102.
ifrån Remschedt, och till nedan om then-
na By skola efter berättelse wara öfwer
100 Stålhammare, förutan them, hwar
allehanda slags Stångjern utsmides.
Tackjernet, som här förbrukes, och hwaraf
ifrån
Stålet göres, kommer masugnarna om-
kring Ziegen i Nassau, såsom Ferendorff,
Zum Loh, Freudenberg, Hockhesen och
Mössnerhytte, hwilka skola gifwa thet
bästa, så wäl som ifrån the åtskilliga
andra masugnar i Surland, såsom Kal-
denbach; Auf der Eijbach; Rübelterath; Lo-
pen med flera, som längre ned äro an-
teknade, wid hwilka alla både jern och
stil tillwerkas. Ifrån Neuwitt wid
Rhemströmen och ofwanom Coblentz kom-
mer jämwäl Tackjern, hwaraf Stål
tillwerkas. Thet ifrån Nassau och
Surland gäller i Remschedt, hwar
thet lefwereras af forbönderna ifrån
till 15 R:d:r, och thet ifrån Rhenströ-
men 12 R:dr hwar Karr eller Kärrlass
á 970 skålpund Burgwigt eller 1000 skålpund Cölnisk
wigt.
Huru nu thetta Tackjern
blåses
blåses och handteres wid berörda
masugnar, att thet får som en serde-
les art och natur, att thet inclinerar
starkt till stål, eller är allaredan, så
till sägande, ett groft och rådt Stål,
och huru wida thet beror på malmens
art och blandning, lärer längre fram
komma att omröras; Ty ehuruwäl
grunden af thetta tackjern är så
beskaffad, att, som nu sades, thet
inclinerar till Stå, dock sker wäl,
att af ett och samma slags tackjern,
både stal och stångjern kan smidas,
hwilket beror på Ställningen i smält-
härden, tå blästen till hwarthera
slaget är annorlunda inrättad, så
att han till thet förra i synnerhet,
mera drifwes och sprides omkring i här-
den, för hwilka ända Forman också
är giord, som nedanföre skall sägas.
Men så gör thetta icke hela werket,
utan måste, om stål skall till-
werkas, grunden wara thertill i
Tackjernet, hwilket härrörer af mal-
mens
103.