nämligen sallna för att sögande morgan fyllas mid nott geftrgåd och åtor åras. Frätningen ystall iste mindor indändigt än utsändigt Gult gas beredes på summa sätt sor det hwita, Stadt oud den skiljorad att giftenjölet blandus med en portrord ppagse. Det glas, som semalles här en skön srangogul fog, ptåligt Lostt, men patijuerar lidesom det hvita ttet under löggningoren och ytan öfderdrages af ett hvitt dost. Det sublimat, efvorr basad under gula glasett smältning, imältes åter om Förr gjordes äfven iod Ansmnik Hauschgelb) och Ansemik o metall, men båda utan prosit, hwarsön tillderdningon uprör Till benedningen af Hanschyal nyttjade man en Gulecronngn och inlade uti Levretorter, som hvar och om hadessitt förlag, lika delar rå slig och Svafvel: Sublimatit, som sumlides i förragere omsmättes öfver en ojurd Riötels och Sranschgelbon var färdia e Sill vontnnngon af Anprick preepurater går fför närvarande till irra 124 Seretruer. För deltar till verknings Selopp Schöfves omthorig a, s Cent ner malm, som qusom vascning concontreraes till eirma) 33000 Berdtrur SterHastorb 1820 var priset på gult glas 6 1/2 och på hvitt gtas 6 Phaler Preucs. bourant för Centnem à 11 [pund], alt in tocs i Heichenssticns Ansinik verk tillhör Stadom Seichorstiin, hwans bor n gare utgöra Grufvebslaget, som af de 128 Shore, i hwkka sorket är de i sadt ägor 112, af de lögniga till höra 12 Bonungen och 4 Sörappschasts etor Ofattig Passand. Ehry Chrjsoprasbrottet ocd Baumgarten Et par mil irån Rechenstun vid byn Baumngartor föresommor uti en ochrafärgad, talllig tetten, det för Schle pin egna vackra mineralet som är bekant under numoa af Chrysepras, och anvanded hufvadsakligen till siye Am. Ehre sapiasen, som hämtad på som Brina 20 alnans Gup ligger i denna letterd uti adnor högst ett pår tur mägtiga. Men rsnorne inmehålla iche, atted don sedra gröna Chryseprasen, utan i stättet osta en löd ljus efvagt gronfärgas Pimelit, som man på stäket kaclar mogon E Popras.3 Oatute Chnpsoprasen följer äfver sstörre balas af ett hvitt dopalartadt forsch, som synes husviedsuthligon oc ra en qvartsbildning; Arbetet för att söka ChresCopriesore Hallas med stäl på stället Gruberrg: I de trämpa, krokiaa och smörjega ortenna som oså ärs ganska frags och dåligt fortinrade måste man mäst Kripa: Wäckre Chrepso prasstycken blifva, mer och nur Jullsynte; En af ägarona till grufvan, en borgare i Frenkenstrin och ssom handler denmod hade ett Skycki icke gullt 1 1/2 tum tjockt och af 16 9vadrattuna yta, sam han värderade till 20 Sociis Vor. Man hörvarur den rå Chinepssprasen i Källun och aktar den forgfälligt är Lagslpiset, hvaraf den schak fördore i åtunde och särg Omkring 500 Thaler berättade man anvärndae Preusse Co årligen på denna egna grufvebrytning i Stenkolsbrytningen i WiederSchlefien år något aldre mien änned nära tiska betycklig fom dore ObörSchlesijka: Hafvued puuktord för weta vigtigee nigtiga Bergsbruk är Waldenbeorg, des Bergamtet äpsen ips yitt sätd. Herhols grufdomd itaga in vidträckt Fakt häromkring. På största deten af de Obersschlesiske Henholsslötsenke med ninga lectning ligga utbredde på en rymlig ft ått, langt efrånd urbergens gränskap, hafva Ridstätsonne omtring Waldenburg, pan alla sidar om gipen af ålare ffarmationer merändels med ytarck stupning lagt dig efter de Kagulsormige stötar af porsyrartas besgurt, hvilka omgifna a Sarisstor uppstiga utsör de wäldhiga bergen, som utgödar Henhöls formatianens liggande; Desa truktor hafva härige nsm blifvit starks couperade och derjörd vida Schagligare in de enförmige Oberscklesisttea flattirne i Mol afsernes mögtighet di högst 30 tumd: Torad stepo ring går osta till Mi grader med sällan till 12:o à 15:o. Oberäknade de olikhetter, som denna sarka skuponiig tas alat n serru gör nädiga, äro nushodeo för Poleres brytning och uffordring här lilladana med demi, som brikas did Ober Schlesiens Grufvor och yörut äro omnämnde: Tikasom ded 2 abrre har man äfven hur med Prochssmessan in