Show/hide image

8.

samt kinsstrimmor ock drummer instiga ock hwilka

göra lägren af schiffren olika mägtiga, warandes

eljest båda dessa wäggar med större ock smärrre

drummar ock klyfter af spat i åtskillige directioner

ock hwilka torde bidragit till gångens fyndighet, ock

är strykningen i gemen af wäggarna paralel med

hufwudgången.

Sjelfwa malmslagen äro ej synnerlig rika på sölf

eller koppar, men mera på bly, öfwer alt får man

räkna 1/2 L: på ett centner ertz ock på wärkbly 2 lod på

Centnern, men blyet till 30 à 40 procent, dock blir stohrdel

innestickande uti smältningarne.

Föröfrigit anmärkes i gemen wid detta bergwärk

följande omständigheter,

1:mo att alla uppå denna gång anlagde grufwor ock hwil-

ka räknar 14 till antalet, äro allesamman-bygde,

hwarigenom så wäl frisk wäderwäxling kan er-

hållas i grufworne, som wattnet med fördel ledes

från den ena grufwan igenom den andra till

wattn schachtet ock konsten, med hwilket det fordras

upp till den djupaste belägne stolle, till besparing

så wäl

9.

så wäl af flere konst byggnader som at ej behöfwa lå-

ta den samma gå uti dagen.

2:o Belägenheten af grufworne har gifwit anledning at

kunna betjena sig af stollar, hwaraf här äro besynner-

ligen fullbragte twå stycken, nemlig: obernstoll ock

tjeffern stolln, hwilka ock kallas fortunati stollarne.

Den sednare infaller uti Fruer Gezäher-grufwan

ock inbringar up ifrån dag ock utsatt ortploch 41 7/8 L. Upp

till denne stoll måste alt watnet updragas af djupet utur

nu mera kallade kunstträcker grufwan, ock afrinna

igenom stollens längd 1445 Lachter. Obern Stolln inbrin-

gar ej mera än 20 7/8 Lachter ock är 474 L. lång igenom

denna utrinner alt konstwatnet eller alt det wattn, som

drifwer ofwan denna Stoll, i grufwan stående 2:ne

wattenkonst hjul. Desse hjul äro också placerade det ena

efter samt under det andra tillika med det nedersta

stående reserv-hjulet, som allenast brukas då något

behöfwer at repareras på någotdera af andra, at watt-

net kan falla från det ena hjulet på det andra. Det

watnet som åter samlar sig emellan Ober- ock

tjeffer-Stollarne, utledas igenom den senare. Men

watnet