Show/hide image

100.

arbeta the icke stadigt, emedan then

lilla strömen, som drifwer Konsthiulen, tå

ofta fryser. Malmen, som är rik, och i

smått prof gifwer 2/3 delar, är grofspeisig,

men af wild och hård art och natur. The

rosta honom först i små Rostar med wed

under och kol ofwanpå och theribland, blan-

dande jemwäl litet kalk theribland wid

hwart hwarf af malm; emedan thenne

hielper att göra honom mera flytande

och lättare att smälta. Ugnen är

bygd efter samma maner, som the wid

Namur, och af folk, them the hade lå-

tit komma therifrån. The hade smält

till 6000 malm i weckan, slående ut en

gång i 3 timar, och tå 4 á 500 skålpund hwar

gång; men som the ej funno thenna

ugn swara theras ändamål och wäl smäl-

ta, så woro the sinnade att bygga en

annan, och hade till then ändan för-

skrifwit en Smältare ifrån Saxen,

som hade om dagen 25 styf:r. Then

renaste malm eller Potter Oar säljes

för 20 R:dr p 1000 skålpund; R:dn af 8 schill:r;

och kolen köpas wid grufwan för R:dr 25

kärran af 24 mesures. Arbetskar-

larnes

larnes antal består af 20, af hwilka

grufdrängarna niuta 22 styf:r om dagen,

och arbeta 8 timar, men när watnet

löper starkt in, 6 timar om dygnet. Mä-

star-Smältaren hade annars egentel: 25 styf:r

om skiften, och the öfrige mindre. Alle

omkostningarne sades nu belöpa sig till

100 R:dr alla 14 dagar.

Byen och Soknen Remschedt,

som ligger wid pass 8 stunder ifrån

Düsseldorff är särdeles bekant och märk-

wärdig för the mångahända arbeten

ther drifwas i Jern och Stål, hwilka

största delen af Inwånarena, som

äro i ansenligit antal, sysslesätta.

Och skall här altså först talas om

maneret att tillwerka stålet, hwilket

här dels förbrukes, dels, och thet i stor

myckenhet försändes till Holland, Eng-

land och andra orter. I Soknen

Remschedt äro 7 Stahlhütten, som the

här säga, men på floden Wopper

ända Landet upföre, att räkna ifrån

staden Lennep, som ligger 1 timas wäg

ifrån

101.

Loading…
Loading the web debug toolbar…
Attempt #