Odhelius' travelogue (1691-92)

• Page 15

  för deras handtering kunde blifwa byggde. Det är wäl sant at sahl: Doctor Olsch som a:o 1681 med flere från Saxen til samma Bergwärck blef förskickad gifwer om Malmgångernes bestånd i dess Journaler och Relation til General Staterne slätt hopp

• Page 20

  allenast de Eislebiske och Mansfeldiske widt bekandte Bergwärk emedan iag wistades hos Öfwersten hade i negden, utan ock de Saxiske syntes wara närmare wid handen, än at de till annor tjd utan afsaknad tycktes kunna lemnas, så giorde iag

• Page 20

  tjd utan afsaknad tycktes kunna lemnas, så giorde iag för min Resa till Hamburg en tour in uti Saxen och någon dels af Bohmen, seende uti kort tjd och en liten district, om icke så i Rjke, dåck många

• Page 29

  en 1 qv:n el: högre hwilcket uti Segerhyttan Hechistedt utur kopparen skillies, äfwen på samma sätt som wid Grundahl i Saxen hwarom utförligen härefter berättas, allenast at beskickningen något differerar, dåck på fölliande sätt

• Page 31

  derigenom folket, så wäl hyttebetienterne, som grufwefolket med mycket ringare lön låta sig nöja än i Saxen eller Hartze, men deremot äro andra wid Bergwärcken nödige Materialer så mycket dyrare, särdeles Byggningswärke och kohl, som nu

• Page 37

  Freybergiske Bergwärken och giorde en Tour til det så kallade Obergeberget och någon dehl i Böhmen, hwaräst ehuruwäl Saxen länge warit fruchtbar mer än någon ort i Tyskland af åtskillige arters malmer och mineralier deraf de sig ännu

• Page 37

  och derigenom förtagit dem tillfället att hålla sina wahror i det pris som det galt, då de allena i Saxen blefwo tillwärkade, men ellinst böra de intet neka, at ju deras Bergslager ännn äre i det medelmåttige stånd

• Page 38

  antagande Egendomen är fördelad, som när Bergswärken i begynnelsen af några enda possiderades och lyckeligit öfwerskott finge niuta. Hela Saxiske Bergslagen begripes dels uti Freiberger district bestående af 3 a 4 mihl Circumference, dels i det så kallade Obergeberget, som af

• Page 40

  någon flod så när belägen, at en wattukonst kan deruti inrättas, anwändes gärna dertill all möjelig omkostnad. Wattukonsten i Saxen är af samma ort som

• Page 42

  mycket mer än den Malm som uti Hohenbircknergången winnes, ehuruwäl uti Simon Bogneis nya wärks funter och uti Hans Saxen , under 2 til 6 maas härtills glantsErts är bruten af mycket ringa ock allenast 1. 2. 3 till

• Page 68

  efter Mallmerne i Saxen ofta äre så Arsenicaliske, at de i sielfwa wärkbly på drefhärden sin oart låta spöria, men Silfret drifwes icke till

• Page 76

  R:dr Centnern, som all där fallande Koppar sig tillhandla och wist Contract derom alla 3 åhr förnya, warande uti Churfurstelige Saxen 5 Kopparhambrar, 2 wid Segerhyttan, 1. wid Freyberg och 2 wid Dresden, hwilcka oparbeta den Koppar som i landet

• Page 76

  Churfurstlige Segerhyttan Grundahl 4 mihl ifrån Freyberg belägen, till hwilcken så wäl ifrån Freyberg och de öfrige Bergs Städerne i Saxen , som under stundom utur Böhmen, Thuringen

• Page 86

  jdel Furu och Gran, at en wagn kohl af 12 Korgar eij betalt högre än till 24 grs. deremot hon Saxen merendels gäller 40 grs. Tillwärkningen sades här Åhrligen stiga till 2500 Centner hwaraf största delen oparbetades i förteende bläck

