1. Berattels om Resar till Roraas och mett antagande till
Hytt skrifvare darstädes.
Genom en Annonce införd i Svereges Allmanni Sidningar
hade Rorans Kopparverkö Herras Ixtorossenter latit Kungöra, det
Do från Sverige onskade arhålla någon om Koppartillverkning
Kunneg man till Hyttskrifvare vid Roraas. Då jag fram
bärndomen haft tillfalle inhamta Skännedom om det vid Fahlun
brukliga Kopportillverknings sätt och öfver genon sluderande af
Bergsvetenskapen vid Upsals Atecademie forvarfvat mig Theore-
tiska Kunskaper i Chemien; Frodde jag mg Ricklig, att foresta en
sådar tjenst. Jag ansökte därföre år 1820, att venna denne beefalt-
ning och ärhöll året darpå Sullmagt meg tillsänd.
Sedar jag ombestyrt mine angelägenheter i Sverige, anträdde jag
Resen till Roraas i medio Junii Wanad år 1821 genom Wester dalarn
och ofra Sockner af Warmland, samt passerade Riks gräntser vid
pass 5 mil horr om Köngsvinger. Der närmaste vagen hade
val varit genom Tarna Socken i Dalarne; men jag valde haldre
förstnämde vag, då jag darigenom varn tillfälle, att bese en störne
strackning af Norge, och letet laro Kanno Norska Solket, innen
jag kom till men Station. Det var mneg ett särdeles nöp, att
på denne Rese i Norg allestudes bemötas med tjenstagtighel
och vavilp. Jag pafserade Med skogen po det stalle das
Dal Regimintet år 1808 större deler togo till fongs af Nor-
Parne, Min Ciji bonde, som sjelf var näsvarande i denne
affacr, utviste det ställe däs Regiments Chefer blef tagen, och
som han var en bland dem som funno Honom var han särdeles
road
road, att berätto huru därmed tillgått. Marknads stället
Grundsater paperades och resan fortsatter upefter Öster Balen
och Rendalen.
Som Midsommas dagen, Celler som den Kallas i Norge S:t Hani
dag) infoll på Söndag, instälde jag men resa för denne dag och
bevistade Gudstyensten i Omaats Kyrtha. Den yngre af de 2:ne
Praster, som funnos innom denne församling hade den årligheten,
att anvesa meg såsom frammande en beqvämlig Plats i Kyrthan
där jag afhörd Prediken och förhöret med de Barn, som för
förstå gången skulle admitteras till Wattvarden. Tag kunde ecke
afhålla mig, att sedar förklaro Pastorn men förundran öfves
Confermanternes Kunskop Cade i Moral och Kristendor, hvar-
om deras svar ingafvo fullkomlig öfvertygelse.
Ester Gudstjensters slut hade Prosten der höflegheten förmeg.
att inveters mig till Meddagi Spisning honsig. Gasterne utgjorde
ett antal af emellan 20 och 30 Personer, dels Stands Personer dels
Allmögd. Då detta tillfall vär det forst jag agt, att spesa
tillsammans med Norsko personer, var det pnig ett noje, att delta-
go i deras muntro Camtal under Maltider, och se deras
Serimoniel vid Bordet, Wärder och Wärdinnar arviste med
Förckommande artighet hvar och en sir plats vid Bordet
Soch sedan alla hade satt sig, läste man sagta sin bor före
Spesningen, öfvensom mar efter Maltider sittande laste från
Bordet, och sedan hvaroch en upstaget från san platser, ggor-
a