190.
N5.
åter osas ut i den egentel: så kallada
diuup, som ster emot ändon ok ej mycket
långt ifrån punnan.
De så kallade Sptsen äro små hwita fina
strinor el:r spntjad öfwen som frosten sätter sig
om winter på trorn ok bugkar, hwilka om de
På sätta sig på det goda miölet i Kuhrka-
förswaga det samma. Men som de sätta sig
egentel:r i Sungen på det gröna Mlolen
ok på sidorna af sumpen, så böra de tilleka
med den gröna Litter drifwas af i Lit
ferpannan med watn ok Aine at bring
således till ratta. De komma derag i Hyt-
tan 2 Malmen wart för starkt bränd ok
rostad; äfwen som om han är swart ok ej nor-
bränd, har ger mer Vtriol; Om han är hwit
ok rätt rostad, men bäres så straxt på
sutlardt, ger har gemenl:n forriylet set
oe
pånan, hwilket då man finner, man ej bör
spara Arinr at rätta ok dämpa det samma
Denne nu omtalte Ciuiuy je större han
r ju bätre, at man der må samla et förråd
ok ma at minstone hålla 100 anbare.
Luten, som folles med ambare utur Pihy-
käten in i denna Jump, kalles starcte
Säda el:r Butterlånge, hwared pannan
Hylles först 2 gångor aliena i de senare 24
imar, ok de 3 senare gångor kllika med
Mine, hwilken mutterlåliga, som sast är, gor
pannan stårk. Af denna Mutterlänge
härrörer det så kallade Grona Miol, som
sätter sig tl botnen i Snmpen, ok så
kallek emedan det äro gront, af hwilket Btrion-
len sedan bör utdragas, hållande dessutan ock
en stor del godt Miol, som äfwen bör luttras
at bringa ut alunen,
De
191.