• Page 86

  den långsamma hettan aldeles bortbrände i kohlen woro här för Skogarnas ymnoghet skull nogsamt tillfångz, och i stället at i Saxen mäst Eke, Biörck och så kallade hårde Kohl förbrukades, så war på denne tracten jdel Furu och Gran, at en

• Page 105

  såsom för kostsam negligerat. Till at widare erfara huru Silfret som i Freyburg och de öfria Orter i Saxen tillwärkades, blef förarbetat och till gångbart mynt förwandlat, reste iag ifrån Freyburg till Churfurstl. MyntResidents Staden Dresden, hwaräst ehuruwäl

• Page 107

  twå drittlar till 6000 R:r om dagen kunna stämpla. Det gick wid denna tiden nästan ingen månad i Saxen förbj, då icke nye optag woro med myntet, och man antingen snart wille reducera alt till förra Richsskrot och korn,

• Page 108

  practiceras wid starka Silfwer-lefwereringar. Det hafwer wäl åtskillige gånger warit Churfursten förebrackf; at emedan Silfwerwärken i Saxen mäckta aftagit i detta Seculo emot den ymmoge tillwärkning som tillförene warit giord, så skulle Churfursten sielf låta beläggna

• Page 111

  sällan kommer til at med alfwar åter drifwas. Kopparen som så wäl wid Mansfeldt som de öfriga orter i Saxen tillwärkas, bestiger sig till omtrent 4000 Centner om åhret, hwaraf de 2000 som wid Magdeburg och Halbastadt

• Page 112

  Centnern på stället betalt, och något litet deraf försättes ibland till twänne Mässingswärk som är i Saxen belägne, det ena H Snornes wid Eibenstock nyligen opbygt och et annat mid Schacberg något äldre, hwilcka deras galmeja bekomma

• Page 112

  a 400 Centner om åhret, och ehuru de öfrige 2000 Centner Koppar icke altid förslå till den consumtion som i Saxen requireras, så ersattes den dåck så wäl af den gamla Kopparen, som åhrligen omsmältes, som af den lilla quantitée,

• Page 112

  hwaser icke så brukelige äro där i landet som i de närmare wid Siö Stränderne pläga begäras. Efter såsom uti Saxen inga egna Grufwor på Koppar arbetas, utan hwad som utbringas, härflyter af den ringa quantitée Kopaärkies som med Silfwer malmen

• Page 113

  hwad af smältbeskrifningen kan aftagas, så står eij heller till förmoda at Saxen så ymnig tillwärkning skulle kunna åstadbringa at Swänska Kopparhandelen derigenom skulle lida något hinder hälst efter den betalning,

• Page 114

  i bruk, blifwer den qwinnos person snart känd och utropad som icke befinnes flitig och närsam. Elliest äre Järnwärk i Saxen i proportion emot Landet nog ymnoge, belägne i obergebirget wid Marienburg, Annaberg och Hans GeorgenStadt och continuerar

• Page 115

  satter, hwarast han efter grufwans aflägenhet och dess godhet betales med 2 a 3 grs. Centnern, och äre i Saxen brukelige så wäl Masugnar som Järnwärk, dåck desse mäst närmare intill Brumske gräntzen. Till ugnarne samblas flere slags malm

• Page 117

  lägenheter stiger och dertill räknas byggnad och andre omkostningar, som dageligen wid sådane wärk infalla. Af Järn Manufacturer giöras i Saxen så mycket som till dageligit bruk af allehanda redskap tarfwes, men hwad som utur Landet föres, består mäst uti de

• Page 118

  wid Bergwärken åtgår, byggningar, redskap och särdeles de många wagnar ock Fuhrwärck det öfriga consumera, at Saxen fast den icke till andra orter sit Ofabriquerade järn har tillfälle at afsättia, så kan hon dåck så mycket i

• Page 118

  på wahror som dageligen consumeras än pålagor på Bergsbruken. Det är elliest i Saxen af malm och strömar sådan ymnighet, at de icke allenast sit egit Land med järn nogsamt kunna förse, utan ock

