Wales

Parent: Europa

Type: Land

riksdel inom Storbritannien

Coordinates: 52.35° (latitude), -3.6333° (longitude)

Places

Mentioned in travelogues

This place appears in the following travelogues with the quoted excerpts.

H. Kahlmeter's report from England and France (1718–1727)

  • Page 20
    wid NewCastle mer än 357 Oxhufwud om timan, warande storleken af Cylindern inrättad efter diupet ok tyngden af watnet; I Wales säijes en häfwa 575 Oxhufwud watn om timan. I öfrigit är af hosgående Afritning lättare derom at döma,
  • Page 25
    föresagda grufwor, som äro af ansenlig storlek, ej allenast til dess 3 berörde masugnar, utan ock til wärken i Irrland, Wales , Chesshire, Warcestershire, ok deromkring; Wilken malm föres til de senare bruk siöledes förbi Bristol ok Severn floden upföre. Malmen
  • Page 29
    ock sedermera börjat häromkring gräfwa för Gallmeja. Masugnarne i Cheshire finnas längre ned upräknade så wäl som de i Wales , hwaraf i North Wales ok Derbighshire äro 3ne, nämligen Rwabbon, som år 1721 stod stilla; Plassmaddock, som drifwes med
  • Page 30
    stånd, at de ärnade blåsa året omkring. Giutwärk göres der litet, så at Tackjernet mäst går til smide. Utur Landet Wales kommer man på denna sidan in i Shrop Shire, hwilken province så wäl som de angräntsande Worcesterok Stafford
  • Page 30
    allenast 36 D:r til et pund Sterl: gör när 840 D:r Koppmt för skeppundet. Ok at återkomma til Landet Wales , så är i södra delen deraf eller rättare Monmouthshire i synnerhet at märka den lilla orten Pontipool, ok
  • Page 56
    gör wid hwartera deraf 500 ton eller 3750 skeppund. På många ställen, såsom i Lancashire, wid somliga Wärk i Wales , ok i synnerhet de 8 Styckebruk i Sussex, komma de ej så högt, men på andra orter såsom i
  • Page 67
    är 6 Sk:r 6 d: p ton, ok går så i båtar til Plymouth ok derifrån til Bristol eller Wales at smältas; dock hade de nu ej öfwer 1/2 ton eller 1500 skålpund om Weckan. Han hade blifwit såld
  • Page 69
    p ton, ok båthyran derifrån til Plymouth med 2 Skillingar, hwar Malmen skeppades för Bristol eller Neath kopparhytta i Wales . Ej långt ifrån detta Wärk på samma sida om strömen ligger et annat Kopparstreck, som löper rätt som
  • Page 70
    eller ungefär 12 :/: Kopp:mt skeppundet, hwarifrån han dels går til en Heachcocks kopparhytta wid London, dels til Neath i Wales . Den 3die ok öfwersta Set på samma Streck har en Costar ifrån Cornwall tagit af förbemälte Hertig, ok hade
  • Page 73
    förberörda Compagnie, hwilket jämwäl för en tid sedan öfwergifwit, sedan de uptagit någon malm som skickades til samma ort i Wales . Hon hade gällit wid Grufwan ok renwaskad 3 £. 10 Sk:r dels 4 £. p ton Man har widare
  • Page 89
    emot 8 tunnor Swenska, går gemenligen til 9 smältningar, hwarje af 500 skålpund malm. De hafwa deras kol ifrån Wales, warande inga i Cornwall, ok komma de intet i godhet up emot dem ifrån NewCastle. De kostade nu 19
  • Page 91
    det är hwar tennnet för profwas ok stämplas ok ärlägga den derpå löpande afgift, hwilken går til Printsen af Wales såsom Hertig til Cornwall. Til-
  • Page 97
    koppar. Ok gör hafssiön en wik eller hamn wid St Agnes, hwarest skeppes Kopparmalmen för Hyttorna i Bristol ok Wales eller til Hail hytta i Cornwall. På wästra sidan af denna wik är på en högd grunden kallad Trevannus af
  • Page 100
    finnas i körtlar, hwaraf de sades stundom haft 1 stundom 2 ton om weckan, ok hwilken sändes til Flintshire i Wales , hwarest ej långt ifrån Holywell Interessenterne hafwa en smälthytta. Handstenarne wisa honom wara rik ok god. I wägen
  • Page 110
    eller hämta af Kopparmalmen, som föres hit landwägen ifrån Grufworna, at afskeppas för Neathok Swansey bruken i Wales . Omkostnaden at föra malmen på hästryggen ifrån Grufworna är på hwar behörig ort blifwit nedsatt. Hyran för rummet
  • Page 110
    up gör hafssiön en lång wik, hwar skepp af 35 läster omtrent kunna komma in at bringa stenkol ifrån Wales , eller hämta af Kopparmalmen, som föres hit landwägen ifrån Grufworna, at afskeppas för Neathok Swansey bruken
  • Page 113
    ton. Landförslen härifrån til Hail, hwar han inskeppes, är 5 Skill:r, ok fragten til Redbrook Kopparhyttor eller rättare Chepstow i Wales är jämwäl 5 Sk:r à 5 Skill:r 3 pence p ton. Under denna tid fortfors lika fullt med ofta om-
  • Page 126
    om bord på skeppet i Dartmouth kostar 9 Skill:r 4 d: p ton, ok fragten derifrån til Neath Kopparhytta i Wales är 6 Skill:r Härifrån äro 2 Mil til Widdendown Tengrufwa et gammalt wärk, som för en tid stått stil-
  • Page 128
    som är Barnstable, 10 Mil bort, ok betales förslen med 10 Skill:r p ton. Fragten til Bristol el:r Chepstow i Wales , derifrån han går til Redbrook hytta, är 5 Skill:r. Rundt här omkring är stor ymnoghet på skog, hwil-
  • Page 135
    De arbeta nu mäst Engelsk koppar, ibland hwilken de räkna för den bästa den som kommer ifrån Redbrook hytta i Wales ok är märkt med en Crona. Af Swänsk koppar kommer nu litet eller alsintet in, ok sade de sig hafwa
  • Page 140
    Messing. De wid Redbrook ok wid floden Wye som bär fartyg ned til Bristol, 2 mil ifrån staden Monmouth i Wales belägna Kopparhyttor kommo jämwäl wid början af innewarande år at beses, ok äro der 2ne stora Hyttor, af hwilka den
  • Page 143
    i England; De öfrige äro Hail i Cornwall, som är sagt bestå af 11 ugnar. Swansey i Glamorgan Shire i Wales , hwilket skal hafwa 18 ugnar, hwarest tilförne emot 200 ton koppar tilwärkades om året, men nu komma de ej
  • Page 163
    deles förekommit ok afskaffat, emedan der är förordnat, at hwilken som hälst skulle hafwa eller finna grufwor i England ok Wales, ware sig af koppar, tenn, Jern eller Bly, skulle för sig behålla, fritt nyttia, besitta ok arbeta samma grufwor, oaktat
  • Page 164
    mera förlorar i fineringen än Silfret är wärdt, fördenskull man ock här icke så mycket finerar blyet, som i Wales ok i synnerhet Flintshire, ej eller med den fördel ok winst. Hwad widare Blysmältningen angår i windugnar, så är denne

Odhelius' travelogue (1691-92)

  • Page 303
    bestod af 96 Personer, hwilcka skulle hafwa omsorg öfwer alt gull, Silfwer, Koppar etc som i England och Walles blefwo fundne, och lefwa efter den Lag som af drottningen
Loading…
Loading the web debug toolbar…
Attempt #