25.
För öfrigit märkes at alla desse planhärdar stå täm-
melig stupande mot glantshärdarne, dock dependerar
sådant alt af godsets art; ty ju tyngre ock gröfre
malmen är mot berget, desto mera stupande säk-
tes hården, ock desto snarare blir godsetrent; Men
ju lättare ock finare godset är, besynnerligen at
målmen ock berget äga närmare gravitaten Spe-
cificam, desto mindre stupande måste planen sta. )
bokwärken äro 4inga jernsolor, utan är bottnen
til 1 aln högt med annan berg, några dagar med
stämparna instött, samt aflopps holet så högt från
solan, at godset ej kan utrinna, utan til sin wissa
finhet bokad. Wattnet är gerna rödagtigt af
den lösa Ejsenramen, som faller i malmen.
Tenn Smältningen
Efter som zunstenen i waskningen är så ganska
wäl rengord, så blir smalkningen på denna me-
tall med aldraminsta widlöftighet anstäld, neml:n
utan beskickning, med slagg eller lättflytande ma-
teria; Ugnen är liten ock smal, som ritningen ut
wi-
wisar; kolen stjelpas uti et kar fult med wattn,
ock med en holig skofwel deruturhemtas, när upp-
sättas skall. Hwar upsättning består af så mycket
Zunnsten som ungefär et halft stop ock dertil så
mycket kol, som et kimfat ordinaert bärga kan. Dte
nen sättes öfwer formwäggen ock de wata kolen
derofwanpå. Afsigten med dem är at förhindra zun-
stenens upfart tillika med lågan, hwilka nu båda
dämpas. Härden är ej med något stybbe tilredd, utan
allenast med leer besmord uppå bottn ock sidmurar,
hwilka bestå af en någorlunda eldfast grofsandsten.
Ogat upstickes under smältningen, så ofta orenlig-
het af slagg ock kol wil det samma igengro, så at
tennet må beständigt kunna neddrypa i For-
härden. På et dygn kunna 8 Centnersten igenom,
sättas, ock drager ordinairt en Centner sten 2ne
Kubel kol.
Så snart 2 Centnerstein gådt igenomskjer första
utstickningen utur worhärden neder i grufwan
sdin grübesmen sedan dryper tennet alt med et
neder i grufwan, alt efter som det samlar sig i
vör
26.