No för battant intell arbetsnummen: Fanseende till Ylödsens ringa mägtighet sker Järskränsningere ötke i liggandet KilfCrand. Smäkolen wmna här muna affuttning än FberSchlepin; man anser dem nämligen tjenligare till Adning; ofäkert bidvål om alla hafva egenskapen att backa Bachboaksagren, alldeles lika dom dis Labrne träfsar vid Gustaf Grufvan på vagen till Lanashut: Backböcks nedföred till Ederstranders för att sedan gå vidare till Boodin och Kspparverken i Mansseld: De rå stonkoten förbrukas deremat till stänstan delen innom provinsen. Stirikolsbeytningen i dessa traktor bönjade omkring medter medlet af 1700 tatet och utgår för närdarande omkring 2 1/2 Millioner Scheffel. Alå Storkalsgrusvone Drifvad esprivata bolag, under inpende af Bergamtet i Waldendun Rupserberg, sk: Hand de få metanbergverk, som ärnu bearbetas i Wieder Schlesion, har efter alla anledningar adre lider varit ett betydligt Kopparverk utmärkt för sina rika malmer, somm tillhöra en gångfanmation utir en homblende Shilfer. Gångan terna som fälja malmen är en vidtett Flussspat, qvasto, qra e som sortsrar under Ober Borgamtet i Brin. nit, och malmurne, som utgöras af Coppadhis Suxur Ragpnar pas, Fhlentt åtfölljes af en myckerchet Ansomitt til, som be tydligt besvärar smältprocserna: En stör del deraf utfofrad hnföre, och användes till Arsmit vid Attenbirgg ett Gestverk som lgger i granskupet, inon inrättningarne der skosa cike vara så soda sam vid Nicchenstrrd: Keppanmalmnne hapva tilleka efta en hog pelsoemhat, äfven är silfver fumnet gidiget. De ursämla grufvonne äro mycket djupa och swidda på två vidsträckta molmsält, som, chun de ligga bredevid hivar andra hafva hwar sina gångbildningar, få bestämat åtsshiljde att Rudolstädtergångame i nära rät vindtel måta gångarne Saepserberg sättet. Hosten 1823 arbetedes mar ionu Stott ett anbratt på Felingången i Kaferbergfältet; mani ämnade dock somna Sihna och återtaga ett gammalt men demnadt arbete: Att den Lilla brytning, esami Gjardes, var rik, nsade don matne, som låg uppfordrad ved Grufvan; der man i de oskrädda inatenhöpande i hade svådt Jinnra desba Ropparis stycken jumte, Bopparghar ch Popparlaxar. Tm Om Letta gumta bergseritt åter stall gifva in Grlssligare prode Sian, mäste aet utan wvifvel Qarbelas i om ptorre Frada, Swarigenam de, symrligen i nidsträckta sch djupna grufvat, bölydliga att märmaamRaståder, som tungt belasta on letin tillvorköniing, Susos mindre Bemnburd. Pupserborgsättet bregtes för allmärd vädtrerig; ven Breesyska ko girngen Jymes lemnat dida mora uppmärksamhet åt OborSchlesiins nnsa nädingar än åteupplissande af as gama i Nider Schlsien och föradligen på eutgmsade Nalserkorsmsska stäl. Poppartallvirkninger var pu. omskring 200 Ceretsur: För denna tillvenkning uppdaf man att omkordig 15000 Coretrur madas me ste, bnstas; gustem fträtning och ng på, Sichertrog och Stösshänd cxmentorras den till anu 1500 Centrur Stuffrisasor och Higer: Id sörra hålla 20 prount, de senar 10 à 11 prount: Suktadt denna ickhallighet rostaes Pada, Contemi, till hvilket försarande den ämnigt medföljande, Ansmitt isen famnoledet gifvet antedg Siuffmalm och Stiger västas tillsammans Sligerr blandasfär detta ändamål med gäckd Saltl och sumianasbetad dermid sam ett murbruk med letel vatten, famnas i styctari, som efåå tarka, och komma sedan i Malmrastan, der de uppläggas hwärstats med Staffmalmen: Hultringen göres med ved och tradslol. öfvergt Lägges smärre eterekal: MWarasten upplägses i rostgropar Lidla sam Smärteren och Schandlingen härvid, tikasom processen i äf nigt är madelinad efter de Mansfetsska Kopparpraseserna i Diri rästäde måtmin uppsattes på en Brillenosen, som på vårt språk Han Halas Glasägorugn, så kallad dersård att din har tvännes ögan med hvar eir förhärd: 0n sådan agn går vandligen ej lådagr än 5 aygn, och på amna tid gåres bade Suler och Råkopparsmältdling. Såkopparfactning går först och se n dan ett Claggsckridit och på de fista två hygsson gonomsättad 150