Show/hide image

ringa inblandning af gul Kopparkis. Trisgunger Syrites i dagen

på en längre sträckning af en olcka mägtighet eller bredd, och

längst bort upefter Elfver hade denne Man skjutit någro

Pkott på denne Kigang. Han sade sig hafva nedlagt en thost-

nad harpå, Mutsedeln inberäknad, af om Kring 8 Sp. Dls och

om jag wille återgifva eller betale honom den; skulle han Frans-

porters sin rättighet på meg. Jag svarade honom, det jag redan

agde nog tillgång på Malmer, som voro battre är denne, men

på dess enträgna begäran, lofvade jag undock att tillsande honom-

desse penninger och Kopet skulle nu anses afslutadt ofs emellan.

Likväl gjorde han det förbehåll, att få arbete vid Grufve för-

soket, och om Grufvan, efter att i 2:ne års tid varit drift

syntes lofva att blifva brytvärd, skulle en gratification

af 30 Sp. Dl:r honom tillställas. Efter uterkomsten till

Roraas, sände jag honom med första lägenhet, de begärte

8 Sp. Dl:r samt mitt skriftelega lofte om upfyllandet af

vart aftal. Mer denne Man var nog oredleg, att icke

sända meg sin Mutsedel, utan försalde sin rätt till Selbar

verks Interessentes i Trondhum. Då jag någon tid därefter

ärhöll seker underrättelse, att desse Herrar köpt af denne

oredlige Mar denne Malm anledning, trodde jag meg berättenn

att, på ett i Bergs anordningen föreskrifvet sätt, kunna

blifva Eyare till den gamla ödelämnade Grufvan. Jag

anholl därföre hos Bergmästaren om Mussectel och tillika

om Utmäl för samma Grufva. Och nas Norges Bergs ord-

ning

ning tegdeliger Föreskrifver, att Utmal bor innom aret efter

Mutsedelns utfördande begäras hos Bergmästaren, om

Inmuturen vil förvara sin rätt till Utmäls ärhållande p-

Framför er Sednare Inmutare, och detta nu af Bonden är

försummatt; kan men rättighet, att först ärhålla Utmal

för gamla Grufvan icke lagliger göras stridigt.

Härifrån skulle jag med er skark dagsrese Kunnat eter komma

till Röraas, min jag använde hartill icke mendre än 3:ne de-

går. Ett stycke ned eftes Guldals Elfven, där Folket har sine-

Fabode ställen (eller som de här kallas Sather hvelade jag öfver

en natt, och roade mig om aftor med att meta orlax i en

leten sjö, genom hvilker Elfver får tillökning i sitt vatter.

Orlax ) eller som den här kallas Dre) är der allmännast förekom-

mande fistsort i alla sjöas och Elfvar Äfver i de mensta

bäckas finnes denne fist i stor myckenhet. I ström eller

rinnande vatter var jag tämmeliger väl ofvad i ett sätt, att

med Konst krokas fangu denne fisk, och medforde altid på

mene resor anstalter därtill; men i stilla vatten var jog aldeles

okunnig om sättet, att med krok fangs den. Det var likväl

ike Konstigard, än att sätto metmask po Kroken och bjuda

fisken, som, isynnerhet vid Solens nedgång, närmade sig intill Lon-

det och med begärlighet näppade tag i betet. Hi fangade flere

fiskar, af hvilke någro kunnat vågo en mark svänsk vigt och

nagot däröfves. Till aftor maltid stektes någre af desse fiskas

och vi lefde här i Täbode stugar rätt godt, om icke röken från

Eldstäder plagat vara ogor och bädder eller hvelsstället varit

nog hårdt. Uldstaden i desse Fäbode stugor är vanligen mett

po