156.
gjutning på följande sätt. Uti en järnram såsom till en
såg sitter en grof buldans rimsa fästad wid ena ändan
wid en krok ock den andra wid en skruf, så at hon kan
spännas styft. Till hela gulden är denna remsa en toll
bred med upstigande kant på båda sidor af 1/6 toll; ty wid
ändarne ligger en träbit af den bredd, at den bredd af rim-
sans kanter kan mot den upwikas ock med en trå fastbin-
das. Men längden af ramsan innom träbitarne kan wa-
ra 2 1/2 qvarter: Till större ock mindre mynt äro ramson
ne i propartion tilltagne. Dock drager sölfret sig så till
sammans när det stelnar at det håller ungefär 2/3
bredd af rimsan. Sådane ramar till aldrig så stor gjutning
behöfwes ej mera än 3:ne, ock lägges de kort för gjutningen
uti ett litet kar med fötter under samt 1 qvarter högt wattn.
i karet, samt af den högd at en karl kan beqwämligen sitta
på en pall ock hålla gjötet i händern, stödjandes armarne på
karbräddarne, hwilka äro höga från bottnen 2 1/2 qvarter.
Wid bottnen är en tapp at wattnet kan uttappas, när
det blir hett, ock nytt kalt i stället inslås. är nu sölfret fär-
digt, tages deraf med en jernslef utur dingeln ock gjutes
i buldans gjötet, som af en karl på föresagde sätt hålles
horizon
horizontelt öfwer wattenkaret ock tillika litet runkas
at tenen må blifwa någorlunda jemt öfwer alt, ock så
snart silfret ofwanpå börjar stelna, hwilket röjes med
små hwita blommor, som spritta på silfret, lägges he-
la gjötet ned i watnet på botten af karet, ock ett an-
nat gjöte derutur uptages, hwari äfwen så gjutes,
ock när det samma nedlägges, kan man taga det
förra gjötet, allenast man på gjötet wiker, så at
silfwer tenen kan utfalla; ty om hon straxt skulle
utkastas i wattnet, när gjötet nedlägges, wore hon
för swag ock skulle gå sönder. Desse stänger tagas se-
dan upp utur watnet, af hwilka hwar wäger ungefär
1 1/2 qv:r ock lägges liksom på ett litet halster med glöd under
at torkas, hwarefter de utwägas till smederne ock
klappas med ett par stora hamrar af 2 karlar till 1
Tolls bredd. Glögges sedan uti en liten ugn, hwaräst el-
den ligger under bottnen, men flamman spelar upp i-
genom ett hol bak i ugnen öfwer denna botten. Sedan
afklippas stängren ungefär till guldens wigt i fyrkan-
tiga klumpar, som dock sedan af en annan justeras wid
en wåg, då hornen afklippas. Derpå klappas hwardera
klumpen
157.