förnämsta Sjöstäderna eller där kunna afsättjas, så at det för denna gången kommer at förbigås. I granskapet af Paris förtienar at nämnas, den stora watukonsten wid Marly, som lyfter, när hon är i sin fulla drift, 338 tum watn

ok dylikt; Men om de starka Nåhl makerier som drifwes här ock häromkring, är i min underdån-ödmiuka skrifwelse ifrån Paris af d. 5 Julii 1723 med mera wordet. talt, så wäl som om andre Manufacturer, hwilka antingen giöras i

ock fallande, at man ännu i FrankRiket finner deraf beklagelig werkan. Tilförende woro allenast twenne Mynt i Riket i Paris ock Lions hwarest äro jemwäl däså kallade Cours des Monnoyes hwaraf den första består af en Premier President, 8 Presidenter,

af en förordning af d. 29 Decemb. 1721, blifwo då 6 så kallade Affineurs inrättade wid myntet i Paris ock Lion hwilkom allena i Riket är tillåtit at finera Guld och Silfwer, och det samma at försälja i Lingots

kunde upkomma, Mord och Rån undantagno, blef en Commisseure och Domare tilsatt, ifrån hwilken måtte Appelleras til den i Paris sitjande Cour des Monnoye. De som låto arbeta el:r arbetade i Grufworna ock hammarsmidiorna och i synerhet de 2. Smältare

egna arbetare til den frihet han will, skolande de i denna art wara widare komne i Guldragare Konsten än i Paris , så at i anledning af et giordt prof, en Ingot af föresagde storlek skulle kunna dragas til 1096704

deras malm ifrån grufworna wid Roche, hwarest Jernet kallas Fer de Roche, m der hwilket namn det är bekant i Paris , så wäl som för dess godhet och smidighet, det sändes på strömmen Marne utföre til Paris och brukas

kas 3 myckenhet til skoende af hiul. Så giutes ock wid dessa wärk Stycken, Bomber, kulor och dylikt arbete. Til Paris går åhrligen ifrån denna Province en myckenhet af wed, timber och träwärke, hwar til floderna Aube och Seine gifwa

det är bekant i Paris, så wäl som för dess godhet och smidighet, det sändes på strömmen Marne utföre til Paris och brukas 3 myckenhet til skoende af hiul. Så giutes ock wid dessa wärk Stycken, Bomber, kulor och dylikt

Leans, Nantes wid Hafssidan och alla de omliggande Städer och orter, utan ock til Paris , dymedelst, at man öpnat i K. Henric IV:s och Ludvig XII:s tid en fart ifrån Loire til Loing och

medel-fijn Christall giöras, så wäl som gröna glas i allehanda skepnad, som försäljas dels i Landet, dels sändes til Paris . Besynerligit är här, at när man kommer härin, undarrättas

af samma namn ej långt ofwan om Lyon, så en som i Normandie och Piccardie, hwilke sednare klipes i Paris Ej

i Strömen Creuse och flyter så utföre til Port de Pile i Poitou och i stora wägen ifrån Paris til Bourdeaux, hwaräst är en dam, der timbret samlas, lägges ihop i flottar och sändes så på samma

D:o 150 och 4 andra, hwaraf en stod år 1721. stilla Chatelleraud är en stad belägen i stora wägen ifrån Paris til Bourdeaux, wid Vienne floden, som är navigable några mil högre i Landet och faller sedan i Loiren, hwilken ort

