2.
Daltwärket Veiccka
Denne bekanta saltgrufwan är belägen 1 mil SudOst om-
Crahau ock inbegriper et fält af 630 Lachters längd från Fani-
na schacht til Buzeninschacht, ock öfwer 270 Lachters bredd.
Arbetet til 60 Lachters djup af 5 Dresdniske alnar, fast grufwan-
utgifwes öfwer 200 Lachter djup. Hon är byggd på swenska
med 3ne under hwarannan belägne bottnar, befästade med
pelare ock bergfästen, så wäl af qwarlemningar antingen
af salt eller berg, som ock af korswärks pelare af furuträn-
upstaplade. Närandes altsammans rättwäl inrättadt
i anseende til de härwarande flere saltboen ock deras för-
anderliga beskaffenhet. Här äro ock några synnerliga
fördelar, Såsom at saltet bryter i stora gongar, fletzar
ock ofta liksom stora stockwärck: At ganska litet wattn
faller i grufwan, som dock alt uti skimsäckar utfordras
med hästgeplar till dag.: At dagwattnet upfongas på
sin högd at dat ej må nedfalla, hwarigenom man jeme
wäl ofwan saltfletzen eller gongarne, träffat sött-
wattn, som tjenar til hästars ock folcks behöf i grufwan
at destora öpningar befordra waderwäxlingen. Act
träwirket står ganska länge bi ock ruttnar aldeles
inlit
intet på de ställen, där det af salt watten blirbeständigt fun-
tat; men genom tyngd måstedet dock på många ställen ut-
wäxlas, där pelare sammantryckas, hwilket är den största
olägenhet wid wärket, tyhela saltklyften sätter sig efter.
hand, sammantrycker pelarne ock gjör ofta stora stalpin i
grufwan, som dock måste återhjelpas, at intet känning derwid
må gifwas til dag. Detta gjer nogsamt idle, intet om nå-
gonliten grufwa, utan som den wärkeligen är, kanskie det
största gebeude på så litet fält.
timan man nu kan komma til beskrifning om gongarne, må
ste först berättas belägenheten af wärket i anseende til da-
gen. Denne Tract af Pohlen är ganska flack ock slätland, så
at det mera föreställer en sjö än land, så widt man sekan
Nordan ock Ostan ut, dock med skogar öfwer alt besådd, eme-
dan folket ej hafwa hårdare behöft uttöda dem. På Söctra
sidan Cracau, börjar sagteligen jordtäckte högar at upp
stiga, som alla stryka i Oster ock Wäster. Dese berg taga åt
Söddern ständigt til på flere milars bredd, ända in åtUngern,
fast ofta med stora dakar ock flöder genomskurne, såsom först
Saäb floden, sedan Duna. Sidst ligga de Carphatiske ock
flere stora berg före in i Ungern, som i bredden continuera
ända
3.