föllier nu widare om grufwearbetet och brytningarne:
När på flötzen något arbete anställas skall, sker det aller-
först med Schachtsänkande, och lägges ett ordinarie Schacht an
1 lacht: Långt och 1 1/3 l: widt ell: bredt allenast med 1 Haspel och
2 Tunnor, Kubel kallade; men ett widt Schacht 4dubbelt så stortbredt,
och med 2 hasplar, brukas dock sällan, undantagandes der klyf-
ten är mycket lös, samt wattsiuk; Bägge warda mäst perpendi-
culariter sänkte, beslås tätt med bräder så framt berget icke be-
finnes fast nog; wid den ena Stöten ell: ändan hängas smala
stegor neder på jernkädior, hwilka dock sällan och allenast
i nödfall brukas, i ty folket låter måst haspla sig både upp och
ned, oansedt bägge dehlarne synes något farligit att wåga
sitt Lijf på, aldenstund man måste sittia grensle öfwer ett
trä ell: käfling, Knebel kallad, hållandes sig fast i det der
om bundne repet och låtandes sig så af 2 Haspeldrängar
uppdragas. Det förra af ofwanberörde Schacht, kallas
Schiefer- men det senare Wasser Schacht. Ett Schiefer-
Schacht sänkes ned igenom Schieferflötzen på det näst der under
liggande Berget, Lehninge ell: Liegendes af Bergsfolket kalladt,
och då det kommit så diupt brytes wid en ända af Schachtet
ett rum ell: ort, Sturtzung ell: Hornstadt kalladt, 1 lacht: högt
och långt, hwilket förtimbras med Påhlar och brukas att
störta den uhr orterne ell: farterna framfordrade Schiefern
uti
Gruwe arbetet.