ohlbandh fördryfwen, hoon då igenom Itoll och Twarslagl
uy sok ias och igenfinnas måste. Sidst plägar och
Stållar byggias, för wäderwäxling skulldl; och ehuru
wähl på en eller annan erth Diverse Machiner kunna
wara att see, dermed frisk Luft i Diupest af Gruf-
worer indryfwes, kan doch igenom Btollar och fortar
Wädret bättre Commenderas, änn medh hwarie hända
Andra Inoentioner och medell
Lumparne som till Wvattnet uptagande brukas äro Tivänne Klangl
med låge och höge Patzar, och warda appliceradi-
efter som Gruffwan af meehra eller mindre weatte
öfwerflödar; Ther mycket Wattn är eller och det
nedh Hast hafwas skall, brukas laga Battzar af
kompar der Lolfwen af Järn Guten är 5. 6 eller
mehra Sohrigh, och i 3 sättningar Ryslen förnedan-
förr 5. eller t bohrigh, hållandes längden grinten-
ligen 16. ahlnar när han perpendiculariter ståår,
hwilcken art af Kompar, emedan Contrition så storr
är, fordrar Ktarkaree dref af Konsthiuhlen;
Men uthi d Grufwor som mindre Spatte är
och småigom efter handen allenast behöfwes op-
dragas, sättes de Pumpar medh Hrge Patzar, uth
hwillken Kolfwen och Ryslen lijka är medl dhe
förbem:te Men öfieer Stalfwen sättes andra 3.
eller 1. sättningar af Tolftroör 2 eller 3. Cohriga,
hwilcka, emedan wattnet så mycket mindre är,
sampt mindre Contrition, fordra hallfwa dehlen alle
nast af Then kraft, hwar höge Pattzar skohla
Treenewarda, som medh sina egentel. och uth Tyska
Bergz ortherir brukelige derhlar och Nampn
af bos föngad Rytningh omständeligare
ees Kag
Såsom nu wijs Strykande Ordror, så tramrt bägge 1ydornl att
Grufwan skohla behålldne blifwa, med Gtodickämplar,
eller och omså behagas, af siällfwa fästa Bärget, Ter och hwar
någon qwaarlembnadt, det Man Gands kallar emoot stödias,
och
och efter d nu Opwijste Figurer emoot Wärgetz häng iande
och Liggiande opdineras som ståå skohla i Så fordra är
ådror som uthi Stockwärck sigh förehålla, icke allenast
denne Bygpningh emort Sijdornes tryckiande, uthan
och der Mallmådran är så mächtigh, eller i diup-
beeten något flettar och wrijder sigh, ett lyka högnö-
digt stödiande emoot Taaket och grundendet Mann
Reelare kallar, som ifrån Den Eena Cotil till then
andra, uprätt öfwer warandra, af stälikkra fasta
bärget öbrände hwarrlembnade, oordinerat àtt ståå-
skohla, medh lihwig distance. Men ehuru wij de Tyska
Bergortherne sådange och andra Conviderationer wäl be-
kante warit, wijsas doch af åtskillige Grufwar, de
gambla Tyskar medh bättre förståndh strykande år-
derrne kunat bractera, änn Stockwärck, dom f
mindre under händer haft: Oarstadt en d gambla
som Stockewärcken begynt att arbeta, som uthi det
tillståndh bracht, att d det Eenafallet efter det andra
uthståå och tähla måste; Så hafwa doch Närwrarand
tijder deen ett Gott expediont lärdt medh tängl ej
pålerssättiande, herigenom d den dagelige mallmen
uthur fallet kunna uthsökia, eärstran sigh först i fallet
3. eller t fampnar i Innarbetar, och således rundt
Heromkringh Godsket woga uthleetar till dess uthi Sen
quadratura ingen mehra Mallm är att finna, Ther
efterknan samma 1/ fampnar md Stämplar i Sydor-
ide och Taket bygger på sätt och Teis som Jorde trummar
arbetas plägar, och dennr figur wejdar wineräjsning gifwer,
Ferefter Avancerar Mann andra 2 eller 3. fampnar i fallet,
och sedan Man them således igenom sofrat, för bygger Man
Them äfteen som dhe förra, till dess Man i längd och twär