220.
1 tblomande
koka saltwatnet så som det kommer ur
brunnen, utan at det gatt igenom Teck-
husen.
De andre äro dels Noltanisters, som
koka allenast med wed ok bruka desslikes
hatnet ofta som det kommer urbrunnan;
Dels Lech Mnistens, som en sunda an-
nat saltwatn än det som blifwit drifwit
igenom Lenkwercken, hwilket at första
kan märkas at Saltbrunnen icke är alta
lika stork eller lika mägtig, fördenskull ock
prof tages alla fredagar deraf i ValtInper
nens, Saltskrifwarens ok Brunnemästarens
närwarn, ok dereftes förordnes hwar Nästare
eller Saltsiudare, häru mycket watn han förr
den weckan får, ok huru mycket salt han
bör deraf lefwerera, hwilket prof ock straxt
sändes till Käntkammaren i Cassell,,
sägande
sägande man at sältwatnet eller Cofen äro
så ok så lödigt. Profwet sker på det sättet,
at man har hälhen af et Sandufr el:r time-
glas af en stund, hwilket fullt med sött
eller gement watn wäger så mycket, men
fulls med Saltwatn el:r Sohle wäger så myc-
år så mycket tyngre, hwartil de hafwa små
wigter af Bly, af hwilka hwartera swarar
emot et sades korn eler et gran, ok räknare
gan at om watnet år fwagt, håller det 2
i 3 gran, men än det är starkare, säges det
wäre 6 à Plödigt. Om höst ok war är brun-
nen e allenast ymnogare utan ock starkare,
omskönt han i de senare är i anseende till
det förra mycket skall hafwa aftagit, så at
I då han förr gifwit til 15 fiderwatn om
tinån, en fäder à 6 dhin, så ger han in
e mer än 7 fuder, fördenskull ock en Mästaren
221.