des en mångd Wattendrag eller smärre Elfvas allestädes finnas an-
vändbara och den ypperligaste tullgång på en till byggnaders och
ugnars upförande tjenlig sten öfveralt är att tillgå.
I Salboc Socken och dess Annes, Syderlen skall folkmängder up-
gå till omkring 3000:de hvilka behöfva och högeliger önska tillfälle
att förtjena genom arbete och Körslos någon penninge tillgång m-
ra än de för närvarande äga af en ringa thotning och Qvarnstenas
huggnung. Det är en lycks för detta folk, att aga eller bebo en
så frugtbärande Dal-sträckning, att det förnamlegast af Boskag
Skothel Kar hafva sin lifsbärgning, om är, hvilket ofto hänber
i Jynnerhet langre upföre Sydalen, att derns horrsade af frost
Padas. Neder i Sochnen omkring Selboe Sjör där frost mycke
sällar shadas arsväxten finnes Landet väl odladt och mäst bebodt
af vätmående Böndes, hvilke kunna födo utom ett större antal
stor Boskap 34, 5 till och med flere hästar. Böndernas rikedom
på många och ofta rätt goda hästar gos priset på työrslor lågt,
äfvensom priset på arbets dagsverker för ingen del äs högt. Man khan-
ärhålla arbetare för 20/3r och häst med tharl för 40s:r om dagen.
Lagenheten för Kopparverks Anläggningar synes mig af ofvannämde
Skäl myctet gynnande i desse Bygder. Äfvensom förhållandet
neder i Guldalen nästar är enahanda. Alsmogir har likväl
däs en annan möjlighet till penninge fortjenst genom vahre Frans-
porter mellan Trondhum och Roraas; mer desse transporter up-
tage uthe så mycker bid, att gu Allmogen kunde tilliks betjena
ett Werk med nödige Kgörslos och Leverantser af kol och ved
13.
13. Anteckningar vid en Ress till Selbocverks Proppashys-
tor i Sydaler och Stoerdaler år 1821 samt en sednare resa
ned. Selboe.
Då för Rhöraas Werkets räkning vid Sydalshyttar er mendre
Kopparfmeltning under Sommaren år 1821 veskstäldes, anmodades
Oberstiges Oas och jag, att företago er Resa dit, förat efterse smelt.
nings drifter m.m. Detta tillfälle, som nu yppades mig, att fö
göra en rese i Nordost från Roruas eller till trakter af Norge
som jag icke förr berist, mottog jag med noje, och resar anträd-
oes den 26 Julii. Tike langne än till Storvarts Grufwan
3/4 mel från Roraas Kunde Kjärro eller Hjuldor begagnas, sedan
Funnos inga andro vägas är sudane, som man ridande eller gående
kunde folja. Då vi ankommit till Storvarts Grufvan blefvo vi där
hindrade någro timmar af et Ptarkt ragnväder, mer då detta uphört
fortsatte vi resar till Käst öfver flere kala och låga fjällhögder, där
Förra tider flere Kopparmalms anvisningar blifvit arbetade, fram till
Ofsunds sjön, hvaröfver vi färdades på Båt 3/5 mel framtill hårdarre
Myrmve, däs Natläger togs. Den 27:de fortsattes resar mera mot
Östern och vi passerade under en längre väg är en Mel genom der
gräsrekaste tratht jag nagonsin sedt. Ingo andra Präsorter än en Kro-
Rig och låg Björk växte i dälderne och de mendre fjält höjder tas
funnos voro betackte med Benmase.
Sedan vi ridit öfver er tämmeligen bred och djup Elr kallad Stocrelven-
blefvo vi varse 2:ne finr Rojos ett letet stycke till höges från vås vag.
Uli Kunde märka att folk bodde där och nu vas hemma hvarför
jag tillika med ett Fruntimmer, som befant sig i vart Sällskap,
Syrdade att göra en påhällsning, medan det öfriga Sällskapet sakta
skulle