köngstein etc: Af Tenwerk är Altenberg med Gissing det endaste och näst Schlackenwald i Böhmen det förnämsta i hela Tyskland, hwar wid ock så angrentzar det

deras omrörande något förfoga, dock förnämbligast om Teenwerken: Altenberg, med Geising och Sachsiska Zinmwalde, samt Sten kohls werket wid Pesterwitz. Altenberg berättas wara a: 1458 först uppfunnit och så till en Bergsfläck efter handen förmehrat, som det ock nu är

de flera Unter Gebirgska Bergwerken, så will jag mig ock nu till deras omrörande något förfoga, dock förnämbligast om Teenwerken: Altenberg , med Geising och Sachsiska Zinmwalde, samt Sten kohls werket wid Pesterwitz. Altenberg berättas wara a: 1458 först uppfunnit och

består. Till detta werket höra för det öfriga 18 Bokwerk och 4 Hyttor, deräst Zwittern på lika sätt som wid Altenberg tracterad warder. Tillwerkningen war nu allenast till 500 Z: åhrl:, som dock för uppfordringens lätthets och flera commoditeters skull

underrättad att det werket för 300 åhr tillbaka först uppkommit och bracht sig omsider der hän, att det näst Altenberg för principalast i Meissen räknas, och tillwerkar åhrl: 800 Z: Tenn, wid pass 150 marker Silfwer och en teml: qvantitet

Z: der utaf tillika i Brennugnarne rostade på 8 á 10 timars tid och ändtl: med lika process som wid Al-tenberg i ett schicht försmelte, och utbracht efter hwar 6 timas Bruk 1 Z:n Tenn. Hela åhrl: Tillwerkningen debiterades för

Stockwerket till utwertes anseende, sielfwa brytningen med Brännoch Längorter, och Zwitter samt Bergarternas egenskap, uti allt lika med Altenberg , fördenskull synes onödigt der om Slackenwbalde

utfodras och betalas. Saxiske Bergwärken äro elliest fördelte uti 13 districter eller Bergamte, såsom Freyberg, Anna berg, Schneberg, Marienberg, Altenberg , Scheis berg, Schwartzenberg, Liebenstock, Johan Georgen Stadt, Geijer, Ehrenfrieders dorf, Glashus och Giesuber, hwilcka alla Sortera under Cammar och

årl. utbringas, men så tillwärkes lickwäl uti Saxen wid Marienburg, Anneberg och Ehren Fredrichsdorpf etc. till 1000 i Altenberg 1300. Schlackenwald 1500 Och dessutan på flera ställen af Sieffen i Behmen någon del så som det ock införes någon

är all Koppar god nog. Om gallmejan skall nu allenast märkas, hwad ock här berättades, att omskönt gallmejan ifrån dem Altenberge wid Achen, hwilken är i sig sielf bättre, än then ifrån Stollberg, kunde gifwa mer towäxt än 15 skålpund på

af then senare en del. Ty ehuruwäl thenne Buss Bacher Gallmeja må gifwa så mycken eller mer towäxt än Altenberger Gallmejan, så är dock thenne, som gör messingen miuk och smidig. Then ifrån Ilendorff, om theraf tages för mycket

nu få, som henne bruka, tå the taga theraf 10 skålpund till 30 skålpund af Buschbacher och 20 skålpund Altenberger -gallmeja, hwarom mera längre ned. Hwad nu först Kopparen widkomer, theraf the sig betiena i messingbruken, så hafwa the tillförene

här så mycket betiena af Scruff, tager man 40 skålpund Koppar och 60 skålpund gallmeja, neml 20 af then ifrån Altenberge och 40 skålpund af then wid Stollberg, och är tå towäxten af 15 à 16 skålpund. När Plåtar böra

slätta penningar. I grefskapet Limburg, 1 1/2 mil ifrån Aken ligger thet stora gallmejberget, eller, som the i Stollberg säga, then altenberg , hwilket tager wid en mil ifrån staden omtrent, och är thetta werk thet största för gallmeja, som är i

then ifrån Mansfeld och Eisleben. Messingen förarbetades wid hamrarna wid Tanbergsthal i Lattun och tråd. Gallmejan kommer dels ifrån Altenberg wid Achen öfwer Hamburg och Elben uppföre, tå hon kommer att kosta 4 R:thlr p Centner, dels ifrån Tarnovitz i

förblandad med then ifrån Altenberg . Wid messing Muldenhammer något nedan om Schönheijd war ock en messings hammare samma werk tillhörig, men stod nu