34
emot det Swenska.
oss någon skada.
Frågds af hwad orsak han hölt före,
at americarske jernot skulle prejudicer
det Engelske, mer än det Swenske,
der han likwäl till förone hade med
gifwit, at det americarske jernet
uti godhet kommer ganska nära
Swrs, åtom det Swenska jer-
net blef åtestångt, förmente han
at det Americarske ej skelle gjöra
Abraham Spooner, som fört jern
och är desutan jernkrämare
utlät sig, at han hade införskrif-
wit twenne sorter Swenskt ore-
grunds jern, och sålt den första, hwar-
af gemenligen gjöres stål, och som
dertill är tjenligare än någon an-
nan sittels upfunnen sort, samt
fäljas e Beudley till 1V. L. 10. S. och i-
bland till 18. pr ton: den andre
hwilcken ej hade styrcka nog, till
at deraf gjöra stål, hade han
om den warit landad med
annat jern, och om den warit för
sig sielf a 15 prton contant. Wlen
at densamma är hårdare och
fordrade mera tid till Manus-
facturerande än det Engelske jernet.
Likaledes, at han för några åhr-
låtit inkomma twenne sorter Sibe-
riskt jern, den ena Gouvernementel
Tiberca, och den andra Kjöpmans
jern kallad; Ulen at han hade ham-
ligen fått höra, det Key särinnan
hade tagit dispositionen deröfwer,
och för egon räkning låtit föra det
Sit: kalläggandes, at det Petersbuyske
jornot betalas gemenligen Cortart
dock ibland med wahror: Ytterliga-
re förständigade han Deputationen
at der ännu äro trenne andra Con:
ter jorn, som komma från Ryssland,
som kallas Brinscol el:r Tulen, och
Muscow el:r Mullars jern; hwaraf
det förra eller Brinscol kan bru-
kas till Spiksmide; dock skola arbe-
tarne klaga, at det är för hårk-
Wen det andra slagot kan ej an-
wändas till annat än Spik allena,
och brokas i stället för det Engelske
som gemenligen är sagt: äfweleds
at han för några åhr södan siels
hade införskrifwit Prinscol, hwar-
af Stångjernet den tiden såldes till
13. l. pr ton och det Engelska knipser-
net till 18. C. pr för. Wlen at han se-
dermera ej mer deraf förskrifwit
35.