denne Lag och min Instruction.
Bland de friheter Werkets Egare i denne Lag förun-
nas var äfver den, att 10:de fritt få försmälta den
så kullade Svifvelsmalmen vid Grufvorne, likväl
efter att undersökning föregatt och Regeringen tilli-
ka bestämt huru haltig po Koppas denne Malm
borde vara, forul få anses fri från tionde afgift
Icke någon sådan undersökning var af Bergmästaren
verkstäld och Regeringens bestammelse vär icke
eller gifven. Tike dess mindre ordinerar Directeuren
att omkring 2000:de Tunnos af denne Malm blif-
ver nedsänd till Hyttorne att försmältas. Till
Rornas hytta ankom likväl blott något öfver 200:de
Tunnor, och directeuren anmodade mig i Bref
att tage bestyret med denne Malms Rästning
och Smeltning, men jag nekade helt och hallt
att där med taga någon befattning såsom stridande
mot Lager och äfver mot der Ed jag aftagt, att i alt påse Sta-
leni fordel af Werket: Haricti tros jag meg hafvo handlat rätt,
i synnerhet då jag insåg att inbläridning af Italm icke kunde
förekommas och det tillika var lätt, att på detta satt så alt
eller atmenstöne större deler af Malmen ansedd för Svifvels-
malm vid Grufvorne, hvarigenom Staten kunde gå mista om
10:de af ett det rithaste Werk i Norden.
Oagtadt jog hade, som förut är berättadt, anmält för De-
ricteuren, att omkring 20 Sarkor Arbetare voro onödige wid
Nytte
Hytte arbetet och dessa blifvit entledigade därifrån, til-
later Directeuren er Persor, som förut icke hafl något
arbete vid Werket, att infinna sig vid Hyttan bland de
andra Arbetarne. Jag aille icke bortvise honom, men
kunde icke vid Månadens slut emot så väl mir Instructi-
on som mot Lagen for Werket anföra honom till Lön. Hlo
jag svarligen kunde vid Kytte arbetet sysselsatta dem som
ägde rättighet att fordra arbets förtjenst; syntes mig denne
Directeurens algård obehörig och sadlig för Werket.
Under ett sudant förhållande mellar Direcleuren och meg-
var det, som jog afsattes från mer Befattning, utar att
få bibehålla något af min Lon
En tid durefter och sidar jag aterrest till Sverigd, anhöll
jag om er pension, som altid förut till afgående tjenstemänd
blifvit lämnad; min äfver en sådan nethades mig.
Stutligen insande jag till Öfver Direction och Werkets Herras
Belegare min Sopplus om en gratifuatior, hvarigenom
jag kunde kommai Tillstånd att betala mene Pulder i
Norgd, asamthade icke genom mischushällning utan genom
nödvändigheten, att först bosatta meg das, och sidar vid afresan
till Sverige försälje till lägre pres hvad jag inharidlat; tillika
upguf jag äfver som ett bevekande skål, der omständigheten,
att, under min Kinste tid, der Notska Specie Dalern var i
sitt lägsta varde, hvilket gjorde min Lor / del ringard an
jag påräknadt vid tjenstens mottagande. Hårgumte för-
klerade jag mig i samma skrifvelse willig, att antags nu-
gon