• Page 118

  till Hamburg, hwarest under wägen inga bergwärk wore at anträffa, utan alt in til Magdeburg hafwer sitt järn dels utur Saxen och där angräntzande Järnwärck

• Page 134

  af ålder så äro priviligerade, at intet nytt Mässingswärk under Murenbergiske jurisdiction må blifwa uprättat. Kopparen bekommes dels utur Saxen och Schwartzburg ifrån det nya Leichtenburgiska Kopparwärcket, dels utur Behmen och resten ifrån Tirol och Saltsburg som öfwer Hufwudet

• Page 134

  8 grs. Centnern. Mässing och Mässingstråd föres hit ifrån Saltzburg, Stålet ifrån Steirmärck, och stor quantitée af förtente bläck utur Saxen . Den 1 October begaf iag mig ifrån Frankfurt öfwer Aschaffenburg, Wurtzberg igenom den långa Skogen Speyerten som sig wida

• Page 144

  grus äro förmängde. Högre sättningar hade tillförerne altid warit i bruk men blifwit efter konstmästarens Adam Ungers igenkomst ifrån Saxen förändrade till nedrigare sättningar med Kålfröret af järn, förmenande dem gå lättare och snarare fordra wattn När någon stridighet

• Page 144

  förmena sig hafwa nättare practique än de öfrige Bergwärk i Tyskland, och ehuruwäl de med Compass äfwen som i Saxen deras grufwemätning förrätta så äre dock Instrumenterne icke många utan af den art som figuren 1 utwisar. Strax

• Page 144

  och hwar sin wecka grufwearbetet påse, warande alle tillika med Grufarbetarne hwitklädde i stället som de i Saxen och Lunneburg gå swarta. Keysaren äger 3/4 i wärket hwilka största delen äre indragne efter handen af de Lutherska

• Page 148

  och några andra äga gewerherne derhos strax, dem de efter behag bruka och deruti smälta, uhtan at wara som i Saxen förbundne at för betalning smälta i lands Herrens Hyttor. Ugnarne äro 3 alnar höga 3 fot breda wid bröstet och

• Page 159

  uti upfordrings schachtet är afdelt. All upfordring skiedde med wattnspel och kärreder, men widlyftigare giorde än i Saxen och Swerige efter det gamla maner som uti Åldrige Bergsböcker finnos beskrifwit. Malmen håller sig merendels

• Page 167

  gårhyttan eller så kallade Spleishyttan är belägen. Gårugnarne äro giorda på samma maner som de wid Segerhyttan i Saxen , wälfde som Bakugnar, öfwer forman en råst af tegelstenar derpå weden kastas och brinner, at flamman altid

• Page 174

  så länge han något gifwer. Uti Segerhyttan warder Silfret utur Koppar Separerat, merendels på samma maneer som i Saxen , hwilcken handtering die Herren Bramten så hemlig hålla willia, att icke allenast ingen främmande utan Keyserlige Cammarens

• Page 191

  med skiähl kunna säga, at de ungerske Bergwärken icke med sådan flit och aktsamhet drifwas, som det i Saxen , Lunneborg och flerestädes skier, hwilket så wäl icke härrörer af mangel på Lust och willia hos Bergwärcks Directeurerne

• Page 192

  som om metaller någon grundelig wettenskap hade, utan när någon förståndig Stigare, Konstmästare eller Grufwearbetare fordrades, förskrefwes de mäst utur Saxen och Hartze, hwarifrån iag en stor myckenhet betiente allestädes träffade. Icke eller kan man annat ärwisa, än Keysarne sielfwa altid

• Page 199

  participanter wid Novy targ på Tartarberget hade låtit efterslå och till den ända junghausen med flere Bergsmän utur Saxen låtit inkomma, woro medelst gross Cancellerens Wiclopolschi då warande Starosta uti Nowitarg motstånd och wattnets tillsättiande uti Gruf-

• Page 226

  gifwas rå åt Stålmakaren i Ståhlhammaren; Stålhärden är i alla måtto så bygd som en Frischeller Zerrnhärd i Saxen , förutan

