66.
jelfwa gongarnes beskaffenhet war denne
Den arbetade hufwudgongen som framstryker i dahlen emellan 2ne
höga bergbackar, som ändtel gå tilsamman äger generett strykande
samtstupande med Schemnitzer hufwudgongar. Öfwer denne, som
de gamla arbetat ock mycket litet undersökt kyfterne, stryka
ock tilsätta åtskillige större ock mindre gongar ock klyfter, hwilka
mästendels alla gifwa något guldgods. Men besynnerligen
har man träffat en abgerisener kluft, goldkluft kallad, uti här-
gandet, som i anseende til stupningen af 20 à 26 graders perpendi-
culair stupning mot Oster; På djupet alt mer ock mer declinerar
från hufwudgongen; men dess båda fält länka sig dock till huf-
wudgongen.
Profil.
Grund.
a Hufrudgongen.
6. Gold-klüften.
2.
8. A
Denna är af 1 à 1/2 qv:r mägtighet, dels ders dels förwittrad.
qwartz förande icke ellenast gedieget guld utan ock glas ketz
kotgulden samt små kieskorn, dock strimwis i gongen af /2, 1 a 1 13.
tolls bredd. I sådana strimmor sitta ock purt guld i ganska små
particlar insprängt i den hwita qwartzen, at sådant ej annars
oh
än med microscop sees kan, ockstenen ser gulgrön ut, för ögonendär gul-
det sitter hop med Rothgülden eller glas Ertzer, där ser altsammans swart
ut, äfwensom sjelfwakothgülden är ganskamörk.
Iliggandet är efwen sådane klyfter från ock tillsättande som se-
ganska goda ut, gifwande något litet gods.
Alt onyttigt terg som här winnes, det stjelpes in på gamla gongen
på det man framdeles må kunna utur Anna schacht gå in till ho-
nom ock där på djupet inrätta et beständigt bän-
Windisch Leitner Gebeude.
delägen något längre ned i dahlen nedan om Hoffer gebeude.
Hufwudgongen af stryker kl 3 med föränderligit stupande mot öskrn.
nemligen ju längre mot Norra fältet ju mera stående til 20 grader
från perpendiclen, men ju mera åt Södern desto mera dohnlägig til
70 à 75 grader. Äfwen så tyckes han ock på djupet ock det tilla man af
några famner afsänkt under Erbstolln, wilja blifwa mera dohnlägit
än åt dagen nemligen 70 à 75 grader perpendiculairt. Det märkes.
äfwen härwid at berget stiger åt Ntorra fältet. Denne gongär jen-
wäl af ansenlig mägtighet 2, 3 4 ock 5 fl:r dock tyckes han at Norra
fältet drega sig tilhopa under bergets stigning, äfwen som han
åt dahlen håller sig bredere.
Zenom
67.