144.
giutningen. Af denna sten består understundom
Bergarten ok strecket; understundom gör han wäggarna
ok Klyften på båda sidor om Malmgången.
Den 2:dra är Kellies, en lös swartagtig berg-
art, ej olik en Schieffersten; denne finnes mäst ok
gemenligen i de grufwor, som jämte Tenn hålla
Kopparmalm, eller Kopparmalm allena.
Den 3:die är en hwitagtig Spar, som de kallan, eller
en Spat, som är i sielfwa gången inblandad med
Malmen, liggande stundom emellan en Klyft af More-
Stone, stundom af Kellies, ok ofta med bägge men
i synnerhet med den senare beblandad. Ofta gör han
ock i strecket den så kallade Leader, ok går på den
ena sidan ändalångs med malmen i des strykande.
Der äro fuller åtskilliga grufwor, hwar denne Spar
ej finnes; dock hålla de förre, at hwar han är, må
man göra sig om et beständigt wärk godt hopp.
För den sämsta ok wärsta Bergart räknes den så
kallade Ill Veine, som är en willd, swart ok ask-
hård Klyft at bryta.
Så förmenas ock at det Tenn, som kommer utur
en Growan, det är et torrt ok ofruktsamt land el:r
grund, är af bätre art ok egenskap, än det som gräf-
wes uti et mildt, godt, fett ok rikt land.
Widare
Widare finnes som aldraoftast i sielfwa Malmgången,
ok så med Tenn- som Kopparmalmen beblandad den
så kallade Mundick, som är en wild oartig Swaf-
welkis ok antingen hwit eller gul, hwaraf den förre
ock håller et starkt Arsenicum. Denne oart är hwad
de mäst frugta i deras grufwor; Dock äro der grufwor
på åtskilliga orter, som ifrån denna Mundick äro alde-
les fria ok rena. Ok som häraf är at se, det denne
Mundick är aldeles odugelig, i Grufworna skadelig ok in-
gen ting mindre håller än koppar, så är nödigt at
wid handen gifwa hwad som gifwit anledning til det
falska rykte, hwilket i åtskilliga trykta beskrifnin-
gar om Cornwall sig insmygt, som skulle i senare tider
denne Mundick blifwit uparbetad til koppar, ok
det med så stor fördel, at äfwen Tenwäsendet ok des
handtering löpp fara at å sido sättas, hwilket dock
helt annorlunda finnes beskaffat, så framt man
icke will räkna elak Swafwelkis ok Mundick
det samma med god Kopparmalm, som här kallas
egenteligen Ore. Dock synes detta hafwa warit
tilförne Landsfolkets i Cornwall fel ok willa, ty huru
wäl de må sägas hafwa förstått Tenn-Malm ok gruf-
wor, så hafwa de åt minstone om Kopparmalm haft
så liten kundskap, at de kastade den samma bort
145.