30.
ter af båda förenämde ock hwilka då få namn af bly-
kniest ock kupferknist, alla i anseende till kiesen myc-
ket jernhaltige. Hwartill kommer den så kallade kup-
ferräuch, eller i grufwan sammangyttrad jord ock sten-
blandad victriol, hwaraf gröna victriolen endast bere-
des, men småstenen, efter den mäst består af kupfer-
kniest ock malm, tillgodo göres wid smältwärken ock
kallas där wictriolklein.
2:o De första båda arterne (1:o 1:o 2:o) äro ganska lätt-
flytande i smältningen, fördenskull tjenar kniesten
(1:o 3:o) så wäl som den wid oberhartzen fallande bly-
slaggen, efter de derwarande trögflytande malmer,
samt någon del af godsförande slagg utur här wa-
rande gl:a slaggwarp, till desse arters tempererande
3:o Och som desse malmslag föra ganska mycket swaf-
wel, så har man warit nödsakad at påtänka de hos Schlü-
ter beskrefne 3:ne rostningar hwar efter annan, den för-
sta under bar himmel ock de 2:ne senare under tak.
Igenom hwilka rostningar jernarterne blifwa alde-
les mortifierade, så at de gå in i slaggen. Men som knie-
sterne ej äro så kjeshaltige, så undergå de allenast
den
31.
den första rostningen.
4:o Sättet at samla swaflet är så mycket fördelagtiga-
re, som det ej fordrar synnerlig tillrustning eller kost-
nad; dock går en stor del bort, efter wäderleken mycket
härtill hjelper; ock lärer denna method ej eller på andra
ställen kunna nyttjas, der icke rostarne göras med
flata
desse flata /ofwanpå /conf: Schlüt. Cap: XXI § 8 et Seqventes.
5:o Den myckna uti kiesen fallande zinken har förmo-
deligen gifwit anledning till den synnerliga råsmält-
ning, som här redan i flere mansåldrar warit bru-
kelig ock på andra orter ej finnas skall. Ty som zin-
ken sjelf icke allenast mycket ock snart förbrännes,
utan ock, då han upgår i elden röfwar de andre me-
tallerne med sig, blyet jämwäl stundeligen förbrän-
nes, sedan det flutit ock står uti elden, så har man
mäst warit betänkt, att förekomma både desse olä-
genheter, hwilket ock tämmeligen lyckats ock då
märkes för zinkens skuld at blästern ej såsom uti
andra ugnar stuper ned åt eller ned uti härden, utan
snarare litet upp åt, blåsandes twärt igenom ugnen
på sjelfwa zinkstolen, hwarigenom den uplöste zinken
med