Stickugnarne förrättade Smeltningarne och fördenskull mycket
flussig, men dock något sämbre än den nu för tiden utbrachte
Friska Slaggen.
/7. Ertz Slagg, kommer af alt blyarbete med malm i förstonne
innan förändrandet skedt, och brukas allenast att tillika med ugns-
godzet i och för sig sielf igenomsmeltas och förändras.
/8. Slagg af anrikandet, är frisk och flussig och hafwer i sig ännu
någon Skärsten och conseqventer något Silfwer, derföre han ock
gerna till RåSmeltningen beskickas.
/9. Blystens Slagg, wankar af blystens smeltning och förändrande
till Kopparsten, är besynnerl: till Råarbete den bästa Frisk Slaggen.
/10. Anfrisk Slagg, af anfriskandet, är minst blyachtig och af gan-
ska kall natur, brukas altså fördelachtigast till Kopparsmeltningar.
/11. Koppar Slagg, bestående i den, som dehls af blotta Kopparste-
nen, dehls af kopparsten och Zuschlägekoppar och dehls af bägge
dessa Smeltningars à part laggsmeltande herkommer, warandes alla
3 slagen helt flussiga och till seegt så rå- som blyarbete fram
för all annan Slagg aldrabäst och tienligast.
Om Skärstens sorterna är förmodeligen specialiter förmält
wid hwar Smeltprocess, så att nu eij görs behof mera der om att
iterera.
Malm-
Malm- och Skärstens rostandet består af fölliande egenskaper:
Till Råarbetet warder malmen i gemen intet rostad, undanta-
gandes han icke är alt för swaflig och ingen annan art finnes wid
handen ett blanda honom ut med, och då görs rostbäddan af 80 á
100 Z: i sender och hultas der under med 3 á 4 Maas rostwed och ohngef:
1 kärr: kohl der ofwan på strödt, som brinner i 2 á 3 dygn och är
ingen widare bränning der till af nöden.
Till förblyande wändes ren glantz på 3 á 4 eldar och högst 60 Z: p i
Rostan, hultad på första Elden med 4 Mas rostwed och 1 kärra kohl,
och lägges det grofwaste näst kohlen ell: underst och det grannare alt
ut åt, brinnandes detta mästedehls 2 dygn, då werket närmast
wed- och kohlen befinnes i 2 á 3 tw: fing:s tiock Suhlu lupit och
det öfriga mäst söndersmattrat och i klimpar sammansindrat;
På andra elden slås den gröfsta malmen och Suhlun sönder och
tracteras lika som på den första; sammaledes ock på den tredie och fierde;
Dock observeras wid hwar wändning om werket näst före wäl brun-
nit, då hettan på fölliande elden något lindrigare gifwas måste,
så att det icke Skrohmbrinner, hwilket är skadeligit och förspöries
wid blyarbetet, i dy att då mycket mera både Silfwer och bly af Skär-
stenen insupes.
De rijka och der hos torra och blendiga Malmerna rostas lika så
många gånger, men med mera wed och på en rosta allenast 40
Z: