Show/hide image

118.

perpendiceln, af desse får dock den hängande wid pass på

45 Lachters djup något mera dohnläge, så at båda uppå

djupet tyckas wilja divergera från annan. Emedlertid

falla wid desse gångar äfwen sådane bergarter, som

wid Bocks ock Lautenthaler Zugerne nemligen 1:mo at

wäggarne bestå af den ordinaira swartgrå schiffern

igenom satt af korssade kalkstrimmor. 2:do Den wågiga Bocks

vieser qwartsen med qwartdruser. 3:tio den grofwa hwita

fält spaten.

Men hwad malmarterne angå, så hålla sig 1:mo bly-

glantserne tillika med 2:do Bländarterne uti större

ock mindre strimmor wid hwarannan, ock tillika med

nys nämde spat (3:o) ock qwartsen (2:do), utgöra 2:ne Lach-

ters widd wid pass. Men något besynnerligt förefal-

ler här 3:tio Icke allenast en grön kopparmalm wid

den ordinaira blyglantsen, fast han öfwer alt får namn

grön

utaf kupferkjes, utan ock 4:o en drusig crocus veneris

hwilken sätter sig i större ock mindre drakhol, blir

hwita

ofta med spetsiga fina spatdruser öfwerdragen *

Föröfrigit märktes här at berget ej hade samma

strykning med gångarne, utan snarare twärt-

emot

* de bröna spiror gå hel ock hållne till koppar, de hwita till bly, Auct: Bergs-

Rådet v: Svab: Vide: couranta stuff-Registret 1:sta Skåpet N:o 654. 655.

119.

emot med stupning emot östern af 70 à 80 grader.

Hela Zugen ägde sin egen stoll genom alla grufwor-

ne af 12 till 1300 Lachters längd, hwilken de sjelfwe

hwar i sitt fält underhålla. I glücks Rad inbrin-

gar denne stoll 60 Lachter, i gelbelilje 57, samt sedan

alt efter belägenheten ofwan jord. Och ehuruwäl

at den här fallande blyglantsen ej är så synnerlig

rik på silfwer, så äro dock anbrotten på Glücksrad

de bästa man uppå Communion sedt, näst den öfwer-

sta forsten uti Lautenthals Glück.

6:o Spiegethaler Zug.

Belägen 1/2 mil ifrån Cellerfeld at wästern emellan

Bocksvieser ock Stuffenthaler Zugerne. Hufwudgången

består af flere drummer, ungifär på kl: 7. De södrare

stupa mot södern, de Nordrare mot nordern; ock få

på djupet de sednare ett starkare stupande af 20 à 24.

graders stupning. Således divergera drummarne alde-

hwarandra

les från åt djupet, ock stiger af petran emellan dem.

Bergarterne så i gång som wäggar äro enahan-

da med sistnämde Zuger. (1:mo 3:o) dock med blandning

af Rosenhoffiska (1 pag: 130.) gula kalk arten eller

den