• Page 228

  Landet äre belägne, och fast icke alla så rjk malm gifwa, dåck i gemen bättre och ymnigare än i Saxen , Hartz och andra Tyska provincier, hwarföre ock icke till förundrande är, at så många wärk uti Steirmark förutan nämde

• Page 228

  smidt, utan allenast det som hos dem sielfwa uparbetas, och hwad som till Lands Länggre up i Rjket, samt Saxen och Slesien etc. försändes, men det öfriga, som Siöledes föras öfwer Venedig till Italien, Spanien, England, Hålland och andra

• Page 244

  hwilka dependera immediate under Consiglio di Dieci, och samma auctorité och beställning som BergsCollegium i Swerige el: Bergs Cancellie i Saxen , döma om alla saker som angå Bergwärk, gifwa tillstånd dem at uptaga emot tjond afgift till republiquen, afgiörande

• Page 302

  på allehanda sätt försökt at tillgodo giöra, såsom ock då samma Malines strax derefter 17 Personer utur Saxen och Lunneburg hafwer låtit öfwerkomme de Lancaskiriske och Combinactniske Silfwerminer at oparbeta. Men ehwad flit så

• Page 334

  gammalt smidt järn och fihlspån i myckenhet neder som anhäftas wid et järnspett äfwen som Smältarne i Italien och Saxen eller glaset wid glasbruket, hwarpå det sedan uträckes. Om Skog och malm wore i England så ymnig som beqwäme

• Page 338

  i Monmotitshire etz. Förtenta Järnbläck hafwa de åtskillige gångor försökt at giöra af den art som den öfwer Hamburg utur Saxen ditbringas, särdeles nyligen M:r Folley i Glocestershire hwilken med des härliga Järnwärk wännit stora penningar besynnerligenom små åtskillige manufact-

• Page 442

  Voigtland " 800. Sahlfelt " 500. Kretzeitz i Böhmen 500. Frankenberg i Hessen 200. Richels dorf ibidem 500. Grundahl i Saxen 2000. Clausthal. 100.

• Page 442

  Tirol Inthal, Kutsputret, Pritslech 2000 marker Lent i Saltsburgiske Gebietet 500. Kuttenberg i Bohmen 400. Jochimsthal 40. Freyberg i Saxen med Obergeberget 16000. Sahlfelt 200. Tranckenberg i Hessen 300. Eisleben och Mansfeldt 1200. Clausthal, Zellerfelt och de öfrige Städer i

• Page 443

  wäl till största delen ur Engeland hwarast man förmenar till 12000 Centner årl. utbringas, men så tillwärkes lickwäl uti Saxen wid Marienburg, Anneberg och Ehren Fredrichsdorpf etc. till 1000 i Altenberg 1300. Schlackenwald 1500 Och dessutan på flera

• Page 443

  Hamburg 2:ne i Saxen wid Eibenstock och Schneberg, 1 uti Cretzlitz, 1 uti Cassel, 4 wid Nurenberg, 5 a 6. Aken, 1 wid Muhlbruch

• Page 444

  Goslar till 16000. Zellerfelt 1600. Willack 4000 Soldo i Cadore 1000. Och hwad som i de öfriga Bergwärken i Saxen , Swerige och annorstädes utbringas opgår merendels uti sielfwa smältningarne. Antimonium tillwärkas i Barreyt till Cent: 150. i Siebenburgen till

• Page 444

  i Hessen 3000 I Behmen wid der alten SattelGirken och Commodan tillika med Silberberg och många ställen i voigtland, Saxen och andra orter i Tyskland. Zinch wid Goslar och Stockwoybri. S:t Paternion i Kärndten

• Page 445

  Hartzgerode och in emot Wästerströmen äre belägne till 24 a 30000 Centner wäl åhrl. tillwärkade, små järnwärk omkring Saugerhausen 1200. Saxen 36000. Rauda, Hallokow, Fisteritz och andra Bemiske wärk 14500. Barreyt 10000 Shmalkalden 8000. Hessen och Waldeckiske, manitziske, Bergiske,