Show/hide image

41.

3o Är igenomsätt af åtskilliga små ordenteligen

anwuxne klyfter, samt släppande fletsklyfter, hwil-

ka emot stockstena synas mörkare, ock honom hers

ock twärs igenomsätta.

4o Enär desse flöts klyfter (3o) uti sitt hängande ock lig-

gande föra mycken gläntsande skimmer, wantar

man förådling uti qwartzgongarne, hwilka af

desse afskjäras.

5o Af sådana qwartzgångar har man här besyn-

nerligen 3ne Riss, bestående af flere små qwartz-

drunmer, med den emellan dem stående fyndiga

stockstenen samt den emellan rissen warande oädla

stockstenen eller kammar til en bredd twärk öfwer

gongarne af wid pass 250 Lachter; ock längd efter

gongarnes strykning 220 à 230 Lachter wid pass.

6o Desse gongar (1o) undergå ännu förandringar icke

allenast utaf en Spatgong på klockan 9 med föga

stupning mot Nordesten, som dem uppå Wästra fäl-

tet afskjära, utan ock

7o Utaf åtskillige andre med föränderlig strykning

ock stupning antingen toma eller ock med någon

Eissen

Eissenschufdig bergart fylde oädle gongar (källe.

kallade igenomsättes ock tillika göras oädle.

8o Utom förenämde District (5o) förefaller en annan

petra, så wäl för ändan mot gongarnes strykning,

som för deras allmänna hängande ock liggande,

bestående af mera skimmerblandning uti qwartz

än som uti stockstenen (skiffer har kallad, hwilken

ock stryker morgongångweise, men har en star-

kare donläge af 50 à 60 grader från perpendiceln

mot Word Wästen. Nu stryka wäl gongarne in uti

denna petra, men skola der ej wara särdeles fyndige.

9o Således ligger qwartzgongarne (1o) tillika

med deras stockpetra (2o) altsammans under namn

af stockwärcket liksom infordrad uti skiffern (87). Ock

emedan gongarne i stocken falla starkare på dju

pet: än stupningen af skifferpetran, det är at

gongarnes generelle liggande är mera stående

än deras hängande, så blir Stockwärket ock

desto bredare ju mera det avancerar på djupet;

Men på längden af gongarne torde spatgongen.

(6o) wiljasammandraga fältet.

42.