Odhelius' travelogue (1691-92)

• Page 101

  eftergifwna, förmenande derigenom inrätta et sådant Stål Manufactur wid freyberg et till Bergwärkens behof den stora quantité som ifrån stiermarckt åhrl. plägar hämtas, hemma i landet af egna Materialier skulle tillwärkas. Sielfwa ugnen war 10 1/2 al: lång. på sidorne

• Page 105

  pris, men som all ny handtering gärna finner motstånd och betienterne i orterne stålhandelen under deras Accord hade ifrån Stiernmark , deraf twifwels utan någon fördel kunde niuta, så blef stålet gillat och processen såsom för kostsam negligerat.

• Page 125

  som Kiöparen begär, och undrade Kiöpmännerne at de så sällan uti Swerige finnes till kiöps. Stål föres mäst ifrån Steirmark kommande på Elfwen öfwer Magdeburg som af 3 alnars längd 1 1/2 tums fyrkant både af dannenbaums och klöfwerbladsmärke

• Page 134

  andre nödwändigheter och betales för utsmidande 7 a 8 grs. Centnern. Mässing och Mässingstråd föres hit ifrån Saltzburg, Stålet ifrån Steirmärck , och stor quantitée af förtente bläck utur Saxen. Den 1 October begaf iag mig ifrån Frankfurt öfwer Aschaffenburg, Wurtzberg

• Page 207

  enahanda prjs oäcktadt misswäxt skulle tillslå eller införslen på hwariehanda sätt hindras. Förutan desse Wärk äro ännu i Steirmark flere af nästan samma art, såsom särdeles uti Messintzer-Dahlen, hwaräst till twå mihl wäg det ena Järnwärket wid det

• Page 207

  hwilka iag processen af smältandet, på Luppoch flossugnarne korteligen will införa, icke hållande nödigt alla wärken i Steirmark , Cärndten och Cräyn särskillt at beskrifwa, som iag ock dem omöjeligen alla hinte besee, efter hwad som wid det

• Page 227

  ler eller 15 a 16 Centner Ståhl förfärdiga en mäuler a 10 Cent: Det järn ock stål som uti Steirmark warder tillredt härflyter dels af Eissen Ertsiske Grufwemalm hwarom tillförenne är berättat, dels utaf

• Page 228

  Stål, så warder dåck minsta delen deraf uti Steirmark utsmidt, utan allenast det som hos dem sielfwa uparbetas, och hwad som till Lands Länggre up i Rjket,

• Page 228

  ymnigare än i Saxen, Hartz och andra Tyska provincier, hwarföre ock icke till förundrande är, at så många wärk uti Steirmark förutan nämde EissenErtz och Nordernberg äro inrättade, som icke allenast Tackoch Stångjärn tillwärka, utan och allehanda slags Ma-

• Page 228

  efter det maner som alla redan är berättat. Det är wäl intet utan at Hammaräganden och Brukspatronerne uti Steirmarck på malm, kohl, wed, Strömar och andra Bergwärk tillhörirequisiter hafwa all den ymnoghet som et Land af Berg-

• Page 229

  och Stål. Dem igemeen mindre kommer till at kosta än wid Kärndtiske wärken, såsom ock bruks ägande i Steirmark förmögnare merndels finnes än de som bo i Kärndten och Cräyn, men så härflyter dåck sådant en stor

• Page 230

  at stålet deraf måtte wäl flyta och då det ufsmidt wore bekomma en fin och skiön bruuk. Järnhamrar äro i Steir-mark , karudten och Kräyn till stort antal, hwilcka omöjeligit wore alla at besöka, fants icke heller nödigt efter de

• Page 232

  calculerades; Men i Gmünden sades till 15 fl kohl derpå consumeras, hwilcket efter orternes lägenhet altid differerar. Förutan Steirmarck och Kärndten äre och så uti Hertigdömet Kräyn åtskillige järnwärk hwilcka den berömde frijherren Walwasor berättade så god Lägen-

• Page 232

  järnwärk hwilcka den berömde frijherren Walwasor berättade så god Lägenhet till malm och Skog, samt wattudräckt hafwa at de Steir-mark och Kärndten intet skola eftergifwa, och emedan deras aflägenhet intet efterlät mig dem at besicktiga, så lät iag mig af

• Page 235

  at hwad som ifrån Tirol utkommer merendels försättes på veronna och det Milaniske gebietet, men hwad som ifrån Steirmark och Ungern öfwerbringes, föres öfwer venedig till längre bort belägne orter. Priset på Kopparen förändrar sig wäl ofta där

• Page 235

  tions ort af de angräntzande orters Metaller. Kopparen som uti venedig finnes kommer dels ifrån Ungern och Neusol dels ur Steirmark af det ratmariske och wallbienske Kopparen, dels utur Triol ifrån Swatz, Rerobiel och Pritzlock, hwilka Sorter i liten quantité

• Page 235

  ras böcker utdragit som föllier. 1000 skålpund Koppar utur Steirmarck rosetta kallad wiennisk wigt a 3 fl. Cent:r förd till Willach 370 : – fohrlön ifrån Willach till venedich 1

• Page 240

  järnet, hwaruppå venetianerne klagade sig ofta öfwer brist på det finaste, hwilcket mig något sällsamt förekom, sedan iag i Steirmark hörde Bruks Patronerne klaga öfwer mangel på afgång, hwilket dåck på de gröfre Sorter kunde wara sant, af hwilcka icke

• Page 276

  antal wed ock wärke årligen behöfwes, så hafwer Naturen här som på många ställen i Italien, Kärndten och Steirmark gifwit dem lägenhet at frambringa den samma till Idria med särdeles behändighet; Ty efter Skogen mäst finnes

• Page 277

  öpnas dammen och weden föres med särdeles force fram til Bruket. Nästan sådan invention öfwas och så uti Crayn och Steirmark på flera ställen där också Kabbar som på Bergen huggas och för markens oländighet ey kunna framföras på dertill

• Page 342

  des brist komma at lida, Stål giöres någon del i Engeland af Swänskt järn men det mästa bringas ifrån Steirmark och Karndten öfwer Venedig eller Genua, hwaraf Skieppen som åhrligen gå till Hålland och Engeland ifrån nämde or-

• Page 399

  men största delen Stål som till allehanda Manufacturier i Frankriket förbrukas, kommer ifrån Tyskland så wäl ifrån Steirmark som Dantzig och föres den Steirmarkiske i fyrkantige Kistor af 3 alnars

• Page 445

  14500. Barreyt 10000 Shmalkalden 8000. Hessen och Waldeckiske, manitziske, Bergiske, Colniske och Phaltziske wärk. 155000. Vordenberg och Eisenertz i Steirmark . 40000. matzintertna