Compagnier deruppå sina medel hafwa wågat och på flere malm uti England låtit sammanbringa såsom ock utur Schottland och Irland låtit öfwerföra, särdeles för någon tid sedan då en Malines med en Spanir don Rodrigo de Cordia

utbrackt och särdeles uti Cardiganschire grufwor och smältewärk uptagne, såsom ock wid flere Orter, äfwen ock uti Irrland , hwaräst uti Tipperari Silfwer och Blygrufwor blifwit bearbetade, men alt sådant företagande är wäl till någon tid blifwit

wida iag af egit undersökande hade kunnat erfara icke öfwer 100 till 120 Masugnar i Engeland undantagande Skottland och Irland för tiden drifwas, hwilcket så wäl härflyter af det lindrigare pris som främmande Järns införsel medbringar, som ock

a 8 skeppund så bestiger hela tillwärkningen till 50 a 60/m skeppund om åhret förutan hwad som i Ir-land af några Engelska är wordet inrättat och de Järnwärk som i Skottland på

derigenom skulle aftaga, hwilcket de dåck altid mera bekymmersamme äre låta tilltaga än förminska, hafwa också wäl wid Irland som dess Öar och conquester altid brukadt den maximen at igenom landets Culturs inskränkande hålla England för sådane provincier

aflöpa och tiena. Ifrån Engeland begaf iag mig tillika med de Regementer som transporterades i Martii Månad ifrån Irrland på et af dem medgifne Couffardie Skiepp till Hålland, hwilcken wäg iag nödgades bruka, emedan ingen lägenhet kunde fin-

ta sådan näring öfwergifwa, så tyckes Spanien sielf och dess wästindiske Provincier för nationens skull Portugal Frankriket och Irland för des nära situation och Hålland samt Engeland för Commercien skull altid böra af Biscaiske järnet efter proportion något emot-

dessutan försändes åhrligen någon quantité på denna sidan om Spanien mäst till Frankrjket en god del till Irland såsom och något till Engeland och Hålland mera för ballast då den Spanska ullen i myckenhet afhämtas, än at

til 10768 skeppund 16 lispund, År 1722 til 3735 1/2 lispund År 1723 til 2884 18 1724 til Scottland ok Iriland 7835 12 1/2 widare

smältande af den malm, som de kunde finna der i landet eller wid andra försökningar i Cumberland, eller köpa ifrån Irrland . När man går ifrån staden Carlile i Cumberland til Whitehaven, äro til wänster de så kallade Caldbeck-bergen, hwarest,

nu för tiden intet sådant är til seende. Omkring Whitehaven äro åtskilliga Stenkolsgrufwor, hwarifrån går en myckenhet kol til Irrland , ok hwilka wärk höra mäst en Lowden til, som sades deraf göra 5 à 6000 £. Sterl: om

til någon ort i England, betalas derföre ingen tull, allenast en liten afgift til tullbetiänten; Men går Malmen til Irrland , måste han der betala 5 proCent ad valorem. I Myrorne häromkring finnes fuller Malm, men han är intet

personer, ok sålunda kommit ifrån den ena til den andra, tils nu änteligen en Banks ifrån Dorsetshire ok Shepherd i Irrland dem inlöst ok äga, betalande deraf aldeles ingen afgift. Blyertzen har blifwit funnen så wäl på twäran som toppen af

2 föresagda grufwor, som äro af ansenlig storlek, ej allenast til dess 3 berörde masugnar, utan ock til wärken i Irrland , Wales, Chesshire, Warcestershire, ok deromkring; Wilken malm föres til de senare bruk siöledes förbi Bristol ok Severn floden upföre.

Wid Warington 12 Mil ifrån Leverpool war år 1719 en Kopparugn upbygd, som förses med malm dels ifrån Irrland , dels ifrån Cornwall, hwartil dem betiänar floden Mersey, som blifwit giord navigable et godt stycke up i landet. Wid

som äro här åtskillige såsom Collector, Supervisor ok 40 andre, försäljes det til Saltpannorna i Leverpool, Irrland ok andra orter. För hwarje bushel, som annars håller 56 men här 65 skålpund, warande 9 skålpund til godo gifne

ock om det straxt betales i reda penningar, 3 Sh: 1 penny, hwilken afgift, om saltet går utomlands ok til Irrland , medelst Drawback dem återställes, så at ingen rättighet erlägges utan för hwad i landet förtäres. Bergsalt gräfwes på ingen

förses, eller i tiden kunna hafwa tilgång; Hwar wid deras egna underliggande Länder först skola i agt tagas. I Ireland woro tilförne åtskilliga Jernwärk, såsom wid Dublin, Londonderry ok annorstädes, hwilka dels drefwos med egen Malm, dels med

finnas under jorden i kärr ok låg grund, hwaraf ock Landsfolket sig mycket betiäna. I det öfriga förses Irrland med jern ifrån Spanien, förutan hwad som ifrån Swerige införes, ok här woro onödigt at nedersätta. På de Engelske

litet jern ifrån Irrland , som dock ej stigit öfwer 100 ton om året; men så bör det icke tilskrifwas något öfwerskott i landet

annan det öfwersändt såsom betalning i handel ok wandel, dermedelst at undwika wexelens swårighet, som emellan England ok Irrland altid är det senare ansenligen widrig. Hwad mäst här skal hindra Jernwärks inrättande, berättes wara mangel på skogar, hwilka nu

edeliga upgifwande; Men i anledning af en Act of Parliament passerad wid denna sessionen år 1725 är stångjern ifrån Irrland ok alla andra orter äfwen faststält til 7 £. Sterl:s wärde p ton. Jern Malm är wärderat för 10

de senare åren kommit öfwer 100 ton årligen. Förutan den malm de hafwa ifrån Cornwall, hafwa de ock något ifrån Irrland . Den 3die Smälthytta ligger litet närmare emot staden wid Schewshole, ok äfwen som de 2 andra wid floden Avon,

af innewarande år handstenar insände ifrån Yorkshire af en Lazurblåok rik malm, som då war nyligen upfunnen Ifrån Irrland kommer ock någon Kopparmalm, ok det ifrån 2ne grufwor, hwaraf den första ligger Wid Drogheda 12 Mil Norr om Dublin,