intet mindre god anställt och förråd där kunde skiönias än Hålland sig elliest vanterat at kunna erwisa. Ifrån Bourdeaux begaf iag mig på wägen till Bayonne, kommande utur et skiönt land uti en obehagelig ökn, hwaräst 33 mihl reses

deran öfrige handteringar hade besedt, reste iag igenom det härliga Saintonge till Porigordiske och angoulemiske Bergwärken och Bourdeaux gående utur wägen till den skiöna nys anlagde Staden Rochefort, hwaräst Skiepps byggeriet med en förträffelig arcenal är inrättat och

hwilcket det ifrån Bourdeax och Nantes wäl icke till quantiteten är at Comparera, dåck för dess delicatesse öfwergå, särdeles det så kallade

Ungern, warande på åtskillige ställen i landet såsom wid Le Ile uti Dauphinee och Franche Comté och omkring Bourdeaux wid Bergerad och Bearn samt wid Montreuil i Perigord, Kopparhambrar hwaräst så wäl af ny som gammal opsmält Koppar

särdeles Nantes och Bourdeaux där de på bodluckorne som annor wara utsattes och woro till 50 a 60 quintaler i Bourdeaux tillfinnande som gullo wid min tid 98 till 100 fl. quint:. Bladkopparen war den mera efterfrågad för bränwinspannor skull och

åter igen till mindre wärde faller då någon myckenhet ankommer. Myntplåtar syntes ock wid SiöStäderne särdeles Nantes och Bourdeaux där de på bodluckorne som annor wara utsattes och woro till 50 a 60 quintaler i Bourdeaux tillfinnande som gullo

gångne honom tillika med et partie bladkoppar wid min därwaro öfwerbrackte och berättades at till 2000 ringar allenast wid Bourdeaux skulle årligen kunna afsättias, men annor Mässing eller Kiettelgods hade ey synnerlig afträde efter den på Parisiske sidan

ankom föll priset till 80 franc, dåck galt han wid de längre bort belägne Siö Städer såsom Rochelle och Bourdeaux 100 fl. dit Hålländske bilöpare som Norr om Skottland woro gångne honom tillika med et partie bladkoppar wid min

Städerne af det grofwaste till 6 a 7 gulden Cent: men på den öfriga tracten åt Ocean wid Rochelle Bour-deaux och Bajonne kommer järnet dels utur utur Bretagne af 5 a 6 alnar långt i 4kant, dåck icke mycket dugeligit,

Nivers betiänt, at allenast wid Sio Städerne dit de Swänska äro wane att handla, såsom Rouan, Nantes, Rochelle och Bourdeaux något Swänskt järn kan afsättias, hwaräst det altid mera än deras egit ästimeras, dels för materiens godhet skull, dels ock

Kiöparen sig derefter kunde rätta, och fördes styckenen utföre til Livorno på Dordonen at beskiutas och derifrån till Bourdeaux at Siöle-

Strömen Creuse och flyter så utföre til Port de Pile i Poitou och i stora wägen ifrån Paris til Bourdeaux , hwaräst är en dam, der timbret samlas, lägges ihop i flottar och sändes så på samma ström,

och 4 andra, hwaraf en stod år 1721. stilla Chatelleraud är en stad belägen i stora wägen ifrån Paris til Bourdeaux , wid Vienne floden, som är navigable några mil högre i Landet och faller sedan i Loiren, hwilken ort är

och der skeppas, kallande bem:te ström litet ofwan om Toulouse in i floden Gavonne, som bär stora fartyg neder til Bourdeaux . Jernet smältes intet i Masugnar, utan på samma sätt som nedanföre skal omtalas och är öfwer alt brukeligit wid

stark handel drifwes med träwärka, timber och Master, som flottes på Neste och sedermera Garonne floderna til Toulous Bourdeaux och andre platzer i wägen. När man går widare fram igenom Bigorre och kommer in i landet Bea är

stod förmodel: at wända, begaf iag mig ifrån Paris wid början af Aprils månad år 1722 och ankon igenom Bourdeaux til Pau hufwudOrten i Bearn wid slutet af samma månad, wid myntet i hwilken sednare ort och i Bayonne ofwanrör-

lång beständighet. Ändteligen lämnades bergen. Jar nuarii månad år 1723, och resan fortssttes til Bayonne och söder ner til Boardeux , då man går igenom landet Marensin hwarest äro stora furuskogar, och hwarifrån dessa