8.
Men wid andra schacht.
1o Den ordinaira jordskorpan af sand.
2o Lnim.
3:o Så kallat Suss eller leerart 4 à 5 alnar tjockt där wattnet
upspringer kommandes ejdjupare.
4o Letten mit gips.
5o Mit Spack som i förestående 5o
Sidst saltet
Ätskillige Historie Scribenter hafwa gjordt mycket wäsende
deraf, at Bergs folket skulle bo neder igrufwan, där kläcka
sina barn, samt ej oftare upkomma förrän wid stora högtider
samt wid Sacramenternas bruk; men det är aldeles stridande
mot sanning: jemwäl har det söta watnet satt dem mycket
at gjöra. e Catholske göra ännu et widunder deraf. Här-
med hänger så tilsammans. På Noova sidan af grufwan
samt til räcknandes åt östra fältet uti et slag eller ort åt Nor-
den, utom alla saltgongar, träffade man på denna första bot
nen en rödbrun leera, hwilken, som hon förmodeligen gickut
i dagen, så sigade sig igenom hennesöttwatte, hwilket man
meden ränna upfongade ock inledde in i grufwan, där man
framfälas efter saltet ock förde rännan twärtigenom
en
en storsaltpelare til en stor watupram, så at det synes som so
ta wattnet kommo utur saltpelaren, Af detta feck orten-
det war ej så beqwämt eller säkert, at wilja sxaminera en så stor he-
sigdtom mitt för näsan af en Catholsk folkskara. Detro miraslen rent af-
om de ock med ögonen aldrig så wäl sågo ock blefwoöfwertygade om sam-
manhången. Utom egen nygwighet hade åtskillige af mina Fachsiske
wänner anmodat mig, ock efterse detta. Jagadresferade mig til 2ne af
den Tyska betjeningen, som ändteligen låto öfwertala sig ock göra mig
följe i denna äfwentyrliga undersökningen. Bakom den pelaren
hwarigenom söta wattnet framrinner i pramen, är för tiden
icke något arbete, ej heller wiste betjeningen at i mannaminne
dit åt warit något arbete, faring eller rörelse. Wi funnostraxt
pipstockar som förde wattnet til saltpelaren, ock följdedem igenom
många ohyggeliga rum ock ödelemnade orter med mycket beswär-
ända til den rödbruna leeran i wäggen, där pipstockarnegingo in
Betrachtas nu detta sanden ock leerorterne, som utgjöra matjorden
ock såsom en leerdal kan gå ned til pipstockarne, samt at wattnet ej går
igenom stenfaltet, så lär det wara nog begripeligit ock dagwattnet, ge-
nom sanden ock brunaleeran, drager sig ned til det stället där pipstockar
ne äro inpracticerade, innan det råkar något salt. Längre kunde
man ej komma: ej heller kunde erfaras hwad flere anstalter ku-