Om dessa och andra werk, och i synerhet koppargrufwan wid Byn Aidious i den nästbelägna dahlen Aspe giordes i Paris ej ringa rop, hwilket och förmodel. war til en stor del ordsaken at ofwanrörde Galabin en Banquier i sidstbem:t ort

och at sa hwad af en då så mycket omtalt sak stod förmodel: at wända, begaf iag mig ifrån Paris wid början af Aprils månad år 1722 och ankon igenom Bourdeaux til Pau hufwudOrten i Bearn wid slutet af samma

ner til staden Saraccolin, hwarifrån de så på strömen Neste och sedan Garonne floden til Bourdeaux, och så widare til Paris ; denna Marmor som är bekant under namn af Marbre de

de omtalta Bruk i Normandie, som jämwäl sända deres gods, i synerhet hwad är gutit såsom Grytor och dylikt, til Paris , i hwilken sednare ort, efter en ungeferlig gissning, som en ell:r annan giordt, och i anseende til den myckenhet

skålpund. förutan annat som kommer ifrån Bourgogne, Lorraine och Franche Comte. Knip Jern går ock starkt åt i Paris , dels af det hårda för Spik, dels af det mjuka för Söm, och galt 150 Livres och derutöfwer. Sedan

berörda Provincier, samt i Perche, Touraine, Anjou, Poitou, Angoumois och hwad land hörer under Parlamenternes lagsaga i Paris , Rochelle Gebietet undantagit, och i Toulouse. Så erlägges hon ock i hela Grefskapet Foix, i hwad som kallas Le

owisshet man härmedelst stadnade uti angående den åhrl Jern tilwerkningen i Frank Riket, månde sålunda gifwa anledning at dels i Paris , dels wid resorna i Provincierne söka få kunskap om de i hwart landskap belägna Järnbruk, omskiönt man oachtat

i sine Lager i Jorden situerade, som Telliesten i dess stenbrott eller pierre de Liais uti Currierne wid Paris , och äre i gemen icke så hårda neder i Jorden som de blifwa sedan de i Luften någon tid

Pass försidde och tillstånd gaf att föllia Spanska Couriern till mons, derifrån iag sist i april månad 692 ankom till Paris där iag i några weckor fördrögde, giörande små tourer ut på Landet till at giöra mig så mycket nogare

10 Sous för marker af slätt Silfwer marquerat i Paris och för det öfriga efter profwen, till hwilcken ända Konungen sielf låtit opmynta några af sina egna ornamenter och

särdeles den fina för nålmakeriet skull och allehanda handtwärkares behof hwarigenom Centnern nu för 100 franc i Rouan och Paris försåldes, men 14 dagar efter sedan åter et annat Skiepp til

på flera ställen rödbräckt eller rouwerin hwilcket sig med deras kallbräckte intet låter förena. På den tracten som ligger närmare Paris uti Luykerland, såsom Champagnen och Lothringen så wäl som Bretagne och Normandie brukas masugnar merendels inrättade

i hwar Provincie måst någon Stad hafwa, hwilcken af slike arbetare merendels består, såsom uti Frank riket, förutan Paris hwilcken excellente arbetare hafwer uti alt det som må efterfrågas, är Moulin och Tour, mäst renommerat för

opfyld med allehanda skiöna stenbrott och Carrierer, at man icke utan skiähl kan förmena det så stora Städer som Paris , Rouan, Toulouse etc icke så lätteligen där woro bygde, så framt icke quantiteten af beqwän

Ostror, Trän och andre vegetabilier så upfyld, at Liebhaber aldrig hinna den nogsamt utgrunda. Carriererne äre elliest belägne dels omkring Paris wid Cliquart, Bontane och Liais, dels wid S:t Clou, Senlis etc. och på många ställen i hela Frankriket, hwar-

wa arbetad för en Cubique fot 2 a 3 franc mer och mindre, hwartill naturen särdeles hafwer försedt Paris med synnerlige Kalkberg hwaraf den outöselige grufwan wid montmartre för des särdeles wackra stenskifften är mycket remarquable, derun-

uti Spanska Biscajen aflopp, så mötte mig wid dess anträdande ifrån Bajonne större swårhet än iag wid afresan ifrån Paris förmodade i det Gouverneuren Duc de Gramont, då han wid min ankomst förnam min Dessein at gå öfwer

för Kiöpmän passerade och til någon handelsman i Bajonne wore recommenderade, och iag af Konungen wid min afresa ifrån Paris för dess bortowaru wid belägringen för Namur intet Pass kunde sökia, så hade iag intet anat expedient, än at