256.
läggare, tu den som låter oryjta malmen
är af ern heel annan tanke, än den
som smälter honom, e om malmstrecket
sig em gelig förlöre skulle, är han ob-
iagen att giöra någon omkostnad på
förrsöök eller nya skerpningar, derföre
han allenast gör mofist af det som
en srer, uthan att willia wägn något
på slyckan, hulst som så månge hafwon
blifwit ordragne wid sådanne smält-
wärck inrästtande, ej att förslag
molfen stror omkostna
på ryggike.
går giordt, sedan muertiden oii för
stådt att trcictera malmen, uthan alt-
sammans förbrändt, der näst när
han entel:e hindt finna uth ionsten
har han behållet heela gewinsten
för sin räkning, ock på sidston Tei-
iet Forlaggatren or ägarren med
wärket i sticket, och Ulppit der ifrån
så att sällan är skedt, det någom
wijd upparsmältningar farit well
Dhetta wijd Brixtol är det endaste
/: ehuruwäll der intet willia tillstå att
Der med någon profist nu arbeta kun-
å, när dese räkna första utläggningen :/
och lärer det eftor all apperenste haf-
wa bestånd, emaden Forluggarena sig
sielfwe beflysta att fatta och lära detta,
hwilket anndra aldrig giordt, undanta-
handes then nyligen omnemtde man-
nen Dlocestershie, hwars nampn är
mig osekant.
9
fyr mihl från Dristol, på samma sijda
som dessa kmaltugna äro, är och
ett nyligen inrättat Järn manufacto-
rie, hwarest Panner, Myflar, flutar
och ypor etc. warda förfärdigade, som
och blifwer der öfwerättore odt
Ståhledärk
Ståhl sgiordt af Swenskt järn; desse
fectes wärda alla Landet consum.
erade, och emådan få sedanne
257.